Tranorna efterlängtade vårgäster i Pulken - artikel

Tranorna
–
efterlängtade vårgäster i Pulken
Sedan mitten på 1990-talet finns rapporter om
större antal rastande tranor på Kristianstadsslätten
i månadsskiftet mars/april.
Det har rört sig om flockar på uppemot 700 fåglar
som setts på nysådda fält kring södra Hammarsjön och Horna.
Efterhand som den västeuropeiska tranpopulationen ökade
rastade allt fler tranor och irritationen växte hos traktens lantbrukare.
Förekomsten av grunda vattensamlingar
på flera ställen längs Helgeåns våtmarker
i Vattenriket (för trygg övernattning) i
kombination med mat i form av nysådda
spannmålsfält, har varit grunden för att
det etablerats ett alltmer betydelsefullt
vårrastområde för tranor i södra delarna
av Vattenriket.
Pulken vid Helgeån väster om Yngsjö i
östra Skåne utgör idag rastområdets hjärta.
Här har tranorna ideala förhållanden
med stora framrestaurerade grunda vattensamlingar
som hålls öppna av kreatur
och ett i skadeförebyggande syfte etablerat
matningsfält där det dagligen serveras
korn. Här har ett veritabelt tran-B & B
etablerats till glädje för tranorna och alla
besökande i Utemuseum Pulken. Och i takt
med att fåglarna dyker upp är det också
alltfler besökare, som väljer att styra kosan
mot Pulken för att få en stunds upplevelser
med de högresta och högljudda
fåglarna. Det som varit speciellt för årets
Evert Valfridsson
transträck, är tveklöst den stora mängd
fåglar som under några dagar kunde räknas
in, när de samlats för att övernatta. Vid
ett par kvällars räkningar noterades mer
än 7 000 övernattande tranor!
Totalt bör det vara mer än 15 000 tranor
som passerar östra Skåne på vårsträcket
till häckplatserna i östra delen av Sverige,
från Småland och Öland och norrut till
Norrbotten. Exakta antalet är omöjligt att
ange men enligt de erfarenheter, som inte
minst tyska tranforskare kommit fram till,
är det rimligt att anta att antalet fåglar
hamnar på dessa nivåer. Uppskattningsvis
stannar de flyttande tranorna i genomsnitt
ca 3 dygn på rastplatsen. Men rådande väderlek
gör att de ibland kan stanna upp till
5–6 dagar och 2010 fanns det en ringmärkt
trana, som vi kunde följa i minst 7 dagar!
Det extraordinära i år är de mängder tranor
som räknats in, när Nordöstra Skånes
Fågelklubb genomfört sina räkningar var
tredje kväll. Mot 3–4 000 tranor som top-
par tidigare år, så noterades mer än 7 200
fåglar kring månadsskiftet mars/april.
Och under nästan en veckas tid fanns mer
än 6 000 tranor på övernattningsplatsen
längst nere i Pulken!
Rådande vindar och väderleksförhållanden
påverkar tranförekomsten och erfarenheterna
visar att vindar från västsektorn
trycker över tranorna mot östra sidan
av Skåne och vice versa. I år har det har
dessutom varit flera tillfällen med kraftiga
vindar från nordväst vilket gjort att många
fåglar, som under dagen flyttat från Rügen
på andra sidan Östersjön, stannat upp vid
Pulken och rastat några dagar innan de
fortsatt färden norrut. Få dagar med idealt
flyttväder, d.v.s. vindar från sydsektorn
i kombination med termik, har begränsat
långa dagsetapper från Tyskland till bl.a.
Hornborgasjön.
För några år sedan var det annorlunda.
Då dominerades tranflyttperioden av ostliga
vindar, ofta i kombination med dimma
Utfodring av tranor vid Pulken. Foto: Hans Cronert / Skånska Bilder.
som drog in från Hanöbukten. Då var antalet
tranor som rastade betydligt färre.
Tidigare har de rastande fåglarna i östra
Skåne, utöver på fält med överblivna rester
från hösten (framför allt majs och potatis),
födosökt på bl.a. de nysådda korn- och vetefälten
i området. Med vetskap om att en
trana äter 2–3 hg per dag kan stora flockar
resultera i omfattande skador för berörda
lantbrukare. För att motverka detta bildades
redan 1997 en Trangrupp i Vattenriket
med deltagare från myndigheter, bondeleden
och ideella med syfte att prova olika
åtgärder för att minska skadorna. Med
erfarenheter från Rügen i Nordtyskland
– där mer än 50 000 tranor rastar på hösten
– och från Hornborgasjön etablerades
2004 ett matningsfält nära Yngsjö där man
försökte mata/muta tranorna med korn på
speciella fält, där de fått gå ostörda. Våren
2007 kom denna verksamhet igång på allvar
på ett tidigare brukat fält vid Pulken.
Detta har varit möjligt genom viltskadefö-
28 Tidskriften ANSER 2011:2 2011:2
Tidskriften ANSER 29

ebyggande pengar från Naturvårdsverket
och bidrag till en del av kornet från lantbrukets
egna företag, Kristianstadsortens
Lagerhusföreningen och Lantmännen. Lant -
brukaren Ulf Börjesson i Härnestad har lejts
till att sköta själva ”serveringen”. En eller
två gånger om dagen sprider han med en
vanlig gödningsspridare ut 500–700 kg.
Resultatet av denna utfodring har varit
helt fantastiskt. Den absolut största andelen
av fåglarna födosöker större delen av
dagen på detta fält.
Den vägledande principen är att ingen
utfodring görs förrän den första vårsådden
kommit i jorden, detta inte minst för att
det inte ska bli någon diskussion om att vi
försöker locka ner/hit tranorna. Den stora
mängden fåglar, som alltså rastade under
en knapp veckas tid den här våren, inne-
bar dock att alla matgäster inte rymdes i
”restaurangen” och därför stundtals sökte
sig till en del nysådda fält. Men som helhet
kan man definitivt säga att utfodringen
fungerar!
Området, där tranorna åtminstone det
senaste årtiondet har sin viktigaste övernattningsplats,
ingår numera i naturreservatet
Pulken–Yngsjön. Reservatet har inga
tillträdesförbud inlagda men de vädjanden
till besökande allmänhet om att hålla sig
bakom ett avgränsade stängsel i närheten
av fågeltornet och som funnits uppsatta
de senaste åren, har till allra största delen
respekterats – vilket självfallet även uppskattats
av de väldigt många besökare som
kommit till fågeltornet i Pulken för att på
200–300 meters håll få njuta av tranorna.
Den enda mänskliga störning, som fåglar-
na råkar ut för, är när maten serveras.
Det är en fantastisk upplevelse att se
hur snabbt tranorna lär sig att den gröna
traktorn inte innebär någon fara. När Ulf
Börjesson kör ut mot fältet flyger de första
fåglarna iväg och när han kör in på det
drygt tunnlandsstora harvade markbiten
har knappt de sista fåglarna i maklig takt
flyttat på sig. Efter 10–15 minuter är han
klar och när han återvänt till området vid
fågeltornet är redan de första matgästerna
tillbaka och efter knappt en halvtimme har
i princip samtliga fåglar kommit åter och
låter sig väl smaka av det som serveras.
Undertecknad och andra från Nordöstra
Skånes Fågelklubb har funnits på plats
under drygt en veckas tid i Pulken – och
senare även av personal från nyöppnade
Naturum Vattenriket. Vi har berättat om
fåglarna och kunnat hjälpa väldigt många
besökare att få titta närmare på tranorna
genom våra tubkikare – en sak som mötts
av otroligt stor uppskattning. Fåglar är
fantastiska!
Med tack för faktauppgifter kring tranhanteringen
till Hans Cronert, naturvårdssamordnare
i Vattenriket.
Evert Valfridsson
Ilnestorpsvägen 255, 298 91 Tollarp
evert.valfridsson@naturskyddsforeningen.se
Tranor i sandstorm vid Pulken.
Foto: Hans Cronert / Skånska Bilder.
30 Tidskriften ANSER 2011:2 2011:2
Tidskriften ANSER 31