Hotade arter trivs i ledningsgatorna - Vattenfall
Hotade arter trivs i ledningsgatorna - Vattenfall
Hotade arter trivs i ledningsgatorna - Vattenfall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Buskarna ger skydd åt fåglar<br />
Många fågel<strong>arter</strong> <strong>trivs</strong> i de skyddande buskagen som växer i <strong>ledningsgatorna</strong>.<br />
År 1997 gjordes en inventering av fågelfaunan i mellansvenska ledningsgator.<br />
Den visade att tätheten av fåglar var högre där än i skogsbrynen,<br />
medan antalet <strong>arter</strong> var ganska lika. Lövsångare, gulsparv, järnsparv<br />
och törnsångare föredrar lövsly och buskar och förekom oftare än övriga<br />
<strong>arter</strong>.<br />
Kraftledningar och stolptransformatorer kan förstås också utgöra hot<br />
för fåglarna. För att minska sådana problem har vi utvecklat olika verktyg<br />
som visat sig effektiva, exempelvis inbyggda transformatorer och så kallade<br />
fågelvarningsklot.<br />
Hjortdjuren finner gott bete<br />
Ledningsgator utgör ett bra skafferi för viltet. Om man jämför hur många djur som betar<br />
i ledningsgatan med antalet som betar i omgivande mark, så finner man att betestrycket<br />
är betydligt högre i gatan. Där finns det gott om omtyckt viltfoder som ek, en, salix och<br />
brakved. Framförallt är det hjortdjur som betar i <strong>ledningsgatorna</strong>.<br />
<strong>Vattenfall</strong>s ledningsgata vid Offerby<br />
I en ledningsgata vid Offerby i Östergötland har vi lyckats bevara en mycket artrik<br />
ängsmark med en lång historia. År 1994 uppmärksammades den här kraftledningsgatan<br />
av Naturskyddsföreningen och ett samarbete inleddes.<br />
Sedan dess har Naturskyddsföreningen skött röjningen av en ledningssträcka<br />
på cirka 300 meter. Skötseln sker i enlighet med traditionen,<br />
med busk- och slyröjning under vintern, räfsning på våren och slåtter<br />
under sommaren, följt av betesgång. Dessutom sker vissa andra insatser,<br />
t ex gärdesgårdsbygge.<br />
Ängen hyser ungefär 250 kärlväxter, varav flera är rödlistade. Och<br />
flera intressanta fjärilar och groddjur finns också i området. Gynnade växt<strong>arter</strong><br />
är svinrot, hartmansstarr, jungfrulin, sommarfibbla, vildlin, darrgräs, ängsskallra,<br />
ormrot, blåsuga, kärringtand och brudborste. Inom området finns också en stenig torräng<br />
med enbuskar där man även finner backnejlika, gråfibbla, fetknopp och skogsklocka.<br />
Natura 2000<br />
Vid våra kraftledningsgator i Uppsala län har två av områdena — Östanån och Flät —<br />
utsetts till så kallade Natura 2000-områden. Skälet är att man just där kan finna en<br />
speciell fjärilsart — den EU-skyddade väddnätfjärilen. Det är en sårbar och "rödlistad"<br />
art som <strong>trivs</strong> på ängar med värdväxten ängsvädd. I samma områden finns flera andra<br />
rödlistade fjärils<strong>arter</strong> samt växtarten fältgentiana.<br />
Det finns cirka 4 000 sådana här naturområden där vi kan säkra skyddsvärda <strong>arter</strong><br />
och miljöer.<br />
Skötsel av ledningsgator<br />
I allmänhet röjs våra ledningsgator i intervall om åtta år. Innan arbetet påbörjas<br />
meddelar vi de berörda markägarna, som får möjlighet att komma<br />
med frågor och synpunkter. Underhållsröjning och grensågning utförs<br />
vanligtvis motormanuellt, men maskinell röjning förekommer också.
Change language