nils-olov tog vM-silver efter hjärtbytet

14
T E M A : T R A N S P L A N T A T I O N
nils-olov tog vM-silver
efter hjärtbytet
– Precisionsorientering är en perfekt idrott om man har fysiska problem, säger
hjärttransplanterade Nils-Olov Andersson som är VM-silvermedaljör i denna relativt
okända sport.
TEXT OCH FOTO: Ulrika Juto
nils-olov Andersson från Östhammar
är nyss hemkommen från EM i
Bollnäs, där han knep en sjätteplats i
Paralympicsklassen.
– Det var inte tillräckligt bra för att
komma med i VM-truppen men det är
mitt bästa resultat i år så jag är nöjd.
Sporten ställer extra höga krav på
de tävlandes förmåga att uppfatta och
förstå fina detaljer i kartbilden. Däremot
är terrängen lättframkomlig och
deltagarna förflyttar sig enbart på
vägar och stigar som är framkomliga
för både rullstolar och barnvagnar.
intresset för orientering har Nils-
Olov Andersson haft sedan tonåren.
1967 stod han på pallen som silvermedaljör
i SM i nattorientering. Hela
sitt vuxna liv har han ägnat mycket
tid åt att träna och tävla i orientering.
Han har också haft ett fysiskt arbete
i alla år eftersom han driver ett jordbruk.
Men 1992 fick han sämre ork
och problem med andningen.
– Först trodde jag att det berodde
på att jag tränat mindre än vanligt,
men efter spannmålsskörden i oktober
var jag tvungen att söka vård.
Undersökningarna visade att han
hade en förstorad hjärtmuskel (dilaterad
kardiomyopati), troligen resultatet
av en hjärtmuskelinflammation.
– Det tog lång tid för mig, ungefär
ett år, att acceptera diagnosen. Jag
var ju inte gammal, bara några år
över femtio, och hade varit frisk och
stark hela livet.
STATUS • #5 2010
Medicineringen fungerade bra i
ett par år och Nils-Olov Andersson
kunde återuppta löpningen. I slutet
av 90-talet blev det sämre igen och en
pacemaker opererades in. Samtidigt
meddelade läkaren att det nu inte
fanns mycket mer kvar att göra än att
transplantera. En utredning inleddes
och Nils-Olov Andersson godkändes
som mottagare. Vid den här tiden
startade också ett forskningsprojekt
kring hjälppumpen Jarvik. Pumpen
hjälper hjärtats vänsterkammare att
pumpa ut blodet i stora kretsloppet.
Nils-Olov Andersson blev tillfrågad
om han ville delta i forskningsprojektet
och tackade ja.
– Resultatet blev väldigt positivt
och jag blev till och med avförd från
väntelistan ett tag.
Men efter en tid började också höger
kammare att svikta och Nils-Olov
Andersson blev mycket dålig. Han
orkade knappt röra sig. Lyckligtvis
ringde telefonen mitt i natten några
månader senare. Ett hjärta väntade
på Huddinge sjukhus och det var bara
att packa väskan, beställa en taxi och
bege sig av.
– Allt gick så fort att jag inte hann
bli nervös.
Operationen, som utfördes i februari
2004, gick bra men Nils-Olov
Andersson drabbades av en infektion
i efterförloppet och det tog tid innan
han återhämtade sig.
– Jag hade nästan inga muskler
som fungerade. Sjukgymnasten fick
börja med att hjälpa mig att röra på
fingrarna. Det tog lång tid innan jag
hade kraft nog i benen för att kunna
bära upp kroppen.
efter cirkA två månader blev Nils-
Olov Andersson utskriven från sjukhuset.
Han tränade mycket, mer än
sjukgymnasten ordinerat, för att
komma tillbaka i form.
– Jag tror att det var en fördel att
jag hade en idrottskarriär bakom
mig. Jag var van vid att ta i och utmana
mig själv.
Så småningom tog han upp arbetet
i jordbruket och började även tävla
i precisionsorientering. Första VM:
et körde han sommaren efter transplantationen.
Idag gör han omkring
25-30 tävlingar per år, både i Sverige
och utomlands.
– Jag fick ett nytt liv efter transplantationen
och kunde aldrig tro att
jag skulle blir så bra som jag är idag.
Nils-Olov Andersson är en sann ambassadör
för sin sport och han önskar
att fler skulle upptäcka den.
– Precisionsorientering passar alla
som vill ha hjärngympa, naturupplevelser
och ett härligt kamratskap.
Det är fantastiskt att jag som är 68 år
kan tävla mot och slå 30-åriga ingenjörer.
Några planer på att trappa ner har
han inte.
– Jag tycker att det är lika inspirerande
att tävla nu som när jag var
ung. Så länge huvudet hänger med så
fortsätter jag. n

Nils-Olov Andersson tycker att han
fått ett nytt liv efter hjärttransplantationen.
Nu orkar han både arbeta
och orientera på fritiden.
precisionsorientering
precisionsorientering är en form av
orientering som från början utvecklades
för funktionshindrade. Idag utövas den
också av många andra.
sporten ställer höga krav på kartans
exakthet och prövar de tävlandes förmåga
att studera fina detaljer i kartbilden.
Vid varje kontroll finns upp till fyra alternativa
skärmar. Deltagaren ska, utan att
lämna stigen, avgöra vilken skärm som
sitter rätt enligt kontrollringen på kartan
och kontrollbeskrivningen.
deltagarna stämplar sedan i rätt ruta
på ett startkort. Den som har flest rätt
stämplar vid målgång vinner.
en tävlingsbana innehåller även en
eller flera tidskontroller. Där mäter funktionärer
den tid deltagaren behöver för att
lösa kontrollen.
vid lika antal rätt stämplade kontroller
är det den sammanlagda tiden vid tidskontrollerna
som avgör placeringen.
i precisionsorientering kan alla delta,
oavsett kön, ålder och rörelseförmåga.
Banlängden är vanligtvis 2-3 kilometer.
i sverige finns cirka 140 rankade
precisionsorienterare. Antalet utövare är
troligtvis fler.
#5 2010 • STATUS 15