CIF -1947

'.
CIF -1947
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND.S· ' .
ÅRSBOK · .

o
i\RSBOK
1947
FÖR
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND
FINLAND SVENSKA SKIDFÖRBUND
. FINLANDS SVENSKA ORIENTEIUNGSFÖRBUND
SVENSKA FINLA DS SKOLIDROTTSFÖRBU D
SVENSKA AKADEMIKERS IDROTTSFÖRENING

HELSINGFORS 1948
L1NDBERGS TRYCKERI AKTIEBOLAG
FÖRORD.
När [i'inlands svenska centralidrottsförbund nu utger en första årsbok,
så är avsikten att i viss mån eliminera den brist på en årlig idrottskalender
för vår svenska idrott, som vi så länge har känt. Arsboken, som
skall bli årligen återkommande, vili samla uppgifter om alla våra olika
förbunds verksamhet, att ge plats för uppslag och synpunkter i aktuella
spörsmål och jämsides därmed redogöra för verksamheten under det
gångna året.
Denna första kalender får anses för vad den är, ett förstlingsverk med
ett sådants fel och brister. Arsboken är icke fullständig, utrymmet har
icke uppdelats proportionellt mot de olika idrotternas storleksgrad eller
verksamhetsintensiteten på olika områden, ej heller i lika hög grad beaktande
olika landsändars rättmätiga anspråk på uppmärksamhet. Det
är allt brister, sam skall avhjälpas i senare editioner, vilket även blir
lättare då årsboken en gång blir mera känd och dess mission allmänt
uppfattad på olika håll. Denna gång har skididrotten givits det största
utrymmet beroende på att Finlands svenska skidförbund under det gångna
året har firat sitt kvartsekeljubileum och därför har ansetts vara fortjänt
av större uppmärksamhet. Framdeles hoppas vi också att man i
de idrotter och de landsändar, som denna gång känner sig förbigångna
och förfördelade, självmant skall visa sitt intresse för årsboken genom att
insända bidrag tili densamma.
Vål samhörighet med det övriga Norden accentueras i denna årsbok
genom sakliga oeh intressanta artiklar belysande aktuella frågor i våra
nordiska broderländers idrott. OIF riktar härmed sitt tack tili vederbörande
för välvillig inställning tili vårt arbete och tackar samtidigt alla
våra egna krafter, som här bidragit tili årsbokens ut.formning.
Avsikten var ursprungligen att utgiva årsboken redan till höstens rådplägningsdag,
men denna pIan måste frångås av flera skäl. främst sådana
av teknisk arto Det kan vara lika gott att årsboken står klar till tidpunkten
för CIF:s årsmöte.
Grankulla i december 1947.
E. Sev6 n .
Centralidrottsförbundets sekreterare.
3

Riksidrottsförbundet, den svenska
idrottens huvudorganisation.
Av gen.,löjtn.. G Ö,s .t Ui L j, Ll i 'e h ö (j lk
och red S t e 11 T h u .n v i k.
Riksidrottsförbundet är den vanliga benämningen pä Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas Riksförbund, stundom även förkortat
Riksförbundet eiler R'F. Förbundet är sälunda en sammanslutning av
gymnastik- och idrottsföreningar i Sverige. Det är den frivilliga svenska
idrottens huvudorganisation och högsta myndighet och har bl. a. enligt
sina stadgar till ändamäl att "befrämja kroppsövningar till höjande av
svenska folkets fysiska och andliga kraft" samt att gentE'mot utlandet
genom sina specialförbund representera svensk gymnastik och idrott.
Endast några fä idrotter stär utanför :RJF, skytte, militär idrott, hästsport,
motorsport, segling, frisksport m. fl.
Riksidrottsförbundet grundlades först 1903, men har snabbt utvecklat
sig till en av Sveriges största och betydelsefullaste organisationer med
drygt % miljon medlemmar, fördelade pä bortåt 8.000 föreningar. Dessa
(utom skolidrottsföreningarna, som är anslutna till en egen organisation)
sorterar efter utövade idrottsgrenar under ett eiler flera av Riksidrottsförbundets
specialförbund, samt tillhör, beroende pä geografiskt verksamhetsamråde,
även något av dess 23 distriktsförbund.
ru':s största specialförbund är Svenska idrottsförbundet med c:a
250.000 medlemmar och det minsta förbundet är ISkridskoseglingsförbundet
med c:a 250 medlemmar. Största distriktsförbundet är Stockholms
idrottsförbund med c:a 80.000 medlemmar, det minsta Gotlands med c:a
6.000 medlemmar. största föreningen är stockholms studenters IF med
c:a 5.000 medlemmar medan den minsta medlemsföreningen räknar 5
medlemmar. Skidfrämjandet räknar 34.000 medlemmar, men är enligt
särskild överenskommelse med 5.000 av dessa anslutet tili RF. 1 detta
sammanhang mäste dock konstateras, att de idrottsmän, som tillhör
flera klubbar, är registrerade ivar och en av dessa.
Innan RF kom till fanns redan bestående organisationer i den svenska
idrotten. 1891 blldades Svenska gymnastikförbundet för gymnastik oc11
20
idrott, som 1896 omdöptes till Svenska gymnastik- ooh idrottsförbundet
_ ordförande V. G. iBalck - samt Elvenska idrottsförbundet, bildat 1895.
1897 tillkom Sveriges centralförening för idrottens främjande, närmast
inriktat pä att stödja idrotten ekonomiskt.
!Pör att räda bot pä den icke alltid lyckliga konkurrensen och motsättningarna
mellan de existerande organisationerna arbetade J . iSo iEdström,
sam 1901 blivit ordförande i svenska idrottsförbundet pä en konsolidering.
Han lyckades fä till ständ en överenskommelse med :Balck om gemensamma
mästerskapstävlingar för förbunden och dessa ägde rum 1902 i
Jönkbping. Vid en sammankomst i samband därmed tillsattes en kommitte
för att bereda frågan om en enhetlig överledning för den svenska
idrotten. 1 mars 1903 hade man hunnit sä längt att en inbjudan till
gymnastik- och idrottsföreningarna i Sverige kunde utfärdas att sammankomma
för bildande av den nya organisationen. Den 31 maj 1903
bildades sä RJF vid ett möte i stockholm varvid 35 föreningar var representerade,
en interimistisk överstyrelse tillsattes, som isin tur tillsatte
ett förvaltningsutskott.
Aren 1903-1909 ägnades i stort sett inre organisatoriskt arbete.
Amatbr-, rekord-, mästerskaps-, pris- och tävlingsregler mäste utarbetas,
hela verksamheten centraliseras. 1906 genomfördes distriktsindelningen.
1909 omorganiserades R!F sä, att varje specialförbund skulle ha 2 representanter
pä riksförbundsmötet oc11 att föreningarnas representation vid
detta skulle utövas av föreningsombud, valda distriktsvis för ett är i
sänder.
större eller smärre revisioner av stadgar och regler h ar givetvis tid
efter annan päkallats av förändrade fÖrhållanden. En del idrotter har
frängätt den ursprungliga distriktsindelningen och av praktiska skäl skapat
egna distrikt. Detta är fallet med fotboll, bandy, gymnastik och rodd.
Nu gällande amatörbestämmelser fastställdes 1929, med smärre ändringar
1930 och 1942. De är, i motsats till vad fallet i allmänhet är
utomlands, gällande för alla specialförbund.
En oklar fördelning s;v arbetsuppgifterna mellan drottens båda huvudorganisationer
föranledde ätskilliga friktioner under RIF:s första kvartsekel.
För att undanröja dualismen träffades bl. a. 1909 ett avtal om
samarbete, enligt vilket RF skulle utgöra högsta myndighet beträffaride
idrottens organisation och ledning och Centralföreningen utöva samma
befogenhet i dess ekonomiska frågor, men inhämta yttrande av aF vid
utdelande av understödsmedel. Vidare tillsattes en samarbetsnämnd och
man enades om att IRIF skulle genom Centralföreningen aIlSÖka om statsanslag
och föreslä disposition av sädana. 1 organisationskommftteerna
för !Nordiska spelen och Olympiska spelen ingick redan tidigare represen-
2l

styrelse. Specialdistriktsförbund representeras icke av egna ombud vid
riksförbundsmöte.
Riksidrottsförbundet har sedan 1935 anordnat stora idrottsledarkurser
pä lM:alma hed och genom tillkomsten 1938 av det av RJF föreslagna
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut har möjligheterna för specialförbunden
att utbilda ledare och ordna kurser för idrottsmän ökats i hög grad.
Riksförbundet instiftade 1907 Idrottsmärket, världens äldsta i sitt
slag och sedan 1910 utdelar det Riksidrottsförbundets förtjänsttecken tili
förtjänta ledare samt frän 1932 även förtjänstdiplom till förbund, föreningar
och enskilda personer. Sedan 1908 utdelas RiF' :s mästerskapstecken
vid specialförbundens !SM och vld DM samt sedan 1917 vid DM för
juniorer.
Beträffande IRF:s finansiella verksarnhet mä i korthet nämnas, att
verksarnheten före 1907 finansierades enbart genom föreningsavgifter
samt smärre gåvor och lån. Såstnämnda år mÖjliggjorde ett par donatione:
förhyrande av adrninistrationslokaler m. m. Ar 1908 beviljade staten
ett penninglotteri och är 1910 erhöll R:F sltt första statsanslag,
10.000 kronor.
Riksförbundets egna medel består av vissa donationer, ev. vinst av
Riksidrottsförbundets förlags Ab., grundat 1927, samt av föreningarnas
årsavgifter, f.n. 20 öre per föreningsmedlem. Av dessa återbäres enligt
beslut av riksförbundsmötet 1937 t.v. en viss del, omkring 1/ 3, det s.k.
återbäringsanslaget till distriktsförbunden. Aren fram till 1931 tilifördes
R:F iIlkornster genom understödjande medlemmar.
1 och med att tlpsrörelsen 1934 ställdes under statlig kontrolI, kunde
frän bUdgetåret 1935-36 mycket stora belopp avsättas för idrottens
främjande och RF:s med idrottsrörelsens fortgående tillväxt ständigt
stegrade behov av ekonomiskt stöd kunde bättre tillgodoses.
Riksidrottsförbundet handhar med vissa undantag förberedande utredningar
rörande medelsbehov och deras tillgodoseende. Dessutom fördelar
det de anslag, som av Kungl. Maj:t bev!ljas ur den 1936 av tipsmedel
upprättade Fonden för idrottens främjande, deis för RlF:s c';ntrAla
förvaltning m. m., distrikts- och specialförbundens förvaltning och verksarnhet,
liksom vissa anslag till föreningar (det s.k. ordinarie anslaget,
som tili en del bestrides genom ränteavkastning från lRiksidrottsförbundets
Idrottsfond) , dels för idrottsanläggningar av olika slag, idrottsmateriel,
hyra av träningslokaler och inköp av träningskort m.m. (det s.k.
extra. anslaget).
RlF beviljar även i begränsad omfattning räntefria amorteringslån för
anläggande av lek- och idrottsplatser samt avger utlätande över bl. a.
24
Gymnastikförbundets, Sveriges militära idrottsförbunds och Sveriges akaderniska
idrottsförbunds ansökningar om statsanslag.
Handläggning av ärenden rörande ldrottsanläggningar sker huvudsakligen
genom !R;F:s idrottsplatskomrnitte. lSärskilda organ är anförtrodda
förvaltningen av a) anslag tili kurser i lek, gymnastik och idrott
m. m. för lärare och lärarinnor, som fördelas av :Skolidrottskommitten
(tillsatt 1937), b) anslag till bastubad 1 samband med gymnastik- och
idrottsanläggningar, som fördelas av (Bastudelegationen (1938) samt c)
anslag av simmateriel och enklare simbanor, som fördelas av Simbadsdelegationen
(1938) . 1 dessa organ är RJF representerat direkt eller
genom underorganisationer.
!R;F:s officiella organ är sedan 1929 den av förbundet utgivna Svensk
Idrott, som utkommer en gång i veckan.
25

Idrottsledare inom norra distriktet.
D3 idrotten i början av seklet begynte slå fastare rot 1 våra bygder
och leddes in i ordnade fåror, var det främst 1drottsentusiasten, magister
Artur Eki u n d i Jakobstad och mångkunnige idrottsmannen,
numera tranaren och gymnastikläraren J. V. B j ö r k 1 Gamlakarleby,
som var initiativtagare till d1striktets äldsta idrottsfören1ngar: Jakobstads
Idrottsförening och Idrottens Vänner i Gamlakarleby. Den förstnämnde
kom redan vid unga år att flytta till !Helsingfors, där hans
ledarbegåvning togs i bruk för vår svenska idrott. Den senare åter har
mer gjort sig känd som ldrottsman och tränare än som egentllg idrottsledare,
varför ja!; även förbigår honom 1 denna korta historik. Så mycket
bör dock nämnas, att namnet J. V. Björk ("Joss1") städse kommer
att lysa klart i vår idrottshistoria. iFör sina idrottsllga förtjänster har
han även bllvit tilldelad SF1I:s förtjänsttecken.
Den idrottsledare, som i vår österbottniska idrottshistoria fått sitt
namn omstrålat av en större gloria än någon annan, är folkskolläraren
Matts Leander B j ö r k q vi s t.
Född i 1Kr0noby, där han vid unga år var en av bygdens främsta
cyklister, kom han som ung lärare till Terjärv. Jämte lE!nil Li n d
lade han väl här grunden tlll skidhegemonin, som allt ännu hör hemma
där. Efter några års verksamhet antogs han som lärare till Storby folkskola
i Gamlakarleby landsförsamJing, och kom han här att utöva en
lång, fruktbringande lärargärning samt inom vår svenska 1drott ett arbete,
som ej karl skattas högt nog.
Born stiftare av Gamlakarleby Ungdomsförenlngs Idrottsklubb var
han självskriven ordförande för denna llksom för den senare bildade
idrottsföreningen Gamlakarleby Idrottsförening i ett par tiotal år och
är han dess Jiksom iNOrra idrottsdistriktets första hedersordförande.
Som mångårig styrelseledamot i österbottens idrottsdistrikt samt efter
uppdelningen 1 tvenne distrikt som ordförande inom Norra idrottsdistriktet
förde han med oväld och framgång vår talan inåt och utåt.
Då Svenska Finlands Skidförbund bildades, var han den självskrivne
ledaren för Norra österbottens distrikt, och får han taga åt sig en stor
del av äran i skiddistriktets framgångar.
26
Nordösterbotlniska skidledare, fr. v. K-G. Andersson, Edvin
Corin, Anders Stenman ocb Walter Eklöf.
1 många år var han vårt distrikts representant i förbundsstyrelsen
såväl inom Idrottsförbundet som Skidförbundet, och vann han där städse
gehör tack vare sin sakkännedom, sin omutliga rättrådlghet, s1tt klara
förstånd och sin vältallghet.
För sina idrottsJiga förtjänster har han belönats med såväl EIFI:s
som FlSS:s förtjänsttecken i guld, en utmärkelse, som mig veterllgt ej
förrän detta år kommit någon annan äl'l major [var ståhle och en annan
till del.
Då lärare Björkqvist nedlade ledarstaven inom Skiddistriktet, trädde
direktör Herman S 10 t. t e till. 1 unga år en av ISvensk-iFinlands främsta
skidlöpare var skididrotten hans llv och är det ännu i dag. Under
några år förde han stillsamt och försynt ordförandeklubban och gjorde
sig allmänt aktad.
Lärare Björkqvists efterträdare inom Norra Idrottsdistriktet blev
kOntorschefen Gunnar S t r a n g, 1. IF. Drotts dåvarande energiske ordförande.
En kraftkarl som få, ordningsfull och energisk utförde han
ett fruktbringande arbete såväl inom distriktet som inom sin idrottsförening,
och har hans förmåga och krafter även senare flltigt tagits
i bruk såväl inom d:striktsstyrelsen som i Jakobstads idrottsllv. Vid
tillkomsten av J'akobstads nya idrottsplan var han en av de drivande
27

IdroUens samarbetsavtal.
Finlands gymnastik- oeh idrottsförbund r.f. oeh Arbetarnas idrottsförbund
r.f. ha slutit följande överenskommelse:
1. Erkännande den fysiska fostrans samhälleliga betydelse, anse de
bäda fördragsslutande. parterna som sin uppgift, att utveekla medborgarnas
andliga oeh fysiska kondition, samt frisk!l. oeh nykterhetsbefrämjande
levnadsvanor, samtidigt strävande till att befordra samförständet
mellan de olika mmhällslagren oeh de olik!l. folken, oeh vidare att fostra
indiviaer, vilka förmä fylla sin pl kt gentemot fosterlandet oeh det internationella
samhållet. De bäda förbunden förbinda sig att arbeta för avskaffandet
av eventuella missförhällanden oeh stridigheter inom värt lands
idrottSliv, samtidigt som de respektera varandras självbestämmanderätt
samt organisatoriska oeh fostrande självständighet.
Internationell representation.
2. De båda förbunden (F'

Det stora namnet och den ledande och insplrerande gestalten inom
förbundet var Elli Björksten, som också blev den självskrivna ordförauden,
då det svenskspråkiga förbundet lösrycktes. Hon har tryckt sin
prägel inte endast på vår egen barn- och kVinogymnastik utan även på
gymnastiken mångenstädes ute i väriden, speclellt i NOrden, och de ideal
hon gay, har bärkraft även i en tid som vår.
På arbetsprogrammet har gymnastlken städse varit det centrala, som
speclellt omhuldats. Idrott och sport var då förbundet blldades ett okänt
begrepp för kvinnlig ungdom, men allteftersom de blev populära, togs
även de 1n i programmet.
Lek av olika slag har såsom utmärkta uppfostringsmedel ända från
första början varit ett oumbärligt komplement till all gymnastik både för
barn och vuxna. ·Förbundee har samlat och gett ut 2 lekböcker med
lämpliga spring- och bollekar för barn.
Den gren RV idrott, som samlat kring sig det största intrp.sset II r
skidningen. De första skidteknikkurserna i vårt land arrangerades av
F. S. K. G. Lik.lså var vårt förbund det första, som vågade sig på fjällskidarkurs
uppe 1 Äkäslompolo, en pionjärkurs, vllken följdes av flere
årliger. återkommande upplevelserika och stlmulerande kurser i Lapplands
fjällvärld.
Simning, orieutering och handboll har också hört till de sporter förbundet
omhuldat och för vilka propaganda och lnstruktion bedrivits.
Mycket betydelsefullt för simningen och leken är det samarbete förbundet
under 25 år uppehållit med Samfundet Folkhälsan. Alla dess
sommarkurser i lek och simning för landsortsbarn ute 1 svenskbygderna
har letts och organiserats av förbundets gymnastiklärarinnor och -instruktörer.
Tusentals barn har genom dessa kurser fått undervisning i simning,
gymnastik, lek och idrott och ett stort antal märkesprov har avlagts.
IdroUsarbetet har helt och hållet inriktat sig på prov för idrottsmärket.
Härigenom har man försökt få arbetet på bredare bas och undvikit
tävlingshet. och !ekordidrott. Idrottsmärket som togs i användning
första g ngen 1!114, omfattar märken för barn och kvinnlig ungdom i
brons, silver och guld. 1 idrottsmärksfordringarna har ä"len ingått skidoch
slmprov. Etc speciellt skid- och skridskomärke stiftades år 1941 och
har trots sin korta tlllvaro redan hunnit bli populärt. 'Fl'ån idrottsmärkesstatistiken
kan a nföras att 39.746 idrottsmärken har utdelats under åren
1914--1946.
Då verksamhcten redan på ett tidigt stadium visade slg bli mycket
omfattande, förstod man, att den skulIe bli alltför betungande för en styrelse,
varför ollka utskott bildades. Sålunda fines 1) gymnastik-, 2) lekoch
idrotts-, 3) skid- och 4) simutskott, som har tili uppgift att genom
40
Vackerl Iinjespel bjuder den moderna kvinnogymnastike.n.
kurser och propaganda . försöka driva fram arbetet inom den gren av
fysisk fostran, som hör till deras specialområde.
1 den mån arbetsbördan ökades, visade det sig också nödvändigt mea
omfattande ku,·sverksamhet. Gymnastiklärarinnorna räckte ej till, utan
genom kurser började man dels utbilda nya instruktriser för landsortens
41

44
F. S. K. G:s hedersmedlemmar:
Gymn.1är. Ester Aschan.
Gymn.1är. Berta Forsius.
Gymn.1är. Anna Gripenberg.
Fru Vall:;org Lassenius.
Fru Valborg Londen.
Gymn.1är. Ester Ringbom.
.
V år kvinnogymnas tik av 1 dag .
Då man under gymnastikfesten i Jakobstad säg våra gråklädda elitgymnaster
lätt och graciöst röra sig på den gröna gräsplanen i rytmiska
rörelseserier, fyllaes säkert mången av förvåning över de'1 livsglädje oeh
lekande skönhet de gay prov på. Helt naturligt uppstod tanken, hur har
detta blivit möj,igt? lHur har vår tids kvinnogymnast lärt sig att ge uttryck
åt sä mycket, lärt sig att driva sina rörelser tili en sådan helgjuten
fulländning? Gårdagens gymnast, fliekan från sekelskiftet, stod iklädd
en tung oeh ovi6 dräkt oeh svängde sin stav med styva rörelser. Det är
en avsevärd skillnad på gymnasten för 50 år sedan oeh dagens tunikaklädda
gymnast, en våldsam utvecklingskurva, som kanske är intressant
att göra närman' bekantskap med.
Den äldsta kVinnogymnastiken i vårt land hämtades från Tyskland
under 1870-talet tili Matilda .Asps gymnastikinstitut oeh gick under namn
av Spiess-gymnastik. Tili en början gymnastiserade man i sina van1iga
kläder, länga kjolar, strumpor, skor oeh korsetter, men trots den begränsade
rörelsefriheten, var övningarna ändå rätt kvinnligt betonade.
Efter Ling-gymnastikens genombrott i SVerige, fördes denna gymnastikart
över tili oss, genom att största delen av våra gymnastiklärarinnor
fiek sin utbildning där. Den byggde på ett strängt anatomiskt oeh fysiologiskt
rörelsesehema och hade samma slags övningar bM.e för kvinnor
oeh män. Att den aldrig hos oss fick samma strama utformning som
i Sverige, berodde på att den nägot mjukare Spiessgymnastiken redan
hunnit få ett fagt grepp om gymnasterna.
Därför var det oekså lättare för vär kVinnogymnastiks första nydanare,
Elli Björksten att bryta sig ut ur iLing-systemet. Hon byggde
sin gymnastik på den lLingska grunden, men omfoqnade den efter det
kvinnliga psyket oeh den kvinnliga fysiken.
Småbarnsgymnastik, som dittills varit ett okänt begrepp, är också ett
verk av Elli Björksten. Dittills hade det ieke funnits nägon skillnad
mellan de vuxnas oeh barnens gymnastik. Men!Elli :Björksten tog vara
på barnens inneboende leklust oeh fantasi oeh skapade de olika slag av
gymnastiska lekl'örelser, som vi, om oek i något moderniserad form, användel'
ännu i dag.
45

Mot soI och
Ijusare
ryrnder
46
Kvinnogymnastikförbundets
ordrörande
fm Gertrud Wichmaonn
Spänst, grace och livsglädje
K vinnogymnaster
under förra sekIet
47