bifogade dokument - Filbornaverket

Hur rent blir Filbornaverket?
2012-01-13
Stor omsorg har ägnats åt att ge Filbornaverket en hög verkningsgrad och låga
utsläpp. Både förbränningen och rökgasreningen har utformats för krama
energin ur bränslet till den sista kilowatt-timman.
Filbornaverkets bränsleeffekt är 75 MW. Jämfört med bränslets energiinnehåll betyder det en
nära 100-procentig verkningsgrad vid full värme- och elproduktion. Detta utan att tumma på
de stränga reningskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar i Sverige. Faktum är
att Filbornaverket kommer att släppa ut cirka hälften av de nivåer som myndigheterna
fastställt för utsläpp till luft och vatten.
Du kan hjälpa till
Reningsprocessen vid Filbornaverket börjar faktiskt långt innan avfallet når pannan. Detta
genom källsortering. Av de åtta fraktioner som hämtas från hushållen är det bara en –
soppåsen under diskbänken – som ska gå till förbränning. Resten ska sorteras bort:
Metall
Glas
Tidningspapper
Organiskt avfall (matrester)
Plast
Förpackningar
Batterier och glödlampor
Genom att källsortera så påverkar du alltså reningsgraden vid Filbornaverket!
God genombränning
När avfallet anländer till Filbornaverket tippas det i bränslebunkern. Där blandas det av två
gripklor på traverskranar för att få en jämn fukthalt och sammansättning. Pannans
förbränningsluft tas från bränslebunkern, det minimerar luktspridningen.
Bränslet förbränns på ett sinnrikt utformat, lutande bord, en så kallad roster. Den matar fram
bränslet genom rörliga plattor och bränslet välts runt. Det ger en mycket god genombränning
och bottenaskan blir ett grovkornigt grus. Bottenaska är den tunga aska som kommer ut i
botten av pannan, cirka 28 000 ton per år. Den räknas inte som farligt avfall och kan till
exempel användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen.

Rening i flera steg
De heta rökgaserna stiger uppåt för att avge sin värme till pannhusets väggar. I rökgaserna
finns bland annat flygaska, tungmetaller och fukt. Genom att styra förbränningen så att
rökgasernas temperatur är 850ºC under minst två sekunder, minimeras risken för att dioxiner
ska bildas.
Inne i pannan, strax efter rostern, tillsätts ammoniak. Tekniken kallas SNCR (Selective Noncatalytic
Reduction) och används för att reducera halten av kväveoxider i rökgasen.
En del av flygaskan avskiljs redan i överhettarna och i pannans economizer. Där samlas den
upp i ett slutet system och förs till silon för flygaska, restproduktsilon.
Aktivt kol och kalk binder föroreningar
När rökgasen avgett den mesta av sin värme till pannan, som i sin tur producerar ånga till
ångturbinen, ska den renas i anläggningens textilfilter. Men dessförinnan tillsätts aktivt kol i
rökgasen. Det aktiva kolet avskiljer eventuella dioxiner och tungmetaller, till exempel
kvicksilver, kadmium och bly. Det sker genom så kallad adsorption där föroreningarna fastnar
på ytan av det aktiva kolet.
Även bränd kalk tillsätts rökgasen före textilfiltret. Kalken reagerar med och binder saltsyra,
svaveldioxid och vätefluorid i rökgasen.
Filter fångar föroreningar
Rökgasen har nu nått fram till textilfiltret. Därinne finns en skog av perforerade rör, klädda
med filterstrumpor. Inne i rören råder undertryck. När rökgasen sugs genom filtret och in i
rören fastnar kalk och föroreningar på filtrets utsida. Den kaka som bildas lossas med hjälp av
tryckluft, samlas upp i botten på filterlådan och transporteras i ett slutet system till
restproduktsilon. En del av kalken återcirkuleras i processen vilket minskar förbrukningen.
Rökgasen vidare för ytterligare tvätt
Textilfiltret klarar ensamt myndigheternas reningskrav men i Filbornaverket finns ytterligare
ett reningssteg. Det är den så kallade skrubbern som har flera uppgifter. Dels renas rökgasen
ytterligare, dels är skrubbern en reserv om ett filter i textilfiltret skulle gå sönder. I skrubbern
kramas också den sista värmen ur rökgasen.
Skrubbern är fylld med så kallade fyllkroppar som innehåller aktivt kol. Här fångas bland
annat ytterligare dioxiner upp. I skrubbern tvättas de sista resterna av sura komponenter bort,
liksom ammoniak och eventuella tungmetaller. Värmen i rökgasen tas ut i två steg där
temperaturen sänks från 140 till 30ºC. Det är värme som går ut i Helsingborgs fjärrvärmenät
istället för skorstenen och som bidrar till Filbornaverkets höga verkningsgrad.

Till skorsten efter mätning
För den renade och kylda rökgasen återstår bara skorstenen. För att försäkra att
utsläppsnivåerna håller sig inom ramarna, passerar rökgasen ett mätsystem som kontinuerligt
mäter halten av stoft, saltsyra, svaveldioxid, kväveoxid, ammoniak och koloxid. Årligen mäts
också halterna av bland annat tungmetaller i den utgående rökgasen. Skorstenen, som blir
Helsingborgs högsta punkt, släpper rökgasen på 85 meters höjd. Någon rök kommer aldrig
märkas av eller kännas på marknivå.
Flygaskan till deponering
Flygaskan hanteras i ett slutet system på Filbornaverket. Runt 7000 ton flygaska per år
transporteras till norska NOAH AS där askan behandlas och deponeras. NOHA är ett företag
som specialiserat sig på hantering av flygaska och som bland annat tar hand om aska från
flera svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Noggrann vattenrening
Vatten är en viktig komponent vid Filbornaverket. In till verket kommer kallt
fjärrvärmevatten som värms upp av ånga och rökgaser via värmeväxlare och som går tillbaks
ut i staden. Pannan och ångturbinen använder ett eget, mycket rent, destillerat vatten i en
sluten krets.
Av särskilt intresse är det vatten som finns i bränslet och som följer med i rökgaserna som
ånga. Vid energiåtervinningen i skrubbern kondenseras denna ånga till vatten som renas i två
steg med membranteknik. Det första är en så kallad ultrafiltrering som avskiljer fasta partiklar
ner till mikroskopisk nivå. Det andra är omvänd osmos, en metod för att avskilja salter och
tungmetaller. Efter denna rening är vattnet, cirka 60 000 kubikmeter årligen, så rent att det får
släppas ut i Öresund.
Några fakta om Filbornaverket
Nytt kraftvärmeverk med restavfall som bränsle
Produktion av el (18 MW) och fjärrvärme (60 MW)
Kommersiell drift 2013-01-01 (Total projekttid 08-06-01 – 13-05-30)
Investering 1 850 Mkr.
Bränsle: 160 000 ton årligen, fördelat på cirka 40% sorterat hushållsavfall och 60%
sorterat verksamhetsavfall (industriavfall).
Avfallets värmevärde cirka 12MJ/kg (tre ton avfall motsvarar ett ton olja).

Hög reningsgrad
Utsläpp till luft
Enhet
(11% O2
dry gas)
Garantivärde
Mynd
krav
NFS
2002:28
Kväve, NOX som NO2 mg/Nm3 80 200 40%
Svavel, SO2 mg/Nm3 25 50 50%
Stoft mg/Nm3 5 10 50%
Dioxiner och furaner ng/Nm3 0,05 0,1 50%
Klor, HCl mg/Nm3 5 10 50%
Fluor, HF mg/Nm3 0,5 1 50%
Ammoniak, NH3 mg/Nm3 5 - -
Totalt organiskt kol, TOC mg/Nm3 5 10 50%
Kolmonoxid, CO mg/Nm3 10 50 20%
Kadmium & Tallium, Cd+Tl mg/Nm3 Tot 0,015 Tot 0,05 30%
Kvicksilver, Hg mg/Nm3 0,02 0,05 40%
Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V mg/Nm3 Tot 0,2 Tot 0,5 40%
Utsläpp till vatten
Enhet
(11% O2
dry gas)
Garantivärde
Mynd
krav
NFS
2002:28
pH min. / max. – 7–9 - -
Suspenderat fast material mg/l 10 30 33%
Kvicksilver, Hg mg/l 0,001 0,03 3%
Kadmium, Cd mg/l 0,003 0,05 6%
Tallium, Tl mg/l 0,03 0,05 60%
Arsenik, As mg/l 0,1 0,15 67%
Bly, Pb mg/l 0,05 0,2 25%
Krom, Cr mg/l 0,05 0,5 10%
Koppar, Cu mg/l 0,08 0,5 16%
Nickel, Ni mg/l 0,1 0,5 20%
Zink, Zn mg/l 0,1 1,5 7%
Kobolt, Co mg/l 0.1 - -
Dioxiner och furaner ng/l 0,2 0,3 67%
Ammoniak, NH4/NH3 mg/l 20 - -
% av
mynd. kraven
% av
mynd kraven