ATT ANLITA BOLAG - en kort handledning - Svensk Scenkonst
ATT ANLITA BOLAG - en kort handledning - Svensk Scenkonst
ATT ANLITA BOLAG - en kort handledning - Svensk Scenkonst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>ATT</strong> <strong>ANLITA</strong> <strong>BOLAG</strong> - <strong>en</strong> <strong>kort</strong> <strong>handledning</strong><br />
Medlemmarna i Sv<strong>en</strong>sk Sc<strong>en</strong>konst anlitar ofta bolag för uppgifter som görs av<br />
personer som traditionellt betraktats som arbetstagare. Flertalet regissörer,<br />
koreografer, sc<strong>en</strong>ografer, kostymtecknare och ljussättare arbetar i dag med<br />
egna bolag, <strong>en</strong> företeelse som har stöd av deras fackliga organisationer. Äv<strong>en</strong><br />
sångare, skådespelare och musiker begär att <strong>en</strong>gagemangsavtal skall tecknas<br />
med deras bolag.<br />
D<strong>en</strong>na <strong>handledning</strong> har tagits fram för att ge medlemmarna råd och stöd om<br />
vad avtal med bolag bör innehålla. D<strong>en</strong> innehåller äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> <strong>kort</strong> information om<br />
arbetstagarbegreppet och om reglerna för F-skatt och moms som gäller.<br />
Det bör understrykas att d<strong>en</strong>na skrift är <strong>en</strong> <strong>handledning</strong> och inte någon<br />
bindande rekomm<strong>en</strong>dation från Sv<strong>en</strong>sk Sc<strong>en</strong>konst om och när eller hur<br />
medlemmarna kan anlita bolag.<br />
ARBETSTAGARBEGREPPET<br />
I sv<strong>en</strong>sk rätt saknas <strong>en</strong> legal definition av begreppet arbetstagare. Man får<br />
därför man söka svaret på frågan om det råder ett arbetsgivarearbetstagareförhållande<br />
i d<strong>en</strong> rättspraxis som utvecklats. Inom arbetsrätt<strong>en</strong><br />
uttolkas arbetstagarebegreppet av Arbetsdomstol<strong>en</strong> AD medan Regeringsrätt<strong>en</strong><br />
RR är prejudikatsinstans i skatte- och socialförsäkringsmål. Äv<strong>en</strong> Högsta<br />
Domstol<strong>en</strong> HD prövar arbetstagarbegreppet t.ex. i samband med lönegaranti<br />
vid konkurs. Äv<strong>en</strong> om varje domstol är suverän att tolka begreppet utvisar<br />
domarna ett visst gem<strong>en</strong>samt mönster. Under s<strong>en</strong>are år har utveckling<strong>en</strong>, inte<br />
minst på skatteområdet, gått mot att domstolarna accepterar att det råder ett<br />
annat förhållande än anställning då ett företag anlitar ett annat för att få<br />
uppgifter tillgodosedda i verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Kriterierna<br />
Då domstolarna prövar om det råder ett arbetstagarförhållande eller ej tillämpar<br />
de traditionellt ett antal kriterier på vad som tyder på att ett<br />
arbetstagareförhållande råder.<br />
Dessa kriterier är<br />
- fortlöpande till förfogande för arbete?<br />
- varierar arbetsuppgifterna?<br />
- är det fråga om ett stadigvarande och regelbundet förhållande?<br />
- är d<strong>en</strong> anställde förhindrad att arbetat åt annan med liknande arbetsuppgifter
- arbetar han under arbetsgivar<strong>en</strong>s ledning och kontroll<br />
- tillhandhåller arbetsgivar<strong>en</strong> redskap, lokal o.d.?<br />
- ersätts arbetstagar<strong>en</strong> för utlägg för t.ex. resor?<br />
- garanteras viss lön?<br />
- är d<strong>en</strong> anställde ekonomiskt och socialt jamställd med arbetstagare?<br />
Domstol<strong>en</strong> gör <strong>en</strong>, som det heter, sammanlagd bedömning. Kriterierna <strong>en</strong>ligt<br />
ovan värderas olika. De som anges med fet stil anses vara de mest<br />
betydelsefulla. Man kan dock inte sätta poäng på varje kriterium och räkna ut<br />
när gräns<strong>en</strong> för arbetstagarförhållande uppnåtts. Äv<strong>en</strong> om flera frågor ovan<br />
besvarats med ja, kan domstol<strong>en</strong> vid <strong>en</strong> sammanlagd bedömning komma till att<br />
det inte råder ett arbetstagarförhållande. Att t.ex. <strong>en</strong> regissör fyller krav<strong>en</strong> för<br />
arbetstagare g<strong>en</strong>om att arbeta under viss ledning och kontroll och att arbetet<br />
fullgörs i teaterns lokal är klart. M<strong>en</strong> om de övriga kriterierna inte uppfylls eller<br />
<strong>en</strong>dast delvis uppfylls kan ett avtalsförhållande som inte är anställning finnas.<br />
Vid bedömning<strong>en</strong> brukar äv<strong>en</strong> vissa andra omständigheter tas in. En sådan är<br />
om person<strong>en</strong> i fråga tidigare varit anställd hos arbetsgivar<strong>en</strong>. Speciellt om<br />
d<strong>en</strong>na anställning avslutas och bolagsförhållandet påbörjas omedelbart därefter<br />
har domstolarna ansett att ett anställningsförhållande äv<strong>en</strong> fortsättningsvis<br />
råder. Om däremot anställning<strong>en</strong> avslutats för flera år sedan och d<strong>en</strong> anställde<br />
därefter tagit uppdrag via sitt bolag hos andra arbetsgivare spelar d<strong>en</strong> tidigare<br />
anställning<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> roll vid bedömning<strong>en</strong>.<br />
Äv<strong>en</strong> om parterna själva inte kan med bindande verkan avtala om<br />
arbetstagarbegreppet, spelar i vissa domar ändå parternas avsikt <strong>en</strong> viss roll för<br />
domstol<strong>en</strong>s slutsats. Om det däremot framkommer att syftet med avtalet varit<br />
att kringgå arbetsrättslig lagstiftning ogiltigförklaras alltid ett avtal som avser<br />
något annat än anställning.<br />
Branschkutym d.v.s. vad som är allmänt accepterat och vanligt förekommande<br />
inom <strong>en</strong> viss bransch har under s<strong>en</strong>are år givits betydelse då domstolarna<br />
godkänt att arbetstagareförhållande inte förelegat vid vissa uppdrag. Inom<br />
Sv<strong>en</strong>sk Sc<strong>en</strong>konsts område har både arbetsgivare och fackliga organisationer<br />
accepterat att t.ex. regissörer, dirig<strong>en</strong>ter och solister inom orkesterområdet<br />
använder bolag vid uppdrag.<br />
F-SK<strong>ATT</strong> (OBS Nya regler från 2012).<br />
Från och med 1 januari 2012 gäller <strong>en</strong>ligt Skatteförfarandelag<strong>en</strong> (2011:1244)<br />
nya regler om F-skatt. Tidigare F-skattsedel och F-skattebevis är avskaffade<br />
och ersatta med ”Godkänd för F-skatt”.<br />
Ansökan om godkännande ges av Skatteverket(SKV) på ansökan av d<strong>en</strong> som<br />
bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. I vissa fall kan SKV<br />
neka att godkänna bland annat om bolaget/firman eller företrädare för detta har<br />
missbrukat tidigare godkännande, inte redovisat eller betalt skatter och avgifter,<br />
inte lämnat deklaration, har näringsförbud eller är i konkurs. Godkännandet kan<br />
för<strong>en</strong>as med villkor att det bara får användas i näringsverksamhet(jfr tidigare<br />
FA-skattsedel). SKV gör ing<strong>en</strong> sådan prövning att godkännandet kan användas<br />
som bevis för anställningsförhållande i <strong>en</strong> tvist.<br />
2
Det bör framgå av avtal, anbud och faktura att företaget är godkänt för F-skatt. I<br />
de fall det finns förbehåll t.ex. om icke-användning vid anställning måste<br />
Godkännandet vara åberopat i t.ex. avtal eller faktura. D<strong>en</strong> som åberopar skall<br />
också ge id<strong>en</strong>tifikationsuppgifter t.ex. organisation/personnummer.<br />
Om avtal eller liknande inte upprättas med anledning av uppdraget kan<br />
uppdragstagar<strong>en</strong> i stället lämna över ett registerutdrag som visar att han eller<br />
hon är godkänt för F-skatt. Detta utdrag skall vara daterat och signerat.<br />
Godkännandet gäller tillsvidare. För de som haft F-skattsedel före 2012 gäller<br />
d<strong>en</strong>na som godkännande.<br />
Under de ovanstå<strong>en</strong>de förutsättningarna behöver d<strong>en</strong> som betalar vark<strong>en</strong> göra<br />
skatteavdrag eller betalas arbetsgivaravgifter på d<strong>en</strong> utbetalda summan.<br />
Utgångspunkt<strong>en</strong> för de nya reglerna är att utbetalar<strong>en</strong> skall lita på uppgift<strong>en</strong> om<br />
Godkänd för F-skatt på det sätt som beskrivs ovan. D<strong>en</strong> tidigare skyldighet<strong>en</strong><br />
att anmäla upp<strong>en</strong>bart anställningsförhållande till SKV finns dock kvar. Liksom<br />
tidigare gäller skyldighet<strong>en</strong> om det är ”upp<strong>en</strong>bart att mottagar<strong>en</strong> är anställd.”<br />
Anmälan skall göras s<strong>en</strong>ast i samband med skattedeklaration<strong>en</strong> påföljande<br />
månad. Om det inte sker kan SKV kräva utbetalar<strong>en</strong> på högst 60 % av<br />
beloppet. Det finns nu också lagstöd för utbetalar<strong>en</strong> att kräva skattebeloppet<br />
tillbaka av mottagar<strong>en</strong>. Reglerna om anmälan och betalning finns i<br />
Skatteförfarandelag<strong>en</strong> (2011:1244) 10 kapitlet 14 § och i 59 kapitlet 7-9 §.<br />
MOMSFRÅGOR<br />
Att tillhandahålla utövande konstnärers framförande av verk är inte<br />
momspliktigt. Som utövande konstnär räknas <strong>en</strong>ligt Skatteverkets Handledning<br />
för mervärdeskatt avsnitt Kultur musiker, skådespelare, sångare, dansare,<br />
dirig<strong>en</strong>ter, recitatörer, stuntmän etc.<br />
Skatteverket gör d<strong>en</strong> bedömning<strong>en</strong> att <strong>en</strong>dast d<strong>en</strong> som gör framträdandet kan<br />
anses vara <strong>en</strong> utövande konstnär. Detta innebär att de personer som arbetar<br />
med ett framträdande indirekt, t.ex. regissörer eller sc<strong>en</strong>ografer, inte kan<br />
omfattas av skattefrihet<strong>en</strong>.<br />
Att <strong>en</strong> utövare bedriver verksamhet<strong>en</strong> i bolagsform påverkar inte<br />
skattebedömning<strong>en</strong>. Om avtalet med utövar<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> omfattar rätt till använda<br />
inspelat material t.ex. rätt att ge ut <strong>en</strong> konsert som CD, blir ersättning<strong>en</strong> för<br />
d<strong>en</strong>na rätt momspliktig, 6 %. Det tillägg till lön<strong>en</strong> som musiker som anställs<br />
<strong>en</strong>ligt kollektivavtalet med SYMF/SMF är emellertid inte momspliktigt.<br />
Artister, musiker, och dansare betraktas som utövare äv<strong>en</strong> om de <strong>en</strong>gagerats<br />
som grupp/orkester. Däremot betraktas d<strong>en</strong> som producerat föreställning<strong>en</strong> inte<br />
som utövare eller upphovsman. Detta medför att tjänst<strong>en</strong> att anordna<br />
föreställning är momspliktig med skattesats<strong>en</strong> 25 %.<br />
För förvärv av upphovsrätter från dramatiker, tonsättare, STIM osv. gäller 6 %<br />
moms. Förvärv av koreografi är ett förvärv av upphovsrätt. Detta kan ske<br />
separat från över<strong>en</strong>skommelse om instudering. Däremot är ersättning<strong>en</strong> till<br />
dirig<strong>en</strong>t inte <strong>en</strong> upplåtelse av upphovsrätt utan <strong>en</strong> tjänst äv<strong>en</strong> om regissör<strong>en</strong>s<br />
eller dirig<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s prestationer kan omfattas av upphovsrättslag<strong>en</strong>s skydd.<br />
3
Ett specialfall är anlitande av fotograf för fotouppdrag eller förvärv av<br />
fotografiskt verk. Fotouppdrag och förvärv av fotografisk rätt är normal <strong>en</strong> tjänst<br />
för vilk<strong>en</strong> 25 % moms utgår. Om det är ett fotografiskt verk <strong>en</strong>ligt<br />
upphovsrättslag<strong>en</strong> t.ex. <strong>en</strong> bild som är arrangerad eller har ett konstnärligt<br />
uttryck gäller dock 6 % moms.<br />
CHECKLISTA FÖR AVTAL MED <strong>BOLAG</strong><br />
Då bolag anlitas gäller definitionsmässigt inte kollektivavtal<strong>en</strong>s regler. Man<br />
skall undvika att hänvisa till kollektivavtal i avtalet med bolag. Äv<strong>en</strong> om detta<br />
kan förefalla praktiskt undermineras avtalet med bolaget om man erkänner att<br />
kollektivavtalet skall tillämpas.<br />
Frågor som regleras i kollektivavtal<strong>en</strong> och som behöver <strong>en</strong> motsvarande<br />
reglering i avtalet med bolag<strong>en</strong> skall därför göras i detta avtal. I många fall blir<br />
reglerna annorlunda utformade t.ex. vem som skall betala resor och uppehälle,<br />
se nedan 5. Äv<strong>en</strong> frågor av upphovsrättslig natur måste regleras och då på<br />
annat sätt än för anställda.<br />
Vilka frågor som skall regleras och hur detta skall ske varierar naturligtvis med<br />
de olika uppdrag<strong>en</strong> och under vilka förutsättningar de skall utföras.<br />
Här följer också <strong>en</strong> checklista på punkter som diskuterats vid seminarier. En del<br />
av tips<strong>en</strong> är hämtade från vad som där diskuterades.<br />
1. Vem skall fullgöra uppdraget, när, var och hur länge. Kan avtalet<br />
prolongeras och hur sker det?<br />
I de flesta fall skall uppdraget fullgöras av <strong>en</strong> viss person. Om d<strong>en</strong>ne kan sätta<br />
någon annan i sitt ställe skall detta framgå av avtalet. Tidigare ansågs <strong>en</strong><br />
personlig arbetsskyldighet vara ett avgörande teck<strong>en</strong> på arbetstagarförhållande.<br />
Utveckling<strong>en</strong> inom tjänstesektorn t.ex. konsulttjänster har emellertid inneburit att<br />
kund<strong>en</strong> mycket väl kan begära att tjänst<strong>en</strong> utförs av <strong>en</strong> namngiv<strong>en</strong> person utan<br />
att detta påverkar syn<strong>en</strong> på avtalsförhållandet.<br />
Frågorna när och var uppgifterna skall fullgöras brukar inte ge upphov till<br />
problem. Däremot bör frågan om <strong>en</strong> ev<strong>en</strong>tuell förlängning av avtalet regleras.<br />
Detta kan ske g<strong>en</strong>om att man <strong>en</strong>as om att besked skall ges före <strong>en</strong> viss dag.<br />
Om besked ges före d<strong>en</strong>na dag är motpart<strong>en</strong> skyldig att förlänga avtalet. För<br />
hur lång tid förlängning kan påfordras och vilk<strong>en</strong> ersättning som skall utgå vid<br />
förlängning<strong>en</strong> bör också regleras på förhand.<br />
2. Nödvändiga upphovsrätter och andra rätter.<br />
Det bolag man träffar avtal med måste kunna garantera att man förvärvat<br />
upphovsrätter från d<strong>en</strong> fysiska person som skapat dem och att de<br />
upplåts/överlåts för <strong>en</strong>gagemanget. Om uppsättning<strong>en</strong> skall användas äv<strong>en</strong> av<br />
annat bolag t.ex. TV eller radioöverföring eller annat samarbete med medier<br />
kan villkor<strong>en</strong> för detta behöva avtalsregler. Dessa kan göras <strong>en</strong>kelt g<strong>en</strong>om att<br />
hänvisa till att TV- bolaget skall träffa avtal om ersättning.<br />
4
G<strong>en</strong>om att alltfler medier används i marknadsföring t.ex. hemsidor på Internet<br />
blir det aktuellt att reglera upphovsrätt och rätt<strong>en</strong> att använda personers namn<br />
och bild i reklam. I några fall finns regler för fysiska personer i kollektivavtal<strong>en</strong>,<br />
m<strong>en</strong> dessa regler gäller inte för bolag. En rätt för institution<strong>en</strong> att använda<br />
verk och prestation i marknadsföring skall därför skrivas in i avtalet med<br />
bolaget.<br />
Om det krävs andra tillstånd t.ex. uppehålls- och arbetstillstånd skall man i<br />
avtalet reglera dels vem som har ansvaret för att dessa sökt i god tid och vad<br />
som gäller om tillstånd inte ges.<br />
3. Vad händer om uppdraget – helt eller delvis- inte fullgörs.<br />
Att det man avtalat om inte kommer tillstånd eller att samarbetet måste avbrytas<br />
i förtid är <strong>en</strong> tänkbar situation som måste regleras. Enligt vanliga regler i<br />
Avtalslag<strong>en</strong> gäller att avtal skall hållas och åtagand<strong>en</strong> fullföljas. Om så inte sker<br />
har d<strong>en</strong> part som bryter avtalet <strong>en</strong> skyldighet att betala skadestånd. Avtalet<br />
tolkas av domstolarna efter sin lydelse och vad parterna kan anses ha förutsatt<br />
vid avtalstillfället. Vissa allmänna regler om att avtalet kan vara ogiltigt eller kan<br />
jämkas av domstol finns i Avtalslag<strong>en</strong>. Dessa regler, liksom regler om s.k. force<br />
majeure är ofta avsedda för extrema situationer krig, beredskap etc.<br />
Reglerna i Avtalslag<strong>en</strong> kan tillämpas i <strong>en</strong> situation då d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a part<strong>en</strong> inte fullgör<br />
sina åtagand<strong>en</strong> därför att han funnit något annat mer inkomstbringande. En<br />
sådan situation utgör ett avtalsbrott där motpart<strong>en</strong> kan få skadestånd både för<br />
kostnader och för utebliv<strong>en</strong> inkomst. Äv<strong>en</strong> ideellt skadestånd kan bli aktuellt. På<br />
motsvarande sätt är teater- eller orkesterföretaget naturligtvis skyldigt att betala<br />
<strong>en</strong>ligt avtalet till motpart<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> om man av olika skäl väljer att inte g<strong>en</strong>omföra<br />
produktion<strong>en</strong>.<br />
En annan situation som kan uppkomma är att d<strong>en</strong> som skulle fullgöra uppdraget<br />
inte kan göra detta på grund av sjukdom. Till skillnad från i ett<br />
anställningsförhållande kan man då inte åberopa regler om rätt till sjuklön och<br />
att sjukdom är giltigt skäl att utebli. I vissa kontakt anges att med läkarintyg<br />
styrkt sjukdom kan berättiga part att bryta kontraktet utan att avtalsbrott<br />
föreligger. I något fall bli motpart<strong>en</strong> inte heller skyldig att återbetala vad som<br />
redan utbetalats. I några fall finns regler om att vid tillfällig sjukdom kan<br />
tidpunkt<strong>en</strong> för uppdraget uppskjutas och motpart<strong>en</strong> är då skyldig att ställa upp<br />
för d<strong>en</strong> avtalade och kanske utbetalda ersättning<strong>en</strong>.<br />
Att över<strong>en</strong>skomma om sjuklön i avtal med bolag är givetvis främmande. I ett<br />
förhållande mellan juridiska personer står varje part för sin affärsrisk.<br />
I avtal med sc<strong>en</strong>ografer, regissörer, koreografer kan det äv<strong>en</strong> vara värdefullt att<br />
reglera om och i vilk<strong>en</strong> utsträckning teatern får använda materialet äv<strong>en</strong> om<br />
man t.ex. på grund av sjukdom hos motpart<strong>en</strong> inte kan fullfölja avtalet.<br />
4. F-skattebevis, fakturering och utbetalning.<br />
Enligt Skattebetalningslag<strong>en</strong>s regler räcker det att d<strong>en</strong> till vilk<strong>en</strong> utbetalning<br />
skall göras uppger att han har F-skatt och att d<strong>en</strong>na åberopas. Det s<strong>en</strong>are är<br />
viktigt att ange. I vart fall då man första gång<strong>en</strong> för affärer med ett bolag bör<br />
5
man avtala om att de skall lämna kopia på F-skattebevis. Med tanke på att<br />
skattemyndigheterna sällan eller aldrig informerar om att F-skattsedel återkallas<br />
kan det också var lämpligt att be att få d<strong>en</strong>na om <strong>en</strong> viss tid gått sedan det<br />
s<strong>en</strong>aste uppdraget.<br />
Fakturering är ett krav för att ersättning<strong>en</strong> skall betalas ut. Likaså bör man kräva<br />
att alla ersättningar om d<strong>en</strong>na delas upp i ersättning för olika saker faktureras.<br />
Beträffande resor och uppehälle, se nedan.<br />
5. Resor, traktam<strong>en</strong>te och bostad.<br />
D<strong>en</strong> ersättning bolaget får skall täcka alla dess kostnader och ge d<strong>en</strong> dess<br />
vinst. De kostnader ert motpartsbolag har för sin anställde skall täckas av detta<br />
och inte av er. Bolaget kan visserlig<strong>en</strong> i sin faktura till er specificera vilka<br />
kostnader det haft för resor, uppehälle mm, m<strong>en</strong> detta får inte läsas så att det är<br />
ni som betalar <strong>en</strong> förmån till bolagets anställde. I sådant fall uppstår <strong>en</strong><br />
skattepliktig förmån för d<strong>en</strong>ne.<br />
I vissa fall kan det vara praktiskt och kostnadsbesparande att teater- eller<br />
musikföretaget bokar och betalar resor och hotell. I många fall disponerar<br />
institution<strong>en</strong> läg<strong>en</strong>heter som kan ställas till förfogande för övernattning. Dessa<br />
”utgifter” blir <strong>en</strong> motfordran på bolaget. Dessa kan faktureras till bolaget som<br />
gör <strong>en</strong> kvittning mot sin fordran. Ett sådant förfarande är kanske administrativt<br />
krångligt m<strong>en</strong> bör föredras framför att uttrycka sig som att ”teatern står för<br />
kostnader för resor och bostad/hotell.<br />
6. Försäkringar<br />
Det bolag som anlitas är arbetsgivare för d<strong>en</strong> artist etc. som ställs till er<br />
forfogande. Detta innebär bl.a. att bolaget är skyldigt att teckna<br />
arbetsskadeförsäkring. Teater- eller musikinstitution<strong>en</strong>s TFA-försäkring täcker<br />
<strong>en</strong>dast fysiska personer anställda hos er. Gör därför er motpart uppmärksam på<br />
att de själv kan teckna TFA.<br />
Enligt Skadeståndslag<strong>en</strong> ansvarar <strong>en</strong> arbetsgivare för de skador <strong>en</strong> anställd<br />
förorsakar annan i tjänst<strong>en</strong>. Det bolag ni har avtal med måste alltså har <strong>en</strong><br />
ansvarsförsäkring som täcker de skador dess anställde kan åsamka er eller er<br />
personal. Skyldighet att teckna och hålla försäkring skall framgå av avtalet med<br />
bolaget. Om det kan blir fråga om stora skadebelopp bör man äv<strong>en</strong> begära att<br />
se försäkringsbrev för att förvissa sig om att ansvarsbeloppet inte är för lågt.<br />
7. Vad händer om bolaget inte fullgör sina skyldigheter <strong>en</strong>ligt lag?<br />
Som sagts ovan under 3 gäller allmänna avtalsrättsliga principer för ert<br />
förhållande till bolaget. Detta innebär att om det inte fullgör sina skyldigheter<br />
och ni därmed förorsakas skada kan ni begära skadestånd. Detta kräver att <strong>en</strong><br />
process startas inför tingsrätt.<br />
Tidigare har nämnts att utbetalar<strong>en</strong> kan göra anmälan om ”upp<strong>en</strong>bart<br />
arbetstagarförhållande” och därmed bli fritag<strong>en</strong> från skyldighet att betala skatter<br />
och avgifter som motpart<strong>en</strong> underlåtit att redovisa och betala. Om sådan<br />
anmälan inte gjorts blir utbetalar<strong>en</strong> skyldig att betala m<strong>en</strong> får <strong>en</strong>ligt allmänna<br />
6
avtalsprinciper <strong>en</strong> skadeståndsfordran på avtalspart<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>om att skriva in <strong>en</strong><br />
klausul i avtalet med innebörd att om ni kommer att åsamkas kostnader för<br />
uteblivna skatter, avgifter och ränta på detta är motpart<strong>en</strong> skyldig att ersätta er<br />
för dessa kan man kräva in sin fordran g<strong>en</strong>om s.k. betalningsföreläggande hos<br />
Kronofogdemyndighet<strong>en</strong>. Detta är <strong>en</strong> <strong>en</strong>klare och billigare väg än<br />
tingsrättsprocess<strong>en</strong> .<br />
8. Övriga villkor, tvister, skiljedom<br />
Under d<strong>en</strong>na punkt kan regler t.ex. tekniska specifikationer för sc<strong>en</strong>ografi och<br />
andra allmänna regler som tillämpas för gästande tas in.<br />
En vanlig fråga är om avtalet skall förses med skiljemannaklausul. En sådan<br />
skiljemannaklausul är bindande för parterna vid <strong>en</strong> framtida tvist. Fördel<strong>en</strong> med<br />
skiljedom är att förfarandet går snabbt, det kan inte överklagas och det sker<br />
oftast under sekretess. Nackdel<strong>en</strong> är att ett sådant förfarande blir dyrt, parterna<br />
skall dels stå för sina egna ombuds- kostnader(oavsett utgång<strong>en</strong>) dels dela på<br />
skiljemann<strong>en</strong>/männ<strong>en</strong>s kostnader. I mer normala avtal om uppdrag mellan<br />
juridiska personer är de belopp man tvistar om oftast mindre än kostnaderna för<br />
skiljeförfarandet. Om er motpart är <strong>en</strong> <strong>en</strong>skild firma eller ett fåmansbolag kan<br />
detta göra invändning mot skiljeklausul<strong>en</strong> i efterhand och begära att tingsrätt<strong>en</strong><br />
undanröjer d<strong>en</strong>. Skiljeklausul bör därför användas i affärer som har större<br />
omfattning. Man bör då äv<strong>en</strong> reglera var skiljeförfarandet skall ske och hur<br />
skiljemann<strong>en</strong> skall utses.<br />
Om det rör avtal med utländska bolag skall äv<strong>en</strong> avtalas om i vilket land och<br />
<strong>en</strong>ligt vilket lands rätt tvister skall avgöras. Enligt normala regler gäller sv<strong>en</strong>sk<br />
rätt om ni stäms till domstol i Sverige. Om ni äv<strong>en</strong> vill kunna stämma motpart<strong>en</strong><br />
i Sverige kan skall man skriva att alla tvister skall avgöras vid tingsrätt<strong>en</strong> på d<strong>en</strong><br />
ort ni har ert säte och <strong>en</strong>ligt sv<strong>en</strong>sk rätt. Då det kan bli svårigheter att tvinga ett<br />
utländskt bolag att komma till <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk domstol finns, som alternativ ett<br />
smidigt förfarande. Parterna kan avtala om ett för<strong>en</strong>klat skiljeförfarande inför<br />
Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut. Institutet har standardregler<br />
för procedur<strong>en</strong>. Kostnaderna för själva procedur<strong>en</strong> är som lägst 4 500 Euro.<br />
Klausul<strong>en</strong> kan t.ex. utformas så här<br />
DISPUTES<br />
The Contract is subject to Swedish law.<br />
The parties shall seek an out-of-court solution to any disagreem<strong>en</strong>t regarding<br />
this Contract. Failing this, any dispute, controversy or claim arising out of or in<br />
connection with this Contract or the breach, termination or invalidity thereof,<br />
shall be finally settled by arbitration in accordance with the Rules for Expedited<br />
Arbitrations of the Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce.<br />
The seat of arbitration shall be Stockholm and the language to the uses in the<br />
arbitrational proceeding shall be Swedish.<br />
7
9. Utländska bolag och artister.<br />
Om <strong>en</strong> utländsk artist kontrakteras g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> ag<strong>en</strong>tur eller motsvarande med<br />
hemvist i Sverige och ersättning<strong>en</strong> skall betalas till ag<strong>en</strong>tur<strong>en</strong> bör d<strong>en</strong>na förete<br />
F-skattebevis.<br />
Äv<strong>en</strong> om artist<strong>en</strong> har bolag som inte har hemvist i Sverige skall artistskatt<br />
betalas. Lag<strong>en</strong> om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. gör<br />
ing<strong>en</strong> skillnad på fysiska och juridiska personer. Detta görs däremot i Lag<strong>en</strong> om<br />
särskild inkomst på utomlands bosatta SINK. Eftersom regissörer, koreografer,<br />
sc<strong>en</strong>ografer och kostymtecknare inte betraktas som artister <strong>en</strong>ligt lag<strong>en</strong> blir<br />
utbetalning till bolag med hemvist utanför Sverige inte skattepliktigt medan<br />
utbetalning till fysik person kan bli det.<br />
I flera dubbelbeskattningsavtal undantas emellertid utbetalningar till bolag som<br />
artist<strong>en</strong>/artisterna inte har inflytande över t.ex. <strong>en</strong> orkester eller<br />
dans/teatercompani. Många avtal om dubbelbeskattning undantar också<br />
inkomster och ersättningar upp till ett visst belopp från skatteplikt i Sverige. I<br />
avtalet med USA finns <strong>en</strong> gräns på 6 000 dollar.<br />
8