Arkeologi, Kulturhistoria (6 kB)

Archaeology, Cultural History
Avery, G.S. Jr. 1951. Lappland - Magnificent and Strangely Interesting. Brooklyn Botanic
Garden Record. Plants & Gardens. New Series 7(2): 76-83. (A)
Awebro, K. 1989. Tre gruvfält i norr - Gustafsfält, Kalix kopparbruk och Sjangeli. Studia
Lapplandia 10: 49-72 Institutet för Lappmarksforskning.
Bagge, A. 1937. Stenåldern vid Torneträsk. Norrbotten. Norrbottens Läns Hembygdsförenings
Årsbok 1937: 89-106. (A)
Collinder, B. 1937. Lapska ortnamn i Riksgränstrakten. På Skidor 1937: 32-38. (A)
Demant-Hatt, E. 1913. Med lapperne i höjfjeldet. Lapparne och deras land. Skildringar och
studier utgifna av Hjalmar Lundbohm II: 203 pp Köpenhamn. (A)
Elgström, O. 1922. Hyperboreer. 313 pp.
Elgström, O. 1929. Fjällfotografen Borg-Meschs äventyr bland Lapplands fjäll. Albert Bonniers
Förlag, Stockholm. (A)
Fisher, C. 1939. The nomads of Arctic Lapland. The National Geographic Magazine 74(5): 641-
676. (A)
Guinea, E. 1951. En el pais de los Lapones. In: Consejo Superior de Investigaciones Cientificas,
Instituto de Estudios Africanos 1951: 1-225 Madrid. (A)
Johansson, C. 1941. Om kultplatser och heliga områden i Torne och Lule lappmark. Svenska
Landsmål 1941. (A)
Johansson, C. 1951. Vildrensfångst. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1951: 1-36 Uppsala.
(A)
Karman, J. 1995. Provinventering i Norrbottenfjällen, Kiruna Kommun, 1995
Riksantikvarieämbetet, Ud, Luleå. 1 pp. (A)
Laestadius, L.L. 1832. Om vilda renen. Tidskrift för jägare och naturforskare 1832: 184-187. (A)
Linder, U. 1974. Levande fjäll. 95 pp Borås. (A)
Lundqvist, B. 1888. Från Luleå till Ofoten. Reseanteckningar. Bilaga till Stockhoms Daglbad,.
Manker, E. 1944. I Johan Turis marker. In: Markens människor: 124-156 Stockholm.
Manker, E. 1945. Lapparnas dödholmar och sommargravar. Norrbotten. Norrbottens Läns
Hembygdsförenings Årsbok 1945: 81-94. (A)
Manker, E. 1947. De svenska fjällapparna. Svenska Turistföreningens Handböcker om det
svenska fjället 4: 548 pp. (A)
Manker, E. 1948. Med Hova och Keinil genom Rautasdalen. Svenska Turistföreningens Årsskrift
1948: 358-376. (A)
Manker, E. 1960. Fångstgropar och stalotomter. Kulturlämningar från lapsk forntid. Acta
Lapponica 15: 406 pp Uppsala. (A)
Manker, E. 1961. Lappmarksgravar. Acta Lapponica 17: 325 pp Uppsala.
Mulk, I.-M., Nordqvist, L., & Pettersson, M. 1993. Graven vid Aravuobma. En arkeologisk
undersökning av en klippgrav vid Torneträsk, Jukkasjärvi sn, Kiruna kommun. Attje
Rapportserie Douddaris 5, 9pp.
Paulaharju, S. 1937. Kiveliöitten kansaa (Ödemarkernas folk).
Roslund, Y. 1981. Arkeologisk undersökning av rallarbostället i Tornehamn, Jukkasjärvi s:n
Lappland 1980. Riksantikvarieämbetet, 6 pp. (A)
Ruong, I. 1937. Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica 3: 77 pp.
Schytt, V. 1946. Namnformerna på den nya turistkartan över området Abisko-Riksgränsen. Till
Fjälls 18: 66-68. (A)

Statens Planverk. 1975. Fjällen. Samebyarnas redovisning av renskötselns markanvändning 1974.
Rapport 20(3): 31 pp. (A)
Svenonius, F. 1904. Den nya Norrbottenskartan, med särskildt afseende på ortsnamnens stafning.
Ymer 4: 400-406.
Turi, J. 1965. Muitalus samiid birra. 126 pp. (A)
Wallerström, T. 1986. Kulturhistorisk inventering och dokumentation av husgrunder. Fjället
Nuolja, Abisko nationalpark, malmbanan Kiruna-Narvik, Jukkasjärvi s:n, Lappland.
Norrbottens museum, 2 pp. (A)
Wallerström, T. 1987. Dokumentation och arkeologisk undersökning husgrunder. Fjället Nuolja,
Abisko nationalpark, malmbanan Kiruna-Narvik, Jukkasjärvi s:n, Lappland. Norrbottens
museum, 5 pp. (A)
Wallerström, T. 1987. Arkeologisk undersökning av kulturlager m m. Gruvkullen. Sjangeli,
Jukkasjärvi kronoöverloppsmark, Jukkasjärvi s:n, Lappland, Norrbottens län. Norrbottens
museum, 6 pp. (A)