VÄLSTÅND ISTÄLLET FöR BISTÅND - Jamii Bora

MikroFinans 

ny Marknad För kapitalplaceringar 

VÄlStÅnd 

iStÄllet För 

BiStÅnd 

SÅ gör dU en 

lönSaM 

inVeStering i 

MikrOFinanS 

ny kenyanSk 

MOBilteknik 

erSÄtter BankkOntOren 

SVenSka ingrid 

grUndade Bank 

tillSaMManS Med 

tiggarkVinnOr 

SlUMinVÅnarna 

Bygger en egen Stad 

Med MilJöprOFil 

Hela denna tidning Är en annOnS FrÅn MikrOFinanSHUSet 

2009 

JOyce – 

entreprenör 

Med driVkraFt 

Är det rÄtt att 

tJÄna pengar 

pÅ Banker För 

Fattiga? 

MIKROFINANSHUSET www.mikrofinans.nu info@mikrofinans.nu Telefon: 018 - 10 10 20 Fax: 018 - 14 85 05

catHarina HanSSOn 


LARS-OLOF HELLgREN: 

”En investering 

för livet” 

Mikrofinans handlar oM Människor och 

pengar. om du och jag prioriterar att investera 

i småbanker i utvecklingsländer skapar 

vi förutsättningar för de hundratals miljoner 

människor som vill ta sig ur fattigdom. En 

sådan investering har visat sig vara lönsam 

på flera sätt. Som investerare får du en god 

avkastning på dina pengar. dessutom gör dina 

pengar nytta. 

i denna tidning kan du läsa om vad vanliga 

människor i fattiga länder kan åstadkomma 

bara de får chansen. deras drivkrafter är 

starka. Det finns ingen starkare drivkraft än 

drömmen att ta sig ur fattigdom. 

Att engagera sig i mikrofinanssektorn 

innebär att tro på varje människas förmåga 

och inneboende styrka. och det innebär att tro 

på att det är möjligt att skapa en bättre värld 

för alla. 

Det finns miljontals människor som väntar på 

chansen att ta sig ur fattigdom. din investering 

kan göra skillnad! fattiga behöver banker nu! 

Lars-Olof Hellgren 

VD i Mikrofinanshuset 

Mikrofinans utges av MikrofinanshusEt 

Box 1816, 751 48 uppsala telefon 018-10 10 20 

ansvarig utgivarE: lars-olof hellgren, 

lars-olof.hellgren@ufond.org 

i rEdaktionEn: david lossmann, sara hammarkrantz, 

Catharina hansson, ingemar gens. tryCk: Sörmlands grafiska 2009 

rEpro: kipro produktion: Monumental Media 

2 MikroFinans annOnS 

Ingrid gjorde 

drömmarna 

möjliga 

Hon lånar ut pengar till dem som ingen annan vill veta 

av – prostituerade, tjuvar, och tiggare. Svenska Ingrid 

Munro har skapat en veritabel folkrörelse, där hundratusentals 

människor i Kenya förvandlar armod till 

makalös framgång. aV ingeMar genS FOtO peter JönSSOn 

F 

olkrörelse är något 

Ingrid Munro är 

trygg i – en hängiven 

socialdemokrat och 

arkitekt som under 

1970-talet arbetade 

på Bostadsdepartementet, 

där Ingvar 

Carlsson var minister. 

Under elva år, mellan 1988 och 1999, 

ledde Ingrid Munro den mellanstatliga 

organisationen African Housing 

Foundation. 

– Jag var inspirerad av Muhammad 

Yunus, mikrolånens fader. Jag tror han 

har stor del i varför de asiatiska länderna 

har klarat sig så bra. 

– Mikrolån är normala banktjänster 

men riktade till vanligt folk och i 

u-länder betyder det fattiga människor. 

De får inga lån i vanliga banker, för 

där ges bara krediter till dem som har 

inkomst och bostad. 

Små lån till en halv procent i veckan 

Nu har det gått nio år sedan Ingrid 

Munro blev pensionär, ett liv vi normalt 

förknippar med lugn och ro. Men 

särskilt lugnt blev det inte och hemresan 

till Sverige får vänta. 

”Du är ju vår mamma, du kan inte 

lämna oss”, var uppmaningen från tiggarkvinnorna 

som fick henne att tänka 

om och påbörja en helt ny karriär – 

bankirens. 

Hon startade en mikrofinansorganisation 

med och för samhällets absolut 

mest utsatta. Jamii Bora som betyder 

den ”Goda Familjen” ger små lån till en 

halv procents ränta i veckan, alltså ingen 

välgörenhet, utan ren bankverksamhet. 

Men där slutar också likheterna. 

– De här tiggarkvinnorna och jag 

hade bara hunnit jobba ihop en kort 

tid, men tillräckligt länge för att de 

skulle ha hunnit börja drömma om en 

framtid. 

Nu 230 000 medlemmar 

– Nu kunde vi själva bestämma hur vi 

ville ha det, här fanns ingen styrelse eller 

bidragsgivare som lade sig i. Det var 

det bästa som kunde ha hänt oss, för vi 

fick chansen att tänka klokt och riktigt, 

säger Ingrid Munro. 

Det började med femtio kvinnor 

som sparade fem kronor i veckan och 

som sedan fick låna dubbla sparkapitalet. 

I dag har organisationen 230 000 

medlemsfamiljer, alla från samhällets 

botten, och Jamii Bora har lånat ut

”Under de här åren har 

man bara behövt skriva av 

0,04 procent” 


svenska 

ingrid Munro 

skapade 

mikrolåneorganisationen 

Jamii Bora 

tillsammans 

med keziah 

Wangiru Mbugua 

(sittande). 

Joyce Wairimu 

ngigi (th) är 

deras mest 

framgångsrika 

låntagare och 

entreprenör. 

annOnS MikroFinans 3


300 miljoner kronor. Under de här åren 

har man bara behövt skriva av 122 000 

kronor eller 0,04 procent. 

– Det går så fort nu att det inte skulle 

förvåna mig om vi är 400 000 i slutet 

av det här året, säger Ingrid. 

Eget försäkringsbolag 

Socialdemokratiska och kooperativa 

ideal driver verksamheten framåt. Förutom 

en bank där medlemmarna kan 

spara och låna, är Jamii Bora också ett 

sjuk- och liv- och katastrofförsäkringsbolag. 

Organisationen driver barnhem 

och sociala stödprogram. Det finns 

både barn- och ungdomsrörelse och de 

över tusen som jobbar i verksamheten 

kommer samtliga från gatan. Och en 

nykterhetsrörelse förstås. 

– Medlemmar som har en drogmissbrukare 

i familjen hade svårt att klättra 

ur fattigdom. Missbrukare är alltid på 

jakt efter pengar. 

– Nu förstår jag varför nykterhetsrörelsen 

var en så viktig del av arbetarrörelsen 

och varför man också sade: ”En 


lycklig kvinna är den som är gift med 

en man som inte tar till flaskan”. 

Mikrolån för de allra fattigaste har 

hittills ansetts som i stort sett omöjligt. 

Världsbanken har den uppfattningen, 

likaså den kände filosofen och välgörenhetsivraren 

Peter Singer. 

– Men vi lyckas, säger Ingrid och 

menar att just de små lånen istället för 

allmosor är nyckeln till framgång. 

– Det är som att lära sig cykla. Först 

håller man i, sedan springer man bred- 

”Av egen kraft skaffar sig 

miljontals slum invånare 

ett anständigt liv” 

ingrid Munro är 67 

år, gift med Bob och 

har fem barn och fyra 

barnbarn. hon har 

bott i nairobi i mer 

än 23 år. 

vid och till slut klarar sig cyklisten 

själv. 

Men som allt verkligt förändringsarbete 

är vägen till framgång vinglig 

och full av motgångar. Organisationen 

har till exempel varit utsatt för rån tretton 

gånger. Men den allra största kom 

under den stora väpnade konflikten 

2007, då Kenya stod på randen till inbördeskrig. 

– Mitt i julhelgen bröt det ut. Vår katastrofförsäkring 

var ju tänkt att så att 

säga hjälpa från en olycka i taget. Nu 

drabbades 80 000 medlemmar, de förlorade 

hela sitt livsverk. Men vi fanns 

till för dem under hela den här konflikten 

och vi gjorde allt vi kunde för att de 

alla skulle komma på fötter igen. 

Fick pyromanerna att bygga upp 

Toi-market var ett av de drabbade områdena. 

Hela platsen med de över 1 700 

marknadsstånden brändes ned. 

Ingrid satte sig ned, gjorde en ny 

”stadsplan” med 2 300 torgplatser och 

fick till och med pyromanerna att delta 

i återuppbyggnaden! 

Jamii Bora är förstås inget annat än 

en folklig resning. Av egen kraft skaffar 

sig idag snart miljontals sluminvånare 

ett anständigt liv och bevisar den slitna 

tesen: 

”Vi sitter alla på lösningen på våra 

egna problem”. Men det kan vara skönt 

med litet hjälp på vägen. q 

. 

Cucu, ”mormor”, 

kallas hon, 84-åriga 

keziah Wangiru 

Mbugua, som är 

Jamii Boras 

främsta promotor 

och ambassadör. 

Befriade landet och 

hamnade i slummen 

Cucus historia är kenyas historia. hon är en av landets 

frihetskämpar, en del av Mau Mau-upproret som befriade 

kenya från den engelska kolonialmakten. hon och 

hennes man, som var politiskt aktiva, fängslades och fick 

skiljas från tre av sina barn. den allra minsta, som bara 

var några månader fick hon ta med sig i fängelset, men 

han dog innanför murarna. 

”vitingarna var inte snälla mot oss”, säger Cucu och 

blicken mörknar. 

Kenya blev självständigt 1963. Cucu och maken 

benådades och kom ut till ingenting. i likhet med många 

andra som kämpat för kenyas befrielse hamnade de i 

slummen. för att överleva odlade de upp små remsor 

av jord vid sidan av gatorna. de levde i slumområdet 

Mathare fram till 1979. Cucu har fött tio barn och av dem 

är tre i livet. 

Hon flyttade1979 till Soweto, ett lite bättre slumområde, 

och det var där hon träffade ingrid Munro. 

Cucu organiserade en grupp på över 700 människor, 

för att jobba tillsammans med ingrid på africa housing 

Fund . Gruppen fick ett lån på 1,21 miljoner shilling för 

att bygga 250 enkla hus med två rum och utedass. Cucu 

lånade själv motsvarande 6 000 kr för att köpa ett av 

husen. hon hade då fått anställning på ingrids kontor 

och kunde betala av lånet. 

Cucu var med från början och organiserade och mobiliserade 

mikrofinansorganisationen Jamii Bora. Redan 

första året hade hon dragit in 200 nya medlemmar och 

det är det arbete hon fortfarande gör för Jamii Bora. och 

hon fortsätter att själv låna och investera för att bygga 

bostäder och skapa affärer för sina barn och barnbarn. 

Idag är Cucu 84 år och ser fram emot att flytta in i ett 

av de största husen i den nya staden kaputiei. 

nu drömmer hon om nya projekt och verkar inte låta 

sig hejdas av någonting – varken ålder eller trötthet.


Så funkar mikrofinans 

Mikrofinanshusets 

viktigaste uppgift är 

att främja utvecklingen 

av hållbara finansiella 

institutioner som ger 

fattiga chans att skapa 

välstånd av egen kraft. 

investerat kapital 

från Mikrofinanshusets 

bolag går 

till teknik, lokaler 

och infrastruktur 

för bankverksamheterna. 

sÅ fÖrdElar sig invEstEringarna 

Investeringarna från Mikrofinanshusets 

bolag fördelar sig i följande bolag 

och organisationer. totalt står nu 

240 miljoner kronor placerade 

över hela världen. 

JaMii BOra 

kenya 

90 MSEK 

lÅn 

nOrdic 

MicrOcap 

inVeStMent 

80 MSEK 

JaMii B 

ScandinaVia 

60 MSEK 

MikrOFinanSHUSet 

kOntOr 

inFraStrUktUr 

a 

a 

kyrkOrnaS 

U-FOnd 

137 MSEK 

kundErna 

– lånar till företagsverksamhet 

– lånar till bostäder 

MikrofinanshusEt samlar företag med olika infallsvinklar och 

metoder, men som i grunden delar samma budskap och mål. 

kyrkornas u-fond investerar globalt i hundratals mikrofinansinitiativ 

genom samarbetspartnern oikocredit. 

nordiC MiCroCap invEstMEnt har ett regionalt fokus och investerar 

främst i utvecklingen av finansiella institutioner i afrika. 

nordic Microcap är största enskilda ägaren i afriCap, afrikas största 

investeringsbolag inom mikrofinans. 

JaMii B sCandinavia existerar som stöd och delfinansiär till Jamii Bora 

kenya, en av afrikas främsta mikrofinansinstitutioner som involverar 

en miljon kenyaner och erbjuder sina medlemmar sparande, lån, hälsoförsäkringar 

och ett bostadsprogram. 

eXterna lÅn 

Sparande 

eget kapital 

a 

a 

a 

– kan teckna sjukförsäkring 

– sätter in sitt eget sparande 

i banken 

AFRICAP (REgIONALT) 

37 MSEK 

SOCREMO (MOÇAMBIQUE) 

14 MSEK 

En del av bankverksamheten 

finansieras genom 

externa lån. 

WOMEN’S WORLD BANKINg (gHANA) 

5 MSEK 

OIKOCREDIT (gLOBALT) 

94 MSEK 



”Drömmen är att få 

småsparare att satsa i 

mikrolån” 

Visst kan privatpersoner satsa i mikrolån, men för de verkliga 

investeringarna krävs större insatser och då är det nästan bara 

institutioner som har råd. Men nu pågår arbetet med att skapa en 

fungerande lösning för ett bredare sparande. aV Fredrik neJMan 

Att investera i mikrofinanser har inte 

varit något för vanliga sparare. 

Men nu ska det bli ändring på 

det. 

– Inom ett år räknar vi med 

att hitta en lösning som 

fungerar, säger Lars-Olof 

Hellgren, vd för Nordic 

Microcap. 

Redan i dag kan privatpersoner satsa 

pengar i mikrolån. Det räcker med 

3 000 kronor för att vara med och 

bygga upp organisationen Jamii Bora 

i Kenya. 

Men än så länge är det lite komplicerat. 

Inte alls som att placera i en 

aktiefond. 

Eller som att investera i Nordic 

Microcap. Men där krävs minst 500 000 

kronor. Gränsen gör att det nästan bara 

är institutioner som har råd. 

Privatpersoner stängs ute, trots att 

Lars-Olof Hellgren inget hellre vill än 

att locka till sig småsparare. 

– I dag har vi inte någon kapacitet 

att ta hand om småsparare. Det krävs 

något helt annat. 


som gör att man enkelt kan månadsspara. 

– Blir det en mikrofinansfond? 

– Ja, eller något åt det hållet i alla fall. 

Idealet vore om man kunde spara några 

hundralappar i månaden i en fond. 

Eftersom vi inte finns på börsen gäller 

det att hitta en lösning som fungerar. 

Men det tar sin tid. 

Lars-Olof Hellgren berättar att han 

för diskussioner med ett par olika institutioner 

för att hitta en bra modell. En 

form av ”folkaktie” eller fondsparande 

är två olika spår som diskuteras. 

– Oavsett vilken modell det blir så 

ska den finnas tillgänglig inom ett år. 

Låga risker 

– Att investera i mikrolån i Afrika 

måste väl ändå vara extremt riskfyllt 

för en vanlig småsparare? 

– Nej, det finns några faktorer som 

gör att det inte alls är förenat med så 

stora risker som man först tror, säger 

David Lossmann, investeringschef på 

Nordic Microcap. 

De tre faktorer han talar om är: 

– Alla som ska låna måste först börja 

Folkaktie 

spara. 

För att förverkliga drömmen har Lars- – Det handlar inte om lån till nöjen 

Olof Hellgren i över ett års tid försökt och konsumtion, mer en form av små- 

hitta lämpliga lösningar för vanliga företagarlån. 

småsparare. Det gäller att hitta en form – Kunderna kontrolleras noga innan 

lars-olof 

hellgren, vd för 

nordic Microcap 

satsar på att få 

fram en modell 

för småsparare 

som vill 

satsa pengar i 

mikrolån. 

catHarina HanSSOn

SJöBerg Bild 

de får låna för att minimera risktagandet. 

Att relativt små investeringar kan 

bli framgångsrika visar exemplet med 

kenyanska Equity Bank, en bank för 

”fattiga”. När Nordic Microcaps föregångare 

Africap gick in med 20 miljoner 

kronor ökade antalet kunder från 

100 000 till två miljoner på mindre än 

fem år. 

pEr-olof Edin, 

fd lo-ekonom 

och idag placeringsdirektör 

vid Östersjöstiftelsen, 

tror på 

mikrolånen: 

– vår 

stiftelse har 

investerat ett 

par miljoner kronor. för oss har det både 

varit en god investering och ett välvilligt 

syfte. Mikrolånen har visat sig ge positiva 

effekter som inte alltid stora institutioner 

klarar av att uppnå. 

– det skulle inte alls vara dumt om det här 

kan bli ett sparande för vanligt folk. 

– Då avyttrades banken och de som 

satsat pengar fick en avkastning på 

drygt tio procent per år, säger David 

Lossmann. 

Kommersiellt urval 

Nordic Microcap ingår i Mikrofinanshuset 

som förvaltar närmare 300 miljoner 

kronor. Utöver Nordic Microcap 

ingår också Kyrkornas U-fond och 

Jamii B Scandinavia i Mikrofinanshuset. 

Alla tre placerar sina pengar i småbanker 

och mikrofinansinstitutioner 

över hela världen. 

Även om två tredjedelar av de 300 

miljonerna kommer från olika kyrkor 

betyder det inte att man stödjer företag 

som har någon missionerande verksamhet. 

Var man investerar har varken 

med religion eller politik att göra. 

– Det handlar om att få igång kommersiellt 

gångbara företag. Det finns 

inget som slår det. Jag har sett vilka 

starka krafter som dras igång när man 

kan tjäna pengar också lokalt. Jag har 

tidigare jobbat med traditionellt bistånd 

och där har det ansetts fult att 

tjäna pengar. Men all erfarenhet av 

mikrolån visar att det ger mycket större 

effekt, säger Lars-Olov Hellgren, vars 

dröm är att få landets småsparare att 

satsa på mikrolån. 

– Min våta dröm är att vi kan starta 

en PPM-fond. Det skulle ge ett enormt 

tillskott. 

q 

TrE SäTT aTT Spara hoS MiKroFiNaNShuSET 

så här mycket måste du minst spara i respektive företag eller organisation: 

Jamii B 

scandinavia 

kyrkornas u-fond 

(endast möjligt för kyrkor och församlingar) 

nordic Microcap 


Så här kan du spara idag: 

Mikrofinans 

Det går redan nu att indirekt småspara i mikrofinans 

genom att bli medlem i Jamii Bora ekonomiska 

förening för 3 000 kronor. Du kan betala allt direkt 

eller månadsbetala i tio månader. du kan senare 

göra extrainsättningar på minst 5 000 kronor. 

+ du är med och ger fattiga människor möjlighet till 

mikrolån och att bygga upp samhället Jami Bora. 

– i och med att Jamii Bora är en förening får du 

ingen regelbunden avkastning eller kan sälja av 

delar av satsade pengar. 

Etiskt fondsparandE 

finns lite olika varianter. dels sådana fonder som 

avstår från att investera i till exempel vapen- och 

tobaksindustrin, dels fonder där en del av avkastningen 

ges till ideella organisationer som rädda 

Barnen och amnesty. 

+ Enkelt att spara och ofta låga minimigränser, ofta 

under 1000- lappen. lätt att sälja allt eller delar av 

fondinnehavet. 

– avkastningen helt beroende av börsutvecklingen. 

Inget eller mycket litet inflytande över vilken typ av 

bolag som fonden investerar i. 

aktiEfondEr i trEdJE världEn 

En del fondbolag har fonder som enbart investerar i 

olika länder eller världsdelar. till exempel har hQ en 

afrikafond. 

+ dina pengar investeras i ett land du vill stödja 

eller tror på. kan göra så att folk får arbete. lätt och 

enkelt. 

– En stor del av pengarna läggs i stora bolag som 

inte sällan kontrolleras av ägare som finns i USA 

eller Europa. går aldrig utanför börsen och investerar 

alltså aldrig i små lokala bolag. 

Här hamnar dina investeringar i mikrofinans 

Det finns numera ett stort antal mikrofinansinstitutioner världen 

över. Mikrofinanshusets företag och organisationer strävar efter att 

identifiera de mest attraktiva institutionerna och investeringsmöjligheterna. 

genom utlåning och investeringar i lokala institutioner bidrar 

Mikrofinanshusets aktörer till att institutionerna kan öka sin kapacitet, 

kundbas och låneportfölj. fler människor får därmed möjlighet 

att låna pengar för mindre investeringar. det är den sociala avkastningen. 

Den finansiella avkastningen består av räntor och av värdeökningarna 

i institutionerna. 



7 företag, 61 anställda 

Joyce har drivkraften 

1992 tvingades Joyce Wairimu Ngigi fly undan de 

våldsamma kravallerna i Molo, Kenya. Ensam med 

nio barn och utan några pengar eller ägodelar. 

Idag, sjutton år senare, är Joyce en framgångsrik 

entreprenör med sju olika företag och 61 anställda. 

aV Sara HaMMarkrantZ FOtO peter JönSSOn 

J– Jamii Bora är min andra gud, 

för idag är jag rik! utbrister 

Joyce. 

Hon är tacksam för de möjligheter 

som Jamii Boras mikrolån 

har inneburit för hela 

hennes familj. Hon berättar 

osentimentalt om åren efter 

flykten från Molo då hon 

tiggde på Nairobis gator. Hon var 

ensam med de nio barnen medan 

pappan, som var soldat, inte gått att 

nå när hon flydde hals över huvud. 

Så småningom lyckades Joyce 

komma över en liten odlingslott 

samtidigt som hon varje dag gick 

hem till folk och tvättade. När hon 

efter åtta år för första gången kunde 

avvara en liten slant började hon 

spara pengar i Jamii Bora. 

– Jag hade mött flera personer 

som lyckats ta sig ur den värsta fattigdomen 

genom mikrolån. 

Det tog henne ett och ett halvt 

år att spara ihop 350 kronor till sitt 

första lån. Efter rådslag med barnen, 

tömde hon det ena av de två små 


rum som de bodde i, bad en snickare 

bygga möbler av spillvirke, lånade 

kastruller av vänner och startade en 

liten restaurang. Fyra månader senare 

hade hon betalat tillbaka lånet. 

En försäljningssuccé 

När Joyce sparat ihop 1 000 kronor, 

lånade hon återigen det dubbla och 

startade ytterligare en restaurang. 

Den investeringen var återbetald efter 

sex månader. För nya lån byggde Joyce 

ut sitt plåtskjul och startade en videoshow, 

slumversionen av en biograf där 

besökarna betalar fem till tio öre för 

att se en videofilm, med ett av Joyces 

barn som översättare till swahili. 

– Men varifrån skulle jag få besökarna? 

säger Joyce med ett leende. 

Jo, jag lät alla som åt middag på 

mina restauranger se film gratis mot 

uppvisande av kvitto. 

En given försäljningssuccé, som 

dessutom förbättrades rejält när 

filmvisningen inte längre stördes av 

strömavbrott efter att Joyce ordnat 

egen elförsörjning med ett nytt lån 

till en generator. 

Joyce började nu fundera över 

ett sätt att förse barnen i skolorna 

runt omkring med mat. Hon lånade 

återigen dubbla beloppet av sina besparingar 

och köpte en Nissanbuss. 

Nu kunde hon sälja och leverera 

mat till fem skolor. 

– Och sedan blev jag fastighetsägare, 

säger Joyce stolt och berättar hur 

hon byggt ut sitt hus och sin restaurang, 

köpt upp mark och byggt ytterligare 

några hus som hon nu hyr ut. 

När hon bestämde sig för att börja 

tillverka och sälja juice gjorde hon 

det helt utan lån. 

Ger inte upp 

Joyce hade efter några år återförenats 

med sin man och nästa lån från Jamii 

Bora – på 5 000 kronor – gick till en 

hejdundrande bröllopsfest där hon 

och maken förnyade sina äktenskapslöften. 

Det var i augusti 2006. 

På försommaren året därpå brann 

hela Joyces hem och restaurang ner 

till grunden. På stående fot bad hon 

att få låna 200 000 kronor. Hon beviljades 

150 000 och byggde upp sin 

business igen, nu i sten istället för 

trä och plåt. 

– Mitt nya flervåningshus är så 

vackert, det ser ut som en bank, säger 

Joyce, som precis hjälpt åtta kvinnor 

få tillgång till odlingslotter så att de 

har råd att sätta sina barn i skolan 

och börja sin väg ur slummen. q 

JoYCES FraMGÅNGSLiNJE 

Restaurang 1 Restaurang 2 Videoshow Generator Nissan Nya hus Bröllop Återuppbyggnad 

sparat 350 kr 1 000 1 600 2 250 5 000 15 000 2 500 

lÅnat 700 kr 2 000 3 200 4 500 10 000 30 000 5 000 150 000 

År 2000 2007

” Mitt nya hus är 

så fint, det ser ut 

som en bank” 


krönika 

ANDERS ANDERSSON: 

Alla vinner på 

att vi investerar i 

entreprenörerna 

Det är 

entreprenörerna 

som kommer 

att lyfta 

både Sverige 

och världen ur 

krisen. 

Jag tror pÅ EntrEprEnÖrskapEts 

kraft. det är bland 

småföretagarna man hittar 

drivkraften, handlingskraften, 

viljan att skapa något nytt. 

de nya jobben som måste 

komma i lågkonjunkturens 

sverige lär inte komma från 

storföretagen. de stora företagen 

är gamla och trötta och 

det är de som drabbas hårdast 

av konjunkturnedgången. 

anders 

andersson är 

sveriges mest 

kända ekonomijournalist 

och 

chefredaktör 

och ägare av 

nya tidningen 

driva Eget. han 

är också dagens 

nyheters småföretagarexpert. 

småföretagen, som inte har dragit på sig en stor kostym 

är lättrörliga och snabba och kan anpassa sig till 

omständigheterna. 

de nya jobben kommer från hårt arbetande initiativrika 

entreprenörer i små och medelstora företag. 

EntrEprEnÖrskap är oCksÅ fraMtidEn i trEdJE 

världEn. i fattiga byar i till exempel afrika och indien 

finns många starka, uppfinningsrika nyföretagare, 

beredda att dra igång verksamheter som kan ge både 

inkomster och sysselsättning till andra. 

Men de behöver startkapital. Bidrag utan motprestation 

är då ofta en för kortsiktig lösning. lån eller bidrag 

med motprestation, hjälp till självhjälp, tror jag mer på. 

det är entreprenörerna, småföretagarna som kommer 

att lyfta både sverige och världen ur krisen, det är de 

som kommer att rädda både sverige och världen. 

Anders Andersson, chefredaktör, DrivaEget 

www.driva-eget.se 



Ny kenyansk 

mobilteknik 

ersätter 

bankkontoren 

Att serva stora kundgrupper med 

små inkomster och samtidigt hålla 

kostnaderna nere är en utmaning 

för småbankerna. En lösning är 

att satsa på avancerad teknik. 

En av teknikpionjärerna i 

Afrika är Women’s World 

Banking Ghana (WWBG) 

som gjort en storsatsning på 

att utveckla så kallade ”virtual 

banking” (VB) kontor. Nana 

Kontoh Nketia är en av de 

nyaste banktjänstemännen 

på WWBG. Gatorna och marknadsplatserna 

i huvudstaden Accra är hans 

kontor. Varje dag turnerar han tillsammans 

med sina 67 kollegor till bankens 

kunder och deras näringsverksamheter. 

Med sig har han en liten kassa och en 

handhållen kort- och fingeravtrycksläsare. 

Inför varje vecka stämmer han av 

med sina kunder om deras behov och 

kan därför anpassa den mängd kontanter 

som han bär med sig varje dag. 

– Varje gång jag stannar vid ett affärsställe 

kan kunden med hjälp av ett 

kontokort och fingeravtryck göra allt 

från att öppna ett nytt konto, deponera 

pengar, amortera, ta ett nytt lån eller 

överföra en valfri summa pengar till en 

annan kund, berättar Nana. 

Information som registreras i kortläsaren 

skickas via mobilnät och internet 

till huvudkontoret där information ve- 


aV daVid lOSSMann 

rifieras och sedan skickas tillbaka. Allt 

sker på några sekunder och kombinationen 

av kort och fingeravtryck gör 

systemet långt mycket säkrare än våra 

svenska motsvarigheter. 

För WWBG har detta system inneburit 

stora besparingar vad gäller lokalhyror 

och kontanthantering, samtidigt 

som den nära kontakten med kunderna 

ökar säkerheten och förutsägbarheten 

för verksamheten i stort. 

Fördelarna är dock oslagbart störst 

för kunderna. Majoriteten av WWBGs 

kunder är små näringsidkare, handelsmän 

och hantverkare. För dessa har 

hanteringen av dagskassorna ofta utgjort 

ett stort problem. Förvaringen i 

butik har upplevts som osäker samtidigt 

som en daglig deponering på bank 

tack vare det 

virtuella bankkontoret 

kan 

företagarna 

göra alla sina 

bankärenden 

i sin egen 

butik, säger 

banktjönstemannen 

nana 

kontoh nketia. 

inneburit stora hanteringskostnader 

och förlorad arbetstid. 

– Tack vare det virtuella bankkontoret 

kan nu företagarna som är våra 

kunder göra alla sina bankärenden i 

sin egen butik, säger Nana som precis 

stannat till hos Kwame - en försäljare 

av elartiklar och kablar. 

Dagens försäljning ligger på en normalnivå 

vilket innebär en dagskassa på 

130 Cedis (Ghanas valuta, 1 cedi = 5,8 

kronor). Kwame vill samtidigt passa på 

att amortera på sitt lån som han har 

hos WWBG. En kortdragning och ett 

fingeravtrycksavläsning senare och han 

får ett kvitto på transaktionen. Nana 

stoppar sedlarna i sin säkerhetsväska 

och hastar vidare till nästa kund, en 

frisörsalong. 

q

Nästa steg är ett anständigt 

boende för Jamii Boras 

medlemmar. 

– Säger man trångbodd 

till en svensk tänker han 

eller hon kanske två i varje 

rum. I Kenya kan sexton 

personer dela det utrymmet! 

Då pratar vi om verklig trängsel, 

säger Ingrid Munro, Jamii Boras grundare 

och arkitekt i botten. Hon har nu 

skapat en ny stad med 2 000 bostadshus. 

– Vi förstod att skulle det någonsin 

bli ordning på det här, ska de här människorna 

någonsin ta sig ur slummen, 


Första familjerna flyttar från 

slummen till nya staden Kaputiei 

Den som ska ta sig ur fattigdom och 

skaffa sig ett anständigt liv, måste ha 

tak över huvudet. Utanför Nairobi bygger 

Jamii Boras medlemmar en egen 

stad. Kaputiei har svenska Årsta som 

förebild, där varje centimeter minutiöst 

planerades. aV ingeMar genS 

måste vi köpa en bit mark och bygga 

själva. 

Ingrid har bröderna Alsén som förebilder, 

de som ritade Årsta i Stockholm. 

– Där är varje centimeter av bostaden 

genomtänkt och vi gör likadant i 

Kaputiei. Vi bygger hus med två sovrum, 

ett vardagsrum, ett kök och ett 

litet badrum med dusch och vattentoalett. 

Från början hade jag tänkt att 

vi skulle ha torrtoaletter och använda 

gödseln på åkrarna, men det blev så 

massiva protester bland de blivande 

invånarna, att vi ändrade till vattenavlopp 

och reningsverk. 

de små 

bostadshusen 

ligger på tät 

rad i den 

nya staden 

kaputiei, där 

invånarna har 

börjat flytta 

ut. den första 

skolbussen 

hämtar barn 

till stadens 

egen skola. 

Efter flera års kamp i de kenyanska 

domstolarna gav den högsta sitt 

tillstånd. Sedan dess har Jamii Boras 

cement- och tegelfabriker arbetat 

för fullt. Byggmaterial ska tillverkas 

till 2 000 bostadshus, skolor, avlopp, 

reningsverk, vägar, sjukhus och företagskvarter. 

700 medlemmar sköter 

arbetet, vilket ger dem lön och början 

på ett framtida yrke. Allt tillverkas och 

bekostas av Jamii Bora. 

De första har redan flyttat in i 

Kaputiei stad och kostnaden är bara 

300 kronor i månaden. 

Egnahemsrörelsen har kommit till 

Kenya. 

q 



Är det rätt att tjäna 

pengar på lån till fattiga? 

Mikrofinans har av många betraktats som lösningen på världens fattigdom. I varje liten by 

i Indien, Kenya eller Bangladesh finns en ny Kamprad eller gates om man bara ger dem 

chansen. Inga fler allmosor bara vanlig sund marknadsekonomi. Men nu höjs varnande 

fingrar - vem är det egentligen som tjänar den stora kovan? aV catHarina HanSSOn 

NNyligen debatterade Muhammad 

Yunus och Michael Chu mikrofinansens 

dilemma – kommersialiseringen 

av lån till fattiga. 

Chu är en av visionärerna bakom 

Banco Compartamos, den mexikanska 

mikrofinansorganisationen 

som chockade världen med att börsnoteras 

och dra in 450 miljoner dollar 

och se börsvärdet rusa upp till 1,8 miljarder dollar 

på bara en dags handel. En nätt vinst för redan rika som 

kunde spekulera i aktien, medan ingenting av detta kom 

de fattiga låntagarna till del – ja, inte ens de ursprungliga 

investerarna kunde ta hem någon vinst, eftersom 

deras tillskott hade kommit 

i form av lån. 

I en artikel från finansnyhetsförmedlaren 

Bloomberg 

(20 april i år) konstateras 

att Compartamos är en av 

de mest framgångsrika aktierna 

– hittills i år har den 

stigit med 41 procent. Observera 

att vi då fortfarande 

befinner oss i lågkonjunkturens 

år 2009. 

Genom att främst fokusera 

på små grupper av 

kvinnliga entreprenörer har 

banken hållit nere andelen 

förfallna lån och de utgör 

endast 2,3 procent. Det kan 

jämföras med motsvarande 

siffra för den mexikanska 

grenen av Londonbaserade 

HSBC Plc, som är 5,63 

procent, mer än det dubbla. 

Muhammad Yunus är 

Nobelpristagaren som upp- 


” I år har värdet på aktien 

ökat med 41 procent” 

SoCiaL BaNKiNG oCh MiKroFiNaNS 

soCiala EllEr Etiska BankEr har ett moraliskt/socialt åtagande. det kan vara 

räntefria banker, medlemsägda banker med miljöfokus, banker som satsar på etiskt 

hållbara investeringar. 

MikrolÅnEinstitut lånar ut mycket små summor utan säkerhet. ofta krävs ett eget 

sparande som grundplåt innan lån ges. inte sällan är mikrolånen del av ett hjälpprogram, 

men de kan också vara helt fristående och kommersiella. grameen Bank i 

Bangladesh anses vara först, men mikrolån användes på irland redan på 1700-talet 

och var också en del av Marshallhjälpen efter andra världskriget. Mikrolånen har 

varit mest framgångsrika i utvecklingsländer, men förra året öppnades grameen 

Bank New York – i USA lever ju 37 miljoner människor under fattigdomsgränsen. 

affärstidningen forbes lista över världens 50 främsta mikrolånebanker toppas av 

banker i Indien och Bangladesh, men här finns också institutioner från Bosnien 

Hercegovina, Ryssland, Marocko, Serbien, Etiopien och flera länder i Sydamerika. 

märksammades för sin omfattande mikrolåneverksamhet 

i Grameen Bank i Bangladesh, som till dags dato 

har lånat ut 6 miljarder dollar och idag har 6 miljoner 

kunder. Han menar att det inte finns några moraliska 

dubier kring vinstmaximering – banken ägs av de fattiga 

och det är de som får vinsten. Det är inte möjligt 

för andra att investera i Grameen. 

Men hur kommer det då in pengar? 

Yunus anser att mikrofinansen ska vara skild från den 

övriga kapitalmarknaden och Grameen som har gjort 

allt för att uppmuntra klienternas egna sparande har 

idag egna reserver. Men, som The Microbanking Bulletins 

siffror visar, sparande utgör en försvinnande liten 

andel av världens mikrolånekapital. 

Chu, däremot, anser att 

man måste koppla upp mik- 

rolånen mot världens ”ocean 

av kapital”, ge de fattiga 

tillgång till de pengar som 

finns på den internationella 

kapitalmarknaden och skapa 

kommersiella villkor som 

gör det attraktivt att investera. 

Han hävdar att det vore 

förödande att sätta ett tak på 

räntorna. 

Den oerhört lönsamma 

Banco Compartamos har 

räntor på upp till 85 procent 

per år. Yunus anser att det 

är att utnyttja de fattiga och 

ge dem sämre villkor. Men 

faktum är att kostnaderna 

för alla småtransaktioner 

driver upp räntorna och de 

flesta mikrolåneinstitut har 

räntor som ligger på över 50 

procent per år. q

stiftelsen kyrkornas u-fond 

– fast ränta 2% 

En investering i Kyrkornas U-fond ger 

svenska kyrkor och samfund en unik 

möjlighet att låta sitt kapital arbeta 

för en bättre värld. Det är en trygg 

placering till fast ränta som ger fattiga 

människor möjlighet att arbeta sig ur 

fattigdom. 

MedleMMar i SverigeS KriStna råd 

Placeringar hos Stiftelsen Kyrkornas U-fond kan endast göras av enheter inom kyrkor och 

samfund som är medlemmar av Sveriges Kristna Råd. 

Finansinspektionen har givit sitt godkännande för verksamheten. 

En placering hos Kyrkornas U-fond sker genom att placerare lånar ut sina pengar till en fast 

ränta om 2 %. 

StiftelSenS StyrelSe 

Sveriges Kristna Råd utser styrelse och revisorer. 

Styrelsen har åtta ordinarie ledamöter och tre suppleanter. 

Ordinarie ledamöter är Tomas Brytting (ordförande), Östen Berglund, Kristina Herngren, Åke 

Nordlundh, Göran Norman,Sture Normark, Kristina Peterson och Anders Schönning. 

Suppleanter är Anna Ekström, Rolf Lindquist och Lisa Sjöblom. 

Revisor är Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. 

vidareplacering och egen portfölj 

Kyrkornas U-fond vidareplacerar 70 % av inlånat kapital i Oikocredit. 

30 % av kapitalet förvaltar Kyrkornas U-fond i egen portfölj med dels räntebärande 

placeringar i Sverige, dels direkt i mikrofinansinstitutioner. 

oiKocredit – en av världenS StörSta 

MiKrofinanSaKtörer 

1975 bildade Kyrkornas Världsråd den ekonomiska föreningen Oikocredit, som via sina 

region- och landkontor lånar ut pengar till mikrofinansinstitutioner i Asien, Afrika, 

Latinamerika och Europa. 

Kristina Herngren, ledamot i Kyrkornas U-fonds och Oikocredits styrelser: 

– Oikocredit präglas av professionalitet och medkänsla som genom sina medarbetare lever 

nära människorna som behöver låna. Jag tror benhårt på att mikrofinans kan bidra till att 

minska fattigdomen. Många fler vill investera när de ser vilken nytta deras pengar gör för 

människors långsiktiga utveckling. 


oiKocredit 2008 

Total kapitalbas 4 127 MSEK 

Antal projekt 739 

Aktivt i 69 länder 

Antal anställda 191 

StiftelSen KyrKornaS U-fond 2008 

Total inlåning från kyrkor och församlingar 135 MSEK 

Antal placerare: 126 

Placerat hos Oikocredit 94 MSEK 

Egen portfölj 41 MSEK 

Fullständig årsredovisning kan beställas 

via e-mail, post eller telefon. 

Stiftelsen Kyrkornas U-fond. Trygg investering, fast ränta 

Hemsida: www.ufond.org E-mail: office@ufond.org 

Telefon: 018 -15 22 50. Postadress: Box 1816, 751 48 Uppsala 

länder där oiKocredit verKar 

AFRiKA: Kenya, Ghana, Elfenbenskusten, Tanzania, Uganda, Benin, Mali, Senegal, Sydafrika. 

ASiEN: indien, Filippinerna, Kambodja, indonesien. 

Central- och östeuropa: Bulgarien, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Ukraina. Syd- OCH CEN- 

TRALAMERiKA: Costa Rica, Peru, Uruguay, El Salvador, Guatemala, Mexiko,Nicaragua, Ecuador, 

Argentina, Bolivia, Brasilien, Paraguay. 




nordic Microcap investment 

socialt ansvar i portföljen 

Nordic Microcap Investment (NMC) 

är ett svenskt publikt aktiebolag 

som investerar i mikrofinanssektorn 

över hela världen, med särskilt fokus 

på Afrika. 

NMC vill stimulera till utveckling av fler finansiella institutioner som erbjuder nödvändiga 

tjänster anpassade efter kundernas situation och behov. 

En investering i NMC ger flerdimensionell avkastning. den ger god ekonomisk avkastning 

och skapar också nytta för fattiga människor i utvecklingsländer. 

StyrelSe 

Ordinarie ledamöter i aktiebolagets styrelse är Anders Schönning (ordförande), Jonas 

Fischerström och Östen Berglund. 

Suppleanter är Glenn Anderson och Kristina Peterson. 

Verkställande direktör är Lars-Olof Hellgren. 

Revisor är Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. 

nyeMiSSioner för privatperSoner och jUridiSKa 

perSoner 

Genom nyemissioner erbjuds såväl privatpersoner som juridiska personer möjlighet att 

investera i NMC. Minsta investering är 500 000 kronor. 

africap viKtig partner 

100% av NMC:s kapital investeras i mikrofinansinstitutioner och servicebolag inom 

mikrofinanssektorn i fattiga länder. 

Bolagets viktigaste partner är Africap Microfinance investment Company (Africap), ett 

riskkapitalbolag med huvudkontor i Johannesburg, Sydafrika. Syftet med Africap är att visa 

på de möjligheter och den potential som finns i mikrofinansbranschen, såväl ekonomiskt 

som utvecklingsmässigt. 

Med en ägarandel på 19,2% är NMC störste ägare i Africap. 

Genom delägarskap och/eller lån investerar NMC även direkt i mikrofinansinstitutioner, 

oftast tillsammans med Africap. 

KapitaltillSKott för infraStrUKtUr och 

teKniK 

Genom NMC:s kapitaltillskott kan mikrofinansinstitutioner göra nödvändiga investeringar i 

infrastruktur och teknik för att därmed skapa förutsättningar för expansion och tillväxt. 

lönSaMMa MiKrofinanSinStitUtioner 

Professionella mikrofinansinstitutioner attraherar många kunder. 

Genom ökande volymer skapas förutsättningar för god lönsamhet. Många fattiga får tillgång 

till finansiella tjänster och den som investerat i mikrofinansinstitutioner får bra avkastning. 

En vinna-vinna-situation. 

nordic Microcap inveStMent aB 2008 

Total volym kapital 74,5 MSEK 

Totalt mobiliserat 77,3 MSEK 

Antal delägare 76 

I portföljen placerat 70,5 MSEK 

Åtaganden 2009 19,6 MSEK 

Nordic Microcap Investment. 

Flerdimensionell avkastning – ekonomisk och social. 

Senegal 

Sierra 

Leone 

Hemsida: www.microcap.se E-mail: office@microcap.se 

Telefon: 018-10 56 00. Postadress: Box 1816, 751 48 Uppsala 

Elfenbenskusten 

Burkina 

Faso 

Ghana 

Nigeria 

Niger 

Kamerun 

Sydafrika 

Egypten 

Malawi 

Ta nzania 

Kenya 

Mocambique 

Madagaskar 

InvESTErIngAr 31 dEc 2008 : Kenya samt ghana, Malawi, Moçambique, Madagaskar, 

Sydafrika, Senegal, Sierra Leone, nigeria, Egypten, Kamerun, Elfenbenskusten, Burkina 

Faso (genom Africap). 

TILLKOMMAndE InvESTErIngAr 2009: niger, Tanzania

MARTIN NILSSON, 

VD EFg BANK: 

Lönsamt att investera i 

fattiga 

som renodlad kapitalförvaltningsbank söker vi 

alternativa tillgångsslag som hjälper våra kunder att 

diversifiera sina portföljer. 

nordic Microcaps investering görs i många olika 

mikrofinansinstitutioner spritt över ett flertal 

utvecklingsländer och erbjuder en hög förväntad avkastning 

med låg korrelation till västvärldens finansmarknader. 

dessutom erbjuder nvesteringarna en 

betydande social avkastning eftersom mikrofinans 

anses vara ett av de mest effektiva tillvägagångssätten 

att bekämpa fattigdom. 

Efg Bank är därför stolta över att vi redan i detta 

tidiga skede är med och driver utvecklingen av 

hållbara mikrofinansinstitutioner i fattiga länder. 

Martin Nilsson, VD EFG Bank 


Jamii Bora - den 

goda familjen 

Mikrofinans för de allra fattigaste. 

Välkommen att bli medlem i Jamii B 

Scandinavia och bidra till utvecklingen 

i Kenyas största mikrofinansorganisation. 

ditt medlemskap i Jamii B Scandinavia innebär solidaritet och kontinuerligt engagemang för 

dina medmänniskor i Kenya. Jamii B Scandinavia är politiskt och religiöst oberoende. 

du ger inte bort pengar. du satsar dem som medlemsinsats. Små som stora summor gör 

nytta under den tid du själv inte behöver dem. 

aKtieBolag och förening 

Jamii B Scandinavia finns dels som ett aktiebolag (bildat 2006), dels som ekonomisk 

förening (bildad 2007). Bolag och förening har ett mycket nära samarbete med samma syfte 

och ändamål: att investera i mikrofinansorganisationen Jamii Bora i Kenya. 

Aktiebolagets styrelse: Ordinarie ledamöter är Anders Schönning 

(ordförande), Lars-Erik Harv, Boel Johansson och Göran Norman. 

Föreningens styrelse: Ordinarie ledamöter är Anders Schönning 

(ordförande), Thomas Marklund, Gun-Britt Hellgren, Margaretha Hallman, Lennart Lannerkrans, 

Karin Jacobsson och Kjell Tofters. Suppleanter är Hanna Hellgren, Johanna Metsänoja 

och Johan Hellgren. Revisorer i såväl bolag som förening är 

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. 



forts 

jUridiSKa perSoner och privatperSoner 

Kan Bli MedleMMar 

du som tror att man kan ändra på system så att de passar de 

fattigas behov för överlevnad och välfärd är välkommen som 

medlem! Föreningen är öppen för medlemskap för privatpersoner 

och juridiska personer. 

Gåvor går oavkortat till Jamii Bora i Kenya och används till 

social verksamhet, katastroffond eller trädplantering. 

jaMii Bora växer SnaBBt 

Jamii Bora är en mikrofinansorganisation som startades 1999 av 50 

tiggarkvinnor och svenska arkitekten ingrid Munro. den som sparar 

regelbundet i minst sex veckor får låna dubbelt så mycket och 

tecknar samtidigt liv- och sjukförsäkringar. 

Jamii Bora har vuxit starkt och har nu 90 lokalkontor över hela 

Kenya med mer än 230 000 medlemmar. Ryggraden i verksamheten 

är mikrofinansorganisationen där medlemmar sparar och lånar. 

dessutom bedriver Jamii Bora uppsökande social verksamhet där 

fattiga motiveras att själva förändra sin situation. Jamii Bora har 

också ett antidrogprogram. 

För många medlemmar är utbildningsprogrammet Jamii Bora Business Academy viktig 

för deras utveckling och framtid. 

SjälvfinanSierad verKSaMhet 

Jamii Bora-modellen innebär att själva grundverksamheten är självfinansierande genom 

sparande/lån. Jamii Bora är inte beroende av gåvor för sin mikrofinansverksamhet. Genom 

denna uthålliga ekonomiska modell kan Jamii Bora också fortsätta att växa. 

Jamii Bora – en väg för människor att växa av egen kraft. 

Jamii Bora - vinnare av Leva bättre-priset 

BÄTTRE 

Mer om leva Bättre-priset: 

www.levabattre.se 


Hemsida: www.jamiibora.se E-mail: office@jamiibora.se 

Telefon: 018 -10 80 40. Postadress: Box 1816 , 751 48 Uppsala 

Jamii Bora fick ta emot Leva Bättre-priset som årets 

organisation när livskvalitetstidningen Leva delade 

ut priset på Scandic Anglais. Leva Bättre-priset är 

ett nyinstiftat pris som delades ut för första gången 

av tidningen Leva. Totalt sexton företag, organisationer, 

varumärken och privatpersoner var nominerade 

till finalen. 

– Tidningen Leva vill uppmärksamma 

de hoppingivande initiativen, 

de goda exemplen, det hållbara 

ledarskapet och alla de som 

verkar för en mer hållbar livsstil för 

både människor och miljö, säger 

Catharina Hansson, chefredaktör 

på tidningen Leva. 

Det nyinstiftade Leva Bättrepriset 

kommer att delas ut varje år. 

jaMii Bora 2008 

Totalt sparande 32 MSEK 

Totala lån 52 MSEK 

Antal aktiva medlemmar 230 000 

Antal människor som JB når – över en miljon 

geografisk spridning - hela Kenya 

Antal anställda 350 

jaMii B Scandinavia eK för 2008 

Total volym eget kapital 2,6 MSEK 

Antal medlemmar 133 (varav 5 juridiska personer) 

Placerat i Jamii Bora 2,6 MSEK 

Förmedlade gåvor 2008: 149 177 kr 

jaMii B Scandinavia aB 2008 

Total volym eget kapital 18,4 MSEK 

Total volym lån 68,4 MSEK 

Antal delägare 30 (efter nyemission i mars -09) 

Placerat i Jamii Bora 86,7 MSEK 

Procentuell ägarandel 

Jamii Bora Kenya 25 % 

Fullständiga årsredovisningar kan beställas 

via e-mail, post eller telefon. 

Syfte är att uppmuntra miljövänliga 

produkter, råvaror, transporter eller 

produktionssätt, energibesparingar, 

omtanke om naturresurser, etik och 

rättvisetänkande vid upphandlingar 

eller produktion utomlands, miljötänkande 

på arbetsplatser, socialt 

ansvartagande genom jämställdhet 

och mångfald, samhällsengagemang 

samt hållbart ledarskap. q 

BÄTTRE 

2008 

VINNARE 

Ingrid Munro 

Vinnare av Leva Bättre-priset 2008. 

Leva Bättre-priset är instiftat av tidningen Leva för att premiera de 

hoppingivande initiativen, de goda exemplen, det hållbara ledarskapet och alla 

de som verkar för en mer hållbar livsstil för både människor och miljö.

VÄLSTÅND ISTÄLLET FöR BISTÅND - Jamii Bora

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?