En resa längs Ume älv (PDF 3081 kB) - Vattenfall

VÅRA ÄLVAR 

En rEsa längs umE älv En av svErigEs storslagna älvar 2008 

detta är en annonsbilaga från vattenfall 

Kraftfullt 

samarbete 

möt familjen som sparar pengar och miljö sid 4 

vojmåns framtid 

- folket avgör sid 8 

ny kraft i 

abelvattnet sid 14 

maxat med 

laxar sid 16 

tävla och 

vinn en energimakeover 

sid 24


2 en resa längs ume älv 

lEDarE 

med rötter längs umeälven 

Då jag blev chef för Vattenfall Vattenkraft 2007, kände 

jag genast att jag var ”på hemmaplan”. Jag är född i Stensele 

och under mina första sju år i livet växte jag upp i 

Gunnarn. Det var vid den tiden då Grundfors byggdes, 

min far jobbade för Domänverket och jag kommer ihåg 

att kraftverksbygget diskuterades livligt. Senare flyttade 

familjen till Harads norr om Luleå. 

Vattenfalls vattenkraft omfattar ett stort antal anläggningar 

över hela landet och i Finland. Större vattenkraftverk 

finns i fem norrlandsälvar samt Dalälven och 

Göta älv. 

vattenkraften är unik för de skandinaviska länderna. Den 

har haft stor betydelse för vårt lands industrialisering, men 

också för miljön. Eftersom elproduktionen i Norden i 

huvudsak består av vattenkraft och kärnkraft, har vi här 

betydligt mindre utsläpp av koldioxid än länder som 

Tyskland och Polen. De länderna saknar vattnet som 

naturresurs och är därför starkt beroende av kol, olja och 

naturgas. Där arbetar Vattenfall med att utveckla ny teknik 

för avskiljning och lagring av koldioxid. Det är ett av 

många inslag i Vattenfalls starka engagemang i klimat 

frågorna, som vi är så stolta över. 

miljö och säkerhet är områden som idag har högsta prioritet 

inom Vattenfall. Självklart ligger dessa frågor främst 

även hos oss inom vattenkraften. Vår ambition är att bedriva 

en lönsam, uthållig, säker och miljöriktig elproduktion. 

Dammsäkerheten är en fråga som vi fäster särskilt stor 

vikt vid. Hittills under 2000talet har vi investerat 1 350 

miljoner kronor i förstärkning av dammar. Dessutom 

kommer vi att investera ytterligare 1 050 miljoner kronor 

under en sexårsperiod i våra dammar. 

Våra totala investeringar inom vattenkraften i Norden 

från 2002 fram till 2013 kommer att vara nästan 11 miljarder 

kronor. Vi diskuterar redan om fortsatta investeringar 

efter denna tidsperiod. 

nu vill vi utveckla dialogen med våra kunder och med 

allmänheten på de orter där vi är verksamma. Vi vill berätta 

om allt som är på gång i våra kraftverk och på övriga 

områden. Därför gör vi den här tidningen – Våra älvar. 

Vi lyssnar gärna till dina synpunkter på hur vi på bästa 

sätt ska fortsätta utveckla vårt arbete, både för dig som 

kund och för vår miljö. 

Vill du dela med dig av dina tankar – mejla till 

varaalvar@vattenfall.com. 

trevlig läsning! 

gunnar axheim 

Chef vattenfall vattenkraft 

så här mycket producerar 

kraftstationerna vid ume älv 

under ett år: 

1 

2 

3 

4 

5 

gejmån, 265 gWh 

ajaure, 280 gWh 

gardikfors, 287 gWh 

Juktan, 90 gWh 

umluspen, 401 gWh 

6 

7 

8 

9 

10 

stensele, 248 gWh 

grundfors, 464 gWh 

rusfors, 184 gWh 

tuggen*, 441 gWh 

stornorrfors**, 2 298 gWh 

våra kraftfulla älvar – en 1900-tals historia 

1905 staten köper nya trollhätte 

Kanalbolag. troll hät tans 

kraftverk blir svenska statens 

första vattenkraftprojekt. 

statens planer på att bygga 

kraftverk i de större älvarna 

har funnits länge, parallellt 

med viss oro för att det inte 

skul le finnas avsättning för all 

elektricitet som skulle produceras. 

1909 trollhättans kraftverk 

får namnet Kungliga vattenfall 

styrelsen. vattenfall bildas. 

Kungliga vattenfallstyrelsen 

knyter till sig även ingenjörer, 

arkitekter och konstnärer. 

1910 Kraftverket olidan, det 

första ”nationalkraftverket”, 

i göta älv invigs. aggregaten är 

fem gånger större än de som 

dittills använts i sverige. 

1910 byggandet av kraftstationen 

i Porjus startar. syftet 

är att skaffa elektricitet till 

malmbanan. arbetet blir till ett 

stycke svensk industrihistoria. 

1 

*delägd med Holmen **delägd med Umeå kommun 

2 

3 

1 gWh (gigawattimme) producerad el motsvarar 

till exempel belysning, kyl och tvätt till 200 normalhushåll. 

5 

4 

6 

förutom vattenfalls tio kraftverk i Ume älv finns följande kraftverk 

med andra ägare: betsele, Övre bjurfors, nedre bjurfors, bålforsen, 

Harrsele, Hällfors, Klippen och Pengfors. 

7 

1915 Kraftverket i Porjus 

invigs av kung gustav v via 

telefonledning från stockholm. 

det nya kraftverket får stor 

uppmärksamhet. tek niken är 

avancerad: Kraftstationen ligger 

under jord, nedsprängd i 

berget, vilket ger stor internationell 

uppmärksamhet. 

1915 Kraftstationen i 

älv karle by tas i drift. 

visste du att… 

vattenfall vattenkraft är en 

ledande producent av vattenkraft 

i norden med en normalårsproduktion 

av el på omkring 33 tWh/år. 

1921trollhättans kraftverk 

har byggts ut med ytterligare 

fem aggregat. 

8 

1944 vattenkraftutbyggna 

den i den 

45 mil långa ångermanälven 

inleds. 

en omfattande utbyggnad 

av älvarna fortsätter 

under 1950 och 60talet. 

nu finns 36 kraftverk i älvsystemet. 

9 

10 

N 

v ö 

s 

bottenviken 

1958 de tre 

turbinerna i 

stornorrfors 

kraftverk i 

Umeälven premiärjobbar. 

1971–75 en ny kraftstation 

med två nya aggregat byggs i 

Porjus. ställverk och transformatorer 

placeras under jord. 

den gamla byggnaden står 

kvar som ett minnesmärke 

över de människor som med 

stor möda byggde ett kraftverk 

i ödemarken. 

2001 rekord slås i stornorrfors. 

7 089 laxar passerar fisktrappan 

som byggts för att 

göra det möjligt för laxen att ta 

sig förbi kraftverket och nå 

sina lekplatser i den outbyggda 

vindel älven. 

2005 olidan har totalt 15 000 

besökare. den tredje helgen i 

juli anordnas fallens dag då 

åskådarna får uppleva en älvs 

fulla styrka när vatten släpps 

på förbi olidan. 

2013 ett trettiotal av vattenfalls 

kraftstationer ska vara 

förnyade med förbättrad 

miljösäkerhet och förstärkta 

dammar.

eriK Holmstedt 

»Jag producerar el. Det 

som kommer ut ur vägguttaget 

har jag skickat 

iväg.« 

Det är måndag kväll och driftcentralen 

är egentligen stängd, för tillfället 

sköts driften av 16 vattenkraftstationer 

i Ume älv, Skellefte älv och 

Dalälven från Norsjö. 

Men Clary Brandum tar sig tid att 

visa runt och berätta om sitt arbete i 

Vattenfall. Det har gått 23 år sedan 

hon först gjorde praktik på vattenkraftstationen 

i Storuman. 

– Pappa jobbade som linjemontör 

i Vattenfall och redan innan gymnasiet 

hade jag bestämt mig för att bli 

Vattenfallare. Jag tyckte han verkade 

ha ett kul jobb, med bra arbetsklimat 

och bra lön, konstaterar Clary 

Brandum. 

maskinistjobbet la grunden 

Men höjdrädslan gjorde att just linjemontörsjobbet 

las på hyllan. Istället 

inriktade hon sig på att bli maskinist. 

Då hade hon gått tvåårig elteleutbildning 

på gymnasiet. Som maskinist 

fick hon lära sig alla kraftstationens 

grunder, ”på skruv och mutternivå” 

som hon uttrycker det. 

– Som maskinist får man göra allt 

från att övervaka maskiner till att 

meka med dem. Man kollar temperaturer, 

kollar pumpar, och man måste 

ha kunskap om att både ställa av maskiner 

och starta dem. Det är rätt 

smutsigt, fett, olja och damm, säger 

hon. 

– Man får också använda hörseln, 

och luktsinnet, ja man måste verkligen 

använda alla sinnen. Luktar det 

lite bränt eller låter någonting lite annorlunda? 

Några år senare blev hon antagen 

till en internutbildning och nu är alltså 

yrkestiteln kontrollrumsingenjör. 

På frågan vad hennes jobb egentligen 

innebär svarar hon: 

– Jag producerar el. Det som kommer 

ut ur vägguttaget har jag skickat 

iväg. 

El är en färskvara 

Det är alltså från driftcentralerna som 

signaler skickas ut till Vattenfalls 

en resa längs ume älv 

Produktion av el sker hela tiden. Clary Brandum styr vilka aggregat som ska jobba och när. 

i de ljusa bokhyllorna blandas mC-magasin med vattenkraft- 

information. På anslagstavlan sitter matsedlar och lappar med 

simhallens öppettider. och mitt i den stora kontorslokalen står 

en lång rad skrivbord, med mängder av dataskärmar på. 

Det är här kontrollrumsingenjör Clary Brandum har sin 

arbetsplats – på driftcentralen i storuman. 

av Carin HedstrÖm 

kraftstationer, signaler som säger till 

hur mycket el just den kraftstationen 

just nu ska producera. El är en färskvara 

och kan inte lagras, så produktionen 

av el sker hela tiden, och förändras 

hela tiden beroende på behov. 

Som kontrollrumsingenjör, med 

arbetsplats på ett kontor långt från 

själva kraftstationen, kommer erfarenheten 

från maskinrummet väl till 

pass. Hon vet hur det ser ut på en vattenkraftstation, 

vilka förutsättningar 

maskinisterna har, vad som är svårigheter 

men också vilka lösningar som 

kan finnas. Och som representant för 

det stora energibolaget på en liten ort 

får hon många frågor. 

– Det kan ringa privatpersoner till 

oss ibland och fråga varför det är så 

lågt vatten i deras brunn. Då får man 

förklara: det kan ha varit gynnsamma 

år tidigare, med mycket vatten, och 

nu kanske vattennivåerna är lägre. 

Det gäller att kunna förklara sammanhanget. 

stresstålighet a och o 

Mycket av arbetstiden i jobbet som 

kontrollrumsingenjör går åt till att 

prata i telefon, både med personalen i 

Stockholm, som är de som styr produktionen 

och som ger order till de 

tre driftcentralerna i landet, men det 

blir också många samtal med tekni 


På drift 

med Clary 

3 

ker och maskinister. Det gäller att 

kunna ta folk på rätt sätt, understryker 

Clary Brandum. Den egenskapen, 

parad med förmåga att kunna 

fatta snabba beslut och att vara stresstålig, 

är de viktigaste förmågorna för 

jobbet enligt henne. 

– Det är också det som är det roligaste 

med jobbet. Att man är självständig, 

och får känna att man kan 

växa med uppgiften. För man måste 

hela tiden ta beslut. Vågar vi köra det 

här aggregatet längre, trots att kylningen 

kanske är lite dålig? Det är en 

utmaning. Men man är inte helt ensam, 

man har stöd i företaget från en 

vakthavande ingenjör. Man lär sig att 

ingenting är omöjligt. n 

FaKta 

namn: Clary brandum 

Ålder: 41 år 

Familj: snart sambo, två söner 

12 och 13 år. 

Bor: gunnarn utanför storuman. 

utbildning: elteleutbildning till 

starkströmselektriker, driftaspirantutbildning 

vattenfall 2 år. 

intresse: motorcyklar, husvagnsliv 

med familjen, skoteråkning.


4 

Jenny Eriksson ser förvånad ut när 

hon får frågan om familjen började 

tänka miljömedvetet i samband med 

de skulle bygga ut huset. 

– Nej, inte alls. Så har vi alltid 

tänkt. Det är ju en utmaning att få ner 

kostnaderna och förbrukningen. Det 

tycker vi båda, säger hon, och maken 

Anders nickar. 

Sveriges längsta by heter Gräsmyr 

och ligger tre mil nordväst om Umeå. 

Längst bort i byn på höger sida ligger 

ett hus som inte går att ta miste på. Ena 

halvan, som ser ut som ett äldre hus, är 

röd och andra halvan, den nya och än 

så länge halvfärdiga delen, är vit. 

I huset bor familjen Eriksson 

Edlund: Jenny och Anders och barnen 

Felicia, 14, Thova 10 och Nicole 

8 år. I familjen ingår också tre hun 

dar, två katter, två marsvin och en fågel 

som hoar hemtamt i vardagsrummet. 

Huset andas projekt och tillbygge. 

Mot ena husgaveln står två stegar 

resta, där håller Anders på att tilläggsisolera. 

Från gräsmattan leder en provisorisk 

trappa upp till hallen där bräder 

ligger staplade på golvet. På övervåningen 

håller de nya rummen på 

att ta form. Huset kommer totalt att 

bli ungefär 120 kvadratmeter stort. 

– Vi började bygga till för två somrar 

sedan. Vi tycker det är kul och gör 

allt själva, säger Anders. 

Och som sagt, miljötänkande och 

energieffektivisering finns med både 

i gamla och nya delen av huset. Jenny 

och Anders fick via en rundtur i huset 

och på tomten berätta på vilka sätt 

de tänker energieffektivisering. 

Köket 

Köket har fått en tillbyggnad i form 

av ett nytt matrum. Längs alla rummens 

sidor finns nya fönster med 

energiglas, och bågar och karmar är 

egenhändigt snickrade av Anders. 

– De fungerar jättebra. Glasen 

släpper in ljus men de släpper inte 

ut värmen. 

När de flyttade in i huset fanns 


Jenny, nicole, thova, Felicia och anders. Hundarna saga, mina och katten tjorven. 

Energi till tusen 

– läs om familjen som sparar tusenlappar 

lågenergilampor, bra isolering 

och effektiva värmekällor. 

att tänka miljösmart behöver 

inte vara svårt eller dyrt. 

möt familjen Eriksson- 

Edlund som har huset fullt av 

energi – till låg kostnad. 

text: Carin HedstrÖm 

foto: annaKarin drUgge 

både elspis och vedspis i köket. De 

började använda vedspisen, vilken visade 

sig bli en bra värmekälla för hela 

huset. Från att ha förbrukat 32 600 

kWh per år minskade förbrukningen 

raskt till 16 000 timmar. Med den nya 

tillbyggnaden ligger förbrukningen på 

ungefär 20 000 kWh per år. 

– Vi värmer upp nästan halva huset 

med spisen. Värmen stiger uppåt. 

Den enda nackdelen är att det ibland 

blir trettio grader varmt i köket, säger 

Anders. 

Kyl och frys är bytta och har energiklass 

A. De frostar av och dammsuger 

bakom frysen någon gång om 

året. Matrummet har ännu inte fått 

belysning, men i kökstaket hänger 

lyktor – som inte har lågenergilampor. 

– Nej, det funkar inte i den där 

sortens lampor. Det blir inte snyggt, 

säger Anders. 

Men lamporna ska bytas ut så snart 

köksön byggs, och då ska det bli lågenergiglöd 

och bra punktbelysning. 

Badrum 

En gammal torktumlare, och en ny 

miljöklassad tvättmaskin, står staplade 

i ett av badrummets hörn. 

– Torktumlaren har vi använt sen 

förra årets sommarstorm slog sönder 

torkställningen, säger Jenny. 

Både toaletten och badkarets 

duschkran är snålspolande, men kranen 

till handfatet är inte bytt. 

– Man kan inte hinna med allt, 

konstaterar Anders samtidigt som 

han berättar att de ska fixa klädstreck 

ute för att kunna torka kläder bättre. 

vardagsrum 

I vardagsrummet finns en stor platttv, 

en musikanläggning och en datorhörna. 

Alla kontakter är kopplade till 

grenuttag med gemensam av och 

påstäningningsfunktion. Inga apparater 

står i standbyläge. 

– På övervåningen har tjejerna en 

lekdator och där drar vi till och med 

ur sladden varje gång vi stänger av 

den, säger Jenny. 

– Vi har aldrig mätt vad de olika 

apparaterna drar, men jag vet att en 

sådan här stor tv drar mycket ström, 

säger Anders. 

Värmen från vedspisen har svårt 

att nå in till vardagsrummet så därför 

ska Anders och Jenny sätta in en kamin 

i rummet, för att få ytterligare en 

värmekälla.

lagom tvätt om maskinen körs på 40 grader för det mesta och tvätten hängtorkas: 

Familjen sparar: 715 kr/år, 3,1 kg Co 2 /år. 

rätt temperatur Familjen använder vedspisen som värmekälla. En grad lägre 

temperatur märks knappt i rummen. men i plånboken: Familjen sparar: 1 000 kr/ 

år, 4,4 kg Co 2 /år. lågenergilampor snart får köket lågenergilampor. tio bytta 

glödlampor minskar förbrukningen med hela 80 %: Familjen sparar: 650 kr/år, 

2,9 kg Co 2 /år. 

sovrum 

Alla sovrum finns på övervåningen, 

och det är i den nya tillbyggnaden 

som barnen kommer att ha sina nya 

sovrum. Idag delar de på små ytor. 

– Anders och mitt sovrum är väl 

inte det bästa ur energisynpunkt, det 

är fyra och en halv meter i tak, säger 

Jenny. 

Men vedspisen värmer även övervåningen 

utan problem, murstocken 

från spisen går upp mellan två av sovrummen, 

och de element som finns 

kvar används sällan. 

utomhus 

På tomten står både traktor, bil och 

skoter. Och när det kommer till 

transportmedel, då kör familjen som 

de flesta andra svenskar – på bensin. 

– Vi har nog aldrig haft någon energisnål 

bil, konstaterar Jenny. 

– Tvärtom, fortsätter Anders. 

Vi har haft rätt stora bilar, som drar 

mycket bensin. Men de är roliga att 

köra, säger han och skrattar. 

En bit från huset har Anders sitt 

snickeri. I fönstret hänger en liten 

lampa – och jo, glödlampan är en lågenergivariant. 

Bakom snickarverkstaden finns två 

hektar skog som hör till fastigheten. 

Härifrån hämtar familjen veden, som 

står travad i prydliga högar. Den nya 


lagom dusch varje år gör medelsvensken 

av med två tankbilar vatten. om 

familjen duschar 1 minut mindre per 

person och dag: Familjen sparar: 650 

kr/år, 2,9 kg Co 2 / år och 17 000 liter 

vatten/år. moderna kranar om de tre 

mest använda kranarna i huset byts 

mot snålspolande sparas 40 % varmvatten: 

Familjen sparar: 2 600 kr/år, 

11,6 kg Co 2 /år och 90 m 3 vatten per år. 

husdelen målar de med en vattenbaserad 

mineraloljefärg. 

maten 

I backen ner mot vägen står ett växthus. 

Jenny och Anders vill gärna veta 

varifrån maten de äter kommer. I år 

odlar de haricotverts, tomater och basilika. 

De äter bara vegankost. 

– Grönsaker försöker vi alltid äta 

svenska och närodlade, frukt gärna 

svenskt om det går. Och all potatis är 

hemodlad, säger Jenny. 

– Men det kan vara svårt med annan 

mat, det går inte alltid att få närproducerat 

och den kan ha transporterats 

långt, säger Anders. n 


5 

avfrostad frys om frysen frostas av 

och regelbundet rengörs på baksidan: 

Familjen sparar: 260 kr/år, 1,2 kg Co 2 / 

år. sparad energi: 20 % 

nya hushållsmaskiner om kyl och frys 

är a++-märkta: Familjen sparar: 

650 kr/år, 2,9 kg Co 2 /år 

sparad energi: 60 % 

maten Familjen är veganer och odlar grönsaker och potatis själva. 

sladden ur standbyläget drar mycket 

el till ingen nytta 5-10 procent av hushållselen. 

liksom oanvända inpluggade 

laddare. lösningen heter grenuttag 

med strömbrytare och timer: 

Familjen sparar: 100-650 kr/år, 

0,6-2,9 kg Co 2 /år.

magnUs PerHsson 



Experter på energi 

använd vattenfalls energiexperter! Från vänster: lasse Ejeklint, martin normark, Jörgen Eriksson, Camilla Hjortling. 

lev energismart! Det är namnet 

på vattenfalls nya webbtjänst 

för energirådgivning. En 

av dem som svarar på frågor, 

ger råd och bloggar om energi 

är lasse Ejeklint. 

– vi vill prata med våra kunder 

och med allmänheten. vi 

ska vara en naturlig samtalspart 

för att öka kunskapen om 

hur man använder sin energi på 

ett smart sätt, säger han. 


Även en energiexpert behöver fylla 

på kunskap sin egen kunskap ibland. 

Så just idag sitter Lasse Ejeklint i skolbänken. 

Han är på kurs i energiteknik 

på Tekniska högskolan i Stockholm. 

FaKta EnErgiguiDEn 

energiguiden på vattenfall.se kan 

hjälpa dig få svar på: 

• Hur mycket el gör ditt hushåll av 

med? är det mycket eller lite, eller 

normalt? 

• Hur mycket koldioxid släpper ditt 

hushåll ut? 

• Hur kan du minska din energiförbrukning? 

och hur mycket kan du 

och miljön spara på det? 

• Hur mycket sparar du med nytt 

uppvärmningssystem? 

Solens strålar värmer trots att lunchen 

äts i septemberskugga och Lasse 

Ejeklints helhjärtade engagemang går 

inte att ta miste på när han berättar 

om sitt jobb. 

Goda och enkla energispartips 

varvas med egna erfarenheter, samtidigt 

som han understryker att uppdraget 

inte är att komma med pekpinnar. 

Rollen för Vattenfalls fyra 

energiexperter är att svara på frågor 

kring det som vanliga människor 

undrar över. 

– Som rådgivare ska vi vara konkreta 

och enkla. När jag har gett ett 

tips ska du känna: ’vad bra, det här 

kan jag faktiskt göra nu’, säger han 

och ger som exempel hur man med 

ett vanligt papper mellan kylskåpslist 

och kylskåpsdörr själv kan ta reda på 

om kylskåpet håller tätt: 

– Kan du ta ut papperet lätt är det 

inte tätt. 

Som energiexpert syns Lasse Ejeklint 

även i tvrutan under hösten 

och våren, i programserien ”Många 

bäckar små” i TV4:s Nyhetsmorgon. 

Uppdraget är, precis som på webben, 

att ge konkreta tips och råd. 

– Vissa tycker att vi gör som 

Systembolaget. Vi säljer en produkt 

som vi sedan uppmanar folk att använda 

mindre av. Men jag tycker att 

det snarare handlar om att ge en 

bruksanvisning till vår produkt, säger 

han. 

Kundundersökningar visar idag att 

de flesta människor – oavsett kön, ålder 

eller bostadsort – vill effektivisera 

sin energianvändning både för miljöns 

och för plånbokens skull. Och 

många har stor kunskap, enligt Lasse 

Ejeklint, men vet kanske inte var 

man ska börja för att sänka kostnader 

och minska sin miljöpåverkan. 

– Jag tycker man ska börja med 

det som inte kostar något att förändra 

och som är enkelt att göra. Börja tänka 

efter hur man lever och tänka till 

varje gång man ska köpa nytt. 

På Lasse Ejeklints lista över enkla 

åtgärder finns: frosta av frysen två 

gånger om året och dammsug bakom 

kyl och frys. Det gör att kyl och frys 

drar mindre ström. Ha inte dator och 

tv i standbyläge, och fundera över 

hur länge du duschar. Ett enkelt sätt 

att mäta hur mycket vatten som går 

åt är att mäta hur lång tid det tar att 

fylla en tiolitershink. Tar det mindre 

än en minut är det en god affär att 

byta till ett snålspolande duschmunstycke. 

För den som har andra frågor 

eller vill ha fler tips: 

– Gå in på vår sida på nätet! uppmanar 

Lasse Ejeklint. 

– Sidan utvecklas hela tiden och 

man kan få en massa bra tips, och kan 

lämna tips själv. Och man kan ställa 

frågor till mig och till mina kollegor. 

Där finns dessutom beräkningsprogrammet 

”Energiguiden” som kan 

hjälpa dig se över din energianvändning 

hemma. n 

FaKta 

vattenfalls övriga 

energiexperter 

Camilla Hjortling 

Erfarenhet: energi och teknikkonsult. 

Har arbetat med energideklarationer. 

Bästa energispartipset: sätt upp 

små mål i vardagen och lev upp till 

dem, till exempel att stänga av tv:n. 

Energimyt jag vill avliva: att stora 

investeringar, som till exempel tilläggsisolering, 

alltid lönar sig. det 

måste bedömas från fall till fall. 

martin normark 

Erfarenhet: energikonsult, säljare 

och försäljningschef el, chef kundservice, 

produkt och tjänsteutveckling 

inom energiområdet. 

Bästa energispartipset: lär dig 

följa upp din energianvändning! 

Energimyt jag vill avliva: att allt 

löses med teknik. beteendefrågor 

och användarfrågor är minst lika 

viktiga! 

Jörgen Eriksson 

Erfarenhet: Kyltekniker i tillverkningsindustrin 

inom vitvaror. 

arbetat som energirådgivare i sex 

år. diplomerad energivägledare. 

Bästa energispartipset: bli vän 

med din energimätare och få kontroll 

över hemmets energiförbrukning! 

Energimyt jag vill avliva: oljefyllda 

element är mer energisnåla 

än vanliga. det stämmer inte, men 

däremot håller de en jämnare temperatur. 

ingrid Willerström, chef för Energieffektiviseringsprogrammet,vattenfall. 

att arbeta 

med rådgivning 

kring 

användningen 

av energi är centralt 

för vattenfall för att 

långsiktigt bidra till en 

hållbar utveckling. vi 

ser ett tydligt ökande 

intresse för energianvändningsfrågor 

hos 

våra kunder. Fokus på 

energianvändning har 

ökat i takt med den pågående 

klimatdebatten 

och de stigande energipriserna.”

säkerheten i ajaure har ökats genom att dammarna byggs om och förstärks. 

För att våra vattenkraftverk ska klara det extrema vattenflöde 

som beräknas kunna uppstå en gång vart tiotusende år bygger 

vi om och förstärker våra dammar. En av dessa dammar finns i 

ajaure. 

av Karin lago nidsjÖ 

Ajaure vattenkraftverk har en damm 

som är drygt 500 meter lång och som 

högst 50 meter. Här passerar i medeltal 

knappt 100 kubikmeter vatten per 

sekund och upp till 975 kubikmeter 

kan passera. Om vattenflödet i älven 

skulle öka ytterligare kommer vattennivån 

i dammen att stiga över det 

normala. Därför har ett omfattande 

arbete gjorts för att göra dammen 

säkrare. 

Högsta prioritet 

Dammen som den i Ajaure ska utformas 

med mycket stora säkerhetsmarginaler. 

Detta innebär att vattenflö 


säkrare dammar 

FaKta om FörnyBar ElProDuKtion 

• sveriges regering har som mål att öka andelen förnybar energi 

med 17 tWh till år 2016. 

• vattenfall har lovat att svara för tio av dessa timmar. 

• vattenfalls mål är att minska koncernens totala koldioxidutsläpp 

med tre miljoner ton till år 2010, att halvera utsläppen år 2030 

(räknat från 1990), och att vara helt utsläppsfria år 2050. det är 

en högt ställd målsättning, som går betydligt längre än de krav eU 

ställer. 

• i praktiken innebär det att vattenfall satsar en halv miljon kronor i 

timmen under tio års tid. 

• ett sätt att nå målet är att öka effekten i kraftverken i de redan utbyggda 

älvarna. 

den som beräknas uppkomma en 

gång på 10 000 år ska kunnas släppas 

förbi. För att våra vattenkraftverk ska 

klara det bygger vi om och förstärker 

dammarna. Vid några av dammarna 

kommer vi att öka kapaciteten att avleda 

vatten. Vid andra höjer vi istället 

själva dammen, så att mer vatten kan 

samlas i magasinet vid extrema flöden. 

Då minskas även risken för 

översvämning nedströms. Vi förbättrar 

också dammarnas stabilitet och 

erosionsskydd. 

ligger i framkant 

En internationell granskningskommission 

kommer att granska säkerheten 

vid Ajaure under hösten 2008. 

Granskningen är den sista av totalt 

sex som Sveriges dammägare på eget 

initiativ genomför i samarbete mellan 

Svensk Energi och Svenska Kraftnät. 

– Att hålla våra dammar och kraftverk 

säkra har högsta prioritet hos 

oss. Hittills har Granskningskommissionens 

rapporter visat att vi 

ligger i framkant i svenskt dammsäkerhetsarbete, 

och det ska vi fortsätta 

med, säger Gunnar Axheim, 

chef för Vattenfall Vattenkraft. n 


FaKta 

Exempel på vad vi har gjort 

för att öka säkerheten i 

ajaure: 

• nedströmsslänten på fyllningsdammarna 

har fyllts på 

med mycket sprängsten för 

att öka stabiliteten. 

• dammen har höjts och en 

dammlucka har byggts om 

för att tåla extrema vattenflöden. 

• betongdelarna i dammen har 

stabiliserats med spännkablar 

ned i berggrunden. 

• automatisk läckagemätning 

och automatisk geoteknisk 

damminstrumentering har installerats 

för att eventuella 

förändringar ska kunna upptäckas 

tidigt. 

7 

vad betyder 

varningsskyltarna? 

du som bor och verkar i närheten av 

ett vattenkraftverk har säkert en hel 

del kunskap om hur vattenkraft 

fungerar. men vet du vad varningsskyltarna 

står för? 

vattenströmmar kan ha 

försvagat isenen. 

om du ger dig ut på isen 

riskerar du att drunkna. 

Flodvåg. 

det finns risk för skada 

eller att drunkna på 

grund av att vattnet 

plötsligt och snabbt stiger. 

om du går nära älv 

å eller bäckkant, eller i 

torrfåra där vattnet 

snabbt kan stiga, riskerar 

 

 

 

 

 

 

 

du att dras med och drunkna. var 

mycket observant på förändringar 

av vattenflödet eller förändrad 

ljudbild. lämna platsen omedelbart 

vid larm! 

Dammtröskel. 

det finns risk för skada 

eller drunkning om man 

går ut på dammtröskeln. 

 

instabil klippkant 

och/eller brant stup. 

om du går för nära 

riskerar du att falla och skadas. 

Farliga underströmmar. 

eller kraftiga strömmar. 

om du badar eller fiskar 

i strömt vatten riskerar 

du att dras med och drunkna.



mKb är abC 

för miljön 

ombyggnad eller nybyggnad spelar ingen roll. 

inga spadar sätts i jorden innan vetenskapliga 

rapporter luslästs, berörda invånare fått säga 

sitt och innan miljöexperter på plats uppskattat 

de konsekvenser ett bygge kan få, både för 

människa, växter och djur. 


Miljöbalken säger att alla 

företag är skyldiga att göra 

så kallade miljökonsekvensbeskrivningar 

(MKB) för sin verksamhet. 

Det gäller både för ny 

verksamhet och för förändringar 

i anläggningar 

som redan är i gång. 

Beskrivningen lämnas till 

miljödomstolen som tar 

beslut. Så även om Vilhelminaborna 

röstar ja till 

en utbyggnad av vattenkraften 

i kommunen, måste 

en MKB göras och 

Miljödomstolen säga sitt. 

Kunskap om 

forskningsfronten 

För att verkligen veta vilka 

konsekvenser till exempel 

en ombyggnad av ett 

kraftverk kan få, gäller det 

därför för Vattenfall att ha 

kunskap om de senaste 

forskningsrönen inom 

miljöområdet: att veta hur 

fisk kan påverkas av att 

vatten grumlas när dammar 

förstärks, vilken påverkan 

en viss sorts transporter 

till och från ett bygge 

kan ha på luften, eller 

hur bottenfaunan i ett 

vattenmagasin påverkas av 

förändringar i vattennivåer. 

För att få rätt fakta i 

målet anlitar Vattenfall 

miljöexperter som på plats 

undersöker hur en förändring 

av verksamheten kan 

påverka miljön. 

Eva Sundin arbetar 

med att göra miljökonsekvensbeskrivningar 

för 

Vattenfall. Innan hon åker 

ut läser hon på, talar med 

andra experter och söker 


Eva sundin, miljöexpert. 

information i berörda 

myndigheters databaser. 

– Vi måste se om teorin 

stämmer med verkligheten. 

Om vi förstärker 

dammen här, om de här 

träden försvinner, vad 

innebär det för dem som 

bor på andra sidan älven, 

förklarar hon. 

viktigt för vattenfall 

För Vattenfall innebär 

miljökonsekvensbeskrivningen 

att företaget i ett tidigt 

skede får reda på om 

de planerade förändringarna 

verkligen går att genomföra, 

utan att brista i 

miljöhänsyn. 

– På så sätt kan vi anpassa 

vår verksamhet så att 

den får så lite miljöpåverkan 

som möjligt. Att öka 

produktionen av vattenkraft 

är angeläget just med 

tanke på miljön, men det 

måste samtidigt ske med 

så lite påverkan som möjligt. 

Vi har bevisbördan 

och måste veta vad vi gör, 

säger Richard Holmgren, 

tillståndschef på Vattenfall. 

vattenfall investerar 42 miljarder kronor i förnybar 

energi på tio år, bara i norden. 

Demokrati 

i vilhelmina 

– folket avgör vojmåns framtid 

En stor förstudie, regelbundna informationsmöten 

och slutligen en kommunal folkomröstning. 

Det är vilhelminaborna som har avgörandet i sin 

hand, och som bestämmer om det blir en utbyggnad 

av stalons kraftverk eller inte. 

av Carin HedstrÖm, Peter stedt, joHnny WaHlstrÖm 

För drygt två år sedan kontaktade 

Vattenfall kommunpolitikerna 

i Vilhelmina med 

ett förslag. Förslaget gick ut 

på att hitta ett sätt för att öka 

produktionen av vattenkraft 

och förnybar el i de redan 

reglerade älvsystemen i kommunen, 

med sjöarna 

Malgomaj, Vojmsjön och 

Vojmån. 

Förslaget var egentligen 

inte nytt, ett snarlikt hade 

lagts fram och refuserats av 

Miljödomstolen redan i början 

av 1980talet. 

Men det gamla förslaget 

innebar ändå något annor 


lunda: Vattenfall ville ha ett 

samarbete med kommunen. 

– Det är ett nytt arbetssätt 

för oss att tillsammans med 

en berörd kommun hitta 

framtida energitillskott och 

därefter gå vidare till 

Miljödomstolen, säger Nils 

Andersson, Vattenfall. 

Förstudie med 

hjälp av invånarna 

Vattenfall fick gehör från 

Vilhelmina kommun, och 

tillsammans inledde man en 

förstudie. Syftet var att ta 

fram både fördelar och nackdelar 

med ett utbyggnadsprojekt. 

Utgångspunkten var att 

det är invånarna på orten 

som har bäst kunskap om 

närmiljön: därför har såväl 

boende som politiker varit 

med i de arbetsgrupper som 

bildades. Och för att alla 

Vilhelminabor under hela 

förstudien skulle ha möjlighet 

att ta del av information

arbetsgrupper: 

arbetsgrupper med olika 

inriktningar och med representanter 

för både kommunen, 

vattenfall och kommuninvånare 

bildades. 

Förstudie: 

förstudien har tagit reda på 

vilka miljömässiga konsekvenser 

det får att leda vatten 

från en sjö, vojm sjön, 

genom en 24 kilometer lång 

tunnel till ett befintligt kraftverk 

för att på så sätt öka elproduktionen. 

och lämna synpunkter hölls 

flera offentliga möten, och 

alla protokoll, delrapporter 

och skrivelser har hela tiden 

funnits tillgängliga på projektets 

hemsida. 

Ekonomisk 

kompensation 

Parallellt har kommunen och 

Vattenfall diskuterat den 

ekonomiska kompensation 

som ska kopplas till ett eventuellt 

projekt. 

Åke Nilsson, (s), är ordförande 

för förstudiens styr 

och samrådsgrupp. 

– Vid många av de offentliga 

möten som hölls i förstudien 

har missnöjet som finns 

kvar från tidigare vattenkraftsutbyggnader 

i kommunen 

på ett tydligt sätt kommit 

fram. Många har uttryckt 

sin besvikelse över att ingen 

avkastning av vattenkraften 

kommit bygden tillgodo. 

Detta har vi tagit fasta på och 

parallellt med att förstudien 


pågått har vi förhandlat med 

Vattenfall om vilken ekonomisk 

kompensation som kan 

vara rimlig för ett så pass 

stort intrång i naturen som 

en överledning innebär, 

säger han. 


remissvar: Kompensation: 

alla intressenter; medborgare, 

företag, organisationer 

och föreningar, har haft 

möjlighet att lämna remisssvar 

på förstudien. totalt 

kom 52 remissvar in. 

flera av svaren innehöll 

synpunkter som togs in i 

slutrapporten. 

om kommuninvånarna röstar 

ja till nybyggnad i stalon får 

vilhelmina kommun ett antal 

kompensationer: 

• ett vindkraftverk med effekten 

2–3 mW. intäkter 

från vindkraftverket beräknas 

till 4–6 miljoner kronor 

per år. till den årliga avkastningen 

kommer en 

skatteeffekt som för närvarande 

motsvarar 1–1,5 

miljoner. 

• 40 miljoner kronor i engångsersättning 

för investeringar. 

slutrapport klar 

Nu har projektets slutrapport 

kommit. Den beskriver, precis 

som förstudien syftade till, 

både fördelar och nackdelar 

med en utbyggnad: vid en 

utbyggnad blir Vojmån san 

FaKta 

utByggnaD 

• en eventuell utbyggnad 

ger ett tillskott 

av förnybar el med 

162 gigawattimmer 

(gWh) motsvarande 

hushållsel till drygt 

30 000 hushåll. 

• motsvarande elproduktion 

med fossila 

bränslen skulle 

generera utsläpp av 

145 000 ton koldioxid. 

Åke svensson, (s), på presskonferensen där resultatet av förstudien presenterades. 

joHnny WaHlstrÖm 

nolikt mer tillgänglig för turism, 

samtidigt som naturen 

förändras och fisket påverkas. 

Och i höst är det alltså dags 

för kommuninvånarna att 

säga sitt. Den 16 november 

är det folkomröstning. n 


enkät 

9 

våra älvar frågade några 

vilhelminabor vad de 

tycker om planerna på 

att bygga ut vattenkraften 

i kommunen. 

Kenneth nyberg, driver 

vojmåns fiskecamping. Han 

oroar sig för att fiskemöjligheterna 

kommer försvinna. 

– jag kommer att rösta 

nej i folkomröstningen. du 

ser ju hur det ser ut här i älven, 

det är bara stenar. vi 

har byggt upp den här campingen 

för att bo kvar här, 

och har satsat pengar på 

detta. man ger upp. 

toril nyman, aukt. redovisningskonsult 

vilhelmina 

– jag tycker att vi ska använda 

de resurser vi har. 

det kan få positiva kringeffekter 

under förutsättning 

att inte miljöpåverkan blir 

för stor. 

ida oderstål, äger hotell 

Wilhelmina tillsammans 

med sin familj. 

– det ger arbetstillfällen 

och ökad orderingång för 

företagen. jag satsar hellre 

på vattenkraft än på kol 

och kärnkraft. jag tycker 

att det är helt rätt väg att 

gå genom att göra en förstudie, 

och lägga fram alla 

fakta för att sedan få befolkningen 

att välja. det är 

demokrati som den ska 

vara.




»vattenfall 

inlandskraft 

trodde så starkt 

på oss.«s 

Ett fruktsamt samarbete 

Bengt-Håkan viklund startade exploateringsföretaget tEXaB i storuman 2005. 

Året är 2005. storuman kommun planerar att bygga ut 

Kungsbacken i Hemavan. Detaljplanen med förslag om att bygga 

runt 150 fritidslägenheter antas. men minuterna efter beslutet 

säger kommunfullmäktige oväntat nej till investeringarna. 


– Då tog vi saken i egna händer, berättar 

BengtHåkan Viklund, och en 

av de som medverkade till att samla 

en grupp av intressenter och aktiva i 

området. Storumans Utvecklings AB, 

Strömma Turism och Sjöfart AB och 

Svansele Produktion AB hade alla ett 

intresse av att utveckla Tärnaby och 

Hemavanområdet. I september 2005 

startade TEXAB, där Bengt Håkan 

är vd. 

– Vi bildade ett bolag med dessa 

tre intressenter, upphandlade entreprenaden 

för infrastrukturen och 

körde igång, berättar BengtHåkan 

som har lång erfarenhet av att vara 

egenföretagare i Norrlands inland. 

1985 startade han ett byggledningsföretag 

som han drev i över 20 år. 

Och han har en hel del tankar och 

idéer om hur man kan utveckla 

området. 

– Det viktigaste är att kommunen 

lyssnar och samverkar med näringslivet, 

det är A och O, poängterar 

BengtHåkan, själv född i Vilhelmina, 

men uppvuxen i Storuman. Tillsam 

mans kan man åstadkomma små 

underverk. 

En win-win-situation 

TEXABs affärsidé är att utveckla, planera 

och förädla markområden, att 

bygga infrastrukturen med vatten, 

avlopp, vägar och bredband. Men 

även att ta hand om försäljningen av 

mark och tomter. Ingen har, Bengt 

Håkan veterligen, gjort något liknande 

tidigare. 

– Det unika är winwinsituationen, 

berättar BengtHåkan. TEXAB 

erbjuder exploateringsmark till intresserade 

exploatörer och byggare. 

Kommunen behöver inte investera 

någonting mer än sin goda vilja, men 

kan hela tiden vara med och påverka 

utförande på infrastrukturen. 

stöd från vattenfall 

Företaget kom i kontakt med Vattenfall 

Inlandskraft i ett tidigt skede. 

– Vi fick en möjlighet att bolla 

våra tankar och idéer med Vattenfall 

redan när idén till bolaget föddes, be 

rättar BengtHåkan. På så sätt fick vi 

en ”gratisstart”. Vattenfall Inlandskraft 

trodde så starkt på oss – trots att 

många andra var skeptiska – så att de 

gick in med de ekonomiska garantier 

som kommunen krävde för att påbörja 

projektet. Tack vare det kunde 

vi köra igång. 

– Alternativet hade varit att gå till 

banken med mössan i hand. Men vilken 

bank skulle ge garantier för ett 

riskprojekt i Norrlands Inland, utan 

att det kostar skjortan? Dessutom 

skulle det ha blivit betydligt mer administration 

för oss. Med Vattenfall 

Inlandskraft har det gått smidigt att 

komma igång och dessutom har vi 

fått ett givande bollplank, säger 

BengtHåkan. 

rivstart 

Och TEXAB har gått bra. På bara 

några år har inte mindre än 110 

lägenheter sålts och byggts. 

– Det är fullständigt osannolikt, 

och betyder oerhört mycket för en 

liten kommun som Storuman med 

6 500 invånare, menar BengtHåkan. 

Under en tioårsperiod, fram till år 

2010, beräknas över en miljard ha investeras 

i Tärnafjällen. Och målet är 

att fortsätta utveckla området. 

– Vi ska fortsätta vara motorn i 

kommunen. Det finns mycket mer 

att göra för att den västra kommundelen 

ska fortsatta utvecklas i positiv 

riktning, säger BengtHåkan entusiastiskt. 

Allt från skoterleder och skidspår 

till att förmedla fruktsamma 

kontakter. Fler kommuner borde ta 

efter. Att modellen fungerar har vi ju 

sett. Vår styrka är att vi kan få tag i 

rätt kunder, sälja marken och ställa 

krav på byggentreprenören att bygga 

inom en viss tid, avslutar Bengt 

Håkan. n 

FaKta 

vattenfall inlandskraft ab är 

ett dotterbolag till vattenfall ab. 

affärsidén är att stödja företagsamheten 

i norrlands inland, 

både affärsstrategiskt och ekonomiskt. 

vattenfall inlandskraft 

stödjer näringslivet i Kiruna, 

Pajala, gällivare, Övertorneå, 

Överkalix, jokkmokk, vilhelmina, 

dorotea, lycksele, åsele, 

strömsund, ragunda, sollefteå, 

Härjedalen, arjeplog, arvidsjaur, 

sorsele, storuman, malå och 

norsjö. 

läs mer på www.vattenfall.se

osse joHansson 

vilket produktions - 

sätt är bäst ur 

miljöhänseende? 

– Det går inte generellt att säga att ett 

av produktionssätten är överlägset 

de andra ur ett miljöperspektiv. Det 

beror på vilken miljöaspekt kunden 

tycker är viktigast, säger Jonas Karlén, 

produktchef på Vattenfall. 

varför ska man välja 

produktionssätt? 

– När du väljer produktionssätt garanterar 

vi att ditt val har direkt koppling 

till det valda produktionssättet. 

Vi garanterar också att inte koppla 

fler kunder till den specifika produktionskällan 

än mängden el vi kan producera 

därifrån. Kunders val ger en 

signal till oss och andra beslutsfattare. 

Det är en av många faktorer som påverkar 

hur elen i Nor den ska produceras 

i framtiden. Om till exempel 

antalet kunder som väljer el från vind 


vattenel, tack! 

när du köper el från vattenfall 

kan du själv välja hur din el ska 

produceras; med vatten, kärnkraft 

eller vind. väljer du till 

exempel vattenel garanterar 

vi att producera motsvarande 

mängd el med just vattenkraft. 


rörligt eller fast elpris? 

– Du väljer. 

är större än den vindkraft som i dagsläget 

kan produceras ger det en signal 

till oss, säger Jonas Karlén. 

På www.vattenfall.se kan du läsa 

mer om hur de olika produktionssätten 

påverkar miljön. n 

FaKta 

Fast elpris 

när du binder elpriset vet du vilket 

elpris du kommer att betala 

en lång tid framöver och du får 

större kontroll över din elkostnad. 

du betalar ingen fast avgift. 

rörligt elpris 

rörligt elpris passar dig som är 

aktiv på elmarknaden. Priset följer 

börspriset på nord Pool och 

kan variera kraftigt från månad 

till månad. du betalar ingen fast 

avgift. 

tillsvidarepris 

tillsvidarepriset får du om du inte 

har valt något annat elavtal. du 

betalar ingen fast avgift. elpriset 

kan ändras över tid och ligger oftast 

högre än avtalspriserna. 



vattenfalls elproduktion 

i sverige 2007 

Vindkraft 0,5 % Fossilkraft 0,3 % 

Kärnkraft 

50,7 % 

Du kan också välja hur du vill att 

din el produceras: med vatten, 

kärnkraft eller vind. läs mer om 

hur du väljer el på sidan 16. 

11 

92 av vattenfalls vattenkraftverk 

finns i sverige. de största finns 

i lule älv, skellefte älv, Ume älv, 

ångermanälven, indalsälven, 

dalälven och göta älv. det finns 

även ett antal mindre kraftstationer 

i mindre vattendrag främst i 

landets södra delar. 

15 kraftstationer finns i lule älv, 

vår mest elproducerande älv. 

Cirka 50 procent av sveriges 

el kommer från vattenkraft. 

tillsammans med kärnkraften är 

vattenkraften basen i det svenska 

energisystemet och i vattenfalls 

elproduktion. 

mellan 30 och 40 tWh per år producerar 

vår svenska vattenkraft. 

Vattenkraft 

48,5 % 

du kan välja produktionssätt, d v s vindel, vattenel eller Kärn kraftsel, 

när du tecknar nytt avtal eller tecknar om ditt gamla avtal. 

om du inte väljer får du som tidigare en ”standardmix” av el, som består 

av vattenkraft och övrigt förnybart (42,3 procent), kärnkraft (54,8 

procent), samt fossilt och torv (2,9 procent). (siffrorna gäller 2006.) 

det kostar inget extra att välja vattenel eller Kärnkraftsel. vind el 

kostar 1,9 öre/kWh (inklusive moms). 

vill du veta vilket avtal som är 

mest fördelaktigt för dig – läs mer 

på www.vattenfall.se. där kan du 

även få hjälp att räkna ut årskostnaden 

för din elförbrukning. 

du kan också vända dig till vår 

kundservice på telefon 

02082 00 00, alternativt 

kundservice@ vattenfall.com. 

vill du göra egna prisjämförelser 

finns Konsumentverkets tjänst 

elpriskollen, www.elpriskollen.se.



Klimatbidrag från 

tärnafjällen – till glädje för en del, 

till nytta för många.

tärna 


Minst lika viktigt som ökad produktionskapacitet 

är de miljöåtgärder 

som också genomförts i Gejmån 

under det nio månader långa förnyelsearbetet. 

Oljorna i smörjsystemen 

har bytts ut mot så kallade syntetiska 

estrar och i hydrauliksystemen har 

mängden olja kunnat minskas med 

upp till 70 procent tack vare byte till 

högtryckssystem. 

Detta miljöarbete ingår i Vattenfalls 

så kallade oljestrategi. Med 

den går vi ett steg längre och byter på 

sikt ut all olja till vatten; vatten i 

hydrauliksystemen och vatten som 

smörjmedel. Försök med vattensmörjning 

har pågått i Porjus gamla 

kraftstation ett flertal år. I Älvkarleby 

startar i dagarna ett projekt där vatten 

används som hydraulikvätska i systemen 

som öppnar och stänger intagsluckorna. 

Enligt oljestrategin ska de 

flesta av Vattenfalls vattenkraftstationer 

ha vatten istället för olja i sina 

system senast år 2020. 

Ytterligare en miljövinst i sam 


13 

Djupt inne i tärnafjällens massiv ligger gejmåns kraftstation 

nersprängd som det första av tio kraftstationer i ume älv. med 

sina 40 år på nacken tillhör inte gejmån vattenfalls äldsta kraftstationer 

och inte heller de största. tvärtom är gejmån ett av de 

mindre. att vattenfall trots det valt att investera 120 miljoner 

kronor på att förbättra gejmåns verkningsgrad och höja energiuttaget 

med 3 gWh till 280 gWh, visar vilken betydelse vattenkraft 

har i sverige. 

av Peter stedt 

gejmån må vara ett av vattenfalls 

mindre kraftverk men tack vare en 

fallhöjd på omkring 250 meter och att 

turbinaxeln snurrar med drygt 500 

varv i minuten så blir ändå energiuttaget 

högt (280 gWh). 

Det kan vara vackert även i en reglerad älv. 

band med förnyelsearbetet är den nya 

generator på 55 MW som installerats. 

På grund av att den är så vibrationsfri 

att en femkrona kan stå på högkant 

under drift, minskas risken för oljeläckage 

på grund av vibrationsskador 

i exempelvis lager. 

Gejmåns ”make over” är avslutad 

men Tärnafjällen har redan fått Vattenfallsbesök 

igen: Nio kilometer 

uppströms från Gejmån ligger Abelvatt 

net. Den 8 juli i år fick Vattenfall 

godkänt av Miljööverdomstolen att 

påbörja byggandet av det första helt 

nya vattenkraftverket i Sverige på 

20 år. n 

FaKta gEJmÅn 

läge: några mil väster om 

tärnaby. 

Färdigställt: 1966 

Effekt: 55 mW 

Energiuttag: 280 gWH 

Fallhöjd: 250 meter 

Enda vägen in – och ut.

lena latHo 



vatten som 

smörjmedel 

mindre olja i kraftverken – ett viktigt miljömål för framtida vattenkraft. På bilden Christer ljunggren, investeringschef i vattenkraften. 

Högre effektivitet och mindre miljöpåverkan. Det är 

målet när ett trettiotal vattenkraftstationer förnyas 

fram till år 2013. 

Kraftfullare turbiner sparar upp till 390 000 ton 

koldioxidutsläpp per år. 

och för första gången på 30 år bygger vattenfall 

ett helt nytt kraftverk, i abelvattnet, med minsta 

möjliga miljöpåverkan. 


När turbiner, generatorer 

och transformatorer byts ut 

mot ny och effektivare utrustning 

är det en av de absolut 

största svenska industriinvesteringarna 

just nu. 

Totalt beräknas satsningarna 

i vattenkraften uppgå till 

nio miljarder kronor. Resultatet 

ska bli 430 GWh mer el 

per år, vilket motsvarar hushållsel 

till 86 000 hushåll. 

Förnyelsearbetet startade 

för snart sex år sedan och målet 

ligger alltså ytterligare några 

år framåt i tiden. Insatserna 

i vattenkraften är en del 

i ett ännu mer omfattande 

program för investeringar i 

Vattenfalls hela elproduktion. 

Christer Ljunggren är investeringschef 

i Vattenfall 

Vattenkraft. 

– Det är två saker som drivit 

oss i förnyelsearbetet: ett 

bättre utnyttjande och miljö 

Vattenmagasin 

Damm 

vinsten. I det nordiska miljösystemet 

är det de fossila 

bränslena som man använder 

på marginalen. Alltså ger mer 

vattenkraft mindre behov av 

fossileldad kraft. Hade samma 

mängd el, det vill säga 

430 GWh, producerats med 

fossila bränslen hade det gett 

390 000 ton koldioxidutsläpp 

per år, säger han. 

olja byts mot vatten 

Samtidigt som kapaciteten i 

kraftverken ökar, minskar 

oljeanvändningen. Att få 

mindre mängder olja i omlopp 

i kraftverken är ett viktigt 

miljömål. På flera ställen 

installeras oljevarnare och oljeavskiljningsutrustning. 

Men 

den största förändringen är 

att nya aggregat kan smörjas 

med vatten istället för olja. 

– Med ny teknik och nya 

material behöver turbinen i 

Generator 

Turbin 

det nya aggregatet inte längre 

olja. Idag finns material som 

klarar att ha ett mindre smörjande 

medel vilket gör att vi 

faktiskt kan använda vatten, 

säger Christer Ljunggren. 

nytt kraftverk 

i abelvattnet 

Vattenfalls strategi för att öka 

andelen förnybar elproduktion 

bygger på att utveckla 

och effektivisera befintliga 

anläggningar. Men för första 

gången på 30 år byggs nu 

även ett helt nytt kraftverk, 

vid Abelvattnets regleringsdamm 

i Storumans kommun. 

Abelvattnets regleringsdamm 

byggdes redan på 1960talet 

och reglerar vattnet till kraftverket 

i Gejmån. 

Men dammen har hittills 

inte haft ett ”eget” kraftverk. 

Fyrtio år senare är det dags 

och bygget sker i samband 

med att dammen rustas upp 

för att klara de så kallade 

10 000 årsflödena, alltså de 

extrema vattenflöden som 

beräknas kunna uppstå var 

10 000:e år. 

Leif Ask är projektledare 

för kraftverksbygget i Abelvattnet. 

– Projektet innebär att vi 

Transformator 

bygger ett nytt kraftverk med 

minsta möjliga miljöpåverkan 

eftersom det redan finns 

en damm. Infrastrukturen 

runt dammen, i form av vägar, 

finns också på plats. Vi 

ska använda miljövänliga beståndsdelar 

och material, till 

exempel måla med miljövänliga 

färger och återanvända 

material i möjligaste mån. 

Vi ska återställa den inverkan 

FaKta 

så blir vatten till el 

vi kommer ha på naturen och 

anpassa deponier i landskapet 

i samråd med landskapsarkitekt 

och andra berörda, som 

samebyar. Och bränslen till 

arbetsmaskiner ska vara miljövänliga, 

säger han. 

Bygget av det nya kraftverket 

kommer att pågå till 

och med år 2010. Vattenfall 

investerar drygt 100 miljoner 

kronor i Abelvattnet. n 

Förnyelse av vattenkraften 

• ett trettiotal vattenkraftstationer ska förnyas fram 

till år 2013. 

• totalt satsas närmare 11 miljarder kronor i kraftverk 

och dammar. 

• investeringarna innebär att kraftverken kan öka produktionen 

med totalt ca 0,5 tWh årligen. 

• fram till 2006 har vi investerat nästan 1,5 miljarder 

kronor i säkerhetshöjande åtgärder vid ett flertal av 

dammarna, med särskilt fokus på de största dammarna. 

• investeringarna i säkerhetshöjande åtgärder ska 

fortsätta – vattenfall satsar ytterligare cirka en miljard 

kronor fram till år 2013 i våra kraftverk. 

• vattenfall byter olja mot vatten. år 2025 ska inget 

att vattenfalls vattenkraftverk använda mineralolja 

som lager eller hydraulvätska. 

vattenkraftverken utnyttjar älvarnas fallhöjd och vattenflödet. 

vattnet som strömmar från en högre till en lägre nivå passerar 

en turbin och får turbinaxeln att rotera. turbinen driver en 

generator där elektriciteten alstras. 

vattenmagasin vattnet fångas upp i stora dammar för att 

skapa bra fallhöjd och för att kunna lagra vatten i vattenmagasinen. 

turbin vattnet strömmar ner till den lägre nivån och passerar 

en turbin. turbinaxeln roterar och driver en generator. 

generator generatorn omvandlar turbinens roterande rörelse 

till elektrisk energi. 

transformator transformatorn anpassar spänningen till en 

nivå som är lämplig för ledningsnätet.


miljöambulansen som är utrustad med linor, elverk och gummibåt. 

i räddningstjänstens garage 

i storuman står den 

– den rödlackade mobila 

miljöambulansen. 

redo att rycka ut om 

umeälven skulle drabbas 

av oljeutsläpp. 


Hösten 2003 drabbades 

kraftverket i Laxede av en 

läcka som resulterade i ett 

oljeutsläpp. 

I samband med olyckan 

väcktes idén med en mobil 

miljöambulans – en container 

redo att köras ut på ett 

kick, och med utrustning för 

att sanera miljö som hotas 

om olyckan är framme. 

Idén blev verklighet och 

idag finns miljöambulanser 

både i Storuman, Skellefteå, 

Malå och i Jokkmokk. 

olja kan spridas fort 

Vattenfall äger miljöambu 

lansen i Storuman. Ambulansen, 

som är packad med 

avancerad utrustning för att 

städa miljön, har riggats i 

samråd med Räddningstjänsten. 

I händelse av utryckning 

är det också Räddningstjänstens 

personal som 

kör ambulansen och Räddningstjänsten 

får också använda 

ambulansen till andra 

miljöolyckor om det behövs. 

Det svåraste med oljeutsläpp 

är att oljan sprids ganska 

fort, och det gäller att hitta 

bra ställen för att lägga ut 

länsar och på så sätt att avgränsa 

utsläppet. 

Håkan Gustafsson på 

Vattenfall i Storuman är en 

av dem som arbetat med att 

få miljöambulansen på plats. 

– Miljöambulanser är bra, 

men en förutsättning för att 

utnyttja miljöambulansen på 

ett effektivt sätt är att man 

har planerat nedfartsvägar till 


alltid redo för miljön 

FaKta 

vattnet och fästpunkter för linor. 

Den kartläggningen har 

vi gjort så allt det är klart, och 

platserna är utmärkta, säger 

han. 

rustats efter hand 

Miljöambulansen i Storuman 

har funnits sedan 2007, och 

den har utrustats efterhand. 

Idag finns det såväl länsar, 

pumpar, linor, en gummibåt, 

barkströ, elverk och strålkastare. 

Utrustningen har kompletterats 

utifrån de övningar 

som Räddningstjänsten genomfört. 

Hittills har miljöambulansen 

ryckt ut en gång 

i skarpt läge. 

– Men det var inget oljeutsläpp. 

Det hade kommit 

olja på golvet i kraftstationen, 

men inte ut i vattnet. Men 

Räddningstjänsten följde sina 

instruktioner och ryckte ut, 

så det fungerade bra, säger 

Håkan Gustafsson. n 

vattenfall och miljön 

vår verksamhet bygger på långsiktigt miljötänkande. därför tar vi en ledande roll 

inom förnybar energiproduktion och arbetar med att hitta energilösningar som 

minskar koldioxidutsläppen. 

Exempel på vårt miljöarbete: 

• vi investerar i förnybar energiproduktion. idag är vi sveriges största investerare i 

förnybar energi och nordens största vindkraftproducent. 

• vi effektiviserar och moderniserar våra kraftverk. senast år 2030 ska viproducera 

ytterligare 1 tWh el årligen i våra befintliga vattenkraftverk. 

• vi utvecklar det koldioxidfria kraftverket i tyskland och danmark. 

• vi ger våra kunder råd om effektiv energianvändning. 

• vi ska halvera våra koldioxidutsläpp senast år 2030. 

läs mer om vårt miljöarbete på www.vattenfall.se 


15 

En lysande idé 

vännäsborna har fått 

det lite ljusare om kvällarna. 

vägbelysningen 

längs gator och promenadstråk 

har bytts ut. 

De nya lamporna ger ett 

bättre sken, skonar miljön 

och drar dessutom 

mindre el. 


En helt ny typ av energisnål 

och effektiv gatubelysning 

ersätter de trettio år gamla 

lamporna i Vännäs. Den nya 

lampan heter Cobra och har 

ett patenterat linsoptiksystem, 

som sprider ljuset extra 

effektivt. 

– De gamla ger dålig belysning 

eftersom de inte är så 

effektiva och dessutom har 

glaset gulnat med åren, säger 

Peter Lindberg, projektledare 

på Vattenfall. 

Vattenfall har ensamrätt 

på försäljningen av Cobralampor 

i Sverige. Totalt ska 

nästan 2 000 av kommunens 

gatulampor ersättas med 

Cobra. 

– Vi byter ut 125 watts 

kvicksilverlampor och sätter 

in lampor som drar 35 watt. 

Det betyder att vi sparar in 

nära nog 100 watt per lampa. 

Det blir en oerhörd energivinst 

per år, säger Rolf 

Wänström, gatuchef i 

Vännäs kommun. 

ljusare promenader 

En annan vinnare är miljön. 

Den gamla gatubelysningen 

innehåller bland annat kvicksilver 

som lätt rinner ut i naturen, 

till exempel när lamporna 

krossas. De nya lamporna 

har också en längre 

hållbarhet rent generellt. 

– Många Vännäsbor känner 

sig betydligt tryggare 

nu när de är ute och cyklar 

eller promenerar efter mörkrets 

inbrott, säger Rolf 

Wänström. n 

FaKta 

Cobraarmatur 

• sänker energianvändningen. 

• minskar underhållskostnaden. 

• ger bättre synbarhet. 

• Kräver färre stolpar. 

• Kan dimmas elektroniskt. 

• Har självövervakande 

armaturer. 

Hans blomberg

anders bjarneHag 



Fiskfabriken 

En havsöring ska just sättas ut i älven. 

nästan två miljoner. så 

många lax-, sik- och 

havs öringsungar sätter 

vattenfall årligen ut 

i våra utbyggda älvar. 


Förutsättningarna 

förändras 

När man bygger i en älv förändras 

vattennivåerna. Växterna 

och djuren som lever 

vid stranden får nya förutsättningar. 

Strändernas biologi 

blir annorlunda och det påverkar 

fisken som söker föda 

eller lägger sin rom i strandzonen. 

Men olika fiskar påverkas 

i olika grad. Öringen 

påverkas mer av förändrade 

vattennivåer, medan sik och 

röding klarar sig bättre. 

mer lugnt vatten 

nedanför kraftverken 

Det är inte bara biologin i 

vattenmagasinen som förändras. 

Älven nedanför magasinen 

och kraftverken påverkas 

också. När det flödar mindre 

vatten blir omgivningen för 

de arter som vill leva i strömt 

vatten sämre. Medan de arter 

som trivs i lugnt vatten blir 

allt fler. 

Växter och djur som lever 


i strandområdet och som är 

beroende av årliga översvämningar 

försvinner eller minskar 

kraftigt, eftersom vårfloden 

uteblir. 

Dessutom påverkar 

damm byggnader och kraftverk 

ofta de naturliga vandringsvägarna 

för framför allt 

olika laxfiskar. 

vattenfall kompenserar 

Trots att vattenkraften påverkat 

fisket är de reglerade sjöarna 

fortfarande en stor tillgång 

för fritidsfisket. För att 

kompensera för de arter som 

försvinner när älven påverkas 

odlar Vattenfall fisk, och 

sätter ut den i de utbyggda 

älvarna. n 

FaKta 

fler åtgärder för att minska 

de negativa effek terna 

på djur och växtliv: 

• att bygga fiskvägar och 

fisktrappor underlättar 

för vandrande fisk att ta 

sig förbi hinder. 

• nyskapade lekområden 

gör det lättare för fisken 

att leka. 

…vattenfall är en av sveri ges största fiskodlare 

som varje år sätter ut 1 815 000 lax sik och havsöringsyngel 

i de utbyggda älvarna. 

ny trappa 

hjälper fisken vandra 

Den nya fisktrappan i stornorrfors blir med sina 300 meter sveriges längsta. 

tusentals laxar tar årligen vägen uppför fisktrappan 

i stornorrfors vattenkraftverk för att komma 

vidare till vindelälven. För att hjälpa laxen på sin 

vandring uppför älven bygger vattenfall tillsammans 

med umeå kommun en helt ny fisktrappa. 

trappan kommer att vara färdig lagom till fiskens 

vandring till lekplatserna våren 2009. 

text: Karin lago nidsjÖ foto: eriK Holmstedt 

Fisktrappan vid Stornorrfors 

byggdes 1958 för att göra det 

möjligt för laxen att ta sig 

förbi kraftverket och nå sina 

lekplatser i den outbyggda 

Vindelälven. Rekordet slogs 

2001 med 7 089 förbipasserande 

laxar. Men mycket har 

hänt sedan den gamla fisktrappan 

byggdes. Idag vet 

man betydligt mer om laxens 

beteende, hur den vandrar 

och hur trappan ska vara 

konstruerad för att bäst 

gynna laxbeståndet. 

toppmodern trappa 

Den nya fisktrappan, som 

med sina 300 meter och 76 

trappsteg blir Sveriges längsta, 

byggs utifrån de senaste 

forskningsrönen. Varje trapp 

steg gjuts i betong och blir tre 

meter långt, med ett vattendjup 

på två meter. Själva steget 

som fisken ska ta sig upp 

för blir tre decimeter. 

Trappan kommer att förbättra 

fiskens vandringsmöjligheter, 

så att den hittar tillbaka 

till älven utan att skada eller 

förirra sig längs vägen. Laxungarna 

leds in till fisktrappan 

med hjälp av en smoltavledare, 

en smart plåtkonstruktion. 

Laxbeståndet 

beräknas på sikt kunna 

flerdubblas med den nya 

trappan. 

– Vi har alltid varit stolta 

över att ha Sveriges längsta 

fisktrappa i kommunen. Att


när kraftverket går för fullt forsar 1000 kubikmeter vatten per sekund genom fyra turbiner. 

vi nu får en ny betyder 

mycket för både fiskens levnadsvillkor 

och kommunen 

som sådan, säger Lennart 

Holmlund, kommunalråd i 

Umeå kommun. 

satsar 100 miljoner 

Tillsammans med Umeå 

kommun satsar Vattenfall 

200 miljoner kronor på 

åtgärder vid och kring Stornorrfors. 

Förutom den 

nya fisktrappan går dessa 

pengar också till att öka 

dammsäkerheten och till ett 

nytt mini kraftverk som kommer 

att öka kraftverkets 

produktion med ungefär 

12 GWh. Det räcker till att 

värma upp 600 villor med el. 

Fisk sätts i och tas upp 

För att ytterligare kompensera 

för den fisk som går förlorad 

i och med att kraftverket 

byggdes sätter Vattenfall varje 

år ut 4 000 lax och 22 000 

laxöringsungar i Stornorrfors. 

Den 20 maj varje år öppnas 

fisktrappan och vatten spills 

genom fisktrappan, tillsammans 

med lockvatten över 

dammen, så att stigande lax 

och öring ska hitta den vandringsled 

som ger passage till 

lekområdena i Vindelälven. 

Nyfikna kan varje dag under 

sommaren se när avelsfisk tas 

upp ur fisktrappan, som an 

vänds till produktion av laxsmolt. 

Man är mån om att 

behålla den genetiska stammen 

från Vindeln och Umeälven. 

Vattenfall samarbetar med 

Vindelälvens Fiskeråd och 

Sveriges Lantbruksuniversitet 

för att ytterligare förbättra 

förutsättningarna för den lekvandrande 

laxen att nå Vindelälven. 

– En ny fisktrappa har varit 

en viktig fråga för oss. Att 

fisken får bästa möjliga förutsättningar 

att vandra förbi 

våra kraftverk är något vi 

prioriterar, säger Patrik Stenlund, 

beställarombud på 

Vattenfall. n 

Patrik stenlund, projektledare på vattenfall. 

FaKta 

FaKta 


»att fisken 

får bästa 

möjliga förutsättningar 

att vandra 

förbi våra 

kraftverk är 

något vi 

prioriterar.« 

varje trappsteg gjuts i betong och blir tre meter långt. 

Detta görs i stornorrfors just nu: 

• en ny fisktrappa byggs – en 300 meter lång trappa 

förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. 

• en fjärde utskovslucka byggs – ytterligare cirka 

1 200 m 3 /s vatten kan släppas ut. totalt klarar den 

cirka 4 500 m 3 /s. 

• ett minikraftverk installeras – hastigheten på lockvattnet 

som leder fisken till trappan minskas och 

produktionskapaciteten ökar med 12 gWh per år. 

17 

sveriges största vattenkraftverk 

stornorrfors vattenkraftverk ligger i Ume älv, ungefär 

15 km väster om Umeå. vattenfall äger tre fjärdedelar 

av verket, en fjärdedel ägs av Umeå energi. stornorrfors 

är sveriges största vattenkraftverk, energimässigt. 

tack vare den stora mängden vatten från både 

Ume älv och vindelälven och den 75 meter höga fallhöjden 

kan mycket energi utvinnas från kraftverket. 

totalt produceras 2 300 gWh varje år. det räcker 

till att värma upp cirka 450 000 hushåll. Kraftverket 

har fyra turbiner och togs i drift 1958. när det går för 

fullt forsar 1 000 kubikmeter vatten per sekund genom 

turbinerna.



service på lur i umeå 

William Westman malmi är en av 196 medarbetare på vattenfall Kundservice i umeå. 

tillsammans med sina kollegor tar han dagligen emot mellan 30 och 60 samtal från kunder. Han svarar på 

frågor om elavtal och fakturor, tar emot mätarställningar och hjälper kunder byta elleverantör, bland mycket 

annat. 

– Jag är anställd för att möta kunden, och varje person är unik. Det gäller att inte ha förutfattade meningar 

och möta alla med respekt. och jag trivs otroligt bra. Jag tycker verkligen det är roligt att gå till jobbet, 

säger han. 

text: Carin HedstrÖm foto: annaKarin drUgge 

William är på väg till 

jobbet. för en och en 

halv timme sedan ringde 

väckarklockan, därefter 

har han hunnit med en snabb 

dusch, P1 på radion och frukost bestående 

av kaffe, fruktyoghurt med 

flingor och rostat bröd. sedan han 

gick av sitt pass halv fem dagen 

innan har han också hunnit handla 

mat, titta på två avsnitt av dallas på 

dvd, umgås med fästmön marie 

och se över hushållsbudgeten. 

Promenaden till jobbet tar ungefär 

en kvart. 

efter att ha hejat på kollegorna, och loggat in både på telefonen 

och på datorn är William redo att ta emot dagens första 

samtal. telefonen ringer och på displayen dyker ordet 

”mätarställning” upp. genom att kunden gör ett knappval för 

sitt ärende redan innan hon kommit till William kan han se vilken fråga 

kunden ringer om. den äldre kvinna som ringer vill ha hjälp att lämna sin 

mätarställning. Hon har också lite frågor om sin elmätare. elmätarna på 

hennes bostadsort har just bytts ut till fjärravlästa mätare. William knappar 

in kundens kundnummer. På datorn framför sig kan han nu se alla 

uppgifter. Han kan lägga upp nya avtal, ändra gamla och se priser. William 

förklarar det nya systemet, att mätarna läser av förbrukningen dagligen 

och att hon kommer få en faktura varje månad, på sin faktiska elförbrukning, 

något som hon uppskattar. Kunden avslutar med att önska William 

en riktigt trevlig sommar. ”tack för att du ringde, nu kan du också njuta 

av sommaren”, säger William. 

teamchefen sara Karlsson har hållit i morgonmötet, där hon 

gått igenom statistik från gårdagen. Kötiderna var ovanligt 

långa vilket berodde både på att det var den sista i månaden, 

att påminnelser just gått ut, och att det är semestertider. 

en tur till postlådan. 

William skickar en kopia 

på en faktura till en kund 

som tappat bort sin. 

samtalen fortsätter komma in. ljudnivån i lokalen är periodvis 

ganska hög, skrivborden står tätt. men röda mjuka fondväggar 

dämpar akustiken. Headsets åker på och av när kundkommunikatörerna 

tar hjälp av varandra när en knivig fråga dyker upp. 

”välkommen till vattenfall Kundservice, du pratar med William”. en 

man är upprörd efter att ha fått en väldigt hög elräkning. William får 

snabbt upp en fakturakopia på sin dataskärm. På så sätt ser kunden och 

William samma faktura framför sig. William ser snabbt ett mönster. Han 

förklarar varför den senaste fakturan blivit mycket högre än de förra. 

”det som hänt är att vi nu mätt den el du faktiskt har gjort av med. 

tidigare fakturor har du betalat för det vi har uppskattat att du skulle 

göra av med. men du har gjort av med mer. därför blir fakturan hög.” 

William föreslår också att vattenfall ska undersöka kundens mätare, eftersom 

mätaren tycks skicka information för sällan. mannen som förut 

var upprörd tackar för samtalet. efter varje samtal skriver William ned 

korta minnesanteckningar. På skrivbordet bredvid datorn och telefon 

finns foto både på fästmön och på den engelska snookerspelaren ronnie 

o’sullivan.

FaKta 

vattenfall Kundservice 

Finns i nyköping och umeå. 

Kundservice i umeå tar emot 

cirka 1 800 samtal per dag. 

020-82 00 00, 

öppet vardagar mellan 9-17 

FaKta 

namn: William Westman 

Ålder: 28 år 

Bor: umeå 

Familj: fästmö 

utbildning: medie- och 

kommunikationsvetenskap, 

informatik. 

Har också: jobbat med 

kundservice på irland 

under 2,5 år. 

intressen: film, datorer 

lunch. de flesta äter i 

matsalen två trappor 

ner, och William har 

med sig egen mat för 

det mesta. fem mikrovågsugnar 

står uppradade ovanför köksbänken, 

och de går varma under lunchtimmarna. 

Williams matlåda innehåller 

en hemlagad tacopizza gjord 

på tortillabröd. 

efter maten finns det tid för att 

göra lite privata ärenden. William 

behöver ringa till sin elleverantör, 

Umeå energi. samtalet går snabbt, 

så han hinner också ringa och beställa 

reservdelar till sin dator. 


På plats vid skrivbordet igen. längst ner till höger på dataskärmen 

kan alla kundkommunikatörer hela tiden se hur 

många svarare som finns på plats, om det är någon kö, och 

vilka frågeområden som kunderna via knappvalen på sina 

telefoner knappat in. 

innan nästa samtal kommer hinner William berätta att den absolut 

vanligaste frågan handlar om fakturan. 

”och jag håller med, det är fortfarande svårt att förstå fakturan, oavsett 

bolag”, säger han. 

tätt efter fakturafrågor kommer frågor om leverantörsbyten och priser. 

På sommaren blir det också en hel del frågor om kablar – kunder 

som ska gräva på tomten och som behöver veta var elkablarna går. 

”då kan vi antingen skicka en karta, eller komma dit och mäta upp”, 

säger William. 


Dags att stänga av datorn och logga ur 

telefonen. William städar upp på skrivbordet, 

och skriver in de sista minnesanteckningarna. 

Han tar på sig jackan, 

drar på ryggsäcken och säger hej till kompisarna. 

Dags att promenera hemåt. Några nya avsnitt av 

Dallas väntar. 

fikapaus igen. dagens tredje kopp kaffe. tillsammans med 

kollegor får man tid att ventilera både sådant som varit 

knepigt under dagen och sådant som gått bra. många som 

jobbar på kundservice har pluggat i Umeå och medelåldern 

är ganska låg, 34 år. 

19 

nu har William tagit 

emot19 samtal. en kund 

som ringer vill byta från 

vattenfall till en annan 

leverantör. William knappar in 

kundnumret och ser kundens uppgifter. 

Han berättar att det elavtal 

kunden tecknade för ett par år sedan 

är betydligt mycket lägre än 

något avtal hos någon annan leverantör 

idag, eftersom priserna på 

senaste tiden gått upp. Kunden ska 

fundera vidare. ”det allra viktigaste 

är tålamodet. och man måste möta 

varje kund på det sätt som passar 

den kunden bäst”, säger William.




ny kraft till 

storuman. 

varje år. 

Hon har upplevt ortens glansdagar. 

när kommunen hade 

elvatusen invånare. och när 

sJ och vattenfall var en av de 

största arbetsgivarna. men nu 

är storuman åter i toppen av 

tillväxtligan. Kommunalrådet 

gunilla lundgren berättar om 

en av landets till ytan största 

kommuner, men en av de mindre 

befolkningsmässigt. 


Idag är det framförallt på verkstadsindustrin, 

turismen, den offentliga sektorn, 

gruvindustrin samt skogs och 

träindustrin som Storumans 6 500 

invånare försörjer sig. 

– Detta är våra fem ben och det är 

med dessa vi ska växa, säger Gunilla 

Lundgren, kommunalråd i Storuman 

sedan åtta år tillbaka. Hon drar sig till 

minnes glädjetjuten när gruvindustrin 

etablerade sig i byn 2002. När 

gruvorna är uttömda efter kanske sju 

till tio år försvinner också arbetstillfällena. 

– Därför är det viktigt att satsa på 

de företag som finns här idag och 

göra förutsättningarna för dem så 

goda som möjligt. Men självklart vill 

vi också locka hit nya, säger Gunilla. 

vattenkraften viktig 

för utvecklingen 

I Storumans kommun finns inte mindre 

än sju vattenkraftstationer. 

Gunilla minns när hon i sexsjuårsåldern 

följde med sin far och fiskade. 

Hon stod på en bro när vattnet från 

stationen plötsligt släpptes på, fascinerades 

av kraften och suget i forsen 

och undrade hur detta gick till. 

Dansbanan minns hon också. Den 

byggdes av Vattenfall, och mor och 

far gick dit för att roa sig om lördagskvällarna. 

Idag finns inte dansbanan 

kvar. Men Vattenfall är fortfarande 

oerhört betydelsefullt för bygden, 

säger Gunilla. 

– Vi är beroende av varandra kan 

man säga. Det årliga stödet från 

Vattenfall gör att vi kan investera i infrastruktur, 

olika utvecklingsprojekt 

med mera. Samtidigt är det också viktigt 

för Vattenfall att vi växer och utvecklas. 

De är ju måna om att hålla 

kvar arbetskraften i närheten av verksamheten! 

9-11 miljoner om året i stöd 

Varje år får Storuman mellan 9 och 

11 miljoner i ekonomiskt stöd, så kallat 

regleringsmedel, från Vattenfall. 

Summan finns fastställd i vattendomen 

och är en kompensation för utbyggnaden 

av älvarna. Pengarna fördelas 

av Länsstyrelsen, men kommunen 

har mycket att säga till om när 

det gäller vad pengarna ska användas 

till. 

– Många av invånarna vet nog inte 

ens om att vi får detta ekonomiska 

stöd och hur mycket det betyder för 

orten, reflekterar Gunilla. Kommu 


vattenfalls pengar betyder mycket för storuman, enligt kommunalrådet 

gunilla lundgren. 

nens företag och föreningar kan ansöka 

om bidrag. Det kommer in mellan 

20 och 50 ansökningar per år, berättar 

hon och betonar att pengarna ska 

gå till utvecklingsprojekt. Bland annat 

har slalombacken rustats upp med 

hjälp av dessa pengar. 

– Vi har också kunnat bygga ut 

flygplatsen och starta ett kompetensutvecklingsprogram 

för högskolan, 

Akademi Norr. Det sistnämnda är 

otroligt angeläget, menar Gunilla. Vi 

måste skapa förutsättningarna för 

kvalificerade jobb i hemkommunen 

för att locka hem studenterna efter 

examen. Annars blir de kvar i universitetsstäderna. 

– Dialogen med Vattenfall fungerar 

jättebra. Vi har kontinuerlig kontakt 

med både Storuman och Luleåkontoret 

och med Vattenfall Inlandskraft. 

Vi känner ju varandra, säger 

Gunilla. De kommer till mig och talar 

om vad de ska göra. Det är bra. n 

FaKta storuman 

invånare: 6 500 

regleringsmedel från 

vattenfall: 9–11 miljoner per år 

största arbetsgivare: 

storumans Kommun


närkontakt 

– koppling mellan arbetsliv 

och studenter 


»sök kontakt och 

nätverka med företag 

i din region,« säger 

Filippa Wahlgren som 

jobbar med arbetsmarknadsfrågor 

på 

tekniska högskolans 

studentkår. 

21


22 

Företagen vill ha de bästa talangerna 

och studenterna vill 

ha mer kunskap om arbetslivet. 

Ett utökat samarbete 

mellan näringsliv och högskola 

tjänar alla på. 

För umeås 2000 tekniskstudenter 

finns sedan tre år 

närkontakt. 


Närkontakt startades för tre år sedan. 

Syftet var just att öka utbytet och stärka 

samarbetet mellan högskolan och 

näringslivet. Verksamheten har två 

ben: ett där företag i regionen kan bli 

så kallade Fadderföretag och ett annat 

som består av en kurs kallad 

Introduktion till ingenjörsyrket. 

Genom bredare kontaktytor mellan 

näringsliv och högskola får studenter 

tidigare och i större omfattning träffa 

företag i regionen, och ges dessutom 

bättre kunskap om vad ett jobb som 

ingenjör kan innebära. För Vattenfalls 

del fanns det två viktiga skäl till 

varför man engagerade sig i Närkontakt: 

stora pensionsavgångar i 

företaget och färre sökande till 

ingenjörsutbildningarna. Bengt 

Hallberg jobbar med högskolekontakter 

på Vattenfall i Umeå och var 

en av initiativtagarna till Närkontakt, 

som från början var ett projekt. 

– Vattenfall har varit med och 

stöttat programmet från starten. 

Vi behöver ingenjörer, och det här 

är en del av vår rekryteringsverksamhet 

och vårt imageskapande arbete, 

säger han. 

För högskolan är samarbetet minst 

lika viktigt som för företagen. Filippa 

Wahlgren jobbar med arbetsmarknadsfrågor 

på studentkåren på 

Tekniska högskolan. 

– Många studenter har dålig koll. 

I ettan och tvåan vet man vad man 

går för utbildning, men man vet inte 

vad man vill bli. Företag kan ge bra 

inblickar och värdefulla kontakter, 

säger hon. 

varför ska ett företag vara 

fadderföretag? 

Att vara fadderföretag ger: 

• kunskap om Tekniska högskolans 

utbildningar 

• möjlighet att påverka innehållet i 

utbildningarna 

• möjlighet att bilda nätverk, få goda 

kontaktvägar till högskolan, hjälp 

med specifika problem, möjlighet 

att delta i seminarier, föreläsningar 

och utbildningar 


Besök marknadsplatsen! 

intresset från företag att vara med på arbetsmarknadsdagarna 

ökar från år till år. 

2008 års arbetsmarknadsdag lockar 94 företag vilket är rekord. 

Här är 3 tips från Filippa Wahlgren till dig som är student och vill 

ha kontakter med näringslivet. 

1 använd arbetsmarknadsdagarna som studentkåren ordnar! 

2 inrikta dig på 5-6 företag. Fråga! Hur ser ert behov ut? vad 

behöver ni för kompetenser? är det något behov som ökar? 

Fråga inte: har ni jobb till mig? 

3 använd projekt som närkontakt. ta reda på mer om vad du vill 

jobba med när du är färdigutbildad. sök kontakt och nätverka 

med företag i din region. Det finns ofta många fler företag i området 

än du känner till. 

• möjlighet att få nya medarbetare 

utan dyra rekryteringskostnader 

och långa upplärningstider 

vilken nytta får studenterna? 

• att få ett fadderföretag innebär att 

tidigt få insyn i en framtida yrkesroll 

• möjlighet att bygga nätverk, kontakter 

med regionens näringsliv 

• möjlighet att få intressanta jobb 

FaKta FaDDErFörEtag 

FaKta närKontaKt 

i samarbetet närkontakt ingår 

både en fadderföretagsverksamhet 

och en kurs, introduktion till 

ingenjörsarbetet. fadderföretag 

erbjuds som en del av kursen. 

målet är att alla studenter inom 

tekniska högskoleutbildningar år 

2010 ska ha ett fadderföretag. 

i fadderföretagsverksamheten ingår träffar mellan en studentgrupp 

och ett eller flera företag. 

• syftet är att ge inblickar i företagets verksamhet, branschen och 

ingenjörsyrket. 

• Cirka 6 träffar med ett (eller flera) fadderföretag under ett läsår 

• alla studenter gör ett miniprojekt. 

• verksamheten är ett samarbete mellan tekniska högskolan och 

Handelskammaren i västerbotten, Umeå kommuns näringslivsservice 

och Umeå universitets enhet för näringsliv och samhälle. 

målet är att kontakterna mellan student och företag naturligt ska 

leda till bättre samarbete mellan tekniska högskolan och regionens 

företag, exempelvis i form av studentprojekt, examensarbeten, 

kompetensutveckling för lärare, skräddarsydd uppdragsutbildning 

och andra forskningssamarbeten.

annaKarin drUgge 

skidåkning är ingen arenasport. vi behöver stöd från företag, säger leif isaksson. 


Kulor till kanoner 

Brist på snö kan ställa till det 

för många skidåkare – utan snö 

ingen träning. 

Ett sätt att säkra tillgången 

är att anlägga ett konstsnöspår. 

iFK umeå blev med konstsnö 

för fem år sedan. men anläggningen 

är dyr i drift. 

Därför har klubben sökt snösponsringspengar 

från 

vattenfall. 


Solen skiner över Nydala friluftsområde 

utanför Umeå. Leif Isaksson, 

IFK Umeås ordförande, möter upp 

vid konstsnöspåret, som sommartid 

ser ut som vilket elljusspår som helst. 

– Skidåkning är ju ingen arenasport, 

så vi har inte de publikintäkterna 

som andra sporter kan ha. Vi måste 

få stöd från företag, säger han. 

Längs med starten i spåret sitter 

reklamskyltar för de företag som redan 

idag är med och sponsrar klubben. 

Uppe i första backen står tretton 

långsmala metallfärgade rör – snökanoner. 

Men för att få konstsnön på 

plats och verksamheten att fungera 

krävs mer än företagsstöd och kanoner 

– ideellt arbetande klubbmedlemmar 

lägger ner mellan 1 000 och 

1 500 timmar per säsong på att få 

skidspåren dugliga. När konstsnöspåret 

väl är preparerat kostar ett 

säsongskort 450 kr, och man säljer 

ungefär 700 kort per år. Men för 

ungdomar upp till 16 år är det gratis 

eftersom ungdomsverksamheten är 

det klubben vill stödja allra mest. 

Pengar till underhåll behövs 

När Leif Isaksson fick reda på ett det 

gick att söka snösponsring från 

Vattenfall tvekade han inte, utan ansökte 

direkt. Det finns många hål att 

stoppa pengarna i. Ett hus som kan 

fungera som sekretariat bredvid spåret 

skulle behövas, och konstsnöanläggningen 

behöver nya slangar och 

kontinuerligt underhåll. När anläggningen 

byggdes slöts ett avtal med 

FaKta vattEnFall snösPonsring 

kommunen, som köpte in maskinerna, 

medan klubben förband sig sköta 

underhåll och drift. 

– Det känns bra att Vattenfall nu 

satsar på den lokala klubbverksamheten 

och förstår hur viktig den är 

för att få en bra skidelit. När man ser 

Vattenfalls logga tänker man skidåkning, 

den är väldigt förknippad med 

sporten på ett mycket positivt sätt, 

säger Leif Isaksson. 

I skrivande stund är det inte avgjort 

vilken klubb som kommer att få 

snösponsringsstöd från Vattenfall. 

I juryn sitter bland annat: Tomas 

Ringsby Peterson, förbundsdirektör 

för Svenska Skidförbundet, Gunde 

Svan och Helena Kortered, chef för 

Vattenfalls sponsring. n 

alla skidklubbar som är medlemmar i svenska skidförbundet kan 

ansöka om snösponsring. sponsringsstöd kan ges med maximalt 

100 000 kr till exempel för att: 

göra snö. Klubben kanske behöver en snökanon? 

se snö. belysning till skidspåret? 

nå snö. nybörjarträning i fjällen? 

forma snö. behöver ni bättra på pistningen? 

köra snö. snöfrakt från t ex ishallar till klubben. 

värma dig från snö. renovera klubbstugan? 

ta dig uppför snö. behöver liften ny service? 


23 

Hallå där, 

Björn Ferry! 


våra älvar ställde några frågor 

till Björn Ferry, skidskyttekungen 

från storuman. 

Hur var det att växa upp i 

storuman? 

jättebra! speciellt för oss idrottare. 

det var aldrig några problem att 

få träningstider i hockeyhallen till 

exempel. och vi behövde inte träna 

på obekväma tider som många i 

Umeå får göra. 

varför blev det just 

skidskytte? 

jag började med längdåkning i sexsjuårsåldern 

och hade egentligen 

tänkt satsa på det. när jag var 22 

år följde jag med på ett träningsläger, 

inför os i salt lake, och upptäckte 

skidskytte. ”det här är min 

grej tänkte jag”. och det har jag 

aldrig ångrat. 

vad är det roligaste 

med ditt jobb? 

att man får hålla på med det man 

gillar på heltid och får vara chef 

över sig själv. 

vad är mindre roligt? 

att träningscykla i motvind, vid 

åtta grader och regn är inte så kul. 

då kan ett vanligt liv locka. 

vad betyder sponsring för dig 

och din skidklubb? 

idrotten kostar mer och mer, så 

stöd från sponsorer är jätteviktigt. 

det skapar möjligheter. min skidklubb, 

storuman iK har till exempel 

kunnat anlägga ett elljusspår med 

stöd från bland annat vattenfall. 

vad hade du gjort om du inte 

varit elitidrottare? 

risken är att jag hade hamnat på 

universitet och blivit akademiker 

precis som min bror. men jag är 

nog för social för det. säljare tror 

jag skulle passa mig. jag har alltid 

sagt att jag ska bli expertkommentator 

när jag lägger av någon gång 

runt år 2014. om man får hålla på 

så länge. det är det ingen som vet.


24 

Hur stor andel av den 

svenska elproduktionen 

tror du sker med 

vattenkraft? 

mia 

söderström, 

stockholm 

– jag tror 

att det är 

rätt mycket. 

70 eller 80 procent. 

Drita Kodra, 

Falun 

– jag vet att 

produktionen 

sker 

med både 

kärnkraft och vattenkraft. 

jag tror kanske 40 procent. 

oscar 

granat, 

göteborg 

– det är rätt 

mycket har 

jag för mig. 

drygt hälften gissar jag. 

anna-stina 

Karlsson, 

sundsvall 

– mesta delen 

tror jag. 

60 procent. 

var med och tävla! 

Fråga: Hur stor andel av 

vat tenfalls elproduktion 

skedde år 2007 med 

vattenkraft? 

1:a pris energi makeover. 

en av vattenfalls energiexperter 

besöker ditt hem. 

2:a-5:e pris energiespar box, 

med smarta prylar som 

hjälper dig spara energi, 

värde 2 000 kr! 

vykortssvar skickas till: 

vattenfall ab vattenkraft 

att: Peter stedt 

971 77 luleå 

eller mejla till: 

www.vattenfall.se/varaalvar. 

lycka till! 

en resa längs tidningen lule våra älv älvar är utgiven av vattenfall vattenkraft och delas ut som 

bilaga till västerbottensKuriren och västerbottens folkblad 

ansvarig utgivare: monica nordlund, vattenfall ab vattenkraft, 092077000 

Projektledare: sandra Piksis 

grafisk form: Karin röstin 

redaktion: Karin lago nidsjö, Carin Hedström, Peter stedt 

omslagsbild: annaKarin drugge 

tryck: daily Print i Umeå ab, oktober 2008 

Passa på att stanna till vid något av våra kraftverk 

för att se hur vind, strömmande vatten och 

uran blir till elektricitet. vi finns från Porjus i norr 

till Bergkvara i söder. 

Porjus vattenkraftverk i norrbotten 

Upplev det gamla kraftverket med maskinsal 

och kontrollrum från 1915. 

spana också in den senaste tekniken. 

stornorrfors vattenkraftverk i västerbotten 

Hur fungerar ett vattenkraftverk? 

besök kraftstationen utanför Umeå. 

nämforsens vattenkraftverk 

i västernorrland 

se människans tekniska 

landvinningar i vattenkraftverket. 

näsuddens vindkraftstation på gotland 

Här finns över 100 vindkraftverk. 

lär dig mer om förnybara energikällor. 

olidans vattenkraftverk 

i trollhättan, västra götaland 

besök sveriges första stora vattenkraftverk, 

som byggdes för att förse 

industri och järnväg med elektricitet. 

välkommen att 

besöka oss! 

ringhals kärnkraftverk 

i varberg, Halland 

åk en guidad tur med eltåget. lär 

dig mer om elens historia, vad energi 

är och hur det är att arbeta på 

ringhals. bygg ditt eget kärnkraftverk och producera din 

egen el. 

Forsmarks kärnkraftverk 

i östhammar, uppland 

följ med på en guidad busstur förbi kärnkraftverket! 

ner under havet till slutförvaret 

för radioaktivt avfall och vidare ut 

till biotestsjön. Har du tur kan du få se en 

havsörn. turen avslutas i det gamla vallonbruket. 

vindkraftexpo i Bergkvara, småland 

vid e22 mellan Kalmar och Karlskrona. lär dig mer om 

vindkraft som energikälla och om våra vindkraftprojekt 

till havs. 

vattenfall science Center 

på laxön, älvkarleby 

i samarbete med tom tits 

experiment. spännande experiment 

för hela familjen! 

För mer information se www.vattenfall.se 

eller ring Kundservice på 020-82 00 00.

En resa längs Ume älv (PDF 3081 kB) - Vattenfall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?