Ladda ner Kongressprotokoll 2011 - Handelsanställdas förbund

Kongressens 

protokoll

Protokoll 

Handels kongress 

25-29 maj 2011

@ 2011 Handelsanställdas förbund 

Foto: David Bicho & Denny Lorentzen 

Tryck november 2011 

Artikelnummer HA 19017

Innehåll 

Kongressens öppnande ....................................... 1 

Gästerna hälsas välkomna ................................... 5 

Rapport från revisorerna .................................... 11 

Upprop .............................................................. 12 

Beslut om kongressens offentlighet .................. 12 

Antagande av dagordning ................................ 12 

Antagande av arbetsordning ............................. 13 

Val av kongressens funktionärer ........................ 13 

Fastställande av traktamenten ........................... 14 

Verksamhetsberättelse 2006-2010 .................... 15 

Revisorernas berättelse 2006-2010 ................... 20 

Beslut om ansvarsfrihet ..................................... 21 

Att göra skillnad – i Handels .............................. 21 

Grunden för vårt uppdrag ............................ 24 

Vår organisations struktur ............................. 32 

Vår kommunikation ...................................... 42 

Vår ungdomsverksamhet .............................. 45 

Vår studieverksamhet ................................... 47 

Avgiftskommitténs förslag ................................. 50 

Arvoden till förbundsstyrelse, 

förbundsråd och revisorer ................................. 51 

Nomineringar och val ........................................ 52 

Att göra skillnad – på jobbet ............................. 56 

Det fackliga löftet ......................................... 58 

Vår vision är arbetsplatsutveckling ............... 59 

Vår människosyn är allas lika värde .............. 59 

Bra spelregler ger oss styrka och kraft ......... 60 

Solidarisk lönebildning och lönepolitik ........ 73 

Våra arbetsplatser ........................................ 76 

Vår arbetsmiljö ............................................. 79 

Våra yrkesroller ............................................. 84 

Avtalsmotioner ............................................. 85 

Att göra skillnad – i samhället ........................... 86 

Vår ideologiska grund .................................. 87 

Full sysselsättning och generell välfärd ........ 93 

Arbetsmarknadspolitiken ........................... 105 

Utbildningspolitiken ................................... 108 

Näringspolitiken ......................................... 110 

Miljöpolitiken .............................................. 112 

Att göra skillnad – i världen ............................. 113 

Grunden för vårt internationella arbete ..... 116 

Vår kamp för en jämlik värld ....................... 119 

Vårt internationella arbete ......................... 127 

Val protokolljusterare ....................................... 131 

Förslag till stadgar som inte behandlats 

under ovanstående punkter ............................ 131 

Fastställande av tidpunkt för stadgarnas 

ikraftträdande .................................................. 131 

Tid och plats för nästa kongress ...................... 132 

Kongressens avslutning ................................... 132 

Bilagor

DAGORDNINGENS PUNKT 1 

Kongressens öppnande 

Hälsningsanförande 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande: 

Förbundskamrater, ärade gäster, kongressdeltagare! 

Hjärtligt välkommen till Handelsanställdas förbunds 24e ordinarie kongress. 

Jag vill rikta ett speciellt välkommen till dig som kongressombud. Kongressen är din arena, du 

är vald av dina arbetskamrater att företräda dem i det viktiga arbetet att lägga fast förbundets 

riktning de närmaste fem åren. Du har fått ett stort förtroende som vi tillsammans ska förvalta 

på allra bästa sätt. 

Vi kommer att använda oss av teknik på ett sätt som vi aldrig gjort förut, vilket har väckt 

förväntan inte bara hos oss, utan hos många andra. Men det är inte för inte vi säger ”Handels 

ligger före”. 

Jag vet av egen erfarenhet att uppdraget som kongressombud känns stort, ovant och ibland 

nervöst. Men glöm då inte att du är bland vänner. Lita på dig själv och gör som du har tänkt, 

det finns skäl till varför dina förbundskamrater valt just dig. 

Du har fått en ansenlig mängd material som du arbetat dig igenom både i din ensamhet och 

tillsammans med dina ombudskamrater, jag vet att du kommer väl förberedd. Det är bra. 

Jag hoppas på en kongress där vi i diskussioner bryter argument mot varandra för att få fram 

det bästa beslutet, lyssnar på argument, tar in och ger argument tillbaka, för att därefter gå till 

beslut. Just öppenheten och lyhördheten för andras argument är av helt avgörande betydelse. 

För hur bra jag än förberett mig så är det alltid något som jag inte tänkt på och som någon 

annan har med. 

Min fasta övertygelse är att det är i sådana öppna diskussioner som de allra bästa besluten 

formas. För mig är det demokrati när den är som allra bäst. 

Vi riktar också ett varmt välkommen till alla våra gäster, såväl nationella som internationella 

men ett speciellt välkommen till er som ska medverka i vår kongressöppning, Socialdemokraternas 

representant, SSU:s förbundssekreterare Mattias Vepsä, LO:s Wanja Lundby-Wedin 

och vår international, UNI, generalsekreterare Phillip Jennings. 

Varmt välkommen till Folket hus säger vi till representanter för media och alla övriga, vilket 

självklart inkluderar alla anställda som finns här med oss. 

Parentation 

Sedan vi senast hade kongress har ett antal förbundskamrater lämnat oss för alltid. Vi kommer 

att bevara dem och deras insatser i våra minnen. Jag kommer att nämna fem personer som får 

stå som representanter för alla förtroendevalda, anställda och medlemmar. 

Vi tänker först på före detta förbundsordförande Kenth Pettersson, som den 31 maj 2007 

hastigt rycktes bort mitt i sin gärning endast 58 år gammal. 1977 började Kenth hos oss då han 

anställdes som utredningssekreterare på förbundskontoret. Han kom under sin tid i förbundet 

att även inneha tjänsten som avtalssekreterare innan han valdes in i förbundets verkställande 

utskott. 1991 övertog han ordförandeklubban i förbundet. 

Kenth var en mycket driftig och påläst person, som med stort engagemang och med en tydlig 

ideologisk kompass drev förbundets frågor. 

1 (137)

Vi som känner Kenth minns honom också som en mycket stridbar, debattglad och drivande 

person, men också som en ömsint och god kamrat. 

Hans engagemang stannade inte vid landets gränser utan han var också djupt engagerad i det 

internationella arbetet. Kenth lämnade förbundet 1999 för att bli generaldirektör för 

Arbetsmiljöverket. 

Vi tänker på Christina Nilsson, ombudsman i avdelning 24 Göteborg, som avled den 3 oktober 

2006 i en ålder av 48 år. Christina var till yrket frisör och aktiv i Frisöranställdas förbund och 

hade förtroendeuppdrag som regionalt skyddsombud på deltid. 1989 blev Christina placerad 

på Handels avdelningskontor i Göteborg, men arbetade fortfarande för frisöranställdas 

förbund som kassör och regionalt skyddsombud. 

Efter genomgången ombudsmannautbildning anställdes Christina som ombudsman i Handels 

och hade placeringar i våra avdelningar i Luleå och Växjö. 

1996 placerades Christina i avdelning 24 Göteborg, där hon sedan arbetade fram till sin 

alldeles för tidiga bortgång. 

Förra förbundsrådsledamoten och förbundsstyrelseledamoten Karin Salomonsson, Köping, 

avled den 24 september 2009 i en ålder av 84 år. Karin arbetade inom detaljhandeln. Karin 

som hade ett stort fackligt och politiskt intresse fick snart uppdrag i Handels allmänna klubb 

och i Köpings kommunfullmäktige. 

1967 blev Karin ledamot i styrelsen för avdelning 21 Västerås för att 1975 bli ordförande i 

avdelningen, ett uppdrag som hon hade fram till 1987. I och med ordförandeskapet i 

avdelningen tog Karin plats i förbundsrådet. 

Vid kongressen 1981 valdes Karin till ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen, ett uppdrag som 

hon innehade under en kongressperiod. 

Verksamhetsassistenten Elisabeth Enback, Luleå, avled den 5 oktober 2009 46 år gammal. 

Elisabeth anställdes 1999 som ekonomiassistent på dåvarande avdelning 28 i Luleå. 

I samband med förändringarna där administrationen centraliserades erhöll hon en tjänst som 

verksamhetsassistent. En tjänst som hon fortfarande upprätthöll när hon hastigt gick bort. 

Per Olov Stenljung, Malmö, avled den 25 april 2010 i en ålder av 62 år. Per Olov började 

väldigt tidigt med sitt fackliga engagemang i dåvarande Visbyavdelningen, där han bland annat 

var ordförande i ungdomssektionen och ledamot i representantskapet. 

Redan som 23-åring anställdes Per Olov som ungdomssekreterare och biträdande studiesekreterare 

på förbundsnivå. Efter några år som studiesekreterare tillträdde Per Olov en tjänst 

som förhandlingsombudsman. Efter nio år som förhandlare utsågs han till avtalssekreterare 

och chef för förhandlingsenheten. 

1997 utsågs Per Olov till föreståndare för Handels a-kassa och chef för försäkringsenheten. 

Denna tjänst innehade han fram till 2001, då han återgick till förhandlingsenheten där han 

stannade fram till sin pensionering 2007. 

Under en stunds tystnad tänker vi nu på och hedrar alla de förbundskamrater som lämnat oss 

under kongressperioden. 

2 (137)

Förbundskamrater, ärade gäster. För fem år sedan träffades vi här, på samma plats, för att 

hålla kongress och fira Handels 100-årsjubileum. Sedan dess har mycket hänt, både i vår 

omvärld och i Handels som organisation. 

De förändringar som har ägt rum i politiken och samhället har tvingat oss att anpassa oss till 

en ny situation. 

Strax efter förra kongressen fick vi en borgerlig regering som drastiskt har förändrat möjligheterna 

till fackligt arbete och förutsättningarna för starka fackförbund. 

Som en följd av att alliansregeringen ändrade reglerna för a-kassan såg vi ett kraftigt medlemstapp 

under framför allt 2007 och 2008. Det var ett hårt slag, men vi har satsat på medlemsrekrytering, 

hittat nya former för medlemsvärvning och vi har lyckats hejda tappet. Vi startade 

till exempel Storstadsprojektet för att värva medlemmar i storstäderna. Där prövade vi nya 

metoder och fick lärdomar som vi kan dra nytta av inför framtiden. 

Vi har tappat färre medlemmar än övriga LO-förbund i genomsnitt, men det är en klen tröst. 

Störst har tappet varit bland de unga. Det är en utveckling som vi måste vända. 

Att rekrytera nya medlemmar är vår allra viktigaste uppgift och måste vara en prioriterad fråga 

de kommande åren. Bara om vi är många kan vi vara starka tillsammans. 

Utmaningarna i omvärlden har fått oss att kämpa hårdare och förnya vår verksamhet. I kriser 

föds kreativitet, det har vi sett tydliga exempel på. De senaste åren har varit ett test av vår 

styrka som organisation och vi har bestått provet. Men vi får tydliga signaler om att fackföreningsrörelsen 

i sin helhet är hårt pressade, både här hemma i Sverige och internationellt. 

Vi tror på den svenska modellen, där lönerna sätts genom förhandlingar mellan starka parter 

på arbetsmarknaden. Men vi känner en oro för att inte alla tror på denna modell eller är 

beredda att försvara den. Det ställer krav på oss att vi förmår värva medlemmar, att medlemmarna 

är aktiva och att vi har en väl fungerande organisation. Det ställer krav på att arbetsgivarna 

också är beredda att försvara modellen. Det är klart att när vi ser att Svenskt 

Näringsliv ligger bakom och delfinansierar en process som den i Lavalkonflikten – där ett 

utländskt företag agerade utanför ramen för svenska kollektivavtal - blir man fundersam, eller 

när man hör hur Teknikföretagen för fram krav om lagstadgade lägstalöner. 

I spåren av den ekonomiska krisen i Europa ropar nu facken på EU-nivå på lagstiftade minimilöner. 

I skenet av dessa saker finns anledning till oro och att vi är beredda att försvara den 

modell som vi så hårt tror på. 

Lönebildningen i Sverige hotas också av förslag från EU-kommissionen: den så kallade 

europakten och förslagen om ekonomisk styrning. Kommissionens förslag innebär att makten 

över lönerna riskerar att flyttas till Bryssel, eftersom kommissionen får rätt att övervaka lönebildningen 

i enskilda medlemsländer och vidta sanktioner mot de medlemsländer som inte 

klarar av att hantera sin ekonomiska situation. Vi vill ha en garanti för att EU-kommissionen 

inte ska undergräva den svenska modellen med kollektivavtal, och vi kräver att regeringen ser 

till att Sverige får en sådan garanti. 

Sedan EU-inträdet har unionen påverkat svensk arbetsrätt och den svenska modellen genom 

domar som har fått stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Vi har till exempel fått 

Laval-domen som följdes av en lag som försämrar fackets möjligheter att verka för bra löner 

och villkor för alla arbetstagare i Sverige genom att företagen till exempel inte behöver ha 

någon representant i Sverige. Detta försvårar kraftigt våra möjligheter att kunna träffa 

kollektivavtal. 

Vi ser nu hur arbetstagare kommer hit från andra länder och tvingas jobba med usla löner och 

under urusla villkor. Det är möjligt genom den uppluckring som har skett på EU-nivå. Vårt 

krav är lika självklart som tydligt. Svenska kollektivavtals alla villkor ska gälla alla som utför 

arbete i Sverige, både för konkurrensneutralitetens och solidaritetens skull. 

3 (137)

Vi närmar oss nu på nytt en avtalsrörelse och vi ser redan hur arbetsgivarsidan har börjat 

angripa våra lägstalöner. Den här gången får de stöd från regeringen: vi har nämligen en 

finansminister som vid flera tillfällen har angripit ingångslönerna inom servicesektorn och 

pekat ut dem som orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten. Detta är naturligtvis struntprat. 

Det går inte att komma åt ungdomsarbetslösheten genom att ytterligare försämra löner 

och villkor för unga. Alla, inklusive ungdomar, har rätt till en lön som det går att leva på. 

Vilken syn på arbetslivet ger vi annars våra unga? Och vilka konsekvenser får det för framtidens 

samhälle? 

Det är allvarligt att vi har en regering som lägger sig i lönebildningen. Det ska skötas av arbetsmarknadens 

parter enligt den svenska modellen och det är oroande att vi nu ser en inblandning 

från politiskt håll. Vi räknar med att den kommande avtalsrörelsen blir tuff, men vi står samtidigt 

väl förberedda för att ta striden för våra medlemmar och här ska regeringen hålla sig 

strikt neutral. Det duger inte att säga att lägstalönerna är ett problem för att sedan säga att 

parterna skall lösa det. Det är väl om något en inblandning i avtalsrörelsen. Att man sedan 

riktar sig direkt till Kommunal, Hotell och restaurang och Handels – som representerar 

kvinnodominerade yrken som redan har de lägsta lönerna – gör saken både tydligare och mer 

fel. 

För oss är LO-samordningen oerhört viktig inför den kommande avtalsrörelsen. Genom att 

samordna förbundens avtalsrörelser har vi skapat förutsättningar för en långsiktig och stabil 

lönebildning i Sverige. Vi har kunnat satsa på att få upp lönerna inom kvinnodominerade 

yrken och på så sätt utjämna de strukturella löneskillnaderna på den svenska arbetsmarknaden. 

LO:s styrelse har tillkännagivit som sin avsikt att inför den kommande avtalsrörelsen stärka 

samordningen med fortsatta satsningar på relativlöneförändringar. 

För oss i Handels är det särskilt viktigt att få med satsningar på lägstalöner, på kvinnors löner 

och åtgärder mot osäkra anställningar. 

Striden för schysta löner och villkor måste också tas med svenska företag som är verksamma 

internationellt. Vi har sedan 2007 verkat för att IKEA ska teckna ett globalt avtal som tillförsäkrar 

de anställda i alla länder rätt att organisera sig och förhandla om kollektivavtal. Det 

är grundläggande rättigheter som ingår i ILO:s kärnkonvention om de fackliga rättigheterna. 

Vi har så här långt inga problem med IKEA i Sverige som vi inte kan lösa i förhandlingar, men 

vi kan inte acceptera att de tillämpar olika principer när det gäller anställda här hemma och 

utomlands. Alla har rätt att organisera sig fackligt för att få en bättre lön, bättre villkor och 

bättre arbetsmiljö. Det är dags att även IKEA inser det. Har man som princip att alla IKEAbutiker 

ska ha samma koncept och utseende på butiken, ja till och med köttbullar i sin 

restaurang worldwide borde man även kunna ha samma policy när det gäller hållningen till 

facklig organisering och fackligt arbete. Att som i dag ha olika hållning i olika länder är inget 

annat än pinsamt för ett så välrenommerat företag som IKEA. 

Det var en kort sammanfattning av det läge vi befinner oss i. När vi nu ska inleda kongressarbetet 

är det med sikte på framtiden. Vi ska dra upp riktlinjer för hur vi vill att vårt förbund 

ska utvecklas de närmsta fem åren. Vi kan inte vila på gamla lagrar, utveckling pågår runt 

omkring oss, om inte vi utvecklas betyder det att vi halkar efter. Att arbeta med utveckling 

kräver mod, eftersom vi inte alltid vet exakt vart det leder, men kamrater vi måste våga se 

framtiden. Jag vet av erfarenhet att vi både kan och vill. Med dessa ord hälsar jag än en gång 

välkommen och förklarar Handelsanställdas förbunds 24 ordinarie kongress för öppnad. 

4 (137)


Gästerna hälsas välkomna 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, hälsade gästerna välkomna. 

Tal och hälsningsanförande gäster 

Matthias Vepsä, SSU, började med att önska lycka till och tacka för att han fick komma till 

Handels kongress. Han underströk att fack och politik hör ihop och att vi gemensamt ska 

verka för att det blir en annan regering och en annan politik efter valet 2014. Matthias Vepsä 

besökte nyligen Västbanken och han gjorde en jämförelse mellan olika murar. På Västbanken, 

en mur som var över åtta meter hög för all skilja människor åt – i Sverige reser högern murar 

med att påstå att facket spelat ut sin roll och ägnar sig åt att fika och att prata om vädret. 

Ungdomar oroar sig för framtiden, ska det gå att leva på sin lön? Det är viktigt att facket 

verkar för arbeten på heltid med en sjyst lön och där flexibilitet är på de anställdas villkor, inte 

arbetsgivares. Matthias avslutade med att inbjuda till en spetsutbildning, ”Framtidens ledare” 

som genomförs av LO, SAP och SSU, i syfte för att få fram åsikter och idéer för vinna valet 

2014. Lycka till. 

Wanja Lundby Wedin, LO, talade till ombuden om att det inte bara är viktigt att gå upp i 

talarstolen utan att medverka till att ”göra skillnad” och även om man inte stödjer alla beslut 

fullt ut kunna känna att det blev en hygglig kompromiss. Hon relaterade till sin första kongress 

med Kommunal och vikten av att prata sig samman för att få inflytande, att det är naturlig att 

ena sig och inte ha bundna mandat. Wanja Lundby Wedin menade att vi vill ha gemenskap, 

ensam är inte stark utan den styrka vi får tillsammans gör individen stark och får självkänsla. 

Hon uppmanade alla som deltar i kongressen att vara med på ”Stora resan” i LO:s regi, att bli 

lyssnare, det vill säga starta samtal med unga vuxna om jobb och facket för att lyssna till deras 

svar och senare dokumentera detta på nätet. Målet är att nå 100 000 människor. 

Hon pratade om vikten att vi har en hög organisationsgrad för att försvara våra kollektivavtal 

och bevara arbetsfreden. LO-samordningen är viktig för att vi ska klara av arbetsgivarna som 

vill ha lagstadgade minimilöner som skulle vara betydligt lägre än de vi har i kollektivavtal. 

Vinsterna ska inte bara gå till aktieägarna utan även till arbetstagarna. Det är vår skyldighet att 

påverka den som har makten och att göra större skillnad. Tack ska ni ha och en stor hälsning 

från LO. 

Philip Jennings, General Secretary of UNI: 

Imagine yourself in the opening of UNI-congress in Nagasaki. 

Video from UNI-congress opening in Nagasaki is shown. 

Fika is important in Sweden. A part of you. You find time for a fika. They stop the clock for 

fika. Imagine this a fika, coffee break with everybody. I woke up at 3.30 and woke up my wife. 

I have to upgrade my anniversary gift to her. I was at Iceland last year. I was stuck in Iceland 

for four to five days last year. I ended in Trondheim. It took 8 hours to go to Oslo. First place 

was Hell. Our Norwegian friends are going to have their next congress there. 

I was born in Cardiff, Wales. It was an industrial town. We called it King Coal. When I was 

born, the steelworkers union had 250 000 members , today they have 18 000. We lived in a 

terraced house. Five of us in one room. No heating in the toilet. We moved to a new house. We 

were the first people there. Bathroom and a toilet. It was done by people who made a 

difference. Union people and decided that the post-war generation should have a better life 

than them. 

5 (137)

My school friends were all going to factory jobs. I was the first kid in the street who went to 

further education. It was the result of that someone somewhere made a difference and decided 

that children of workers should have the same opportunities as the rich. 

At school I came in contact with the union and from then I had a passion for the unions and 

instead of going on to the world of business I began to work for the Union. My first job was to 

organise bank workers. After that I went for a work in the research department. 

When I meet people I say that they should look at the Nordic model. What we try to do in UNI 

is to create a world where you don’t need to feel fear. 

Video ”Free from fear” is shown. 

In Columbia ten times of the numbers in this room has been murdered. I told the vice-president 

in Columbia that if they will be accepted by the global community the murdering must stop. 

The business community has to work for that. We can take a stand because of you. 

In South Africa we are in court with Wal-Mart. They try to stop Wal-Mart in South Africa 

unless they don’t stop the ban of unions in USA and Canada. Solidarity in action. Wal-Mart is 

on the move. Even to Europe. 

We live in a time of total globalisation. We have to take a stand to change its direction. If a 

politician stands up and says that the market knows best, privatise, liberalise, deregulate, throw 

him in the river. Or her. 

We can make a difference. 

We don’t have to accept this. The global financial crash was caused by people who spent 

millions to prevent regulations of financial markets. They pay themselves more money now 

than before the crisis. We have to take a stand. We can’t take it. We can make a difference. 

Change the rules of the game. We have a new labour market and a new workforce. We have to 

organise it. We need a plan, a call to action. We have our plan. It’s called breaking through. 

We want to show that the work we do is relevant. That it’s credible. We take a stand. We can 

do this. Breaking through we call it. You call it make a difference. We have projects in 60 

countries. We have plans on the ten worlds largest retail giants to organise workers. We have a 

new fund. 

We are a global union. We are the only show in town for commerce unions in the world. 

Second, global agreements with companies. We have 42 global agreements with companies. 

Millions of workers covered by global agreements. Ignorance is no longer an excuse. 

Third pillar. It’s about decent work. The European Union is playing with fire. They are 

developing a new European approach. We are not buying it. Collective bargaining is important 

to us. We stop the race to the bottom. 

We have to be innovative in our approach to a new generation. It’s a hunger there with the 

new generation. Look at the Arab spring. It’s our job to help that spring. 

I want to thank you for your attention and for giving me the opportunity to have this fika and 

to talk to you. It’s a small clip left. It’s about peace, tolerance, understanding and to try to 

build a better world. 

Video from Nagasaki-congress is shown. 

Thank you for the invitation. We are strong partners together. Lars-Anders says: We have to 

fight. We share a common vision. 

Stipendieutdelning ur Kenth Petterssons minnesstiftelse 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, föredrog stiftelsens beslut att dela ut 60 000 

kronor till Lena Abrahamsson, Ylva Fältholm och Kristina Johansson från Luleå Tekniska 

6 (137)

Universitet. Forskarna får stipendiet för sitt forskningsprojekt om hur ny teknik och förändrad 

arbetsorganisation förändrar traditionella könsmönster inom Handeln. 

Stipendiet delades ut av förbundsordförande Lars-Anders Häggström och Kenth Petterssons 

familj och mottogs av Kristina Johansson som i sitt tacktal var mycket förhoppningsfull om att 

deras forskning skulle ge ökad kunskap om hur arbetsvillkoren förändras inom handeln och 

hur det kan leda till en ökad jämställdhet. 

Tal och samtal med kongressombuden, LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin 

Med anledning av att bland annat kongressombudet Sara Gunnar, avdelning 16, beviljas 

permission från kongressen på grund av färd till förlossningen och BB, gavs Wanja Lundby 

Wedin en flashback från en av hennes egna tidiga kongresser som hon deltog på. Wanja fick 

dock vänta till den första januari på sin tillökning. Wanja har också noterat att kongressen 

ligger efter i tid varför hon ska försöka hålla sig till ett anförande på max femton minuter, 

vilket föranledde till ytterligare en reflektion från Wanja, nämligen att som ny LO-ordförande 

hålla tal på minst 30 minuter. Det var ett kraftprov. Nu blir det ett kraftprov att hålla ett tal på 

femton minuter. 

Wanjas medverkan blir ett tal och samtal med kongressombuden och Wanja konstaterade att 

samtalet är en central och viktig del för det fackliga arbetet. Även det fackliga organiserandet 

och den fackliga samverkan är viktiga centrala frågor för fackföreningsrörelsen. Vi behöver 

jobba på att bli ännu mer synliga på våra arbetsplatser och att få alla med i den fackliga 

kampen, att få alla med att förändra via kollektivavtal och ta kamp för fackliga rättigheter. 

Även politiskt behöver den fackliga kampen föras. MBL, medbestämmandelagen, har betytt en 

hel del för förändringar på arbetsplatsen. Vi behöver fråga oss hur vi får fackligt inflytande och 

makt på arbetsplatsen. Arbetsplatsdemokrati är en samhällspolitisk fråga. Till exempel alla 

olika anställningsformer, det är viktigt med politisk kamp för de fackliga kärnfrågorna. 

Kollektivavtalen är inte ”bara” lön, utan mycket mer. 

I dag lever många med att ständigt vara on-line på telefon för att eventuellt bli uppringd till ett 

arbetspass, tidigare var det ring och springvikariat och innan dess var det dagarbetarkön som 

gällde för många. Behovet finns alltid av en grundläggande arbetsrätt att vila på. 

Facken är till för alla, att kunna ge en närhet till sina arbets- och yrkesgrupper, att vara duktiga 

på att organisera alla och kunna erbjuda trygga arbeten. 

Många unga i dag kan vara svåra att organisera och bemanningsföretagen ligger lite på sidan 

om och har lägre organisationsgrad, och löntagarna där är ofta mycket utsatta, vilket är en 

utmaning för arbetsplatsens fackliga arbete att få alla på en arbetsplats med i den fackliga 

gemenskapen. 

Arbetslivet förändras i struktur och individ, som exempelvis inom omsorgen. Orkar kroppen 

med? Eller finns det rätt arbetsredskap/hjälpmedel att tillgå? 

Strukturella problem kan vi förändra genom kollektivavtalslösningar genom arbetslivets 

utveckling. 

Där stannar Wanja och övergår till ett samtal med kongressombuden. 

Luis Silvera, avdelning 4, frågar på otrygga anställningar, visstidsanställningar, 

deltidsanställningar. Otrygga anställningar ökar, när ska vi ta kampen? 

Marie Ende, avdelning 20, Wanja säg någonting om Svenskt Näringsliv. 

Wanja: Gemensam facklig kamp tillsammans med alla löntagare, bemanningsanställda och 

andra anställda, för att möta otrygga anställningar, då det finns problem med just in time 

bemanning. 

7 (137)

Angående synen på Svenskt Näringsliv och rollerna som parter på arbetsmarknaden så behövs 

det starka parter på arbetsmarknaden för att utveckla avtalslösningar. Svenskt Näringsliv kan 

vara svåra att nå i dag men det behövs en trygg relation mellan parterna. 

Petter Gustafsson, avdelning 3, frågar vad får vi ut av Stora resan? 

Margareta Ejneblad, avdelning 16, förbundsrådet, vill prata arbetsmiljö med Wanja. 

Wanja: Jag uppmanar alla att anmäla sig till Stora resan och att man också anmäler en till, så 

vi blir många och tar fram de viktigaste frågorna i arbetslivet. Nu vill vi lyssna för att sedan ta 

fram bra underbyggda beslut. 

Kanske kan ett första förbundsmedlemskap skapas gemensamt för att sedan gå vidare till 

yrkesspecifika förbund. 

Angående Arbetslivsinstitutets upphörande. Kanske kan vi skapa ett forskarnätverk inom 

arbetslivet och lyfta arbetslivsforskningen. 

Rickard Lundkvist, avdelning 26. Fackligt politisk samverkan. Hur ser du på det? 

Mattias Kvickström, avdelning 20. Vem tar ansvar för de inhyrdas arbetsmiljö och situation? 

Wanja: Vem ska företräda dem? Jo, vi. 

Bengt Lindgren, avdelning 13. 1986, 4 oktober demonstrerade jag i Humleparken mot 

löntagarfonderna. Nu är jag för löntagarfonder. Vilka krav gäller för politisk strejk? 

Wanja: Angående fackligpolitisk samverkan. LO tar politisk ställning. TCO och SACO har 

däremot en lägre politisk profil. LO ser över former för samverkan och politisk dialog med 

både TCO och SACO. 

På bemanningssidan behövs vi fackligt med fackliga krav både kollektivavtalsmässigt och via 

lagstiftning. Vi måste känna facklig solidaritet med våra olika löntagare, oavsett arbetsgivarform. 

Vi måste ta ansvar för löntagarna. 

Angående löntagarfonder. Löntagarfonder är inte något vi lyfter igen. Kapitalet är 

internationaliserat och vi behöver hitta andra former och modeller. 

Angående politisk strejk så är det inte lagstiftat. En politisk strejk kräver stor hänsyn till 

situation som eventuellt skulle föranleda en politisk strejk. 

Tommy Agardsson, avdelning 3. Varför gör vi inte som i Norge, Trondheimsmodellen. 

Johan Sjöstrand, avdelning 1. Hur mycket används bemanningspersonal? Exempelvis 

bemanningspersonal organiserad via IF Metall som jobbar på Handels kollektivavtalsområden. 

Det blir problem lokalt. 

Kristoffer Öhrn, avdelning 13. Den stora resan att nå 100 000 unga svenskar. Jag saknar 

frågan ”vad tycker du är dåligt med facket”? 

Wanja: Kristoffer, du kan formulera frågan hur du vill. Angående Trondheimsmodellen så fick 

den större genomslag i Sverige än i Norge. LO i Norge har utvecklat samarbetet med 

Socialdemokraterna i Norge och även samarbete med Venstre i Norge. LO i Sverige och LO i 

Norge har fortlöpande kontakter i dessa frågor och jobbar med en utvecklad 

Trondheimsmodell. Angående bemanningsföretagen och organiseringen IF Metall eller annat 

fack så förs frågorna mellan förbunden och LO för att lösa den typen av ”gränslinjefråga”. 

Wanja tackar kongressen för att hon fick besöka Handels kongress. 

Lars-Anders tackar Wanja för talet och samtalet med kongressombuden. 

8 (137)

Tal och samtal med kongressombuden, Håkan Juholt, partiledare 

Socialdemokraterna 

Jag tänkte framförallt prata om två ämnen, det ena ämnet är det ständigt återkommande ”Vad 

är det socialdemokratiska partiets uppgift”. Och det är att i alla sammanhang ställa sig på 

löntagarnas sida, och stå upp för löntagarnas bästa. För när löntagarna har det bra, då är det 

också bra för alla andra i samhället. Idag har vi en situation där provanställningar och 

visstidsanställningar kan staplas på varandra, så att allt fler löntagare känner en otrygghet på 

arbetsplatsen, samtidigt som stressen ökar och det går fortare och fortare och vi ska producera 

mer och mer på kortare tid. 

Under gårdagen tillsatte partistyrelsen en arbetsgrupp som ska se över arbetsmiljön. Fler ska ha 

möjlighet att arbeta fram till pensionsålder utan att vara utslitna. Gruppen kommer även att 

titta på de olika anställningsformer som finns. 

Vi måste även ha bra sjukvård, skolor, äldreomsorg för Sveriges löntagare. Till dags datum har 

400 000 personer tecknat privata sjukförsäkringar för man inte tror på systemet. Det är så illa 

så att en del sjukhus har separata väntrum beroende på om du har en försäkring eller ej. 

Bra svensk politik är att sätta löntagarna i främsta rummet. Löntagarnas bästa på 

arbetsplatsen, i skolan, i omsorgen, i sjukvården - att satsa på det har ett starkare stöd än den 

fantasilösa skattesänkningspolitik som idag kan innebära en rusning mot botten. 

Det kostar naturligtvis att investera i välfärden, men i denna extrema lågkonjunktur så har vi 

”haft råd” att sänka skatterna med 100 miljarder. Men när man anför att vi vill utrota 

barnfattigdomen, så möts man av argumentet ”hur ska du ha råd med det”? Det handlar om 

vilja, inte om pengar. Den kostnaden som det sista jobbskatteavdraget innebär skulle avskaffa 

barnfattigdomen. Det handlar om politisk vilja. 

Det första steget att utrota barnfattigdomen är att göra löntagare som är arbetslösa anställningsbara. 

Idag är det 220 000 barn som det handlar om. En första förändring är att vi alla ska 

vara medborgare i ett land och inte kunder på en marknad. Den här politiken handlar om 

värderingar. Var och en för sig eller tillsammans. Jämlikhet och rättvisa skapar tillväxt, 

tillväxten ska användas för välfärd, välfärden ska investeras i mer jämlikhet, som ska generera 

mer tillväxt som generera mer välfärd. Ökade orättvisor skapar varken tillväxt eller välfärd. 

Politiken ska inte blanda sig i lönebildningen, det ska ske mellan parterna på arbetsmarknaden. 

Men när finansministern säger att lägsta lönen är för hög inom omsorgen, då lägger man sig i 

lönebildningen på ett sådant sätt att man konstaterar att om man har en lön på 16 070 kronor 

är det ett problem för välfärden. Många arbetstagare, och då framförallt kvinnor, kommer inte 

upp till 16 070, då man framförallt jobbar ofrivillig deltid. Och när politikern säger att det är 

ett problem för sjukvården att de lägsta lönerna är för höga, då öppnar man dörren med kraft 

den låglönemarknad som nu bryter fram. 

Marknaden klarar inte uppgiften när det handlar om elmarknad, järnväg, skola och sjukvård. 

Det är alltför många områden som marknaden inte klarar av uppgiften för medborgare och 

företag. Då kan politiken inte sitta på läktaren och titta på. Socialdemokraterna kommer att 

reglera marknaden igen på de områden marknaden inte klarar av uppgiften på, så att 

medborgarnas bästa ställs före bolagens bästa. 

Frågestund 

Johan Sjöstrand, avdelning 1. På vilket sätt kommer en socialdemokratisk regering hjälpa 

fackföreningsrörelsen om rätten till heltid? 

Håkan Juholt: Det kommer att bli lagstiftning angående rätten till heltid. 

9 (137)

Daniel Söderberg Talebi, avdelning 20. Ett förslag vore att det skulle vara dyrare för 

arbetsgivarna att anställa på otrygga anställningar. 

Håkan Juholt: Nej, det har vi inte tittat på, däremot begränsningar om att man inte ska få 

stapla olika anställningsformer på varandra. Tar dock med mig frågan till arbetsgruppen. 

Petter Gustafsson, avdelning 3. Hur ska vi bemöta alliansen retorik, och hur ska vi få fram vår 

retorik? 

Håkan Juholt: Politik är för mig tre saker; kunskap, värderingar och passion. Och med tre 

saker kan man förändra. Och då framförallt värderingar. 

Åsa Tobrant, avdelning 12. Lönebidrag är idag förenat på arbetsplatser som har kollektivavtal, 

ett utlåtande i dagarna vill att man ska slopa kravet på att det ska föreligga kollektivavtal vid 

lönebidrag. Hur ser du på det? 

Håkan Juholt: Fullkomligt självklart. 

Malin Skoglund, avdelning 20. Arbetstidsförkortning med bibehållen lön? 

Håkan Juholt: Nja, frågan är väldigt viktig. Socialdemokraterna står inte för ett sådant förslag 

idag. 

Luis Silvera, avdelning 4. Arbete åt alla, full sysselsättning ställt mot inflationsmålet. Full 

sysselsättning bör väl vara det övergripande målet? 

Håkan Juholt: Håller helt med, full sysselsättning är det övergripande målet. Vägen dit handlar 

om utbildning, kompetensutveckling och att öka byggandet. Jag kommer att bjuda in parterna 

om det livslånga lärandet, så att kompetensutvecklingen ska ske genom hela livet. Sverige ska 

konkurrera med kunskap, inte sämre löner och sämre arbetsmiljö. 

Soili Sollén, avdelning 27. Vad tänker du göra om deltidsstämplingen om max 75 dagar? 

Håkan Juholt: Kan frågan alltför dåligt, ber om att få återkomma. Tittar dock på 

inträdeskravet, som är komplicerat. 

Jill Erlandsson, avdelning 1. Osäkra anställningar, vikariepool där man är anställda på 

nolltimmarskontrakt? 

Håkan Juholt: Kan inte svara på frågan, då kunskapen om förekomsten är för dålig. Ber att få 

återkomma med svar. 

Tuula Niinivirta, avdelning 20. Vi tappar för varje val, och då framförallt bland LO 

medlemmarna. Hur lockar vi tillbaka väljarna? 

Håkan Juholt: Tror väldigt starkt på de värderingar vi har, solidaritet är en förutsättning för 

att ett samhälle ska kunna fungera. Får vi lov att tala om våra gemensamma värderingar så 

kommer vi att vända opinionssiffrorna och partiet kommer att växa. 

Reband Raza, avdelning 20. Vad ska vi göra åt de papperslösas situation? 

Håkan Juholt: Vi har ett helt program, rätten till utbildning, sjukvård, rätten till värdig 

behandling. Oerhört viktig fråga. 

10 (137)

Jorge Valencia Flores, avdelning 1. Palestinafrågan, Västsaharafrågan, hur ställer vi oss till 

dessa frågor? 

Håkan Juholt: Vi ska erkänna Palestina. 

Natasja Mrdjanov, avdelning 20. Vi nämner aldrig skattehöjningar för att klara av våra 

åtaganden? Utan intäkter blir det svårt att klara av framtida åtaganden. 

Håkan Juholt: Nja, för tillfället finns det inget behov av att höja skatterna. Skatterna kan 

justeras, vi har en utredning på hur omfördelning skulle kunna ske. Tveksam även till att sänka 

restaurangmomsen, samma summa skulle kunna användas till 10 000 lärartjänster. Vilket gör 

Sverige långsiktigt starkast, att det blir billigare på krogen, eller att vi anställer lärare. Vi måste 

använda skatterna på ett smartare sätt än vad regeringen gör. 

Det finns ett reformutrymme som vi i första hand ska användas oss av för förbättringar i den 

gemensamma välfärden. 

I frågestunden deltog även: Jenni Tervo, avdelning 12, Kristoffer Öhrn, avdelning 13, Henrik 

Brohlin, avdelning 36, Tommy Agarsson, avdelning 3 och Matthias Kvickström, avdelning 20. 


Rapport från revisorerna om granskning av valprotokoll 

Inger Persson, förbundsrevisor, rapporterade att inför Handelsanställdas förbund 24:e kongress 

i Stockholm 25 till 29 maj 2011 så har revisorerna funnit att samtliga avdelningar efter 

förrättat val har upprättat valprotokoll som finns tillgängliga i speciellt inrättad databas. 

Vi har granskat att förbundets och avdelningarnas rutiner för att val av kongressombuden är 

ändamålsenliga, och uppfyller stadgarnas krav. Revisorerna har också så långt som möjligt 

förvissat sig om att de valda ombuden och suppleanterna är medlemmar i förbundet, och 

uppfyller kraven för medlemskap. 

Kallelse till förbundets 24:e kongress har skett i stadgeenlig ordning. Och samtliga 20 

avdelningar har inom föreskriven tid inkommit med valprotokoll för de antal ordinarie ombud 

som medlemsantalet per den 31 augusti 2010 berättigar till. Enligt stadgarna ska det vara 250 

ombud, men då avdelning 17 Karlstad saknar suppleanter och fått återbud från ett ordinarie 

ombud, blir det totala antalet ombud 249. 

De förtroendevalda revisorerna, Inger Persson, Sonja Sennervall och Ann-Christine Liljeros 

föreslår därför att kongressen godkänner samtliga 249 anmälda ombud som avdelningarna 

berättigade representanter, vilka jämte förbundsrådets 24 ledamöter och förbundsstyrelsens 13 

ledamöter utgör kongressens valförsamling. 

Följande förslag förelåg 

− Revisorernas förslag till beslut. 

Kongressen beslutade 

att godkänna rapporten enligt revisorernas förslag. 

11 (137)


Upprop 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, förklarade att samtliga 286 röstberättigade 

ombud blivit avprickade och erhållit röstkort och övriga handlingar och finns på plats. 

Bilaga 2 - ombudsförteckning 


att bifalla till protokollet bilagda upprop och fastställa uppropet. 


Beslut om kongressens offentlighet 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, föredrog styrelsens förslag till beslut. 

Medlemmar och andra som erhållit åhörarkort äger tillträde till läktaren i mån av utrymme om 

inte kongressen i viss fråga beslutar annorlunda. Meddelande till media kommer att ske fortlöpande 

av pressekreteraren. Representanter för media äger tillträde till kongressen genom 

särskilt kort om inte kongressen beslutar annat vid behandling av viss fråga. 


− Styrelsens förslag till beslut. 


att godkänna förbundsstyrelsens förslag. 


Antagande av dagordning 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, föredrog styrelsens förslag till dagordning. 


− Styrelsens förslag till dagordning fastställs. 

Bilaga 3 - dagordning 


att fastställa förbundsstyrelsens förslag till dagordning. 

12 (137)


Antagande av arbetsordning 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, föredrog styrelsens förslag till arbetsordning. 

Dag- och arbetsordning utsändes med övriga kongresshandlingar och var röstberättigade 

tillhanda senast den 20e mars 2011 och finns också tillgänglig på läsplattan. 

På följande punkter föreslogs förändringar: 

Punkt 7 under rubriken personval där det tidigare står ”Reservationer anmäls muntligt med 

namn i samband med beslut samt lämnas skriftligt på fastställt formulär i läsplattan som sänds 

in inom trettio minuter efter det att debatten avslutats” ändras till ”Reservationer anmäls 

muntligt med namn i samband med beslut samt lämnas skriftligt på fastställt formulär i 

läsplattan som sänds in inom trettio minuter efter det att beslut tagits”. 

Punkt 8 där det står ”Stadgeenliga val sker genom sluten omröstning med fastställd valsedel, 

om inte kongressen enhälligt beslutar att omröstningen ska vara öppen. För att bli vald krävs 

minst hälften av avgivna godkända röster” läggs det till ett förtydligande: ”I fall detta röstetal 

inte uppnås görs omval mellan de som fått flest röster, vid lika röstetal görs omval genom 

lottning”. 


− Styrelsens förslag till arbetsordning. 

Bilaga 4 - arbetsordning 


att fastställa förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning. 


Val av kongressens funktionärer 

Sex ordförande 

Till ordförande för kongressen valdes Helen Sandgren-Stenmark, avdelning 24, Jane Larzon, 

avdelning 2, Emma Lindqvist, avdelning 20, Marie Söderqvist, avdelning 9, Kerstin Rosell, 

avdelning 3, och Magnus Andersson, avdelning 11. 

Sex sekreterare, varav en huvudsekreterare 

Till sekreterare för kongressen valdes Lennart Grönberg, Sara Gezelius, Hans Rosengren, Jan 

Ödmark, Elsie Mann och Thomas Holm, samtliga förbundskontoret. Till huvudsekreterare 

valdes Lennart Grönberg. 

Rösträknare 

Till rösträknare för kongressen valdes Carina Skoglund, avdelning 13, Lisbeth Nilsson, 

avdelning 1, Hans Nordström, avdelning 27, Sara Björnson, avdelning 24, Elisabeth Heimark, 

avdelning 31, Marie-Louise Lövgren, avdelning 11, Jennie Tervo, avdelning 12, Monika 

Klavsjö, avdelning 20, Håkan Westerberg, avdelning 29, och Markus Jonsson, avdelning 29. 

13 (137)

Sju ledamöter i redaktionsutskott, varav en ordförande 

Till redaktionsutskott valdes Lisbeth Nilsson, avdelning 1, Conny Carlsson, avdelning 3, 

Katrin Löndahl, avdelning 17, Eva Handmark, avdelning 27, Maria Hammarlund, avdelning 

26, Anders Hillbom, avdelning 36, samt Lars-Anders Häggström som ordförande och Maria 

Nyberg, förbundskontoret, med rätt att adjungera redaktörerna som skrivit respektive 

verksamhetsavsnitt i förbundsstyrelsens verksamhetsförslag. 

Elva ledamöter i valkommitté, varav en sammankallande 

Till valkommitté valdes Kerry Johansson, avdelning 1,Tanja Carlsson, avdelning 2, Inger 

Sjöstrand, avdelning 13, Theres Andersson, avdelning 17, Lillian Mårelius, avdelning 20, 

Daniel Söderberg Talebi, avdelning 20, Lars-Olof Johansson, avdelning 24, Ann Johansson, 

avdelning 31, Lena Aronsson, avdelning 33, Tomas Andersson, avdelning 36 och Gustaf 

Holmlund, förbundskontoret, som sammankallande. 


Fastställande av traktamenten och annan ekonomisk 

ersättning för kongressombuden 

Yvonne Cederberg, förbundskontoret, påminde om att ombuden kan ta del av 

säkerhetsdemonstrationen som finns på plattan. 

Ersättning till alla röstberättigade ombud och förtroendevalda och revisorer ska följa 

förbundets resereglemente. 

Ersättningen är 210 kronor skattefritt samt ett skattepliktigt förrättningsarvode på 315 kronor. 

De som fått ut förskott har fått ett avdrag för 4 frukostar, 3 luncher och 2 middagar. Om det 

stämmer behöver ni inte göra något. Övriga utlägg skrivs på en uppdragsredovisning. Till 

avdelningarna lämnas en uppdragsredovisning för förlorad arbetsförtjänst. 

Förbundsstyrelsen och förbundsrådet lämnar in uppdragsredovisning som täcker allt såsom 

arvoden, arbetsförtjänst, boende och traktamenten. 

Ytterligare uppdragsredovisningar kan hämtas i kongressbyrån. 


- Att bifalla förbundsstyrelsens förslag till ekonomisk ersättning under kongressen. 

Bilaga 5 - förslag traktamente och förrättningsarvode 

Bilaga 6 - ersättning under kommande kongressperiod 


att godkänna förslaget. 

14 (137)


Förbundsstyrelsen verksamhetsberättelse 

för åren 2006-2010 


Kongressombud, ärade gäster, ordförande. En kongressperiod är till ända och jag ska 

kortfattat försöka redogöra för den verksamhet som förbundsstyrelsen bedrivit utifrån de 

kongressbeslut som togs 2006. 

Det har varit en kongressperiod som i många stycken ställt oss inför nya och tuffa utmaningar. 

Den enskilda händelse som haft absolut störst påverkan var givetvis att vi i riksdagsvalet 2006 

fick en borgerlig regering, som genom beslutet om ändrade avgifter till a-kassan ändrade 

förutsättningarna för vårt fackliga arbete. 

Förbundsstyrelsen har valt att arbeta efter en tydligt uttalad övergripande strategi baserad på 

följande mål: 

Vi skall vara många medlemmar 

Vi skall vara medlemsnära 

Vi skall vara medlemsstyrda 

Vi skall vara effektiva och 

Vi skall göra medlemsnytta 

Jag väljer att göra en översiktlig redovisning utifrån denna struktur. I övrigt hänvisar jag till de 

verksamhetsberättelser som förbundsstyrelsen lämnat över verksamheten åren 2006-2010. 

Berättelserna är behandlade av förbundsrådet och finns bilagt i kongressmaterialet. 

Kongresskamrater, för första gången på väldigt länge går vi ur en kongressperiod med minskat 

antal medlemmar. 

Vi kunde ana en vikande trend redan under slutet av förra kongressperioden. År 2006 

beslutade den nytillträdda alliansregeringen om nya regler för a-kassan, som i ett slag kraftigt 

höjde kostnaden för ett fackligt medlemskap med för vissa mer än hundra procent. 

Som en direkt konsekvens tappade vi 15 000 medlemmar redan år 2007. Medlemstappet 

präglade även 2008 för att sedan plana ut. 2009 inleddes med en medlemsökning på drygt 600 

medlemmar efter de första fem månaderna och vi var ganska optimistiska. Men andra halvåret 

var en stor besvikelse och året slutade med ett tapp på drygt 1 000 medlemmar. Trenden höll i 

sig även följande år, 2010, då vi inledde året väldigt bra men slutade med ett totaltapp på 3 

100 medlemmar och hela 2 700 yrkesaktiva. 

I år har vi hittills ökat vårt totala antal medlemmar med 72 individer, det är glädjande, och än 

mer glädjande är att antalet yrkesaktiva medlemmar har ökat med 329. Det är vi väldigt glada 

över. Nu är det upp till oss alla att se till att bryta trenden från de senaste två åren, så att vi 

inte slutar även det här året med ett tapp. 

Totalt sett har vi under kongressperioden förlorat 23 549 medlemmar och hela 27 551 yrkesaktiva 

medlemmar. Skillnaden beror ju på att vi har inklusive och exklusive pensionärer. Så att 

man kan säga att det är de yrkesaktiva som lämnat oss och det är bekymmersamt. 

Vi kan konstatera att antalet anställda i våra branscher har ökat i antal och därmed har tappet 

blivit än mer besvärligare. Vi har tvingats ställa oss många frågor, allt från varför vi tappar 

15 (137)

medlemmar till vad är det för fel på oss som inte lyckas vända trenden snabbare. Detta har alla 

i vår organisation känt, det har märkts väldigt tydligt. 

Arbetet med medlemsrekrytering har givetvis inneburit att vi lagt väldigt stora resurser på att 

bibehålla och öka antalet medlemmar. 

Redan veckan efter beslutet om höjda avgifter till a-kassan kom fattade förbundsstyrelsen ett 

antal strategiska beslut, ett av dem var att lägga upp medlemsrekrytering som nummer ett på 

prioriteringslistan. När vi säger prioriteringslistan är det inte rangordning, utan då prioriterar 

vi medlemsrekrytering som vårt absolut viktigaste uppdrag. Hösten 2007 beslutade förbundsstyrelsen 

att starta Storstadsprojektet, vars mål var att öka antalet medlemmar i de tre storstadsregionerna. 

Projektet startade under början av 2008 och avslutades vid utgången av 2010. 

Det har gett oss ett antal erfarenheter av både vad vi ska göra och vad vi inte ska göra. Till 

exempel har vi fått ett entydigt svar på att alla inte är lämpade för medlemsrekrytering. 

Erfarenheterna från projektet har också bekräftat att det personliga samtalet är den kanske viktigaste 

åtgärden. En annan viktig erfarenhet var testet med e-medlemskap som vi prövade inom 

ramen för projektet. Det var så lyckat att delar av det nu finns som förslag från avgiftskommit- 

tén. Projektet har redovisats i sin helhet för förbundsrådet på dess sammanträde i mars 2010. 

Utöver Storstadsprojektet har förbundsstyrelsen också beslutat om ett antal viktiga strukturella 

ändringar för att stärka medlemsrekryteringen långsiktigt. Förbundet har inrättat ett medlemsutvecklingsråd 

med representanter från alla avdelningar. Det ska vidare finnas medlemsrekryteringsansvariga 

på alla våra avdelningar som lokalt ansvarar för medlemsvärvning. Man har 

inrättat en speciell tjänst för att ansvara för medlemsrekrytering på verksamhetsenheten. I 

budgetarbetet har medlemsrekrytering också prioriterats. 

Våra lokalavdelningar har dessutom startat flera lokala och regionala projekt som har bidragit 

till att vi har kunnat plana ut medlemstappet. 

Förhoppningen är nu att vi lyckats förankra medlemsrekrytering som en viktig sak för hela vår 

organisation och att vi skapat en struktur för att arbeta kontinuerligt med detta så att vi 

äntligen kan bryta trenden och gå ur 2011 med ökande medlemssiffror för första gången på sex 

år. Låt oss inleda den nya kongressperioden på detta sätt. 

Arbetet med att vi ska vara medlemsnära och göra medlemsnytta har fortsatt. Med att vara 

medlemsnära menar vi att vi ska ha en stark och väl fungerande arbetsplatsorganisation. 

Handels ska finnas på arbetsplatsen, Handels är inget annat än medlemmarnas eget verktyg för 

att skapa bättre villkor i arbetslivet. 

När vi inledde kongressperioden hade vi fackliga företrädare på 56 procent av alla arbetsplatser 

där vi har mer än en medlem. När vi har denna kongress har vi samma procenttal. 

Detta får mot bakgrund av medlemstappet ses som tillfredsställande, vi håller ställningarna, 

men har inte flyttat fram våra positioner. 

För att ge förtroendevalda riktiga förutsättningar att göra ett bra arbete måste vi kunna 

tillhandahålla kunskap. Förbundets utbildningssystem för förtroendevalda och medlemmar har 

förnyats under kongressperioden och detta har inneburit att vår studieverksamhet har ökat och 

har en bra nivå. Under kongressperioden har det utbildats nästan 17 400 förtroendevalda. 

Motsvarande siffra för medlemmar är 22 300. I sanning imponerande siffror. Det innebär att 

våra förtroendevalda har goda förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag på ett bra sätt. 

Medlemsutbildningarna är oerhört viktiga för att sprida kunskapen om vad facket är och gör 

och utgör ett absolut måste för att vi ska kunna rekrytera nya förtroendevalda. 

16 (137)

Här kan noteras att allt fler fackliga utbildningar nu kan erbjudas på nätet. Detta utvecklingsarbete 

sker i huvudsak tvärfackligt tillsammans med LO:s övriga förbund. 

Vårt kanske viktigaste instrument för att göra medlemsnytta är att teckna avtal med företag 

där våra medlemmar arbetar. 

Efter förra kongressen påbörjades arbetet för att teckna kollektivavtal på alla arbetsställen 

inom våra områden, sedan kongressen beslutat att det ska vara ett av målen för Handels 

verksamhet. Vi prioriterar som sagt i första hand arbetsplatser där vi har medlemmar. 

Det här arbetet har gått bra. När vi inledde det hade vi en avtalstäckning på 74 procent och nu 

har vi ökat den siffran till 84 procent av alla arbetsställen där vi har medlemmar. Om vi ser på 

hur många av våra medlemmar som arbetar under kollektivavtal är siffran 93,5 procent. Den 

siffran kan vi vara stolta över, för att nå 100 procent i så föränderliga branscher som våra, där 

nya företag kommer och gamla försvinner varje dag, är svårt att nå den siffran. Men vi är inte 

nöjda med det vi uppnått. Vi fortsätter det påbörjade arbetet. 

Ett kollektivavtal vi ska känna speciell stolthet över är det avtal vi 2006 tecknade med Reitan 

servicehandel, ägare av 7-Elevenbutikerna. Det innebar inte bara att vi tecknade ett kollektivavtal 

för alla de som arbetar i en tuff bransch, utan att vi också skapade förutsättningar för de 

franchiseföretagare som driver butikerna. Detta var en betydande seger och visar att även 

franchisegivaren var beredd att ta sitt ansvar. 

Ett annat kollektivavtal som var en viktig seger var när vi 2007 tvingades ta en konflikt med 

videouthyrningsföretaget Videomix. Det slutade med att ett avtal undertecknades och att våra 

medlemmar på Videomix fick rätt till samma ersättning som sina kollegor på andra arbetsplatser. 

Konflikten blev till en symbolfråga för fackföreningsrörelsen. Den visade också att 

Handels och förbundets medlemmar är beredda att slåss för kollektivavtalen. Här ska vi rikta 

ett särskilt tack till de unga tjejer på Videomix som verkligen visade att de var beredda att 

kämpa för att få ett kollektivavtal. 

Att vi tecknar avtal är viktigt, men att vi förmår att se till att avtalet efterlevs är minst lika 

viktigt. Lyckas vi inte med det så är avtalet inte ens värt papperet det är skrivet på. Här har vi 

på alla nivåer ett ansvar. Medlemmarna genom att kräva att avtalet efterlevs och slå larm om 

inte så sker. Förtroendevalda genom att driva medlemmars krav och att bevaka att medlemmarna 

får sin rätt. Lokalavdelningarna genom att stötta de förtroendevalda. Förbundet 

centralt genom att stötta avdelningarna i deras arbete. Kan vi bli effektiva i detta samarbete så 

gör vi verklig medlemsnytta. Under kongressperioden har vi lyft detta både på avdelningsnivå i 

samband med VU-träffarna och på funktionärskonferenser. 

Vi utvecklar våra avtal i avtalsrörelserna. 2006 inledde vi processen inför 2007 års avtalsrörelse 

under namnet ”Hela Handels avtalsrörelse”. Vi genomförde enkäter där cirka 7 500 

medlemmar deltog. Vi genomförde ett rådslag med uppskattningsvis 10 000 deltagare. Vi hade 

28 avtalskonferenser för förtroendevalda med omkring ett tusen deltagare. Totalt deltog nästan 

20 000 medlemmar och förtroendevalda. Allt för att få såväl förankrade och genomdiskuterade 

krav som bara möjligt. Det visade sig också vara en framgångsrik modell som vi fortsatte med 

2010 och som vi planerar för nu inför 2012 års avtalsrörelse. Vi har åstadkommit precis det vi 

ville, en avtalsrörelse där betydligt fler än tidigare deltar i förberedelserna och en mycket 

öppnare process där alla medlemmar erbjuds möjlighet att delta. 

2007 års avtalsrörelse gav ett treårigt avtal med reallöneökningar på omkring 7,6 procent 

under de tre åren för våra medlemmar. Vi hade ett starkt förankrat LO-koncept med en 

historisk satsning på lågavlönade kvinnobranscher genom kvinnopotter som gav nödvändiga 

relativlöneförflyttningar. 

17 (137)

2010 hade vi en ny avtalsrörelse i en mycket besvärlig situation där tjänstemännen för första 

gången gick först och satte det så kallade märket. Ett märke som var besvärande lågt för vår 

del. Men genom en stark samordning inom LO, som gav oss stöd för en låglönesatsning kunde 

vi teckna det bästa avtalet och med högst löneökningar. Även nu kommer vi att klara målet att 

ge våra medlemmar reallöneökningar under avtalsperioden. Den uppgörelse vi träffade innebar 

ett genombrott för LO:s lågavlönade kvinnor och en fortsatt satsning på jämställda löner. Vi 

kan nu konstatera att våra detaljhandelslöner aldrig i modern tid varit så nära lagerarbetarnas 

löner som nu och vi kryper också sakta men säkert närmare industrilönerna. 

Vår absolut viktigaste arbetsmiljöfråga är rån, hot och våld riktat mot våra medlemmar i 

framförallt detaljhandeln, men även på andra områden, till exempel lager och frisörer. Den 

skrämmande utvecklingen med ökat antal rån har fortsatt under i stort sett hela kongressperioden. 

Arbetet mot rån, hot och våld har varit ett av Handels prioriterade områden under de gångna 

fem åren. Vi har arbetat hårt för att uppmärksamma frågan och vi har också samarbetat med 

Svensk Handel och KFO i kampanjer för att öka kortanvändningen i butiker och därigenom 

minska kontanthanteringen. Här bidrar även möjligheten som finns för våra medlemmar att 

skaffa sig ett betalkort genom Handelskortet i positiv riktning. 

Förra året såg vi äntligen att det vände på det här området och antalet butiksrån minskade, 

vilket var mycket glädjande. Men rädslan för att utsättas för rån, hot eller våld är fortfarande 

en del av vardagen för anställda i butiker. Det är svårt att föreställa sig rädslan hos den som 

blir utsatt för ett rån, om man inte själv har varit med om det. Butiksrånen utgör ett arbetsmiljöproblem, 

inte ett samhällsproblem som arbetsgivarna hävdar. Vi anser att arbetsgivarna 

har ansvar för att skapa trygga butiker. 

Under 2009 inledde vi ett påverkansarbete gentemot riksdagsledamöterna för att få till stånd 

en lag om sluten kontanthantering i detaljhandeln. I år bar det arbetet frukt när riksdagen 

röstade för att ta fram en sådan lagstiftning. Efter sommaren kommer vi att sätta oss i samtal 

med arbetsmarknadsdepartementet och arbetsgivarna för att ta fram ett lagförslag. 

Förhoppningsvis kan en lag leda till att den generella säkerhetsnivån höjs i butikerna och att de 

anställda kan känna sig trygga på jobbet. Det borde vara en självklar rättighet. 

Vårt internationella engagemang har ökat under perioden. Vi uppfyller det av kongressen 

fastställda enprocentsmålet, det vill säga att en procent av förbundsavgiften ska gå till 

internationellt arbete. Förbundsstyrelsen har beslutat om en ny organisation för förbundets 

internationella arbete. En internationell ombudsman har anställts. Detta är alldeles nödvändigt 

eftersom det internationella arbetet blir allt viktigare. Det som händer ute i Europa påverkar 

oss alltmer påtagligt och vi måste därför nogsamt följa och försöka påverka utvecklingen. Den 

svenska modellen är satt under tryck inte bara i Sverige, utan även ute i Europa. Ett bra 

internationellt arbete är i allra högsta grad att göra medlemsnytta. 

Att Handels ska vara medlemsstyrt var ett av huvudbudskapen från förra kongressen. Man var 

så detaljerade i sina beslut att man valde att sända förbundsledningen på en demokratiutbildning 

på Brunnsvik. Den genomfördes och var upptakten på det demokratiprojekt som 

förbundsstyrelsen beslutade om med anledning av kongressbeslutet. Förbundsstyrelsen valde 

att vidga demokratidiskussionen till hela vår organisation genom att involvera lokalavdelningar 

och klubbar i arbetet. 

Projektet har nu avslutats och en del av resultat står att återfinna i de verksamhetsförslag som 

lämnats till kongressen. Det vi inte lyckades med var att uppnå 20 procent deltagande i 

kongressombudsvalet, det stannade på drygt fem procent, en riktig besvikelse som länder till 

18 (137)

eftertanke. Dock uppnådde vi att en procent av medlemmarna skulle gå Alla medlemmars kurs 

demokrati. 1 379 medlemmar deltog i den utbildningen. 

I förbundsstyrelsen mål att Handels ska vara medlemsstyrt ingår också att uppnå nyckeltalen 

när det gäller deltagande på avdelningarnas representantskap. Även här finns en del kvar att 

göra innan vi uppnår målet att 75 procent av de valda ombuden skall delta på 

representantskapsmöten. 

Under samma rubrik – att vara medlemsstyrt – ryms arbetet med att förbättra kommunikationen 

såväl internt som externt. Här har förbundsstyrelsen satsat rejält för att stärka 

kommunikationen under den gångna kongressperioden genom att tillföra resurser och bilda en 

kommunikationsgrupp på förbundskontoret som sorterar direkt under VU. Målet är att bli mer 

proaktiva i vår opinionsbildning, så att vi inte bara reagerar på andras utspel, utan aktivt når 

ut med våra frågor i medierna och ser till att de också hamnar på den politiska agendan. 

En ny kommunikationspolicy och en ny mediepolicy har beslutats likaså en ny grafisk profil. 

Under 2009 gjorde Handels ett stort arbete med att utveckla organisationens varumärke som 

mynnade ut i fastställandet av en ny varumärkesplattform. Vårt varumärke – som sammanfattas 

i budskapet ”Stark tillsammans” – är en inre kompass som ska vägleda oss i det vi gör. 

Det hjälper oss att arbeta på ett enhetligt sätt, så att vi blir tydliga gentemot våra medlemmar 

och omvärlden. Handels ligger steget före och gör skillnad. 

Under perioden har vi ökat antalet pressaktiviteter. Vi har haft en speciell satsning när det 

gäller rån, hot och våld. Det har givit en ökad synlighet för Handels och för våra ståndpunkter. 

Ett antal undersökningar ger belägg för att våra insatser nu börjar ge resultat. Inte minst 

märker vi det när det gäller säkerhet i butik och lagstiftning om slutna kontanthanteringssystem. 

Vi har också inlett en mer systematisk bevakning av hur Handels skildras i medierna och 

förbundsstyrelsen kommer löpande få rapporter gällande detta varje månad. 

Den mest synliga förändringen när det gäller vår kommunikation är väl vår nya hemsida, som 

lanserades för bara tre veckor sedan. Vi hoppas att hemsidan ska fungera bättre för 

medlemmarna, att den ska vara lättare att hitta på och därmed ge bättre information och 

service. Det är ju medlemmarna vi jobbar för och det är dem allt handlar om i slutändan. 

Ett nytt intranät har också sjösatts under perioden till stöd för det interna arbetet i förbundet. 

Vi har därmed lagt grunden för ett framåtsyftande arbete där vi kan arbeta effektivt med hjälp 

av ny teknik. 

Förbundet har också inlett ett arbete för att förbättra vår omvärldsbevakning, så att vi kan 

fånga upp trender och tendenser i samhället som kommer att påverka oss på sikt. För att 

Handels ska kunna ligga steget före och göra skillnad för våra medlemmar måste vi kunna 

förutse förändringar i omvärlden och fatta strategiska beslut för att anpassa vår verksamhet. 

Vi ska skapa framtiden, inte drabbas av den. 

Vi har under hela kongressperioden sagt att Handels inte är ett politiskt parti, men väl en 

organisation med väldigt många krav som kräver politiska beslut. På kongressen 2006 krävde 

54 procent av alla motioner någon form av politiskt beslut. I den senaste valrörelsen var 

Handels aktiva med en egen agenda. Vår utgångspunkt var att vi skulle driva frågor som var 

viktiga för våra medlemmar. Vi krävde en politik som är baserad på våra medlemmars viktiga 

frågor i arbetslivet. Handels valarbete var mycket framgångsrikt även om det inte räckte hela 

19 (137)

vägen för att få det valresultat vi ville ha. Hade vi fått bestämma hade vi haft en 

socialdemokratisk regering. 

Vi konstaterar nu att de politiska förutsättningarna inte ser bättre ut den kommande 

kongressperioden. 

Att vi ska vara effektiva och använda medlemspengar på bästa möjliga sätt återspeglar sig inte 

minst i arbetet med att hålla våra administrativa kostnader nere. Vi har ett mål att vår 

administration inte får kosta mer än tio procent av medlemsintäkterna. Detta klarar vi. 

Att avdelningarnas och förbundskontorets administration samordnades till kontoret i Eskilstuna 

gjorde vår verksamhet effektiv och sparade också stora pengar. Den utvärdering som 

förbundsstyrelsen beställde och som genomfördes av vår förtroendevalda revisor Inger Persson 

visar att det fortfarande finns problem kvar att lösa, men att verksamheten i huvudsak fungerar 

väl. Problemen som utredningen pekade på hanteras idag så att vi kan komma tillrätta med 

dem. Våra administrativa kostnader har, precis som utredningen som föregick beslutet, 

minskat med drygt 20 miljoner kronor. Pengar som var avsedda att stärka avdelningarnas 

ekonomi för att satsa på verksamhet. Tyvärr kan vi konstatera att dessa pengar försvann med 

medlemstappet, så vi står på ruta noll. Hade inte förtroendevalda haft det mod man visade då 

beslutet om administrativa kontoret togs hade vi haft en mycket besvärlig ekonomisk situation 

i dag. Vi har lyckats hantera ekonomin trots det stora medlemstappet, inte minst tack vare 

uppoffrande arbete av alla i organisationen. Nu kan vi konstatera att vi har många problem 

kvar att lösa men vi har inga akuta ekonomiska bekymmer. Vi har allt i egna händer. 

Med detta sagt så vill jag tillägga att vi inte är färdiga. Nya, svåra utmaningar och beslut ligger 

framför oss. Vi måste hela tiden se till att vi ligger steget före så att vi har handlingsutrymme 

och inte hamnar i situationer där vi tvingas ta hastiga beslut. De beslut som ligger närmast 

framför oss är hur vi ska förbättra medlemsservicen. 

Förbundsstyrelsen tog redan under 2010 beslut om att införa ”Handels direkt” och det beslut 

som nu är högaktuellt är på vilket sätt det ska gå till. Vi har ett mål på att 80 procent av 

medlemmarna ska vara nöjda med sitt medlemskap. Vi klarar detta idag, men vi måste alltid se 

till att bli bättre för att bibehålla detta. Det är efter den målsättningen som förbundsstyrelsen 

har arbetat den gångna perioden och som jag kortfattat försökt beskriva. 

Med detta yrkar jag på att förbundsstyrelsens berättelser för åren 2006-2010 läggs till 

handlingarna. 


att lägga verksamhetsberättelserna för hela kongressperioden med godkännande till 

handlingarna. 


Revisorernas berättelse för åren 2006-2010 

Inger Persson, revisor, föreslog kongressen att med godkännande lägga revisionsberättelserna 

med godkännande till handlingarna. 

20 (137)

Revisionsberättelsen för 2010 har granskats och revisorernas bedömning är att den inte står i 

strid med förbundets stadgar och tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för förbundet och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Undertecknat Inger Persson, Ann-Christine Liljeros, Sonja Sennevall och Sune Jonsson, 

auktoriserad revisor. 

Revisorerna har granskat förbundsstyrelsen och förbundsrådets förvaltning i Handelsanställdas 

förbund för åren 2006- 2010. De tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för förbundsstyrelsen och 

förbundsrådets ledamöter för kongressperioden. Undertecknat Inger Persson, Ann-Christine 

Liljeros, Sonja Sennevall och Sune Jonsson, auktoriserad revisor. 


att lägga revisionsberättelserna för hela kongressperioden med godkännande till handlingarna. 


Beslut om ansvarsfrihet för åren 2006-2010 

Kongressordföranden föreslog kongressen att bevilja förbundsstyrelsen och förbundsrådet 

ansvarsfrihet för den gångna kongressperioden. 


att bevilja förbundsstyrelsen och förbundsrådet ansvarsfrihet för den gångna kongressperioden. 


Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag 

"Att göra skillnad - i Handels" 

Susanna Gideonsson, 1:e vice ordförande: 

Kongressombud, ordförande. Handels kongress 2011 är inte bara här och nu; verksamhetsförslag 

har formulerats och motioner skrivits. Ombudsval har gjorts och dessutom har vi haft 

en kongresskampanj bestående dels av en studiesatsning på temat demokrati dels av en 

medlemstävling. Här vill jag passa på att gratulera de fem pristagarna i vår stortytellingtävling. 

Deras berättelser är mycket goda exempel som visar på när Handels som organisation 

verkligen gör skillnad för varje enskild medlem. 

Vinnare i vår storytellingtävling 

1. ÖVERFALLEN: Livet gick i bitar – men vi fick stöd 

Torgny Hellberg, avdelning 18 Västerås 

En gripande berättelse om hur en familj råkar ut för ett brutalt överfall i hemmet som kostar 

båda barnen livet. Om kampen tillbaka till en fungerande vardag och liv, om ljuset i tunneln 

som trots allt finns i och med det stöd du får när det obeskrivliga inträffar. 

21 (137)

2. UPPSAGD: Hon heter Helena! 

Det är inte okej att "makulera" en anställning 

En frisör blir uppsagd per mejl. Chefen hävdar att hennes anställning numera är makulerad. En 

ombudsman som engagerat tar tag i ärendet, tar sig tid att lyssna och hjälper till så att 

medlemmen till slut får den lön hon har rätt till. En tidigare skeptisk medlem som numera 

självklart vet varför man ska vara med i facket. 

3. UTFÖRSÄKRAD: Handels hjälpte mig mot Försäkringskassan 

Kristina Karlsson, avdelning 16 Linköping 

Det känslomässiga kaos som en sjuk människa möter när hon inte längre får vara sjukskriven – 

trots att arbetsförmedlingen anser hon är för sjuk för att jobba. En berättelse om den hjälp som 

Handels ger i form av stöd, kamratskap och hjälp med överklaganden. Den glädje som blir den 

dag då medlemmen vinner mot Försäkringskassan i domstolen och till slut får sin sjukersättning. 

4. RÅNAD: Allt stöd Handels kan ge 

Linda Kemppainen, avdelning 1 Malmö 

Att bli rånad är en oerhört skakande upplevelse. Paniken, chocken och rädslan – för att inte 

prata om mardrömmarna som sedan följer en efter själva rånet. Om att hitta tillbaka till livet, 

våga prata om det som hänt och om det engagemang och den hjälp som ändå finns i Handels 

stödgrupper. 

5. GLAD PENSIONÄR: Att må så bra 

Görel Strand, avdelning 20 Stockholm 

En sliten, men glad, pensionär med mycket tid på sin hand. Om värdet att vara kvar som 

medlem när du inte längre finns i arbetslivet. Om den glädje och gemenskap som finns i de 

många må-bra-aktiviteter som Handels ordnar genom sina pensionärsklubbar. En otrolig 

förmån som gör stor skillnad för en 60-plussare. 

Deras fullständiga berättelser tillsammans med de övriga 59 finns att läsa på både vår hemsida 

och vår kongresswebb. 

* 

Det område vi nu ska behandla heter Att göra skillnad i Handels. Det behandlar avgörande 

frågor om hur vi ska organisera det fackliga arbetet för att på ett demokratiskt och effektivt 

sätt svara upp mot både medlemmarnas behov och nya krav i omvärlden. 

Det innehåller också viktiga verksamhetsområden för att vi ska klara av att fortsatt vara en 

stark facklig organisation. 

Vår huvuduppgift är och förblir att ta tillvara våra medlemmars intressen framförallt i 

arbetslivet men även på andra områden där det behövs. 

Vi är alla härinne överens om att desto fler vi är, desto starkare blir vi. 

Ju starkare vi är, desto bättre avtal och villkor kan vi tillsammans skapa. 

Det är därför oerhört viktigt att vi har tydliga strategier för att organisera alla som arbetar 

inom våra områden. Och då även de som är anställda med andra än de gängse anställnings- 

22 (137)

formerna; till exempel enligt bemanningsavtalet. Det handlar även om att skapa förutsättningar 

för att kunna organisera de kamrater bland oss, som i en framtid kan tvingas till att bli 

ensamföretagare för att få behålla sina jobb. 

Vi behöver börja redan på gymnasiet för att fånga upp alla ungdomar innan de börjar arbeta. 

Ungdomar som sen får sitt första jobb inom våra områden och då ofta inom detaljhandeln. 

Vi är ett förbund med en stor andel unga medlemmar och det är viktigt att ungdomsverksamheten 

ses som en självklar del av vår organisation då den utgör en stor och viktig 

resurs i vårt arbete för att nå just ungdomar. 

Idag har vi bara två medlemsformer: fullvärdig medlem i förbundet med eller utan medlemskap 

i Handels a-kassa. De andra uttrycken såsom pensionärsmedlem med flera är bara ett sätt vi 

använder för att få ordning i vår administration. Se vidare i avgiftskommitténs rapport. 

Tyvärr har vi använt uttrycket medlemsformer på ett felaktigt sätt i verksamhetsförslaget Att 

göra skillnad i Handels. Därför vill jag redan nu passa på att yrka på ett förslag på ändring av 

texten i förbundsstyrelsens verksamhetsförslag Att göra skillnad i Handels. 

Sidan 7, rad 25. Där föreslår vi att ordet medlemsformerna stryks och ersätts med villkoren för 

medlemskap. 

I konsekvens med detta yrkar vi även att sista meningen på rad 28-29 sidan 7 Beslut om 

medlemsformer tas av förbundsstyrelsen stryks i sin helhet. 

Vi blir allt bättre på att hitta arbetssätt där vi tillsammans inom förbundet driver kampanjer 

och genomför projekt. Aktiviteter där vi alla gemensamt bidrar till att påverka utvecklingen 

under ett och samma varumärke. 

Vår kommunikation har här en avgörande roll för att vi ska lyckas. Tillsammans med en 

systematisk omvärldsbevakning skapar den förutsättningar för att vi ska kunna ska vara 

pådrivande och ligga steget före. Väl informerade och utbildade medlemmar utgör vårt yttersta 

skyddsvärn för att bevaka att lagar och avtal efterlevs. Medlemmar som med självklarhet vet 

Handels ståndpunkt i viktiga frågor ger oss möjlighet att vara med och styra utvecklingen. 

Vecka 6 är numera en självklarhet inom Handels och en förebild för många andra förbund, 

även i övriga Norden. 

Hela Handels avtalsrörelse är ett annat bra exempel där vi genom en kombination av olika 

aktiviteter både lyckas nå och få respons från tusentals medlemmar och samtidigt påverka den 

allmänna opinionen. 

Men det finns även områden där medlemmarna inte är så delaktiga som vi vill. Allmänna 

klubbarna, riksklubbarna, och kongressombudsvalet är alla exempel på detta, där vi inte 

förmår nå riktigt ända fram. 

För vårt förbund är det av största vikt att vi har den bästa organisationen och det bästa arbetssättet. 

Detta för att säkerställa medlemmarnas demokratiska inflytande. Vi måste vända på 

varje sten och lyfta på varenda tuva för att se vad som behöver göras och hur det bäst kan 

göras. 

Utifrån detta föreslår vi att en ordentlig utredning med bred förankring i förbundet tillsätts 

under kongressperioden. 

Enkelt, snabbt och rätt ska prägla Handels kontakter med både våra medlemmar och blivande 

medlemmar. För att hålla nere medlemsavgifterna har vi alla en ständig utmaning i att jobba 

smart och att skapa effektiva rutiner. Våra medlemsavgifter ska uppfattas som rättvisa och 

utan alltför stora skillnader mellan avdelningarna. Avgifterna ska täcka kostnaderna för 

medlemsförsäkringarna, medlemsförmånerna och den verksamhet vi vill bedriva men måste 

hållas på en rimlig nivå så att alla som vill också har råd att vara medlem hos oss. 

23 (137)

Det kommande införandet av konceptet Handels Direkt har här en självklar roll för att frigöra 

resurser till mer utåtriktat arbete och bättre verksamhet. Vår grundprincip är att alla medlemmar 

ska behandlas lika, få samma besked och ett proffsigt bemötande oavsett vad man som 

medlem arbetar med eller medlemskapets längd. Det ska inte spela någon roll hur gammal man 

är eller om man bor och arbetar i Malmö eller Malmberget. 

Förutom våra elevmedlemmar ska alla våra medlemmar omfattas av samma försäkringar och 

förmåner och erbjudas samma möjligheter till exempelvis medlemsutbildning och tilläggsförsäkringar. 

En väl utbyggd, stark och välutbildad arbetsplatsorganisation på alla våra 

arbetsplatser är här av yttersta vikt. Det är den som möter medlemmarna dagligen och direkt 

ger våra medlemmar svar. Som för det mesta löser eventuella problem och vid behov lotsar 

vidare. 

Förändringar i arbetslivet och vår omvärld ger oss ständiga utmaningar men också nya 

förutsättningar och nya möjligheter. 

Du gör skillnad i Handels. 

Handels gör skillnad. 

Tillsammans är vi världens bästa fackförbund. 

Med detta vill jag yrka bifall till förbundsstyrelsens verksamhetsförslag. 

13.1 Grunden för vårt uppdrag 

I debatten deltog 

Marie Ende avdelning 20 

Frederick Axewill förbundsrådet, avdelning 11 

Malin Skoglund avdelning 20 

Tanja Carlsson avdelning 2 

Jonas Sällström avdelning 20 

Emma Lagerblad avdelning 26 

Petter Gustavsson avdelning 3 

Per-Arne Ljungmark avdelning 6 

Leonie Fors avdelning 26 

Thomas Andersson avdelning 36 

Kimmo Väisenen avdelning 18 

Emma Almgren avdelning 20 

Johanna Berntsson avdelning 24 

Octavio Rodriguez avdelning 9 

Pontus Willstrand avdelning 20 

Kristoffer Öhrn avdelning 13 

Yvonne Cederberg förbundskontoret, förbundsstyrelsens föredragande 



− Marie Ende, avdelning 20, yrkade bifall till motion O.1.2 

− Emma Lagerblad, avdelning 26, med flera, yrkade bifall till 9. motion O.1.8. och O.1.9. 

− Thomas Andersson, avdelning 36, med flera, avslag till motion O.1.8. och O.1.9. 

− Per-Arne Ljungmark, avdelning 6, textändring sidan 5,rad 17, Vi ska vara effektiva och 

kompetenta. 

− Malin Skoglund, avdelning 20, textändring sidan 5. De två sista meningarna på sidan 

ersätts av ”Därför ska alla egna upphandlingar göras utifrån att det finns kollektivavtal, 

andra sociala regler samt i enlighet med gällande miljöpolicy. Medlemmarnas avgifter ska 

24 (137)

användas så effektivt och klimatsmart som möjligt och förvaltas utifrån fastställda etiska 

regler.” 

− Jonas Sällström, avdelning 20, tillägg text sidan 5, ”Handels har en mycket restriktiv 

hållning till alkohol”. Återtagen. 

− Jonas Sällström, avdelning 20, iillägg text sidan 5, ”genom att bland annat ha en restriktiv 

hållning till alkohol”. 

− Frederick Axewill , avdelning 11, tillägg text sidan 5 ”Handels tar ansvar för vårt klimat 

genom att bland annat upprätta en klimatplan”. 

− Tanja Carlsson, avdelning 2, tillägg till text sidan 5 ”Dock skall inte alkohol bjudas på vid 

avdelningarnas stegutbildningar”. 


att avslå motion O.1.2 efter votering begärd av Marie Ende, avdelning 20. 

att efter votering begärd av Annika Olofsson, avdelning 27, med röstsiffrorna 207 mot 70 

avslå motionerna O.1.8 och O.1.9 

att avslå Tanja Carlssons, Frederick Axewill och Per-Arne Ljungmarks förslag till tillägg i 

texten på sidan 5. 

att bifalla Malin Skoglunds förslag till textändring samt Jonas Sällströms förslag till tillägg 

i texten på sidan 5. 

att i övrigt godkänna styrelsens förslag till text och behandling av motionerna. 

Beslutad text 

Vår organisation består av människor som var och en valt att sluta sig samman i syfte att 

gemensamt kämpa för att förändra och förbättra villkoren i arbetslivet och samhället. 

Tillsammans utgör vi en stark facklig organisation. Vi är den viktigaste kraften för att 

motverka kapitalismens och marknadsekonomins avigsidor, som till exempel lönedumpning, 

sociala klyftor och ekonomisk instabilitet. 

Handels är ett förbund med ett gemensamt ansvar och med samma övergripande 

utgångspunkter: 

• Vi ska vara många yrkesverksamma medlemmar 

• Vi ska vara arbetsplatsnära 

• Vi ska göra medlemsnytta 

• Vi ska vara effektiva 

• Vi ska vara medlemsstyrda 

Alla ska känna att de har goda möjligheter att delta i den fackliga verksamheten. Det 

fackliga medlemskapet ska kännas meningsfullt även för dem som arbetar på bemanningsföretag. 

Det ska också vara viktigt för dem som är arbetslösa, studerar eller av 

andra skäl inte finns på en arbetsplats. 

Handels och de förtroendevaldas ansvar att vara goda förebilder omfattar alla sammanhang, 

genom att bland annat ha en restriktiv hållning till alkohol. Handels ska använda den kraft 

som hela organisationen utgör för att förbättra villkoren i arbetslivet och samhället. Därför ska 

alla egna upphandlingar göras utifrån att det finns kollektivavtal, andra sociala regler samt i 

enlighet med gällande miljöpolicy. Medlemmarnas avgifter ska användas så effektivt och 

klimatsmart som möjligt och förvaltas utifrån fastställda etiska regler. 

25 (137)

13.1.1 Medlemsvärvning 



Helen Nyman avdelning 2 

Catrine Rusthoi avdelning 18 

Viola Olofsson avdelning 2 

Habib Alievski avdelning 1 

Åsa Tobrandt avdelning 12 

Jenny-Anne Myrberg avdelning 1 

Petter Gustavson avdelning 3 

Ewa-Karin Nyquist avdelning 9 

Staffan Lundström förbundsstyrelsens föredragande 



− Malin Skoglund, avdelning 20, yrkade bifall till O.1.13 andra att-satsen. 

− Catrine Rusthoi, avdelning 18 yrkade bifall till motion O.1.13. 

− Habib Alievski, avdelning 1, yrkade bifall till motion O.1.14 tredje att-satsen. 

− Jenny-Anne Myrberg, avdelning 1, yrkade bifall till motion O.1.14. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20 yrkade bifall till motion O.1.25. Återtagen. 

− Helen Nyman, avdelning 2, med flera, textändring sidan 6, rad 27, ”övertygas om” ersätts 

med ”motiveras till”. 

− Viola Olofsson, avdelning 2, texttillägg sidan 6, rad 19, ”Förbundet ska ekonomiskt 

stimulera de avdelningar som aktivt jobbar med utbildningar och aktiviteter för ickemedlemmar”. 

− Ewa-Karin Nyquist, avdelning 9, tillägg texten på sidan 6, rad 13, ”professionell 

värvningsorganisation” ersätts med ”professionellt agerande värvningsorganisation”. 


att bifalla motion O.1.13 efter votering om andra att-satsen begärd av Stefan Carlén, 

förbundskontoret. 

att bifalla motion O.1.14 efter votering på första att-satsen begärd av Stefan Carlén, 

förbundskontoret. 

att bifalla Helen Nymans, avdelning 2, med fleras, textändringsförslag. 

att bifalla Ewa-Karin Nyquist, avdelning 9, textändringsförslag. 

att bifalla Viola Olofssons, avdelning 2, textändringsförslag. 


Beslutad text 

En grundläggande förutsättning för att vara en stark organisation är att det finns många 

medlemmar på arbetsplatserna. Att rekrytera och behålla medlemmar till Handels är den 

viktigaste uppgiften för alla fackliga företrädare, medlemmar och anställda. Medlemsvärvning 

på arbetsplatserna ökar vår styrka och gör oss effektiva i all annan verksamhet. 

Vi har en gemensam utmaning att utveckla vår förbundsgemensamma värvningsorganisation. 

Förbundskontoret och avdelningarna ska gemensamt arbeta för att 

utveckla en professionellt agerande värvningsorganisation som ska stödja klubbar, 

förtroendevalda och medlemmar i det dagliga värvningsarbetet. Handels har utvecklat 

flera metoder för att vara effektiva i värvningen. Uppsökeri i olika former, kurser för 

ickemedlemmar, medlemskvartar för ickemedlemmar, telefonvärvning, kedjeföretagsvärvning, 

med mera är bara några av alla de metoder som används. Förbundet ska 

26 (137)

ekonomiskt stimulera de avdelningar som aktivt jobbar med utbildningar och aktiviteter 

för icke-medlemmar. Vi ska lära av varandra, utveckla metoder, utbyta erfarenheter och 

effektivt kunna följa upp medlemsutvecklingen. 

Vår huvudstrategi för att klara en bra medlemsrekrytering är att ha fackliga företrädare 

på alla arbetsplatser. Det är en stor utmaning för alla fackliga företrädare att se till att 

alla arbetstagare, som ännu inte tagit steget och blivit medlemmar, tillfrågas och 

motiveras till att bli medlemmar i Handels. En särskild strategi för att öka anslutningsgraden 

bland deltidsanställda, visstidsanställda och andra med osäkra anställningsformer 

ska tas fram. 

För att öka tillströmningen av nya medlemmar måste vi ständigt visa att det är viktigt att 

vara med i Handels, inte bara när problem uppstår utan även av ideologiska skäl. 

13.1.2 Grunden för vårt uppdrag - 

Medlemskapet rad 36 sidan 6 - rad 18 sidan 7 


Margareta Forss avdelning 18 

Kathe Nilsson avdelning 20 

Marielle Lindelöf avdelning 1 

Kerstin Hake avdelning 1 

Mattias Kvickström avdelning 20 

Åsa Torbrant avdelning 12 

Mathias Vikström avdelning 18 

Maria Andersson avdelning 18 

Melinda Hedström förbundsstyrelsen, avdelning 29 

Sara Petersén avdelning 16 

Conny Carlsson avdelning 3 


− Styrelsens förslag till beslut 

− Att bifalla till motion O.1.17, Margareta Forss med flera. 

− Att bifalla till motion O.1.21, Monica Andersson. 


att avslå motion O. 1.17. 

att avslå motion O. 1.21. 


Beslutad text 

Medlemmarna är de som tillsammans skapar och utgör Handels. Som medlem har man 

likartade rättigheter och förmåner, men också ett gemensamt ansvar för organisationen. 

Medlem blir man då man betalat sin medlemsavgift. Alla medlemmar ska behandlas på 

samma sätt. 

En fackförening är dock inte enbart en organisation till vilken medlemmen betalar en avgift 

för att få tillgång till en viss service. Handels ska vara en organisation där facklig verksamhet i 

så hög grad som möjligt bedrivs av medlemmarna själva. Handels ska därför främst arbeta för 

att ge medlemmarna förutsättningar och verktyg för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 

27 (137)

Medlemskap ska erbjudas alla arbetstagare inom våra verksamhetsområden såsom de 

definieras i LO:s organisationsplan. Var och en måste själv söka och få medlemskap i Handels. 

För att etablera en tidig och bra relation till dem som kommer att arbeta inom förbundets 

verksamhetsområden, ska det vara möjligt för elever på de gymnasiala utbildningsprogram 

som är riktade mot våra branscher att vara elevmedlemmar redan från första årskursen. Dessa 

ska inte behöva begära utträde och sedan inträde vid tillfälligt sommarjobb. 

13.1.2 Grunden för vårt uppdrag - Medlemskapet rad 20 - 29 sidan 7 


Patrik Olofsson avdelning 20 

Johan Sjöstrand avdelning 1 

Enis Elezi avdelning 1 

Stefan Carlén förbundsstyrelsens föredragande 

Tomas Andersson avdelning 36 

Kimmo Väisänen avdelning 18 

Jenni Tervo avdelning 12 

Gustaf Holmlund förbundsstyrelsens föredragande 

Hans-Göran Helmer avdelning 20 

Daniel Tillgren avdelning 18 

Lars-Anders Häggström förbundsordförande 

Ingela Leander avdelning 16 

Anders Hagstad avdelning 20 

Mats Wahlström avdelning 24 

Petter Gustafsson avdelning 3 

Martin Karlsson avdelning 24 

Jan Zetterqvist avdelning 11 


Susanna Gideonsson 1:e vice ordförande 


- Styrelsens förslag till beslut med följande textändring, sidan 7, rad 25. 

Ordet ”medlemsformerna” stryks och ersätts med ”villkoren för medlemskap”. 

I konsekvens med detta yrkar vi på att sista meningen på sidan 7, rad 28-29, ”Beslut 

om medlemsformer tas av förbundsstyrelsen” stryks i sin helhet. 

- Patrik Olofsson yrkade på textändring, rad 20, sidan 7. Problem som kommer av allt 

mer otrygga och korta anställningar och utnyttjande av egenföretagare med f-skattsedel, 

måste motverkas avtalsvägen. 

- Patrik Olofsson med flera yrkade bifall till motion O.1.25. 

- Enis Elezi med flera yrkade bifall till motion O.1.25. 

- Natasja Mrdjanov yrkade bifall till motion O.1.31, återtagen. 


att avslå motion O.1.25. 

att avslå Patrik Olofsson förslag till ändring av texten. 


Beslutad text 

Problem som kommer av allt mer otrygga och korta anställningar, och utnyttjande av 

egenföretagare med f-skattsedel måste kunna motverkas med organisering. För den 

särskilda satsningen på att organisera dem med låga inkomster och otrygga anställningar 

28 (137)

kan det behövas kontinuerlig översyn av villkoren för medlemskap under kongressperioden. 

Vår huvudsakliga inriktning är att lösa detta inom nuvarande avgiftssystem 

och att det ska gälla i alla avdelningar. 


Medlemsförmånerna och medlemsförsäkringarna rad 32 - 40 sidan 7 




Magdalena Lundberg avdelning 13 

Carina Björkegren avdelning 18 

Theres Andersson avdelning 11 

Ove Ågren avdelning 9 

Daniel Wigh avdelning 13 

Margareta Ejneblad förbundsrådet, avdelning 16 


Kent Jansson avdelning 17 

Mattias Kvickström avdelning 20 

Jill Erlandsson avdelning 1 

Magnus Johansson förbundsrådet, avdelning 09 

Therese Möller förbundsstyrelsen, avdelning 01 


Tommy Agardsson avdelning 3 



Roger Hemming förbundsstyrelsens föredragande 

Rickard Lundkvist avdelning 26 



Natasja Mrdjanov avdelning 20 

Carolina Jäger avdelning 2 

Dennis Thomsen avdelning 24 

Ulf Eliasson avdelning 33 



− Jonas Sällström, Magdalena Lundberg och Jill Erlandsson yrkade bifall till O.1.35 

− Magdalena Lundberg, Carina Björkegren och Therese Andersson yrkade bifall till motion 

O.1.36. 


att godkänna förbundsstyrelsen förslag efter votering begärd av Daniel Wigh med följande 

resultat 

166 röster för styrelsens förslag 

114 röster emot 

5 avstod 

1 ej röstat 


29 (137)

Beslutad text 

Medlemskapet är i grunden ett ideologiskt ställningstagande – ett löfte om att tillsammans 

förbättra villkoren i arbetslivet och i samhället. Det ska löna sig att vara 

medlem. Med många medlemmar finns det möjlighet att kollektivt förhandla fram 

medlemsförmåner som är fördelaktiga för alla. Det är ett sätt att genom konsumentmakt 

använda sig av organisationens styrka. Handelskortet är ett exempel för att så effektivt 

som möjligt skapa många medlemsförmåner. 


Medlemsförmånerna och medlemsförsäkringarna rad 1 - 18 sidan 8 


Kathe Nilsson avdelning 20 

Ove Ågren avdelning 9 


Per Ribacke avdelning 31 

Birgitta Näs avdelning 13 

Eva Lilja avdelning 1 

Per Thomsen avdelning 1 

Anders Lundell avdelning 31 

Åsa Tobrant avdelning 12 

Annette Mårtensson avdelning 1 




Tuula Niinivirta avdelning 20 


Jan Ödmark förbundsstyrelsens föredragande 


Marijan Kozjak avdelning 24 

Erica Karlsson avdelning 33 



Jonas Forsbeck avdelning 16 





− Annette Mårtensson, avdelning 1, yrkar avslag på motion O.1.4. 

− Ove Ågren, avdelning 9, yrkar bifall på O.1.38. 

− Per Ribacke, avdelning 31, yrkar bifall till motion O.1.38. 

− Kathe Nilsson, avdelning 20, yrkade bifall på motion O.1.41. 

− Kent Jansson, avdelning 17, yrkar på bifall till motion O.1.46 – O.1.47. 

− Eva Lilja, avdelning 1, yrka på bifall till motion O.1.39. 

− Birgitta Näs yrkar bifall på texttillägg sidan 8, ny rad 14 ”Målsättningen med översynen 

ska leda till förändrade villkor i kvalificeringsåret. För att ge ett försäkringsskydd även för 

medlemmar med osäkra anställningar”. 

30 (137)


att godkänna förbundsstyrelsens förslag gällande motion O.1.37 efter votering som begärdes 

av Stefan Carlén med följande röstsiffror: 

Förbundsstyrelsens förslag 162 

Emot 105 

Avstått 8 

Ej röstat 11 

att godkänna förbundsstyrelsens förslag gällande motion O.1.38, efter votering begärd av Per 

Thomsen med röstsiffror: 


Emot 113 

Avstått 8 

Ej röstat 11 

att godkänna förbundsstyrelsens förslag gällande O.1:39 efter votering begärd av Johan Sjö- 

ström. 

att godkänna förbundsstyrelsens förslag gällande motion O.1.37 efter votering som 

begärdes av Ann-Louise Hallström med följande röstsiffror 


Emot 112 

Avstått 9 

Ej röstat 21 

att avslå förslag till textändring av Birgitta Näs, sidan 8, ny rad 14, efter försöksvotering 

begärd av Daniel Wigh. 


Beslutad text 

Den ideologiska grunden för våra medlemsförsäkringar är att de inte ska stänga ute 

medlemmar genom exempelvis krav på individuell hälsoprövning. Samtidigt skiftar 

behoven. Vissa försäkringar ska därför omfatta alla, medan de i andra fall ska vara 

möjliga att välja som tillval. Medlemsförsäkringarna ska kunna vara komplement till 

kollektivavtalade försäkringar eller samhällets försäkringar. De ska också kunna omfatta 

områden där det saknas offentliga alternativ eller där det bedöms som utsiktslöst att 

förbättra villkoren den samhälleliga vägen eller genom avtal. Handels inkomstförsäkring 

ska under kongressperioden kontinuerligt ses över i ljuset av de förändrade villkor som 

arbetslösa medlemmar drabbas av. 

Förbundet kan inte ensamt pressa marknaden tillräckligt på alla områdena och ska 

därför i samverkan med övriga LO-förbund sträva efter att utveckla fler och bra LOgemensamma 

förmåner. 

Protokollsanteckning 

Per Ribacke, avdelning 31, reserverade sig mot beslutet i motion O.1.38. 

Jens Gustafsson, avdelning 16, reserverade sig till förmån för sin motion O.1.40. 

31 (137)

13.2 Vår organisations struktur 



Susanna Gideonsson 1:e vice förbundsordförande 



Marie Söderqvist kongressordförande 

Jens Gustafsson avdelning 16 




− Avslag till O.2.1, Åsa Tobrant, avdelning 12, återtaget. 


att godkänna förbundsstyrelsens förslag till text och behandling av motionerna. 

Beslutad text 

Omvärlden förändras och likaså villkoren för det fackliga arbetet. Det som var ett 

naturligt sätt att organisera förbundet när en majoritet av företagen var små enskilda 

handlare, är det kanske inte i ett läge när företagen blir allt större, allt färre, allt mer 

internationella och inordnade i kedjeföretag. Omvärldens förändringar reser därför 

frågan om hur man bäst ska organisera det fackliga arbetet, men också hur detta 

påverkar formerna för det demokratiska arbetssättet i Handels. Det är svåra men viktiga 

frågor som rör den fackliga rörelsens effektivitet och demokratiska förankring. Det 

handlar om fackets arbetssätt, kongressens och förbundsrådets roll, de nya riksklubbarnas 

demokratiska inflytande, avdelningarnas representantskap, nyckeltal i 

ekonomisk fördelning med mera. Det är frågor som måste hanteras allvarligt och seriöst 

och därför ska de samlas i en utredning om medlemmarnas demokratiska inflytande. 

Utredningen ska tillsättas med bred förankring i förbundet, och direktiv ska fastställas av 

förbundsstyrelsen. 

13.2.1 Vår organisations struktur - 

Kongressen, förbundsstyrelsen och förbundsrådet 


Johan Hagman avdelning 20 

Anders Ahlgren avdelning 20 

Marina Persson avdelning 1 

Elin Westerberg avdelning 1 




Lisbet Nilsson förbundsrådet, avdelning 1 


Luis Silvera avdelning 4 

32 (137)



− Marina Persson, avdelning 1, yrkar bifall till motion O.2.3, dvs bifall till förbundsstyrelsens 

förslag. 

− Johan Sjöstrand, avdelning 1, yrkar avslag på motion O.2.6, dvs bifall till 

förbundsstyrelsens förslag. 

− Johan Hagman, avdelning 20, yrkar bifall till O.2.7. 

− Elin Westerberg, avdelning 1, yrkar avslag på motion O.2.7. 

− Anders Ahlgren, avdelning 20, yrkar bifall till O.2.8. 

− Marielle Lindelöf, avdelning 1, yrkar avslag på motion O.2.7. 


att bifalla motion O.2.3. 

att avslå motion O.2.7 



Beslutad text 

Vissa grundläggande delar i vår organisation ska dock fortsatt gälla framöver. Handels 

kongress är medlemmens möjlighet till direkt påverkan och ska vara en kraftsamling som 

engagerar så många som möjligt, syns utåt och ger styrka och känsla av samhörighet 

inåt. Kongressperiodens längd ska vara fem år för att det ska finnas tid att verkställa 

fattade beslut. Kongressen beslutar om övergripande visioner och politisk inriktning men 

detaljstyr inte hur, när och med vilka metoder beslut ska genomföras. 

Under kongressperioderna är förbundsstyrelsen högsta beslutande organ och har att leda 

förbundets verksamhet i överensstämmelse med stadgar och kongressbeslut. I vissa frågor 

ska förbundsstyrelsen enligt stadgarna höra förbundsrådet innan beslut fattas. Om förbundsstyrelsen 

därutöver beslutar att lyfta frågor till förbundsrådet ska förbundsrådet ta 

beslutet. 


Förbundets centrala och lokala verksamhet rad 21-35 sidan 9 


Kristina Essén förbundsstyrelsens föredragande 




− Malin Skoglund avdelning 20 yrkade på en textändring på sidan 9. Meningen som börjar 

på rad 32 ska omformuleras enligt: "Organisatoriskt ska därför arbetet med att skapa 

enkla, snabba och korrekta rutiner för medlemsservice och medlemshantering fortsätta". 


att avslå Malin Skoglunds förslag till textändring. 


33 (137)

Beslutad text 

Handels är ett förbund där verksamheten bedrivs lokalt och centralt. Merparten av den 

dagliga fackliga verksamheten sker lokalt. Den centrala nivån har ansvar för att samordna 

och utveckla verksamheten så att den sker så effektivt som möjligt. Organisatorisk 

förändring av den lokala verksamheten, till exempel ändrade geografiska indelningar, 

fattas i diskussioner om verksamhetens ekonomiska och demokratiska effektivitet och 

vägleds av fastställd strukturplan. 

Det måste vara enkelt för medlemmar att komma i kontakt med och hitta till Handels. 

Organisatoriskt ska därför arbetet med att skapa enkla, snabba och korrekta rutiner för 

en gemensam medlemsservice och medlemshantering fortsätta. 


Förbundets centrala och lokala verksamhet rad 37 sidan 9 - rad 6 sidan 10 




Tuija Jansson avdelning 11 

Eva Handmark avdelning 27 


Ann-Christine Söderman avdelning 20 

Mikaela Örn avdelning 20 


Katrin Johansson avdelning 4 

Jessica Samuelsson förbundsrådet, avdelning 24 

Therese Möller förbundsstyrelsen, avdelning 1 

Eva Handmark avdelning 27 



Henrik Brolin förbundsrådet, avdelning 36 


Theres Sörvåg avdelning 33 

Andreas Wahlgren avdelning 4 

Jorge Valencia Flores avdelning 1 


Roland Andreasson avdelning 4 

Sophia Andersson avdelning 20 

Elisabeth Hjort avdelning 27 


Mats Panther avdelning 6 

Maria Hammarlund förbundsrådet, avdelning 26 


Helena Isberg avdelning 4 

Jan Brobjer avdelning 12 


Marie-Louise Ekberg avdelning 2 



− Tuija Jansson, avdelning 11, yrkar bifall till motionen O.2.11. 

34 (137)

− Daniel Tillgren, avdelning 18, yrkar avslag på motion O.2.12 och O.2.13 första och andra 

att-satsen och därmed även avslag på alla texter och förändringar i verksamhetsförslaget 

och i stadgarna som förbundsstyrelsens bifall och besvarade innebär. 

− Ann-Christine Söderman, avdelning 20, yrkar avslag på motionerna O.2.12 + O.2.13 första 

och andra att-satserna. Därmed yrkar jag även avslag på de ändringar i stadgar och 

verksamhetsförslag som förbundsstyrelsens bifall och besvarande har inneburit. 

− Therese Möller, förbundsstyrelsen, yrkar bifall på förbundsstyrelsen förslag av behandling 

av motionerna. 

− Tomas Andersson, avdelning 36, yrkar avslag på motion O.2.12 + O.2.13 1:a och 2:a att- 

satsen och bifall 3:e att-satsen. 

− Theres Sörvåg, avdelning 33, yrkar avslag på motion O 2.12 och O 2.13 samt yrkar på en 

textändring i verksamhetsförslaget s 9 rad 42. Ny text lyder: ”Varje avdelning måste 

årligen hålla minst två representantskapsmöten. Ett där avdelningsstyrelsen väljs och 

budget följs upp samt ett där budget tas”. 

− Andreas Wahlgren, avdelning 4, yrkar avslag på motion O.2.12 & O.2.13 första och andra 

att-satsen. 

− Roland Andreasson, avdelning 4, yrkar avslag motion på O.2.12 och O.2.13. 

− Tomas Andersson, avdelning 36, yrkar avslag på motion O.2.17. 

− Marielle Lindelöf, avdelning 1, yrkar bifall på.O.2.17. 

− Jorge Valencia Flores, avdelning 1, yrkar bifall på andra att-satsen i O.2.19. 

− Eva Handmark, avdelning 27, yrkar bifall till motion O 2.24. 

− Mats Panther, avdelning 6, yrkar bifall till motion 0.2.27. 

− Jan Brobjer, avdelning 12, yrkar på att behålla gamla texten i stadgar §23 mom 6. 

− Jan Zetterqvist avdelning 11, yrkar på att texten i verksamhetsförslaget på sidan 10 rad 1-3 

ändras och får lydelsen: ”Om avdelningsstyrelsen väljer att dela in avdelningen i 

geografiska underorganisationer ska dessa kallas områden”. 

− Conny Carlsson, avdelning 3, yrkar att ordet "regioner" på sidan 10 rad 3 ändras till 

"sektioner". 

− Katrin Johansson, avdelning 4, yrkar att Handels ändrar i stadgarna så att även vi som har 

mindre klubbar över avdelningsgränserna har möjlighet att rösta på representantskaps- 

mötena. 

− Marie-Louise Ekberg, avdelning 2, yrkar textändring till sektioner. 



att avslå motionerna O.2.12 och O.2.13 första att-satsen efter votering som begärdes av 

Susanna Gideonsson med följande resultat: 


Emot 177 

Avstått 4 

Ej röstat 5 

att avslå motionerna O.2.12 och O.2.13 andra att-satsen. 

att avslå motionen O.2.17. 

att anse att andra att-satsen O.2.19 besvarad. 

att anse att motionen O.2.21 besvarad. 

att anse att motionen O.2.24 besvarad efter votering som begärdes av Marie Ende, 

avdelning 20, med följande resultat: 


Emot 130 

Avstår 9 

Ej röstat 4 

35 (137)

att bifalla motionen O.2.27 efter votering som begärdes av Mats Panther, avdelning 6, 

med följande resultat: 


Emot 152 

Avstår 7 

Ej röstat 6 

att skicka textändringarna som är föreslagna av Åsa Torbrandt och Terese Sörgårds till 

redaktionsutskottet. 

att avslå förslaget om textändringen Om avdelningsstyrelsen väljer att dela in avdelningen 

i geografiska underorganisationer ska dessa kallas sektioner, efter votering som begärdes av 

Marie-Louise Ekberg, avdelning 2: 

Förbundsstyrelsen förslag 143 

Emot 133 

Avstår 4 

Ej röstat 6 

att avslå Jan Brojberg förslag om att behålla den gamla texten i stadgarna §23 mom 6. 


Redaktionsutskottet 

Emma Lindström föredrog redaktionsutskottets förslag till ändring av verksamhetsförslaget 

i konsekvens av tidigare beslut. 


Nuvarande lydelse i verksamhetsförslaget ”Varje avdelning måste årligen hålla ett representantskapsmöte 

där avdelningsstyrelsen väljs” stryks och ersätts med ”Varje avdelning måste 

årligen hålla minst två representantskapsmöten, varav ett årsmöte där val förrättas och ett där 

verksamhet och budget beslutas”. 


att godkänna redaktionsutskottets förslag. 

Beslutad text 

För både den centrala och lokala verksamheten är det beslut fattade av kongressen, 

förbundsstyrelse och i förekommande fall av förbundsråd som gäller. Den lokala nivån 

har genom sin organisering i avdelningar en egen demokratisk process med val till 

representantskap och avdelningsstyrelser. Varje avdelning måste årligen hålla minst två 

representantskapsmöten, varav ett årsmöte där val förrättas och ett där verksamhet och 

budget beslutas. Om avdelningsstyrelsen väljer att dela in avdelningen i geografiska 

underorganisationer ska dessa kallas regioner. Representantskapets roll kommer att ses 

över i utredningen om medlemmarnas demokratiska inflytande. Detsamma gäller frågor 

som rör riksklubbars demokratiska inflytande. Förbundet ska se över nyckeltalen och 

beakta andra faktorer som avstånd, arbetsbelastning och regionens tillväxt när 

bemanning och organisation bestäms. 

36 (137)


Förbundets centrala och lokala verksamhet rad 8 - 18 sidan 10 



Marina Persson avdelning 1 

Ulla-Karin Palm avdelning 12 

Jonas Olsson avdelning 24 

Maria Bosdotter förbundsstyrelsen, avdelning 20 

Tommy Tillgren 2:e vice ordförande 



− Anders Ahlgren, avdelning 20, yrkar bifall till motion O.2.32. 

− Marina Persson, avdelning 1, yrkar bifall till förbundsstyrelsens avslagsförslag på motion 

O.2.32. 




Beslutad text 

En särskild demokratisk process handlar om lönebildningen och avtalsrörelserna. Medlemmarna 

i Handels har ett demokratiskt inflytande över avtalen genom att man kan 

lägga konkreta förslag, samt nominera och välja sina representanter i förhandlingsdelegationer. 

Detta sker i separat ordning. Formerna för detta förfarande kan växla från ett 

avtalsfullmäktige till många lokala avtalskonferenser. Förbundsstyrelsen fattar inför varje 

avtalsrörelse beslut om formerna i enlighet med stadgarna. Syftet är alltid att så många 

medlemmar och förtroendevalda som möjligt ska vara delaktiga i avtalsrörelserna. 

13.2.3 Vår organisations struktur - Förtroendevalda och anställda 


Anders Hillbom avdelning 36 


Viktor Zackrisson avdelning 13 






Anna-Lena Andersson avdelning 3 


Annika de Klonia förbundsrådet, avdelning 20 

Marlon Balladares avdelning 6 

Anders Hjelte avdelning 29 


Marie Rask avdelning 2 



37 (137)




Sofie Connysson avdelning 29 




Ove Eriksson avdelning 18 

Marianne Isaksson förbundsstyrelsens föredragande 



− Sophia Andersson yrkade avslag på motion O.2.33. 

− Per Ribacke yrkade avslag på motion O.2.33. 

− Jenny-Anne Myrberg yrkade avslag på motion O.2.33. 

− Enis Elezi yrkade avslag på motion 0.2.33. 

− Tomas Andersson yrkade avslag på motion O.2.33. 

− Marlon Balladares yrkade avslag på motion O 2:33. 

− Viktor Zackrisson yrkade bifall till första att-satsen i motion O.2.37. 

− Rickard Lundkvist yrkade bifall till motion O.2.38. 

− Daniel Tillgren yrkade bifall till motion O.2.40. 

− Annika de Klonia yrkade bifall till motion O.2.40. 

− Anders Hillbom yrkar bifall till motion O.2.42. 

− Rickard Lundkvist yrkade bifall till motion O.2.43. 

− Anders Hjelte yrkade bifall till motion O.2.44. 

− Anna-Lena Andersson texttillägg sidan 10 rad 30 efter förbundet. Skulle man vara ledig 

dagen man går utbildning/fortbildning, ska dagen räknas som arbetad dag och ersättas med 

förlorad arbetsförtjänst. 

− Malin Skoglund textändring sidan 10 meningen som börjar på rad 39 ska omformuleras 

enligt: "God utbildning, bra stöd och tillgång till underlag samt nödvändiga verktyg är 

grundläggande för att alla förtroendevalda ska kunna genomföra sina uppdrag samt ha 

möjlighet till fullt deltagande och påverkan". 


att avslå motion O.2.33 efter votering med handuppräckning begärd av Sanna 

Gideonsson. 

att godkänna förbundsstyrelsens förslag att avslå första att-satsen motion O.2.37. 



att godkänna förbundsstyrelsens förslag att avslå motion O.2.42. 

att godkänna förbundsstyrelsens förslag att avslå motion O.2.44. 

att efter votering, begärd av Sanna Gideonsson, bifalla Anna-Lena Anderssons förslag till 

tilläggstext sidan 10 rad 39 efter förbundet. Skulle man vara ledig dagen man går 

utbildning/fortbildning, ska dagen räknas som arbetad dag och ersättas med förlorad 

arbetsförtjänst. Med röstsiffror: 


Anna-Lena Anderssons tilläggstext 150 

Avstått 2 

Ej röstat 26 

att bifalla Malin Skoglunds förslag till textändring att på sidan 10 meningen som börjar på 

rad 39 ska omformuleras enligt: "God utbildning, bra stöd och tillgång till underlag samt 

38 (137)

nödvändiga verktyg är grundläggande för att alla förtroendevalda ska kunna genomföra 

sina uppdrag samt ha möjlighet till fullt deltagande och påverkan". 

att i övrigt godkänna styrelsens förslag till text och behandling av motionerna och 

konsekvensändring i stadgarna § §20, 21. 

Beslutad text 

Förbundets styrka vilar på tiotusentals förtroendevalda. Dagligen utför förtroendevalda 

inom ramen för kollektivavtalet ett arbete som förbättrar villkoren för medlemmarna. 

Förtroendevalda är, på alla nivåer, förbundets ryggrad. En stor del av arbetet utförs 

ideellt med fackets och medlemmarnas bästa för ögonen. Men man ska inte vid särskilda 

uppdrag lida ekonomiska förluster för sitt engagemang. Ersättningar för förlorad 

arbetsförtjänst ska i grunden vila på inkomstbortfall. Skulle man vara ledig dagen man 

går utbildning/fortbildning, ska dagen räknas som arbetad dag och ersättas med förlorad 

arbetsförtjänst. 

Förbundets organisation bygger på representativ demokrati. Av vikt är därför att de 

förtroendevalda avspeglar medlemskårens sammansättning vad gäller kön, ålder, etnisk 

tillhörighet, sexuell läggning, funktionalitet och utifrån typ av arbetsplats. Handels ska 

arbeta för att stärka rätten för alla medlemmar att bli förtroendevalda på jämlika villkor. 

God utbildning, bra stöd och tillgång till underlag samt nödvändiga verktyg är grundläggande 

för att alla förtroendevalda ska kunna genomföra sina uppdrag samt ha 

möjlighet till fullt deltagande och påverkan. Rutiner för att möjliggöra utbetalning av 

semesterersättning för förtroendevalda en gång per år istället för vid varje utbetalningstillfälle 

ska snarast tas fram. Man ska vara valbar till revisor även när man gått i pension 

och fortfarande är medlem. 

Förbundets anställda, såväl på central som lokal nivå, är också en viktig resurs. Handels 

strävar efter en personalpolitik som gör att organisationens mål verkställs, samtidigt som 

det ska vara möjligt att utvecklas i sitt arbete. Det måste vara möjligt att kombinera 

yrkesliv och familjeliv. 

13.2.3 Vår organisations struktur – Arbetsplatsorganisationen 


Ann-Christine Söderman avdelning 20 



Andreas Lundh avdelning 4 

Annika de Klonia förbundsrådet, avdelning 20 

Stefan Berndtsson avdelning 36 









39 (137)

− Andreas Lundh yrkade bifall till motion O.2.47 och att klubbstyrelsens ledamöter ska 

väljas på olika långa mandatperioder. Att det införs en skrivelse i stadgarna avseende 

fackklubbstyrelse, liknande texten §23 mom 4. 

− Annika de Klonia och Henrik Brolin yrkade bifall till motion O.2.49. 

− Ann-Christine Söderman, Enis Elezi samt förbundsstyrelsen yrkar bifall till motion O.2.47. 

− Stefan Berndtsson yrkade bifall till motion O.2.48. 

− Henrik Brolin yrkar på ändring av text, sida 11 rad 30, till: "fackombud ska väljas av 

medlemmar på sin arbetsplats och handelsombud ska utses av avdelningen". 

− Hans-Göran Helmer yrkar på texttillägg med anledning av motion 0.2.51. "På arbets- 

platser som saknar egna förtroendevalda kan därför avdelningen utse regionala fackliga 

förtroendevalda, som ges tillträdesrätt och visst förhandlingsmandat". Sidan 11 rad 30 

efter "...en nyckelfråga". 






att efter votering, begärd av Susanna Gideonsson, avslå Hans-Göran Helmers förslag till 

texttillägg. 

att bifalla Henrik Brolins förslag på ändrad text. 

att det i och med fattade beslut blir konsekvensändringar i stadgarna (till 

redaktionsutskottet). 


Beslutad text 

Den fackliga organisationens styrka ligger i att vi är många som är medlemmar. Om 

organisationsgraden sjunker så försvagas vår fackliga styrka eftersom allt färre ska 

upprätthålla kollektivavtalet och därmed det fackliga löftet. Förutom de strategiskt 

viktiga kedjeföretagen är det angeläget att ha tydliga strategier för att hantera de många 

små arbetsplatserna, visstidsanställda och anställda på bemanningsföretag. 

Organiserandet av anställda på bemanningsföretag och situationen för allmänna klubbar 

ska ses över. Av största vikt för organisationens framgång, styrka och överlevnad är att 

så många som möjligt som arbetar inom Handels branscher också är medlemmar. 

Vi måste ständigt prioritera att utveckla arbetsplatsorganisationen och se till att det finns 

tillräckligt med resurser till denna kärnverksamhet. Ju fler vi är desto större är 

förutsättningarna för framgång i det fackliga arbetet. När det känns att det fackliga 

arbetet går bra ökar självförtroendet och engagemanget ytterligare. En väl fungerande 

arbetsplatsorganisation med många aktiva, det vill säga handelsombud, fackombud, 

fackklubbar, skyddsombud och försäkringsrådgivare, är därför en nyckelfråga. 

Fackombud ska väljas av medlemmar på sin arbetsplats och handelsombud ska utses av 

avdelningen. Klubbstyrelsens ledamöter ska väljas på olika långa mandatperioder. 

Arbetsplatsorganisation ska finnas på alla arbetsställen med mer än en medlem och dessa 

ska omfattas av kollektivavtal. Det är viktigt att vi följer utvecklingen på arbetsmarknaden 

och ständigt arbetar strategiskt för att upprätthålla en stark facklig 

arbetsplatsorganisation. Under kongressperioden ska särskilt fokus läggas på att bygga 

och utveckla en väl fungerande facklig verksamhet inom våra största kedjeföretag. 

40 (137)


Samverkan med andra fackföreningar och LO 


Petter Gustavsson avdelning 3 





Christian Hedlund avdelning 12 




− Per Thomsson, avdelning 1, med flera, yrkade bifall till motion O.2.54 och O.2.56. 

− Kerstin Hake, avdelning 1, med flera, yrkade bifall till motion O.2.57. 

− Christian Hedlund, avdelning 12, yrkade bifall till motion O.2.59. 

− Kent Jansson, avdelning 17, yrkade bifall till motion O.2.60. 

− Petter Gustavsson, avdelning 3, textändring sidan 12, rad 23 och 24, ”Inom LO är det 

också viktigt att verka för att anställda på bemanningsföretag får det enklare att organisera 

sig med ett anpassat medlemskap.” Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att bifalla motionerna O.2.54 och O.2.56. 




att i övrigt godkänna styrelsens förslag till text med Petter Gustavsson, avd 3 textändring 

och behandling av motionerna. 

Beslutad text 

Handels ska vara aktivt och drivande inom LO på alla nivåer. Det är mycket viktigt att 

använda den tvärfackliga styrkan för att nå de mål som är angelägna, för våra medlemmar 

i synnerhet och för fackföreningsrörelsen i allmänhet. Av största vikt är att få till 

stånd en förbättrad samordning för medlemsövergångar mellan olika förbund. I den här 

processen är a-kassan särskilt viktig, och därför är Handels för en gemensam LO-kassa. 

Handels har likt övriga LO-förbund anslutit sig till LOs organisationsplan. I den regleras 

vilka branscher som organiseras av olika förbund samt vilka förbund som ska diskutera 

samgåenden den dag det bedöms vara aktuellt. Syftet är både att undvika gränsdragningstvister 

men också att ta ett gemensamt ansvar för den framtida utvecklingen och se 

till att det finns en plan och struktur för alla branscher på arbetsmarknaden. Samtidigt 

som det finns en samsyn inom LO är det viktigt att Handels bibehåller och utvecklar den 

dialog och det samarbete som finns med andra fackföreningar. 

Inom LO är det också viktigt att verka för att anställda på bemanningsföretag får det 

enklare att organisera sig med ett anpassat medlemskap. 

41 (137)

13.3 Vår kommunikation 







Madelen Bandgren avdelning 18 

Per Lilja avdelning 11 



Mathias Saxin avdelning 11 



Leonie Fors avdelning 26 

Marlene Lindström avdelning 36 




Theres Sörvåg avdelning 33 

Lena Gennemark Edsbäcker förbundsstyrelsens föredragande 


− Styrelsens förslag. 

− Malin Skoglund, avdelning 20, med flera yrkade bifall till motion O.3.9. 

− Åsa Tobrant, avdelning 12 yrkade bifall till motionerna O.3.11 och O.3.12. 

− Marie-Louise Ekberg, avd 2 med flera yrkade bifall till motion O.3.12. Bifölls av 


− Ingela Leander, avdelning 16, med flera, yrkade bifall till motion O.3.13. 

− Marielle Lindelöf, avdelning 1, yrkade bifall till motion O.3.14. 

− Anders Hillbom, avdelning 36, med flera, yrkade bifall till motion O.3.16. 

− Marie Ende, avdelning 20, yrkade avslag på motion O.3.16. 

− Mathias Saxin, avdelning 11, textändring av meningen som börjar på sidan 13 rad 20 till 

”Avdelningarna skall ansvara för att kommunicera information och marknadsföra Handels 

varumärke till de enskilda medlemmarna och för att återföra behov och krav genom hela 

organisationen.” Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Mathias Saxin, avdelning 11, yrkade texttillägg efter sista stycket under samma rubrik med 

”Det är av stor vikt att dessa material och kampanjer följer de färger och formspråk som är 

förenliga med arbetarrörelsen och Handels”. 

− Tommy Agardsson, avdelning 3, textändring sidan 12 rad 40, punkt ändras till komma, 

därefter införs texten ”informationen som finns skall vara översatt till olika språk och 

finansieras av förbundet”. 



att efter votering begärd av Susanna Gideonsson, andre vice ordförande, avslå motion 

O.3.11. 


att efter votering begärd av Kimmo Väisänen, avdelning 18, och rösträkning begärd av 

Pontus Willebrand, avdelning 20, bifalla motion O.3.13 med röstsiffrorna 141 mot 125, 6 

avstod och 14 har ej röstat. 


42 (137)


att bifalla Tommy Agardsons textändringar. 

att bifalla Mathias Saxins båda textändringar. 


Beslutad text 

Alla medlemmar, förtroendevalda och anställda i Handels ska ha tillgång till god information. 

Informationen ska ta sin utgångspunkt i den roll man har i förbundet och det ska även finnas 

bra möjligheter att kommunicera med varandra. Förbättrade rutiner för hur goda idéer och 

exempel sprids inom förbundet ska tas fram. 

En stark organisation som gör skillnad är den där medlemmarna har bra kunskaper om 

Handels uppfattning i väsentliga frågor. Informationen ska så långt som möjligt anpassas så 

att även grupper som har svårt att ta till sig den ska kunna göra det, informationen som finns 

ska vara översatt till olika språk och finansieras av förbundet. På minst åtta av de mest 

förekommande språken ska material innehållande information om kollektivavtalen, facket och 

Handels tas fram. För att kunna leva upp till målsättningen att alla ska omfattas av 

kollektivavtal är det avgörande att alla medlemmar har kunskap om avtalets värde och de 

fackliga rättigheter och skyldigheter som medlemmen därmed har. Handels ska ta fram ett 

koncept för hur vi kan visa på vilka arbetsplatser som har kollektivavtal. Någon form av 

märkning ska tas fram för salonger som har kollektivavtal. Väl informerade medlemmar är en 

förutsättning för att vi ska kunna öka organisationsgraden men också för att bevaka att 

kollektivavtalen efterlevs på arbetsplatserna. 

Vårt varumärke kräver att vi arbetar med opinionsbildning gentemot såväl allmänhet som 

politiker och andra beslutsfattare på alla nivåer. Genom att metodiskt arbeta efter en av 

förbundsstyrelsen fastställd kommunikationspolicy, kan vi väcka intresse för Handels frågor 

och därigenom påverka lagstiftning och politiska beslut. Goda kontakter med massmedia 

underlättar möjligheterna till att få medialt utrymme. 

Förbundskontoret har ansvar för utformningen av gemensamma material och kampanjer. 

Samtidigt ska förbundskontoret framställa underlag för information som kan anpassas lokalt 

och ge avdelningarna verktyg för att utveckla metoder för kommunikation. Avdelningarna ska 

ansvara för att kommunicera information och marknadsföra handels varumärke till de 

enskilda medlemmarna och för att återföra behov och krav genom hela organisationen. Det är 

av stor vikt att dessa material och kampanjer följer de färger och formspråk som är förenliga 

med arbetarrörelsen och Handels. 

13.3.2 Vår kommunikation - 

Sociala medier och masskommunikation rad 26 sidan 13 - rad 3 sidan 14 


Martin Ångman förbundsrådet, avdelning 20 


Ulrika Öhman avdelning 27 




Lena Gennemark Edsbäcker förbundsstyrelsens föredragande 

Ann-Sofie Stende avdelning 16 

43 (137)



− Kerstin Hake, avdelning 1, stödjer förbundsstyrelsen beslut om bifall till motion O.3.17. 

− Margareta Ejneblad, förbundsrådet, avdelning 16, yrkar på bifall på andra att satsen i 

motion O3.24. 

− Anders Ahlgren, avdelning 20, yrkar bifall till andra att-satsen i motion O.3.24. 

− Malin Skoglund, avdelning 20, yrkar på textändring sidan 13, meningen som börjar på rad 

28 samt meningen som börjar på rad 29 omformuleras enligt: "Detta ställer höga krav på 

kunskaper, väl utformat material samt seriösa, tydliga och enkla informationskanaler för 

återkoppling och kontakt. Ny teknik erbjuder även andra kommunikationsmöjligheter att 

komplettera det direkta mötet med". 

− Ulrika Öhman, avdelning 27, yrkar på textändring att det ska framgå i förbundsstyrelsens 

förslag att det ska finnas en talande hemsida. På sidan 13 rad 34-37. 



att bifalla 2:a att-satsen O.3.24. 

att bifalla Malin Skoglunds förslag på textändring sidan 13, meningen som börjar på rad 

28 samt meningen som börjar på rad 29 omformuleras enligt: "Detta ställer höga krav på 

kunskaper, väl utformat material samt seriösa, tydliga och enkla informationskanaler för 

återkoppling och kontakt. Ny teknik erbjuder även andra kommunikationsmöjligheter att 

komplettera det direkta mötet med". 


Beslutad text 

Det är i det direkta mötet med medlemmar, potentiella medlemmar och allmänhet som den 

grundläggande kommunikationen kring Handels budskap sker. Det ställer krav på kunskaper 

och väl utformade material. Det direkta mötet ska kompletteras med andra informationskanaler, 

där ny teknik erbjuder nya lösningar. Sociala medier är ett område som utvecklas 

snabbt och Handels ska verka för att använda dessa metoder på ett professionellt och 

medvetet sätt. Handels ska därför ständigt pröva och värdera de möjligheter som utvecklas 

och eftersträva att införa nya metoder och tekniska lösningar som underlättar kommunikation. 

Detaljhandels- och lageravtalet ska läsas in med modern teknik. 

Handels hemsida är en viktig del av vår kommunikation. Hemsidan ska ha medlemsperspektivet 

i fokus och den ska ständigt hållas uppdaterad. Den ska så långt som möjligt 

göras tillgänglig för grupper som har svårt att tillgodogöra sig informationen. Fler former för 

massutskick till medlemmar ska prövas aktivt, till exempel genom e-post och sms. 

13.3.2 Vår kommunikation - 

Sociala medier och masskommunikation rad 5 - 9 sidan 14 





Beslutad text 

Det är viktigt att bibehålla och utveckla våra kanaler för masskommunikation. 

44 (137)

Handelsnytt, som papperstidning såväl som på webben, har en särställning inom 

kommunikationen genom att den är en fristående journalistisk produkt som har till 

uppgift att presentera nyheter som har betydelse för läsarna. Tidningen är en kanal för 

kommunikation som når ut till samtliga medlemmar och har därmed en viktig roll i 

opinionsbildningen inom organisationen. Förbundsstyrelsen fastställer den policy som 

anger mål och ramar för redaktionens arbete. 

13.4 Vår ungdomsverksamhet 







Maria Andersson-Nordström avdelning 33 


Marlene Lindström avdelning 36 

Annika Olofsson avdelning 27 





Daniel Söderberg Talebi avdelning 20 




Susanna Gideonsson 1:e vice ordförande 

Daniel Carlstedt förbundsstyrelsens föredragande 



− Viktor Zackrisson, avdelning 13, yrkar bifall till motion O.4.7. 

− Maria Andersson-Nordström, avdelning 33, yrkar bifall till motion O.4.7. 

− Jonas Sällström, avdelning 20, yrkar bifall till O.4.09-O.4.11. 

− Marijan Kozjak, avdelning 24, yrkar bifall till motion O.4.9-11 första att-satsen 

− Elin Westerberg, avdelning 1, yrkar bifall till förbundsstyrelsen avslagsyrkande på 

motionerna O. 4.9-O.4.11. 

− Enis Elezi, avdelning 1, yrkar avslag på motion 0.4.10. 

− Marielle Lindelöf, avdelning 01, yrkar avslag på motion O.4.10. 

− Marlene Lindström, avdelning 36, och Malin Skoglund, avdelning 20, yrkar textändring på 

sidan14 rad 32: "Den lokala ungdomsverksamheten ska tillgå samma verktyg för 

deltagande och påverkan som alla andra med likvärdigt uppdrag". 

− Annika Olofsson, avdelning 27, yrkar på textändring på sidan 15 efter ordet verksamhet 

rad fyra: så som tillgång av Handels mailadress och intranät. 

− Marijan Kozjak, avdelning 24, yrkar tillägg i text på sidan 15 rad 4. "För att kunna 

upprätthålla en bra ungdomsverksamhet ska varje lokal ungdomsverksamhet bestå av 

minst tre personer och inget övre tak. Lokala ungdomskommittéerna ska ha ett 

demokratiskt inflytande i nomineringsprocessen och i tillsättandet av den centrala 

ungdomskommittén. 

45 (137)

− Viktor Zackrisson, avdelning 13, yrkar texttillägg på sidan 15, rad 14: Utöver material ska 

den nya organisationen löpande se över formerna för hur skolinformationen bedrivs. 


att bifalla motion O.4.7 efter försöksvotering begärd av Susanna Gideonsson, 1:e vice 

ordförande. 

att bifalla motionen O.4.8, efter votering begärd av Melinda Hedström: 

styrelsen 120 

emot 144 

avstått 11 

ej röstat 11 

att bifalla styrelsens förslag på avslag motionerna O.4.9, O.4.10 och O.4.11 efter votering 

begärd av Tanja Karlsson med följande röstsiffror: 

styrelsen 149 

emot 121 

avstått 9 

ej röstat 7 

att efter votering begärd av Luis Silvera besluta anse att Marian Kozjaks tilläggsförslag 

fallit. 

att bifalla Viktor Zakrissons tilläggsyrkande på text . 

att bifalla Marlene Lindström, med fleras tilläggsyrkande på text. 

att avslå Annika Olofssons tilläggsyrkande på text. 


Beslutad text 

Handels organiserar medlemmar på en arbetsmarknad där andelen unga under 30 år utgör 

nästan hälften av alla anställda. Ungdomars engagemang är därför en viktig del av Handels 

verksamhet. Den initiativkraft och syn på fackligt arbete som ungdomar har, ska tas tillvara. 

För att kunna ligga steget före är det viktigt att ha en väl utvecklad ungdomsverksamhet på 

såväl lokal som central nivå. 

Handels ungdomsverksamhet omfattar medlemmar under 30 år samt elever som deltar i 

gymnasiala program som berör våra yrkes- och avtalsområden. Den syftar till att stärka 

ungdomar till att bli bärare av den fackliga idén. Ungdomar ska ha samma möjlighet som alla 

andra medlemmar att delta och påverka vår verksamhet. Den lokala ungdomsverksamheten 

ska tillgå samma verktyg för deltagande och påverkan som alla andra med likvärdigt uppdrag. 

Verksamheten ska göra ungdomar medvetna om arbetarrörelsen, dess historia och värderingar, 

och bidra till att Handels kan påverka omvärlden i frågor som berör unga medlemmar. 

Den organisatoriska strukturen för ungdomsverksamheten ska utvecklas för att kraftfullt 

förstärka Handels naturliga roll som ett stort ungdomsförbund. En särskild funktion som 

ungdomssekreterare har inrättats, med tydligt uppdrag från förbundsstyrelsen att stärka 

ungdomsverksamheten i hela Handels. Ungdomsverksamheten ska organisatorisk vara en 

integrerad del av den ordinarie verksamheten. Förbundet har på såväl central som lokal nivå 

uttalat ansvar för att verksamheten utförs, samtidigt som principen ”ung möter ung” ska 

upprätthållas. Utöver material ska den nya organisationen löpande se över formerna för hur 

skolinformationen bedrivs. 

46 (137)

Skolinformation och värvning av elevmedlemmar utgör en viktig del av verksamheten, liksom 

rekrytering av förtroendevalda. Att ta fram material som fungerar väl för rekrytering och 

skolinformation är ett löpande uppdrag som vilar på den nya organisationen. 

Varje år ska CUK och FS träffas för att diskutera de frågor som rör ungdomsverksamheten 

samt för att bolla förslag, tankar och idéer på hur man kan stärka den fackliga idén bland 

ungdomar - både bland de som redan är medlemmar och de som ännu inte gått med. 


Mot beslutet i motion O.4.8 reserverade sig: 


13.5 Vår studieverksamhet rad 19 sidan 15 -14 sidan 16 




Patrik Årman avdelning 13 

Lennart Grönberg förbundsstyrelsens föredragande 



− Per Thomsen yrkar på bifall till motionen O.5.1. 

− Viktor Zakrisson yrkar bifall till motionerna O.5.3 och O.5.4. 

− Patrik Årman yrkar på textändring, sidan15 rad 30: ”Organisationens mål och 

medlemmarnas bildningssträvan ska genomsyra utbildningen. Studieverksamheten ska 

bygga på Handels värdegrund och uppmana till att ta ställning utifrån denna”, samt 

sidan16 rad 9-12 ”Medlemsutbildningen är en central del i vår verksamhet och också en 

utmärkt grund för rekrytering till förtroendeuppdrag. Därför är det viktigt att den kommer 

så många som möjligt till del. Medlemsutbildningen ska därför, just för att öka tillgängligheten 

till utbildning i det egna närområdet kunna genomföras både förbundsspecifikt och 

tvärfackligt”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att avslå motionen O.5.1. 

att avslå motionerna O.5.3 och O.5.4. 

att bifalla Patrik Årmans textförslag. 


Beslutad text 

Handels utbildar för ett aktivt medlemskap som utgår från människors lika värde och 

inställningen att människan i förhållande till sina förutsättningar vill påverka, delta och bidra 

till samhällets utveckling. 

Medlemmar med eller utan förtroendeuppdrag behöver kunskap för att kunna hävda sina 

intressen i arbetslivet och i samhället. En stark organisation består av engagerade medlemmar 

och våra utbildningar ska stärka deltagarna och ge dem verktyg att analysera och förändra sin 

livssituation, sin arbetsplats och samhället. Organisationens mål och medlemmarnas 

bildningssträvan ska genomsyra utbildningen och studieverksamheten ska bygga på Handels 

värdegrund och uppmana till att ta ställning utifrån denna. 

47 (137)

Handels utbildningsverksamhet är en del av den folkbildning som strävar efter att stimulera till 

ett brett samhälls- och folkrörelseengagemang. Folkbildning handlar i grunden om alla 

människors möjlighet att utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på 

förhand givet. Det livslånga lärandet handlar ytterst om att kunna förverkliga de möjligheter vi 

människor bär inom oss. 

Facklig introduktion är ett första steg för nyanställda på våra avtalsområden att få kunskap om 

Handels och vår roll på arbetsplatsen. Facklig introduktion för nyanställda ska också ses som 

en del av ett mer aktivt medlemsvärvningsarbete. 

Utöver detta finns också facklig introduktion av nya medlemmar som genomförs tvärfackligt 

med stöd av ABF. 

Medlemsutbildningen är en central del i vår verksamhet och också en utmärkt grund för 

rekrytering till förtroendeuppdrag. Därför är det viktigt att den kommer så många som möjligt 

till del. Medlemsutbildningen ska därför, just för att öka tillgängligheten till utbildning i det 

egna närområdet kunna genomföras både förbundsspecifikt och tvärfackligt. Den är en central 

del av vår verksamhet och också en utmärkt grund för rekrytering till förtroendeuppdrag. 

Innehållet i medlemsutbildningen har en bas som är lika för alla, och den ses över löpande 

beroende på att fokus för det fackliga och politiska arbetet skiftar. 

13.5 Vår studieverksamhet rad 16 - 42 sidan 16 


Tommie Hägg förbundsrådet, avdelning 3 

Christian Sundin avdelning 20 





Mia Jansson avdelning 36 


Ann-Charlott Jönsson avdelning 4 


Lennart Grönberg förbundsstyrelsens föredragande 



− Christian Sundin, avdelning 20, yrkar på bifall till motionen O.5.6, andra att-satsen. 

− Elin Westerberg, avdelning 1, med flera yrkar på bifall till motion O.5.8. 

− Ann-Charlotte Jönsson, avdelning 4, yrkade på bifall till motionerna O.5.8, O.5.9 och 

O.5.10. 

− Ingela Leander, avdelning 16, och Mia Jansson, avdelning 36, yrkade på bifall till motionen 

O.5.18. 

− Tommie Hägg, avdelning 3, yrkar på textändring sidan 16 rad 9: Förutom den grund- 

läggande utbildningen som avdelningarna bedriver ska förbundskontoret ansvara samt 

bekosta vidareutbildningar och fördjupning av de förtroendevalda via stipendier eller 

utbildningsarvode. 

− Åsa Tobrant, avdelning 12, yrkar på en textändring: efter ordet ansvara på rad 20 ska det 

stå ”och betalar”. Återtagen till förmån för Tommie Häggs yrkande. 

− Patrik Årman yrkar på textändring sidan 16 rad 9-12, ny lydelse: Medlemsutbildningen är 

en central del i vår verksamhet och också en utmärkt grund för rekrytering till förtroende- 

48 (137)

uppdrag. Därför är det viktigt att den kommer så många som möjligt till del. Medlems- 

utbildningen ska därför, just för att öka tillgängligheten till utbildning i det egna 

närområdet kunna genomföras både förbundsspecifikt och tvärfackligt, samt Bifölls av 


− Natasja Mrdjanov, avdelning 20 yrkar på textändring sidan 16 rad 23: Utöver detta kan 

finnas särskilda behov av fördjupning till exempel korrekt formalia, schemaläggning, 

arbetsrotation, psykisk hälsa, dyslexi, normer, den svenska modellen, fackets roll, 

grundläggande samhällskunskap, förhandlingsteknik, MBL och ideologisk kvalitetssäkring. 

Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Patrik Årman yrkar på textändring sidan16 rad 31 ”Handels ska följa och själv delta i 

utvecklingen av pedagogik och teknik och sträva efter att tillämpa det som stämmer 

överens med våra grundläggande värderingar och förutsättningar”, samt sidan 16 rad 42 

”Därför ska också Handels så långt det är möjligt, utgöra en aktiv del av den tvärfackliga 

studieorganisationen på alla nivåer”. 


att efter försöksvotering begärd av Melinda Hedström, förbundsstyrelsen, avslå 2:a att- 

satsen i motion O.5.6. 

att avslå motion O.5.8 efter votering begärd av Elin Westerberg med röstsiffrorna: 

Styrelsen förslag 153 

Elin Westerbergs yrkande 121 

Avstod 3 

Ej röstat 9 

att avslå motionerna O.5.9, O.5.10. 

att efter försöksvotering begärd av Melinda Hedström, förbundsstyrelsen, avslå motionen 

O.5.18. 

att efter försöksvotering begärd av Jenni Tervo avslå Tommie Häggs yrkande på 

textändring. 

att bifalla Patrik Årmans sidan16 rad 9 – 12 förslag till textändring. 

att bifalla Natasja Mrdjanovs förslag till textändring. 

att bifalla Patrik Årmans sidan 16 rad 31 förslag på textändring. 


Beslutad text 

Kursutbudet i förtroendemannautbildningen ska utformas så att det ger kunskaper som svarar 

mot deltagarnas och organisationens behov samt stimulerar till vidareutveckling. Förutom den 

grundläggande utbildning som avdelningarna bedriver ska förbundskontoret ansvara för 

vidareutbildning. Utbildningen för förtroendevalda följer en modell där det ges grundläggande 

kunskaper för att kunna vara fackligt förtroendevald. Utöver detta kan finnas särskilda behov 

av fördjupning till exempel korrekt formalia, schemaläggning, arbetsrotation, psykisk hälsa, 

dyslexi, normer, den svenska modellen, fackets roll, grundläggande samhällskunskap, 

förhandlingsteknik, MBL och ideologisk kvalitetssäkring. Branschfördjupningar sker i Handels 

regi. Andra fördjupningar kan med fördel genomföras tvärfackligt, av närstående utbildningsinstitutioner 

eller med stöd av ABF. 

Handels ska följa och själv delta i utvecklingen av pedagogik och teknik och sträva efter att 

tillämpa det som stämmer överens med våra grundläggande värderingar och förutsättningar. 

Ny teknik kan många gånger öka tillgängligheten genom att möjliggöra flexibilitet i tid och 

plats. Själva formen för utbildningar kan därför variera i den mångfald av utbildningar som 

finns vid sidan av de stora fastlagda utbildningarna som är riktade till medlemmar och 

förtroendevalda. Att använda ABF och den tvärfackliga studieorganisationen ökar utbudet och 

ger större möjligheter att geografiskt komma nära medlemmarna. Därför ska också Handels så 

långt det är möjligt, utgöra en aktiv del av den tvärfackliga studieorganisationen på alla nivåer. 

49 (137)

Avgiftskommitténs förslag 

Lars-Anders Häggström, förbundets ordförande, föredrog avgiftskommitténs 

förslag till medlemsavgifter. 

Kongressdeltagare/ordförande. Avgifternas betydelse för vår organisation har många olika 

ingångar. Självklart har det stor betydelse för vår verksamhet, eftersom förbundsstyrelsens 

utgångspunkt för att vi ska vara fria och oberoende av andra så ska avgifterna täcka 

kostnaderna för förbundets fackliga verksamhet och kapitalavkastningen ska säkra förbundets 

konfliktberedskap och fastighetsförvaltning. 

Förbundsstyrelsen vill absolut inte hamna i en situation där beslut fattade av andra ska styra 

och påverka vårt handlingsutrymme. Besluten av andra kan i och för sig tvinga oss till att ta 

andra vägar, men man ska inte göra oss ekonomiskt beroende. Detta förutsätter att de avgifter 

medlemmarna betalar in täcker kostnaderna för vår fackliga verksamhet. Gör vi oss till 

exempel beroende av bidragssystem så sitter vi fast i det om dessa ändras. Det vill vi inte vara 

med om. 

Det enklaste sättet är att motverka minskade intäkter på grund av medlemstapp är med höjda 

avgifter, men då måste vi vara medveten om att höga medlemsavgifter kan avskräcka från att 

gå med i organisationen. Vi måste även vara medvetna om att medlemsavgiften storlek och 

medlemsavgiftsförändringar kan orsaka utträden. Varje gång vi skickar ut information om 

avgiftsförändringar, även när vi sänker dem, så kan vi se en negativ effekt på medlemsutvecklingen. 

På något sätt får man plötsligt klart för sig att det är dessa pengar som det 

handlar om och så väljer man att gå ur. 

Medlemsavgiften har med andra ord väldigt stor betydelse för medlemsutvecklingen. Detta ser 

vi genom många undersökningar som säger att en av de allra vanligaste orsakerna till att man 

avstår från medlemskap är att man uppger att det är för dyrt. 

Utifrån detta måste vi alltså fundera över vilket avgiftssystem vill vi ha i framtiden. Jag ska 

nämna några utgångspunkter som avgiftskommittén och förbundsstyrelsen haft när man 

formulerat avgiftsförslaget. 

För det första ska avgiftssystemet understödja, eller åtminstone inte kraftigt försvåra, en positiv 

medlemsutveckling. Avgiftssystemet ska givetvis ge en stabil grund för förbundets ekonomi. 

Det ska upplevas rättvist och rimligt av de allra flesta. För detta krävs att vi kan undvika 

”tröskeleffekter”, det vill säga inte för höga avgifter i toppen och inte för stora ”hopp” i avgift 

mellan avgiftsklasserna som gör att man upplever att en inkomstökning äts upp av 

avgiftshöjningen. Samtidigt ska systemet vara solidariskt, det vill säga att var och en betalar 

efter förmåga. 

System ska vara lika för hela medlemsgruppen, därför avvisar vi en framtida väg med 

”tillvalsmedlemskap”. Där man har ett grundmedlemskap och sedan möjlighet att välja till 

olika delar i medlemskapet. Avgifterna ska heller inte genomgå stora förändringar för ofta, 

därför är principen om årlig uppskrivning som den senaste kongressen lade fast väldigt bra. I 

takt med de reallöneökningarna som vi förmår leverera kan vi också höja avgiften med samma 

procentsats. Det ger gradvis justering och vi undviker därmed stora justeringar vid enskilda 

tillfällen. 

Jag ska inte kommentera förslaget i sig för det är utsänt men en sak vill jag ändå kommentera 

och det är att vi tillsätter en utredning för att se över medlemsavgiftssystemet i sin helhet. 

Det finns ett antal förslag som vill att avgiftssystemet utreds eller att avgiftssystemet helt och 

hållet förändras. Förslagen är så omfattande så vi föreslår att detta samlas ihop och utreds 

ordentligt och att utredningen med beaktande av alla motionerna får återkomma med ett 

förslag till nästa kongress. 

50 (137)

Med dessa ord yrkar jag bifall till förbundsstyrelsens förslag. 






− Som en konsekvens av tidigare motionsbehandling yrkade Hans-Göran Helmer, avdelning 

20, på avslag stadgeändring §5 mom. 8 innebärande att beslut om avdelningens medlems- 

avgift också fortsättningsvis ska tas av representantskapet. 

− Förbundsstyrelsen föreslog att skicka Hans-Göran Helmers yrkande till redaktionsutskottet 

för att återkomma med förslag till ny text. 


att skicka Hans-Göran Helmers förslag till redaktionsutskottet. 

att i övrigt godkänna förbundsstyrelsens förslag till avgifter och behandling av övriga 

förslag. 

Konsekvensändringar i stadgarna av kongressens motionsbehandling 

§ 5, 6 och 7, 16, 20, 23, 24 


Lars-Anders Häggström, förbundsordförande och ordförande i redaktionsutskottet. 


− Att med redaktionsutskottets förslag till ändringar fastställa § 5, 6 och 7, 16, 20, 23, 24. 

Bilaga 7 - stadgarna konsekvensändringar 

Bilaga 8 - stadgar behandlingsstatus 


att bifalla redaktionsutskottets förslag. 


Arvoden till förbundsstyrelsen, förbundsrådet och revisorer 

Inger Persson, förbundsrevisor: Arvoden för kommande kongressperiod föreslogs oförändrad, 

på så sätt att arvoden följer prisbasbeloppets förändringar under kongressperioden och justeras 

med prisbasbeloppets aktuella nivåjusteringar. 

Yvonne Cederberg, förbundskontoret: Arvoden för förtroendevalda revisorer föreslås enligt 

samma princip. 


att godkänna förbundsstyrelsens förslag till arvoden för förbundsstyrelse, förbundsråd och 

revisorer. 

51 (137)


Nomineringar och val 

Val av förbundsordförande 

Gustaf Holmlund, valkommitténs ordförande: En helt enig valkommitté föreslår att Lars- 

Anders Häggström väljs till förbundsordförande för kongressperioden. Man föreslår också att 

valet förrättas med acklamation. 

Kongressen beslutade med acklamation 

att enhälligt välja Lars-Anders Häggström till förbundsordförande. 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande, tackade för förtroendet att för andra gången 

väljas som ordförande på en kongress och lovade att göra allt för att fullgöra uppdraget så bra 

som möjligt. 

Protokollsanmärkning 

Luis Silvera, avdelning 4, reserverade sig mot beslutet. 

Val av 1:e vice ordförande 

Gustaf Holmlund, valkommitténs ordförande: En helt enig valkommitté föreslår att Susanna 

Gideonsson väljs till 1:e vice ordförande för kongressperioden. Man föreslår också att valet 

förrättas med acklamation. 


att enhälligt välja Susanna Gideonsson till 1:e vice ordförande. 

Susanna Gideonsson, 1:e vice ordförande: ”Tusen, tusen, tusen tack för förtroendet. Jag är 

glad, jag är rörd, jag är stolt. Men framför allt oerhört tacksam få möjlighet att tillsammans 

med er kämpa för att förbättra våra medlemmars villkor på alla sätt. Handels ligger steget 

före”. 

Val av 2:e vice ordförande 

Gustaf Holmlund, valkommitténs ordförande: En helt enig valkommitté föreslår att Tommy 

tillgren väljs till 2:e vice ordförande för kongressperioden. Man föreslår också att valet 

förrättas med acklamation. 


att med acklamation välja Tommy Tillgren till 2:e vice ordförande. 

Tommy Tillgren, 2:e vice ordförande: ”Ja, det är faktiskt mitt tredje kongressval. Skulle vilja 

säga så här att jag vill tacka er allihopa för att ha givit mig stöd för denna femårsperiod. Det 

betyder oerhört mycket att kunna jobba med de frågor som är så viktiga för oss. I mitt fall 

handlar det mycket om LO-samordning, jämställda löner, bemanningsfrågan och heltidsfrågan. 

Jag hoppas vi tillsammans nu genomför kanske den bästa avtalsrörelse som vi har möjlighet att 

göra eftersom motståndet är värre än någonsin. Tillsammans klarar vi det också. Jag känner 

mig oerhört hedrad.” 

Kongressen beslutade efter förslag från valkommitténs ordförande att utlysta valet av nio 

ordinarie ledamöter till förbundsstyrelsen med en nomineringstid till klockan 22. 

52 (137)


Luis Silvera, avdelning 4, reserverade sig mot beslutet. 

Val av nio övriga ledamöter i förbundsstyrelsen 

Gustaf Holmlund, ordförande i valkommittén, föredrog förslag till förbundsstyrelse. 


Ålder Avdelning Avtalsområde 

1. Melinda Hedström 44 Avd 29 Umeå Privat Butik 

2. Anders Rydahl 43 Avd 27 Sundsvall Privat Lager 

3. Therese Möller 37 Avd 1 Malmö Privat Butik 

4. Annika de Klonia 55 Avd 20 Stockholm Privat Butik 

5. Jessica Samuelsson 31 Avd 24 Göteborg COOP Butik 

6. Daniel Tillgren 41 Avd 18 Västerås COOP Lager 

7. Tommie Hägg 43 Avd 3 Halmstad Privat Lager 

8. Sophia Andersson 27 Avd 20 Stockholm Folkrörelse Tjänstemän 

9. Marie Söderqvist 51 Avd 9 Jönköping COOP Butik 

10. Theres Andersson 33 Avd 11 Örebro Privat Lager 

11. Margareta Ejneblad 57 Avd 16 Linköping Privat Butik 

12. Maria Hammarlund 30 Avd 26 Gävle Privat Butik 

13. Jane Larzon 36 Avd 2 Trollhättan Folkrörelse Tjänstemän 

14. Elisabeth Sandback 51 Avd 18 Västerås Privat Butik 

15. Rasmus Tallén 42 Avd 20 Stockholm Privat Lager 

16. Viktor Zackrisson 28 Avd 13 Borlänge Tjänstemän 

Nio ska väljas. 

Rasmus Tallén återtog sin kandidatur. 


att efter sluten votering välja följande kandidater till ordinarie i förbundsstyrelsen: 

3. Therese Möller 37 Avd 1 Malmö Privat Butik 

5. Jessica Samuelsson 31 Avd 24 Göteborg COOP Butik 

1. Melinda Hedström 44 Avd 29 Umeå Privat Butik 

4. Annika de Klonia 55 Avd 20 Stockholm Privat Butik 

2. Anders Rydahl 43 Avd 27 Sundsvall Privat Lager 

6. Daniel Tillgren 41 Avd 18 Västerås COOP Lager 

8. Sophia Andersson 27 Avd 20 Stockholm Folkrörelse Tjänstemän 

7. Tommie Hägg 43 Avd 3 Halmstad Privat Lager 

9. Marie Söderqvist 51 Avd 9 Jönköping COOP Butik 

Röstetalen fördelade sig enlig följande: 

Namn Röstetal 

3. Therese Möller 266 

5. Jessica Samuelsson 264 

53 (137)

1. Melinda Hedström 258 

4. Annika de Klonia 254 

2. Anders Rydahl 251 

6. Daniel Tillgren 242 

8. Sophia Andersson 236 

7. Tommie Hägg 231 

9. Marie Söderqvist 174 

12. Maria Hammarlund 101 

13. Jane Larzon 88 

10. Theres Andersson 67 

15. Viktor Zackrisson 54 

11. Margareta Ejneblad 48 

14. Elisabeth Sandback 13 

Val av personliga suppleanter för ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen 

Gustaf Holmlund, ordförande i valkommittén, föredrog förslag till suppleanter 

Valkommitténs förslag till kongressen - tre personliga suppleanter till ordinarie ledamöter i 



Ordinarie ledamot 1e suppleant (avd) 2e suppleant (avd) 3e suppleant (avd) 

Melinda Hedström Lena Aronson (33) Maria Vängbo (29) Ulf Eliasson (33) 

Anders Rydahl Maria Hammarlund (26) Yvonne Johansson (27) Rickard Lundkvist (26) 

Therese Möller Elin Westerberg (1) Ann-Christin Malmgren (6) Michael Sjörén (4) 

Annika de Klonia Martin Ångman (20) Marie Ende (20) Emma Lindqvist (20) 

Jessica Samuelsson Martin Karlsson (24) Lars-Olof Johansson (24) Sara Björnson (24) 

Marie Söderqvist Margareta Ejneblad (16) Urban Lindell (31) Magnus Johansson (9) 

Daniel Tillgren Martin Boström (17) Per Lilja (11) Tomas Andersson (36) 

Tommie Hägg Jane Larzon (2) Lisbeth Jacobsson (12) Martin Johansson (3) 

Sophia Andersson Viktor Zackrisson (13) Malin Skoglund (20) Theres Andersson (11) 


att välja suppleanter till förbundsstyrelsen enligt valkommitténs förslag. 


− Enligt valkommitténs förslag. 

Val av tre revisorer 


Gustaf Holmlund, valkommitténs ordförande 


Valkommittén föreslår: 

− Helen Sandgren Sandmark, avdelning 24 

− Magnus Andersson, avdelning 11 

− Conny Carlsson, avdelning 3 

54 (137)


att bifalla valkommitténs förslag. 

Val av tre revisorssuppleanter 





− Ayse Görgülü, avdelning 24 

− Kerstin Andersson, avdelning 2 

− Maria Olsson, avdelning 1 



Val av auktoriserad revisor (1 år) 





− Sune Jonsson, Price Waterhouse Coopers 



Val av auktoriserad revisorsuppleant (1 år) 





− Price Waterhouse Coopers 



55 (137)



"Att göra skillnad - på jobbet” 

Tommy Tillgren, 2:e vice ordförande: 

Nu är det dags för avsnittet om arbetsplatsen och dess spelregler. 

När vi funderar på dessa frågor måste vi alltid se framåt och ställa oss frågan hur vill vi att 

våra arbetsplatser ska se ut i framtiden. 

Vi måste våga se helheten för det är när man ser helheten som man har möjlighet att skapa de 

förutsättningar som krävs för att ge Handels medlemmar möjligheter att känna trygghet, 

stimuleras och växa i sitt yrke och få en bra löneutveckling. 

Ett stort problem för många Handels-medlemmar är att man är lätt utbytbar. 

Det kan innebära: 

• Att man har en otrygg anställning. 

• Deltid med för få timmar. 

• Låga löner - passiv löneutveckling. 

• Ingen möjlighet att skapa en yrkesroll. 

• Vid uppsägning vid arbetsbrist saknar man rätt kompetens. 

I grunden handlar det om arbetsgivarens attityd och ansvar att värna om de anställda. 

Handels måste aktivt arbeta för att yrkesrollen ständigt utvecklas och har god status. Att 

utveckla yrkesrollen handlar inte enbart om utveckling för dem som arbetar i våra yrken idag 

utan lika mycket om utveckling för dem som ska arbeta i våra yrken i morgon. 

Handels målsättning är att det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom våra 

avtalsområden. Det gäller alla företag som bedriver verksamhet i Sverige. 

Det kräver att det finns en motpart för svenska fackföreningar att förhandla med. Handels kan 

aldrig acceptera en rörlig arbetsmarknad inom EU, som innebär olika löne- och anställningsvillkor 

beroende på nationalitet. 

Vi ska i första hand reglera villkor i kollektivavtal och i andra hand i lagstiftning. 

Många av Handels medlemmar arbetar ofrivilligt deltid. Handels kräver att heltid blir norm på 

arbetsmarknaden. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. 

Under flera avtalsrörelser har vi drivit kravet på rätt till heltid. Det var först vid avtalsrörelsen 

2010 vi fick ett genombrott, arbetsgivarna började på ett seriöst sätt diskutera heltid och de 

negativa konsekvenser det kunde få för arbetsplatserna om de anställda inte kunde få de 

timmar som de önskade. 

Parterna är överens om en ambition att öka antalet heltidstjänster inom branschen för att 

säkerställa kompetens samt att stärka och utveckla yrkesrollen. 

Vår partsgemensamma arbetsgrupp har besökt ett 25-tal butiker under våren för att analysera 

nuläget i detaljhandeln samt utreda möjligheten för företagen att erbjuda heltidsanställning. 

Under hösten kommer gruppen att sammanställa resultatet och förhoppningsvis finns en del 

gemensamma slutsatser inför avtalsrörelsen 2012. 

Användandet av bemanningsföretag ökar på hela arbetsmarknaden. 

56 (137)

Handels menar att bemanningsföretag kan vara ett komplement för att hantera tillfälliga 

arbetstoppar, vid sjukdom och semester. 

Handels accepterar inte att bemanningsföretag blir en permanent del av en verksamhet eller 

utgör totalbemanning. Handels ska arbeta för att arbetsgivaren som huvudregel bedriver 

verksamhet i egen regi. 

Handels har under några år aktivt arbetat för att komma till rätta med de avarter som finns i 

samband med inhyrning av arbetskraft. Vi måste dels jobba med frågan tillsammans med andra 

fackförbund för en ökad slagkraft och att inte problemen bara flyttas runt till andra 

fackförbunds avtalsområde. 

Dels är det viktigt att Handels lokalt arbetar för och ser till att all verksamhets som omfattas 

av kollektivavtalet ska utföras av de egna anställda. Vi måste på ett bättre sätt se till att lokalt 

äga kollektivavtalet och dess arbetsuppgifter. 

Om vi inte gör detta resulterar detta omgående i att bemanningsföretag anlitas på företagen för 

att göra dessa arbetsuppgifter. 

Centralt inom Handels arbetar vi vidare med att utveckla och stödja klubbarna genom att se 

till att redskap finns för att man ska kunna hantera frågan lokalt på ett bra sätt. 

En del av detta arbete var den konferens vi genomförde i höstas med ett 70-tal förtroendevalda. 

Det kunde konstateras att mycket av materialet och policydokumentet som finns runt 

bemanningsfrågan inte i alla delar användes lokalt. 

Utifrån dessa diskussioner har vi under våren arbetat tillsammans för att komplettera och 

sammanställa allt underlag för att klubbarna på bästa sätt ska vara redo att hantera frågorna. 

Allt detta material finns nu ute i organisationen. 

Handels ska fortsätta att kartlägga hur bemanningsföretag fungerar på våra avtalsområden 

dels själva men även mellan parterna i nuvarande arbetsgrupp. 

Även på de arbetsplatser som tar in bemanningsföretag måste alla Handelsföreträdare se dessa 

arbetstagare som kompisar och hjälpa dem på alla sätt. Vi ska aldrig agera på så sätt att 

arbetstagare agerar mot andra arbetstagare. Vi ska alltid hålla ihop gentemot arbetsgivarna. 

När det gäller lön och lönevillkor på övergripande samhällsnivå är en lönebildning som utgår 

från den solidariska lönepolitiken och jämställda löner särskilt viktig för Handels medlemmar. 

Handels är det förbund som går före och är drivande för att alla lågavlönade kvinnor i Sverige 

ska få sin extra del vid varje avtalsrörelse. 

För att skapa en bra lönesättning krävs det: 

Garanterad lönehöjning till alla. 

Minimilöner på acceptabel nivå. 

Ett lokalt löneutrymme. 

Skillnader mellan mäns och kvinnors löner ska elimineras. Det ska vara lika lön för lika och 

likvärdigt arbete. 

Handels vill att alla arbetstagare ska ha inflytande över sin arbetstid. Alla ska ha goda 

möjligheter att planera sitt eget liv och ha arbetstider som ger utrymme för aktiviteter och 

återhämtning. 

De senaste åren har många personer sökt sig till våra områden för att handelns arbetstider 

passar deras liv. Det har inneburit att det i dag finns många olika uppfattningar bland våra 

medlemmar om vad en bra arbetstid är. Utifrån vår stora undersökning om vad Handels 

medlemmar tycker om öppettider har vi skapat vår policy och strategi för affärstider. 

57 (137)

Rimliga arbetstider kräver rimliga öppettider. Den yttre ramen för öppettider som Handels 

accepterar är 08.00 till 21.00 på vardagar respektive 09.00 till 21.00 på lördagar och 

söndagar. Påsk-, midsommar-, jul-, nyårsdagen samt första maj ska vara stängt. 

Handels anser också att alla ska ha möjlighet till ledighet för att fira viktiga högtider och 

helgdagar oavsett religion. 

På arbetsplatsen ska man trivas och må bra. 

Att inte skadas eller drabbas av sjukdomar och ohälsa på grund av brister i arbetsmiljön är en 

rättighet. 

Rån, hot och våld är ett av de största arbetsmiljöproblemen för de medlemmar som hanterar 

kontanter och andra stöldbegärliga varor. Många medlemmar känner oro för att drabbas. 

Handels menar att risken för att drabbas av rån, hot och våld i samband med arbetet, i 

grunden är en arbetsmiljöfråga. Arbetsgivare ska vidta alla tillgängliga åtgärder för att skapa 

säkra arbetsmiljöer. Däremot är det alltid ett samhällsproblem med ökande brottslighet, och 

politiken har ett ansvar för att medverka till ett säkrare kontantfritt samhälle och att 

avreglering av varor och tjänster inte sker utan konsekvensanalyser och krav på 

säkerhetsåtgärder. 

Vi måste se till att få en så säker arbetsplats som möjligt. Vi kan aldrig acceptera att våra 

medlemmar utsätts för rån, hot och våld på sin arbetsplats. 

Kongressens visioner visar riktningen för kongressperiodens verksamhet. Men det är berörda 

medlemmar inom respektive avtalsområde som, genom ett omfattande arbete i flera steg, tar 

ställning till direkta avtalskrav i avtalsförhandlingarna. Därför behandlas inte dessa frågor av 

kongressen. 

De motioner som finns här och rör avtalsfrågor kommer att delges avtalskonferenserna hösten 

2011 och sändas till berörd förhandlingsdelegation. 

Jag yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag. 

16.1 Det fackliga löftet 





Beslutad text 

Den fackliga kampen och verksamheten på arbetsplatserna går ut på att värna och stärka alla 

medlemmars ställning genom kollektivavtal. Det är genom solidariskt och kollektivt handlande 

som vi kan göra skillnad när det gäller såväl löner som arbetsvillkor. Tillsammans vinner vi 

styrka. 

Handels grundläggande idé beskrivs bäst av det fackliga löftet: ”Vi lovar och försäkrar att 

aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi 

nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte 

så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav”. 

Det finns starka krafter som hotar det fackliga löftet. När marknadskrafterna får större 

spelutrymme ökar de kryphål som gör det möjligt att pressa löner och arbetsvillkor neråt. 

58 (137)

Handels mål är att alla medlemmar ska ha goda arbetsvillkor och en lön som ger ekonomisk 

självständighet. 

16.2 Vår vision är arbetsplatsutveckling 





Beslutad text 

Att göra skillnad på arbetsplatsen är det viktigaste för Handels medlemmar och att skapa 

bättre arbetsvillkor kräver en helhetssyn på de frågor som är avgörande för utvecklingen på 

arbetsplatsen. 

Arbetsplatsutveckling innebär att skapa det goda arbetet, där medlemmar ständigt kan 

utvecklas i sin yrkesroll. Utvecklingen ska ske i harmoni med kontinuerlig kompetensutveckling, 

i en arbetsorganisation som ger inflytande och förbättrad arbetsmiljö, och där 

arbetsplatsen omfattas av ett rättvist och befattningsrelaterat lönesystem som alla anställda är 

väl insatta i och som ger möjligheter för den enskilda att påverka sin lön. 

Arbetsplatsutveckling byggs därför på: 

• Demokratisk arbetsorganisation 

• Stort inflytande 

• God arbetsmiljö 

• Tillgång till kompetensutveckling 

• Rättvist befattningsrelaterat lönesystem 

Detta syn- och arbetssätt ska genomsyra det fackliga arbete som vi kallar arbetsplatsutveckling. 

Vi kan aldrig utveckla arbetsplatsen genom att se varje område för sig: såväl förbättringar som 

försämringar på ett område påverkar helheten. Därför är förutsättningen för arbetsplatsutveckling 

alltid beroende av att vi, genom vår fackliga styrka, upprätthåller det fackliga löftet. 

Handels ska arbeta för att stärka arbetsplatsutvecklingen på våra arbetsplatser. 

16.3 Vår människosyn är allas lika värde 



Thomas Holm förbundsstyrelsens föredragande 



− Petter Gustafsson yrkade textändring sidan 20 rad 23 att ändra till ”Människors 

arbetsvillkor präglas på ett genomgripande sätt av ålder, klass-, köns- och etnicitets- 

tillhörighet. Utöver detta särbehandlas personer på grund av sexuell läggning, men även 

59 (137)

människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kränks”. Bifölls av 



att bifalla Petter Gustafssons förslag till textändring. 


Beslutad text 

Den fackliga människosynen är principen om allas lika värde och rätt. Alla har samma rätt att 

delta i arbetslivet på jämlika villkor. För att uppnå jämlikhet krävs att strukturer och föreställningar 

som skapar och förstärker ojämlikhet bekämpas. 

Människors arbetsvillkor präglas på ett genomgripande sätt av ålder, klass-, köns- och 

etnicitetstillhörighet. Utöver detta särbehandlas personer på grund av sexuell läggning, men 

även människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kränks. 

Gemensamt för all form av diskriminering är att det finns cementerade normer som i praktiken 

gör att människor tillskrivs olika värde och därmed riskerar att behandlas sämre i förhållande 

till just det som utgör norm. Detta skapar utrymme för godtycklig behandling som gör att 

direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier förekommer på våra arbetsplatser. 

Diskriminerande strukturer samverkar och ger upphov till skillnader i makt, livs- och 

arbetsvillkor. Kollektivavtalet är vårt främsta verktyg för att garantera likabehandling på 

arbetsplatsen. Diskrimineringslagstiftningen är ett ytterligare verktyg i kampen mot 

diskriminering. För att aktivt bekämpa diskriminering krävs att vi till fullo använder båda 

dessa verktyg. 

Handels ska arbeta för att vår fackliga människosyn, principen om allas lika värde och rätt, 

genomsyrar verksamheten samt att arbetet för att förebygga diskriminering och trakasserier 

utvecklas och stärks. Handels ska utifrån antagen policy bekämpa alla former av 

diskriminering. 

16.4 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 





Beslutad text 

Den svenska modellen med kollektivavtalet som grund har länge varit förutsättningen för en 

framgångsrik utveckling av den svenska arbetsmarknaden. Det är starka kollektivavtal och 

viktiga arbetsrättsliga lagar som gjort att svensk arbetsmarknad fungerat och gett oss 

arbetstagare trygga villkor och bra löner. 

De senaste åren har vi kunnat se hur den svenska såväl som internationella arbetsmarknaden 

har utsatts för ökade krav på rörlighet, anpassning och flexibilitet. Företagsledare i Sverige och 

världen över hävdar att den ökade globaliseringen, med snabba konjunktursvängningar, gör att 

företagen snabbt måste kunna anpassa sina kostnader. Politikerna har gjort det möjligt att 

stapla visstidsanställningar på varandra och därmed undvika att ge arbetstagarna trygga 

anställningar. Samtidigt växer bemanningsföretagen och allt fler företag använder inhyrd 

personal på regelbunden basis. Allt detta sker samtidigt och är två sidor av samma mynt. 

60 (137)

Företagen vill bli mer flexibla och pressa kostnaderna. Och det är arbetstagarna som ska betala 

i sänkta löner och ökad otrygghet. 

Handels kräver att företagens ökade krav på flexibilitet inte får ske på löntagarnas bekostnad. 

Handels medlemmar ska kunna försörja sig på sin lön och kunna planera sin vardag och sin 

ekonomi. 

Kollektivavtalen är vårt främsta verktyg för att se till att villkoren på arbetsmarknaden är 

schysta i en globaliserad värld. Genom avtal kan vi begränsa användandet av bemanningsföretag 

och se till att inhyrd personal har bra villkor. För att värna kollektivavtalet och att 

svenska regler och löner gäller i Sverige måste Handels också driva opinion gentemot politiker i 

Sverige och i EU för att se till så att lagarna värnar löntagarna och de fackliga rättigheterna. 

16.4.1 Bra spelregler ger oss styrka och kraft – Kollektivavtalen 


Luis Silvera avdelning 4 

John Haataja förbundsstyrelsens föredragande 



− Luis Silvera yrkade bifall till motion A.4.1. 


att avslå motion A.4.1. 


Beslutad text 

Handels uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka kollektivavtal ska 

värnas och utvecklas. Kollektivavtal främjar konkurrensneutralitet och förhindrar att löntagare 

tvingas sälja sin arbetskraft till underpris genom lönedumpning. Kollektivavtalen garanterar 

goda anställningsvillkor med bra försäkringsskydd och en god löneutveckling. 

Handels målsättning är att det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom våra 

avtalsområden i enlighet med LO:s organisationsplan. Det är viktigt att medlemmar är 

organiserade i den fackförening som har avtalsrätten på arbetsplatsen. Handels ska använda 

sitt inflytande i LO och arbeta för tydliga regler för var arbetstagare ska vara organiserade. 

Handels ska även arbeta för att nå delmålet om att det ska finnas kollektivavtal på alla 

arbetsplatser med medlemmar. 

De kollektivavtal vi sluter med arbetsgivaren är de som ska gälla på våra avtalsområden. Det är 

Handels medlemmar som avgör vilka avtalsfrågor som är viktiga och det är genom medlemskapet 

som varje medlem kan göra skillnad. 

För Handels ligger det ett värde i att genomföra partsgemensamma projekt eftersom de kan 

leda till överenskommelser som ger våra kollektivavtal ökat värde. Villkoren i avtalen ska 

avgöras i förhandlingar med våra motparter, och endast vi ska avgöra vilka frågor som vi är 

beredda att gå till konflikt med. Handels ska därför arbeta för att rätten till strids- och 

sympatiåtgärder säkras och stärks. 

Handels menar att alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av de 

löne- och anställningsvillkor som gäller i svenska kollektivavtal. Så snart ett företag bedriver 

verksamhet i Sverige ska det fackliga löftet gälla. Det kräver att det finns en motpart för 

svenska fackföreningar att förhandla med. Handels kan aldrig acceptera att en rörlig arbets- 

61 (137)

marknad inom Europeiska Unionen, EU, innebär olika rättigheter, löne- och anställningsvillkor 

beroende på nationalitet. Såsom EU-lagstiftning och EG-rätt utvecklats, riskerar den att innebära 

lönedumpning och urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Handels ska 

arbeta för att en enad och samordnad fackföreningsrörelse tillsammans tar strid för kollektivavtalens 

ställning på arbetsmarknaden. 

16.4.2 Bra spelregler ger oss styrka och kraft - 

Arbetsrätten rad 14 sidan 23 - rad 16 sidan 24 



Hans Norström avdelning 27 






− Martin Ångman förslag på textändring sidan 24 rad 4. Byta ut ordet kan mot ska. Ny text: 

Därför ska Handels verka för en förändring av lagstiftningen så att arbetstagare ska ges rätt 

till tjänstledighet för att prova nytt jobb. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Hans Norströms yrkande på en textändring på sidan 23 rad 32-34. ”Det är därför viktigt 

att Handels aktivt bevakar och agerar så att studieledighetslagen och förtroendemanna- 

lagen bibehålls och efterlevs”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Tuula Niinivirta yrkade på textförändring sidan 24 rad 11: ”Tidsbegränsad anställning och 

deltidsarbete ska bara erbjudas i undantagsfall som säsongsarbete, vikariat och vid arbets- 

toppar eller vara på den anställdes villkor. Arbetsgivaren ska inte kunna missbruka olika 

anställningsformer och ska därför påvisa behov av visstids- eller deltidsanställningar innan 

sådana tjänster tillsätts.” 


att bifalla Martin Ångmans förslag till textändring. 

att bifalla Hans Norströms förslag till textändring. 

att efter försöksvotering begärd av Tommy Tillgren bifalla Tuula Niininvirtas förslag på 

textändringar. 


Beslutad text 

Risken med arbetsrättlig lagstiftning som enda reglering av förhållanden på arbetsmarknaden 

är att lagstiftning kan användas som ett snabbt och effektivt vapen för att försvaga den fackliga 

styrkan. Handels uppfattning är att kollektivavtal ska ligga till grund för att utveckla 

arbetsplatsen och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrättslig lagstiftning 

ska utformas så att den garanterar en lägsta nivå för vad som är rimligt. Det är särskilt viktigt 

för arbetstagare på små arbetsplatser. Att anställningstryggheten är lika för alla löntagare ska 

vara en grundläggande princip. 

Handels arbetsplatser utgör för många det första mötet med arbetslivet och med facket. För att 

fler ska bli bärare av den fackliga grundtanken ska Handels verka för att alla ges möjlighet till 

facklig introduktion. Fackliga förtroendevalda har rätt att ta ut ledighet för fackliga studier och 

verksamhet. Många känner dock att deras arbetsgivare har liten förståelse för detta. Det är 

62 (137)

därför viktigt att Handels aktivt bevakar och agerar så att studieledighetslagen och förtroendemannalagen 

bibehålls och efterlevs. 

Otryggheten i arbetslivet har ökat och visar sig genom ett omfattande användande av 

tidsbegränsade anställningar och deltider. Många, särskilt unga, är helt utlämnade till att varje 

dag vänta in ett besked från arbetsgivaren om det finns arbete att tillgå eller inte. Frågan om en 

anställningstrygghet som ger rätt till självbestämmande över sin egen livssituation är central för 

Handels medlemmar. När otryggheten ökar på arbetsmarknaden, känner många en oro för att 

byta jobb och testa något nytt. Därför ska Handels verka för en förändring av lagstiftningen så 

att arbetstagare ska ges rätt till tjänstledighet för att prova nytt jobb. 

Handels kan bara acceptera en arbetsmarknad som präglas av god anställningstrygghet. 

Handels ska arbeta för och kräva att heltid och tillsvidareanställningar blir norm på 

arbetsmarknaden. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Tidsbegränsad 

anställning och deltidsarbete ska bara erbjudas i undantagsfall som säsongsarbete, vikariat och 

vid arbetstoppar eller vara på den anställdes villkor. Arbetsgivaren ska inte kunna missbruka 

olika anställningsformer och ska därför påvisa behov av visstids- eller deltidsanställningar 

innan sådana tjänster tillsätts. 


Arbetsrätten rad 18 sidan 24 – rad 26 sidan 25 







− Mariell Lindelöf yrkar bifall på andra att-satsen motion A.4.10. Bifölls av förbunds- 

styrelsen. 

− Tuula Niinivirta yrkade på textförändring sidan 24 rad 31-35: Handels ska arbeta för att 

lagen om anställningsskydd, LAS, förstärks så att arbetsgivarna inte kan kringgå reglerna 

för turordningsprinciper, återanställningsrätt och uppsägningstider. Reglerna ska vara 

tydliga och rättvisa samt gälla lika för alla, oavsett arbetsplatsens storlek eller lokalisering. 



att bifalla andra att-satsen motion A.4.10. 

att bifalla Tuula Niininvirtas förslag på textändringar. 


Beslutad text 

Rädsla för att förlora arbetet och för arbetsgivarens repressalier leder till tysta arbetsplatser där 

arbetstagare inte vågar säga ifrån. Ett godtyckligt anställningsskydd ger arbetsgivaren total 

makt. Anställningsskyddet ska därför utgå från att uppsägningar enbart kan ske på sakliga 

grunder, där medlemmen via den fackliga organisationen har rätt att förhandla om uppsägningar. 

Turordningsprincipen sist in först ut är ett av de främsta skydden mot osakliga 

uppsägningar. Rätten till återanställning skyddar mot att arbetsgivaren godtyckligt säger upp 

och ersätter en anställd som anses vara obekväm. Uppsägningstider ger den som har blivit av 

med sitt arbete en rimlig möjlighet att hitta ett nytt arbete utan att bli ställd utan försörjning. 

Handels ska arbeta för att lagen om anställningsskydd, LAS, förstärks så att arbetsgivarna inte 

63 (137)

kan kringgå reglerna för turordningsprinciper, återanställningsrätt och uppsägningstider. 

Reglerna ska vara tydliga och rättvisa samt gälla lika för alla, oavsett arbetsplatsens storlek 

eller lokalisering. 

Medbestämmandelagen, MBL, är ett viktigt verktyg för att facket ska ges insyn och inflytande 

på arbetsplatsen. Det finns dock brister i hur lagen efterlevs och tillämpas. 

Handelsanställdas förbund ska därför verka för att lagens intentioner efterlevs på ett bättre sätt 

än idag. Samt att vår tillämpning ska bli bättre, dels utifrån en bra utbildning i arbetsrätt och 

ett strukturerat arbete utifrån gällande rättspraxis. 


Arbetstiderna rad 5 - rad 30 sidan 25 


Andreas Hågestam avdelning 27 

Lilian Mårelius avdelning 20 

Anne Kuusinen avdelning 36 

Ulla-Karin Palm avdelning 12 

Thomas Andersson avdelning 36 




− Lilian Mårelius, avdelning 20, textändring av meningen som börjar på rad 7 sidan 25 

genom att lägga till ”ekonomiska och” efter ”Deltidsarbetet leder också till”. Bifall av 


− Andreas Hågestam, avdelning 27, yrkade på textändring innebärande att stryka texten ”så 

långt det är möjligt” på rad 14 sidan 25. 

− Anne Kuusinen, avdelning 36. Stryk meningen ”I första hand avtal och andra hand lag” på 

sidan 25 rad 17. Bifall av förbundsstyrelsen. 


att bifalla Lilian Mårelius textändringsförslag. 

att bifalla Andreas Hågestam textändringsförslag. 

att bifalla Anne Kuusinens textändringsförslag. 


Beslutad text 

Många av Handels medlemmar arbetar ofrivilligt deltid. Ofrivillig deltid leder till lägre lön och 

en osäkrare ekonomisk situation för medlemmarna. Deltidsarbetet leder också till ekonomiska 

och negativa konsekvenser vid arbetslöshet, sjukdom, pension eller föräldraledighet. Handels 

tar strid för att alla ska ha rätt att arbeta heltid. Deltid ska vara en möjlighet för den som 

önskar och om det finns en lokal överenskommelse. Därutöver ska deltider begränsas. Handels 

menar att befintlig personals önskan om högre arbetstidsmått ska tillgodoses innan nyanställning 

sker. Förutsättningarna och möjligheterna för rätt till heltid kräver att lagstiftning och 

kollektivavtal understödjer varandra. 

I arbetstidslagen regleras möjligheterna till mertids- och övertidsarbete. Reglering av övertid är 

viktig som ett skydd för alla arbetstagares rätt till återhämtning. Att konsekvent och systematiskt 

utnyttja övertids- och mertidstimmar tyder på ett större behov av arbetade timmar i verksamheten. 

Om mertid används systematiskt ska det innebära rätt till utökat arbetstidsmått för 

64 (137)

de som arbetar deltid. Omfattande och regelbundet användande av övertidstimmar ska 

antingen resultera i utökade arbetstidsmått för redan anställda eller i nyanställning. Handels 

ska verka för skärpta regler för hur mertids- och övertidstimmar kan användas. 


Arbetstiderna rad 32 - 38 sidan 25 


Bengt Lindgren avdelning 13 


Christel Westerlund avdelning 31 



Paula Ekelund-Lindfors avdelning 4 

Peder Jarlefjord avdelning 12 


Eva Lilja avdelning 1 


Maria Bosdotter förbundsstyrelsen, avdelning 20 

Elsie Mann förbundsstyrelsens föredragande 

Ann-Gelie Jönsson avdelning 6 


Marlon Balladares avdelning 4 



Frederick Axewill förbundsrådet, avdelning 11 

Tommy Tillgren 2:e vice förbundsordförande 




− Eva Lilja, avdelning 1, yrkade bifall till motionerna A.4.31 och A.4.32. Bifallet av 


− Ann-Gelie Jönsson, avdelning 6, yrkade bifall till A.4.35. Bifallet av förbundsstyrelsen 

− Marielle Lindelöf, avdelning 1, yrkade avslag till motionerna A.4.41 första att-satsen, samt 

motionerna A.4.46 och A.4.47. 

− Bengt Lindgren, avdelning 13, yrkade bifall till motion A.4.43. 

− Marion Balladares yrkade bifall till motion A.4.44. 

− Octavio Rodriguez, avdelning 9, med flera, yrkade bifall till motion A.4.45. 

− Andreas Lundh, avdelning 4, med flera, yrkade bifall till motion A.4.48. 

− Christel Westerlund, avdelning 31, med flera, yrkade tillägg till texten på sidan 25, rad 35, 

”besked om huvudsemesterns förläggning skall därför lämnas senast den 31 mars.” 

− Marie Rask, avdelning 2, yrkade på textändring sid 25 rad 36, ”Handels ska utreda uttaget 

av semesterdagar för förtroendevalda”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Peder Jarlefjord, avdelning 12. Textändring sidan 25 rad 38, ”till 27” ska strykas. 


att efter votering begärd av Tommy Tillgren och rösträkning begärd av Bengt Lindgren, 

avdelning 13, avslå motionerna A.4.43, A.4.44 och A.445 samt att avslå för Peder 

65 (137)

Jarlefjords, avdelning 12, textändringsförslag. 

Styrelsen förslag 153 

Motionärernas förslag 118 

Avstod 5 

Ej röstat 10 

att bifalla motion A.4.31och A.4.32. 

att bifalla motion A.4.35. 

att avslå motionerna A.4.41 första att-satsen, A.4.46 och A.4.47. 


att avslå Christel Westerlunds, avdelning 31, med fleras textändringsförslag. 

att bifalla Marie Rask, avdelning 2, textändringsförslag. 


Beslutad text 

Handels principiella uppfattning är att en sammanhållen arbetsdag på dagtid ska vara 

grundregeln för arbetets organisering. Rätten till ordentlig semester, och möjligheten att 

planera inför den, är avgörande för livskvaliteten. Handels ska utreda uttaget av semesterdagar 

för förtroendevalda. Handels uppfattning är att semesterlagen ska ge utrymme för fler 

semesterdagar, som ett första steg bör antalet semesterdagar utökas till 27. 

16.4.4 Bra spelregler ger oss styrka och kraft - Den nya arbetsmarknaden 





Beslutad text 

Arbetsmarknaden har genomgått en stor förändring de senaste åren. Lagen om anställningsskydd, 

LAS, har reglerat anställningsformerna och Handels har utöver det reglerat visstidsanställningar 

gällande till exempel tillfälliga arbetstoppar, förstärkt vikariat med mera i 

kollektivavtalen. Genom lagförändringar har lagstiftaren ändrat förutsättningarna för en stabil 

arbetsmarknad med hyggliga anställningsformer. 

EG-rätten och nya direktiv från EU har förändrat spelplanen för parterna och ger arbetsgivarna 

fördelar. En okontrollerad arbetskraftsinvandring riskerar att underminera våra kollektivavtalade 

villkor och löner. Försämringarna i anställningsvillkoren innebär att den fackliga 

styrkan behövs än mer idag för att fylla igen de luckor som finns i lagstiftningen. Arbete måste 

ske såväl lokalt som centralt med förhandlingar, opinionsbildningsarbete och påverkan på 

parter och politiker. Alla ska ha rimlig möjlighet till försörjning med kollektivavtalade villkor. 

16.4.5 Bra spelregler ger oss styrka och kraft - Arbetstagarbegreppet 


Rasmus Tallén avdelning 20 


66 (137)


Lars Östberg avdelning 20 



− Enis Elezi, avdelning 1, yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag till behandlingen av 

motion A.4.51. 

− Rasmus Tallén, avdelning 20, med flera; textändring sidan 27, rad 20: ”Handels ska även 

verka för att en tidsbegränsning införs för f-skattsedlar till enmansföretagare och att de 

fackliga organisationerna skall ges möjlighet till yttrande om uppdragstagarens lämplighet 

att erhålla f-skattsedel för att klargöra att inget anställningsförhållande kan anses gälla eller 

att beviljandet av f-skattsedel kan antas medföra att lagstiftning åsidosätts.” 


att bifalla förbundsstyrelsens med fleras förslag angående motion A.4.51. 

att efter försöksvotering begärd av Rasmus Tallén bifalla förbundsstyrelsens förslag om 

avslag på Rasmus Talléns med fleras textändringsförslag. 


Beslutad text 

All arbetsrättslig lagstiftning baseras på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vi 

kan med förändringarna i lagstiftningen ställa oss frågan om vem som är arbetstagare och var 

går den gränsen. Arbetstagarbegreppet har blivit mer otydligt. Fler riskerar att hamna i en 

arbetsrättslig gråzon och stå utan skydd av vare sig arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal. 

Det är en oroande utveckling. Handels ska arbeta för att arbetstagarbegreppet 

förtydligas och stärks. 

Idag finns olika sätt att organisera arbete, till exempel i form av: 

– franchisetagare 

– entreprenader 

– f-skattsedlar 

– egenföretagare 

– hyrstolar för frisörer 

– vikariepooler 

– bemanningsföretag 

– outsourcing 

– med flera 

Dessa företeelser gör att arbetsmarknaden blir allt svårare att strikt dela upp i arbetsgivare och 

arbetstagare. En franchisetagare är hårt uppbunden av ett kontrakt med franchisegivaren och 

kan sällan påverka beslut tagna av franchisegivaren. Är man då en företagare eller anställd? 

De som har hyrstol på en salong är oftast tvingade att följa det regelverk som sätts upp av 

salongsägaren. Egenföretagare med bolag eller f-skattsedel kan tvingas sälja sina tjänster till 

underpris och med dåliga villkor för att få arbete. 

Att vara egen företagare måste innebära möjligheten att själv ansvara för sin verksamhet och 

att ha handlingsutrymme för att ta beslut i alla de frågor som rör verksamheten. Att vara egen 

företagare ska därför innebära fullt ansvar i egenskap av arbetsgivare. Arbetstagare har en 

position som alltid innebär en beroendeställning i förhållande till arbetsgivaren, och arbetsgivaren 

ska alltid kunna utkrävas på ansvar för förhållanden i verksamheten. Handels ska 

verka för att kraven på beviljandet av f-skattsedel skärps och att minst tre uppdragsgivare ska 

krävas för att erhålla f-skattsedel. 

Entreprenader är hårt styrda utifrån en beställning som är villkorad av den som har beställt 

entreprenaden och som kan påverka anställningsvillkoren. 

67 (137)

Bemanningsföretag/inhyrning, outsourcing, vikariepooler, timanställda och så vidare kan 

missbrukas för att kringgå sitt arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar och urholka villkoren. 

Genom att ifrågasätta arbetsgivaren lokalt genom förhandlingar kan vi värna om arbetstagarbegreppet 

på våra arbetsplatser. 

Ett växande problem är de vikariepooler som felaktigt bygger upp en arbetskraftsreserv på ett 

flertal personer som är registrerade i ett datasystem, men som saknar all form av anställningstrygghet 

mellan de olika visstidsanställningarna. 

När företag rekryterar personer till poolen, får de genomgå anställningsintervju och kan ibland 

få gå en kort utbildning. De får ett kontrakt vid varje enskilt tillfälle och är inte garanterade en 

enda timme. 

Handels kommer att arbeta strategiskt, strukturerat och långsiktigt med villkoren på arbetsmarknaden. 

Vi ska i första hand reglera villkor i kollektivavtal och i andra hand i lagstiftning. 

Samverkan kommer att ske med LO-förbunden, men även med förbund inom TCO och SACO. 

Om samstämmighet finns kommer även samarbete ske med arbetsgivarorganisationer och 

företag. 

16.4.6 Bra spelregler ger oss styrka och kraft - Bemanningsbranschen 





Rozen Markous avdelning 16 


Pontus Willebrand avdelning 20 




Linn Wegemo avdelning 18 


Gert-Åke Mathisen avdelning 6 

Tommy Tillgren 2:e vice förbundsordförande 






− Per-Arne Ljungmark, avdelning 6, med flera, yrkade bifall till motion A.4.52. 

Förbundsstyrelsen yrkade bifall till första att-satsen och avslag till andra att-satsen. 

− Martin Ångman yrkar bifall till följande motioner: A.4.52 A.4.53 A.4.54 A.4.58 A.4.62 

A.4.63, A.4.64. Återtaget i talarstolen. 

− Rozen Markous yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag att avslå motion A.4.57. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20, med flera, yrkar på bifall till motion A.4.58, första att- 

satsen. Bifall från förbundsstyrelsen. 

− Förbundsstyrelsen yrkade bifall till motion A.4.58 andra att-satsen. 

− Förbundsstyrelsen yrkade bifall till motion A.4.63 andra att-satsen. 

68 (137)

− Jill Erlandsson, avdelning 1, med flera, yrkade bifall till tredje att-satsen motion A.4.64. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20, med flera, yrkar på textändring rad 11 & 14 samt femte 

stycket sidan 28. ”Jag yrkar på att följande meningar stryks: "Inhyrning av personal genom 

bemanningsföretag utgör idag cirka en till två procent av arbetsmarknaden" (rad 11) och 

"...vid sjukdom och semester inom alla våra verksamhetsområden, detalj- och partihandel, 

hantverk och tjänstemän" (rad 14). Jag yrkar också på att femte stycket på sidan 28 flyttas 

upp och blir tredje stycket på sidan så att texten blir sammanhängande och får en logisk 

följd.” Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20, med flera, yrkar på textändring rad 29, sidan 28. ”Ny 

lydelse rad 29, sidan 28 och framåt: "LAS har kompletterats i de flesta av våra kollektiv- 

avtal så att arbetsgivaren fått det svårare att använda bemanningsföretag när uppsagda har 

återanställningsrätt. Oavsett detta kommer Handels under kommande kongressperiod 

verka för en ändring i LAS så att företag inte får använda sig av bemanningsföretag under 

löpande uppsägningstid och så länge det finns personer med återanställningsrätt." Återtaget 

från talarstolen av förslagsställaren. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20, med flera, yrkar på textändring rad 17, sidan 28. ”Istället 

för texten "Därför är det viktigt att Handels lokalt arbetar för och ser till att all verksamhet 

som omfattas av kollektivavtalet ska utföras av de egna anställda." ersätts med "Därför är 

det viktigt att Handels arbetar för och ser till att all verksamhet som omfattas av kollektiv- 

avtalet ska utföras av de egna anställda." Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20, med flera, yrkar på textändring rad 35, sidan 28. ”Jag yrkar 

på att texten "Handels ska arbeta för att arbetsgivaren som huvudregel bedriver verksam- 

heten i egen regi." skall strykas. Den texten är överflödigt i och med att texten "Därför är 

det viktigt att Handels lokalt arbetar för och ser till att all verksamhet som omfattas av 

kollektivavtalet ska utföras av de egna anställda." finns lite högre upp på rad 17.” 

Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 


på att texten "Handels ska förstärka arbetet för att sätta stopp för en utveckling som 

innebär att bemanningsföretag används för att kringgå anställningstrygghet och i syfte att 

pressa villkoren för anställd personal" stryks och byts ut mot "Handels ska förstärka 

arbetet för att sätta stopp för en utveckling som innebär att bemanningsföretag används för 

att kringgå anställningstrygghet och i syfte att pressa villkoren för anställd och inhyrd 

personal" och flyttas upp och läggs direkt efter meningen på rad 19 som avslutas med 

"....utföras av de egna anställda."” Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 


på att efter meningen på rad 27 som avslutas med "....lokala avtal" föra in följande: "För 

att det fackliga inflytandet ska bli reellt och effektivt måste vetorätten i medbestämmande- 

lagen förstärkas." Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 


på att efter meningen som avslutas med "...uppsagda har återanställningsrätt". lägga till 

följande text: "Oavsett detta kommer Handels under kommande kongressperiod verka för 

en ändring i LAS så att företag inte får använda sig av bemanningsföretag under löpande 

uppsägningstid och så länge det finns personer med återanställningsrätt." Återtaget från 

talarstolen av förslagsställaren. 


på att efter meningen som avslutas med "...villkoren för anställd personal." läggs till 

följande text: " Men handels tvekar inte att verka för att genom lagstiftning stoppa 

orimliga arbetsvillkor för bemanningsanställda. Handels kommer verka för en översyn av 

lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft för att förtydliga reglerna 

kring uthyrning av personal." Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 

69 (137)


på att följande text stryks: "Handels ska kartlägga hur bemanningsföretag fungerar på våra 

avtalsområden och i vilken utsträckning de verkar för att utveckla det fackliga arbetet 

tillsammans med de anställda på bemanningsföretagen." Kartläggningen är avtalsreglerad 

och inte en kongressfråga.” Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 


på att istället för meningen "Detta ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt." ska det 

stå "Handels arbete gentemot bemanningsföretagen ska ske strategiskt, strukturerat och 

långsiktigt." Återtaget från talarstolen av förslagsställaren. 

− Patrik Olofsson, avdelning 20, med flera, yrkar på textändring. Helt ny text under 

Bemanningsbranschen: 

”Användandet av bemanningsföretag ökar på hela arbetsmarknaden. Handels menar att 

bemanningsföretag kan vara ett komplement för att hantera tillfälliga arbetstoppar. Handels 

accepterar däremot inte att bemanningsföretag blir en permanent del av en verksamhet eller 

utgör totalbemanning. Därför är det viktigt att Handels arbetar för och ser till att all 

verksamhet som omfattas av kollektivavtalet ska utföras av de egna anställda. Handels ska 

förstärka arbetet för att sätta stopp för en utveckling som innebär att bemanningsföretag 

används för att kringgå anställningstrygghet och i syfte att pressa villkoren för anställd och 

inhyrd personal. Överenskommelser mellan fack och arbetsgivare är det främsta sättet att 

reglera användandet av bemanningsföretag. Om bemanningsföretag ska tas in, ska 

medlemmarna genom den fackliga organisationen ha inflytande över detta genom 

medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom överenskommelser och lokala 

avtal. För att det fackliga inflytandet ska bli reellt och effektivt måste vetorätten i 

Medbestämmandelagen förstärkas. LAS har kompletterats i de flesta av våra kollektivavtal så 

att arbetsgivaren fått det svårare att använda bemanningsföretag när uppsagda har 

återanställningsrätt. Oavsett detta kommer Handels under kommande kongressperiod verka 

för en ändring i LAS så att företag inte får använda sig av bemanningsföretag under löpande 

uppsägningstid och så länge det finns personer med återanställningsrätt. Handels ska fortsätta 

arbeta för att anställda i bemanningsföretag omfattas av kollektivavtal och att arbetstagare 

som arbetar i samma verksamhet ska ha likvärdiga löner och villkor. Men Handels tvekar inte 

att verka för att genom lagstiftning stoppa orimliga arbetsvillkor för bemanningsföretagsanställda. 

Handels kommer verka för en översyn av lagen om privat arbetsförmedling 

och uthyrning av arbetskraft för att förtydliga reglerna kring uthyrning av personal. 

Tillsammans med LO ska Handels utveckla kollektivavtalen och möjligheterna för lokala 

klubbar att företräda de anställda i bemanningsföretagen. Handels ska också arbeta för att fler 

anställda i bemanningsföretag blir medlemmar i en facklig organisation. Handels ska 

tillsammans med LO verka för att auktoriseringen av bemanningsföretagen skärps. Handels 

arbete gentemot bemanningsföretagen ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt. 

− Jenny-Anne Myrberg, avdelning 1,med flera, yrkade på textändring sidan 29, rad 12 och 

15; lägga till och vikariepooler (efter bemanningsföretag). Bifall från förbundsstyrelsen. 

− Tommy Tillgren, 2:e vice ordförande, yrkade en ny text: 

Bemanningsbranschen 

Användandet av bemanningsföretag ökar på hela arbetsmarknaden. Handels menar att 

bemanningsföretag kan vara ett komplement för att hantera tillfälliga arbetstoppar inom 

alla våra verksamhetsområden. Handels ska arbeta för att arbetsgivaren som huvudregel 

bedriver verksamhet i egen regi och accepterar inte att bemanningsföretag blir en 

permanent del av en verksamhet eller utgör totalbemanning. Därför är det också viktigt 

70 (137)

att Handels centralt såväl som lokalt arbetar för och ser till att all verksamhet som 

omfattas av kollektivavtalet utförs av de egna anställda. 

Överenskommelser mellan fack och arbetsgivare är det främsta sättet att reglera 

användandet av bemanningsföretag. Om bemanningsföretag ska tas in ska medlemmar 

genom den fackliga organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över detta genom 

medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom överenskommelser och 

lokala avtal. För att det fackliga inflytandet ska bli reellt och effektivt måste dock 

vetorätten i medbestämmandelagen förstärkas. 

LAS har förstärkts i de flesta av våra kollektivavtal så att arbetsgivaren inte kan använda 

bemanningsföretag när uppsagda har återanställningsrätt. Oavsett detta kommer 

Handels under kommande kongressperiod verka för en ändring i LAS så att företag inte 

får använda sig av bemanningsföretag under löpande uppsägningstid och så länge det 

finns personer med återanställningsrätt. Handels ska verka för att genom lagstiftning 

stoppa de orimliga arbetsvillkoren för bemanningsföretagsanställda samt att lagen om 

privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft ses över för att förtydliga reglerna 

kring uthyrning av personal. 

Handels ska fortsätta att arbeta för att anställda i bemanningsföretag omfattas av 

kollektivavtal och att arbetstagare som arbetar i samma verksamhet ska ha likvärdiga 

löner och villkor. Tillsammans med LO ska Handels utveckla kollektivavtalen och 

möjligheterna för att lokala klubbar att företräda anställda i bemanningsföretag. Handels 

ska också arbeta för att fler anställda i bemanningsföretag blir medlemmar i en facklig 

organisation. Handels ska tillsammans med LO verka för att auktoriseringen av 

bemanningsföretagen skärps. 

En del företag använder sig av egna vikariepooler istället för bemanningsföretag. Det är viktigt 

att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att andra former av 

otrygga anställningar ökar. Handels ska därför kartlägga hur bemanningsföretag och 

vikariepooler fungerar på våra avtalsområden och i vilken utsträckning de verkar för att på så 

vis utveckla det fackliga arbetet tillsammans med anställda på bemanningsföretag och i 

vikariepooler. Detta arbete ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt. 


att bifalla motion A.4.52 första att-satsen. 

att avslå motionen A.4.52 2:a att-satsen, efter votering begärd av presidiet med 

röstsiffrorna: 

Styrelsens förslag 187 

Emot 89 

Avstått 5 

Ej röstat 5 



att bifalla motion A.4.63, andra att-satsen. 

att bifalla motion A.4.64, första och andra att-satsen. 

att besvara motion A.4.64, tredje att-satsen efter votering begärd av Marielle Lindelöf med 


Styrelsens förslag 142 

Emot 134 

Avstått 3 

Ej röstat 7 

71 (137)

att i övrigt godkänna styrelsens förslag till behandling av motionerna. 

att skicka av förbundsstyrelsen, Patrik Olofsson och Jenny-Anne Myrberg föreslagna 

texter till redaktionsutskottet. 

Redaktionsutskottets förslag till text 

Lars-Anders Häggström föredrog redaktionsutskottets förslag till ny text i förbundsstyrelsens 

verksamhetsförslag om bemanningsbranschen. 







- Redaktionsutskottets förslag. 

- Bengt Lindgren, avdelning 13, föreslog att stryka ett ”att” där det förekommer två i 

rad. Bifölls av redaktionsutskottet. 

- Bifall till förslaget yrkade också Patrik Olofsson, avdelning 20, och Ann-Gelie 

Jönsson, avdelning 6. 

Bilaga 9 - bemanningsbranschen - ny text 


att bifalla redaktionsutskottets förslag med bifall till Bengt Lindgrens textändring. 

Beslutad text: Bemanningsbranschen 

Användandet av bemanningsföretag ökar på hela arbetsmarknaden. Handels menar att 

bemanningsföretag kan vara ett komplement för att hantera tillfälliga arbetstoppar inom alla 

våra verksamhetsområden. Handels ska arbeta för att arbetsgivaren som huvudregel bedriver 

verksamhet i egen regi och accepterar inte att bemanningsföretag blir en permanent del av en 

verksamhet eller utgör totalbemanning. Därför är det också viktigt att Handels centralt såväl 

som lokalt arbetar för och ser till att all verksamhet som omfattas av kollektivavtalet utförs av 

de egna anställda. 

Överenskommelser mellan fack och arbetsgivare är det främsta sättet att reglera användandet 

av bemanningsföretag. Om bemanningsföretag ska tas in ska medlemmar genom den fackliga 

organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över detta genom medbestämmandeförhandlingar, 

och det ska regleras genom överenskommelser och lokala avtal. För att det 

fackliga inflytandet ska bli reellt och effektivt måste dock vetorätten i medbestämmandelagen 

förstärkas. 

LAS har förstärkts i de flesta av våra kollektivavtal så att arbetsgivaren inte kan använda 

bemanningsföretag när uppsagda har återanställningsrätt. Oavsett detta kommer Handels 

under kommande kongressperiod verka för en ändring i LAS så att företag inte får använda 

sig av bemanningsföretag under löpande uppsägningstid och så länge det finns personer med 

återanställningsrätt. Handels ska verka för att genom lagstiftning stoppa de orimliga 

arbetsvillkoren för bemanningsföretagsanställda samt att lagen om privat arbetsförmedling 

och uthyrning av arbetskraft ses över för att förtydliga reglerna kring uthyrning av personal. 


kollektivavtal och att arbetstagare som arbetar i samma verksamhet ska ha likvärdiga löner 

och villkor. Tillsammans med LO ska Handels utveckla kollektivavtalen och möjligheterna för 

72 (137)

att lokala klubbar att företräda anställda i bemanningsföretag. Handels ska också arbeta för 

att fler anställda i bemanningsföretag blir medlemmar i en facklig organisation. Handels ska 

tillsammans med LO verka för att auktoriseringen av bemanningsföretagen skärps. 

En del företag använder sig av egna vikariepooler istället för bemanningsföretag. Det är viktigt 

att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att andra former av 

otrygga anställningar ökar. Handels ska därför kartlägga hur bemanningsföretag och 

vikariepooler fungerar på våra avtalsområden och i vilken utsträckning de verkar för att på så 

vis utveckla det fackliga arbetet tillsammans med anställda på bemanningsföretag och i 

vikariepooler. Detta arbete ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt. 

16.5.1 Solidarisk lönebildning och lönepolitik - På samhällsnivån 





Daniel Wigh, avdelning 13, yrkade bifall på motion A 5.1 och A 5.2. 


att avslå motionerna A 5.1 och A 5.2. 


Beslutad text 

När det gäller lön och lönevillkor på övergripande samhällsnivå är en lönebildning som utgår 

från den solidariska lönepolitiken och jämställda löner särskilt viktig för Handels medlemmar. 

För Handels och de övriga LO-förbunden är det självklart att medverka till en stabil lönebildning 

genom att inte agera på ett sådant sätt att skadlig löneinflation skapas. Reallöneökningar, 

och därmed ökad köpkraft, ska nås utan att samhällsekonomin skadas. Då krävs 

goda förutsättningar och att nuvarande spelregler behålls och förbättras. Det innebär att alla 

fackföreningar och arbetsgivarorganisationer samt regering och riksdag agerar var och en för 

sig på ett ansvarfullt sätt. 

För att nå upp till målet att minska löneskillnaderna på arbetsmarknaden och att alla löntagare 

får ta del av den allmänna produktivitetsökningen i ekonomin slår Handels vakt om den 

solidariska lönepolitiken. Den innebär lika lön för lika och likvärdigt arbete samt minskade 

löneskillnader mellan olika löntagargrupper. För att nå detta mål måste alla löntagargrupper i 

samhället samverka. De resursstarka grupperna måste dela med sig av sitt löneutrymme till de 

resurssvagare grupperna. Främst mansdominerade avtalsområden måste alltså avstå en del av 

sitt löneutrymme till förmån för kvinnodominerade avtalsområden, i syfte att nå jämlika och 

rättvisa löner. 

Handels är väl medveten om att jämställda löner och jämställda föräldrar är varandras 

förutsättningar. Därför är ökad jämställdhet i samhället överlag, mycket viktigt för 

lönebildningen inom kvinnodominerade sektorer. 

73 (137)

16.5.2 Solidarisk lönebildning och lönepolitik - På den centrala nivån 


Ann-Chathrine Carlström avdelning 12 




− Förbundsstyrelsens förslag. 

− Ann-Chathrine Carlström, avdelning 12, med stöd av Tuula Niinivirta, avdelning 20, 

yrkade på textändring på sidan 30 rad 35, att ändra textstycket till: ”på central nivå ska 

Handels även arbeta för att utveckla befattningsrelaterade lönesystem som innebär lika lön 

för loka arbete och system för rättvis och jämställd lönekartläggning och analys.” 

− Tuula Ninivirta, avdelning 20, föreslog textändring rad 40 sidan 30 så att det blir en bättre 

syftning. Till exempel att fler får heltidsarbete. Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att avslå Ann-Chathrine Carlströms textyrkande. 

att bifalla Tuula Ninivirtas textändringsförslag. 


Beslutad text 

Ett av Handels allra viktigaste uppdrag är att lyckas väl med kollektivavtalsförhandlingar om 

lön. Handels målsättning är att all lönesättning ska utgå ifrån rikstäckande kollektivavtal 

mellan de centrala arbetsmarknadsparterna. 

Handels är inför avtalsrörelser både pådrivande och en garant för att vi tillsammans inom LOfamiljen 

skapar en stark samordning som utgår från tydliga låglöne- och 

jämställdhetssatsningar inom ramen för en solidarisk lönepolitik. Detta ska vara den plattform 

som alla LO-förbunden använder och som Handels genomför sina avtalsförhandlingar utifrån. 

För att skapa en bra lönesättning är det avgörande att vi når: 

• Garanterad lönehöjning till alla. 

• Minimilöner på acceptabel nivå. 

• Ett lokalt löneutrymme. 

• Lika lön för kvinnor och män i lika och likvärdiga arbeten. 

På central nivå ska Handels även arbeta med att utveckla befattningsrelaterade lönesystem och 

system för rättvis och jämställd lönekartläggning och -analys. Detta för att stödja arbetet med 

att införa lönesystem lokalt, på våra arbetsplatser. Bra lön innefattar dock mer än enbart hög 

timlön. Avgörande är också att fler får heltidsarbeten. 

16.5.3 Solidarisk lönebildning och lönepolitik - På arbetsplatserna 





74 (137)

Beslutad text 

I de rikstäckande kollektivavtalen finns ett löneutrymme för lokal fördelning. Handels vill att 

det på arbetsplatserna ska finnas lönesystem som bidrar till och understödjer en befattningsutveckling 

grundad på alla anställdas rätt till kompetensutveckling. 

På små arbetsplatser där alla anställda utför likvärdiga arbetsuppgifter kan det lokala 

löneutrymmet fördelas generellt, men på alla större arbetsplatser ska Handels arbeta för att det 

finns befattningsrelaterade lönesystem som är kopplade till den egna arbetsplatsens 

förutsättningar och som tar hänsyn till kompetens och arbetsuppgifter. 

Lönesystem ska bygga på värdering av arbetens innehåll och krav och utformas så att 

godtyckliga bedömningar minimeras. Handels menar att all lönesättning ska ske utifrån 

arbetets innehåll, ansvar och befogenheter. Lönen ska öka om kraven i arbetet ökar och när 

den anställde utvecklas kompetensmässigt. Reglerna för hur och varför man får ökad lön ska 

vara öppna, tydliga och upplevas som rättvisa. 

Skillnader mellan mäns och kvinnors löner ska elimineras. Det ska vara lika lön för lika och 

likvärdigt arbete. För att nå målet om jämställda löner ska vi i Handels arbeta för att det inför 

de årliga lokala löneförhandlingarna genomförs lönekartläggningar och löneanalyser på våra 

arbetsplatser. 

16.5.4 Solidarisk lönebildning och lönepolitik – Avtalsförsäkringarna 





Jan Zetterqvist, avdelning 11, yrkade tillägg och justering i texten sidan 31 rad 40: ”För att ge 

medlemmarna god information om försäkringarna har försäkringsrådgivarna en väsentlig roll 

genom att informera, hjälpa och bevaka. I arbetet är försäkringskvartar ett viktigt verktyg”. 



att bifalla Jan Zetterqvists förslag till text. 


Beslutad text 

En del av det gemensamma löneutrymmet används för att teckna avtalsförsäkringar. 

Avtalsförsäkringarna är en väsentlig del av kollektivavtalets värde och ska användas för att ge 

en extra trygghet vid exempelvis sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, pension och dödsfall. 

Pension och avtalsförsäkringar som Handels tecknar åt sina medlemmar ska hanteras på ett 

sådant sätt att våra etiska värderingar genomsyrar all hantering av dessa produkter. 

Försäkringskvartar är en viktig del för att informera medlemmar om deras försäkringsskydd. 

Ekonomiska resurser ska ges för att medlemmar både inom SAF-LO och KP ska få möjlighet 

till försäkringskvartar. 

De försäkringar vi har genom kollektivavtal ska och kan aldrig ersätta det allmänna 

socialförsäkringssystemet eller pensionen. Både socialförsäkringar och pension ska vara 

generella, generösa, solidariskt finansierade och omfatta alla löntagare. 

75 (137)

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara knuten till fackföreningarna och ge god ersättning vid 

arbetslöshet. Handels ska arbeta för att den svenska arbetsmarknads- och välfärdsmodellen 

stärks i den riktningen. 

16.6.1 Våra arbetsplatser – Arbetsorganisationen 





Beslutad text 

Handels vision om arbetsplatsutveckling är vägledande för att skapa arbetsplatser där det 

lokala fackliga inflytandet över arbetets organisering stärks och där förekomsten av rena 

rutinarbeten minimeras. I det lokala fackliga arbetet är det därför av yttersta vikt att arbeta än 

mer med inflytandefrågorna. Handels ska lokalt vara en kunnig, aktiv och pådrivande part i 

alla frågor som rör den egna arbetsplatsen. För att kunna vara detta krävs att det finns goda 

förutsättningar, exempelvis genom att rätten till ledighet för facklig utbildning stärks. 

Att kunna påverka och besluta över sin egen livs- och arbetssituation tillhör det mest väsentliga 

för oss människor. Ur både facklig och individuell synpunkt är inflytande över arbetet ytterst 

en fråga om makt och demokrati. Handels medlemmar vill utvecklas i yrkesrollen, men även 

delta i att utveckla de konkreta arbetsuppgifterna. Därför ska Handels arbeta för att alla 

medlemmar får: 

• Ett ökat ansvar för det arbete som utförs och en ökad självständighet i arbetsuppgifternas 

utförande. 

• Befogenheter och möjlighet att fatta egna beslut kring sina arbetsuppgifter och 

ansvarsområden. 

Detta ställer krav på förändring av många av dagens arbetsorganisationer och hur arbetet leds 

och fördelas. Makt måste föras över från arbetsgivare till arbetstagare. 

Handels ska därför verka för medbestämmandeavtal som ger rätt till ökat inflytande och att 

man regelbundet kan vara med och påverka arbetsuppgifter och arbetets innehåll. 

Att vara pådrivande för att förändra sättet att organisera arbetet i linje med arbetsplatsutveckling, 

stärker även det fackliga jämställdhetsarbetet eftersom kvinnor, generellt sett, har 

sämre arbetsvillkor än män. Kvinnor är oftare ofrivilligt deltidsanställda, har lägre löner, mer 

monotona och ensidiga arbetsuppgifter, vilket leder till förslitningsskador såväl som högre 

sjukfrånvaro och lägre reell pensionsålder. 

Handels ska arbeta för arbetsorganisationer som begränsar ensamarbetet. Ensamarbete är 

riskfyllt för den enskilda på flera sätt. Utöver att det ökar risken att drabbas av rån, hot och 

våld – innebär ensamarbete ökad risk för belastningsskador, stress och stressrelaterade 

problem. En arbetsmiljö utan kollegor ger också överlag en dålig psykisk och social miljö. 

76 (137)

16.6.2 Våra arbetsplatser - Inflytande över den egna arbetstiden 


Ann-Christine Björkman avdelning 18 

Torbjörn Oja avdelning 27 

Yvonne Johansson avdelning 27 

Ulla Martinsson avdelning 24 

Ayse Görgulu avdelning 24 

Elisabeth Sandback förbundsrådet, avdelning 18 

Helena Ohlsforsen avdelning 18 

Gert-Åke Mathisen avdelning 6 


Paula Ekelund-Lindfors avdelning 4 








− Paula Ekelund-Lindfors, avdelning 4, yrkade på bifall till motion A.6.3. 

− Helena Ohlsforsen, avdelning 18, yrkade på bifall till motionerna A.6.5 till A.6.8. 

− Elisabeth Sandback, avdelning 18, yrkade på bifall till motion A.6.8. 

− Ayse Görgulu, avdelning 24, med flera, yrkade på bifall till motion A.6.13. 

− Gert-Åke Mathisen, avdelning 6, yrkade på bifall till motion A.6.14. 

− Rose-Marie Borgström, avdelning 11, yrkade på bifall till motion A.6.16. 

− Ann-Christine Björkman, avdelning 18, yrkade på textändring sidan 34, rad 14 

”Öppettider ska ligga inom ramen 08-21 på vardagar, respektive 09-21 på lördagar och 

söndagar. Påskafton, midsommarafton, julafton, nyårsafton samt 6 juni och 1 maj samt 

röda dagar ska det vara stängt.” 

− Torbjörn Oja, avdelning 2, 7, med flera, yrkade på texttillägg sidan 34 rad 19, ”Handels 

ska aktivt arbeta för att dessa ytterligheter efterlevs”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Enis Elezi, avdelning 1, yrkade på textändring sidan 34, rad 19-20: ”Handels ska arbeta för 

att alla. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Jenni Tervo, avdelning 12, yrkade på textändring sidan 34 rad 29, ordet arbetstider ändras 

till ”öppettider.” 

− Åsa Tobrant, avdelning 12, yrkade på textändring sidan 33 rad 40, ordet man ändras till 

”arbetstagaren” samt sista meningen ändras till ”Handels ska arbeta för att dessa 

möjligheter utökas”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att bifalla styrelsens förslag om att motionen A.6.3 ska vara besvarad. 

att efter votering begärd av Ann-Christine Björkman avslå motion A.6.5. 

att avslå motionerna A.6.6, A.6.7 och A.6.8. 

att efter votering begärd av Tommy Tillgren och rösträkning begärd av Agneta Ramberg 

bifalla motion A.6.13 med röstsiffrorna 150 mot 120, 3 avstår och 13 ej röstat. 

att efter votering begärd av Tommy Tillgren bifalla motion A.6.14. 

att i enlighet med styrelsens förslag anse motion A.6.16 besvarad. 

att avslå Jenni Tervos textändringsförslag. 

att efter votering begärd av Kimmo Väisänen, avd 18, avslå den av Ann-Christine 

Björkman föreslagna textförändringen. 

77 (137)

att bifalla Åsa Tobrants textändringsförslag. 


Beslutad text 

Att kunna påverka sin egen livssituation är avhängigt möjligheten till inflytande över den egna 

arbetstiden. Förutsättningarna inom Handels medlemsgrupper skiljer sig åt, men Handels 

utgångspunkt är att alla arbetstagare ska ha inflytande över sin arbetstid. Alla ska ha goda 

möjligheter att planera sitt eget liv och ha arbetstider som ger utrymme för såväl sociala 

aktiviteter, rekreation som återhämtning. 

Rätten att själv förfoga över sin arbetstid utgör en viktig del av den individuella friheten. På de 

flesta av Handels avtalsområden finns frihet inom vissa ramar. Flexibel arbetstid, möjlighet att 

uträtta ärenden på arbetstid, gå till läkare och tandläkare samt ta ut semester när arbetstagaren 

själv önskar är en självklarhet i vissa yrken, men inte alla. Handels ska arbeta för att dessa 

möjligheter utökas. 

De senaste åren har många personer sökt sig till våra områden för att handelns arbetstider 

passar deras liv. Det har inneburit att det i dag finns många olika uppfattningar bland våra 

medlemmar om vad en bra arbetstid är. Där har Handels en policy och strategi för affärstider 

som har sin utgångspunkt i en omfattande medlemsundersökning. Oavsett var i livet man 

befinner sig, ska det gå att kombinera privatliv och fritid. Inom detaljhandeln och för lager och 

chaufförer bidrar handelns öppettider till att arbetstiden allt mer förläggs till tider som gör det 

svårt att kombinera familje- och/eller privatliv med arbetet, framförallt för ensamstående 

föräldrar. 

Rimliga arbetstider kräver rimliga öppettider. Öppettider ska ligga inom ramen 08 till 21 på 

vardagar respektive 09 till 21 på lördagar och söndagar. Påsk-, midsommar-, jul- och 

nyårsdagen samt första maj stängt. Denna ram gällande öppettider är inte en rekommendation 

om öppettider utan den ytterlighet som Handels accepterar. Handels ska verka för att minska 

öppethållandena i butikerna på helgdagarna samt ge alla möjlighet till ledighet för att fira 

viktiga högtider och helgdagar oavsett religion. Handels anser också att alla ska ha möjlighet 

till ledighet för att fira viktiga högtider och helgdagar oavsett religion. För att detta ska ske, 

krävs att vi fortsätter att jobba med våra avtal på central nivå och med våra lokala klubbar och 

förtroendevalda på lokal nivå. Det är också viktigt att påverka och skapa opinion på många 

sätt för att begränsa öppettiderna bland annat för butiker som ligger i köpcentra och gallerior 

där ofta fastighetsägare sätter krav på utökade öppettider. Affärstidsfrågan handlar till stor del 

om att förstärka inflytandet över arbetstidens längd och förläggning. Handels vill att 

arbetstiderna regleras i avtal och inte i lag. Genom starka avtal blir facket starkare och kan 

påverka mer. I Europa driver UNI frågan om begränsade öppettider inom handeln. 

16.6.3 Våra arbetsplatser - Den enskildes integritet 





Beslutad text 

Handels utgångspunkt är att den som är anställd säljer sin arbetskraft, inte sig själv. Personlig 

integritet är en mänsklig rättighet. Möjligheten att kontrollera och få tillgång till information 

om vad människor tycker, tänker och gör, ökar. I arbetslivet ska denna utveckling följas av 

78 (137)

tydliga regler om hur arbetsgivaren får skaffa sig och använda information om arbetstagare. 

All övervakning ska vägas mot det hot den utgör för den personliga integriteten. Beslut om 

ökad bevakning och kontroll ska syfta till att öka tryggheten för anställda, inte för att 

kontrollera. 

I takt med att tekniken utvecklas och arbetsmiljöerna förändras ska Handels analysera och 

komma med förslag om hur man kan minimera riskerna för integritetskränkning på 

arbetsplatserna. 

Handels ska motverka en utveckling med integritetskränkande kontroll vid rekrytering, utom i 

yrken där det finns mycket starka skäl för detsamma. Arbetssökande ska få jobb utifrån 

relevanta meriter. Det är en allvarlig kränkning om arbetsgivaren kräver uppgifter som inte är 

relevanta för arbetet. 

Handels och LO ska arbeta för att den fackliga organisationen har större inflytande över 

utformandet av ett tydligt regelverk som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. 

16.7 Vår arbetsmiljö 





Beslutad text 

Att inte skadas eller drabbas av sjukdomar och ohälsa på grund av brister i arbetsmiljön är en 

självklar rättighet. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och det ansvaret ska vara 

tydligt likväl som arbetsgivarens skyldighet att förse sig själv och de anställda med goda 

kunskaper för att undvika och förebygga risker i arbetsmiljön. Anställda ska medverka i 

arbetsmiljöarbetet, som ska vara en integrerad del i den dagliga verksamheten. Relevant 

lagstiftning, kollektivavtal och föreskrifter ska tillämpas och arbetsgivare måste ta ett större 

ansvar för att så sker. 

Handels ska i samverkan med motparter, närstående organisationer och myndigheter påverka 

regelverk på arbetsmiljöns område samt ta initiativ till och följa forskning och utforma 

arbetsmiljöutbildning som är till gagn för Handels medlemsgrupper. Handels ska verka för ett 

samlat forskningscentrum för arbetslivsforskning, liknande det tidigare Arbetslivsinstitutet. 

Arbetsmiljöverket ska få mer resurser för att bedriva sitt arbete. Handels ska ta initiativ till att 

det inrättas en partsgemensam och branschspecifik arbetsmiljöforskning. Sådan forskning 

skulle ge ovärderliga verktyg i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att arbetsmiljöbrott ger 

kännbara konsekvenser för arbetsgivarna så att lagstiftningens mål om preventiva effekter 

uppnås. 

Skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet är centralt. Att vara skyddsombud är ett fackligt 

förtroendeuppdrag där uppgiften är att vara pådrivande för en god arbetsmiljö. Handels vill att 

både lokala och regionala skyddsombud ska stärkas genom att regelbundet utbildas för att 

bibehålla kompetens och status. De regionala skyddsombuden gör en stor insats genom sina 

arbetsplatsbesök på mindre arbetsplatser. Riskinventeringar och stimulans till skyddsombudsverksamhet 

är exempel på prioriterade områden. För att fortsätta upprätthålla en god 

skyddsorganisation bland medlemmarna behöver dels de statliga bidragen till den regionala 

skyddsombudsverksamheten bibehålla och utökas, dels behöver Handels löpande satsa på 

denna verksamhet. 

79 (137)

16.7.1 Vår arbetsmiljö - För att förebygga ohälsa i arbetslivet 





Beslutad text 

En viktig uppgift för Handels är att verka för att ohälsan i arbetslivet minskar och motverkas. 

Detta ska i första hand ske genom goda kunskaper om vilka arbetsmiljöer som bidrar till 

ohälsa och sjukdom, och genom goda resurser till den svenska skyddsombudsmodellen. Ett sätt 

kan också vara att medvetandegöra arbetsgivarna om de kostnader en dålig arbetsmiljö kan 

föra med sig i form av ökad sjukskrivning, hög personalomsättning och sämre effektivitet. 

Handels vill därför se att så kallade hälsobokslut inkluderas i årsredovisningarna. 

Handels vill även se en obligatorisk företagshälsovård som omfattar alla och präglas av 

arbetstagarinflytande. Via arbetsmiljölagstiftning ska en gemensam kvalitetssäkring av 

företagshälsovården garanteras. Företagshälsovården ska inriktas på att vara en naturlig del av 

ett företags förebyggande arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. 

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering har urholkats genom politiska förändringar. Därför är 

det viktigt att arbetsmiljölagen får en starkare skrivning, med sanktioner om arbetsgivaren inte 

fullgör sitt rehabiliteringsansvar. För Handels är det avgörande att ha en mycket kompetent 

skyddsombudsorganisation som gör att medlemmarnas rätt till rehabilitering säkras. Även 

friskvård förebygger ohälsa. Handels ska därför påverka arbetsgivare att tillhandahålla 

friskvård till alla anställda. 

16.7.2 Vår arbetsmiljö - Den fysiska arbetsmiljön 


Linda Johansson avdelning 4 

Marie-Louise Löwgren avdelning 11 

Iris Lindgren avdelning 29 

Lisbeth Hernandez avdelning 24 

Martine Syrjänen-Stålberg förbundsstyrelsens föredragande 






− Marie-Louise Löwgren, avdelning 11, med flera, yrkade på bifall till motion A.7.17. 

− Lisbeth Hernandez, avdelning 24, yrkade på bifall till andra att-satsen motion A.7.23 

− Iris Lindgren, avd 29 yrkade på bifall till motion A.7.24. 

− Linda Johanssons, avdelning 4, yrkade på textändring sidan 37 rad 31 att ordet ”behöver” 

ändras till ”ska”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Iris Lindgren, avdelning 29, yrkade på tillägg till texten sidan 38 rad 4: ”Handels ska 

verka för att glasögon vid kassaarbete likställs med terminalglasögon”. Bifölls av 


80 (137)



att efter votering begärd av Tommy Tillgren bifalla andra att-satsen i motion A.7.23. 

att besvara motion A.7.24. 


Beslutad text 

Inom Handels yrkesgrupper finns vitt skilda typer av arbeten och därmed också vitt skilda 

problem med den fysiska arbetsmiljön. Den ökade stressen, ensidiga och monotona arbetsmoment, 

för varma eller för kalla lokaler, felaktiga arbetsställningar och kemikalieanvändning 

medverkar till att olycksfall och skador snarare ökar än minskar. Truckar genererar stor 

mängd olycksfall år efter år. Även manuella pallyftar/palldragare skapar problem, främst 

belastningsergonomiska, men omfattas inte av regleringar på samma sätt som motordrivna 

truckar. Handels ska verka för att Arbetsmiljöverket förtydligar reglerna i gränslandet mellan 

truckar och andra lyfthjälpmedel inom våra branscher. Tillämpningen av vilka arbetsredskap 

som ska användas, i vilken situation, är en viktig del av riskbedömningen på arbetsplatserna. 

Handels vill se en branschutveckling där arbetsrotation och ny teknik används för att minimera 

riskfyllda eller belastande moment. Skyddsombud och den fackliga organisationen ska ha stort 

medbestämmande så att det görs riskbedömningar, utvärderingar och uppföljningar av 

förändringar i den fysiska arbetsmiljön. Handels ska verka för att det kontinuerligt görs 

utredningar och informationsinsatser om kemikalier och hälsorisker. Ur kemikaliesynpunkt ska 

Handels redan i inköpsledet ställa krav på butikers hantering av bland annat textilier 

innehållande hälsoskadliga kemikalier. Vidare ska Handels genom LO följa utvecklingen om 

andra hälsorisker såsom nanopartiklar och dess möjliga påverkan på de anställdas arbetsmiljö 

och hälsa. 

Det finns ett återkommande problem med felaktiga temperaturer på våra arbetsplatser. 

Handels ska verka för att förtydliga och förbättra temperaturgränser och verka för att 

arbetsgivare skall ta ett större ansvar när det gäller att ha rimlig temperatur på arbetsplatsen. 

Anställda ska ha tillgång till de arbetsverktyg som är bäst för arbetsmiljö och ergonomi. För att 

skydda mot belastningsproblem ska Handels verka för att arbetsskor likställs med skyddsskor i 

lagtext och tillämpning och bekostas av arbetsgivaren. Handels ska verka för att glasögon vid 

kassaarbete likställs med terminalglasögon. 

Vid arbetsolycksfall som leder till att den anställde blir sjukskriven ska ingen karensdag tas ut. 

16.7.3 Vår arbetsmiljö - Den psykiska och sociala arbetsmiljön 






− Per Ribacke, avdelning 31, föreslog att redaktionsutskottet får i uppdrag att formulera ett 

skarpt uttalande i motionären till A.7.26 andemening. Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att godkänna förbundsstyrelsens förslag. 

att uppdra åt redaktionsutskottet att göra ett förslag till uttalande. 

81 (137)

Beslutad text 

Arbetsplatsen ska vara sådan att man trivs och mår bra. Det ska råda god stämning och både 

enskilda och arbetsgrupper ska ha inflytande över sin arbetssituation. 

Mobbning, kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering och otrygghet är faktorer 

som skapar ett dåligt klimat som kan leda till ohälsa. Orsakerna till dessa typer av 

arbetsmiljöproblem handlar ofta om bristande ledarskap, dålig arbetsorganisation, otydliga 

regler och mål samt stress och hög arbetsbelastning. Detsamma gäller för faktorer som 

orättvisa lönesystem, bristande information och inflytande. 

Många gånger är psykiska och sociala brister i arbetsmiljön svårare att hantera än fysiska. 

Handels ska därför arbeta för att arbetsledare och skyddsombud utbildas i hur man förebygger 

arbetsmiljöproblem av psykisk och social karaktär och i att hantera sådana problem. Likaså 

krävs mer utbildning för både skyddsombud, förtroendevalda och arbetsledning i att förebygga 

diskriminering och trakasserier. 

Att motverka missbruk av droger och alkohol på arbetsplatserna är en del i arbetsmiljöarbetet. 

Detta ska ske med metoder som bygger på delaktighet och som inte är kränkande för den 

enskilda. 

Uttalande: Tyst på jobbet 



Urban Lindell avdelning 31 


− Redaktionsutskottets förslag. 

− Urban Lindell, avdelning 31, yrkade på att tillföra texten något om hur anställda tvingats 

att skriva på papper om att säga upp sig själva. 

− Redaktionsutskottet föreslog ett texttillägg: Andra styckets andra mening tillförs: ”till och 

med utsatta för repressalier.” 

Bilaga 10 - tystnaden på jobbet 


att bifalla redaktionsutskottets förslag med ändring. 

16.7.4 Vår arbetsmiljö - 

Rån, hot och våld i samband med arbetet rad 36 sidan 38 - 6 sidan 40 


Yvonne Persson avdelning 3 

Anette Mårtensson avdelning 1 


Katarina Månsson avdelning 2 



− Anette Mårtensson, avdelning 1, yrkade bifall till motion A.7.33. 

82 (137)

− Yvonne Persson, avdelning 3, med flera, yrkade på textändring stryka meningen på sidan 

40 rad 5. 



att godkänna Yvonne Perssons textändringsförslag. 


Beslutad text 

Rån, hot och våld är ett av de största arbetsmiljöproblemen för alla de Handelsmedlemmar 

som hanterar kontanter och andra stöldbegärliga varor. Under 2000-talet har antalet rån ökat 

dramatiskt. Många medlemmar känner oro för att drabbas och dagligen utsätts kassapersonal 

för brutala och väpnade rån. Rånen innebär traumatiska upplevelser som tar tid att bearbeta, 

vilket innebär att personer tvingas byta bransch och i värsta fall slås ut ur arbetslivet. 

Delar av problematiken beror på att samhället privatiserat tjänster som har med 

kontanthantering och åtråvärda varor att göra. Butiker har härigenom blivit särskilt utsatta. Ju 

större tillgängligheten blir på varor och tjänster som tobak, alkohol, apoteksvaror, spel och 

banktjänster desto större blir också riskerna för de arbetstagare som ska hantera dessa. 

Handels ska verka för ett fortsatt förbud mot försäljning av vin och sprit i dagligvaruhandeln. 

Handels menar att risken för att drabbas av rån, hot och våld i samband med arbetet, i 

grunden är en arbetsmiljöfråga. Arbetsgivare ska vidta alla tillgängliga åtgärder för att skapa 

säkra arbetsmiljöer. Däremot är det alltid ett samhällsproblem med ökande brottslighet, och 

politiken har ett ansvar för att medverka till ett säkrare kontantfritt samhälle och att 

avreglering av varor och tjänster inte sker utan konsekvensanalyser och krav på 

säkerhetsåtgärder. Handels menar också att väpnade rån ska klassas som grova och att det ska 

finnas särskilda polisenheter som har specifik kompetens för att hantera butiksrån. 

Handels målsättning när det gäller arbetsgivares säkerhetsarbete är att alla butiker som ett 

minimum ska leva upp till och säkerhetscertifieras enligt det av parterna och polisen framtagna 

13-punktsprogrammet Skydd mot rån i handeln. Minskad kontanthantering ger säkrare 

butiker. Därför ska Handels verka för att kortterminaler finns på alla försäljningsställen samt 

att kostnaderna för korttransaktionerna begränsas. Handels ska dessutom arbeta för att 

butiker använder den säkraste rånförebyggande tekniken och en lagstiftning som ställer krav 

på slutna kontanthanteringssystem. Lagstiftningen bör utformas så att reglerna är 

anpassningsbara efter överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. 

Kameraövervakning av butik är en ytterligare åtgärd som ökar säkerheten om den används på 

rätt sätt. Handels accepterar inte att anställda övervakas, och den lokala fackliga organisationen 

ska ha inflytande över övervakningens utformning. Handels kräver att utsatt ensamarbete 

för anställda inom våra avtalsområden förbjuds. Värdetransporter och värdebefordran 

såsom att banka dagskassan eller liknande, ska utföras av värdetransportföretag. 

16.7.4 Vår arbetsmiljö - 

Rån, hot och våld i samband med arbetet rad 8 - 24 sidan 40 


Monika Klavsjö avdelning 20 


Annika Carlsson avdelning 17 

Carina Björkegren avdelning 18 

Ulla-Britt Thor avdelning 24 

83 (137)

Ola Pettersson förbundsstyrelsens föredragande 

Jenny Andmyr avdelning 13 





− Annika Carlsson, avdelning 17, yrkade bifall till motionen A.7.43. 

− Maria Andersson-Nordström, avdelning 33, yrkade bifall till motion A.7.44. 

− Monika Klavsjö, avdelning 20, yrkade på textändring: Gammal text som börjar på rad 13: 

Handels accepterar aldrig att unga upp till och med 15 år arbetar med kassaarbete. Förslag 

på ny text är: Handels accepterar aldrig att unga under 16 år arbetar med kassaarbete. 

Gammal text som börjar på rad 14: Tre villkor ska vara uppfyllda för att 16- och 17- 

åringar ska få arbeta i kassan. Förslag på ny text är: Tre villkor ska vara uppfyllda för att 

unga under 18 år ska få arbete i kassan. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Ulla-Britt Thor, avdelning 24, yrkade på textändring: sidan 40 rad 13. Handels accepterar 

aldrig att unga under 18 år arbetar med kassaarbete. 

− Carina Björkegren, avdelning 18, yrkade på textändring: sidan 40 rad 14. Tag bort tre 

villkor…. Ny text om kassaarbete utförs av en person under 18 år skall tre villkor vara 

uppfyllda. 




att bifalla Monika Klavsjös förslag till textändring. 

att avslå Ulla-Britt Thors textändringsförslag. 

att avslå Carina Björkegrens textändringsförslag. 


Beslutad text 

En arbetsuppgift som vilar på butiksanställda är legitimations-/ ålderskontroll för varor som 

inte får säljas till minderåriga. Det är orimligt att arbetstagare riskerar att åtalas vid försäljning 

till minderåriga om kontrollen brister. Straffansvaret ska ligga på arbetsgivare/näringsidkare. 

Handels accepterar aldrig att unga under 16 år arbetar med kassaarbete. Tre villkor ska vara 

uppfyllda för att unga under 18 år ska få arbeta i kassan. Arbetet får aldrig ske som 

ensamarbete, det ska finnas slutna kontanthanteringssystem och man ska inte ansvara för att 

åldersgränser upprätthålls. 

Handels ska verka för att tydliggöra och skärpa arbetsgivarnas ansvar och skyldigheter när det 

gäller det förebyggande säkerhetsarbetet. Våra möjligheter att avbryta arbete på arbetsplatser 

med stora brister i säkerheten ska öka. Arbetsgivaren ska även ansvara för att det regelbundet 

genomförs säkerhetsutbildningar. All personal som har blivit utsatt för rån, hot och våld ska ha 

rätt till kvalificerad krishantering. Handels menar också att tillsynen av arbetsplatserna måste 

förbättras och att Arbetsmiljöverkets roll och resurser ska stärkas. 

16.8 Våra yrkesroller 





84 (137)

Beslutad text 

De arbeten Handels medlemmar utför idag och i framtiden kräver en mängd färdigheter och 

kompetenser som behöver synliggöras. Handels ska därför aktivt arbeta för att yrkesrollen 

ständigt utvecklas och har god status. Att utveckla yrkesrollen handlar inte enbart om 

utveckling för dem som arbetar i våra yrken idag utan lika mycket om utveckling för dem som 

ska arbeta i våra yrken i morgon. Därför är det oerhört viktigt att Handels fortsätter arbetet 

med att tydliggöra och påverka framtidens yrkesroller tillsammans med andra såsom via 

nationella yrkesråd, Handelns kompetensråd samt arbetsplatsförlagd utbildning och 

kompetensutveckling för de anställda. Vad det handlar om är att påverka framtidens 

yrkesroller, löner och status för Handels medlemmar på arbetsmarknaden. 

Kompetensutveckling är en naturlig del i det fackliga arbetet för att förverkliga visionen om 

arbetsplatsutveckling, i riktning mot bredare befattningar med större ansvar, självständighet 

och inflytande. Kompetenshöjning ska ge löneutveckling och kriterierna för detta ska vara 

tydliga och transparanta. Kompetensutveckling ska komma alla anställda till del och fördelas 

jämnt mellan kvinnor och män i skilda typer av befattningar, och i olika befattningsgrupper. 

Att arbeta aktivt med kompetensutveckling kräver resurser, såväl ekonomiska resurser som 

engagemang och tid, och att det finns en struktur och arbetsorganisation som stödjer lärande 

på arbetsplatserna med utrymme för utbildning. Ansvaret för kompetensutveckling och dess 

finansiering ligger på arbetsgivarna och är en självklar del i arbetsgivaransvaret. Handels 

arbetar för medlemmars rätt till kontinuerlig kompetensutveckling genom att årliga 

utvecklingssamtal används för att kartlägga befintligt och kommande behov av ökad 

kompetens. Kompetensutvecklingsavtal ska finnas på både lokal och central nivå. 

I serviceyrken är kompetenser ofta svåra att mäta och all värdering innebär en stor risk för 

ensidig arbetsgivarbedömning. Handels ska därför arbeta för ett stort inflytande över 

validering samt arbets- och kompetensvärdering inom våra yrken. 

Ett utmärkt sätt att stimulera till investeringar i ökad kunskap och kompetens är att införa 

yrkesbevis, certifieringar och goda möjligheter till vidareutbildningar. Handels ska fortsätta 

och utveckla sitt arbete och verka för en sådan utveckling för alla våra yrkesgrupper. Handels 

vill även se ökade möjligheter till validering. 

På Handels arbetsplatser förekommer ofta olika former av arbetsplatsförlagd utbildning. All 

arbetsplatsutbildning ska vara kopplad till en kvalificerad handledare och en utbildningsplan 

som gör att de olika färdigheter och kompetenser som krävs för en anställning lärs ut. 

Anställda som får uppdraget att handleda ska ha resurser, i form av tid och utbildning, för att 

kunna sköta sitt uppdrag väl. Handels ska arbeta för ökat inflytande över hur utbildning på 

våra arbetsplatser ska se ut. 

16.9 Avtalsmotioner 





Beslutad text 

På kongressen behandlas Handels grundläggande syn på lönepolitik och på arbetsplatsens 

frågor. Kongressens visioner visar riktningen för kongressperiodens verksamhet och för vårt 

agerande i avtalsförhandlingar. Det är berörda medlemmar inom respektive avtalsområde som, 

genom ett omfattande arbete i flera steg, tar ställning till direkta avtalskrav i avtalsförhandlingarna. 

Därför behandlas inte dessa frågor av kongressen. 

85 (137)

De motioner som här inkommit och rör avtalsfrågor kommer att delges avtalskonferenserna 

hösten 2011 och sändas till berörd förhandlingsdelegation. 



"Att göra skillnad - i samhället" 

Susanna Gideonsson, förbundsstyrelsen: 

Kongressombud, ordförande, åhörare. 

Nu är det dags att behandla vårt sista stora område: Att göra skillnad i samhället. 

Att Handels ska vara en stark och pådrivande kraft för villkoren på våra arbetsplatser och i 

världen har vi redan beslutat. Lika självklart är att vi ska påverka hur samhället och allt 

runtom oss är utformat. 

Under detta område kommer vi att behandla ett antal områden som är viktiga både för 

Handels och våra medlemmars möjlighet att påverka. 

Andra områden hanterar hur vi fortsatt ska ha förutsättningar för att dels kunna utveckla den 

svenska modellen i arbetslivet, dels vår gemensamma välfärd. Jag ska nämna några: 

Handels ska: 

• vara en påverkansorganisation genom analys och opinionsbildning. 

• Bygga allianser med andra organisationer för att driva på för en samhällsutveckling 

som ger ökat inflytande för Handels medlemmar. 

• Även fortsatt påverka samhällsutvecklingen genom vårt unika samarbete med 

Socialdemokraterna. 

Målet för den ekonomiska politiken måste vara full sysselsättning. 

För att nå det måste: 

• Tillräckliga skatter tas ut, 

• budgetreglerna inte ensidigt fokusera på utgiftssidan, 

• inflationsmålet kompletteras med tillväxt- och sysselsättningsmål, 

• Riksbanken kontrolleras demokratiskt. 

Gemensamma välfärden 

Marknadsmekanismer och privata lösningar har fått alltför stort utrymme i den gemensamma 

välfärden. Handels tycker att: 

• Vi ska ha socialförsäkringar som ger inkomsttrygghet. 

• Vi ska ha välfärdstjänster i offentlig regi, som organiseras utifrån principen om att 

endast det bästa är gott nog åt folket. 

• Vi ska ha tandvård som ser tänderna som en del av kroppen. 

86 (137)

Arbetsmarknadspolitiken 

Alla måste ha rätt att få vara med och arbeta. Fokus i arbetsmarknadspolitiken måste ligga på: 

• Aktiva insatser för arbetssökande. 

• En arbetslöshetsförsäkring som skyddar mot lönedumpning och understödjer facklig 

organisering. 

En utbildningspolitik för livslångt lärande 

Skolan ska: 

• Vara likvärdig – ja till statligt ansvar. 

• Ge alla högskolebehörighet. 

• Ge kunskaper om arbetslivet. 

• Dessutom säger vi tydligt Nej till friskolor! 

Målet för näringspolitiken ska vara ett näringsliv som erbjuder goda arbetsvillkor och bidrar 

till den gemensamma välfärden. 

Därför måste det 

• Tas krafttag mot den ekonomiska brottsligheten 

Allt jag nämnt är stora och viktiga frågor där vi inte själva äger makten att besluta. Men, precis 

som vi beslutade under avsnittet kommunikation i Att göra skillnad i Handels så ska alla veta 

vår ståndpunkt. 

Handels gör skillnad. 

Med detta yrkar jag bifall till förbundsstyrelsens verksamhetsförslag Att göra skillnad i 

samhället. Tack. 

17.1 Vår ideologiska grund 





Beslutad text 

Den som äger kapital och köper arbetskraft är i överordnad position i förhållande till den som 

säljer sin arbetskraft. Det är den grundläggande klassuppdelningen i det kapitalistiska 

samhället och som resulterar i en ojämlik fördelning av resurser. När vi som löntagare sluter 

oss samman, handlar solidariskt och kollektivt kan vi på facklig och politisk väg utjämna 

klyftor och orättvisor som annars skulle växa sig djupare. Handels uppgift är att vara en 

facklig och politisk kamporganisation. Målet är ett verkligt rättvist samhälle med fria och 

jämlika människor som gemensamt styr samhällsutvecklingen. Skatter och välfärd ska 

användas för att fördela samhällets resurser så att jämlikheten och demokratin i samhället 

ökar. 

87 (137)

Handels ideologi är gemensam med den övriga arbetarrörelsen och grundar sig på demokratisk 

och feministisk socialism. Med det menas att vi alltid har ett klass- och könsperspektiv. 

Handels medlemmars intressen ska tas tillvara både på arbetsmarknaden och i samhället, på 

grundval av politisk, social, ekonomisk och kulturell demokrati. Demokratin är för oss ett mål 

i sig, men också ett medel för att bekämpa orättvisorna och klyftorna i samhället. 

17.1.1 Vår ideologiska grund - Politisk demokrati 





Åsa Kratz förbundsstyrelsen, avdelning 18 















Christian Hedlund avdelning 12 



− Bengt Lindgren, avdelning 13, yrkar bifall på motion S.1.1. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Per Lilja, avdelning 11, med flera, yrkar avslag på motion S.1.2. 

− Elin Westerberg, avdelning 1, yrkar bifall på förbundsstyrelsens bifallsförslag till motion 

S.1.2. 

− Bengt Lindgren, avdelning 13, yrkar på textändring sidan 45 rad 41, punkt efter ska inte 

ärvas, men ska tas bort, ny text: Handels tar avstånd från det förlegade statsskicket 

monarki. Ämbetet som statschef ska inte vara ärftligt, monarkin ska avskaffas och republik 

införas. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Förbundsstyrelsen yrkar på textändring. Textändring sid 46 Meningen ”Handels nära 

facklig-politiska samverkan..…” sidan 46 rad 2-6 ersätts med: ”Handels vill vara med och 

påverka den politiska utvecklingen. En viktig del av det arbetet består i att vara med och 

utforma politiken inom Socialdemokratiska arbetarepartiet, som Handels fortsätter ha en 

unik samverkan med. Det sker både genom gemensamma arbetsgrupper, genom politiskt 

aktiva medlemmar och genom Handels S-föreningar i alla avdelningar.” Och meningen 

”Handels ska arbeta för att skapa ett tryck…” sidan 46 rad 11-15 ersätts med: Handels 

ska vara en självständig politisk röst som arbetar för att skapa ett tryck för en samhälls- 

utveckling där demokratin i bred bemärkelse växer sig starkare och på ett tydligare sätt 

förmedlar sin syn på samhällsutvecklingen till såväl socialdemokratin som andra politiska 

partier.” 

88 (137)


att bifalla motion S.1.1. 


att bifalla Bengt Lindgrens textändringsförslag. 

att bifalla förbundsstyrelsens förslag till textändring. 


Beslutad text 

Många frågor som ligger utanför arbetsplatsen är avgörande för vars och ens livsvillkor. 

Fackföreningsrörelsen är en folkrörelse som genom förtroendevalda på arbetsplatserna har 

nära kontakt med medlemmar och anställda. Det ger oss unika möjligheter att uppfatta vilken 

politisk utveckling människor vill se såväl som att förmedla en analys av vad som påverkar 

samhällsutvecklingen. Facket har härigenom en särskild roll inom arbetarrörelsen, och ska vara 

en stark opinionsbildande röst som sätter medlemmarnas frågor på den politiska dagordningen. 

Handels ska spela en central roll i arbetet med att vitalisera och radikalisera den 

arbetarrörelse som ska bidra till att fördjupa det offentliga samtalet om hur en samhällsutveckling 

i riktning mot mer jämlikhet, mer frihet och mer demokrati kan se ut. Det politiska 

styret ska väljas i fria, öppna val och offentliga ämbeten ska inte ärvas. Handels tar avstånd 

från det förlegade statsskicket monarki. Ämbetet som statschef ska inte vara ärftligt, monarkin 

ska avskaffas och republik införas. Men politisk demokrati stannar inte för Handels vid allmän 

och lika rösträtt. 

Handels vill vara med och påverka den politiska utvecklingen. En viktig del av det arbetet 

består i att vara med och utforma politiken inom Socialdemokratiska arbetarepartiet, som 

Handels fortsätter ha en unik samverkan med. Det sker både genom gemensamma arbetsgrupper, 

genom politiskt aktiva medlemmar och genom Handels S-föreningar i alla 

avdelningar. Att utvärdera den facklig-politiska samverkan i syfte att utveckla den är ett 

ständigt pågående arbete. Vi värnar också goda kontakter med andra fackföreningar, politiska 

organisationer och sociala rörelser som är viktiga för att påverka i frågor som är viktiga för 

Handels medlemmar. Handels ska vara en självständig politisk röst som arbetar för att skapa 

ett tryck för en samhällsutveckling där demokratin i bred bemärkelse växer sig starkare och på 

ett tydligare sätt förmedla sin syn på samhällsutvecklingen till såväl socialdemokratin som 

andra politiska partier. 

En starkare politisk demokrati kräver goda förutsättningar för människor att vara aktiva i 

föreningslivet i stort, men i synnerhet i fackföreningar och politiska organisationer. Arbetsvillkor, 

arbetstider och arbetsmiljö har betydelse för att både ha tid och ork att engagera sig. 

De som har de mest slitsamma arbetena är också oftast de som har minst politiskt inflytande. 

Handels ska verka för att alla som vill kan engagera sig fackligt och politiskt, utan att det ger 

negativa ekonomiska konsekvenser. Staten ska inte premiera en av arbetsmarknadens parter på 

den andras bekostnad, varför fackföreningsavgiften precis som medlemsavgiften för 

arbetsgivarföreningar ska vara avdragsgill. 

Handels ser med oro på den privatisering av det offentliga rummet som pågått under en längre 

tid, när såväl citykärnor och andra typer av köpcentrum byggs så att privata fastighetsägare ges 

stor makt över offentliga mötesplatser. Denna utveckling måste vändas. Mötes- och demonstrationsfriheten 

ska värnas och stärkas, inte tvärtom. 

De institutioner som bär upp den politiska demokratin, som myndighetsutövare, rättsväsende, 

militär, socialtjänst och lärarkåren, ska vara representativa för befolkningen och utformas så 

att de tar tillvara även minoriteters och marginaliserade gruppers intressen. Försvaret ska 

bygga på allmän värnplikt. 

89 (137)


Mot beslutet i motion S.1.2 reserverade sig: 



Andreas Lund avdelning 4 

Paula Ekelund Lindfors avdelning 4 

Michael Sjören förbundsrådet, avdelning 4 


Helena Isberg avdelning 4 

Lotta Jönsson avdelning 4 

Katrin Johansson avdelning 4 

Linda Johansson avdelning 4 


Fredrik Axewill förbundsrådet, avdelning 11 


Mathias Saxin avdelning 11 



Martin Boström avdelning 17 

Patrik Sedin avdelning 17 

Elin Dahlin avdelning 17 

Tony Axelsson avdelning 17 

Christoffer Berggren avdelning 29 


17.1.2 Vår ideologiska grund - Social demokrati 


Annika Enkvist avdelning 29 







Sara Björnson avdelning 24 



− Annika Enkvist, avdelning 29, yrkar på en textförändring på sidan 47 rad 24: ta bort 

texten "den ständigt närvarande", så att meningen lyder som detta från "och" att kvinnor 

som grupp begränsas av risken att kunna utsättas för våld. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Marijan Kozjak, avdelning 24, yrkade på textändring sidan 47 rad 25: " Handels ska verka 

för att nå en attitydförändring och skapa ett säkrare samhälle för kvinnor." 


att bifalla Annika Enkvist förslag till textändring. 

att avslå Marijan Kozjaks förslag till textändring. 


90 (137)

Beslutad text 

För Handels innebär social demokrati att samhället ska bygga på en allmän och generell 

välfärd genom upprättandet av en välfärdsstat. Den samlade välfärdspolitiken, i form av 

socialförsäkringar och pension såväl som välfärdstjänster såsom hälso- och sjukvård, äldre- och 

barnomsorg samt avgiftsfri utbildning ska vara av hög kvalité. Dessa delar tillsammans med 

bostäder till rimligt pris, och en väl utbyggd kollektiv-trafik, är som en social allemansrätt som 

syftar till att utjämna skillnader i människors resurser och som alla därför har rätt till, efter 

behov. 

Kvinnor som grupp är underordnade män som grupp. Det är en fråga om social demokrati att 

alla människor har samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det män gör värderas 

högre än det kvinnor gör, och det finns starka konservativa normer om kvinnors och mäns 

roller i samhället. Fortfarande har exempelvis kvinnor huvudansvar för barn och hem, och att 

vårda äldre anhöriga. Kvinnors deltidsarbete har ofta sin grund i att det ses som rationellt att 

hon tar det större ansvaret för det obetalda arbetet. Ett annat uttryck för kvinnors 

underordning är våld i nära relationer, och att kvinnor som grupp begränsas av risken att 

kunna utsättas för våld. 

Den allmänna och generella välfärden har stor betydelse i arbetet med att utjämna skillnader i 

kvinnors och mäns livsvillkor. Varje steg som urholkar välfärdsstaten slår hårdare mot 

kvinnors rätt till ekonomisk självständighet, och målet att kvinnor och män ska ta ett delat 

ansvar inom livets alla områden. Den generella välfärdens utformning och innehåll måste 

därför alltid utgå från ett klass- och könsperspektiv. 

Handels ska arbeta för att den sociala allemansrätten i form av en generös och omfördelande 

generell välfärd stärks och utvecklas utifrån ett tydligt klass- och könsperspektiv. 

17.1.3 Vår ideologiska grund - Ekonomisk demokrati 



Daniel Harc avdelning 20 






− Bengt Lindgren, avdelning 13, yrkade bifall till motion S.1.7. Återtogs från talarstolen. 

− Daniel Harc, avdelning 20, med flera, yrkade textändring sidan 48 rad 29: ”Genom en 

strategisk kollektiv kapitalbindning kan maktordningen och ägandet ändras, så att 

löntagarnas inflytande över samhällsutvecklingen stärks.” Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Tommy Agardsson, avdelning 3, yrkade texttillägg sidan 48 rad 37. ”Handels skall verka 

för att avskrivningsreglerna för privatpersoner för skuldreglering ändras så att det finns en 

absolut gräns för när skulden är avskriven. Detta för att förstärka och fördela både 

köpkraft och resurser i samhället.” Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att bifalla Daniel Harc med flera textändringsförslag. 

att bifalla Tommy Agardssons textändringsförslag. 


91 (137)

Beslutad text 

De ekonomiska klyftorna i Sverige är stora, och har ökat. Att utveckla den ekonomiska 

demokratin, i meningen att fördela ekonomisk makt och ekonomiska resurser jämlikt, är 

därför en central aspekt av en ökad demokratisering av samhället. Detta kan ske på både 

facklig och politisk väg samt genom konsumentpåverkan och ägande. Alla vägar har stor 

betydelse och de kan dessutom ömsesidigt förstärka varandra. Handels grundläggande uppgift 

som fackförening är att öka den ekonomiska demokratin genom att få fler löntagare att 

organisera sig och på så sätt nå gemensam styrka gentemot arbetsgivare och kapital. 

Privatiseringar av offentliga verksamheter bidrar till att flytta makt och inflytande från 

demokratin till marknadskrafterna. För att uppnå ekonomisk demokrati på politisk väg ska 

samhället påverka strategiska marknader genom det vi äger gemensamt via stat, kommun och 

landsting. Kraftproduktion, vatten- och elförsörjning, infrastruktur och naturtillgångar ska 

fortsatt vara gemensamma samhällsresurser. Att staten äger företag som sköts på ett bra sätt, 

och gör vinster ökar den ekonomiska demokratin då vinsterna går tillbaka till oss alla. Handels 

ska arbeta för att våra gemensamma samhällsresurser inte säljs ut. 

Via ägande vill Handels även att företagsinvesteringar och löntagarnas samlade pensionskapital 

ska användas för att öka den ekonomiska demokratin samtidigt som det ska ge ett gott 

ekonomiskt utfall. Genom en strategisk kollektiv kapitalbindning kan maktordningen och 

ägandet ändras, så att löntagarnas inflytande över samhällsutvecklingen stärks. 

Idag förvägras människor att delta i samhällslivet på grund av gamla skulder som förföljer 

dem. Det är angeläget att alla som behöver det erbjuds skuldsanering och får stöd i att komma 

tillbaka till en hållbar ekonomisk situation. Handels skall verka för att avskrivningsreglerna för 

privatpersoner för skuldreglering ändras så att det finns en absolut gräns för när skulden är 

avskriven. Detta för att förstärka och fördela både köpkraft och resurser i samhället. 

17.1.4 Vår ideologiska grund - Konsumentmakt och konsumentpolitik 



Christoffer Berggren avdelning 29 




− Per Lilja, avdelning 11, med flera yrkade på bifall till motion S.1.9. 

− Förbundsstyrelsen yrkade på textändring: sidan 49 rad 15 ”vid offentlig upphandling ska 

kollektivavtal krävas”. 


att besvara 1:a att-satsen i motion S.1.9. 

att bifalla förbundsstyrelsens textändringsförslag. 


Beslutad text 

Som konsumenter kan vi sluta oss samman och agera för att påverka produktionsförhållanden 

eller för att till exempel pressa priser. Ett sätt att använda vår gemensamma konsumentmakt är 

att undvika varor som tillverkats under dåliga produktionsförhållanden. Vi som konsumenter 

måste därför få bättre kunskap om hur varor tillverkats. 

92 (137)

När det offentliga är konsument, oavsett om det gäller upphandling eller köp av varor och 

tjänster, ska det vara självklart att handla av seriösa företag som har tecknat för branschen 

gällande kollektivavtal. Detta kan vara svårare att leva upp till om det offentliga direktimporterar 

varor eller handlar av utländska företag. Det offentliga har dock alltid ett ansvar att 

se till att upphandling eller konsumtion inte bidrar till att kränka fackliga rättigheter, dumpa 

villkor eller löner. Handels ska verka för att Sverige ratificerar ILO-konvention 94. Vid 

offentlig upphandling ska kollektivavtal krävas. 

Konsumentmakt är också en fråga om tillgång till tydlig information om varor och tjänster. 

Här bör konsumentpolitiken prioritera Konsumentverket och dess resurser för att ta fram och 

sprida opartisk produktinformation samt varu- och prisjämförelser. Även tillgången till 

offentlig konsumentvägledning och rådgivning bör stärkas. 

17.1.5 Vår ideologiska grund - Kulturell demokrati 




att godkänna styrelsens förslag till text och behandling av motionerna. 

Beslutad text 

Den bärande tanken bakom att stärka den kulturella demokratin är att livet inte enbart 

handlar om att arbeta och producera utan att det sociala livet är centralt för oss som 

människor. Kulturen har en grundläggande betydelse. Den ger oss en djupare mening med livet, 

gör att vi upplever saker, skapar gemenskap och formar våra tankar. Marknadskrafterna kan 

aldrig på egen hand skapa ett kulturliv för alla. Därför måste samhället aktivt stödja 

framväxten av kulturell demokrati. Samhället har ett ansvar för att alla människor har tillgång 

till kulturupplevelser och aktiviteter, eller att man själv kan vara delaktig i att skapa kultur. Ett 

rikt kulturliv är en viktig förutsättning för demokrati och kritiskt tänkande. Handels ska arbeta 

för en kulturpolitik som ger förutsättningar för alla att på lika villkor ta del av och delta i 

kulturaktiviteter och en offensiv samhällsunderstödd kultur- och mediepolitik som är 

oberoende av reklamfinansiering och kommersiella krafter. Alla ska ha tillgång till de verktyg 

som underlättar kulturellt utbyte, som till exempel en dator. Kulturell demokrati handlar inte 

enbart om tillgång till kulturella aktiviteter. Kultur är i vidare mening, skapare av 

gemensamma referensramar och sätt att förstå världen. Mycket av den ojämlikhet som idag 

präglar samhället består av kulturella normer som gynnar vissa och missgynnar andra. 

Kulturella värderingar definierar vem som har status och inte, vem som är normal och vem 

som är onormal. Handels ska arbeta för att det finns en levande och kritisk samhällsdebatt, där 

alla grupper på ett likvärdigt sätt ges utrymme att delta. 

17.2 Full sysselsättning och generell välfärd 


− Förbundsstyrelsens förslag till beslut. 

93 (137)



Beslutad text 

Samhället är på ett grundläggande sätt strukturerat utifrån att göra skillnad mellan människor, 

både på individ- och gruppnivå. Klass, kön och strukturell rasism är de mest genomgripande 

grunderna för diskriminering och orättvisor. 

Klasskillnader tar sig bland annat uttryck i stora inkomstskillnader och klyftor i samhället, i 

olika tillgång till makt att påverka samhällets utveckling. Klasskillnader visar sig i form av att 

risken för arbetslöshet och att drabbas av sjukdom på grund av arbetet är högre inom vissa 

delar av arbetsmarknaden. Kvinnors och mäns anställningstrygghet och arbetsvillkor skiljer sig 

åt. Kvinnor har oftare otrygga anställningar än män, och kvinnor arbetar ofta deltid. Kvinnors 

arbetsmiljöer har många gånger större brister än mäns, och kvinnor drabbas i högre grad än 

män av arbetsrelaterade sjukdomar. Samhället och arbetsmarknaden är exkluderande och 

utestängande för människor med utländsk bakgrund. Det finns en inbyggd strukturell rasism 

och klasskillnaderna i dagens Sverige har tydliga etniska förtecken. Skillnaderna i arbetslöshet 

och förankring i arbetslivet mellan de som har utländsk bakgrund eller inte har ökat. Inte 

sällan läggs skulden för arbetslösheten på den enskilda, istället för att samhällets ansvar för att 

utjämna klyftor och orättvisor, och att alla har rätt till arbete, sätts i fokus. Människor med 

utländsk bakgrund görs orättfärdigt till syndabockar för ökade orättvisor och klyftor i 

samhället. 

För att nå jämlikhet måste de strukturella orättvisor som har sin grund i klass, kön och 

utländsk bakgrund synliggöras och bekämpas. Samma gäller för alla andra former av 

strukturell diskriminering och normer som skapar exkludering och som drabbar bland annat 

icke-heterosexuella och personer med funktionsnedsättning. Alla människor har rätt att delta i 

samhället på jämlika villkor. Kampen för full sysselsättning och en stark välfärdspolitik är det 

moderna och mest effektiva sättet att nå dit. 

17.2.1 Full sysselsättning och generell välfärd - 

Den generella välfärdens grunder 





Beslutad text 

Den generella välfärdsmodellen är överlägsen när det gäller att motverka stora klyftor och 

fattigdom i ett samhälle. Styrkan med den generella välfärdsmodellen är att den bärs av alla 

gemensamt, genom finansiering via skatten och utifrån principen om att bidra efter förmåga, 

och få del av efter behov. Betalningsviljan är då mycket hög. I länder som har behovsprövade 

välfärdsmodeller är klyftorna och fattigdomen större, samtidigt som betalningsviljan är låg. 

Den samlade välfärdspolitiken i form av socialförsäkringar och de välfärdstjänster som utgör 

grunden för en god levnadsstandard ska vara av hög kvalitet. Endast det bästa är gott nog, och 

Handels motsätter sig avsteg från den generella välfärdsmodellen där de med tjocka plånböcker 

exempelvis kan köpa sig före i vårdkön. Den samlade välfärden ska omfatta och vara till för 

alla som är bosatta i Sverige. 

94 (137)

17.2.2 Full sysselsättning och generell välfärd - Den ekonomiska politiken 




Anders Lundell avdelning 31 

Anders Hagstad avdelning 20 




Karin Jungerhem förbundsstyrelsens föredragande 




− Tomas Andersson, avdelning 36, yrkade bifall till motion S.2.8. Återtogs av 

förslagsställaren. 

− Anders Hagstad, avdelning 20, yrkade bifall till motion S.2.9. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Ulla-Britt Thor, avdelning 24, yrkade på textändring sidan 52 rad 4-6. ”Handels menar att 

den långsiktiga målsättningen är en sänkning av normalarbetstiden.” Återtogs av 

förslagsställaren. 

− Anders Lundell, avdelning 31, yrkade på textändring sidan 52 rad 4-6 från: ”Handels 

menar att om generella arbetstidsförkortningar ska genomföras, så ska det ske via 

lagstiftning”. Vi yrkar på följande textändring: ”Handels ska verka för en generell 

arbetstidsförkortning och det skall ske via lagstiftning. Arbetstidsförkortningen skall 

motsvara heltid med målet om 30 timmars arbetsvecka”. Återtogs av förslagsställaren. 

− Förbundsstyrelsen yrkade på textändring sidan 52 rad 4-6. Ny text: ”Det är rimligt att en 

del av produktivitetsutvecklingen tas ut i förkortad arbetstid. Handels vision är en 

normalarbetstid på 30 timmar per vecka som regleras via lagstiftning. För att uppnå den 

fackliga styrka som krävs för att en arbetstidsförkortning inte skulle leda till sänkta 

inkomster måste dock kampen för rätt till heltid och trygga anställningar prioriteras.” 



att bifalla textändringen på sidan 52 rad 4 - 6 enligt förbundsstyrelsen och därmed avslå 

Ulla-Britt Thors och Anders Lundells förslag. 


Beslutad text 

Målet om full sysselsättning ska vara en självklar del av den ekonomiska politiken. Politiken 

både kan och ska ta ett större ansvar för allas rätt till arbete. Vi har råd att arbeta, och 

därigenom att säkra välfärdens finansiering både på kort och lång sikt. Den ekonomiska 

politiken ska användas för att skapa en rättvis fördelning av samhällets resurser och för att se 

till att resurserna växer. Det är rimligt att en del av produktivitetsutvecklingen tas ut i 

förkortad arbetstid. Handels vision är en normalarbetstid på 30 timmar per vecka som regleras 

via lagstiftning. För att uppnå den fackliga styrka som krävs för att en arbetstidsförkortning 

inte skulle leda till sänkta inkomster måste dock kampen för rätt till heltid och trygga 

anställningar prioriteras. 

95 (137)

17.2.2.1 Full sysselsättning och generell välfärd – Finanspolitiken 





Beslutad text 

Finanspolitik handlar framför allt om det politiken beslutar om, skatter och välfärd. Handels 

vill att skattenivåer sätts utifrån vad som krävs för en omfattande generell och omfördelande 

välfärd. Såväl försäkringsersättning som pension tjänas in genom arbete. Arbete och ersättning 

från social- och arbetslöshetsförsäkring och pension ska därför beskattas lika. Samhället ska 

inte via skattepolitiken subventionera särskilda gruppers eller branschers egenintressen. Dock 

ska undantag kunna gälla när det är fråga om samhällsnyttig verksamhet som till exempel 

kommunikationer och kultur alternativt som konjunkturpolitik. Med punktskatter ska även 

konsumtion av till exempel alkohol, tobak, reklam och miljöförstörande produkter, motverkas. 

Handels vill ha en skattepolitik som utgår från den generella välfärdens behov, och som är 

progressiv, omfördelande och rättvis, oavsett om det gäller inkomst- och kapitalskatter eller 

skatt på varor och tjänster. Handels menar att differentierade socialavgifter ska avskaffas. 

Vid sidan av skatteområdet ska finanspolitiken stimulera, fördela och förvalta våra 

gemensamma resurser, så att det ekonomiska välståndet kommer alla till del. Idag minskar 

finanspolitikens regelverk (balanskrav, överskottsmål, utgiftstak för statsbudgeten som låses 

fast tre år framåt i tiden) möjligheten att möta konjunktursvängningar. Regelverket tvingar 

fram en ensidig fokusering på samhällets utgifter, utan att alls synliggöra intäkter. Trots att vi 

aldrig tidigare haft mer resurser att fördela, gör budgetreglerna att vi begränsas till att 

diskutera kostnader och utgifter samtidigt som skattesänkningar favoriseras. Välfärden kan 

försämras, trots att staten går med överskott och ökar sina intäkter. I lågkonjunktur kan även 

åtstramningar tvingas fram, vilket står i skarp kontrast till ett centralt syfte med finanspolitiken 

– att aktivt stabilisera konjunktursvängningar. 

17.2.2.2 Full sysselsättning och generell välfärd – Penningpolitiken 





Beslutad text 

Penningpolitiken handlar framför allt om att genom växelkurs- och räntepolitik nå ekonomisk 

stabilitet, tillväxt och full sysselsättning. Den svenska kronan är rörlig och värdejusteras 

dagligen i förhållande till omvärlden. Det är viktigt för att stabilisera ekonomin. Den rörliga 

växelkursen är en garanti för att en lågkonjunktur inte drabbar arbetsmarknaden i form av 

arbetslöshet, lika hårt som om vi haft en fast växelkurs. Det är viktigt för den svenska 

ekonomin och i synnerhet för löntagarna. Det finns ett samspel mellan inflation, möjligheten 

att nå full sysselsättning och bekämpa arbetslöshet. De låga inflationsmål som finns både i 

Sverige och i Europa, omöjliggör en penningpolitik för högre tillväxt och full sysselsättning. 

Handels vill att inflationsmålet ska kompletteras så att tillväxt- och sysselsättningsmål blir lika 

96 (137)

viktiga mål för penningpolitiken. Alltför hög inflation är skadligt, men inget är allvarligare för 

samhällsutvecklingen än en permanent hög arbetslöshet. 

Dagens regelverk innebär vidare att det är en oberoende Riksbank, och inte regering och 

riksdag som fattar beslut om penningpolitikens mål och genomförande. Handels uppfattning är 

att ett politikområde som är så avgörande för att nå full sysselsättning, ska vara möjlig att 

påverka genom politiken. Handels ska fortsätta att arbeta för att den ekonomiska politikens 

mål och regler ses över i syfte att nå en mer demokratisk styrning, full sysselsättning och 

generell välfärd. 

17.2.3 Full sysselsättning och generell välfärd – Socialförsäkringarna 


Heléne Nyman avdelning 2 

Martin Johansson avdelning 3 




− Heléne Nyman, avdelning 2, yrkade textändring sidan 54 rad 10-12. ”Alla gravida kvinnor 

ska ha möjlighet att erhålla havandeskapspenning” (redaktionell ändring till graviditets- 

penning). 

− Martin Johanssons förslag till texttillägg på sidan 54, rad 10. Efter "Handels vill att 

socialförsäkringarna ska ge 90 procent av löntagarna 90 procent i ersättning." Ny mening: 

"Socialförsäkringarnas ersättning ska baseras på förväntade framtida inkomster och 

korrigeringsfaktorn ska höjas till 100 procent och därefter tas bort." 


att avslå Helen Nymans förslag till textändring. 

att avslå Martin Johansson förslag till textändring. 

att därmed godkänna styrelsens förslag till text och behandling av motionerna. 

Beslutad text 

Socialförsäkringarna är central del i den generella och omfördelande välfärdspolitiken genom 

att de är allmänna, finansieras solidariskt via skatten och samtidigt garanterar inkomsttrygghet 

om vi drabbas av sjukdom eller arbetsskada och när vi får barn. Allmänna socialförsäkringar 

är de som är bäst på att sprida risker eftersom alla löntagare omfattas. Därigenom är de också 

det mest kostnadseffektiva alternativet för att skapa likvärdig trygghet för alla, och för 

samhället. 

Handels menar att socialförsäkringssystemet ska se ut på ett sådant sätt att tilltron och 

legitimiteten är hög. Varken kollektivavtals-, medlems- eller privata försäkringar ska ersätta 

principen om en generell välfärd och ett samhälleligt försäkringsskydd och en allmän pension. 

De ska endast komplettera. Socialförsäkringarnas ställning måste därför stärkas. 

Ersättningsnivå, tak för vilken högsta lön som är försäkrad och villkor måste förbättras. 

Handels vill att socialförsäkringarna ska ge 90 procent av löntagarna 90 procent i ersättning. 

Graviditetspenning ska betalas ut till de gravida kvinnor som har behov av det. För att 

människors utsatthet inte ska fördjupas måste samhället också ge stöd som gör att man kan 

agera självständigt vid akut uppkomna situationer, såsom hemlöshet, våld i nära relationer 

eller liknande. Handels vill se en generell kompetensförsäkring som finansieras via 

97 (137)

arbetsgivaravgifter. Alla ska ha rätt till ett livslångt lärande, även utanför sitt eget yrke. 

Försäkringen ska bekosta studier och inte vara behovsprövad. 

17.2.3.1 Full sysselsättning och generell välfärd - 

Sjukförsäkring och rehabilitering 





Beslutad text 

All forskning visar att ju tidigare rehabiliteringsinsatser av hög kvalité sätts in, anpassade till 

den enskildas förutsättningar, desto större är sannolikheten att man kan komma tillbaka i 

arbete. Därför ska fokus ligga där när det gäller arbetet för att bryta långvariga 

sjukskrivningar. 

Handels vill se en sjukförsäkring som garanterar att den som har konstaterad sjukdom i lugn 

och ro kan fokusera på att bli frisk. En seriös medicinsk bedömning ska ligga till grund för 

beslutet om sjukskrivning. Försäkringens villkor ska ge en god ersättning, utan bortre 

parenteser, och karensdagen ska tas bort. Därutöver bör sjukförsäkringen kompletteras med en 

rehabiliteringsförsäkring, där särskilt stöd och resurser kring den enskilda byggs upp. 

Arbetsgivarna och samhället ska gemensamt bekosta en försäkring som används för att 

anpassa arbetsuppgifter eller till omskolning. Samhällets ansvar för att erbjuda stöd måste öka 

och arbetsgivarnas ansvar och roll i rehabiliteringsarbetet stärkas. Sanktioner ska kunna vidtas 

mot den arbetsgivare som inte tar sitt rehabiliteringsansvar. All rehabilitering som syftar till att 

stärka möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet bör rymmas inom den föreslagna 

rehabiliteringsförsäkringen. Den som genomgår en omställning på grund av ohälsa ska inte bli 

ekonomiskt lidande av det. Arbetslivet måste organiseras så att även den som har en nedsatt 

arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada ges möjlighet till anställning. 

17.2.3.2 Full sysselsättning och generell välfärd – Arbetsskadeförsäkringen 






− Margareta Ejneblads förslag till texttillägg på sidan 55 rad 26: Handels skall verka för att 

forskningen på kvinnans kropp påskyndas. Återtogs av förslagsställaren. 

− Förbundsstyrelsen föreslog att texten ska jämkas till ”, och verka för att denna forskning 

påskyndas”. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag till jämkad text och avsluta meningen med : , att 

denna forskning påskyndas. 

98 (137)


Beslutad text 

Handels vill se en arbetsskadeförsäkring som ger rättvisa åt dem som skadas i sitt arbete. Den 

som drabbas av arbetsskada ska hållas skadeslös. Det är svårt att få förslitnings- och 

belastningsskador godkända som arbetsskada, medan olycksfall är lättare att bevisa som 

arbetsskada. Kvinnor drabbas därför hårdast av bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen. En 

konsekvens av de hårdare reglerna är den minskade benägenheten att anmäla skador. Det 

innebär att det är svårare att identifiera var de flesta arbetsskadorna inträffar och därmed var 

det är särskilt viktigt att åstadkomma arbetsmiljöförbättringar. Försäkringskassan måste bli 

bättre på att bedöma arbetsskador. En orimlig bevisbörda kan inte läggas på den enskilde. 

Handels ska även fortsatt bidra till forskning om arbetsrelaterade skador i kvinnodominerade 

yrkesgrupper, och att denna forskning påskyndas. 

17.2.3.3 Full sysselsättning och generell välfärd – Pensionssystemet 



Pontus Willebrand avdelning 20 

Carina Rolfsson avdelning 31 




− Tomas Andersson, avdelning 36, yrkade bifall motion S.2.21. 

− Carina Rolfsson, avdelning 31,yrkade bifall till motion S.2.26. 

− Pontus Willebrand, avdelning 20, yrkade att motion S.2.29 ska anses besvarad. Bifölls av 


− Pontus Willebrand, avdelning 20, yrkade på textändring sidan 56, rad 15 att stryka sista 

meningen i stycket och att ersätta den med följande text: "Handels arbetar för ett 

pensionssystem som både i sig själv skapar jämlikhet och som kan skapa förutsättningar för 

detsamma. Handels verkar för ett pensionssystem som inte systematiskt missgynnar vissa 

grupper. Handels vill i samråd med arbetstagarorganisationer och andra genomlysa och 

utvärdera dagens pensionssystem." Förbundsstyrelsen yrkade på bifall till första och andra 

meningen. 

− Tomas Andersson, avdelning 36, yrkande på följande tillägg i texten på sidan 56 rad 16; 

"En målsättning måste vara att den som både har varit bosatt och har förvärvsarbetat i 

Sverige i 40 år skall kunna se fram emot en skälig pensionsnivå." 


att efter votering, begärd av Tomas Andersson, avslå motion S.2.21. 

att avslå motion S.2.26. 

att anse motion S.2.29 besvarad. 

att bifalla första och andra meningen i Pontus Willbrands förslag på ändring av text. 

att avslå tredje meningen i Pontus Willbrands förslag på ändring av text efter votering 

begärd av presidiet: 

förbundsstyrelsen förslag 158 

Emot 102 

Avstått 14 

Ej röstat 12 

99 (137)

att avslå Tomas Anderssons förslag på tilläggstext. 


Beslutad text 

Nuvarande pensionssystem innebär i praktiken att ju längre man kan arbeta desto högre blir 

pensionen. Det gör att Handels medlemmar, tillsammans med många andra LO-förbunds 

medlemmar, riskerar att missgynnas. Systemet riskerar också att i än högre grad missgynna 

kvinnor, vilka ofta är deltidsarbetande och har högre frånvaro från arbetslivet när barnen är 

små eller sjuka. Frågan om pensionsålder hänger starkt samman med arbetslivets villkor, 

arbetsmiljö, risk för att drabbas av arbetsskada, möjlighet till rehabilitering och omställning. 

Närmare varannan inom LO-kollektivet har en faktisk pensionsålder mellan 60 och 64 års 

ålder på grund av att man slits ut i arbetet. Det är därför oroväckande att det idag fokuseras 

mer på höjd pensionsålder än på att verka för ett friskt arbetsliv, som möjliggör arbete i första 

hand till 65 års ålder. Inte heller läggs fokus på att aktivt motverka det slöseri med arbetskraft 

som det utbredda deltidsarbetet i kvinnodominerade sektorer innebär. Det är centralt att den 

arbetskraft vi har tas till vara mot bakgrund av den befolkningstillväxt och demografiska profil 

Sverige ser ut att möta. Handels vill se en aktiv sammanhållen politik som möjliggör för fler att 

få heltidsanställningar och en reell möjlighet att arbeta fram till 65 år. 

Pensionssystemet ska liksom andra socialförsäkringar bygga på ett individuellt intjänande. 

Orättvisa villkor måste bekämpas genom ett utjämnande av arbetsvillkoren. Handels arbetar 

för ett pensionssystem som både i sig själv skapar jämlikhet och som kan skapa förutsättningar 

för det samma. Handels verkar för ett pensionssystem som inte systematiskt missgynnar vissa 

grupper. 

17.2.4 Full sysselsättning och generell välfärd - Välfärdstjänsterna 





David Eklind förbundsstyrelsens föredagande 



− Jenni Tervo yrkade på textändring sidan 57 rad 4 så att meningen lyder "Handels vill att 

privatiseringar med kraft motverkas, detta ska vi driva på central såväl som på lokal nivå i 

förbundet. Bifall av förbundsstyrelsen. 

− Bengt Lindgren yrkade på textändring sidan 57 rad 5, bedrivs i privat regi finansierade med 

skattemedel är det ett absolut minimikrav. Återtaget från talarstolen till förmån för 

− Förbundsstyrelsen yrkade på textändring sidan 57 rad 7. ”Ingen ska göra vinst på skatte- 

medel.” 


att bifalla Jenni Tervos förslag till textändring. 

att bifalla förbundsstyrelsens textändringsförslag. 


Beslutad text 

Välfärdstjänsterna bygger på att vi gemensamt äger dem och att vi gemensamt organiserar och 

producerar dem i offentlig sektor. Det är grunden för att tjänsterna ska fördelas åt var och en 

100 (137)

efter behov och för att var och en ska bidra efter förmåga. Drivkraften bakom offentliga 

verksamheter av god kvalité är den politiska viljan att stärka den gemensamma välfärden. 

När fokus istället läggs på att hålla nere kostnader, och de folkvalda distanserar sig från de 

konkreta verksamheterna och marknadsmekanismer införs, går denna drivkraft förlorad. 

När privata företag sedan, som en naturlig konsekvens av marknadsanpassningen, släpps in i 

välfärdssektorn introduceras en väsensskild drivkraft, vinstintresset. 

Välfärden har ett större syfte än så, och den ska därför inte behandlas som vilken vara som 

helst på en marknad styrd av vinstkrav. Vid privatiseringar av välfärdstjänster riskerar vi även 

att förlora insyn, kvalité och innehåll, vilket hänger samman med att företag som konkurrerar i 

ett anbudsförfarande vill pressa kostnader för att vinna upphandlingen. I praktiken är det då i 

första hand personalkostnader som pressas. Dessutom innebär privatiseringar av välfärdstjänster 

att man öppnar upp för en grundskyddsmodell, där den som är rik kan köpa sig bättre 

välfärd, medan den som är fattig får sämre välfärd. En sådan utveckling skulle drabba Handels 

medlemmar hårt. Handels är därför starkt kritisk till att välfärden i många kommuner och 

landsting, på olika sätt drivs i privat regi enligt marknadens logik. 

Handels vill att privatiseringar med kraft motverkas, detta ska vi driva på central såväl som på 

lokal nivå i förbundet. I de fall verksamhet som skola, äldreomsorg, hälso- och sjukvård, 

bedrivs i privat regi finansierade med skattemedel är det ett absolut minimikrav att överskott 

och vinster återinvesteras i verksamheten. Ingen ska göra vinst på skattemedel. Offentlighetsprincipen 

och meddelarskyddet ska gälla. 

17.2.4.1 Full sysselsättning och generell välfärd - Tandvården 



David Eklind förbundsstyrelsens föredragande 



− Marie Rasks yrkande på bifall på motion S.2.46. 

− Marie Rasks yrkande på textändring på sidan 57 rad 21: Tandvården skall ingå i hälso- 

och sjukvård och omfattas av samma ekonomiska regler och att glasögon skall 

subventioneras på samma sätt som hörselskadades hjälpmedel. 


att efter votering, begärd av Marie Rask, avslå motion S.2.46 vilket innebar att förslaget 

till textändring föll. 


Beslutad text 

Genom den tandvårdsreform som infördes i mitten av 1970-talet fick Sverige snabbt kanske 

världens bästa tandhälsa. Principen om en generell tandvård som en naturlig del av hälso- och 

sjukvården har dock övergivit och snabbt har tandhälsan försämrats igen. Kostnaderna för den 

enskilda har över tid ökat dramatiskt, och plånbokens tjocklek är för många avgörande för om 

man har råd att gå till tandläkare eller ej. Handels uppfattning är att tandvården ska vara en 

del av den generella välfärden. Tandvård ska ingå i hälso- och sjukvården och omfattas av 

samma ekonomiska regler. 

101 (137)

17.2.4.2 Full sysselsättning och generell välfärd – Bostadspolitiken 


Andreas Johansson avdelning 24 

Daniel Harc avdelning 20 




− Andreas Johansson yrkar bifall till motion S.2.49 . 

− Daniel Harc yrkar textförändring sidan 57 rad 30-32. "Därför måste man slå vakt om och 

utveckla den kommunala allmännyttan och värna att dess hyror sätts i enlighet med den 

rådande hyressättningsmodellen. Hyrorna ska fastställas i förhandlingar mellan 

Hyresgästföreningen och de kommunala bolagen samt de privata fastighetsägarna." 

− Andreas Johansson yrkar textändring sidan 57 rad 34-38. Handels ska verka för att 

påverka staten att genom ekonomiska stimulanser ta ansvar för nybyggandet av hyresrätter 

och kommunerna måste vara mycket restriktiva med utförsäljning av sitt bostadsbestånd. 


att bifalla första att-satsen motion S.2.49. 

att avslå andra att-satsen motion S.2.49. 

att bifalla Andreas Johanssons förslag tilltextändring. 

att bifalla Daniel Harcs förslag tilltextändring. 


Beslutad text 

Bostadspolitiken är en grundläggande del av välfärdspolitiken. Alla ska ha rätt till en bostad till 

en rimlig kostnad. Unga vuxna måste kunna flytta hemifrån. Hyresrätten har länge fyllt en 

viktig funktion i den svenska bostadspolitiken. Den erbjuder en trygg boendeform och sänker 

trösklarna på bostadsmarknaden. Därför måste man slå vakt om och utveckla den kommunala 

allmännyttan och värna att dess hyror sätts i enlighet med den rådande hyressättningsmodellen. 

Hyrorna ska fastställas i förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och de kommunala 

bolagen samt de privata fastighetsägarna. Hyresrätten ska inte missgynnas gentemot andra 

upplåtelseformer. Handels ska verka för att påverka staten att genom ekonomiska stimulanser 

ta ansvar för nybyggandet av hyresrätter och kommunerna måste vara mycket restriktiva med 

utförsäljning av sitt bostadsbestånd. Genom skattesubventioner och andra stimulanser kan 

man höja standarden i hyresrätter och miljonprogram och samtidigt öka sysselsättningen i 

lågkonjunkturer. 


Familjepolitiken rad 2 - 23 sidan 58 





Benny Homanen avdelning 16 




102 (137)






Carina Rolfsson avdelning 31 


Martin Johansson avdelning 3 





− Per-Arne Ljungmark, avdelning 6, yrkade avslag till motion S.2.51. 

− Emma Almgren, avdelning 20, yrkade bifall till styrelsens avslagsförslag till motion S.2.52. 

− Tanja Carlsson, avdelning 2, yrkade bifall till motionerna S.2.52 och S.2.58. Återtog 

yrkande om motion S.2.58. 

− Margareta Ejneblad, avdelning 16, yrkade bifall till motion S.2.54. 

− Per Thomsen, avdelning 1, yrkade bifall till S.2.57. 

− Jenny-Anne Myrberg, avdelning 1, med flera, yrkade på bifall till motionen S.2.58 i sin 

helhet. Togs tillbaka av samtliga. 

− Benny Homanen, avdelning 16, yrkade på textändring efter vårdnadshavare: därför ska 

Handels genom ett jämställdhetsperspektiv tar ett helhetsgrepp angående ersättningsnivån 

samt uttaget av dagar i föräldraförsäkringen. 

− Carina Rolfsson, avdelning 31, yrkade på textändring sidan 58 rad 19-23: samt att alla 

dagar ska vara semesterlönegrundande. 

− Theres Andersson, avdelning 11, yrkade på textändring sidan 58 rad 17: ta bort resterande 

del av meningen efter ordet ”arbetslivet” och istället göra tillägget ”samt delar föräldra- 

ledigheten.” 

− Tanja Carlsson, avdelning 2 yrkar på textändring sidan 58 rad 17 efter ordet ”arbetslivet” 

stryks resten av meningen och ersätts med en ny som lyder ”Föräldrarna skall själva 

bestämma om hur ledigheten skall delas upp. 

− Tanja Carlsson, avdelning 2, yrkar bifall till textändring sidan 58 rad 22 och 23 stryker 

sista biten som lyder ”…om man delar lika på dem”. Togs tillbaka. 

− Förbundsstyrelsen yrkade på textändring med tillägget på sidan 58 rad 23, För 

ensamstående föräldrar ska 360 dagar vara semesterlönegrundande. 

− Martin Karlsson, avdelning 24, med flera, yrkade på bifall till styrelsens förslag. 


att avslå yrkandet till förslag på avslag till motionen S.2.51 och därmed föll Carina 

Rolfssons och Theres Anderssons yrkande på textändring. 

att avslå motionen S.2.52 och därmed föll Tanja Carlssons förslag till textändring. 

att avslå motionen S.2.54. 

att avslå motionen S.2.57. 

att avslå Benny Homanens yrkande på textändring. 

att bifalla förbundsstyrelsens förslag till textändring. Därmed föll Tanja Carlssons 

textändringsförslag. 


Beslutad text 

Det är avgörande att bryta de skilda normer och förväntningar som finns på kvinnor och män 

som föräldrar för att nå längre med jämställdhetssträvanden än vad vi gjort hittills. En politik 

som på allvar syftar till att kvinnor och män delar föräldraledigheten lika är ett måste. I många 

103 (137)

fall tar män endast ut de två månader som är vikta till vardera föräldern inom dagens 

föräldraförsäkring och kvinnor tar också i högre grad ut ledighet för vård av sjuka barn. 

Kvinnors och mäns ojämna frånvaro från arbetet när man får barn innebär att kvinnor halkar 

efter lönemässigt, erbjuds deltidsanställningar och har sämre karriärmöjligheter. 

Arbetsgivare tenderar att se yngre kvinnor som riskarbetskraft, medan män ses som trygg och 

säker arbetskraft. Handels ska arbeta för en familjepolitik som stärker att kvinnor och män i 

lika grad deltar i arbetslivet och att föräldraförsäkringen individualiseras och knyts till vardera 

vårdnadshavare därför ska Handels genom ett jämställdhetsperspektiv tar ett helhetsgrepp 

angående ersättningsnivån samt uttaget av dagar i föräldraförsäkringen. Antalet dagar med 

föräldrapenning vid barns födelse ska utökas. 

Antalet dagar i föräldraförsäkringen som är semesterlönegrundande ska, precis som i 

sjukförsäkringen, vara 180, så att hela föräldraledigheten blir semesterlönegrundande om man 

delar lika på den. För ensamstående föräldrar ska 360 dagar vara semesterlönegrundande. 


Per Thomsen, avdelning 1, reserverar sig mot beslutet att avslå motion S.2.57. 


Familjepolitiken rad 25 sidan 58 - rad 7 sidan 59 


Anette Wikberger avdelning 20 




− Anette Wikberger, avdelning 20, yrkade på följande textändring sidan 58 rad 36. Ny 

lydelse: Familjepolitiken ska också utjämna orättvisor och klyftor mellan barn och 

ungdomar i deras levnadsvillkor. Under hela uppväxten ska barn och ungdomar kunna 

delta i fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett föräldrars inkomst. Både barnomsorg, 

förskola och skola har en central funktion, och ska vara en rättighet för alla barn. Bifölls av 



att bifalla Anette Wikbergers förslag på textändring. 


Beslutad text 

Tillgång till en barnomsorg av hög kvalité till en låg kostnad för alla föräldrar är avgörande för 

i synnerhet kvinnors arbetskraftsdeltagande. Samtidigt som arbetslivets utveckling innebär att 

allt fler, särskilt inom LO-kollektivet, arbetar på obekväma arbetstider såsom kvällar, helger 

och nätter finns inget krav på samhället att tillhandahålla barnomsorg på dessa tider. 

Barnomsorgen ska vara till för alla och det ska finnas rätt för kvälls-, natt- och helgarbetande 

föräldrar att erhålla barnomsorg utifrån sina behov. 

Familjepolitiken ska också utjämna orättvisor och klyftor mellan barn och ungdomar i deras 

levnadsvillkor. Under hela uppväxten ska barn och ungdomar kunna delta i fritidsaktiviteter på 

lika villkor oavsett föräldrars inkomst. Både barnomsorg, förskola och skola har en central 

104 (137)

funktion, och ska vara en rättighet för alla barn. Sverige anses ha världens bästa förskola, med 

läroplan, utbildade pedagoger och väl genomtänkta miljöer och aktiviteter. Att alla barn från 

början ges lika möjligheter till utbildning och kunskap är en jämlikhetsfråga. Det är inte minst 

viktigt ur ett integrationsperspektiv. I förskolan får barn med icke svensktalande föräldrar en 

rak väg in i svenska språket. Handels vill se en barnomsorg och förskola med hög kvalité, till 

låg kostnad, på rimligt avstånd från hemmet, som en rättighet för alla barn och föräldrar, även 

på obekväma arbetstider som kvällar, helger och nätter. 


Johan Sjöstrand, avd 1, lämnade in ett yrkade på bifall till motion S.2.61 som inte yrkades på 

från talarstolen. 

17.3 Arbetsmarknadspolitiken 


Krista Kinnari avdelning 20 

Elisabeth Svedin avdelning 27 

Jan-Olof Jonsson avdelning 20 


Inga-Lis Karlsson förbundsstyrelsens föredragande 

Annette Wikberger avdelning 20 



− Krista Kinnari, avdelning 20 Textändringsförslag sidan 59 rad 35-38 ”Det ska finnas bra 

spelregler på arbetsmarknaden och arbetsförmedlingen ska alltid samråda med aktuellt 

fackförbund om arbetsplatsplaceringar. Handels ska verka för facklig vetorätt på de 

arbetsplatser där samråd ej uppnåtts. Endast företag med kollektivavtal ska tillåtas ta emot 

praktikanter från arbetsförmedlingen och att Handels ska granska att detta efterlevs.” 

− Elisabeth Svedin, avd 27 yrkade textändringsförslag att på sid 59 rad 37 byta ut ordet 

”praktikanter” mot ”arbetsplatsplaceringar” och att efter ordet arbetsförmedling lägga till 

”och andra aktörer”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Jan-Olof Jonsson, avd 20 textändring att på sidan 60 rad 6 ersätta orden ”och ger den” 

med ”som ges”. Bifölls av förbundsstyrelsen. 


att efter votering begärd av Per Thomsen, avdelning 1, och rösträkning begärd av Susanne 

Brodin, avdelning 20 avslå Krista Kinnaris textändringsyrkande med röstsiffrorna 146 mot 

130, 7 avstod, 3 ej röstat. 

att bifalla Elisabeth Svedins textändringsförslag. 

att bifalla Jan-Olof Jonssons textändringsförslag. 


Beslutad text 

Av avgörande betydelse för den svenska arbetsmarknadsmodellen är en aktiv arbetsmarknadspolitik 

i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Parternas roll ska därför 

stärkas. När vissa jobb slås ut, eller om man av andra skäl är arbetslös eller måste byta jobb, 

ska arbetsmarknadspolitiken finnas där och göra det möjligt för den enskilda att nå den 

kunskap som behövs för ett nytt jobb. Arbetsmarknadspolitiken ska klara av och vara 

105 (137)

anpassad för att möta såväl konjunktur- och strukturarbetslöshet som att bidra till en effektiv 

och smidig matchning. 

Arbetsmarknadspolitiken måste förstärkas utifrån insikten om att en god utbildningsbakgrund 

är den viktigaste nyckeln till arbetslivet. Arbetsmarknadsutbildningen och andra vuxenutbildningssatsningar 

är särskilt viktiga för att möta strukturarbetslöshet som främst handlar om 

bristande utbildning för de jobb som finns. Riktade subventionerade anställningar, och 

lönebidragsanställningar, är andra viktiga program särskilt för långtidsarbetslösa och personer 

med funktionsnedsättning. Även möjligheten till arbetsplatsförlagd praktik är viktig, men 

måste utformas så att oseriösa arbetsgivare inte utnyttjar arbetslösa som gratis arbetskraft. Det 

ska finnas bra spelregler och Arbetsförmedlingen ska alltid samråda med aktuell fackförening 

om. Endast företag med kollektivavtal ska tillåtas ta emot arbetsplatsplaceringar från Arbetsförmedlingen 

och andra aktörer. Handels ska arbeta för en aktiv arbetsmarknadspolitik som 

kan erbjuda relevanta och högkvalitativa åtgärder och program – utifrån både den enskildas 

och arbetsmarknadens behov. 

Den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. En stor grupp är på väg att gå i 

pension och en stor grupp väntar på att få komma in i arbetslivet. Som en tillfällig åtgärd bör 

företag därför erbjudas att äldre anställda tillåts gå i pension på deltid mot att man tar in en 

ung person som ges handledning. 

17.3.1 Arbetsmarknadspolitiken – Arbetsförmedlingens roll 


Anna Åteg avdelning 16 

Christoffer Bergren avdelning 29 

Inga-Lis Karlsson förbundsstyrelsens föredragande 



− Anna Åteg, avdelning 16, yrkar bifall på motion S.3.8. 

− Anna Åteg, avdelning 16, yrkar textändring på sidan 60 rad 23. Ny text; ”Ingen ska 

anvisas ett arbete på ett företag som ägnar sig åt ekonomiska oegentligheter eller saknar 

kollektivavtal.” Resten stryks. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Christoffer Bergren, avdelning 29, yrkar på textändring, sidan 60 rad 25: Ny text i 

meningen rad 23-25: "Ingen ska anvisas arbete på ett företag som ägnar sig åt ekonomiska 

oegentligheter eller saknar kollektivavtal, eller bryter mot lagar”. 



att bifalla Anna Åtegs, avdelning 16, textändringsförslag. 

att efter votering, begärd av Ann-Louise Hallström, avdelning 6, att även bevilja 

textändringsförslag från Christer Bergren, avdelning 29, med siffrorna: 

Bifall till förbundsstyrelsen 104 

Bifall till motion 149 

Avstår 3 

Ej röstat 30 


106 (137)

Beslutad text 

En enhetlig, offentlig och nationell Arbetsförmedling som håller en hög kvalitet, både till 

bemötande och att tillsammans med den enskilda arbetslösa bedöma behov av insatser för att 

kunna ställa om, är avgörande för den svenska arbetsmarknadsmodellen. 

Alla arbetslösa, även deltids- och tillfälligt anställda måste känna att Arbetsförmedlingen har 

resurser och kompetens att erbjuda när man blir arbetslös. Arbetsförmedlingens främsta 

uppgift ska vara att stödja arbetssökande i att hitta lämpliga jobb alternativt åtgärder som 

behövs för att kunna få jobb, till exempel i form av utbildning. 

När Arbetsförmedlingen anvisar ett arbete ska man försäkra sig om att arbetsgivaren är seriös. 

Ingen ska anvisas ett arbete på ett företag som ägnar sig åt ekonomiska oegentligheter eller 

saknar kollektivavtal, eller bryter mot lagar. 

En väsentlig andel av de lediga jobben förmedlas på annat sätt än genom Arbetsför-medlingen, 

inte minst via kontakter och liknande. Det behövs en politik som gör att en klar majoritet av 

lediga jobb kan sökas och förmedlas via en offentlig förmedlingsverksamhet, som inte tvingas 

stå tillbaka för privata arbetsförmedlingar och bemanningsföretag. Handels ska motverka 

privatiseringar av Arbetsförmedlingen och istället arbeta för att den nationella, enhetliga och 

offentliga arbetsförmedlingsverksamheten håller hög kvalité och stärks. 

17.3.1.1 Arbetsmarknadspolitiken – Arbetslöshetsförsäkringen 



Christoffer Bergren avdelning 29 

Harald Petersson förbundsstyrelsens föredragande 




− Patrik Årman, bifall till motion S.3.9 samt motion S.3.10. 



att efter votering, begärd av Daniel Wigh, avdelning 13, bifalla tredje att-satsen i motion 

3.10 med utslaget: 

Bifall till förbundsstyrelsen 108 

Bifall till motionen 151 

Avstår 5 

Ej röstat 22 


Beslutad text 

Arbetslöshetsförsäkringen har flera viktiga funktioner i den svenska arbetsmarknadsmodellen. 

Dels ska den vara en omställningsförsäkring som garanterar ekonomisk trygghet för den som 

drabbas av arbetslöshet, till dess att han eller hon hittar ett nytt arbete. Dels ska den vara en 

löneförsäkring för alla som arbetar genom en hög ersättningsnivå som gör att arbetslösa inte 

tvingas konkurrera om jobb genom sänkta lönekrav. Att fackföreningarna, dess förtroendevalda 

och medlemmar är bärare av arbetslöshetsförsäkringen är då helt avgörande. 

107 (137)

Arbetslöshetsförsäkringen måste göras om i grunden. Den ska vara lätt att förstå, lätt att bli 

medlem i och lätt att kvalificera sig till. Grundläggande principer är vidare att försäkringen ska 

vara frivillig, skötas av fackligt anknutna arbetslöshetskassor, finansieras solidariskt, i 

kombination med en låg och likvärdig egenavgift för alla. Avgiften till a-kassan ska vara 

avdragsgill. Såväl arbetsvillkor som medlems- och inträdesvillkor måste vara rättvist utformade 

utifrån de skilda arbetsmarknadsstrukturer som kvinnor och män, unga och äldre, med eller 

utan utländsk bakgrund, möter. Rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ska tjänas 

in genom arbete, men det ska vara möjligt att studera i perioder utan att förlora sin rätt till akassa 

vid eventuell senare arbetslöshet. Handels ska verka för att studerandevillkoret 

återinförs. Ersättningsnivån ska vara hög och taket ska vara sådant att de allra flesta löntagare 

har sin lön försäkrad, vilket också ställer krav på löneindexering. Målet är att 90 procent av 

löntagarna ska få 90 procent i ersättning vid arbetslöshet. Den som blir uppsagd ska inte 

drabbas av någon karenstid. Arbetslöshetsförsäkringens regler vid deltidsarbetslöshet ska vara 

rimliga och rättvisa och likvärdigt utifrån vad som gäller vid heltidsarbetslöshet. Handels ska 

verka för att arbetslöshetsförsäkringens regler ändras så att tid då man får aktivitetsstöd blir 

överhoppningsbar. Hinder för att engagera sig fackligt eller politiskt ska undanröjas. 

17.4.1 Utbildningspolitiken - Från förskolan till och med gymnasiet 


Magnus Johansson förbundsrådet, avdelning 9 








− Jan Zetterqvist bifall till motion S.4.5 och textändring sidan 62, rad 16-18. ”Handels vill 

att friskolesystemet avskaffas, så att stat och kommun kan ta ett större ansvar för 

utbildning och utbildningsplatser i sin helhet”. 


att efter votering, begärd av Jan Zetterqvist, avslå Jan Zetterqvists förslag av ändring i text. 


Beslutad text 

Utbildning ska motverka klyftor och segregation och bidra till en demokratisk samhällsutveckling 

med jämlika individer. Handels vill ha en skattefinansierad, helt avgiftsfri och 

likvärdig utbildning som kommer alla till del på lika villkor, från förskolan till och med 

gymnasiet. Skolan ska hålla hög kvalité och ha resurser samt behovsanpassat stöd som 

möjliggör goda studieresultat för alla elever. Barn och unga från olika bakgrunder ska mötas i 

skolan. Stora ansträngningar ska göras för att bryta både könsrollsbundna utbildningsval och 

social snedrekrytering till gymnasie- och högre utbildning. 

Skolan ska vara förberedande för kommande arbetsliv och bidra till en väl fungerande 

arbetsmarknad. Staten ska ansvara för att det finns en balans i utbildningsutbud i förhållande 

till arbetsmarknadens behov. Skolan ska även bygga på demokratiska principer, och ha som 

108 (137)

målsättning att alla elever ges verktyg för att vara samhällskritiska medborgare. Ett statligt 

ansvar för grund- och gymnasieskola skulle möjliggöra en bättre omfördelning av resurser i 

syfte att nå en likvärdig utbildning för alla. Handels menar att ansvaret för skolan ska flyttas 

från kommunerna till staten, och att friskolesystemet ska avskaffas. 

Kravet på att vid mycket unga år välja både ”rätt” skola och ”rätt” utbildning skapar stress 

och en hård press på väldigt unga personer, som inte har en rimlig chans att överblicka ett helt 

arbetsliv. I dagsläget konkurrerar kommuner med varandra genom att erbjuda sådana 

utbildningar som anses attraktiva. Utbildningspolitiken ska ta sitt avstamp i att dagens unga 

inte möter en arbetsmarknad där man arbetar i samma yrke hela sitt liv. Handels vill se breda 

ingångar som möjliggör byte av studieinriktning under gymnasietiden. Gymnasiet ska ge alla 

elever, oavsett bakgrund, en god utbildningsnivå och behörighet till högskola och annan 

eftergymnasial utbildning. Att alla lämnar gymnasiet med denna grund är avgörande för att 

man ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och kompetensutveckling även senare i livet. 

Det är viktigt att unga människor som kommer ut i arbetslivet känner till dess spelregler. 

Grund- och gymnasieskolan måste därför bli bättre på att undervisa om arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor 

och partsmodellen på arbetsmarknaden. Arbetarrörelsens liksom arbetsgivarnas 

historia är en bärande del av det svenska samhällets historia och ska därför också ingå i 

undervisningen. 

17.4.1.1 Utbildningspolitiken - Högskola, vuxenutbildning och livslångt lärande 


Patrik Bergvall avdelning 20 




Rasmus Tallén avdelning 20 



− Patrik Bergvall, avdelning 20, yrkade bifall till motion S.4.15. Återtaget. 

− Patrik Bergvall, avdelning 20, yrkade på textändring sidan 63 rad 16-17: Vid antagningen 

ska även arbetslivserfarenhet värderas. Bifölls av förbundsstyrelsen. 

− Jenni Tervo, avdelning 12, yrkade på textändring sidan 63 rad 17 Vid antagning ska 

hänsyn tas till bland annat arbetslivserfarenhet och yrkes eller KY-utbildning. Bifölls av 


− Malin Skoglund, avdelning 20, yrkade på att skicka textändringsförslag innebärande att 

det inte ska vara en begränsning på åtta års giltighet för ofullständiga betyg till 

redaktionsutskottet. Återtogs. 

− Rasmus Tallén, avdelning 20, yrkade på texttillägg sidan 63 rad 10: från den nivå man 

redan uppnått. Återtaget. 

− Förbundsstyrelsen yrkade på textändring: sidan 63, rad 17. Tidigare utbildning ska genom 

validering kunna räknas vid antagning. 


att besvara motion S.4.15. 

att bifalla Patrik Bergvalls förslag till textändring. 

att bifalla Jenni Tervos förslag till textändring. 


109 (137)

Beslutad text 

Utbildningspolitiken för det livslånga lärandet behöver stärkas. Det kräver en tydlig samordning 

mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik samt en gränslinje mot det 

kompetensutvecklingsansvar arbetsgivare har för sina anställda. Det måste vidare finnas 

möjligheter för alla att genom olika studieformer och en god tillgång på studieplatser ta igen 

missad grundskoleutbildning, men även bygga på tidigare utbildning eller gå vidare till 

högskolestudier. Folkhögskolor och studieförbundet ABF erbjuder studieformer som är viktiga 

inom vuxenutbildningen. I den eftergymnasiala utbildningen ska det finnas möjlighet att 

komplettera och bygga på utbildning, för att bli färdig i sitt yrke. Högskolestudier och annan 

typ av kommunal eller statlig vuxen- eller yrkesutbildning ska vara helt avgiftsfri. Vid 

antagningen ska även arbetslivserfarenhet och yrkes- eller KY-utbildning värderas. Tidigare 

utbildning ska genom validering kunna räknas vid antagning. 

Utan goda ekonomiska förutsättningar för att studera som vuxen faller en utbildningspolitik 

för livslångt lärande platt. Det måste därför garanteras att det finns bra studiestöd på plats. 

Utgångspunkten för dessa ska vara att de ligger på en sådan nivå att studenter, för att nå en 

skälig levnadsstandard, inte tvingas jobba i så hög grad att studierna försummas. Studiestöden 

ska också utformas så att de motverkar social snedrekrytering till vuxen- och högre studier och 

att särskild hänsyn tas till studerande med barn. 

17.5 Näringspolitiken 





Beslutad text 

Näringspolitik handlar om att utveckla näringsliv och regioner i syfte att nå en mer 

ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar produktion, att få till stånd innovationer och 

infrastruktursatsningar. Utveckling av näringspolitiken ska ske i samverkan mellan 

arbetsmarknadens parter, myndigheter, forskning och övrigt näringsliv. Det är väsentligt med 

en forsknings- och utvecklingspolitik som speglar olika sektorers betydelse för ekonomin. 

Handels ska arbeta för att en tydlig nationell strategi för forskning inom tjänstesektorn 

kommer på plats samt för en näringspolitik som inriktas på att stimulera omställning till en 

miljömässigt hållbar produktion och ett klimatsmart samhälle. 

I ett fackligt perspektiv ingår att näringspolitiken ska bidra till att stärka den svenska 

arbetsmarknads- och välfärdsmodellen utifrån goda kunskaper om den växande tjänstesektorn. 

I grunden handlar det om att välja samhällsmodell och att göra en avvägning mellan offentlig 

eller privat tjänstesektor. En strategisk näringspolitik för tjänstesektorn ska motverka 

framväxten av en låglönesektor på arbetsmarknaden. I Sverige har den politiska strategin för 

detta varit att genom höga skatter stimulera ökad sysselsättning i offentlig tjänstesektor, med 

relativt bra villkor och höga löner. 

Näringspolitiken ska vidare syfta till att upprätthålla ett strukturomvandlingstryck i ekonomin 

genom en utbildningspolitik som gör att den svenska arbetskraften har en hög utbildningsnivå 

samt mycket goda möjligheter till omställning. Den särskilda fackliga uppgiften är att verka för 

en solidarisk lönepolitik, med rättvisa och jämlikalöner, där olönsamma företag som inte kan 

betala goda löner slås ut. Näringspolitiken ska skapa goda villkor för företag som verkar i 

Sverige, förutsatt att dessa håller sig till de spelregler som lagstiftning och kollektivavtal sätter 

110 (137)

upp. Detta är viktigt för att Sverige ska bibehålla positionen som ett starkt och 

konkurrenskraftigt land. 

17.5.1 Näringspolitiken - Ekonomisk brottslighet 



Hans Rosengren förbundsstyrelsens föredragande 




− Per Lilja, avd1, bifall motion S.5.1 sjunde att-satsen ”att kraftfullt öka insatser gällande 

upplysning, information och samverkan i syfte att bekämpa ekobrott.” 


att efter rösträkning begärd av presidiet bifalla motion S.5.1 sjunde att-satsen med 


Förbundsstyrelsen 128 

Mot 135 

Avstod 5 

röstade ej 18 


Beslutad text: 

Ekonomisk brottslighet 

Ekonomisk brottslighet är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Skattemoralen urholkas 

samtidigt som finansieringen av den gemensamma välfärden försvåras. Handels ska 

kraftfullt öka sina insatser gällande upplysning, information och samverkan i syfte att 

bekämpa ekobrott. Centralt i arbetet med att bekämpa ekonomisk brottslighet är att 

minimera förekomsten av företag som inte lever upp till kollektivavtalade villkor och 

löner. Oseriösa företag ska inte kunna breda ut sig och tvinga in seriösa företag i en ojust 

konkurrenssituation. Många utnyttjas också som svart arbetskraft. För den enskilda 

innebär det en mycket utsatt situation, där varken lön, villkor, social- och avtalsförsäkringar 

eller annat skydd gäller. 

Det behövs många olika typer av insatser för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. 

Handels vill att system med schablonbeskattning testas i branscher med många små företag och 

stor kontanthantering. Åtgärder som oannonserade kontrollbesök och godkända kassaregister 

måste utvecklas. Kassaregistrering och kvitto ska krävas även av torghandlare och liknande. De 

företag som inte kan redovisa närvaron på annat sätt ska ha personalliggare och arbetsgivare 

och anställda ska ha legitimation. Lönespecifikation ska lämnas vid varje löneutbetalning. En 

månatlig källskatts- och socialredovisning på individnivå ska införas. Alla arbetsgivare ska visa 

att de känner till de spelregler som gäller och därefter erhålla ett obligatoriskt ”körkort”. Även 

andra kontrollinsatser, men även myndighetssamverkan måste stärkas. Handels vill att en 

strategi med effektiva och träffsäkra metoder tas fram för att stärka arbetet med att minimera 

den ekonomiska brottslighetens utbredning i samhället. En sådan strategi ska särskilt tag fasta 

på att förhindra att oseriösa företag breder ut sig. 

111 (137)

17.6 Miljöpolitiken 


Daniel Tillgren, avdelning 18 

Maria Vängbo, förbundsrådet, avdelning 29 

Soili Sollén, avdelning 27 

Kristoffer Öhrn, avdelning 13 

Bengt Lindgren, avdelning 13 

Daniel Söderberg Talebi, avdelning 20 

Hans Rosengren, förbundsstyrelsens föredragande 



− Marie Vängbo, avdelning 29, föreslog texttillägg sidan 66, rad 15 ”och att vi ska bidra till 

en hållbar värld att leva och verka i för kommande generationer.” Bifall från förbunds- 

styrelsen. 

− Daniel Tillgren, avdelning 18, textändring sidan 66 rad 10, ordet ”kärnkraft” stryks och 

ersätts av ”sättet att producera kärnkraft idag”. 

− Daniel Söderberg Talebi, avdelning 20, med flera, yrkade avslag på Daniel Tillgrens 

textändringsförslag. 


att bifalla Marie Vängbos texttillägg. 

att avslå Daniel Tillgrens textändringsförslag. 


Beslutad text 

Mänsklighetens påverkan på naturen har lett till att vi står inför mycket allvarliga miljöhot. 

Utsläppen av växthusgaser leder till en global uppvärmning som riskerar bli en självalstrande 

process, där allt större delar av världen blir obeboelig. Tillgången på billig energi kommer med 

all sannolikhet att inom kort begränsas kraftigt. Människors och andra arters överlevnad hotas 

och konflikter om de begränsade resurserna kommer att öka. 

Miljöförstöringen orsakas av samma krafter som orsakar den sociala ojämlikheten. Så länge 

ekonomin organiseras i syfte att maximera vinsterna för ett fåtal kommer både människor och 

naturen tvingas betala ett högt pris. Miljöproblemen kräver därför strukturella lösningar som 

ökar den demokratiska kontrollen över ekonomin. Våra gemensamma intressen – inte 

vinstintresset – måste tillåtas styra. Kampen för jämlikhet och kampen för en beboelig planet 

går därför hand i hand. En miljöpolitik som försvagar löntagarnas ställning kommer aldrig lösa 

de problem vi står inför. 

Handels ska verka för en utvecklig av handelssektorn som är både socialt rättvis och ekologiskt 

hållbar. Handels ska vidare verka för klimatsmarta investeringar. Byggnation av hyresrätter 

och energieffektivisering av det befintliga bostadsbeståndet ger fler bostäder, fler jobb och 

minskad miljöförstöring. Väl utbyggd och förbilligad kollektivtrafik ger ökad trafiksäkerhet, 

förbättrad service och minskad miljöförstöring. Det måste vara möjligt för alla att ta sig till och 

från jobbet med kollektiva färdmedel, oavsett vilka arbetstider man har. Kärnkraften är 

förenad med stora risker, varför forskning om och satsningar på förnyelsebara energikällor 

måste prioriteras. Det ger inte bara minskad miljöförstöring utan också spetskompetens och 

fler jobb. I alla dessa åtgärder måste gälla att hela landet ska leva och att vi ska bidra till en 

hållbar värld att leva och verka i för kommande generationer. 

112 (137)



"Att göra skillnad - i världen" 


Kongresskamrater! 

Jag ska göra en kort inledning till avsnittet ”Att göra skillnad i Världen” och peka på några 

viktiga utgångspunkter för förbundsstyrelsens förslag. I övrigt hänvisar jag till det förslag som 

förbundsstyrelsen sänt ut till ombuden. 

När vi i går lyssnade till Phillip Jennings engagerade anförande tror jag att vi alla stärktes i vår 

tro att internationellt fackligt arbete blir allt viktigare. 

Vi lever i en globaliserad värld där företagen alltmer opererar över landsgränserna. Som 

exempel kan vi se att ett 50 tal utländska bolag idag bedriver detaljhandel i Sverige och det är 

inga små aktörer. De är riktigt stora. Jag ska nämna några av dem Lidl, Ica, El Giganten, 

Bauhaus. Jag skulle kunna stå här och räkna upp många fler. Det påverkar givetvis våra löner 

och arbetsvillkor och det blir allt tydligare att vi påverkas av vilka villkor arbetare i övriga 

världen har. Om ett företag är verksam i till exempel både Sverige och Tyskland och företagen 

ser att de kan ha anställda med lägre löner och sämre villkor i Tyskland jämfört med Sverige, 

så kan det bidra till att man vill pressa ner löner och villkor för svenska arbetstagare. Företagen 

gör självfallet jämförelser mellan de olika länder man är verksamma i, benchmarking kallas det 

på fint språk. 

Det innebär att det även för oss arbetstagare i Sverige är viktigt att lägstlönerna och 

arbetsvillkoren hålls uppe i andra länder. Internationellt arbete är inte bara solidaritet, vi har 

alltså praktisk nytta av det själva också. 

Med detta sagt säger det sig självt att det blir allt viktigare att arbetare runt om i världen i 

högre grad organiserar sig fackligt. Tyvärr är trenden idag den motsatta, alltfler väljer att inte 

organisera sig. Vissa har inte ens möjlighet att organisera sig, då tänker jag på kamrater i de 

länder där fackligt medlemskap fortfarande innebär att man riskerar att bli av med sitt jobb – 

eller ytterst sitt liv. 

Det är därför som vi som ingång i vårt arbete har att vi skall verka för att vår international 

UNI skall prioritera arbete med facklig organisering och skapa starka arbetsplatsorganisationer. 

Det är för övrigt en uppfattning som vi delar med våra nordiska fackliga kamrater. 

Självklart ska de internationella utvecklingsprojekt som vi själva är involverade i stötta denna 

inriktning. De ska handla om att ge kamrater i t ex länder som Malawi, Vietnam och Turkiet 

en möjlighet att organisera sig, bli fler – och tillsammans förhandla för bra och bättre villkor. 

Tecknandet av Globala avtal har därför mycket stor betydelse. Globala avtal innebär kort att 

företagen erkänner arbetarnas rätt att fritt organisera sig och rätt att förhandla om kollektivavtal. 

Med andra ord respektera ILO:s konventioner om grundläggande fackliga rättigheter. 

Tyvärr är det inte så överallt. Det som är speciellt bekymmersamt är att även svenska företag 

som är verksamma utomlands inte alltid har respekt för dessa rättigheter som vi tar så 

självklara här hemma och som företagen tillämpar här I Sverige. Idag har vi ett enda globalt 

avtal tecknat för ett företag på våra områden och det är Hennes & Mauritz, heder åt dem. 

Vi ska komma ihåg att rätten att arbeta fackligt är starkt begränsad i många länder, men vi 

menar att svenska företag som här hemma erkänner rätten inte skall agera annorlunda när man 

113 (137)

efinner sig i andra länder. När man inte gör det blir det uppenbart att det inte är företagens 

vilja att bete sig korrekt som styr utan respektive lands lagstiftning. Möjliggör landets 

lagstiftning att man förhindrar facklig verksamhet, union busting, som till exempel i USA, så 

tillämpar även svenska företag detta i sin verksamhet där. Det finns bara ett uttryck för detta 

beteende, ynkligt. Det är därför självklart att vi ska göra allt vi kan för att få tillstånd globala 

avtal med svenska företag verksamma utomlands. 

Det är inte bara företagens beteende som visar upp brist på respekt för mänskliga värden. Vi 

blev brutalt påminda om hur kapitalförvaltare beter sig i samband med finanskrisen utbrott 

2009. Det visade vad som händer när marknaden får agera fritt. 

Självklart måste det finnas ett tydligt regelsystem som anger vilka ramar marknaden har att 

hålla sig till, att bara lita till finansföretagen och bankernas egna regler räcker inte. Detta gäller 

även de internationella riskkapitalföretagens agerande. Dessa företag måste också visa en 

betydligt större öppenhet än vad som sker idag och man måste erkänna fackliga rättigheter. 

Att EU och dess regelsystem spelar en allt större och viktigare roll för utvecklingen på svensk 

arbetsmarknad är helt uppenbart. Inte minst märks det i dessa dagar när diskussionen om EU:s 

makt över lönebildningen pågår för fullt. Vårt tydliga besked är att EU inte skall påverka den 

svenska arbetsmarknadsmodellen och våra möjligheter att tillämpa den. 

Att vi skall vara aktiva i och driva på bildandet av Europiska företagsråd (EWC) är också en 

viktig del i vårt fackliga arbete. Här är vår hållning att arbete i EWC skall vara inriktat på 

information och samråd och att ledamöterna skall vara fackliga representanter. Här skall 

företagen lämna information och samråda om företagets tänkta utveckling och konsekvenserna 

av detta i frågor som är gemensam för alla anställda i Europa. EWC är enligt direktivet inte 

avsett att vara ett förhandlingsorgan. Förhandlingar i sakfrågor måste skötas i respektive land. 

Handels deltar också aktivt i EU:s sociala dialog. Inom ramen för sociala dialogen kan vi t ex 

tillsammans med arbetsgivarna ta fram förslag som föreläggs kommissionen för beslut och som 

då får giltighet inom hela EU. Exempel på sådana frågor kan vara vidareutbildning för 

anställda. 

En sak som får allt större betydelse för både konsumenter och anställda är det vi kallar för 

företagens sociala ansvar. Det handlar om att företag bör ta ett ansvar för de villkor som de 

varor man köper in har producerats under – att sömmerskan på fabriken som syr byxan har 

rättvisa villkor. Här är vårt krav tydligt. Svenska företag skall bara köpa in varor som har 

producerats av företag som respekterar fackliga rättigheter. Man bör också ha ett system som 

kontrollera att detta efterlevs i de fabriker och i de länder som man handlar med. Ännu en 

aspekt av arbetet är att man skall informera de egna anställda så att de vet mer om vilka villkor 

som de varorna som säljs i butiken är tillverkade under. 

Allt det jag nu nämnt gör det tydligt hur viktigt vårt internationella engagemang är och hur det 

bara ökar i betydelse. Om inte vi på ett aktivt och konstruktivt sätt kan hjälpa till och stötta 

våra internationella kamraters arbete med att få bättre villkor så kommer det ofelbart att få 

negativa konsekvenser här hemma. 

Kapitalet har lyckats med det som är egentligen är vår ide´, att verka globalt, då finns det bara 

en lösning: ”Arbetare i alla länder förenen eder”. Detta ska vi göra på ett modernt och effektivt 

sätt. 

Det är också detta som har varit ledstjärna när förbundsstyrelsen har utformat det förslag som 

nu läggs fram för kongressen. 

114 (137)

Med dessa ord hälsar jag välkommen till en diskussion om förbundsstyrelsen förslag under 

rubriken ”Att göra skillnad i världen” och yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag. 

Gästtalare 

Jens Orback, Olof Palmes Internationella Center, och medlem i Handels. Jens Orback knöt an 

till Lars-Anders tal om medlemsstyrka och gjorde en utblick i världen. 

Om man i en mening ska säga vad centret gör så kan man sammanfatta det till att centret ska 

”Bidra till att ge makt att förändra sina samhällen, och därmed sina liv”. Framförallt handlar 

det om organisering. Jens tog kongressdeltagarna på en resa genom världen för att lyfta fram 

vad facklig frihetskraft kan vara och vad principer kan vara till för nytta i arbetet. 

I Manilla startade man en fackförening men man fick inte organisera sig och bilda den. Då 

bildade man ett politiskt parti. Deras 20-åriga resa påminner mycket om den 100-åriga resa vi 

gjort i Sverige. 

I Thailand söker sig människor, framförallt från Burma, till en soptipp. I Thailand har Olof 

Palmes center organiserat upp utbildningar i läger mellan Burma och Thailand, inte minst för 

ungdomar. Där anordnade man bland annat en uppsatstävling där temat var mina drömmar. 

Åtta flickor berättade att de drömde om demokrati. 

Allt de vi gör runt om i världen kan vi inte göra utan stöd från bland annat er i Handels och 

andra av centrets 27 medlemsorganisationer. 

Jens Orback lyfte fram en annan princip som gäller medlemsstyrka. Det var inför presidentvalet 

i Sydafrika där han träffade en man i området East London som stod längst fram i 

valkön. Vallokalerna öppnade klockan 9 men han hade varit där redan från klockan 7. Han 

var där så tidigt för att han den här dagen var lika mycket värd som alla andra så han ville att 

den skulle vara lång. Han lärde Jens något annat. Han talade om presidentkandidaten Jacob 

Zuma som var anklagad för våldtäkt, för korruption och som friades i domstol. Trots det 

skulle han rösta på ANC. För han ansåg att ANC är en organisation som är mycket starkare än 

dess ledare. ANC hade just avsatt sin förre ledare och det visar att det lönar sig att bygga 

organisationer som är starkare än sina ledare. 

I Zimbabwe hade Jens mött ett par kvinnor som jobbade på en rosodling. I Zimbabwe är det 

fackföreningen som har lyckats överleva den här diktaturen med Mugabe och kan bli ett 

centrum för förändring. 

När Jens nyligen var i Tunisien. Där påminde han om när en akademiker ville starta en 

grönsakshandel. Det fick han inte göra. Inte heller fick han ha en grönsakskärra. Han hånades 

och sade då att ”Om jag inte får igenom det här kommer igenom det här kommer jag att tända 

eld på mig själv. Och det gjorde han. Han avled och kamraterna på torget demonstrerade för 

hans rätt. Man sköt in i demonstrationen. Då tog det bidligt talat eld i demonstrationen. Detta 

spred protesterna i Tunisien och det var framförallt facket som var bärare av den protestvågen. 

I Tunisien träffade Jens för en tid sedan facken. Han träffade bland annat en stor fackförening 

för domarkåren. Ordföranden där sade att deras största problem var vi i det internationella 

samfundet som lånat pengar till Benali så att han har kunnat muta dem han vill, bland annat 

domare. Slutsatsen Jens drog ur detta var att man måste vara beredd att ompröva sina insatser 

internationellt. 

Revolution kan man göra på många olika sätt. I byn Palestina har man fått kvinnor börja sy 

kläder och göra tvål av getmjölk. Från början var männen inte så positiva till detta men det har 

nu mynnat ut i att männen istället för att stoppa kvinnorna ber dem att fortsätta. 

115 (137)

Facklig politisk samverkan är något centret håller på med i många länder. I Minsk har man 

inte någon positiv erfarenhet av vad politiska partier är. I många länder är det statliga 

fackföreningar. 

Olof Palmes center stöttar de fria fackföreningarna för de är de som vilar på att man har en 

intressegemenskap och att man har förtroende för varandra. De senaste åren har centret lyckats 

få 30 000 palestinier att prata med varandra om hur man ska bygga ett Palestina som man kan 

dela på utan värderingar. Där man inte frågor om hur människor sympatiserar med Hamas 

eller Fatah. 

Jens avslutade med att konstatera att idag bor inte fattiga människor i fattiga länder. Fattiga 

människor bor idag i medelinkomst länder. Fattiga människor har inte flyttat. De har inte lyfts 

ur fattigdomen. Här behöver man organiserar sig fackligt. Man måste organisera sig politiskt. 

Här har ett utbyte med Sverige stora möjligheter och kan vara viktigt. 

Slutligen riktade Jens en fråga till kongressen där han bad om stöd från Handels och erbjöd sig 

att komma med erbjudande om hur man kan göra det genom att skicka in den talong som 

finns i kongressmaterialet. 

18.1 Grunden för vårt internationella arbete 


Katarina Miller avdelning 24 

Tanja Carlson avdelning 2 

Anette Aronsson avdelning 3 


Dennis Thomson avdelning 24 






− Katarina Miller, avdelning 24, föreslår följande textändring ”Vi ska snabbt ta ställning 

till… vill vi ändra till: ”Vi ska vara ledande och snabbt ta ställning till viktiga politiska 

händelser i världen, påverka och bilda opinion”. Bifall av förbundsstyrelsen. 

− Anette Aronsson, avdelning 3, yrkar att i textmassan där begreppet syd ingår ska det 

ändras till fattiga länder. 

− Tanja Carlson, avdelning 2, yrkar på att ta bort ordet ”och” i början av meningen på rad 

25 sidan 69 i verksamhetsförslaget. Bifall av förbundsstyrelsen. 


att efter försöksvotering, begärd av Jenni Tervo, avdelning 12, avslå Annette Aronssons 

yrkande. 

att bifalla Katarina Millers, avdelning 24, yrkande. 

att bifalla Tanja Carlssons, avdelning 2, yrkande. 


Beslutad text 

Endast en världsomspännande facklig rörelse har möjligheten att utgöra en human 

motkraft till de hot och utmaningar som alla världens löntagare står inför idag. Vi lever i 

116 (137)

en globaliserad värld där kapitalet rör sig fritt över gränserna. Våra löner och arbetsvillkor 

är på ett tydligare sätt än någonsin tidigare beroende av vilka villkor arbetare i 

övriga världen har. Hela länder i syd fungerar som låglönesektorer i en global arbetsdelning. 

Hot om att flytta verksamhet utomlands eller anställa utländsk arbetskraft till 

löner som ligger långt under svenska kollektivavtal används för att sätta press på fackföreningsrörelsen. 

I förlängningen hotar detta alla löntagare. Det fackliga svaret nu som 

alltid, är att organisera oss och sluta oss samman. Det gör det omöjligt att ställa arbetare 

mot arbetare och det gör oss stark tillsammans. 

Det behövs också en internationell facklig styrka för att förhindra avregleringar och 

marknadsanpassningar som successivt minskar löntagares inflytande. Lönernas andel av 

den samlade bruttonationalprodukten minskar. Miljontals människor är arbetslösa eller 

arbetar under tvång, ofta barn och kvinnor. Bland dem som har jobb tjänar många 

mindre än vad som går att leva på. Arbetsmiljö och säkerhet är ofta usel. I en värld där 

över hundra personer årligen dödas i kampen för fackliga rättigheter finns fortfarande 

mycket kvar att göra. Här kan och ska Handels göra skillnad genom att visa 

internationell solidaritet. Vi ska vara ledande och snabbt ta ställning till viktiga politiska 

händelser i världen, påverka och bilda opinion. Tillsammans med andra ska vi motverka, 

bevaka och följa upp all typ av diskriminering på den globala arbetsmarknaden. 

18.1.1 Grunden för vårt internationella arbete - Den fackliga organiseringen 






− Tanja Carlsson, avdelning 2, yrkade att: sista ordet rättigheterna ändras till rättigheter på 

rad 11 sidan 70 i verksamhetsberättelsen. Bifall yrkades av förbundsstyrelsen. 


att bifalla Tanja Carlssons förslag. 


Beslutad text 

De som äger produktionsmedlen har alltid makt över dem som försörjer sig genom att 

sälja sin arbetskraft. För att skapa en motvikt till denna ojämna maktbalans måste 

löntagarna, i Sverige och i världen, organisera sig och föra sin talan gentemot 

arbetsgivarna kollektivt. Genom att enas om en lägstanivå för löner och arbetsvillkor kan 

man omintetgöra arbetsgivares försök att ställa arbetare mot varandra. När löntagarna 

organiserar sig och tar strid för sina gemensamma intressen tar de makten över sitt eget 

öde. Facklig organisering är nyckeln till starka löntagare, i världen precis som i Sverige. 

Maktförhållandena i arbetslivet är grundläggande för maktförhållandena i samhället i 

stort. Därför är det fackliga arbetet viktigt för alla jämlikhetssträvanden och det är en 

hörnpelare i ett samhälles demokratiska utveckling och struktur. Just därför är också 

rätten att organisera sig fackligt en mänsklig rättighet. 

Utvecklingen av fria, demokratiska fackföreningar är ett verktyg för att bekämpa 

117 (137)

fattigdom och en angelägenhet för alla som vill se en värld präglad av frihet, jämlikhet 

och demokrati. 

Handels ska verka för att vår yrkesinternational UNI Global Union i sin verksamhet prioriterar 

facklig organisering och arbetsplatsorganisationsbygge. 

18.1.2 Grunden för vårt internationella arbete - De globala ramavtalen 





Beslutad text 

Att människor inte arbetar under tvång och att de har rätt att organisera sig och 

förhandla kollektivt om löner och arbetsvillkor är grundläggande förutsättningar för en 

mer jämlik samhällsordning. Dessa principer, liksom förbud mot diskriminering och 

barnarbete, slås fast i International Labour Organizations, ILOs, kärnkonventioner. ILO 

har dock inga sanktionsmöjligheter, och dessutom har flera länder inte ratificerat 

kärnkonventionerna. Därför behöver konventionerna kompletteras med avtal mellan 

fack och arbetsgivare. 

Världsmarknaden domineras idag av stora multinationella företag. Villkoren på dessa 

företag påverkar också villkoren på mindre företag. Lokal facklig organisering är 

tillsammans med globala ramavtal mellan yrkesinternationaler och multinationella 

företag vårt viktigaste verktyg för att stärka löntagarnas fackliga rättigheter globalt. 

Detta gäller under förutsättning att det i de globala ramavtalen regleras att ILOs 

kärnkonventioner och andra grundläggande principer ska tillämpas i hela företaget. 

Att det rör sig om ett avtal mellan två parter, och inte ett ensidigt löfte från arbetsgivarens 

sida, är avgörande: dels ger det arbetstagarparten en möjlighet att göra anspråk 

på att arbetsgivaren ska följa avtalet, dels lägger det grunden för uppbyggandet av en 

facklig struktur i företaget. Ett globalt ramavtal främjar dialogen mellan parterna och 

gör det lättare för de fackliga organisationerna att sprida kulturen från de länder där 

man är som starkast till företaget i övrigt. När ett företag etablerar sig i ett nytt land 

underlättar ett globalt ramavtal samtalen mellan de lokala parterna. 

Det internationella fackliga arbetet handlar inte bara om löner och anställningsvillkor. 

Lika viktigt är inflytandet över den egna arbetssituationen och medbestämmandet i 

verksamhetens utveckling. Det är därför avgörande att internationella avtal utformas så 

att arbetstagarna företräds av demokratiska fackföreningar, och ingen annan. 

Handels ska verka för att alla multinationella företag med säte i Sverige inom våra 

organisationsområden tecknar globala ramavtal med UNI. 

118 (137)

18.2.1 Vår kamp för en jämlik värld - 

Den internationella ekonomin 


Ing-Christin Rydberg avdelning 24 






− Ing-Christin Rydberg, avdelning 24, yrkar att texten på sidan 72 rad 20 och sidan 31 rad 

38 ändras till att medlemmarnas pensionspengar ska hanteras på ett sådant sätt att våra 

etiska värderingar genomsyrar all hantering av dessa produkter och ska inte användas på 

ett sätt som undergräver deras egen trygghet. Bifall yrkades av förbundsstyrelsen. 

− Tanja Carlsson, avdelning 2, yrkade att på rad 31 och 32 sidan 71 med texten ”fattiga 

länder i syd och rika länder i nord” ändras till fattiga och rika länder. 

− Octavio Rodriguez, avdelning 9, yrkade på textändring på sidan 71 rad 34. Meningen 

börjar på rad 32 och lyder idag: ”Att utveckla den ekonomiska demokratin, i meningen att 

fördela ekonomisk makt och ekonomiska resurser mer jämlikt är viktigt”. Jag yrkar på att 

det ska stå följande: ”Att utveckla den ekonomiska demokratin, i meningen att fördela 

ekonomisk makt och ekonomiska resurser mer jämlikt är ett krav.” Bifall yrkades av 



att bifalla Ing-Christin Rydbergs yrkande. 

att avslå Tanja Carlssons yrkande. 

att bifalla Octavio Rodriguez yrkande. 


Beslutad text 

Den nyliberala ekonomiska politiken har flyttat makt från demokratin till marknadskrafterna, 

från arbete till kapital. Konsekvensen har blivit ökade klyftor mellan fattiga 

och rika, mellan kvinnor och män och mellan fattiga länder i syd och rika länder i nord. 

Att utveckla den ekonomiska demokratin, i meningen att fördela ekonomisk makt och 

ekonomiska resurser mer jämlikt är ett krav. 

När kapitalmarknaderna avreglerats har det blivit möjligt för marknadskrafterna att 

själva sätta spelreglerna på ett annat sätt än tidigare. Under hot om uteblivna investeringar, 

och därmed arbetstillfällen, kan man pressa fackföreningar att acceptera sämre 

villkor och stater att sänka skatter och försvaga arbetsmarknadslagstiftning. Spekulation 

skapar bubblor som när de spricker får förödande konsekvenser för sysselsättning och 

välfärd. 

Det behövs en tydlig global reglering och övervakning av kapitalmarknaderna. Det 

finansiella systemet måste reformeras så att socialt hållbara investeringar gynnas på 

bekostnad av spekulation. Så kallade skatteparadis ska förbjudas. En internationell skatt 

på valutatransaktioner ska införas. För att de fattigaste länderna ska kunna stärka sin 

ekonomi och utveckla sin produktion måste deras skulder avskrivas. 

Allt fler löntagare arbetar i företag som kontrolleras av riskkapitalbolag eller hedgefonder, 

som genom friare regler för hur man får placera kapital ofta tar stora risker. 

I syfte att göra kortsiktiga vinster skuldsätts företag samtidigt som forskning och 

119 (137)

pensionsfonder offras. För att skydda sig mot detta måste den samlade fackföreningsrörelsen 

se till att man har en ständigt pågående dialog och vi måste kräva insyn och 

inflytande i riskkapitalbolagen. Vi måste även påverka regeringar så att riskkapitalbolag 

underkastas rättvisa skatteregler och krav på transparens. Medlemmarnas pensionspengar 

ska hanteras på ett sådant sätt att våra etiska värderingar genomsyrar all 

hantering av dessa produkter och ska inte användas på ett sätt som undergräver deras 

egen trygghet. Handels ska kräva att riskkapitalbolag accepterar fackföreningar, är 

transparenta och ger fackliga organisationer insyn och inflytande. 

Internationella institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF, har 

aktivt försökt påverka länder att satsa mindre på offentlig konsumtion och offentligt 

finansierad välfärd, och istället avreglera sina marknader. Denna politik gynnar ingen utom de 

redan mäktiga. Det måste vara upp till varje land att demokratiskt besluta om hur man ska 

använda sina resurser. Handels uppfattning är att en stor offentlig konsumtion och en generell 

välfärd är viktigt för att samhällets tillgångar ska komma alla till del. 

18.2.2 Vår kamp för en jämlik värld – Klimatförändringarna 





Beslutad text 

På grund av stora utsläpp av koldioxid hotas jorden av klimatförändringar som kommer få 

förödande konsekvenser. Marknaden kommer därför inte lösa detta problem på egen hand 

eftersom den styrs av en ordning där ekonomisk vinst är det överordnade målet. Därför behövs 

internationella regleringar som kraftigt minskar utsläppen av växthus-gaser. Problemet har 

orsakats av rika länder men drabbar fattiga hårdast. Att minska koldioxidutsläppen är minst 

kostsamt för de länder som har stora ekonomiska resurser – därför måste de ta sitt ansvar och 

gå först. Handels ska verka för att Sverige och Euro-peiska Unionen, EU, gör det. Detta arbete 

får inte ske på bekostnad av länderna i syd. 

18.2.3 Vår kamp för en jämlik värld - Europeiska Unionen 



Jannika Fahlander förbundsstyrelsens föredragande 



− Tanja Carlsson, avdelning 2, yrkade att texten på sidan 73 rad 37 med texten ”… ska 

beslutas på nationell nivå” Jag vill ta bort om. Bifall yrkades av förbundsstyrelsen. 

120 (137)


att bifalla Tanja Carlssons, avdelning 2, förslag till textändring. 


Beslutad text 

Handels mål med EU-arbetet är att få till stånd ett konstruktivt samarbete där vi 

tillsammans kan höja miniminivåer i frågor som rör arbetsmiljö, jämställdhet och 

anställningstrygghet. Vi vill motverka ett EU där marknaden och ekonomiska intressen 

prioriteras framför sociala rättigheter och där de fackliga strukturerna ifrågasätts och 

försämras. 

Handels roll i EU som facklig organisation handlar om att delta i beslut som kan påverka 

arbetsmarknaden. Här har vi en möjlighet att förhandla om frågor innan EUkommissionen, 

parlamentet och ministerrådet tar upp dem. Vi deltar också i Europapolitiken 

för att utifrån den svenska modellen hävda de fackliga frågorna, försvara 

kollektivavtalen och höja nivåer för våra kollegor runt om i Europa. Det handlar inte 

minst om att motverka företags möjligheter att ställa arbetstagare med olika löner och 

villkor mot varandra. 

Det finns frågor där en europeisk samordning är av godo, eller rent av nödvändig, så 

länge den inte hindrar enskilda länder att gå längre i progressiv riktning. Åtgärder för att 

bromsa klimatförändringarna är en sådan fråga. Samtidigt finns det andra frågor där 

olika länder tillämpar olika modeller, varför en europeisk samordning inte är önskvärd. 

Arbetsmarknadspolitiken, liksom skatte- och välfärdspolitiken, ska beslutas på nationell 

nivå. Därför måste alla beslut på EU-nivå som kan påverka arbetsmarknaden fattas med 

respekt för att olika länder tillämpar olika modeller. 

Löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden ska regleras i avtal mellan 

arbetsmarknadens parter. Lagstiftningen ska ge en stabil arbetsrättslig grund att stå på. 

Samma löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Handels kan aldrig 

acceptera att EU överprövar den svenska arbetsmarknadsmodellen eller gör inskränkningar 

i fackföreningsrörelsens rättigheter att ta strid för denna modell. Handels ska 

därför verka för att beslut på EU-nivå inte ska tillåtas påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen 

och vår möjlighet att tillämpa denna. 

Om företag tillåts konkurrera med lägre löner för utländska anställda i några branscher 

kommer snart kollektivavtalsmodellen i sin helhet vara hotad. Även Handels avtalsområden 

drabbas. Att utnyttja utländsk arbetskraft på det sättet är djupt diskriminerande 

och riskerar dessutom att underblåsa främlingsfientlighet bland löntagare som ser 

sina jobb och löner hotas. Den fackliga strategin är, nu som alltid, att stå upp för dem 

som har det sämst ställt. Därför står Handels upp för att svenska kollektivavtal ska 

omfatta alla som arbetar i Sverige. Det ska finnas en verklig möjlighet att förhandla om 

kollektivavtal med företag som verkar i Sverige. Därför måste de ha ett kontor och vara 

möjliga att ta kontakt med i Sverige. 

Den europeiska valutaunionen, EMU, flyttar makt från nationella demokratier till tjänstemän i 

Europeiska centralbanken. Enskilda länder förlorar möjligheten att med penningpolitiska 

medel stimulera ekonomin. Den offentliga sektorn hotas då konkurrens enligt EMU-fördraget 

ska stimuleras. I lågkonjunktur gynnas konsumtionen av inhemskt producerade varor i länder 

vars valuta automatiskt försvagas, men den effekten går förlorad med en gemensam valuta. 

Den senaste finanskrisen visar dessutom att den svenska exportindustrin gynnas när kronan 

försvagas, vilket gett konkurrensfördelar och reducerat företagens behov av att säga upp 

anställda. Handels anser därför att Sverige även fortsatt skall stå utanför EMU. 

121 (137)

18.2.4 Vår kamp för en jämlik värld - Den internationella handeln 



Yvonne Berg avdelning 33 





− Bifall till motion V 2.7 yrkades av Maria Andersson-Nordström, avdelning 33. 

− Yvonne Berg yrkar på följande textändring av sidan 75 rad 38 i verksamhetsförslaget 

”Handels deltar aktivt i detta arbete och minst en gång per år den kommande 

kongressperioden ska det genomföras någon typ av kampanj, framförallt för att belysa 

vikten av respekt för fackliga och mänskliga rättigheter”. 

− Förbundsstyrelsen och Marie Ende, avdelning 20, yrkade avslag på både motion V.2.7 och 

förslaget till textändring. 


att avslå motion V.2.7. 

att avslå Yvonne Bergs, avdelning 33 förslag till textändring. 


Beslutad text 

I den globala arbetsdelningen förläggs ofta produktion med lågt förädlingsvärde till 

fattiga länder i syd medan den produktion som man kan göra riktigt stora vinster på 

förläggs till redan rika länder – länderna i syd producerar billiga råvaror som länderna i 

nord gör dyra industriprodukter av. Investeringar i syd görs ofta av utländska aktörer, 

med den konsekvensen att vinsterna från deras naturresurser försvinner ut ur länderna 

istället för att återinvesteras där. Fackliga krav på högre löner och bättre arbetsvillkor är 

en viktig faktor som bidrar till att tvinga fram en modernisering av ett lands produktion. 

Krav på att vinster ska återinvesteras i landet ger resurser till en sådan utveckling. Vilka 

åtgärder fattiga länder i syd i övrigt ska vidta är upp till dem att demokratiskt besluta 

om, men frihandelsavtal som tvingar dem att öppna upp sina marknader medan de rika 

ländernas marknader förblir slutna kan aldrig vara en lösning. 

Många varor som konsumeras i nord är tillverkade under mycket svåra förhållanden i 

syd. När återförsäljare av till exempel kläder, skor, leksaker och elektronik väljer att 

köpa in produkter från syd istället för att tillverka dem själva måste de också ta ett 

ansvar för arbetsvillkoren i producentledet. Återförsäljarna bör ha globala avtal inte bara 

för de handelsanställda utan också med producenternas yrkesinternational, där 

återförsäljarnas ansvar för villkoren hos deras leverantörer regleras. Nyckeln till bättre 

arbetsförhållanden i syd är att arbetarna där organiserar sig och tillsammans tar strid för 

sina intressen. För att det inte ska finnas länder där arbetarna är oskyddade och dit 

företagen kan flytta sin produktion krävs facklig organisering. Handels stödjer därför 

uppbyggnaden av demokratiska fackföreningar världen över. De lokala facken kan också 

få stöd av att konsumenter i nord sätter press på återförsäljarna att bara saluföra varor 

som tillverkats under acceptabla förhållanden. Därför är det viktigt att villkoren i 

tillverkningsindustrin och återförsäljarnas agerande granskas och att konsumenterna får 

information om det. Handels deltar aktivt i detta arbete, framförallt för att belysa vikten av 

respekt för fackliga rättigheter. 

122 (137)

Handels är en aktiv part i diskussionen om hur svenska detaljhandelsföretag kan ta 

ansvar för arbetsvillkoren i produktionsledet. Genom olika forum för dialog bidrar vi 

med vår kunskap och våra kontakter för att möjliggöra facklig organisering och 

kollektiva förhandlingar på fabriker i syd. Handels ska verka för att den svenska 

detaljhandeln ska göra sina inköp från fabriker som respekterar de grundläggande 

globala fackliga mänskliga rättigheterna i form av ILOs åtta kärnkonventioner. 

18.2.5 Vår kamp för en jämlik värld - Alla folks frihet – hela världens fred 



Ulla Martinsson avdelning 24 


Miko Månsson avdelning 16 

Carolina Jäger avdelning 2 



Patrik Bergvall avdelning 20 


Jorge Valencia Flores avdelning 1 



Jannika Fahlander förbundsstyrelsens föredragande 





− Sara Björnson, Ulla Martinsson, Miko Månsson, med flera yrkade bifall till motion V.2.12. 

− Per Lilja, avdelning 11, yrkade att kongressen med anledning av Amnestys jubileum ta ett 

uttalande till stöd för människor som fängslats för deras fackliga arbete. Förbundsstyrelsen 

yrkade bifall. 

− Marie Ende yrkar på tillägg sidan 76 rad 18: I de fall stater kontinuerligt bryter mot 

folkrätten anser Handels att bojkott, desinvestering och sanktioner kan övervägas och 

användas. Yrkar att kongressen tar ett uttalande för Palestina. Förbundsstyrelsen yrkade 

bifall till förslaget. 

− Carolina Jäger, avdelning 2, yrkar på ändring av text sidan 76 rad 23 och rad 25 till: 

”Under 2000-talet har vissa etniska grupper kommit att misstänkliggöras på ett otäckt sätt. 

Grumliga teorier om att dessa etniska grupper inte fungerar som andra människor har 

motiverat såväl trakasserier i vardagen som i krig”. 

− Sara Björnson yrkar att kongressen tar ett uttalande om att vi ställer oss bakom Ship to 

Gaza och aktivt arbetar för att ha en plats på båtarna. 


att avslå motion V.2.12. 

att bifalla Marie Endes, avdelning 20, ändringsförslag till texten. 

att avslå Caroline Jägers, avdelning 2, förslag till textändring. 

att bifalla förslagen till uttalanden från Marie Ende, avdelning 20, och Patrik Bergvall, 

avdelning 20. 


123 (137)

Beslutad text 

Att jämlikhet och frihet är en förutsättning för en fredlig världsordning har arbetarrörelsen 

alltid känt till. Kränkningar av individers, folks eller nationers grundläggande 

rättigheter hotar i förlängningen allas säkerhet. Förenta Nationernas, FNs, ställning och 

folkrätten måste därför stärkas. Militära interventioner ska aldrig ske utan FN-mandat 

eller under annan flagg eller befäl än FNs. Demokrati växer fram underifrån, inte ovanifrån. 

Handels ska verka för att folkrätten respekteras i hela världen. I de fall stater 

kontinuerligt bryter mot folkrätten anser Handels att bojkott, desinvestering och 

sanktioner kan övervägas och användas. 

Världen präglas av rasistiska strukturer som tar sig uttryck i allt från diskriminering på 

arbetsmarknaden och boendesegregation till misshandel, mord och militära övergrepp. 

Under 2000-talet har muslimer kommit att misstänkliggöras på ett mycket otäckt sätt. 

Grumliga teorier om att muslimer inte fungerar som andra människor har motiverat 

såväl trakasserier i vardagen som krig. När personer med en viss etnisk eller religiös 

bakgrund antas vara mindre mänskliga än andra läggs grunden för ett omänskligt och 

fascistiskt samhälle. Arbetarrörelsen är det forum där människor ges möjlighet att kämpa 

tillsammans för sina gemensamma intressen, oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön, 

sexuell läggning, funktionalitet och ålder. Handels kan därför aldrig acceptera att en 

grupps värdighet kränks, i Sverige eller någon annanstans. Handels ska aktivt engagera 

sig i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. 

Rätten att söka skydd undan förföljelse är en mänsklig rättighet. Det ska vara möjligt att 

komma till Sverige och ansöka om asyl och ansökan ska bedömas på ett rättssäkert sätt. 

Sverige ska utmärka sig som ett land som står upp för flyktingars rättigheter. Även i övrigt ska 

svensk migrationspolitik präglas av generositet och öppenhet. Handels kan aldrig acceptera att 

människor som invandrat till Sverige utnyttjas av oseriösa arbetsgivare och används som en 

hävstång för att pressa ner löner och arbetsvillkor. 

Uttalande om respekt för fackliga och mänskliga rättigheter 






- Redaktionsutskottets förslag till uttalande. 

- Marie Endes yrkade på att mänskliga rättigheter i arbetslivet ska användas i stället för 

facklig mänskliga rättigheter samt att lägga till om Amnestys fackliga nätverk. Bifölls av 


- Bifall till förslaget med textändring yrkade också av Lars-Anders Häggström och Per Lilja 

Bilaga 11 - fackliga mänskliga rättigheter 


att bifalla redaktionsutskottets förslag med bifall till Marie Endes textändring. 

Beslutad text: 

Handels kongress kräver respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet 

I fem dagar har fackligt aktiva från Handels träffats för att fatta beslut som gör skillnad för 

medlemmar på deras arbetsplatser, i samhället – och i världen. Samtidigt uppmärksammar vi 

att allt för många kollegor på den globala arbetsmarknaden förföljs, fängslas och mördas för 

124 (137)

att de försöker använda sin rätt att arbeta fackligt. Detta samtidigt som den globala 

arbetsmarknaden består av allt fler tillfälliga jobb, oftast med små möjligheter att ställa krav på 

rimliga arbetsvillkor eller protestera mot missförhållanden. 

Under 2009 mördades 101 fackligt aktiva kamrater, en ökning med 30 procent jämfört med 

året innan. Ytterligare tiotusentals arbetstagare utsattes för hot, avsked, övergrepp, sexuella 

trakasserier, misshandel eller bestraffades med fängelse. Detta för att man engagerat sig fackligt 

eller deltagit i aktioner för bättre villkor på sina arbetsplatser. Bakom siffrorna finns också ett 

stort mörkertal om övergrepp mot de grupper på arbetsmarknaden som inte har kunskap om 

sina rättigheter och som ofta är för rädda för att våga anmäla. 

Colombia är det i särklass farligaste landet för fackligt arbete, 48 facklig aktiva mördades här 

år 2009. I Algeriet, Indien, Egypten och Pakistan bestraffades fackliga kamrater som 

demonstrerade mot uteblivna löner. I Turkiet riskerar idag 111 fackliga kamrater fem års 

fängelse efter en demonstration. För precis fyra veckor sedan fängslades och försvann 

generalsekreteraren i Elfenbenskustens fackliga centralorganisation utan några skäl eller 

åtalspunkter. 

Att människor trakasseras eller mister sitt liv för den fackliga kampens skull kommer vi aldrig 

acceptera. Handels kräver respekt för våra grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. 

Vi kräver också att svenska företag som verkar internationellt tydligt tar avstånd från all 

förföljelse av fackligt aktiva. Slutligen vill vi uppmärksamma Amnestys 50- års jubileum och 

deras mycket viktiga arbete för mänskliga rättigheter, inte minst Amnestys fackliga nätverk 

som gör viktiga insatser för de fackliga fängslade kamraterna världen över. Kampen går vidare! 

Uttalande om Ship to Gaza 






− Styrelsens förslag till beslut, att kongressen tar ett uttalande om att Handels ställer sig 

bakom Ship to Gaza och att Handels ekonomiskt stödjer konvojen i juni 2011. 

− Sara Björnsons yrkande att kongressen tar ett uttalande om att vi ställer oss bakom Ship to 

Gaza och aktivt arbetar för att ha en plats på båtarna. 

− Maria Endre yrkade bifall till styrelsens förslag. 


enligt förbundsstyrelsens förslag efter votering begärd av Ayse Görgulu. 

Uttalande Palestinafrågan 


Lars-Anders Häggström, förbundsordförande 


− Redaktionsutskottets förslag. 

Bilaga 12 - uttalande Palestina 

125 (137)


att bifalla redaktionsutskottets förslag. 

18.2.6 Vår kamp för en jämlik värld - 

Diskriminering och förtryck i en globaliserad värld 


Inger Nyström avdelning 20 

Sofie Connysson avdelning 29 


Jane Larzon förbundsrådet, avdelning 2 

Therese Andersson avdelning 11 




− Inger Nyström, avdelning 20, yrkar på förändringar på sidan 77 rad 13 infoga följande 

efter meningen som slutar med ”prostitution”. Detta gäller även barn. Samt i nästa mening 

rad 15 föra in ” sexturism och” mellan ”försvårar” och Traffickingligornas”. 

Förbundsstyrelsen yrkade bifall till förslaget. 

− Sofie Connysson, avdelning 29, yrkar på att på rad 39 sidan 77 lägga till ”detta är inte 

acceptabelt” efter meningen ”Sexuella trakasserier o övergrepp förekommer både i 

arbetslivet och i samhället i övrigt ”. 

− Therese Andersson, avdelning 11, yrkar att ta bort rad 5-8 på sidan 78. 

− Förbundsstyrelsen yrkar att på rad 39 efter ”jämlikt” lägga in ”prostitution oavsett vem 

som köper är aldrig acceptabelt”. 


att bifalla Inger Nyströms förslag till textändring. 

att bifalla Sofie Connyssons förslag till textändring. 

att avslå Therese Anderssons 11, förslag till textändring. 


Beslutad text 

Miljontals människor befinner sig i slaveri eller tvångsarbete. Vissa är bundna av skulder, andra 

tvingas med hot och våld, ytterligare andra säljs redan som barn. Kriminella nätverk bedriver 

organiserad människohandel där man under hot och våld smugglar människor över nationsgränser 

och tvingar dem till hårt exploaterande arbete, ofta i hushåll, i farliga arbeten eller i 

prostitution, detta gäller även barn. Genom att bekämpa fattigdom och föra en human 

migrationspolitik kan man försvåra sexturism och traffickingligornas rekrytering av offer. 

Fattigdom och svag välfärd förhindrar barn att vara barn. Många är slavar och hundratals 

miljoner är barnarbetare. Ett väl utbyggt utbildningsväsende med allmän, avgiftsfri skolgång 

befriar barn från arbete samtidigt som det stärker samhället. Löner för de vuxna som det går att 

försörja en familj på och tryck från konsumenter är också faktorer som bidrar till att minska 

barnarbetet. Handels ska arbeta med att motverka, följa upp och bevaka barnarbetet på den 

globala arbetsmarknaden. 

Över hela världen finns en grundläggande ordning som innebär att män som grupp är 

126 (137)

överordnade kvinnor som grupp. Kvinnors frihet och självbestämmande begränsas, ibland med 

mycket brutala medel. Kvinnor har sämre arbetsvillkor och anställningsförhållanden än män, 

liksom lägre löner – om de överhuvudtaget får riktiga anställningar. Samhälleliga normer som 

lägger det största ansvaret för hem och familj på kvinnor ger dem en svagare ställning i 

arbetslivet. Kvinnor har ofta sämre möjligheter att få en utbildning än män och arbetar oftare i 

den informella sektorn, med allt vad det innebär av otrygghet och risker. Sexuella trakasserier 

och övergrepp förekommer både i arbetslivet och i samhället i övrigt, detta är inte acceptabelt. 

Kvinnor är också underrepresenterade i styrande organ såväl inom företag och stater som inom 

arbetarrörelsen. Handels vill genom sitt internationella engagemang arbeta för kvinnors fackliga 

rättigheter och kvinnors möjligheter att engagera sig fackligt, för att på så sätt stärka 

jämställdheten mellan män och kvinnor. Handels ska verka för att kvinnors ställning inom den 

internationella fackföreningsrörelsen stärks. 

Ett av de mest brutala uttrycken för kvinnors underordning och mäns överordning är när män 

anser sig ha rätten att köpa andra människors kroppar för att utnyttja dem sexuellt. En relation 

där den ene köper den andra är per definition aldrig jämlik. Prostitution oavsett vem som köper 

är aldrig acceptabelt. De flesta prostituerade lever dessutom under mycket svåra villkor och 

utsätts för allvarliga övergrepp. Prostitutionen är också en förutsättning för människohandel för 

sexuella ändamål. Utan efterfrågan skulle det inte vara lönsamt för kriminella nätverk att tvinga 

in människor i sexindustrin. Handels stödjer den svenska lagstiftningen, som förbjuder köp av 

sexuella tjänster, men inte försäljning. Den minskar efterfrågan och lägger ansvaret där det hör 

hemma, hos den som begår övergreppet. Ett sådant synsätt är också vår globala hållning i 

frågan. 

Prostituerade måste ges stöd för att skyddas från faror och för att få tillgång till en annan 

försörjning. Detta kan aldrig ske genom att det övergrepp som det innebär att köpa en annan 

människas kropp legitimeras. Facklig organisering är därför inte rätt sätt att stödja de 

prostituerade. Prostitution är inte ett arbete vars villkor ska förbättras utan ett övergrepp som 

ska upphöra. Förändrade värderingar om kvinnors och mäns värde och rättigheter är 

tillsammans med allas rätt till arbete, ett fungerande välfärdssamhälle och kamp mot 

organiserad brottslighet nyckeln till ett samhälle utan prostitution. 

18.3 Vårt internationella arbete 


Mia Jansson avdelning 36 

Susan Macaulay avdelning 31 

Linda Palmetzhofer förbundsstyrelsens föredragande 



− Mia Jansson, avdelning 36, yrkade textillägg på sidan 81 rad 17: samt återkopplar till 

berörd yrkesgrupp för information. 

− Susan Macaulay, avdelning 31, yrkar på textändring att på sidan 79 rad 16 ta bort texten – 

bättre, mer- . 

− Linda Palmetzhofer bifaller motionärernas förslag till förändrad text. 


att godkänna Mia Janssons textändringsförslag. 

127 (137)

att godkänna Susan Macaulays textändringsförslag . 


Beslutad text 

Handels ingår i en rad internationella samarbeten och arbetar på flera sätt för en global 

utveckling som främjar jämlikhet, frihet och demokrati. Den bärande principen är 

solidariteten, där vi alla stödjer varandra för att uppnå det gemensamma bästa. De som 

berörs av arbetet ska utföra det tillsammans. För att uppnå målsättningarna för det 

internationella arbetet verkar Handels inom ett flertal forum. 

En av de viktigaste målsättningarna för Handels internationella arbete är att stärka den 

internationella solidariteten bland oss själva, som medlemmar och fackligt aktiva i Handels. I 

syfte att göra detta bedriver vi ett opinionsbildande arbete för att ge kunskap och informera om 

kollegors villkor världen över och om vilket internationellt arbete Handels gör. Genom att visa 

på gemensamma förutsättningar och utmaningar, men också skilda levnadsförhållanden skapas 

en känsla av samhörighet. Handels ska arbeta för att stärka den internationella fackliga 

solidariteten. Handels ska därför samarbeta med andra fack och sociala rörelser för att bygga en 

globalisering underifrån och nå en global arbetsmarknad med rättvisa villkor. 

18.3.1 Vårt internationella arbete - Det nordiska samarbetet 





Beslutad text 

Handels samordnar sitt internationella arbete med nordiska systerförbund i fackliga 

frågor, branschfrågor och samhällspolitiska frågor av övergripande karaktär. Ett uttalat 

syfte med detta samarbete är att arbeta för att arbetsmarknadsmodeller med hög 

organisationsgrad och starka kollektivavtal förverkligas i fler länder i Europa. Handels 

ska fortsätta arbeta med denna samordning såväl i frågor som rör den fackliga och 

politiska utvecklingen som i branschfrågor. 

18.3.2 Vårt internationella arbete - Arbetet inom UNI Global Union 




− att godkänna förbundsstyrelsens förslag till text och behandling av motionerna. 

Beslutad text 

Handels är med i den globala yrkesinternationalen UNI Global Union. UNI har 900 

128 (137)

medlemsförbund, med sammantaget 20 miljoner medlemmar. Handels anser att UNIs 

viktigaste roll är att stödja framväxten av fackföreningar och att lägga globala avtal. UNI 

kan också ge röst åt fackliga krav i olika internationella forum, och till exempel påverka 

EU-direktiv. 

UNI är med sin kompetens och struktur en stor tillgång för Handels internationella 

arbete. Den största delen av Handels internationella arbete kommer därför även fortsättningsvis 

ske genom UNI. Handels ska ta ansvar för UNIs verksamhet och aktivt bidra till 

att dess mål utvecklas och uppnås. I all verksamhet inom UNI samordnar sig Handels 

med de övriga nordiska fackförbunden. 

18.3.3 Vårt internationella arbete - De europeiska företagsråden 





Beslutad text 

Enligt ett EU-direktiv från 1994 ska företag med minst 1 000 anställda inom det 

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och med minst 150 anställda i två eller 

fler länder bilda ett europeiskt företagsråd, European Works Council, EWC. I EES ingår 

förutom alla EU-länder, också Norge, Island och Liechtenstein. De europeiska 

företagsråden ger arbetstagarrepresentanter en möjlighet att mötas för information och 

samråd med arbetsgivaren på ett europeiskt plan. 

Genom EWC ska anställda ges inflytande över beslut som har nations- eller gränsöverskridande 

effekter. Det är också ett verktyg för att bygga ett fackligt nätverk inom 

EU. Handels uppfattning är att företagsledningarna ska informera och konsultera EWC 

innan de fattar beslut om strukturella frågor, i synnerhet sådana som har effekt på 

sysselsättningen, och policyfrågor om arbetsmiljö, personal och kompetensutveckling. 

Det är också ett viktigt forum för att utveckla arbetet gällande införandet av ny teknik, 

företagets uppförandekoder och globala ramavtal. Handels deltar aktivt i de europeiska 

företagsråden och tar ett särskilt ansvar för EWC i svenska företag som verkar i flera 

EES-länder. 

Direktivet om europeiska företagsråd talar om ”företrädare för de anställda” men 

Handels bestämda uppfattning är att det är av avgörande betydelse att arbetstagarna i 

EWC företräds av sina fackliga representanter, och ingen annan. Handels ska också 

verka för det. I EWC-sammanhang ska tolkning vara en självklar rättighet för att alla, 

oavsett språkkunskaper, ska kunna delta i mötena fullt ut. 

129 (137)

18.3.4 Vårt internationella arbete - Den sociala dialogen 


Styrelsens förslag till beslut. 

− Kongressen beslutade 


Beslutad text 

Den sociala dialogen blev en formell del av EU-samarbetet 1991 och är det forum där 

europeiska fackföreningar och arbetsgivare träffar vad som närmast är att betrakta som 

EUs regering, EU-kommissionen, för att påverka och bereda förslag som rör arbetsmarknad, 

ekonomi, arbetsrätt och arbetsmiljö. I vissa frågor kan parterna välja att själva 

förhandla och får då mandat att komma med förslag till direktiv. För en stark social 

dialog krävs politisk press där parterna måste inse att om de inte tar tag i frågan själva 

väntar lagstiftning från kommissionens sida. 

Handels deltar i den sociala dialogen för att utveckla samarbetet med arbetsgivare och 

det politiska styret samt för att stärka respekten för fackliga rättigheter i alla medlemsländer. 

För att den sociala dialogen ska bli det forum den är tänkt att vara krävs aktiva 

insatser för att involvera fackföreningar från EUs nya medlemsländer samt ett seriöst 

engagemang från såväl EU-kommissionen som Europas arbetsgivarorganisationer. 

Handels deltar aktivt i de sociala dialoger som omfattar våra yrkesområden och sektorer. 

Samt återkopplas till berörd yrkesgrupp för information. 

18.3.5 Vårt internationella arbete – Utvecklingsprojekten 





Beslutad text 

I en globaliserad värld påverkas arbetsvillkoren i en region alltid av villkoren i andra 

regioner. Det är omöjligt att upprätthålla en stark position för löntagarna i Sverige om 

löntagarna samtidigt försvagas i resten av världen. Det ligger därför i Handels intresse att 

stödja kamrater som organiserar sig fackligt i andra länder. Genom utvecklingsprojekt 

bidrar Handels till att stärka den internationella arbetarrörelsen. Det är ett viktigt 

verktyg i fattigdomsbekämpningen och i kampen mot hiv/AIDS. I mötet med fackliga 

kamrater får vi lärdomar som vi har nytta av i vårt fackliga arbete i Sverige. 

Handels ska genom utvecklingsprojekt bidra till uppbyggnaden av fackföreningar i 

länder där arbetarrörelsen har en svag ställning. Det är de lokala fackföreningarna som 

ska vara drivande i projekten eftersom det är där kunskapen om de egna behoven finns. 

Vår roll är att bidra med stöd och vår kunskap. Projekten administreras av UNI som har 

upparbetade kontakter och god kännedom om de länder vi arbetar i. Projekten fokuserar 

främst på medlemsvärvning, organisationsbyggande och kollektivavtalstecknande. 

130 (137)

Jämställdhetsperspektivet finns alltid med. 

Lokal facklig verksamhet är ett av de viktigare slagen av folkligt deltagande i ett sam-hälles 

utveckling. Den som vill stödja en demokratisk utveckling bör därför stödja uppbyggnaden av 

fackföreningar. Handels anser att det fackliga biståndet bör vara en central del av det svenska 

biståndet. 


Val protokollsjusterare för sista dagens protokoll 

samt slutprotokoll 

Till protokollsjusterare för sista dagens protokoll samt slutprotokoll valdes jämte 

kongressordförandena Maria Olsson, avdelning 1, Daniel Tillgren, avdelning 18. 


Förslag till stadgar som inte behandlats under ovanstående 

punkter 


Lars-Anders Häggström, förbundsordförande. 



Bilaga 13 - stadgar kvar att fastställa 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag. 

att därmed fastställa stadgarna i sin helhet. 


Fastställande av tidpunkt för stadgarnas ikraftträdande 




− Styrelsens förslag till beslut om att de nya stadgarna ska börja gälla 1 januari 2012. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag. 

att därmed fastställa stadgarna i sin helhet. 

131 (137)


Tid och plats för nästa kongress 




− Nästa kongress kommer att äga rum 2016, tid och plats kommer att beslutas av 



att godkänna styrelsens förslag. 


Kongressens avslutning 

Tacktal 

Pia Håkansson, som representerade de svenska gästerna, tackade för en trevlig kongress. 

Kamratskap har genomsyrat en väldig trevlig kongress. Ett speciellt tack riktades till 

ordförandena för kongressen, som i princip har arbetat dygnet runt, och hanterat den nya 

tekniken på ett fantastiskt sätt. 

Lars-Anders Häggström, förbundsordförande - avtackningar av: 

Revisorer 

Så var det dags för avtackningar. Ganska många den här gången. Låt oss börja med våra 

avgående revisorer: Inger Persson, Ann-Christine Liljeros och Sonja Sennevall. De valdes 2001 

och har haft uppdraget i tio år. Ni har varit fantastiska och har varit ett stort stöd för oss i vårt 

arbete. Alla har alltid funnits på plats. Ni har gjort ett kanonjobb. Ett hjärtligt tack ska ni ha. 

Revisorerna tackade genom Inger Persson. 

Revisorsuppleanter 

Till protokollet. Ett stort tack till: Lars Fällström och Urban Dahlgren. Conny Carlsson avgår 

men fortsätter som ordinarie revisor. 

Förbundsstyrelsen 

Lennart Bäck, avdelning 10 Borås 

Lennart Bäck hade inte möjligheten att komma upp till kongressen. Honom har förbundsstyrelsen 

därför avtackat vid ett tidigare tillfälle. 

Åsa Kratz, avdelning 18 Västerås 

Jag tror ni förstå vad jag menar, i alla fall ni som kommer från Mälardalen, att hon kom in 

som ett yrväder. Åsa har sin anställning på IF Metalls expedition i Eskilstuna, jag säger 

anställning för jag vet inte om jag vågar säga att hon arbetar där utifrån hennes enorma 

engagemang på alla håll och kanter, inte minst inom Handels. 

Hennes bakgrund är brokig, som hela hon skulle jag vilja säga; sällan har jag träffat en så 

mångfacetterad individ som Åsa. Hon har trots sin relativt ringa ålder hunnit med att; vara 

132 (137)

anställd, driva eget företag, bli fackligt aktiv, politiskt aktiv, teaterapa med en fantastisk 

sångröst. 

Åsa har varit aktiv i Handels sedan 2000: 

o Mars 2000 blev hon suppleant i AFO-klubbens styrelse 

o Mars 2000 suppleant i representantskapet för avdelning 8, Eskilstuna 

o April 2000 suppleant revisor i avdelningen 

o Mars 2001 ordinarie i AFO klubbens styrelse 

o April 2001 handelsombud och skyddsombud för IF Metall, Eskilstuna 

o April 2002 Suppleant avdelningsstyrelsen för avdelning 8, Eskilstuna 

o April 2003 vice ordförande avdelningsstyrelsen avdelning 8 

o April 2003 suppleant förbundsrådet 

o Maj 2006 ledamot förbundsstyrelsen 

o 2005-2008 klubbordförande AFO-klubben avdelning 8 

o April 2008 avdelningsordförande avdelning 18, Västerås, vilket hon fortfarande är. 

Första gången jag träffade Åsa var när jag 2005 presenterade tankarna i parlamentariska 

utredningen för Mälardalsavdelningarna. Kan inte säga att hon var alltför entusiastisk inför det 

jag sa. Åsa var den som var mest aktiv och ställde konstruktiva frågor, uttryckte missnöje med 

vissa saker för att hålla med om andra. Men i efterhand har vi konstaterat att det blev inte så 

tokigt i alla fall. Vill nog påstå att den typ av ärliga och uppriktiga diskussioner som vi hade på 

den där konferensen aktivt bidrog till att utforma det slutgiltiga förslaget. För Åsa gjorde det 

jag tycker är så bra, hon tog diskussionen direkt och inte i korridorerna, med sitt ärliga och 

uppriktiga sätt utövade hon inflytande. 

Hon blev invald i förbundsstyrelsen 2006. Hennes kännetecken är: 

Ett enormt samhällsengagemang. 

Hon sprider glädje och en känsla av att allt går att fixa med glatt humör. Ingenting sitter fast. 

Hon har ett stort kontaktnät som hon använder vid behov. 

Hon sätter ned foten och stannar upp när det behövs och kräver rapportering på det hon 

känner sig osäker på. Hon lägger sig sällan i hurfrågorna men vill ha koll på vart vi i 

förbundsstyrelsen är på väg. 

Hon är ständigt i rörelse och alltid på väg till nästa ställe, men är på plats när hon är på plats. 

Bor på vischan, har man och stort menageri, det är inte alltid så lätta att säga om det är 

tuppen katten eller Björn som går först. Men jag har nog trots allt en bestämd känsla att det 

är mannen Björn som prioriteras högst. 

När du nu väljer att sluta ditt uppdrag vill jag säga ett stort TACK till dig för allt arbete du lagt 

ner i förbundsstyrelsen. Vi kommer att sakna dig, Åsa, dina kloka inlägg, din nyfikenhet och 

oräddhet och inte minst din sång och ditt alltid lika glada humör. Vill som ett synbarligt bevis 

överlämna en gåva från förbundet som tack. Tack, Åsa. 

Agneta Ramberg, avdelning 36 Uppsala 

Agneta har sin anställning hos H&M. Skulle vilja säga att hon tillhör de där genuina fackliga 

företrädarna som gör ett så fantastiskt arbete i det tysta. De där som bara gör det som ska 

göras och inte mer med det. De där som är så ovärderliga för oss som organisation. 

Agneta har varit aktiv i Handels sedan 1988. Sitt första styrelseuppdrag i avdelningen fick hon 

1990 där hon var vice ordförande ett antal år för att 1998 ta över ordförandeklubban. Första 

gången jag träffade Agneta var när jag 1995 höll en utbildning för avdelningsordförande och 

vice ordförande. Under den utbildningen såg jag ett drag hos Agneta som hon aldrig skulle 

kännas vid. I utbildningen ingick bland annat krishantering som vi genomförde som i form av 

spel. Den egenskap jag såg hos henne var att ju tuffare inspel vi kom med desto lugnare blev 

Agneta. Hon har med andra ord väldigt hög stresströskel, en mycket god egenskap. 

133 (137)

Agneta blev invald i förbundsstyrelsen 2001. Hennes kännetecken är att hon är oerhört lojal i 

den meningen att hon alltid sätter medlemmarna före sin egen bekvämlighet. Hon tar ett 

obekvämt beslut om hon tror att det är rätt för medlemmarna, oavsett att hon vet att hon får 

kritik för det. Hon är med andra ord den typen av person som ser till att vi som organisation 

flyttar fram sina positioner. Agneta bildar sig en egen uppfattning och när hon väl gjort detta 

står hon för det. Hon kanske inte är den som alltid pratar, men när hon gör det så lyssnar 

omgivningen. Eftersom vi alla vet att nu har Agneta tänkt klart. Hon är väldigt noggrann, rätt 

ska vara rätt, trampar aldrig på någon och hon respekterar allas uppfattning, även om hon inte 

delar den. 

Jag har fått mig berättat att du har en säregen otur med din logi under dina uppdrag. 

Du får alltid det minsta rummet, eller det ostädade rummet, eller varför inte det redan 

upptagna rummet, men som vanligt med ditt orubbliga lugn och din sans så har du hanterat 

även detta. 

När du nu väljer att lämna ditt uppdrag vill jag säga ett stort TACK till dig för allt arbete du 

under tio år lagt ner i förbundsstyrelsen. Vi kommer att sakna dig Agneta, ditt lugn, dina kloka 

inlägg, din trofasthet mot organisationen och din rakryggighet. Vill som ett synbarligt bevis 

överlämna en gåva från förbundet som tack. Tack, Agneta. 

Helen Sandgren – Stenmark, avdelning 24 Göteborg 

Helen har sin anställning på Flüggers färg i Göteborg. I förbundsstyrelsen, som hon tillhört i 

hela 15 år, har hon blivit vår ordningsman. Den där som försynt påpekar att det där kan inte 

vara rätt och som en förlägen förbundsledning skamset konstatera att så är det nog. 

Helen har varit aktiv i Handels sedan mitten på 80 talet, då som förtroendeman på sin arbetsplats 

i en skoaffär och som styrelseelev i gamla avd 38 Ludvika. Kärleken och arbete förde 

henne till Göteborg, där hon övergick till färgbranschen, som hon fortfarande är kvar i. 

Någon gång 1989/90, har inte riktigt kunna få exakt kläm på när, blev hon facklig förtroendeman 

på sin arbetsplats i Göteborg, i samband med ett uppsökeri som avdelningen genomförde. 

I avdelningsstyrelsen gick hon in som suppleant 1990-1991, för att 1995 i ett fyllnadsval gå in 

som vice avdelningsordförande.1996 valdes hon till avdelningsordförande och samma år till 

ledamot i förbundsstyrelsen. 

Helen är mycket korrekt (ordning och reda) järnkoll på allt från stadgar till vem som fyller år i 

förbundsstyrelsen. Helen är inte den som kan kännetecknas som den stora agitatorn, men väl 

den som försöker hålla ihop gruppen och arbeta kollektivt. Hon har absolut inga problem att 

ta till orda inför grupp vilket väl inte minst bevisas av att hon svingat klubban på Handelskongresser 

vid inte mindre än tre tillfällen, 2001, 2006 och 2011. Lojalitet mot organisationen 

finns också där i stora mått. Ett bevis på detta är när jag ringde cirka två veckor före senaste 

LO kongressen med en fråga ifall hon med kort varsel kunde ställa upp som ordförande då 

man fått ett sent återbud. Svaret kom utan några större åthävor eller omtumlande utrop. Svaret 

var ett kontrollerat ”Det kan jag väl göra, men då måste jag snabbt få möjlighet att sätt mig in 

i frågorna”. Så agerar ett fullblodsproffs. 

Hon är inte den som förhäver sig eller inte låter andra ta utrymme, men likväl gör hon alltid 

sitt jobb på ett excellent sätt. Mot den bakgrunden av kontroll och ordning och reda ter det sig 

som nästan ofattbart att hon av alla ska ha missat ett flyg på väg till ett fackligt uppdrag. Att 

det inte rör sig om förbundsstyrelsen vet jag, men källorna är alltför tillförlitliga för att jag inte 

ska tro att det är sant. Men jag ska ändå låta det vara osagt. 

När du nu väljer att lämna ditt uppdrag vill säga ett stort TACK till dig för allt arbete du under 

hela 15 år lagt ner i förbundsstyrelsen. Vi kommer att sakna dig Helen, din ordning och reda, 

134 (137)

din omsorg om dina kamrater. Din sociala kompetens och ditt engagemang. Jag vill som ett 

synbarligt bevis överlämna en gåva från förbundet som tack. Tack, Helen. 

Maria Bosdotter, avdelning 20 Stockholm 

Maria har sitt ursprung i AFO och en anställning på Arbetarrörelsens arkiv. Hon har varit 

aktiv i Handels i princip hela sitt vuxna liv, man kan gott säga att hon är en ikon i vårt 

förbund. Hon har varit aktiv i Handels sedan slutet av 60-talet, har inte gått att få fram exakta 

uppgifter i några arkiv. 

Hennes första uppdrag var i klubbstyrelsen. Hon blev vald när hela styrelsen plötsligt 

avgick.1973 blev hon ledamot i avdelningens studie- och informationsråd. Sitt första 

styrelseuppdrag i avdelningen fick hon 1976 som styrelsesuppleant. Från 1977 ordinarie i 

avdelningsstyrelsen. Det innebär att hon suttit i avdelning 20 styrelse i 38 år. 

Den 30 mars 1983 valdes hon till avdelningsordförande i avdelning 20 i Stockholm. Hela 28 år 

hade hon alltså innehaft detta uppdrag när hon nu i april i år lämnade det. Samma sak var det 

när hon blev vald på ett årsmöte där valberedningen några timmar för mötet inte hade klart sitt 

förslag. Hon fick frågan en timme före årsmötets början. Lite kort varsel kanske, inte blev det 

bättre att valet sedan överklagade , men befanns helt korrekt. 

Första gången jag träffade Maria var på kongressen 1986. Sedan har det blivit ett antal 

tillfällen att samarbeta, i stadgekommittén, avgiftskommittén, i förbundsstyrelsen och så 

vidare. Det finns många minnen som dyker upp, inte minst minns jag hennes engagemang när 

vi skulle starta upp arbetet med att stärka vår arbetsplatsorganisation. Ett arbete som Maria 

väldigt aktivt och ivrigt stöttade. Lika så satsningen på studierna i mitten på 90-talet. 

Maria blev invald i förbundsstyrelsen 1986, har alltså gjort hela 25 år i förbundsstyrelsen. Hon 

brukar säga att hon förbrukat tre förbundsordförande men hann inte förbruka den fjärde. I 

sanning imponerande mot bakgrund att det bara varit tio ordförande i förbundets historia. 

Hon är oerhört påläst. Ingen som förstår hur hon hinner läsa allt. Men själv säger hon att hon 

använder nätterna. Enormt allmänt brett kunnande om samhället och dess funktioner. 

Strategiskt tänkande, gör inget utan att ha tänkt ett steg till. Har varit mycket tongivande och 

värdefull i styrelse arbetet genom alla år. Hon är väldigt noggrann, rätt ska vara rätt, ner på 

kommatecken nivå ibland. Hennes breda politiska engagemang. Hennes nyfikenhet och vilja 

att alltid gå vidare, aldrig stanna upp. 

Hur jag än luskat så har jag inte hittat några dråpligheter tror det kan hänga samman med 

Marias förmåga att alltid ha koll. Antingen har du inte gjort något eller så har det suddats ut. 

Det enda jag komma på är nu inför kongressen är ”en djupt ångerfull Maria”. Inför 

kongressen har hon jobbat i arbetsgruppen för stadgekommittén. En gång efter ett möte där 

hon kommit med ett antal påpekande ringde hon en dag upp Gustaf och sa –”det är en djupt 

ångerfull Maria som ringer. Det var inte rätt det jag sa”. Det är nog det närmaste jag kan 

komma. 

När du nu med ”ålderns rätt” väljer att lämna ditt uppdrag vill säga ett jättestort TACK till dig 

för allt arbete du under 25 år lagt ner i förbundsstyrelsen till gagn för medlemsgrupperna. Vi 

kommer att sakna dig Maria. Din noggrannhet, dina synpunkter och inlägg, din trofasthet mot 

organisationen och ditt engagemang. Slutligen vill jag läsa upp en hyllning som jag skrivit bara 

för dig Maria. Jag kallar det för Makalösa Maria. 

Madam Maria, moderaternas mäktiga motståndare, medlemmarnas madonna. 

Maria, manslukerska, motionär, modelejon, mannekäng, mjäkig, mallig, mycket minimalt. 

135 (137)

Maria minsann mamma, mestadels medveten, modig, metodisk, marig, mild, medlidsam, 

matematisk, melankolisk, miljövänlig, morgontrött medkännande människa. 

Marias minne makalöst magiskt, memorerar magnifikt, misstänksamt massa metaforer. 

Medvetandegör mötesdeltagarna mjukt, motiverar, manar massorna marknadsmotstånd, 

Marxs manifest minns Maria. Majoritetsbeslut Marias melodi. 

Mässar maktlystet manssamhällets mossiga maktstruktur. 

Manar militärens majorer medla. 

Motsträviga, maktfullkomliga motståndare massakrerar Maria. 

Marias mycket myckna metodiska mullvadsarbete minnesvärt, motparterna mjuknar. 

Marias motto mot medarbetarna, mångfaldiga medlemsantalet. 

Maria menar, mediumstekt middagsbiff misslyckad, Marias middagsdryck magnumbutelj 

mineralvatten. 

Marias mandatperiod minnesvärt mandomsprov, mottag mitt Merci, Maria. 

Tack från avgående förbundsstyrelseledamöter genom Maria Bosdotter 

Maria Bosdotter tackar för sin och sina kamraters tid som ledamöter i Handels 

förbundsstyrelse och önskade all lycka till den nya förbundsstyrelsen. 

Och alla de kloka beslut ni nu ska förverkliga. Från oss – tack till alla er! 

Tack till övriga: 


Nu vill jag tacka ett antal andra personer. Särskilt en Handelsmedlem – Mats Abrahamsson, 

Programbolaget. Men jag vill också tacka Svante Rosengren, Easy-meet, bild- och ljudtekniker, 

all personal på City konferenscenter och alla utställare. 

Vill också tacka kongressgeneral Lars Jönsson och de arbetsgrupper som jobbat inför 

kongressen. All egen personal både från förbundskontoret och administrativa kontoret. 

Vill också rikta ett speciellt tack till ordföranden i kongresskommittén, Sanna Gideonsson, och 

våra sekreterare. 

Ett stort tack till alla andra som på något sätt bidragit till att vi kunnat genomföra kongressen 

på ett framgångsrikt sätt. Slutligen tack till vårt fantastiska presidium. 

Helen Sandgren-Stenmark tackade för presidiet 

När vi började vår resa i onsdags pratade vi om respekt. Tack för den respekt vi fått från er 

ombud. Hoppas att ni känner samma från oss. Tack med ett varmt hjärta till er alla. 

Avslutning: 


Kongressdeltagare, ärade gäster, åhörare. Vi är nu framme där vi ska avsluta vår kongress. En 

kongress som visar att våra strävanden att förbättra demokratin i vårt förbund bär frukt. Som 

jag sa igår när jag hälsade välkommen till kongressfesten så har ni ombud verkligen gjort 

kongressen till den demokratiska process den ska vara. 

Vi har haft en kongress där vi har haft öppna diskussioner. Gett och tagit argument. Ingen kom 

hit med bundna mandat. Därefter har vi gått till beslut. Det här har inneburit att vi fattat kloka 

beslut som mål för förbundet. Vi står oss starka inför framtiden. Tack för allt kamrater. 

Det kommer att behövas, vi står inför stora utmaningar. Jag ska ge ett par exempel: 

- Avtalsrörelsen 2012. 

- Handels Direkt. 

136 (137)

- Att påverka politiken i den riktning vi vill. Klart vi ska ha facklig politisk samverkan men 

vi måste fundera och finna lösningar på hur. 

- Medverka till att stärka fackföreningsrörelsen internationellt. 

- Den kanske största är att öka trycket i branschfrågorna. 

Vi vet att tjänstesektorn växer. Därför måste vi öka insatserna där. Vårt förbund måste ha stor 

kunskap om hur våra branscher utvecklas och förstå vad som händer. Vi måste ha beredskap 

och det kan vi endast göra om vi har kunskap. Det är också en förutsättning när vi ska utforma 

våra strategier. Som ett exempel ser vi till exempel att parti- och detaljhandeln företagen blir 

allt färre och allt större. För att vidta rätt åtgärder måste vi kunna och förstå branschfrågorna. 

Nu kamrater har vi en mängd bra beslut. Nu återstår arbetet med att förverkliga dem. Nu ska 

ni åka hem för att vara med om att påbörja arbetet med att förverkliga besluten. Om vi alla var 

och en gör detta så kommer vi att åstadkomma ett 286 bitars pussel. 

Kan vi informera och motivera alla våra fackligt aktiva i Handels - då åstadkommer vi ett 

145 000-bitars pussel. Och då är vi oslagbara. 

Med den bilden med er så säger vi tack och hej för den här gången. På återseende. 

Handelskören 

Internationalen, unison sång. 

137 (137)

Förteckning över bilagor till kongressprotokollet 2011 

Bilaga 1 - Program kongress 2011.................................... 1 

Bilaga 2 - Ombudsförteckning ......................................... 3 

Bilaga 3 - Gästförteckning ................................................ 7 

Bilaga 4 - Dagordning ...................................................... 8 

Bilaga 5 - Arbetsordning ................................................ 10 

Bilaga 6 - Förslag traktamente och förrättningsarvode .. 13 

Bilaga 7 - Ersättning under kommande kongressperiod . 14 

Bilaga 8 - Stadgarna konsekvensändringar .................... 15 

Bilaga 9 - Stadgar behandlingsstatus ............................. 19 

Bilaga 10 - Bemanningsbranschen ny text ..................... 22 

Bilaga 11 - Tystnaden på jobbet ..................................... 23 

Bilaga 12 - Fackliga mänskliga rättigheter ..................... 24 

Bilaga 13 - Uttalande Palestina....................................... 25 

Bilaga 14 - Stadgar kvar att fastställa ............................. 26 

Bilaga 15 - Rättelser i kongressmaterialet ...................... 28

Bilaga 1. Program kongress 2011 

FS 2011-03-16 1 

Kongressprogram 

Handelsanställdas förbunds 24e kongress 25-29 maj 2011 

Onsdag 25 maj 

13.00-14.10 Framträdanden 

14.10-16.30 Välkomsttal, kongressen förklaras öppnad, 

parentationer, tal/hälsningsanförande, gästerna 

Rapport från revisorerna - Godkännande av valprotokoll 

Introduktion av läsplattan 

Upprop 

Beslut om kongressens offentlighet 

Fastställande av dag- och arbetsordning 

Val av kongressfunktionärer 

Val av justeringsombud 

16.30 Avslutningsanförande 

19.00 Gästmiddag 

Torsdag 26 maj 

09.00-09.10 Uppträdande 

09.10-12.30 Traktamenten och ekonomisk ersättning till 

kongressombuden 

12.30-14.00 Lunch 

Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse åren 2006-2010 

Revisorernas berättelse åren 2006-2010 

Beslut om ansvarsfrihet åren 2006-2010 


” Att göra skillnad - i världen” 

Arvoden till förbundsstyrelsen, förbundsrådet och 

revisorer 

Nomineringar och val av förbundsordförande, 

1:e vice ordförande och 2:a vice ordförande 

14.00 - 22.30 (senast) Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag 

”Att göra skillnad - i Handels” 

Fredag 27 maj 


09.10-10.00 Fortsatt behandling av ”Att göra skillnad – i Handels” 

10.00-12.30 Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag 

”Att göra skillnad - på jobbet” 

12.30-14.00 Lunch 

Stipendieutdelning ur Kenth Petterssons Minnesfond 

Avgiftskommitténs förslag 

1

FS 2011-03-16 2 

Kongressprogram 


14.00-15.00 LOs ordförande gästar kongressen 

15.00-22.30 (senast) Fortsatt behandling av ”Att göra skillnad - på jobbet” 

Nomineringar och val av nio övriga ledamöter i 

förbundsstyrelsen, tre revisorer och utseende av 

auktoriserad revisor och suppleant för år 2011 

Lördag 28 maj 

09.00- 09.10 Uppträdande 

09.10- 12.30 Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag 

”Att göra skillnad - i samhället” 

12.30-14.00 Lunch 

Nominering och val av personliga 

förbundsstyrelsesuppleanter 

Nominering och val av tre revisorsuppleanter 

14.00-15.00 SAPs ordförande gästar kongressen 

15.00-17.00 Fortsatt behandling av ”Att göra skillnad - i samhället” 

19.00-01.00 Kongressfest 

Söndag 29 maj 

08.30-09.30 A-kassans stämma 


09.40-12.30 Fortsatt behandling av förbundsstyrelsens 

verksamhetsförslag 

”Att göra skillnad - i samhället” 

12.30-13.15 Lunch 

Stadgeförslag som inte behandlats under tidigare 

dagordningspunkter 

13.15-15.30 Fastställande av tidpunkt för nya stadgars ikraftträdande 

15.30 Kongressen slut 

Kongressens avslutning 

- Tal av kongressgäster 

- Avtackningar 

- Avslutningsanförande av förbundsordföranden 

2

Bilaga 2. Ombudsförteckning 

Avd 1 Habib Alievski 

Avd 1 Enis Elezi 

Avd 1 Jill Erlandsson 

Avd 1 Ingela Hafström 

Avd 1 Kerstin Hake 

Avd 1 Lena Hansen 

Avd 1 Eva Lilja 

Avd 1 Marielle Lindelöf 

Avd 1 Jenny-Anne Myrberg 

Avd 1 Annette Mårtensson 

Avd 1 Maria Olsson 

Avd 1 Marina Persson 

Avd 1 Joakim Pettersson 

Avd 1 Johan Sjöstrand 

Avd 1 Per Thomsen 

Avd 1 Jorge Valencia Flores 

Avd 1 Elin Westerberg 

Avd 1 Jimmy Wincent 

Avd 1 Eva Åberg 

Avd 2 Kerstin Andersson 

Avd 2 Tanja Carlson 

Avd 2 Marie-Louise Ekberg 

Avd 2 Carolina Jäger 

Avd 2 Katarina Månsson 

Avd 2 Heléne Nyman 

Avd 2 Viola Olofsson 

Avd 2 Carina Pettersson 

Avd 2 Veronica Porath 

Avd 2 Marie Rask 

Avd 2 Jessica Sahlström 

Avd 2 Kenny Sandberg 

Avd 2 Malin Tidblom 

Avd 2 Sara Wristel 

Avd 3 Tommy Agardsson 

Avd 3 Anna-Lena Andersson 

Avd 3 Anette Aronsson 

Avd 3 Conny Carlsson 

Avd 3 Petter Gustafsson 

Avd 3 Else Marie Johansson 

Avd 3 Martin Johansson 

Avd 3 Yvonne Persson 

Avd 4 Roland Andreasson 

Avd 4 Paula Ekelund-Lindfors 

Avd 4 Helena Isberg 

Avd 4 Katrin Johansson 

Avd 4 Linda Johansson 

Avd 4 Ann-Charlotte Jönsson 

Avd 4 Andreas Lundh 

Avd 4 Luis Silvera 

Avd 4 Andreas Wahlgren 

3 

Avd 6 Marlon Balladares 

Avd 6 Tony Becker 

Avd 6 Ann-Louise Hallström 

Avd 6 Ann-Gelie Jönsson 

Avd 6 Per-Arne Ljungmark 

Avd 6 Gert-Åke Mathisen 

Avd 6 Malin Pamp 

Avd 6 Mats Panther 

Avd 6 Henrik Rixtorp 

Avd 6 Marcus Strandberg 

Avd 9 Inger Bencek 

Avd 9 Therése Carlsson 

Avd 9 Carina Damberg 

Avd 9 Emma Johansson 

Avd 9 Jonnie Lindblom 

Avd 9 Ewa-Karin Nyquist 

Avd 9 Octavio Rodriguez 

Avd 9 Cizcie Weidby 

Avd 9 Ove Ågren 

Avd 11 Theres Andersson 

Avd 11 Magnus Andersson, kongressordförande 

Avd 11 Rose-Marie Borgström 

Avd 11 Tuija Jansson 

Avd 11 Per Lilja 

Avd 11 Marie-Louise Löwgren 

Avd 11 Catarina Persson 

Avd 11 Mathias Saxin 

Avd 11 Jan Zetterqvist 

Avd 12 Jan Brobjer 

Avd 12 Ann-Chathrine Carlström 

Avd 12 Christian Hedlund 

Avd 12 Ulf Johnsson 

Avd 12 Peder Järlefjord 

Avd 12 Ulla-Karin Palm 

Avd 12 Jenni Tervo 

Avd 12 Åsa Tobrant 

Avd 13 Maria Hurtig 

Avd 13 Bengt Lindgren 

Avd 13 Magdalena Lundberg 

Avd 13 Birgitta Näs 

Avd 13 Carina Skoglund 

Avd 13 Daniel Wigh 

Avd 13 Viktor Zackrisson 

Avd 13 Patrik Årman 

Avd 13 Kristoffer Öhrn 

Avd 16 Björn Bjelke 

Avd 16 Jonas Forsbeck 

Avd 16 Sara Gunnar 

Avd 16 Jens Gustafsson

Avd 16 Benny Homanen 

Avd 16 Jörgen Karlsson 

Avd 16 Tomas Karlsson 

Avd 16 Ingela Leander 

Avd 16 Rozen Markous 

Avd 16 Miko Månsson 

Avd 16 Sara Petersén 

Avd 16 Mikael Sandberg 

Avd 16 Sandra Sjöberg 

Avd 16 Ann-Sofie Stende 

Avd 16 Carina Törnblom 

Avd 16 Anna Åteg 

Avd 17 Theres Andersson 

Avd 17 Tony Axelsson 

Avd 17 Martin Boström 

Avd 17 Annika Carlsson 

Avd 17 Elin Dahlin 

Avd 17 Kent Jansson 

Avd 17 Katrin Löndahl 

Avd 17 Patrik Sedin 

Avd 18 Maria Andersson 

Avd 18 Madelen Bandgren 

Avd 18 Carina Björkegren 

Avd 18 Ann-Christine Björkman 

Avd 18 Ove Eriksson 

Avd 18 Margareta Forss 

Avd 18 Peter Fundberg 

Avd 18 Helena Ohlsforsen 

Avd 18 Eriksson Peter 

Avd 18 Catrine Rusthoi 

Avd 18 Daniel Tillgren 

Avd 18 Linn Wegemo 

Avd 18 Kimmo Väisänen 

Avd 20 Anders Ahlgren 

Avd 20 Emma Almgren 

Avd 20 Sophia Andersson 

Avd 20 Patrik Bergvall 

Avd 20 Susanne Brodin 

Avd 20 Jonathan Clarke 

Avd 20 Marie Ende 

Avd 20 Johan Hagman 

Avd 20 Anders Hagstad 

Avd 20 Daniel Harc 

Avd 20 Hans-Göran Helmer 

Avd 20 Matti Holopainen 

Avd 20 Per-Olof Håkansson 

Avd 20 Fredrik Ingman 

Avd 20 Jan-Olof Jonsson 

Avd 20 Krista Kinnari 

Avd 20 Monica Klavsjö 

Avd 20 Conny Kristensen Gahnström 

Avd 20 Mattias Kvickström 

Avd 20 Ingela Larefalk 

Avd 20 Dan Lind 

Avd 20 Katrin Mathiesen 

Avd 20 Jessica Moya 

4 

Avd 20 Natasja Mrdjanov 

Avd 20 Lilian Mårelius 

Avd 20 Tuula Niinivirta 

Avd 20 Kathe Nilsson 

Avd 20 Inger Nyström 

Avd 20 Patrik Olofsson 

Avd 20 Reband Raza 

Avd 20 Malin Skoglund 

Avd 20 Johan Stöde Englund 

Avd 20 Christian Sundin 

Avd 20 Jonas Sällström 

Avd 20 Daniel Söderberg Talebi 

Avd 20 Ann-Christine Söderman 

Avd 20 Rasmus Tallén 

Avd 20 Anette Wikberger 

Avd 20 Pontus Willebrand 

Avd 20 Mikaela Örn 

Avd 20 Lars Östberg 

Avd 24 Henrik Armus 

Avd 24 Johanna Berntsson 

Avd 24 Sara Björnson 

Avd 24 Ayse Görgulu 

Avd 24 Maria Haglund 

Avd 24 David Hederskog 

Avd 24 Lisbeth Hernandez 

Avd 24 Andreas Johansson 

Avd 24 Martin Karlsson 

Avd 24 Marijan Kozjak 

Avd 24 Anna-Lena Lindqvist 

Avd 24 Banafshe Makari 

Avd 24 Ulla Martinsson 

Avd 24 Katarina Miller 

Avd 24 Jonas Olsson 

Avd 24 Ing-Christin Rydberg 

Avd 24 Dennis Thomsen 

Avd 24 Ulla-Britt Thor 

Avd 24 Mats Wahlström 

Avd 24 Karin Vedlin 

Avd 26 Sannah Bäcklin 

Avd 26 Leonie Fors 

Avd 26 Linda Henriksson 

Avd 26 Linda Holmberg 

Avd 26 Emma Lagerblad 

Avd 26 Rickard Lundkvist 

Avd 26 Johan Skyttberg 

Avd 26 Klas Sundberg 

Avd 26 Elin Östlin 

Avd 27 Elisabeth Glud 

Avd 27 Eva Handmark 

Avd 27 Elisabeth Hjort 

Avd 27 Andreas Hågestam 

Avd 27 Yvonne Johansson 

Avd 27 Hans Norström 

Avd 27 Torbjörn Oja 

Avd 27 Annika Olofsson 

Avd 27 Soili Sollén

Avd 27 Elisabeth Svedin 

Avd 27 Annica Törn-Åhlén 

Avd 27 Ulrika Öhman 

Avd 29 Christoffer Bergren 

Avd 29 Sofie Connysson 

Avd 29 Annika Enkvist 

Avd 29 Anders Hjelte 

Avd 29 Marcus Jonsson 

Avd 29 Mikael Jonsson 

Avd 29 Iris Lindgren 

Avd 29 Håkan Westberg 

Avd 31 Anna-Lena Aagesson 

Avd 31 Charlotta Book 

Avd 31 Elisabeth Heimark 

Avd 31 Susanne Lenander 

Avd 31 Urban Lindell 

Avd 31 Anders Lundell 

Avd 31 Susan Macaulay 

Avd 31 Per Ribacke 

Avd 31 Carina Rolfsson 

Avd 31 Christel Westerlund 

Avd 33 Maria Andersson-Nordström 

Avd 33 Yvonne Berg 

Avd 33 Anne Berglund 

Avd 33 Lillemor Bäckström 

Avd 33 Ulf Eliasson 

Avd 33 Peter Hegsund 

Avd 33 Erica Karlsson 

Avd 33 Theres Sörvåg 

Avd 33 Kristina Åhl 

Avd 36 Tomas Andersson 

Avd 36 Stefan Berndtsson 

Avd 36 Anders Hillbom 

Avd 36 Carina Holm 

Avd 36 Mia Jansson 

Avd 36 Anne Kuusinen 

Avd 36 Marlene Lindström 

Avd 36 Annette Röör 

Förbundsstyrelsen 

Förbundskontoret, Lars-Anders Häggström, 

förbundsordförande 

Förbundskontoret, Susanna Gideonsson, 

1:e vice förbundsordförande 

Förbundskontoret, Tommy Tillgren, 

2:e vice förbundsordförande 

Avd 1 Therese Möller 

Avd 3 Kerstin Rosell, kongressordförande 

Avd 9 Marie Söderqvist, kongressordförande 

Avd 18 Åsa Kratz 

Avd 20 Maria Bosdotter 

Avd 20 Inga-Lis Karlsson 

Avd 24 Helén Sandgren Stenmark, 

kongressordförande 

Avd 27 Anders Rydahl 

5 

Avd 29 Melinda Hedström 

Avd 36 Agneta Ramberg 

Förbundsrådet 

Avd 1 Kerry Johansson 

Avd 1 Lisbet Nilsson 

Avd 2 Jane Larzon, kongressordförande 

Avd 3 Tommie Hägg 

Avd 4 Michael Sjörén 

Avd 6 Ann-Christin Malmgren 

Avd 9 Magnus Johansson 

Avd 11 Frederick Axewill 

Avd 12 Lisbeth Jacobsson 

Avd 13 Inger Sjöstrand 

Avd 16 Margareta Ejneblad 

Avd 17 Margareta Stålberg 

Avd 18 Elisabeth Sandback 

Avd 20 Annika de Klonia 

Avd 20 Emma Lindqvist, kongressordförande 

Avd 20 Martin Ångman 

Avd 24 Lars-Olof Johansson 

Avd 24 Jessica Samuelsson 

Avd 26 Maria Hammarlund 

Avd 27 Christina Bäckman 

Avd 29 Maria Vängbo 

Avd 31 Ann Johansson 

Avd 33 Lena Aronson 

Avd 36 Henrik Brolin 

Revisorer 

Ann-Christin Liljeros 

Inger Persson 

Sonja Sennevall 

Förbundsstyrelsens föredragande 

Förbundskontoret Linnéa Björnstam 

Förbundskontoret Josefine Boman 

Förbundskontoret Stefan Carlén 

Förbundskontoret Daniel Carlstedt 

Förbundskontoret Yvonne Cederberg 

Förbundskontoret David Eklind 

Förbundskontoret Kristina Essén 

Förbundskontoret Jannika Fahlander 

Handelsnytt Anna Filipsson, chefredaktör 

Förbundskontoret Lena Gennemark Edsbäcker 

Förbundskontoret Sara Gezelius 

Förbundskontoret Lennart Grönberg, 

sekreterarnas föredragande 

Förbundskontoret John Haataja 

Förbundskontoret Roger Hemming 

Förbundskontoret Thomas Holm 

Förbundskontoret Gustaf Holmlund, 

valkommitténs föredragande 

Förbundskontoret Marianne Isakson 

Förbundskontoret Kristina Jogestrand 

Förbundskontoret Karin Jungerhem 

Förbundskontoret Lars Jönsson 

Förbundskontoret Staffan Lundström

Förbundskontoret Elsie Mann 

Förbundskontoret Maria Nyberg 

Förbundskontoret Linda Palmetzhofer 

Förbundskontoret Harald Petersson 

Förbundskontoret Ola Pettersson 

Förbundskontoret Hans Rosengren 

Förbundskontoret Mikael Segel 

Förbundskontoret Martine Syrjänen Stålberg 

Förbundskontoret Jan Ödmark 

6

Bilaga 3. Gästförteckning 

Svenska gäster 

ABF Annika Nilsson 

ABFF Monika Ohlson 

AFO Anita Mattsson 

Almega Bemanningsföretagen 

Henrik Bäckström 

Gabriella Sebardt 

Bilda Richard Hellmark 

Byggnads Torbjörn Hagelin 

Elektrikerförbundet Ulf Carlsson 

EnterCard Ulrika Ögren 

Anne Mette Krighaar 

Marius Hansen 

Folksam Stig Karels 

Anders Olson 

Frisörföretagare Thomas Francke 

Staffan Westman 

Fastighets Pia Håkansson 

Hotell-/restaurangf Jan Wallmark 

IF Metall Stefan Löfven 

KFO Arne Mårtensson 

Magnus Lindström 

Kommunal Tobias Baudin 

Livs Hans-Olof Nilsson 

LO Wanja Lundby-Wedin 

LO Mats Sundberg 

LO-TCO Rättsskydd Evalena Ödman 

Sv Målareförbundet Lars-Åke Lundin 

Palmecentret Jens Orback 

Pappers Jan-Henrik Sandberg 

SEKO Jan Rudén 

Ingela Edlund 

SO Melker Ödebrink 

Socialdemokraterna Håkan Juholt, partiordf 

SAPs riksdagsgrupp Caroline Helmersson Olsson 

Swedbank Joakim Jonsson 

Svensk Handel Dag Klackenberg 

Bo Cederlöf 

Jörgen Schultz 

Transport Tommy Wreeth 

Unionen Bengt Olsson 

Internationella gäster 

UNI Global Filip J Jennings 

HK/Handel, DK Jørgen Hoppe 

Per Tønnesen 

Handel og Kontor Peggy Hessen Følsvik 

LIV, Landsamband Gudbrandur Einarsson 

islenskra och hans fru 

verslunarmanna Margrét Sumarlidadottir 

Servicefacket PAM Mia Suominen 

7 

F.d. VU med resp. 

Sture Nordin 

Lars E Lindström och 

Gertrud Lindström 

Ninel Jansson 

Bengt Lloyd och 

Margareta Lloyd 

Pensionerade ombudsmän 2006-2011 

Ann-Christin Andersson 

Mogens H Andersson 

Anita Bergström 

Margaretha Bostedt 

Anita Brenne 

Solveig Byberg 

Karl-Eric Calling 

Solveig Danielsson 

Dennis Eliasson 

Carl-Johan Hammarlund 

Anki Heintz 

Lena Karlsson 

Kenneth Krüger 

Jan Lindgren 

Ulf Lindh 

Rolf Lilja 

Anders Lodén 

Sten Lundqvist 

Jan Löfstrand 

Kenneth Mellin 

Anna-Maria Nilsson 

Christer Nilsson 

Alf-Göran Persson 

Per-Roland Sjöberg 

Tuula Sjödin 

Gunnar Söderhjelm 

Lars Thörnblom

Dagordning 

Bilaga 4. Dagordning 


Förslag till dagordning 

1. Kongressens öppnande (särskilt program) 

2. Gästerna hälsas välkomna 

3. Rapport från revisorerna om granskning av valprotokoll 

4. Upprop 

5. Beslut om kongressens offentlighet 

6. Antagande av dagordning 

7. Antagande av arbetsordning 

8. Val av kongressens funktionärer 

Sex ordförande 

Sex sekreterare, varav en huvudsekreterare 

Rösträknare 

Sju ledamöter i redaktionsutskott, varav en ordförande 

Elva ledamöter i valkommitté, varav en sammankallande 

9. Fastställande av traktamenten och annan ekonomisk ersättning 

för kongressombuden 

10. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för åren 2006 - 2010 

11. Revisorernas berättelse för åren 2006 - 2010 

12. Beslut om ansvarsfrihet för åren 2006-2010 

13. Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag ”att göra skillnad – i Handels ” 

14. Arvoden till förbundsstyrelsen, förbundsrådet och revisorer 

15. Nomineringar och val 

Förbundsordförande 

1e vice ordförande 

2e vice ordförande 

Nio övriga ledamöter i förbundsstyrelsen 

Tre revisorer 

Auktoriserad revisorer för år 2011 

Personliga suppleanter för ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen 

Tre revisorssuppleanter 

Fastställt av FS 2010-12-16 1 

8

Fastställt av FS 2010-12-16 2 

Dagordning 


16. Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag ”att göra skillnad – på jobbet” 

17. Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag ”att göra skillnad - i samhället” 

18. Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag ”att göra skillnad – i världen” 

19. Val av två ombud att jämte ordförandena justera protokoll som inte 

hunnit föreläggas kongressen 

20. Förslag till stadgeändringar som inte behandlats under ovanstående 

punkter 

21. Fastställande av tidpunkt för de nya stadgarnas ikraftträdande 

22. Tid och plats för nästa förbundskongress 

23. Kongressens avslutning 

Under kongressen hålls tal av LOs ordförande 

Socialdemokratiska arbetarepartiets ordförande 

Representant för Union Network International (UNI) 

9

Justerad av förbundsstyrelsen 2011-05-19 1 

Arbetsordning 


Bilaga 5. Arbetsordning 

Förslag till arbetsordning 

1. Kongressens arbetstider 

Kongressen sammanträder klockan 09.00-12.30 samt 14.00-17.00 om ej annat 

beslutas. Kvällsplenum hålls 26 maj och om så erfordras även 27 maj. 

Kongressen avslutas söndagen den 29 maj klockan 15.30. 

2. Ordförande 

Kongressen väljer sex ordförande som växelvis och efter sinsemellan uppgjord 

överenskommelse leder förhandlingarna. 

Ordföranden bör försöka få behandling av en fråga avslutad innan pågående 

session slutar. Ordföranden har rätt att framlägga förslag till debattens 

avslutning. 

3. Sekreterare och justering av protokoll 

Kongressen väljer sex sekreterare av vilka en utses till huvudsekreterare. 

Vid omröstning med röstlängd ska i protokollet anges namnen på de 

röstande, vilken avdelning de representerar och utfallet av omröstningen. 

Protokoll från föregående dag föreläggs ombuden om möjligt vid 

förmiddagssammanträdets början. Skriftliga anmärkningar eller rättelser 

på dagsprotokollet kan göras till huvudsekreteraren före klockan 14.00. 

För protokoll som omfattar sista dagens förhandlingar väljs särskilda 

justerare bland kongressombuden. 

4. Redaktionsutskott 

Kongressen väljer ett redaktionsutskott bestående av sju ledamöter varav 

en ordförande. Utskottet har att bereda de ärenden kongressen hänskjuter 

till utskottet. Till utskottet adjungeras sekreterare. 

Redaktionsutskottet ska framlägga skriftliga utlåtanden. 

5. Valkommitté 

Kongressen väljer valkommitté på 11 personer varav en sammankallande, 

som har att förbereda och ansvara för genomförandet av alla val på 

kongressen. 

6. Rösträknare 

Kongressen väljer erforderligt antal rösträknare som har att räkna röster då 

voteringsanläggningen inte används. 

10


Arbetsordning 


7. Frågornas behandling 

Att begära ordet 

Begäran om ordet sker via läsplattan till talarlistan. 

I lokalen finns tre talarstolar, talare som begärt ordet kan välja vilken talarstol 

denne vill använda. Ordförande meddelar vilken talare som har ordet samt 

vilken som kommer näst i tur. Ombudet uppger namn och avdelningstillhörighet. 

Talartid 

Talartiden för varje talare, utom för föredragande, är begränsad till fem minuter 

om kongressen inte beslutar annat. Om en talare under diskussionen om en 

dagordningspunkt önskar göra ytterligare inlägg är talartiden begränsad till tre 

minuter. Möjlighet finns även att begära replik. Då är talartiden begränsad till 

en minut. 

Presidiet kan föreslå ytterligare begränsningar om man bedömer att så erfordras. 

Skriftliga yrkanden 

Alla yrkanden ska lämnas via den läsplatta som förslagsställaren har. Därmed 

inkluderas förslagsställarens namn och avdelningstillhörighet. Yrkande bör 

lämnas så tidigt som möjligt, om möjligt senast i början av debatten. 

För texter i verksamhetsförslagen kan yrkande lämnas om tillägg, strykningar 

och omformuleringar. 

Yrkande kring motioner kan endast avse ändrade förslag till beslut angående 

att-satser. Motionstext eller avslagsmotiveringar kan inte ändras. 

Sedan debatten förklarats avslutad får inga förslag i frågan vidare framläggas. 

Presidiet erhåller automatiskt utskrift av yrkandet. I förslagsställaren läsplatta 

bevaras en kopia av yrkandet. 

Beslut 

Beslut fattas av kongressen genom öppen omröstning om inte minst 25 

röstberättigade skriftligt hemställer hos tjänstgörande ordförande om 

annat omröstningsförfarande. 

Ordförande prövar först att avgöra frågan med muntligt bifall, om votering 

då begärs prövar ordförande att avgöra frågan med handuppräckning genom 

uppvisande av röstkort. 

Om rösträkning krävs används i normalfallet voteringsanläggning. 

Vid begäran om votering eller rösträkning ska namn och avdelningstillhörighet 

uppges. 

Vid alla beslut, med undantag för personval gäller enkel majoritet, vilket inne- 

bär en röst mer än hälften av avlämnade röster, vid lika röstetal gäller den 

mening som biträds av tjänstgörande ordförande. 

Reservationer 

Reservationer anmäls muntligt med namn i samband med beslut samt lämnas 

skriftligt på fastställt formulär i läsplattan som sänds in inom trettio minuter 

efter det att beslut fattats. 

11


Arbetsordning 


8. Personval 

Stadgeenliga val sker genom sluten omröstning med fastställd valsedel, om inte 

kongressen enhälligt beslutar att omröstningen ska vara öppen. För att bli vald 

krävs minst hälften av avgivna godkända röster. I de fall detta röstetal inte 

uppnås görs omval mellan de som fått flest röster. Vid lika röstetal avgörs valet 

genom lottning. 

Nominering sker på tidpunkt som meddelas vid varje särskilt tillfälle. 

9. Inträdeskort – upprop och permission 

Kongressdeltagare har att vid varje plenums början uppvisa sitt inträdeskort 

vid entrén till kongresslokalen. 

Vid förhandlingens början loggar varje kongressdeltagare in via läsplattan. 

Kongressens presidium kan när som helst företa upprop. 

Om det visar sig att kongressledamot ej är närvarande antecknas detta till 

protokollet. 

Begäran om permission ska lämnas till presidiet via ett formulär i läsplattan. 

Beviljad permission meddelas av presidiet och noteras i protokollet. 

10. Kongressens offentlighet 

Medlemmar och andra som efter framställan erhållit åhörarkort äger tillträde till 

läktaren i mån av utrymme och om inte kongressen vid behandling av viss fråga 

beslutar annorlunda. 

Meddelanden till media lämnas fortlöpande av pressekreteraren. 

Representanter för massmedia äger tillträde till kongressen genom särskilt kort 

som erhålles genom pressekreteraren om kongressen inte beslutar annat vid 

behandling av viss fråga. 

12


Bilaga 6. Förslag traktamente och förrättningsarvode 

Förslag till ersättning till röstberättigade och 

förtroendevalda under kongressen 2011 

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att: 

Röstberättigade ombud och förtroendevalda revisorer under 

kongressen erhåller ersättning i enlighet med förbundets 

resereglemente 2011. 

Enligt resereglementet innebär det följande ersättningar; 

- Skattefritt traktamente 210 kr 

- Skattepliktigt förrättningsarvode 315 kr 

 

2010-12-09 1 

13


Bilaga 7. Ersättning under kommande kongressperiod 

Förslag till oförändrad princip för arvodes- 

beräkning under den kommande 

kongressperioden 

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att: 

Principen för arvodesberäkning för förbundsstyrelse, 

förbundsråd och förtroendevalda revisorer, ska vara oförändrad 

under den kommande kongressperioden. 

Denna princip innebär att de fastställda arvodena ändras årsvis 

utifrån prisbasbeloppets förändring. Detta innebär för 2011 

följande arvoden: 

- Förbundsråd: 662 kronor per tillfälle 

- Förbundsstyrelse: månadsarvode 2 647 kronor 

- Förtroendevalda revisorer: månadsarvode 1 987 kronor 

2010-12-09 1 

14

Bilaga 8. Stadgarna konsekvensändringar 

Redaktionsutskottets förslag 

15


16


17


18

Bilaga 9. Stadgar behandlingsstatus 

Paragraf Rubrik Moment Behandlingsstatus 

§1 Förbundets uppgift Behandlad 

§2 Organisation Behandlad 

§3 Förbundsstyrelsens 

säte 

§4 Inträde 1 

2 -3 

Behandlad 

4 

5 - 7 

Behandlad 

§5 Medlemsavgifter Behandlad 

§6 Paragraf Förhöjda Rubrik avgifter Moment Behandlad Behandlingsstatus 

§7 Avgiftsbefrielse och 

avgiftsreducering 

Behandlad 

§8 Överflyttning 

§9 Medlemsförpliktelser 

§10 Utträde 1 

2 -3 

Behandlad 

§11 Uteslutning 

19 

§12 Avtalsrörelser och 

förhandlingar Behandlad


§10 Utträde 1 

2 -3 

Behandlad 

Paragraf §11 Rubrik Uteslutning 

Moment Behandlingsstatus 

§7 §12 Paragraf 

Avgiftsbefrielse Avtalsrörelser Rubrik och och 


Behandlad 

avgiftsreducering 

förhandlingar Behandlad 

§13 

§8 

Ersättning vid konflikt 1 

Överflyttning 

2 - 7 

Behandlad 

§14 

§9 

Ersättning vid 

Medlemsförpliktelser 

trakassering 

§10 Utträde 1 Behandlad 

§15 Rättshjälp 

2 -3 

§11 §16 Uteslutning 

Förbundsstyrelsen Behandlad 

§12 §17 Avtalsrörelser Förbundsrådetoch Behandlad 

förhandlingar Behandlad 

§18 

Paragraf 

Förbundets funktionärer 

Rubrik Moment Behandlingsstatus 

§19 Firmateckning 

§20 Ekonomisk förvaltning Behandlad 

§21 Revision 

§22 Kongressen Behandlad 

§23 Avdelningarna Behandlad 

§24 Arbetsplatsorganisation 

20 

Behandlad

§21 Revision 

§22 Kongressen Behandlad 

Paragraf §23 Rubrik Avdelningarna Moment Behandlad Behandlingsstatus 

§24 Arbetsplats- Behandlad 

organisation 

§25 Centrala fackliga 

Paragraf Rubrik grupper 


§26 Överklagande av 

beslut och skiljeförfarande 

§27 Beslut om 

förbundets 

upplösning 

§28 Ändring av stadgar 

21

Bilaga 10. Bemanningsbranschen - ny text 

Bemanningsbranschen 

Användandet av bemanningsföretag ökar på hela arbetsmarknaden. Handels menar 

att bemanningsföretag kan vara ett komplement för att hantera tillfälliga 

arbetstoppar inom alla våra verksamhetsområden. Handels ska arbeta för att 

arbetsgivaren som huvudregel bedriver verksamhet i egen regi och accepterar inte att 

bemanningsföretag blir en permanent del av av en verksamhet eller utgör 

totalbemanning. Därför är det också viktigt att Handels centralt såväl som lokalt 

arbetar för och ser till att all verksamhet som omfattas av kollektivavtalet utförs av 

de egna anställda. 

Överenskommelser mellan fack och arbetsgivare är det främsta sättet att reglera 

användandet av bemanningsföretag. Om bemanningsföretag ska tas in ska 

medlemmar genom den fackliga organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över 

detta genom medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom 

överenskommelser och lokala avtal. För att det fackliga inflytandet ska bli reellt och 

effektivt måste dock vetorätten i medbestämmandelagen förstärkas. 

LAS har förstärkts i de flesta av våra kollektivavtal så att arbetsgivaren inte kan 

använda bemanningsföretag när uppsagda har återanställningsrätt. Oavsett detta 

kommer Handels under kommande kongressperiod verka för en ändring i LAS så att 

företag inte får använda sig av bemanningsföretag under löpande uppsägningstid och 

så länge det finns personer med återanställningsrätt. Handels ska verka för att att 

genom lagstiftning stoppa de orimliga arbetsvillkoren för 

bemanningsföretagsanställda samt att lagen om privat arbetsförmedling och 

uthyrning av arbetskraft ses över för att förtydliga reglerna kring uthyrning av 

personal. 


kollektivavtal och att arbetstagare som arbetar i samma verksamhet ska ha 

likvärdiga löner och villkor. Tillsammans med LO ska Handels utveckla 

kollektivavtalen och möjligheterna för att lokala klubbar att företräda anställda i 

bemanningsföretag. Handels ska också arbeta för att fler anställda i 

bemanningsföretag blir medlemmar i en facklig organisation. Handels ska 

tillsammans med LO verka för att auktoriseringen av bemanningsföretagen skärps. 

En del företag använder sig av egna vikariepooler istället för bemanningsföretag. Det 

är viktigt att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att 

andra former av otrygga anställningar ökar. Handels ska därför kartlägga hur 

bemanningsföretag och vikariepooler fungerar på våra avtalsområden och i vilken 

utsträckning de verkar för att på så vis utveckla det fackliga arbetet tillsammans med 

anställda på bemanningsföretag och i vikariepooler. Detta arbete ska ske strategiskt, 

strukturerat och långsiktigt. 

22

Bilaga 11. Tystnaden på jobbet 

UTTALANDE FRÅN HANDELS KONGRESS 2011 

Tystnaden på jobbet 

Handels kongress 2011 har som målsättning att göra skillnad för medlemmar och anställda på 

våra arbetsplatser. Arbetsmiljö är en fråga där många medlemmar önskar förändringar och 

förbättringar – inte minst vad det gäller den sociala arbetsmiljön. Handels anser att en god 

arbetsmiljö börjar med öppna dörrar, högt i tak och många leenden. Vi vill ha arbetsplatser 

som inbjuder till samtal och som respekterar att åsikter kan vara olika och där vi samtidigt kan 

fortsätta nästa dag som goda kollegor, som chef , facklig företrädare och anställd. Vi vet att på 

arbetsplatser med ett öppet och ärligt klimat, där personal känner sig delaktiga och där alla får 

dela med sig av sina åsikter, där kan individer växa och kompetens tas tillvara. 

Samtidigt kommer, gång på gång, signaler från medlemmar och förtroendevalda som blivit 

hotade eller skrämda till tystnad. Fackliga företrädare som fått höra kommentarer som 

– om det inte passar kanske du inte ska jobba här mer. Andra företag går ut med tydliga 

riktlinjer som totalt förbjuder all kontakt med media. Det gör att problem inte diskuteras, att 

en bild av en konflikt blir den allenarådande och att våra fackliga företrädare knyter sina 

händer i fickan och tystnar. Vi får arbetsplatser där dörrar har stängts och respekten har 

lämnat byggnaden. 

Handels kongress kräver ett arbetsliv med respekt för våra åsikter. Vi vill ha arbetsplatser som 

inbjuder till diskussion där vi vågar prata med varandra. Vi fortsätter kampen för arbetsplatser 

där anställda och ledning lyssnar på varandra för att förstå och förändra tillsammans. Vi 

stöttar alla dom som blivit tvingade till tystnad. Vi kräver rätt för alla anställda att yttra sig 

utan att drabbas av repressalier. 

23

Bilaga 12. Fackliga mänskliga rättigheter 


Handels kongress kräver respekt för fackliga mänskliga rättigheter på 

arbetsmarknaden 

I fem dagar har fackligt aktiva från Handels träffats för att fatta beslut som gör skillnad för 

medlemmar på deras arbetsplatser, i samhället – och i världen. Samtidigt uppmärksammar vi 

att allt för många kollegor på den globala arbetsmarknaden förföljs, fängslas och mördas för 

att de försöker använda sin rätt att arbeta fackligt. Detta samtidigt som den globala 

arbetsmarknaden består av allt fler tillfälliga jobb, oftast med små möjligheter att ställa krav 

på rimliga arbetsvillkor eller protestera mot missförhållanden. 

Under 2009 mördades 101 fackligt aktiva kamrater, en ökning med 30 procent jämfört med 

året innan. Ytterligare tiotusentals arbetstagare utsattes för hot, avsked, övergrepp, sexuella 

trakasserier, misshandel eller bestraffades med fängelse. Detta för att man engagerat sig 

fackligt eller deltagit i aktioner för bättre villkor på sina arbetsplatser. Bakom siffrorna finns 

också ett stort mörkertal om övergrepp mot de grupper på arbetsmarknaden som inte har 

kunskap om sina rättigheter och som ofta är för rädda för att våga anmäla. 

Colombia är det i särklass farligaste landet för fackligt arbete, 48 facklig aktiva mördades här 

år 2009. I Algeriet, Indien, Egypten och Pakistan bestraffades fackliga kamrater som 

demonstrerade mot uteblivna löner. I Turkiet riskerar idag 111 fackliga kamrater fem års 

fängelse efter en demonstration. För precis fyra veckor sedan fängslades och försvann 

generalsekreteraren i Elfenbenskustens fackliga centralorganisation utan några skäl eller 

åtalspunkter. 

Att människor trakasseras eller mister sitt liv för den fackliga kampens skull kommer vi aldrig 

acceptera. Handels kräver respekt för våra grundläggande fackliga mänskliga rättigheter på 

arbetsmarknaden. Vi kräver också att svenska företag som verkar internationellt tydligt tar 

avstånd från all förföljelse av fackligt aktiva. Slutligen vill vi uppmärksamma Amnestys 50års 

jubileum och deras mycket viktiga arbete för mänskliga rättigheter. Kampen går vidare! 

24

Bilaga 13. Uttalande Palestina 


Alla folks frihet måste bli verklighet också i Palestina 

Arbetarrörelsen förändrar världen genom att människor går samman och skapar 

förutsättningarna för en utveckling i riktning mot mer demokrati, större jämlikhet och ökad 

frihet. Vi gör det på våra arbetsplatser och vi gör det i samhällslivet. 

När Handelsanställdas förbund nu samlats till kongress konstaterar vi att alla folks frihet är 

hela världens fred. Där olika grupper, folk och nationer tillåts råda över sin egen framtid läggs 

grunden för en värld präglad av trygghet och fredlig samverkan. 

Handels vill vara en del av den internationella solidaritetsrörelsen där människor av olika 

religiös övertygelse, med olika etnisk bakgrund, boende i olika länder och världsdelar 

tillsammans står upp för allas mänskliga fri- och rättigheter. Vi vill vara en del av den 

hoppingivande rörelse som säger – nog nu, ofrihetens tid är över. Vi vill vara med och bygga 

broar där murar tidigare restes höga, främja syskonskap där fiendskap en gång härskade, sluta 

fred där osämja förut rådde. 

Samtidigt måste vi konstatera att alla folks frihet – och därmed hela världens fred – ännu inte 

förverkligats. I konflikten mellan Israel och Palestina ställs hela frågan om det nationella 

självbestämmandet på sin spets. Handels instämmer med vårt globala fack UNI global union i 

deras engagemang för en rättvis, varaktig och fullständig fred i Mellanöstern på grundval av 

FN-resolutionerna om konflikten. Tillsammans med UNI vill vi trycka på för en fredlig 

tvåstatslösning med 1967 års gränser som grund. Israel är en ockupationsmakt som måste 

underordna sig internationell rätt. Ockupationen av Västbanken måste upphöra och muren 

rivas. Blockaden mot Gaza måste hävas. De palestinska flyktingarna måste ges rätt att 

återvända. Handels kongress 2011 ser tre prioriterade områden. 

1. Fria demokratiska fackföreningar är en viktig del i arbetet med detta. En aktiv dialog 

mellan palestinska centralorganisationen PGFTU och israeliska Histadrut är en nyckel till en 

fredlig utveckling. UNI arbetar aktivt för att stödja dessa samtal, ett arbete som vi ska 

uppmuntra och stötta. 

2. De israeliska bosättningarna på ockuperad mark strider mot internationell rätt och måste 

avvecklas. Palestinier arbetar ofta där under vidriga förhållanden. Handels uppmanar, liksom 

UNI, svenska företag att genast upphöra att göra affärer med företag som har verksamhet 

förlagd till dessa bosättningar. 

3. Att sätta stopp för Israels närvaro i Gaza är ännu ett viktigt steg, vilket också UNI slog fast 

på sin världskongress 2010. Handels kräver därför att blockaden mot Gazaremsan hävs i linje 

med FN:s säkerhetsråds resolution 1860 (2009) och ställer sig bakom Ship to Gaza vars mål 

är att genom praktisk solidaritet häva blockaden. Handels kommer att stötta konvojen 2011 

ekonomiskt. 

25

Bilaga 14. Stadgar kvar att fastställa 

Paragraf Rubrik Moment 

§3 Förbundsstyrelsens 

säte 

§4 Inträde 2 -3 

§8 Överflyttning 


5 - 7 

§10 Utträde 2 -3 

§11 Paragraf Uteslutning 

Rubrik Moment 

§13 Ersättning vid konflikt 2-7 

§14 Ersättning vid 

trakassering 

§15 Rättshjälp 

§18 Förbundets funktionärer 


§21 Revision 

§25 Centrala fackliga 

grupper 

26

§18 Förbundets funktionärer 


§21 Paragraf Revision Rubrik Moment 

§25 §26 Centrala Överklagande fackliga av 

Paragraf grupper beslut Rubrikoch skiljeförfarande 

Moment 

§26 Överklagande av 

§27 Beslut beslut och om skilje- 

förbundets 

förfarande 

upplösning 

§27 Beslut om 

§28 Ändring förbundets av stadgar 

upplösning 

Att: Därmed fastställa stadgarna i sin helhet 

§28 Ändring av stadgar 

Att: Därmed fastställa stadgarna i sin helhet 

27

Bilaga 15. Rättelser i kongressmaterialet 

Motioner Motioner och och verksamhetsförslag 



Fastställt av FS 2011-05-19 

Rättelser Rättelser i i kongressmaterialet 

kongressmaterialet 

Motion O.3.28 I motionshäftet står att första att-satsen är avslagen. I 

verksamhetsförslaget att den är besvarad. 

Korrekt är att den är besvarad. Det är alltså svaret i verksamhetsförslaget 

som gäller. 

Motion A.4.5 Andra att-satsen. I motionshäftet är den besvarad. I verksamhetsförslaget 

är den avslagen. 

Korrekt är att den är avslagen. Det är alltså svaret i verksamhetsförslaget 

som gäller. 

Motion A.4.29 Motionen är avslagen, men i trycket för avslagsmotiveringar borde det 

ha stått A.4.29-A4.30 då det är samma motivering till avslag. 

Motion A.5.8 Motionen är avslagen, men saknar Förbundsstyrelsens motivering till 

avslag. Följande är motiveringen: 

Från och med 2012 kommer LO/Folksam ta över ansvaret för 

utbildningen av försäkringsrådgivare på KFO-LO området. 

Informationsmedlen kommer att stödja förbundens 

medlemskvartsverksamhet med riktade ekonomiska bidrag. Det betyder 

att vi kan ge avdelningarna samma ekonomiska möjligheter som på den 

privata sidan från och med nästa år. 

Motion A.9.2 Motionen saknas i motionshäftet. Motionen är en avtalsmotion avseende 

fler semesterdagar i avtalet. De skickas till avtalsdelegationerna för 

behandling och besvaras inte av förbundsstyrelsen. Motionen bifogas. 

Motion S.2.20 andra att-satsen betraktas som en avtalsmotion som skickas till 

avtalsdelegationerna. Den besvaras inte av förbundsstyrelsen. 

Text s 34 rad 14-17 Lyder i materialet: “Öppettider ska ligga inom ramen 08 till 21 på 

vardagar respektive 09 till 21 på lördagar och söndagar, påsk-, 

midsommar-, jul- och nyårsdagen, samt första maj.” Detta är ett 

korrekturfel som ger felaktig betydelse. 

Rätt lydelse ska vara: “Öppettider ska ligga inom ramen 08 till 21 på 

vardagar respektive 09 till 21 på lördagar och söndagar. Påsk-, 

midsommar-, jul- och nyårsdagen samt första maj stängt.” 

28

Motion A.9.2 

Från avdelning: Avd16 

Löpnummer: 69 sätts efter att motionen sparats 

Finns inte 

Ordningsnummer inom Klass 2 

Inskriven av Stellan Johnsson Datum 2010-06-29 11:18 

Motionär Sandra Sjöberg 690209-1922 

Birgitta Andersson 591208-2103 

Tomas Karlsson 680409-2077 

Gitte Ekberg 660306-1968 

Ulrika Floden 761004-5507 

Josefin Jönsson 810311-1624 

Anna Hammarström 820609-1921 

Ann-Sofie Stende 760917-2064 

Avdelning har beslutat att Avstyrka motionen 

Enskild motion 

Rubrik: 

Mer Semester 


Rättelser Rättelser i i kongressmaterialet 



Brödtext: 

Sedan mitten av 1990-talet har vi endast 25 dagar semester kvar! 

Då arbetet blir mer och mer krävande och samhällstempot i övrigt är uppskruvat. 

Är behovet av avkoppling och rekreation än större i dag än det varit i modern tid! 

Föreslås: 

Vi föreslår kongressen besluta 

Att-satser: 

Att Handels gör allt i sin makt för att i avtalen få till 2 extra semesterdagar! 

Ort och datum: 

Linköping den 17 juni 2010 

29

Arbetsordning 

Arbetsordning 


Rättelser Rättelser Rättelser i i kongressmaterialet 



Punkt 7. Reservationer Står att reservation sänds inom trettio minuter efter det att ”debatten 

avslutats”. Det är fel. Korrekt är ”beslut tagits”. 

Punkt 8. Personval Tillägg efter … av avgivna godkända röster. ”I de fall detta röstetal inte 

uppnås görs omval mellan de som fått flest röster. Vid lika röstetal 

avgörs valet genom lottning.” 

Stadgar 

Stadgar 

§ 1 Förbundets uppgift Under nuvarande lydelse mom 3 saknas rubrik. Den ska vara ”Samarbete 

med andra organisationer” 

§ 17 Förbundsrådet Förbundsstyrelsen har den 19 maj 2011 beslutat föreslå kongressen att 

Mom 2 § 17 Förbundsrådet, mom 2 Sammansättning ändras enligt nedan: 

§ 17 Förbundsrådet 

Sammansättning Mom 2 

1a stycket oförändrat 

Förbundsrådet består av 45 ledamöter. Avdelningsordförande och förbundsstyrelse ingår utan val i 

förbundsrådet. 

2a stycket omformuleras, ny lydelse 

Varje avdelning har rätt till en ledamot upp till 4 000 medlemmar, framräknat per den 31 december 

året före avdelningens årsmöte. Resterande ledamöter fördelas proportionellt mellan de avdelningar 

vars medlemsantal överstiger 4 000. 

3e stycket omformuleras, ny lydelse 

För de avdelningar som är berättigade till en ledamot ska vice ordförande vara ersättare utan särskilt 

val. 

4e stycket omformuleras, ny lydelse 

För de avdelningar som är berättigade till mer än en ledamot eller där ordförande ingår i 

förbundsstyrelsen ska vice ordförande ingå som ordinarie ledamot utan särskilt val. 

5e stycket tidigare 6e stycket kompletterad skrivelse 

Om avdelningen har rätt till fler än två ledamöter, som då utgörs av ordförande och vice ordförande, 

väljs dessa av representantskapet. 

6e stycket tidigare 4e stycket oförändrat 

För varje ledamot väljs två personliga suppleanter för den mandatperiod som gäller för ordinarie 

ledamot. Vid ordianrie ledamots förhinder inträder suppleant. 

7e stycket tidigare 5e stycket oförändrat 

Om ordinarie ledamot eller suppleant frånträder sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, 

ska avdelningens representantskap göra fyllnadsval så att representationen alltid uppgår till 

ordinarie ledamot jämte två personliga suppleanter. 

30

kongress 2011 

Handelsanställdas förbund 

Box 1146 111 81 Stockholm 

08-412 68 00 

art nr HA19017 11.2011 

handels.se

Ladda ner Kongressprotokoll 2011 - Handelsanställdas förbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?