Krokoms järnvägsstation - R-Write

Nabo Nr
2 / 2003

Nabo
www.r-write.se
Redaktion:
Adress:Karlslundsvägen 4, 83142
Östersund
E-post: r-write@telia.com
Fax: 063-57 30 41
Tel: 063-57 30 40
Redaktör, ägare och ansvarig
utgivare: Katarina Ryckenberg,
R-Write
Fotograf: Lisen Fjällman
Medarbetare i detta nummer:
Bodil Bergersen
Lars Fridestig, T&B
Tidningen produceras av R-Write
Omslag: Lingontuva hösten 2003.
Foto: Lisen Fjällman
Tryck: Nabo trycks av Daus Tryck
& Media, Östersund. Tidningen är
tryckt på miljövänligt svanenmärkt
papper.
Nabo är en gratistidning med 2 500
exemplar som distribueras bland
svenska och norska resenärer
främst ombord på Nabotåget.
Tidningen kommer ut som ett
magasin med sex till åtta nummer
per år och uppbär inget stöd utan
är självfinansierande.
Den kommer även publiceras som
en nättidning. Allt innehåll lagras
elektroniskt och kommer att bli
åtkomligt via Internet. Skribenter,
illustratörer och fotografer måste
meddela eventuellt förbehåll mot
elektroniskt lagring och publicering.
I princip publiceras ej material
med sådant förbehåll.
För icke beställt insänt material
ansvaras ej. Åsikter som framförs i
Nabo av utomstående skribenter
eller intervjuade behöver inte
nödvändigtvis överensstämma
med redaktionens.
Alla rättigheter är reserverade.
Eftertryck och kommersiellt utnyttjande
av text och illustrationer är
förbjudet. Citera oss gärna men
ange källan.
Annonser: För annonsplats
kontakta redaktionen.
Hösten – årets bästa tid!
Kära Nabo!
Var än ni befinner er när ni läser detta: biblioteket,
lunchrummet, busstolen, på tåget
eller läsfåtöljen hemma så hoppas jag att ni
får en riktigt god stund med tidningen.
Ni har nu nummer två av tidningen
Nabo i er hand. Drömmen fortsätter och det
är jätteroligt. Första numret fick ett fantastiskt
bra bemötande bland både norska och
svenska läsare.
Tidnigen Nabo har än så länge främst delats
ut på Nabotåget. Men det är på sin plats att
påpeka att tidningen är helt fristående från
tåget. Redan i dag går den att läsa på andra
platser, till exempel bibliotek, turistbyråer,
hotell och på olika arbetsplatser. Det är också
syftet med tidningen. Nabo betyder granne
och jag vill att ämnen och kunskap som finns
hos oss i grannregionerna ska lyftas fram och
spridas. Sedan går det inte att förneka att
tågresenärerna är tacksamma läsare i dubbel
bemärkelse. De har gott om tid att kunna ta
till sig tidningen och de resenärer jag mött
under sommaren är väldigt tacksamma över
att det finns en tidning på tåget.
Tacksamma är också företagare inom
olika branscher. Kanske främst turism och
handel som gett mig många ryggdunkar efter
första numret. Men även andra som sett
tidningen som en inspirationsinjektion – att
det går bara man tror tillräckligt hårt.
I det här numret kan ni läsa om Karina Jonsson
som, enligt henne själv, har världens bästa
jobb. Att besluta sig för att hålla på med Yoga
på heltid, i Östersund. Det kräver lite mod
men framför allt övertygelse. Karina tipsar i
det här och i kommande nummer, om olika
rörelser som är bra att ta till efter långa pass
av stillasittande.
Om ni är nyfikna på vilka vi är som syr
ihop den här tidningen så kan ni ta er en titt
Innehåll
3 Gästkrönikan
4 Landskamp på
Sankt Olavsleden
6 Skogens röda guld
7 Aktiviteter & Evenemang
8 Yoga – att förena, länk
12 Allhelgona
15 Olav den helige-vikingakrigaren
på sista sidan. Där finns inte vår senaste,
norska, medarbetare med. Men Bodil skriver
gästkrönikan den här gången och återkommer
sedan med artiklar i nummer längre
fram.
Så var det det här med hösten. Kan hända
är ni en hel del som högljutt protesterar och
anser att den här årstiden innebär att allting
bara blir mörkare och kallare men jag är säker
på att många, precis som jag, tycker att
hösten är helt underbar. Speciellt om man
har förmånen att bo i de nordligare delarna
av våra länder med kalla klara dagar där solen
står lågt mot horisonten och höstfärgerna
får skogen att se ut som den stod i brand.
Vackra promenader över mark som fått sin
första frost och andedräkten blir vit men solens
strålar värmer fortfarande.
På hösten är det dessutom helt accepterat
att ta på sig favorittröjan, krypa upp i
soffhörnet framför en brasa med en god bok
och något gott att dricka.
Det här numret av Nabo kommer att
handla en hel del om hösten och vad som
hör den till. För en stor del av norrmän och
svenskar förknippas den med älgjakt eller bärplockning
Helighet behandlar höstens stora
högtidshelg, All helgonadagen, Allehelgensdag.
I år firas 700 års jubiléet av den heliga
Birgittas födelse. I vårt område har vi ett mer
lokalt helgon, Olov den helige. I hans fotspår,
längs den gamla pilgrimsleden, ligger
fortfarande en stor del av nuvarande färdväg.
Vare sig det är bärplockning, helgonen eller
öringsreceptet som väcker intresse så hoppas
jag att tidningen ska erbjuda något för alla
smaker.
Trevlig höst!
Katarina Ryckenberg
17 Språksidan
18 Kriss-Kross
19 Naboröster
20 Krokoms järnvägsstation
22 Tre i en
24 Redaktionen, en presentation
24 Här är du, karta
Nabo 1

Nöjesweekend i Östersund
Bo mitt i centrum på det förstklassiga Radisson SAS Hotel
vid stadens affärsgator. Roa er på Folkets Hus i Östersund
som bl a erbjuder:
3-4 okt Back to the 50´s and 60´s. En rockgala med 3
rock´n roll band varje kväll
9-10 okt Ainbusk Singers. Krogshow med 3-rätters supé
och en av Sveriges mest älskade grupper
1 nov Lasse Stefanz. Dans till den populära orkestern
Eller julbord med dans följande datum:
29 nov Towe Widerbergs orkester
6 dec Thorleifs
13 dec Danståget
20 dec Jannez
För mer information ring oss på
Radisson SAS Hotel i Östersund: tel +46 63 55 60 00.
Pengar att söka för samisk utveckling
Åarjelsaemien Dajve är ett delområde i gemenskapsinitiativet
Interreg IIIA Sverige-Norge och omfattas av
Jämtlands län samt Sör- och Nord-Tröndelags
fylkeskommuner.
Åarjelsaemien Dajves främsta uppgift är att ge
samerna i det sydsamiska området möjlighet att
bedriva gemensamma utvecklingsprojekt, utan
hänsyn till nationsgränsen.
Fokus i det samiska delområdets program är satt
på Samisk samhällsutveckling och Kunskap- och
kompetensutveckling.
SVERIGE 2 Nabo-
NORGE
openeye.se
www. interreg-sverige-norge.com
Kontakta:
Välkommen till
Östersunds damspecialboutique i
Jackor & Kappor
Vi erbjuder ett brett sortiment i såväl små
som stora storlekar i goda kvalitéer.
Långbyxor, jeans, mössor, scarves
som komplement
— butiken etablerad sedan 1958 —
Du finner oss nedanför centrum ovanaför hamnen
på Köpmangatan 34
Nyfiken på samarbete över gränsen? Att kraftsamla
resurser på båda sidor av gränsen betyder att den
sydsamiska regionen kan dra gemensamma fördelar.
Har Du en god idé? Söker du samarbetspartners?
Sametinget i Sverige
Box 20
Sametinget i Norge
S-831 21 Östersund N-9730 Karasjok
Tel: +46-(0)63 - 55 67 52 Tel: +47-78-47 41 45
ingela.nilsson@sametinget.se tove.anti@samediggi.no

Det viktigste er ikke å vinne,
men å slå svenskene!
Det sier vi nordmenn bestandig,
men når Carolina Klüft gjør rent
bord i VM i friidrett skriver
Aftenposten at vi ikke er norske.
Vi er nordiske! La da gå at ”söta
bror” ønsker litt av æren for de
norske utøvernes medaljehøst i
vinteridrettene.
Vi elsker å dra til Sverige. Vi
velter over kjølen, fyller bilen opp
med svinekjøtt og cola, og på Systembolaget
i Åre er det bare å
flykte når en buss med norske pensjonister
innfinner seg.
Rollatorgeriljaen har stø kurs mot
hyllene med Bailys og Absolut med
sitronsmak, og praten går ivrig på
trønder. Jeg er ikke så glad i flesk,
men etter vi fikk smake kraftig
svensk kaffe, er det alltid den som
står i skapet hos oss.
Bortsett fra at det er billige priser
på mat og drikke i Sverige, hva vet
vi så egentlig om naboen? Vi har
fått en klar oppfattelse av at svensker
er glad i ishockey, og ettersom
norske danseband spiller svenske
låter, er det vel dansebandmusikk
alle svensker lytter til? I en norsk
bokhandel eller et bibliotek finnes
det større utvalg av reisehåndbøker
om Thailand enn om Sverige, så det
er ikke der man kan bli klokere. I
forbindelse med årets sommerferie
ønsket vi å vite mer om sykling i
områdene rundt Stockholm, men
vi måtte dit for å finne litteratur om
emnet.
I det hele tatt er det vel klokt å
Hvem
er
naboen?
Bodil Bergersen
søke førstehåndskunnskap, og vil
man vite mer om et land, bør man
oppholde seg der en stund. Selv har
jeg reist en del i Sverige, og selv om
jeg ikke kan skilte med den store
kunnskapen om nabolandet, så
oppdager man da forskjellig. For
eksempel har jeg med glede konstatert
at svenskene henger
fargesprakende fjær i en busk i
hagen til påske. Men er det bare i
Jämtland man gjør det, og hva er
egentlig bakgrunnen for skikken?
På den lange bilturen mellom
Trøndelag og Danmark har vi noen
ganger valgt de svenske traseene.
Det går fort, og ofte er det lite
trafikk. Det er for langt å kjøre i ett
strekk, så man må ha en overnatting
underveis og vi stopper da en plass
med et skilt der det står ”Stuga”. Vi
hadde kjørt en stund en kald
februarkveld og holdt utkikk etter
skilt, og endelig rundt kl. 21.30 fant
Bodil Bergersen
Gäst
krönikan
vi en nydelig plass i skogen med
rom til leie. Vi kjørte inn og banket
på døra. En herre ikledd
morgenkåpe åpnet døren, og jeg
fremførte mitt ønske om å leie rom
for natten. Mannen svarte da: ”Det
var det jag sa til frun; det måste vara
nordmänn som kommer så sent!”
For øvrig var mannen vennlig, og
vi sov utmerket i en stor
skogsarbeiderleilighet.
Konklusjonen blir da at Sverige er
et land med billige matvarepriser,
der veluthvilte mennesker med
serviceinnstilling lytter til
dansebandmusikk når de da ikke ser
på ishockey.
Jeg lurer på: Hva tror egentlig
svenskene om oss??
Dansk som har bodd hele sitt
voksne liv i Norge
Bodil Bergensen är adjunkt, har lantbruksutbildning
och en bachelor i historia och matematik.
Hon jobbar delvis som lärare men också
som frilansjournalist i Norge.
Nabo 3

Landskamp på
Sankt Olavsleden
Samtidigt som Solheim cup spelas på Barsebäcksbanan
nere i Skåne så försiggår det en minst lika spännande
golftävling uppe i den svenska fjällvärden. Det är
landskamp mellan Norge och Sverige och som alltid, när
dessa länder drabbar samman, är luften laddad med
vinnarinstinkt men också med en stor del gemytlighet.
Text och foto: Katarina Ryckenberg
4 Nabo
Britt Ellekjær,
Stikklestad GK,
Sara Wänseth, Åre
GK och Karen Elisabeth
Karlsen,
StiklestadGK
innan de ska slå ut
från första tee i
årets landskamp.
Hål sexton är ett av hålen på golfbanan i
Staa som ligger rakt på Sankt Olavsleden.

En vacker lördag i september samlas drygt sextio tävlande
för att kämpa i den årligen återkommande landskampen
mellan Norge och Sverige. För sjätte året i rad
möts Åre Golfklubb och Stikklestad Golfklubb i en spännande
och trivsam kamp med boll och klubba. Tävlingen
genomförs vartannat år på respektive klubbs bana och i
år är det Åre GKs tur att vara värdar.
Vid första tee står tre glada tjejer och samspråkar innan
de ska slå ut på ettan. Två norskor och en svenska. Stämningen
är härligt avslappnad och de njuter i höstsolen.
– Ja, visst är vi här för att tävla men framförallt för att
få en trevlig dag tillsammans, säger Britt Ellekjær från
Stikklestad GK och får medhåll från de andra.
Golfbanan i Staa ligger inbäddad i vacker natur alldeles
intill Indalsälven och med fjällen runt omkring. Den är
förlagd på historisk mark och ligger längs med den gamla
medeltida pilgrimsdleden, Sankt Olavsleden. På hål ett
och två samt hål femton och sexton spelar man och går
rakt på leden, såvida man håller sig på banan.
I sex år har Åre GK och Stikklestad GK mötts för
vänskapliga klubbtävlingar. Vartannat år i Sverige och
vartannat i Norge. Årets tävling på Åre GKs hemmabana
i Staa avgjordes genom två olika tävlingsformer.
Poängbogey individuellt i tre klasser och poängbogey i
lag. Dessutom fanns det några småtävlingar i tävlingen.
Närmast pin på två slag, longdriving competition och så
en annorlunda variant av närmast pin där varje deltagare
donerar en boll och så får vinnaren alla bollarna som
pris.
I 2003 års landskamp deltog 33 norrmän och 26 svenskar.
Lagtävlingen vanns av Sverige. Alla tre individuella klasserna
togs hem av Åre GK. Long driving competition fick en svenska
och en norrman som segrare. Närmast pin och vann alla
bollarna gjorde pron på Stikklestad GK.
Golfbanan
Vägbeskrivning svenska sidan: Ligger på vägen mot Tännforsen
och Sandvika 12km väster om Åre by. Följ E14 förbi Duved, över
Indalsälven till byn Staa.
Åre Golfklubb
Box 34
830 13 ÅRE
Besöksadress under icke golfsäsong:
Produkthuset vån 1
Årevägen 55.
Under golfsäsong på banan i Staa, Duved.
Tel kansli 0647 20609
Tel shop/reception 0647 26370
Email: info@aregolfklubb.com
http://www.aregolfklubb.com/
På sidan 15 finns det mer
att läsa om Olav den helige.
nu får du råd till den bästa
[konferensen]
7 konferenslokaler • 3 restauranger
3 barer • 130 rum • pooler • bubbelbad
hot tubs • relax • spa • gym • skoter
Kom till hotellet i Åre där vi satsar på att företag ska
få råd att konferera – med njutning och upplevelser.
Varva konferenspassen med teambuildingsaktiviteter
inomhus och utomhus, skidåkning och skoteråkning
– fart, frihet och natur allt ackompanjerat av skratt
och glädjetjut.
Koppla av i er privata bastu och bubbelpool och komplettera
gärna med en massagebehandling i vårt Spa.
Inta era måltider i Brasseri Refill, à la carte Cayenne,
Moose Lounge eller i vår fjällstuga.
Avsluta dagen med avkoppling i vår pianobar eller
dansa till liveband eller DJ i nattklubben.
PS. Vi är inte bara ett konferenshotell, vi är också Åres bästa
familjehotell.
Åre Continental Inn • Björnänge • 830 13 Åre
Tel: 0647–171 70 Fax: 0647–171 71
E-post: bokning@arecontinental.se
www.arecontinental.se
Nabo 5

Lingon Lyngber Tyttebær
Vaccinium vitis-idaea
är en art i familjen ljungväxter.
Den är en ständigt grön 5-30
centimeter hög buske med läderartade
blad och röda bär som
skickar iväg långa utlöpare under
jorden. De har i sin tur rikt
förgrenade blad och blombärande
skott.
Lingon förväxlas ofta med
mjölon som också har vintergröna
läderartade blad och röda
bär men ett mer mattformiga
växtsätt, blad med platta kanter
och blommor som är
urnformade. Hos lingon är bladen
äggformade med nedböjda
kanter, översidan är glänsande
grön och undersidan blekgrön
med prickar. Lingonblommor är
klockformade. Det finns också
hybrider mellan lingon och blåbär,
V. Myrtillus, men de är
mycket sällsynta.
Blomningen sker i maj-juni
och blommorna är vita eller ljusrosa
och sitter många tillsammans
i klasar.
Frukterna är blanka bär med
klar högröd färg som mognar i
augusti-september. Färska lingon
har frisk och syrlig men relativt
besk smak och äts inte naturella
utan tillreds med socker till
dricka, sylt, vin och gelé.
Lingon är cirkumpolär d v s
har en utbredning kring
nordpolen. Den växer vilt och
förekommer allmänt från alpina
bältet i fjällen ned över resten av
länderna, utom i sydligaste
Skåne och på Öland i Sverige.
Näringsfattig hed- och skogsmark
innebär goda växtförhållanden
om inte jorden är
allför kalkhaltig, pH bör ligga
omkring fem. Kalhyggen gynnar
tillväxten och kan ge ordentligt
stora bestånd av lingon
Det bedrivs även en viss odling
av lingon genom förökning
av vilda plantor från skogen alternativt
från uppdragna sticklingar
6 Nabo
eller fröplantor.
Skogens röda guld
I september mognar lingonen i röda klasar. Lingon är och har, utan jämförelse,
varit det viktigaste bäret både för hushållen och kommersiellt. Från Sverige går
stora mängder på export, bl a till Tyskland.
Bäret har plockats och använts i århundraden. Man har funnit rester som visar
att lingon plockats redan på bronsåldern. Så varför bryta en gammal tradition?
Här kommer en sida full med fakta och tips om de små röda läckerheterna.
Lingon- och kolapaj
med kanelgrädde
2 dl vetemjöl
125 g smör
1 dl havregryn
Smält smöret, i detta blandas
socker havregryn och vetemjöl.
Tryck ut i pajform, låt stå i kylskåp
i 1/2 h. Grädda på understa
falsen, 200 grader 10-15min.
1 dl sirap
1 dl strösocker
2 dl vispgrädde
1 msk smör
3 dl lingon
1 dl vispgrädde
0,5 tsk kanel, malen
Blanda i kastrull. Koka i minst 25
minuter under omrörning. Gör
kulprov tillsätt smöret och låt
svalna något innan lingonen
hälls i.
När pajskal och sås svalnat hälls
såsen i skalet och några lingon
kan strös över. Servera med
vispgrädde smaksatt med kanel.
Tyttebærsdricka
En flaska fylls till 2/3 med lingon. Tillsätt 5
msk socker, för en 0,5 l flaska. Fyll upp med
okryddat brännvin. Vänd flaskan så att innehållet
blandas. Flaskans innehåll blandas
regelbundet någon gång i veckan. Färdigt
att dricka efter 2-3 mån.
Vargtass
För ett glas.
4 cl vodka
eller tyttebærsdricka.
4 cl outspädd lingondricka
Fyll på med mineralvatten till
önskad smak.
Serveras med is.
Tips!
Kan även drickas varm. Byt ut
mineralvatten mot vanligt vat-
Lingonchutney:
2 st schalottenlök(ar)
1 msk margarin
2 msk farinsocker
2 dl lingon
1 dl balsamvinäger
Salisylsyra
Lingon innehåller höga halter av bensoesyra som är ett
naturligt konserveringsmedel och bären håller sig därför
länge utan tillsatser.
C-vitaminhalten i lingon är låg trots att motsatsen ofta
anges i litteraturen.
Bäret har även använts som antiseptikum och det
innehåller salisyl. Salisylsyra är även febernedsättande
och förr såldes lingon, Baccae vitis idae, på apoteket
som bland annat febernedsättande medel. I stora
mängder kan salisyl ge allergiska reaktioner i form av
astma hos överkänsliga personer.
”Öfwer hela Riket samlas de til
hwarjehanda bruk i hushållen. Syltade
Lingon är det allmännaste af Swenska syltsaker.
De syltas dels i Socker, men mäst i
Honung, en del tycka bäst om dem syltade
i brun Sockersirap, som alt kommer under
namn af Lingonmos, och nyttjas dels som
sylt, dels som Sallat til Stekar.”
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ
av A. J. Retzius (1806)
ten. Värm i micron. Strö på lite
kanel eller kardemumma.
Hacka lök och fräs i margarinet. Tillsätt
farinsocker och bryn ungefär en
halv minut. Häll i lingon och balsamvinäger
och låt koka ihop. Det tar ca
20 min.
Vitis-idaea betyder ’vin från berget Ida’. Svenska namnet
lingon är besläktat med ljung och syftar troligen på
växtplatsen, då lingon och ljung (Calluna vulgaris) ofta
återfinns tillsammans (Odhner 1963).
Källor:
Den virtuella floran av Arne och
Anna-Lena Anderberg
http://linnaeus.nrm.se/flora/
welcome.html (21 januari 1998)
http://www.livsmedelssverige.org/
livsmedel/vegetabilier/bar/
lingon.htm (2003-01-30)
http://www.tasteline.com
Nationalencyklopedien

Aktiviteter & Evenemang oktober-november 2003
Här är något av allt som händer i Östersund på den svenska sidan.
Informationen har hämtats från olika tillförlitliga källor men det kan förekomma fel och ändringar. Vänd er till de lokala
turistbyråerna eller arrangörerna för att få aktuell information.
BINGO
Bingohallen i Östersund.
tel 063-10 22 19
BOWLING
Bowlinghallen
tel 063-51 21 27
FOLKETS HUS, ÖSTERSUND
3 okt Back to the 50´s and 60´s.
Rock - Rockabilly, 60-tals dans och
nostalgiutställningar. Arrangör:
Rockensvänner Kontaktperson:
Arne Johansson
KONSERTER
För aktuella spelprogram kontakta
Turistbyrån
LUNCHKONSERTER, GAMLA
KYRKAN, ÖSTERSUND
Fredagar kl 12:15-13:00
3 okt Visor och locktoner från
Härjedalen med Nina Ljungberg
och Stefan Ström.
10 okt DUO med Per Fjellström
piano, Lars Ericsson bas.
17 okt Moderna visor med Jens
Gustavsson och vänner
24 okt The Spirit in the Blues
31 okt Frida Sandström Band
3 nov Hale Bop Band
14 nov Easy listening Johan
Zetterlind trumpet & flygelhorn,
Thomas Jutterström piano &
hammond B3:a, Rickard Sandström
gitarr.
21 nov Östersunds Blåsarkvintett
Agneta Wihlstrand flöjt, Daniel
Burstedt oboe, Bengt Gidlöf klarinett,
Lars Hedblom fagott, Kurt
Thörnblom valthorn
Mer information om aktiviteter och
evenemang går att läsa på:
www.turist.ostersund.se
www.jamtland.info
För information om vad som händer i
Trondheim finns till exempel:
http://www.trondheim.com/
28 nov Svenskt/ryskt/polskt Poesi
och musik med Waldemar
Swiergiel trombon, Lena Johnson
piano & Ingalina Lindqvist texter.
STORSJÖTEATERN
Robert Broberg
1-2 okt kl 19:00
Robert Broberg, ´´Gilla Läget´´.
Nya sånger ur Natt& Dagboken.
Förköp ÖP-Shop, LT-City
Plats: Storsjöteatern, Östersund
Arrangör: Storsjöteatern Tel: 063-
161600, 063-155565
Extra föreställning!
3 okt Kl. 19.00
I huvudet på August- Riksteatern
23 okt 19:00
Om mannen och geniet August
Strinberg, en komedi om en mans
inferno.
Pris: 150:- Speltid: 90 min, ej paus.
Tel: 063-10 28 40
GALLERIER
Östersund har ett 20-tal gallerier
och utställningshallar. Generella
öppettider är tis-fre 12-17, lör-sön
12-16 (13-17) men många gallerier
har begränsat öppethållande.
Kontakta Turistbyrån för en
fullständig lista över utställningshallar
och aktuella utställningsprogram.
AHLBERGSHALLEN/STATS-
MUSEET
Öppet: tis-fre 12.00-17.00, lö-sö
13.00-17.00.
3-19 okt Gunvor Larsson och
Susann Wallander, Stockholm visar
glas och måleri.
25 okt – 9 nov Nichlas Winmalm,
Malmö visar måleri (Härke
konstcentrums stipendiat 2002)
14 nov-30 nov Curt Asker, Lacoste,
Frankrike och Brantevik visar
fjäderstål, blandtekniker och
koppargrafik. Plats:
ÖSTERUNSDSTRAVET
Tävlingsdagar:
Oktober: 10, 24,31
November: 7,
Travtävling .
Tel: 063-13 41 50 Fax: Saknas
TEMALUNCH I KVINNORS
INTRESSE
17 okt Kl. 11:15-12:30
Föreläsning ´´Kvinna och muslim i
Sverige´´ med Kholod Mahmood.
Gratis. Ingen föranmälan men
begränsat antal platser. Lunchmacka
och dricka finns att köpa.
Plats: Kvinnums lokaler, Storgatan
47 Tel: 063-12 50 30
ÖSTERSUNDS BLUES-
FESTIVAL
23-26 okt
För fjärde året arrangeras Östersund
Bluesfestival. Internationella
och svenska toppartister löser av
varandra på olika scener/restauranger
i Östersund.I år utökas
arrangemanget med nya spännande
musikakter samt utställningar och
vernissage.
Plats: Div. restauranger I Östersund
Arrangör: Östersund Bluesförening
Kontaktperson: Per Forsberg
Tel: 070-222 8079 Fax: 0640-
681432 . E-post Hemsida
JAMTLI
Jamtlinatt
14 nov Kl.18.00-22.00
Temakväll på Jamtli för hela familjen
när höstmörkret faller. Barn
och vuxna får prova på olika
mörkerbanor där händerna används
som redskap för att lösa olika
gåtor.
Utställningar
Peterson-Berger tonsättaren, människan,
filosofen, kritikern.
14 sept - 9 nov
Temautställning kring kompositören
Wilhelm Peterson-Berger och
hans musik, men även mötet
mellan honom och nya svenska
kompositörer.
Med pensel, duk och spegel
7 sept-19 okt
Självporträtt från fem sekel. Konstnärers
självporträtt från renässansen
fram till idag och omfattar ett 60tal
verk från Nationalmuseum, Statens
porträttsamling på Gripsholm,
Moderna museet samt externa
långivare. Även ett urval porträtt ur
länsmuseets egna samlingar visas.
SKYLTSÖNDAG
30 nov Julskyltning i centrala
östersund. Tomtar finns både i
skyltfönstrena och livs levande på
gatorna. Specialerbjudanden i
butikerna och förhoppningsvis snö
på gatorna.
Nabo 7

Ett härligt lugn vilar
över den svagt
upplysta lokalen och
trots att rörelserna
som deltagarna utför
är avancerade
balansnummer så är
alla avslappnade och
andas i en långsam
jämn rytm.
Yoga - att förena, länk
Text: Katarina Ryckenberg
Foto: Lisen Fjällman
Karina Jonsson lotsar sin grupp
genom torsdagskvällens övningspass
på Yogaskolan med tydliga
men lågmälda instruktioner. Hon
går runt bland sina elever och korrigerar
ett knä eller en sträckning
av en arm.
För en utomstående ser det ut
som en elitgrupp av gymnaster eller
dansare som repeterar ett nummer.
Kan vanliga människor verk-
8 Nabo
ligen klara av den här?
– Javisst, skrattar Karina , det
här är ju vanliga människor. Nu är
de här inga nybörjare utan en
fortsättningsgrupp som hållit på i
ett par terminer. Men alla människor
kan hålla på med yoga. Alla
kanske inte kan delta i en grupplektion
utan
vissa behöver
ett individu-
”kan man andas kan man utföra yoga”
ellt program, men kan man andas
kan man utföra yoga.
Karina startade Yogaskolan på
Frösön 2000 och har arbetat med
den på heltid i ungefär två och ett
halv år. Hon kommer ursprungligen
från Krokom och har ett förflutet
som fotograf. Både som fast
anställd och
frilans. Visserligen
kan

fotografyrket kanske räknas som
både ett fritt och skapande arbete
men yogalärare hör verkligen inte
till de mer vanliga yrkesvalen.
– Jag vet faktiskt inte riktigt hur
det började, säger Karina. Ända sedan
jag var liten har jag varit enormt
fascinerad av Indien. Så 1986 for
jag, som många gör i ungdomsåren,
på en världsluff och gjorde naturligtvis
ett långt besök i Indien. Det
blev en resa även 1988 och under
de här besöken såg jag människor
som höll på med yoga men jag provade
inte själv förrän jag kom hem.
Och det var väl inte direkt yoga heller,
fortsätter hon med en fnissning.
Jag försökte göra övningarna utifrån
en bok och att man skulle ha en speciell
andningsteknik hade jag inte
förstått.
Inte förrän i januari 1992, när Karina
flyttade till Australien och sin
dåvarande sambo i Melbourne, deltog
hon i sin första lärarledda lektion.
Den gav
ett starkt intryck
och hon
minns till och
med att det
var en tisdag
klockan 19.
Det var nästan
omöjligt att få
ut henne från
lokalen och efter
den lektionen
gick Karina
på dropin
pass fyra till fem gånger i veckan.
I Melbourne arbetade hon på ett
färglabb med högkvalitetsframkallningar
åt olika
proffsfotografer. Arbetet var roligt
och väldigt lärorikt. Samtidigt fortsatte
intresset för yogan och Karinas
yogalärare Barbara Brian sporrade
henne att börja en tvåårig lärarutbildning
som hon just hade startat.
Visst nappade hon på det, men utbildningen
fick fullföljas på distans eftersom
Karina vid det laget flyttade tillbaka
till Sverige.
Tillbaka i Sverige återgick hon till
att vara fotograf. Dels i Stockholm
och dels i Östersund men basen
hade hon under fem år i Offerdal.
Karina och en frilansande skrivande
journalist startade två tidningar.
- Det var jätteroliga projekt och
både Offedal.nu och Länstidningens
bilaga Omnejd gick
otroligt bra och fick fina omdömen,
men när min kompis och kollega
fick ett fast jobb på Jämtlands läns
museums förlag så kändes det som
rätt tid för mig att satsa på något
annat, och då yogan , berättar Karina.
I Offerdal höll Karina kurser i yoga
och de var välbesökta med deltagare
i alla åldrar. Från sju till åttio år.
- Offerdalingarna är pigga på att
pröva nya aktiviteter och det är så
roligt för verksamheten fortsätter
däruppe genom att en av mina
elever nu också går en lärarutbild-
ning i yoga, säger Karina.
I Östersund valde hon att skaffa
en lokal på Frösön på grund av att
blev så
mycket
lägre hyreskostnader och det har
fungerat alldeles utmärkt. Att starta
och driva Yogaskolan har gått förvånansvärt
smärtfritt och hon har
egentligen inte stött på några hinder
eller fördomar.
- Jag vet inte om jag har haft tur
eller om det är så att de som kommer
hit redan har en positiv inställning
till yoga och kanske också vet
vad det är, säger Karina.
Yoga är som vatten, det går att blanda med allt.
– Jag har världens bästa jobb
Fortfarande kopplas yoga samman
med new-age, sekter och mysticism
vilket Karina tycker är tråkigt men
samtidigt har det skett en stor förändring
de senaste åren.
- Visst har yoga förekommit i
samband med olika religioner men
det är ingen religion. Yoga är som
vatten, det går att blanda med allt.
Det är en
träningsform
för både kroppen
och sinnet
och det är nog
det här med
sinnet som bidragit
till flumstämpeln.
Men
nu har ju attityderna
i samhälletförändrats
och mer och
mer inser man
att inte bara kroppen ska hållas i
trim för att man ska må bra.
Det kan vara lätt att tro att någon
som bott långa perioder utomlands,
på andra sidan jorden och som har
ett yrke som inte bara är ovanligt i
Sverige utan ännu ovanligare i Jämt-
Nabo 9

land skulle känna ett behov att bo i
en lite större metropol än Östersund.
- Nej men varför det, säger Karina
och tittar förvånat på mig. Jag
är ju jämte och har värdens bästa
jobb! Från början trodde jag nog
inte att det skulle gå att livnära sig
som yogalärare i Östersund men jag
har tillräckligt med elever. Elevkontakten
innebär att jag får stimulerande
möten med olika människor
varje dag. Mina kollegor har jag
över hela världen och vi träffas två
gånger om året för vidareutbildning.
Karina utbildas av Kausthub
Desikachar och hans pappa TKV
Desikachar och det gör även hennes
gamla lärare Barbara Brian. Två
Yoga – övningar
10 Nabo
gånger per år träffas kollegiegruppen.
Först för ett par veckor i
Los Angeles eller Melbourne då deras
lärare får se och bedöma hur de
klarar av själva undervisningen och
pedagogiken. Sedan åker de för en
månads gemensam vidareutbildning
i Chennai, före detta Madras
i Indien.
Ett av det viktigast Karina lärt
sig när det gäller att lyckas med att
förverkliga det man vill är att ta
hjälp från andra. Just kombinationen
av att hon har en nära kontakt
med lärare, som också fungerar som
mentorer och ett bra kontinuerligt
stöd från kollegor är en stor orsak
till varför det går så bra. Och naturligtvis
att man vardagsvis är
omgiven av människor med olika
specialkompetenser. Allt från data,
bokföring till att passa husdjur.
Det allra roligaste med yrket tycker
Karina är när man kan hjälpa någon.
En stor del av Yogaskolans
verksamhet är privatlektioner och
att man lägger upp privata program
för människor med speciella behov.
- Jag kommer aldrig att glömma
när en kvinna med sömnproblem
kom till mig, berättar Karina. Efter
en veckas träning med personligt
utformade övningar som hon sin
första hela natt på tio år och det är
sådant som gör det här till ett så fantastiskt
jobb.
I kommande nummer av Nabo kommer ni läsare att få tips om olika rörelser som går att utföra hemma.
på kontoret eller när ni reser.
Här visar Karina Jonsson några övningar som är bra att utföra när man suttit länge och behöver sträcka
på sig och få igång blodcirkulationen. Se upp så att ni har tillräckligt med utrymme där ni befinner er!
1.Sträcker ut ryggen
a) Sitt stadigt med båda fotsulorna
mot golvet, gärna lite långt fram på
stolen. Rak i ryggen, avslappnad i
nacke och axlar och händerna
vilande på knäna. Andas in.
b) Böj överkroppen framåt samtidigt
som du andas ut.
Upprepa fyra gånger.
2. Bröst, rygg
a) Sitt stadigt med båda fotsulorna
mot golvet. Håll händerna
med handflatorna mot varandra i
brösthöjd. Andas in medan
armarna, fortfarande böjda, går
bakåt. Armbågen ska komma i
en linje med axeln .
b) Andas ut och armarna går
ihop till ursprungsläget.
Upprepa fyra gånger.

Yogaskolan
Yogaskolan har kurser i grupper på olika nivåer. Allt från helgkurser, löpande kurser på olika veckodagar och drop in för
gravida. Dessutom ges privata lektioner då ett personligt övningsprogram tas fram.
Yogaskolan kan också erbjuda yoga som friskvård för anställda på företag i Östersundsområdet, antingen på företaget
eller i Yogaskolans egna lokaler. Yogaskolan har under det senaste året undervisat bland annat på jämtlands läns landsting
och arbetsförmedlingen i Östersund.
Många av övningarna som lärs ut är enkla redskap som kan användas i vardagen. Små, enkla rörelser för att till exempel
lindra spända axlar och trötta ryggar, för att bättre hantera en stressig situation och för att somna lättare på kvällen.
Karina Jonsson är lärare på Yogaskolan. Hon har utövat yoga i elva år och har slutfört en tvåårig lärarutbildning hos
Barbara Brian i Melbourne, Australien. Karina började undervisa för åtta år sedan och har de senaste tre åren undervisat på
heltid. Hon vidareutbildas regelbundet av sin nuvarande lärare Kausthub Desikachar och TKV Desikachar i Chennai,
Indien.
På Yogaskolan undervisar också flera av de elever som nu har gått sitt första år av lärarutbildningen hos Karina Jonsson.
Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Yogaskolan.
E-post: info@yogaskolan.se
Telefon: 063-10 30 75.
Besöksadress: Hornsgatan 13, Frösön, Sweden
Postadress: Box 8, SE-832 21 Frösön, Sweden
Telefon: 063-13 30 75
Mobil: 070-653 30 75
http://www.yogaskolan.se/
3.Tåsträck
a) Sitt med hälarna i golvet och
sträck ut tårna bortåt nedåt så
långt det går.
b) Sträck åt andra hållet
genom att vinkla fötterna
uppåt så det sträcker i hälen.
Den här övningen går bra att
även göra i lätta cirkelrörelser.
Upprepa fyra gånger.
Nabo 11

Allhelgonadagen
Allehelgensdag
Höstens stora kyrkliga högtid i Sverige och Norge har en
mycket stark katolsk anknytning. I protestantisk tro tillbeds
inte helgon och martyrer men Allhelgonadagen,
Allehelgensdag, är en festdag för alla kristna helgon och
speciellt för de helgon som saknar en egen dag i almanackan.
Pan theon
=
alla gudar.
Text: Katarina Ryckenberg
Foto: Lisen Fjällman
Helgon och martyrer spelade en
stor roll för de nykristna i det gamla
romarriket. Den gamla religionen
hade haft en mängd olika halvgudar
som fungerade som en bro mellan
dödliga och odödliga. Därför blev
det praktiskt att införa heliga män
och kvinnor i den nya religionen.
Till att börja med kunde biskoparna
utföra helgonförklaringar,
vilket dock senare ändrades så att
det från 1100-talet endast var påven
som hade denna rätt. Antalet
helgon hade blivit så många att
almanackans dagar inte räckte till,
inte ens för det egna landets heliga
fanns det lediga datum.
På 300-talet hölls i Syrien den
13 maj varje år en fest till ära för
alla martyrer i världen. Lite senare
övergick denna festdag till att bli
fredagen i påskveckan. Grekerna
firade alla helgon och martyrer för-
12 Nabo
sta söndagen efter pingst vilket den
grekisk-ortodoxa kyrkan fortfarande
gör. Orsaken till att vi i
Sverige och Norge firar den första
november beror på att vi följer den
romersk-katolska kyrkan som knyter
datumet till när Pantheon i Rom
blev kyrka.
Pantheontemplet byggdes av
Markus Agrippa, kejsar Augustus
främste härförare, år 27 f Kr. Det
blev återuppbyggt 124 e Kr av kejsar
Hadrianus och vigdes till alla de
300 romerska gudarna. Byggnaden
fick vara kvar efter kristendomens
införande som ett monument över
Romarrikets storhetstid. Men dörrarna
förblev stängda.
Påven Bonifatius IV ville öppna
templet och rensa det från avgudarna.
Han fraktade dit 28 vagnslaster
med ben av helgon och marty-
rer och den 13 maj 610 e Kr öppnades
Pantheon som en kristen
kyrka med namnet Santa Maria ad
Martyres. Till att börja med var det
bara dessa helgon som firades, men
med tiden övergick dagen att om-

fatta alla helgon.
Orsaken till att dagen flyttades från
den 13 maj tros vara att det helt
enkelt inte fanns nog med mat.
Rom kunde inte föda alla pilgrimer
som kom för att fira Allhelgonada-
gen vid den tiden på året. På hösten
efter skördetid var tillgången
betydligt bättre. Oavsett orsak så
flyttades dagen år 731 e Kr till den
första november och där ligger den
fortfarande 1000 år senare.
Till en början ljustände vi mest vid jul med
nu har Allhelgonahelgen blivit mer vanlig.
Till en början var kyrkan inte alls glad över
denna katolska sed men numer hålls både
minnesgudstjänster och ljusceremonier
för de avlidna i kyrkan.
Återinförd helgdag
I samband med reformationen borde
den katolska seden med helgon avskaffats.
Reformatorerna tog det
dock lugnt och talade om helgonen
som förebilder som dock inte skulle
dyrkas. Man behöll flera olika
helgondagar i almanackan som riktmärken
för väder och arbete och det
dröjde ända till 1770 innan man i
Norge och 1772 i Sverige avskaffade
Allhelgonadagen.
Det gäller dock att skilja på de olika
dagarna och datumen. Allhelgonahelgen
är återinförd som officiell
helg i Sverige. Den infaller första
lördag-söndag mellan 31 oktober
och 6 november och är ett ganska
sent påfund. Återinförandet skedde
1953 och anledningen var att det
fanns ett behov av en ledig helg på
hösten och att människor ville ha en
särskild dag för att ägna minnet av
anhöriga, så som man haft i katolska
länder. Initiativet kom alltså inte
från kyrkan utan från folket.
I Norge är Allehelgenesdagen förlagd
till första söndagen i november
och orsaken till dagens firande är
den samma som i Sverige.
Egentligen är det en katolsk dubbelhelg
som firas. Allhelgonadagen,
Allehelgensdag, första november, är
en minnesfest för alla helgon och
martyrer och Alla själars dag, Alle
sjelers dag, andra november, är den
dag då de levande ber för alla dödas
själar, även de inte fullt så fromma.
Nabo 13

Ljus – en modern sed
Att smycka och tända ljus på gravar
är en relativt modern företeelse.
I Sverige började seden med ljuständning
någon gång i början av
1900-talet. Den fick först fäste i
Stockholm och andra storstäder och
spreds senare över landet. Det är
ursprungligen en kontinental tradition
men på Värmdö i Stockholm
har ljuständning på gravarna förekommit
längre än på andra ställen
Allhelgonamåltid
Varför inte passa på att njuta av alla höstens läckerheter som finns i vår region.
Nabos förslag till en Allhelgonamåltid:
Förrätt: Varm svampsoppa
Varmrätt: Burgundisk gryta på älg med ris eller potatis
Efterätt: Äppelpaj med vaniljsås
14 Nabo
i Sverige. Man tror att
det beror på de italienska
porslinsarbetarna
som jobbade på Gustavsberg.
Turistresor till
sydeuropa blev vanligare
under början av seklet
och bilder från
världskrigens slagfält
med tusentals brinnande
ljus har säkert bidragit till att seden
slagit rot även i våra nordliga länder.
I Norge började ljuständningen
just efter andra världskriget, men
ännu så länge är det mest förekommande
i storstäderna och på
Østlandet.
Det finns även andra former av
gravsmyckning som mosskransar
och ljung. Men vi är ganska återhållsamma
i jämförelse med de katolska
länderna, där man kan samlas
till festmåltider vid den dödes
grav och äter bakverk i form av skelett
och dödskallar.
Halloween
All Hallows Eve = Alla Heligas Afton
infaller 31 oktober d v s dagen föra
Allhelgonadagen. Den var till en början
en keltisk fest, Samhain, som markerade
sommarens slut. I kombination med
Allhelgonahelgen tillkom död, spöken
och skelett.
Halloweenfirandet anses av många som
ett oskick och något som inte hör
hemma i våra gamla traditioner. Men
kanske ska man då ha i åtanke att
Allhelgonafirandet med ljuständningar
och själamässor, som anses som
rumsrent, inte har längre traditioner än
till början av 1900-talet. Att det är starkt
katolska seder även de importerade från
utlandet. Granskar man det hela närmare
kanske vi egentligen har mer gemensamt
med de ursprungliga keltiska riterna som
beskriver naturens och årets skiftningar.
Mat och helger hör ihop. Vissa helger, som påsk och jul, kräver sin speciella mat. För Allhelgonahelgen
har jag däremot inte hittat varken några Norska eller Svenska specialiteter.
Kanske handlar den här helgen inte främst om mat, utan om mer andliga ting. Men att äta och
samlas kring ett matbord är både andligt och har sina ritualer. Efter kyrkogårdsbesöket kan
det vara skönt med en värmande familjemiddag. Kanske höja glasen för att hedra den bortgångne,
så som man gjorde förr.

Sankt Olavsdagen firas den 29 juli, hans dödsdag, och i svenska almanackan har Olov, Olof namnsdag denna dag.
Olav den helige – vikingakrigaren
Nu i allhelgonatider kan det vara lämpligt att berätta lite om det helgon som jämtar och
trönder känner till bäst och som har gett namn åt en färdväg mellan Östersund och
Trondheim, Sankt Olavsleden.
I år firas runt om i Sverige 700 års -jubiléet av den
heliga Birgittas födelse. Hon var en märklig kvinna med
en fascinerande historia, men vårt helgon Olav den
helige, Norges riksgrundläggare och nationalhelgon,
hade också ett spännande och händelserikt liv.
Olav Haraldsson föddes 995 av drottning Asta från
Gårdarike. Hans far var fylkeskung Harald Grenske.
En man med släktband tillbaka till kung Harald Hårfager.
Harald Grenske dog innan Olav föddes.
Redan vid tolv års ålder sändes Olav i viking med
sin fosterfar Sigurd. Det blev vikingatåg i östersjöområdet
och i västerled. I England stred han i vikingahären
där han bl a sägs ha gjort ett försök att inta London
och han och hans män lyckades rasera bron över
Themsen. Den händelsen lär vara ursprunget till den
kända visan ”London Bridge is falling down”.
Vintern 1013-1014 tillbringade Olav i Normandie
och han lät döpa sig i Rouen , nuvarande Frankrike.
1015 återvände Olav hem igen och efter att ha besegrat
flera andra som gjorde anspråk på kronan hyllades
han som kung över hela Västnorge och Tröndelag. Han
engagerade sig mycket i riksenheten, som han såg som
en motkraft till de mäktiga fylkesmännen i Norge.
Olavs mål var inte bara att bli kung i Norge utan att
även kristna landet. I strävan att nå det målet använde
han ganska hårda metoder. Med sig hem hade han en
Olav ”den helige” Haraldsson, även ”den digre”
(den feta)
Yrke: Kung i Norge 1015-28
Född: 995
Död: 1030 Norge, Sticklestad
Gift med Astrid Olofsdotter (- 1035)
Vigsel: 1019 Norge, Sarpsborg
Barn: Ulvhild Olavsdotter (1020-1071)
Magnus I ”den gode” av Norge (1024-1047)
stor förmögenhet men också ett antal präster och biskopar.
Olav byggde kyrkor samtidigt som han utplånade
gamla hedniska offerplatser och den som inte ville
leva efter de kristna buden fick lämna allt och bege sig
i landsflykt. Helst hade han sett att införande av kristendomen
skett enligt anglosaxiska normer och han
byggde kyrkor och tillsatte engelska präster. Men världsläget
tvingade honom att välja andra lösningar.
Nabo 15
Sankt Olav,
replik av statyn i
Nidarosdomen,
stående i Sankt
Magnus Katedral i
Kirkwall på
Orkney-öarna,
Skottland.
Foto: Katarina
Ryckenberg

ÖSTERSUNDS
ÖSTERSUNDS
CAMPING
CAMPING
Boendeanläggning
med hög standard
LÄGENHETER – STUGOR – RUM
Husvagns- och tältplatser
Vägg i vägg med campingen ligger äventyrsbadet STORSJÖBADET.
Bor Du på ÖSTERSUNDS CAMPING har du nära till
allt som ÖSTERSUND har att erbjuda
Telefon: 063-14 46 15, fax 063-14 43 23
E-post: ostersundscamping@ostersund.se
www.camping.se
16 Nabo
Krokoms Kommun
- en bra del av
Jämtland!
Här finns livskvalitet,
framtidstro och tillväxt
www.krokom.se
Sankt Olavskulten
Olav Haraldsson hade arbetat hårt för att kristna sitt folk och
det dröjde inte lång tid innan det började talas om mirakel vid
hans grav. Drygt ett år efter Olavs begravning grävdes kistan
upp och öppnades och det sägs att Olavs hår och naglar hade
fortsatt växa. Biskopen tog en hårlock som lades i eld utan att
det brann upp. Då förstod alla att han var helig.
Helgonförklaringen och skrinläggning i Nidaros genomfördes
bara ett år efter hans död, men redan innan vallfärdade
pilgrimer för att se hans grav.
Olav den helige blev Norges nationalhelgon trots att han aldrig
kanoniserades och Sankt Olavskulten spreds över hela
nordeuropa. Av de 200 kyrkor ägnade åt Sankt Olav var endast
49 norska. Det finns Olavskyrkor på brittiska öarna och till
och med i Födelsekyrkan i Betlehem finns en väggmålning som
föreställer helgonakungen.
Det finns många spridda versioner av Olavs liv, men alla verkar
ge en bild av ett färgstarkt helgon med stor popularitet.
Olavslegenderna har lånat många drag av asaguden Tor. Han
framställs som en mogen, kraftfull man med helskägg, krona
på huvudet och yxa i handen. Ofta har han även en liggande
mansfigur, sin baneman, under sina fötter.
Knut den store av Danmark och England försökte
erövra Norge. Olav sökte därför stöd hos ärkestiftet Hamburg-Bremen
och i Sverige. Den svenske kungen Anund
Jakob och Olav besegrades emellertid av Knut den Store
vid Helge 1026.
Norrmännen tyckte att Olav var en hårdhänt regent
och han blev allt mindre populär. 1028 miste han stormännens
stöd och måste fly från landet. Det sägs att han
flydde österut och låg i vinterkvarter på Gotland där han
passade på att införa kristendomen bland gutarna innan
han fortsatte till sin svåger i Gårdarike.
1030 återvände Olav till Norge genom Jämtland med
en här av svear för att ta revansch. Vid Stiklestad mötte
han dock en övermäktig bondehär och den 29 juli stupande
Olav. Det är den här marschen som gett namn åt
pilgrimsleden Sankt Olavsleden. Kroppen fördes bort och
han begravdes i hemlighet så att inte fienden skull få tag
på den. Kort efter hans död började det gå myter kring
hans grav och han blev helgonförklarad ett år senare.
Katarina Ryckenberg
Den heliga Birgitta
Birgitta Birgersdotter föddes 1303 på Finsta gård, väster om Norrtälje
i Uppland. Hon dog den 23 juli 1373 i Rom. Birgitta helgonförklarades
inte fullt 20 år efter sin död, den 7 oktober 1391. Den
heliga Birgitta utnämndes 1999 av påven Johannes Paulus II till ett
av Europas sex skyddshelgon.

Här kommer en del höstord
på våra tre grannspråk
gevær/børse
elg
tyttebær
løv
rime
skog
ånde
høst
allehelgensdag
drev/driving
mjølke
spore
sopp
bjørn
bever
ørret
om kull
gulne/blekne
skryte
böösch
ælg
lyngber
lauv
riime
skogja
aan
håstn
hälgamäss
löfta
inmålkjen
reeik
sopp
bjänn
bjur/björ
aurn
avänn
bleiken
jaule/göyle
Nabo 17
gevär
älg
lingon
löv
frost
skog
andedräkt
hösten
allhelgonadagen
drevet
mjölkört
spåra
svamp
björn
bäver
öring
omkull
gulna
skryta

Nabos Kriss
18 Nabo
Kross
Lös det här Kriss-Krosset genom att flytta orden från listan in i rutorna på rätt
ställe, så att det går ihop våg- och lodrätt. Du får starthjälp genom ett ord som
redan är ifyllt. Lycka till!
Luta dig tillbaka och försök klura ut hur och var orden ska stå. Vi tror, även om tävlingen är på
svenska, att både norrmän och svenskar ska ha samma chans att lösa det hela.
Första pris ger dig och någon du känner chansen att få
åka Nabotåget då priset är två tur och returbiljetter.
Senast den 3 november 2003 måste lösningen med
namn, adress och telefonnummer lämnats in.
Den kan skickas per post till nedanstående adress.
Vinnaren presenteras i Nabo nr 3/2003.
Vi fick in massor av rätta löningar till förra numrets
Kriss-Kross. Jätteroligt att så många ville vara med
och tävla.
Vinnaren av Kriss-Krosset Nabo Nr1/2003 som får
två tur och returbiljetter med Nabotåget är:
Barbro Modin från Brunflo.
Rätt lösning Kriss-Kross Nabo nr 1/2003
Nabos Kriss Kross
R-Write
Karlslundsvägen 4
831 42 Östersund Tävlingspristagare svarar själva för eventuell beskattning av vinst.
al
an
be
ek
et
fa
go
it
la
lä
mö
ri
sa
ti
tr
tå
ur
yl
åt
and
ans
asg
att
fru
gem
ila
kan
lat
not
nöd
rea
rio
roa
rot
sil
teg
tår
äng
agar
anar
anda
avel
dito
elan
ernå
grad
illa
plan
raid
rang
rast
skal
steg
trög
yoga
binge
kakel
mimik
plank
ritar
talat
turer
öring
adress
einar
fnurra
helgon
langar
lingon
mitten
sandal
krigare
offerera
vikingatåg

Tyck Till !
Det här är er, läsares sida. Här kommer era olika synpunkter och
frågor tas upp.
Tidningen läses av många olika människor på skilda platser i både
Norge och Sverige och långt ifrån bara resenärer, även om det är
lätt att tro det eftersom våra intervjuade Naboröster i detta nummer
varit tågpassagerare
Första numret fick enormt god respons och det verkar som att en
tidning av den här typen var efterlängtad. Men naturligtvis kan vi
bli ännu bättre med er hjälp.
Ni är välkomna med allt från åsikter på tidningen Nabos innehåll
och utseende till undringar över eller funderingar kring olika platser,
skillnader och likheter mellan länderna, språk med mera.Kanske
har ni någonting speciellt ni skulle vilja läsa om i ett favoritreportage?
Vi i redaktionen är tacksamma för all information vi får om hur vi
kan göra tidningen bättre och vi kommer göra vårt yttersta för att
försöka komma med vettiga svar på de frågor ni ställer.
Hoppas att höra ifrån er!
Rättelse:
I förra numret av Nabo så ställde vi bl a frågor till en resenär som heter
Stig Dahleman och inget annat. Vi ber om ursäkt för misstaget.
Har du åsikter eller frågor:
Skicka dem per post till
Naboröster
R-Write
Karlslundsvägen 4
831 42 Östersund
Via E-post:
r-write@telia.com
Familjen Jonsson:
Marcus 3, Anders
7, Emma 8 och
mamma
Lena Jonsson
samt
pappa Lars Nilsen.
Bosatta i Trondheim
Synnøve Unnesæter
Bosatt i Trondheim
Nabo
Röster
De är på väg för en helg i Östersund.
– Emma vann en teckningstävling där priset var
en tågresa med Nabotåget och hotellövernattning. Jag
är ursprungligen från Östersund men har aldrig bott
på hotell där så det blir något nytt, säger Lena Jonsson.
Tåget tycker de är ett bra färdsätt men hade önskat
lite mindre dammiga säten.
Reser med en kompis till
Östersund över helgen
för att bada, besöka
djurparken och gå på
dans.
– Jag har rest till
Östersund med bil förut men det var skönt att kunna
koppla av på tåget. Det är jättevackra landskap att
titta på genom fönstret.
Synnøve tror säkert att det blir fler tågresor
framöver.
Yvonne Åhrberg,
Anna-Lena
Näsström och Bodil
Landstrad
Bosatta i Östersund
Jobbar på Mitthögskolan
och har
varit ett par dagar på en arbetsresa och besökt högskolan
i Trondheim.
– Det här var ett utmärkt sätt att resa på, säger
Yvonne Åhrberg.
– Ja, och alla rabatterna! Grupprabatten på tåget
och så har vi utnyttjat de rabatter som finns på olika
caféer och restauranger samt fick billigare boende,
fyller Anna-Lena Näsström i.
På frågan om de saknade något så svarade de
unisont: kaffe från Storlien till Trondheim.
Text: Katarina Ryckenberg
Foto: Lisen Fjällman
Nabo 19

Text: Katarina Ryckenberg Foto: Lisen Fjällman
20 Nabo
Krokoms järnvägsstation
Krokom nästa?
Krokom är järnvägsstationen utan skylt. När resenärerna anländer gäller det att de vet
var de är, tittar på kyrkans fasad eller klarar av att tyda vapnet på kommunalhuset.
I dag använder inte passagerarna det vackra gamla stationshuset
utan får skydd av ett par väntkurer på perrongen
och en väntsal i samma hus som hamburgerrestaurangen.
Men på andra sidan spåret står det gamla
trähuset från 1882 fortfarande kvar, med gul liggande
panel och vita knutar.
Stationshuset uppfördes i samband med att norrländska
tvärbanan drogs genom Jämtland. Arkitekten
är, som till så många av de svenska stationerna, A.W.
Edelsvärd och Krokoms stationshus byggdes enligt den
så kallade Hällnäsmodellen.
När de nya järnvägarna byggdes behövdes också en
mängd stationsbyggnader. Varje liten ort skulle ha en
egen station. De större viktigare samhällena fick stora
och ståtliga stationer, medan de mindre fick enklare
och billigare lösningar.

Hällnäsmodellen
Första stationen byggdes i Hällnäs 1876
Totalt uppfördes 43 stationer, framför allt i
Norrland, efter Hällnäsmodellen. Några av de
andra stationerna är Åre och Undersåker.
Materialet består av timmer med liggande panel.
Karakteristiskt har byggnaden två lika stora
våningar. Två skorstenar, snedtak med utdraget
skärmtak på bansidan.
Edelsvärd ville gärna bjuda tågresenärerna en varierad
arkitekturupplevelse och hade nog helst gjort alla
stationshus unika. Men för att det skulle gå så fort som
möjligt att färdigställa stambanorna, från Malmö till
Boden, använde sig SJ, Statens Järnvägar, av samma
metod att använda typhus som förekom längs tåglinjerna
i övriga Europa.
Variationerna i typmodellerna berodde till exempel på
sådant som placering i landet, tillgång på material och
förutsättningar i terrängen samt när i tiden huset byggdes.
Inspiration till de mindre stationernas trähus fick
Edelsvärd från utländsk villaarkitektur. De tidigaste små
stationshusen var rektangulära trähus som var lätta att
bygga, med sirlig snickeridekor. På 1890-talet byggdes
stationshus i timrad fornnordisk drakstil, vilket också
var populärt i villabyggandet vid denna tid.
Tågtrafiken var mycket viktigt och 1926 arbetade
en stationsföreståndare, en kontorist och fyra stationskarlar
på stationen i Krokom. Även om huset är sig likt
så har det naturligtvis gått igen en del förändringar.
1947 moderniserades det med väntsal och fjärrvärme
och då var fortfarande trafiken stor med ungefär 50
biljetter sålda per dag och 74 godsexpeditioner varje
dygn.
Nu får resenärerna
husera i
väntsalen på
andra sidan
spåret
Under en serie artiklar skriver tidningen om de olika
stationer och stationshus som Nabotåget passerar.
Vi startade på den svenska sidan och har nu kommit
till Krokoms station
På perrongen finns ett par
väntkurer mot väder och
vind och på den vackra
analoga klockan finns en
datorskärm som talar om
avgångar och ankomster.
Adolf Wilhelm Edelsvärd:
Var arkitekt och fortifikationsingengör. Han föddes
i Östersund 1824 och levde fram till 1919. 1855
anställdes han, året innan de första bansträckorna
öppnades, som SJ:s förste järnvägsarkitekt. En
ovanlig yrkestitel idag men inte då när järnvägen
höll på att etableras i Sverige. Man ville få en
enhetlig stil längs banan och samma utseende på
t ex stationshusen.
När en stationsplats bestämts var det arkitektens
uppgift att placera och utforma de olika byggnaderna
som hörde till. Byggnaderna höll ofta hög
arkitektonisk kvalitet och inspirerade lokalbefolkningen
att bygga hus i samma stil. Även
stationsrabatterna och trädgårdarna kopierades
långt ut på landsbygden.
Edelsvärd ägnade sig inte bara åt stationsområdet.
Han la stor vikt vid stationshusets stil och funktion
alltifrån de stora centralstationerna till de små
stationshusen, som ofta utfördes efter standardmodeller.
I hans planer kom även tankar och idéer
fram angående den övriga stadsplaneringen.
Under hans 40 år i ledningen för Statens Järnvägars
arkitektkontor uppfördes 5725 byggnader vid
huvudlinjerna, därav 297 stationshus.
Nabo 21

Tre i en
Öringfiske är kanske det mest spännande av allt fiske. Öringen är
skygg, ser bra och känner av vibrationer från den som klampar
fram på strandkanten, så det gäller att smyga sig på den.
Text: Katarina Ryckenberg
Foto: Lisen Fjällman
Oberoende om man fiskar bäck-,
insjö- eller havsöring så är det olika
former av samma art som fångas.
Den lilla nästan svarta bäcköringen
är faktiskt exakt samma art som den
stora blanka havsöringen. Att de ser
så olika ut beror endast på att de
växt upp under olika förhållanden.
Öring , Salmo trutta, är en plastisk
art, en art som är otroligt anpassningsbar
och har många olika
former av utseende. Man talar om
olika stammar eller former av arten
öring och stammarna kan, utan svårigheter,
fortplanta sig med varandra.
Det kan till och med finnas
flera olika former i samma vattensystem,
även i samma sjö. Allt från
små decimeterlånga öringar till de
som är över metern. Stammar skil-
22 Nabo
jer åt genom att de väljer olika levnadssätt
och olika lekområden. Försök
visar att alla former av öring
också kan övergå i varandra om fiskarna
flyttas från ett vatten till ett
annat. Bäcköringar, som utsatts i
Östersjön har till exempel, vid återfångster,
inte kunnat skiljas från
havsöringar.
Alla varianter av öring är viktiga
för sportfisket och räknas även som
delikata matfiskar. Bästa tiden för
fisket varierar och är beroende av
när de olika formerna leker och hur
varmt vattnet är. Som regel är det
bäst förhållande vid vattentemperaturer
på 8-15 o C vilket
innebär att öring främst fiskas vår
och höst i södra och mellersta
Sverige medan det är ett sommarfiske
längre norrut.
Bäcköring, Salmo trutta fario, skiljer
sig främst från insjööring och
havsöring genom storleken, den blir
sällan längre än 30 centimeter eller
tyngre än ett och ett halvt kilo, har
en mörkt grön- och gulaktiga glans
och blir aldrig silverblank. Som
yngel ser bäcköringen ut som havsoch
insjööringen men medan de andra
två ändrar sin täckning med åldern
så behåller bäcköringen sin
ungdomsdräkt även som vuxen.
Färg, teckning och storlek kan annars
variera mycket.
Bäcköringen lever hela sitt liv i
rinnande vatten, från små bäckar till
stora älvar, den är stationär och
vandrar inte som de andra två formerna
av öring. I Sverige finns den
från Skåne till lavzonen i fjällen.
Födan är olika slags insekter,
deras larver och nymfer samt mindre
fiskar. Vid två till fem års ålder
blir bäcköringen lekmogen. Leken
sker under hösten i september-november
på grunt och strömt vatten
över grus- eller sandbottnar. Äggen
kläcks sedan på våren.
Havsöring, Salmo trutta trutta,
liknar laxen inte bara till utseende
utan har även liknande dräktstadier
och livscykel. Den växer upp i rinnande
vatten och är till en början
prickig. Efter ett par år byter den
färg och vandrar ut i havet. Där
stannar den allt från ett halvt år till
sex år innan den återvänder för lek,
vanligtvis till det vattendrag varifrån
Undvik att kalla öringen för laxö
laxforell. Öring heter öring – p
och felaktigt namn som antyder
finns en hybrid mellan lax och ö
öring men på tyska. Laxforell är
produkt på restaurangmenyer, of

den ursprungligen kom, men havsöringen
är inte lika hemälvstrogen
som laxen. För att hitta använder
den lukt- och smaksinnen.
Uppvandringen kan börja redan
i juni-juli men normalt sker den
under hösten. Havsöring vandrar
ibland upp i så små bäckar att den
måste lägga sig på sidan för att
komma fram. I norra Sverige sker
leken i oktober och i landets södra
del i november-december. Efter leken
stannar fiskarna antingen kvar
i lekområdet hela vintern och återvänder
ned till havet först till våren,
eller också driver den till havs
samma höst.
De unga havsöringarna i älvarna
äter insekter och snäckor. I havet
består födan av fisk. När den vandrar
till lekplatserna äter den bara undantagsvis.
En havsöring kan bli
upp till 110 centimeter lång.
I Sverige är havsöringens utbredning
i stort sett densamma som
laxens, men den förekommer i betydligt
fler älvar och åar. I övre
norrlands älvar är den mindre vanlig
än i älvarna längre söderut.
Insjööring, Salmo trutta lacustris,
har en livscykel som liknar
havsöringens men den tid havsöringen
tillbringar i havet befinner
sig insjööringen i större sjöar. Någon
säker karaktär som skiljer insjö-
och havsöring från varandra
finns inte. Utseendet kan variera
mycket i färg och prickighet och
ing, eller ännu värre för forell eller
nkt, Laxöring är ett ålderdomligt
att det skulle vara en hybrid. Det
ng men den heter laxing. Forell är
n, till ursprunget ofta obestämbar,
ast dammodlad regnbåge.
dräktstadierna är samma hos båda
formerna. Tillväxten hos insjööringen
varierar mellan olika sjöar
och beror på näringstillgången. Den
kan bli grövre än havsöringen, även
om den som regel är mindre och
ibland är den liten och då svår att
skilja från bäcköringen.
Precis som hos de andra två formerna
tillbringar insjööringens
ungdomstiden i rinnande vattendrag,
ofta i sjöarnas till- och avlopp.
Efter ett par år vandrar denna öring
antingen med- eller motströms ut i
sjöarna, där den för ett kringflackande
liv upp till fyra år. När den är
mogen för lek återvänder den till
sin födelsebäck. Insjööringen blir
könsmogen vid olika åldrar och i
fjällen kan det dröja tio år innan de
blir lekmogen. Vandringen uppåt
eller nedåt strömmen sker under
juni-september och själva fortplantning
i augusti-november. Leken
sker i relativt svag ström över
grusiga bottnar på en halv till en
meters djup. Sedan återvänder den
till sjöarna.
Till en början äter insjööringen
insekter och särskilt märlor. Efter
nedvandringen till sjöarna består
födan av olika sorters fisk. Den kan
bli dryga metern lång.
Den trivs i sjöar med rent, syrerikt,
kallt och klart vatten över
större delen av Sverige men är vanligare
i norra delarna av landet.
Insjööringen finns fortfarande i
Mälaren men det är mycket sällsynt.
I fjällregionen finns den upp i
björk- och videzonerna.
Öringen är Jämtlands landskapsfisk. Den kräver rena
och friska vatten och finns i strömmande åar, bäckar
och älvar samt i glittrande tjärnar och sjöar.
Öring
är en mycket
omtyckt matfisk och
har ett lätt och fint kött.
Bäst är den på våren och
försommaren och när den väger
två till tre kilo. Här kommer ett
receptförslag från Nabos fotograf
Lisen Fjällman.
Tjälafisk
1fryst öring (röding eller lax), cirka 2kg
Rikligt med salt inuti och utanpå.
Fyll fisken med dill och linda in den i
folie.
Sätt in i ugnen, 85 ºC i ungefär 5
timmar
Dra av skinnet medan fisken är varm
Kall citronsås
2 dl creme fraiche
1 dl grädde
1 finsmulad eller riven fiskbuljongtärning
yttersta lagret av skalet av 1
citron
1 tsk citronsaft, eller efter smak
citronpeppar
Allt röres samman, klart!
I
fiskodlingar föds
ibland bastarder, icke
fertil avkomma, mellan bäcköring
och bäckröding som kallas tigerforell eller
tigerfisk. Under naturliga vilda förhållanden sker
det sällsynt men har bl a inträffat i Montana, USA.
Nabo 23

Kartan visar de centrala delarna
av Jämtland och Tröndelag.
Den svarta linjen är järnvägen som i
stort sett löper parallellt med E 14.
24 Nabo
Här är du
Nabotåget stannar på följande platser
Östersund C Östersund V Krokom Järpen Åre Duved Ånn Storlien
Kopperå Meråker Gudå Hegra Hell Trondheim S
Redaktionen
Här kommer en kort presentation av oss som jobbar med tidningen Nabo. Vi är alla egna företagare och
är, precis som tidningen, helt fristående från Nabotåget.
Katarina Ryckenberg
Ägare och redaktör
Borde egentligen jobba med atomer och kristallstrukturer eftersom kemist är hennes grundutbildning. Dock, en
påbyggnad i vetenskapsjournalistik innebär att hon istället försöker fungera som en bro mellan forskare och övriga
samhället. Eftet tolv år i Uppsala har hon återvänt till Jämtland och har bildat familj. Firman R-Write har hon drivit
sedan 1997 och kunderna finns över hela landet. Fritiden ägnas åt huset från 1925, skidåkning i form av telemark
och på tur. Resor, böcker och ibland något som ska liknas vid golf.
Lisen Fjällman
Fotograf
Lisen är egentligligen undersköterska till yrket men har alltid haft ett stort intresse för bilder. Både genom fotograferande
men också via eget tecknande. Hon gick etstetisk linje på gymnasiet och har nu hittat tillbaka till kameran
och startat eget företag vid sidan om anställning. Lisen är småbarnsmamma så fritidproblem existerar inte men hon
är en hejare på att dansa och är annars gärna ute i skog och mark för att ta reda på det naturens skafferi har att
erbjuda.
Lars Fridestig
Korsordskonstruktör.
Vår Kriss-Kross makare som också konstruerar korsord, rebusar och andra tävlingar för olika tidsskrifter. Lars kommer
ursprungligen från Umeå i Västerbotten där han också växte upp men bor numera i Sundsvall. Han har alltid
tyckt om att arbeta med ord och det finns många påbörjade bokprojekt hemma i byrålådan. Korsorden började
tillverkas på fritiden men vartefter blev det ett företag. Lars är kristen och evangelist och mycket av fritiden innebär
församlingsarbete.
Lisen Fjällman
Genvägen 15a
831 43 Östersund
Text & Bild
Box 3042
850 03 Sundsvall
Telefon: 063-134783
E-post: mona-lise@sverige.nu
Telefon: 060 - 55 44 18
Fax: 060 - 55 41 59
E-post: textb@swipnet.se

-Write
Gör verkligheten begriplig
www.r-write.se