konvertering orig - effektiv

Temarapport
PASSED
Konvertering av
elvärmda småhus
– en översikt av olika utformningar för uppvärmningssystem
Martin Sandberg
PASSED
PASSED
PASSED
1

2
EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med
ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter:
● ELFORSK
● Borlänge Energi AB
● Borås Energi AB
● Elbolaget i Norden AB
● Falu Energi AB
● FORMAS
● Graninge Kalmar Energi AB
● Göteborg Energi AB
● IMI Indoor Climate
● Jämtkraft AB
● Karlstads Energi AB
● Mälar Energi AB
● Skellefteå Kraft AB
● SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
● Statens Energimyndighet
● Svensk Fjärrvärme
● Sydkraft AB
● Umeå Energi AB
● Uppsala Energi AB
● Vattenfall AB
● Öresundskraft AB

Förord:
I Sverige har vi ett övergripande mål att minska elanvändningen. Omställningen stimuleras
av svenska myndigheter med hjälp av bidrag. Vid konverteringar av värmesystem i
småhus finns det många alternativ till hur värmesystemet kan förändras och utformas
med bibehållen och i många fall förbättrad inomhusmiljö för de boende. Det finns
också många saker att tänka på och tyvärr är det lätt att göra enkla misstag. I den här
rapporten presenteras översiktligt olika alternativa utformningar för värmesystem och
några erfarenheter som finns vid både hel- och delkonvertering av både direktelvärmda
och eluppvärmda vattenburna värmesystem. Rapporten ger en del förslag till vad man
bör tänka på när värmesystemet i ett småhus omställs. Utgångspunkten för rapporten
är att småhuset har direktelvärme eller eluppvärmt vattenburet värmesystem. Rapporten
skall ge en övergripande bild av goda förslag hur uppvärmningssystemet i ett småhus kan
konverteras. Kostnaderna för olika åtgärder har avsiktligt utelämnats då de är beroende
av åtgärdernas omfattning och utgångsläget. I vissa fall presenteras ändå övergripande
kostnader för en åtgärd för att ge läsaren en uppfattning om den ekonomiska omfattningen.
Martin Sandberg, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
Innehåll:
Inledning
Husets energianvändning
Varför skall man byta
uppvärmningssystem?
Elvärmda småhus
Att byta uppvärmning
Diskussion
Referenser
4
7
8
10
15
26
27
3

4
Inledning
I Sverige finns omkring 1,6 miljoner
småhus där nästan 60 procent av
befolkningen mellan 16 och 74 år
bor. När ordet småhus nämns tänker
många på fristående villor men i själva
verket innefattar begreppet både villor,
tvåfamiljshus, kedje- och radhus.
Småhusbyggandet har till stora delar varit styrt av
konjunkturen i landet och den senaste lågkonjunkturen i
början 90-talet innebar att byggandet avtog dramatiskt
från ungefär 29 000 byggda småhus per år till någonstans
mellan 4000 - 5000. Den senaste statistiken från SCB
över bostadsbyggandet är från år 2002 och visar att det
byggdes 7 884 nya småhus i landet under 2001 och 7 227
under 2002 (SCB, Färdigställda bostadshus 2002).
Småhusbyggandet i Sverige var som störst från mitten av
1960-talet till början av 1980-talet (Figur 1).
Figur 1. Antal nybyggda småhus per år mellan 1955 och 2000
(Källa: SCB, Färdigställda bostadshus 2002)
Olika typer av uppvärmningssystem
I tabell 1 visas ett utdrag ur SCB:s statistik för småhus
2001 (SCB, Energistatistik för småhus 2001) uppdelade
per byggår och befintlig installerad värmekälla.
Beroende på när småhusen byggdes har olika typer av
uppvärmningssystem installerats. Detta har styrts av
vilka system som har varit enkla och billiga att installera
tillsammans med de kunskaper som då fanns om framtida
energiproduktion. Ofta har ingen eller liten hänsyn
tagits till vad det kostar att producera värmen vid drift
av anläggningen under en längre tid. Historiskt sett är
det bland småhus byggda före 1941 vanligast med en
kombinerad uppvärmning med el och ved.
Olja som uppvärmningssätt är vanligast bland hus byggda
under perioden 1941 till 1960 medan eluppvärmning
är det dominerande uppvärmningssättet i hus byggda
efter 1960. Det här innebär att ca 19 procent av alla
småhus i Sverige har direktverkande elvärme och
ytterligare ca 15 procent vattenburen elvärme som
enda uppvärmningsalternativ. Ungefär en tredjedel av
alla Sveriges småhus värms således med el. Ytterligare
34 procent har möjlighet att värma med elvärme
i kombination med olja och/eller ved i så kallade
kombipannor. Totalt 67 procent av Sveriges hushåll har
elvärme som alternativ eller enda uppvärmning.

Tabell 1. Antal småhus 2001 efter befintlig värmekälla och byggår, procent och 1000-tal
(Källa: SCB, Energistatistik för småhus, EN 16 SM 0201)
Byggår
Befintlig -1940 1941 1961 1971 1981 1991- Samtliga Samtliga
värmekälla -1960 -1970 -1980 -1990 1000-tal procent
Enbart elvärme (d) 9.4±1.2% 4.5±1.1% 13.8±1.9% 45.7±2.0% 13.9±1.3% 4.7±1.6% 295±11 19.0±0.7%
Enbart elvärme (v) 10.2±1.2% 14.3±1.9% 13.1±1.5% 6.8±1.0% 40.5±1.9% 43.8±3.1% 232±10 14.9±0.6%
Panna för:
Enbart olja 6.5±1.0% 12.1±1.5% 8.2±1.5% 2.0±0.5% .. .. 89±7 5.7±0.5%
Olja och
biobränsle 7.2±1.0% 10.2±1.5% 6.0±1.1% 2.3±0.8% - 1.6* 82±7 5.3±0.5%
Olja, biobränsle
och el (d) 1.0* .. .. .. - .. 6±2 0.4±0.1%
Olja, biobränsle
och el (v) 11.9±1.2% 17.4±1.9% 9.7±1.5% 4.5±0.8% 1.3±0.6% .. 140±9 9.0±0.6%
Olja och el
(d) 1.0* .. .. - .. - 7±2 0.5±0.1%
Olja och el
(v) 5.7±0.7% 10.6±1.5% 14.6±1.9% 3.8±0.8% 0.0* .. 105±8 6.8±0.5%
Biobränsle
och el (d) 14.4±1.2% 3.4±0.8% 4.5±0.7% 11.1±1.0% 4.4±0.6% 7.8±1.6% 135±7 8.7±0.5%
Biobränsle
och el (v) 11.4±1.2% 10.9±1.5% 6.0±1.1% 6.3±0.8% 20.3±1.9% 18.8±3.1% 161±8 10.4±0.5%
Enbart
biobränsle 3.2±0.7% 2.6±0.8% 0.4* 0.8±0.3% 1.9±0.6% 0.0* 27±4 1.7±0.3%
Berg/jord/sjövp 2.2±0.5% .. 2.6±0.7% 1.3±0.5% 1.3±0.6% 3.1±1.6% 27±4 1.7±0.3%
Fjärrvärme 2.7±0.7% 4.2±0.8% 7.8±1.5% 9.0±1.0% 7.0±1.3% 4.7±1.6% 94±7 6.0±0.5%
Annat 12.9±1.2% 8.3±1.1% 13.4±1.9% 6.3±1.0% 8.2±1.3% 12.5±3.1% 155±9 10.0±0.6%
Samtliga,
1000-tal 403±5 265±4 268±4 398±3 158±1 64±2 1555±4 1555±4
d = direktverkande, v = vattenburen, .. = Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges,
* = Skattning baserad på färre än 10 urvalsenheter, - = Inget att redovisa
5

Vilket energislag som används för uppvärmning styrs till
stora delar av energipriset. Den totala energianvändningen
i sektorn bostäder uppgick 2001 till 91 TWh. Fördelningen
mellan småhus (inkl. jordbruksfastigheter), flerbostadshus
och lokaler var 38, 29 respektive 24 TWh (SCB,
Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler).
Den procentuella fördelningen mellan använda energislag
och uppvärmningskällor för småhusen under 2001 såg
ut enligt figur 2. Över en tredjedel (38,5 procent) använde
enbart el som enda uppvärmningskälla medan ca 11
procent använde enbart olja. Kombinationen el och
biobränsle stod för ca 18 procent.
6
Uppvärmning i förändring
De senaste 10 åren har de uppvärmningssystem
som installeras i nya småhus förändrats till att
nästan uteslutande vara vattenburna system med en
frånluftsvärmepump, ca 90 procent enligt Statens
Energimyndighets enkätundersökning (Svensk
småhusbyggnation 2000/ 2001). De övriga 10 procenten
är till stora delar fjärrvärme. I undersökningen konstateras
också att golvvärme blir allt vanligare i nybyggda småhus.
Det finns osäkerheter i SCB:s statistik i tabell 1 på grund
av att den baserar sig på ett förhållandevis litet urval i
förhållande till det totala antalet småhus. Det här gör också
att små förändringar och tendenser inte syns så väl i
statistiken tillsammans med att vi har en låg nybyggnation
av småhus i Sverige. Det här visar sig t. ex. för fjärrvärme
där den statistik som Svenska Fjärrvärmeföreningen
uppger (Nuläge värmegles fjärrvärme) skiljer sig från den
som anges i SCB:s statistik i tabell 1 med 143 000 anslutna
småhus mot 94 000.
Ett annat exempel är värmepumpar där enbart berg-, jord-
och sjövärmepumpar redovisas separat. De övriga typerna
av värmepumpar finns inom samtliga kategorier i tabell 1
p.g.a. att de inte klarar av att tillgodose hela byggnadens
energibehov över ett år. Det totala antalet värmepumpar
som finns installerade är ca 186 000 enligt SCB.
Energianvändning I befintliga småhus
Av den totala elanvändningen i Sverige år 2001 som uppgick
till drygt 150 TWh (Energiläget 2002) användes ca 21,6 TWh
(SCB, Energistatistik för småhus 2001) för uppvärmning och
hushållsel i de småhus som helt eller delvis använder el för
uppvärmning. Ytterligare 2,5 TWh användes till hushållsel
i de övriga småhusen, totalt 24,1 TWh eller 16,1 procent av
Sveriges totala elanvändning. Av den andelen användes ca
14,9 TWh till uppvärmning av småhus.
Figur 2. Antal småhus 2001 uppdelade efter
uppvärmningskälla och använda energislag.
(Källa SCB, Energistatistik för småhus 2001.)

Husets energianvändning
Ett normalstort småhus använder vanligen
mellan 20 000 och 25 000 kWh per år.
Energin används för att skapa ett bra
inomhusklimat för de boende och för att
förse bostaden med belysning, varmvatten
och driva diverse utrustning i hemmen
som förenklar vårat leverne. Energibehovet
kan delas in i tre delar:
Uppvärmning
Till uppvärmning av småhusen används ungefär 60
procent av den totala tillförda energin under ett år.
Uppvärmningsbehovet består av olika delar där ungefär
15 procent av energin används till att värma ventilationsluften,
medan den övriga energin kompenserar
för förluster till omgivningen, så kallade
transmissionsförluster, genom tak, golv, väggar och
fönster. Andelen energi som används för att värma
ventilationsluften varierar beroende på vilken typ av
ventilationssystem byggnaden har isolering, typ av fönster,
etc.
Tappvarmvatten
Varmvatten är för många av oss en självklarhet men
faktum är att ca 20 procent av den totala energi
användningen under ett år går åt till att värma
varmvattnet.
Hushållsel
Hushållet har olika apparater som använder energi.
Totalt står hushållselen för ca 20 procent av den tillförda
energin till en bostad under ett år. Att kyla matvaror, värma
mat, tvätta, m.m. är poster som använder mycket energi.
(Källa: Minska energikostnaderna i ditt hus)
Stora variationer
Energianvändningen i enskilda hushåll kan variera mycket
beroende på de boendes vanor och beteende eller
om det är ett permanent bebott hus eller fritidshus. De
exempel som ges här gäller för permanent bebodda hus.
De boendes beteende kan minska energianvändningen
för både uppvärmning, tappvarmvatten och hushållsel
väsentligt.
Ett exempel är vädring där energianvändningen kan bli
mycket hög beroende på hur ofta och länge man vädrar
samt vilken typ av uppvärmningssystem som finns
installerat.
Årsenergianvändning
Årsförbrukning energi 20000 - 25000 kWh
Tappvarmvatten 20%
Årsanvändning 4000 - 5000 kWh
Hushållsel 20%
Årsanvändning 4000 - 5000 kWh
Inbördes fördelning:
Kyl, frys och sval 26%
Matlagning 18%
Tvätt och tork 18%
Belysning 16%
Disk 9%
Övriga apparater 13%
Uppvärmningsbehov 60%
Årsanvändning 12000 - 15000 kWh
Inbördes fördelning:
Ventilation 15%
Tak 15%
Ytterväggar och dörrar 20%
Fönster 35%
Golv och källare 15%¨
(Källa: Minska energikostnaderna i ditt hus.)
7

Varför skall man byta
uppvärmningssystem?
Staten vill långsiktigt ha ett uthålligt
energisystem som tryggar Sveriges
energianvändning.
De övergripande motiven för att byta
uppvärmningssystem (konvertera)
kommer från regeringen som har till
uppgift att kontrollera hela Sveriges
energisituation. Ser man till utvecklingen
för elanvändningen i Sverige har den
ökat totalt sett. Från 1970 fram till 1987
ökade elanvändningen med knappt 5
procent per år. Från 1987 fram till idag
har ökningstakten avtagit och ökningen
i elanvändning har i genomsnitt varit 0,5
procent per år.
8
Energipolitik som styrmedel
För att ställa om Sveriges energisystem och minska
elanvändningen lägger regeringen med jämna mellanrum
fram energipolitiska propositioner. Propositionerna ligger
sedan till grund för de energipilotiska programmen, det
senaste från 1997. I mars 2002 lades en ny energipolitisk
proposition fram (Regeringens proposition 2001/02:
143) som har nya förslag till den fortsatta omställningen
av Sveriges energisystem och som kommer att ersätta
motsvarande åtgärder i 1997 års energipolitiska program.
Minskande elproduktion
Det finns också andra motiv till att försöka ställa om
energianvändningen inom småhusen. Ett av skälen är
att efter det att Barsebäck 1 stängdes finns risk för att
det uppstår effektbrist under morgnar och eftermiddagar
vid kalla vinterdagar då många personer är hemma och
duschar, tvättar och lagar mat i sina hushåll tillsammans
med att industrin använder elenergi till sina processer.
Ett annat skäl är också att öka flexibiliteten i de enskilda
småhusen så att beroendet av ett energislag minskar.
I 1997 års energipolitiska program har det bland annat
givits bidrag till fjärrvärmeanslutning, effektminskande
åtgärder och konvertering från elvärme i syfte att minska
elanvändningen i bebyggelsen. Syftet med de här
åtgärderna var och är att de skall bidra till att minska
elanvändningen så att de tillsammans med andra åtgärder
på elproduktionssidan möjliggör att kärnkraften i Sverige
kan avvecklas på sikt. En första reaktor har också stängts
av i och med att reaktor 1 på Barsebäcksverket stängdes
i november 1999.
För den enskilde husägaren är det oftast ekonomin
som är avgörande för om och när det blir ett byte eller
komplement till uppvärmningssystemet. I de fallen utgår
man från det aktuella elpriset och räknar sedan ut på hur
lång tid som det nya uppvärmningssystemet kan betalas
av. Ofta sker byte från en uppvärmningskälla till en annan
när den gamla har gått sönder och ändå behöver bytas
ut.

Skatter och bidrag
Politiskt används både skatter och bidrag för att styra
och stimulera den enskilda husägaren vid val av ny
uppvärmningskälla. Det finns t ex olika energiskatter
på bränslen för att styra användningen av dem.
Skatter används också för att göra det ekonomiskt
möjligt att byta bränsle för en enskild husägare. Vid
om- och nybyggnation är bidrag ett sätt att påverka
vilket uppvärmningssystem som väljs och vilken typ av
utrustning som installeras.
Bidraget gör det möjligt och ibland ekonomiskt fördelaktigt
att välja ett uppvärmningsalternativ som utan bidrag
är dyrare att investera i. Bidrag kan ges i olika former
och är ofta villkorade genom att man måste ha ett visst
utgångsläge och enbart kan byta till några givna alternativ.
Bidragen kan också användas för att stimulera vissa
marknader som förutses spela en viktig roll i framtiden.
Ett exempel på ett sådant område är solvärme där man
i början gav bidrag för att stimulera marknaden och
stimulera utvecklingen. Solvärme är idag ett lönsamt
komplement i vissa typer av anläggningar. Ett bidrag kan
snabbt dras in och förutsättningarna för att få dem kan
förändras.
Vem får bidrag?
Bestämmelserna för bidrag finns i förordningar som
samlas i Svensk författningssamling (SFS). Utifrån
förordningarna formulerar ansvarig myndighet föreskrifter
som beskriver och förtydligar vad som skall uppfyllas
för att man skall få bidrag. Till föreskrifterna finns
ansökningsblanketter som fylls i av sökande och som
skickas in till länsstyrelsen i respektive län. Föreskrifter
för bidrag på energiområdet formuleras av både Statens
Energimyndighet och Boverket. Ofta är det länsstyrelsen i
respektive län som beslutar och betalar ut bidragen.
Konverteringsbidrag
Ett konverteringsbidrag infördes för första gången 1998
men stoppades 1999. Bidraget återinfördes den 1 juni
2001 och avslutades i januari 2003. Bidraget innebar att
en viss ekonomisk ersättning betalades ut vid helt eller
delvis byte från elvärme till annan individuell uppvärmning.
Med annan individuell uppvärmning menas t ex
biobränsle, olja, gas eller fjärrvärme.
9

Elvärmda småhus
Ungefär en tredjedel av småhusen i
Sverige värms med elenergi som tidigare
nämnts. Av småhusen har ca 19 procent
direktverkande elvärme och ytterligare ca
15 procent vattenburen elvärme som enda
uppvärmningsalternativ.
Utformningarna och förutsättningarna för de här systemen
är olika och uppbyggnaden av dem skiljer sig åt genom
det sätt som elenergin omvandlas till värme och fördelas
i husen. I de här siffrorna finns också redan konverterade
hus till främst olika typer av värmepumpar och de här är
troligtvis inte intressanta för konvertering igen. Hur stor
andel framgår inte av tillgänglig statistik.
Det grundläggande syftet för ett värmesystem är att
värmen skall fördelas jämt i bostaden och kompensera
för svängningar i utomhustemperaturen så att en jämn
inomhustemperatur kan hållas. Detta sker genom att den
tillförda effekten regleras med en styrutrustning.
80 procent går till uppvärmning
och tappvarmvatten
Totalt används ca 80 procent av den tillförda energin för
att värma bostaden och tappvarmvattnet. De övriga 20
procenten används av hushållsapparaterna, som inte
kommer att behandlas här. Det skall dock nämnas att
hushållselen till viss del bidrar till uppvärmningen på grund
av att den omvandlas till värmeenergi.
Hur mycket värmeenergi från hushållselen som
tillgodogörs som uppvärmning beror till stor del av hur väl
det befintliga uppvärmningssystemet kan kompensera
för interna tillskott av värme genom att reglera ned den
utstyrda effekten.
Direktelvärmda värmesystem
Med direktverkande elvärme menas att elenergin
omvandlas direkt till värme i elradiatorer. Placeringen
av radiatorerna är under fönster. Anledningen är att
när radiatorn värmer luften stiger den och på så sätt
motverkar den det kallras som bildas av att luft kyls mot
de kalla fönstren.
10
Det är också vanligt att det i fönsterkarmarna eller ovanför
fönstren finns intag för att tillföra uteluft och ventilera
byggnaden. Radiatorns uppgift är även här att motverka
den kalla luftströmmen som kommer in vid kall väderlek
och som kan ge upphov till drag inomhus.

Termostatreglering
Många elradiatorer regleras med termostater placerade på
varje radiator. De första elradiatorerna som installerades
var utrustade med termostater som bestod av en
bimetallbrytare. Bimetalltermostaten reglerar temperaturen
genom att slå på och av radiatorn. En utveckling av
bimetallbrytaren var att den kompletterades med s.k.
accelerations- och kompensationselement som värmer
termostaten. Det här gör att termostaten får kortare till-
och frånslagstider vilket ger en jämnare rumstemperatur.
Nyare elradiatorer är elektroniskt styrda med en inbyggd
regulator som ersätter termostatens funktion. Den
elektroniska regulatorn styr den avgivna värmeeffekten
gradvis efter rumstemperaturen och ger således en ännu
jämnare rumstemperatur (Styrsystem för direktverkande
elvärme).
Beredning av tappvarmvatten
Tappvarmvattnet i ett direktelvärmt småhus värms i
tappvarmvattenberedare som antingen har elpatron eller
värmesköldar för att omvandla elenergin till värme. Många
äldre beredare har ganska dålig isolering och det kan
i många fall vara värt att isolera lite extra runt dem. Ett
byte av varmvattenberedare p. g. a. värmeförluster är inte
ekonomiskt försvarbart utan varmvattenberedaren skall
bytas när den slutar att fungera eller börjar läcka.
Styrsystem
Det finns också övergripande styrsystem för
direktverkande elvärme som ersätter termostaterna
på radiatorerna. Det finns i huvudsak två olika typer av
system. De så kallade ”centraliserade styrsystemen” pulsar
ut elenergin vid elcentralen. Systemet arbetar genom att
dela in huset i olika zoner som regleras separat. Varje zon
innehåller flera elradiatorer som styrs tillsammans. De så
kallade ”decentraliserade styrsystemen” arbetar däremot
genom att elenergin pulsas ut vid varje radiator vilket
medför att husets alla rum regleras separat. Styrsystemen
utvecklades på grund av att de äldre elradiatorernas
termostater slutade att fungera.
De decentraliserade styrsystemen medger också
bättre styrning av rumstemperaturerna vilket medför
energibesparingar (Styrsystem för direktverkande
elvärme). Både typerna av system har ofta funktioner
i form av nattsänkning, vädringslås m.m. som medger
energibesparing. Har man gamla elradiatorer med
bimetalltermostater kan det vara bra att överväga att
installera ett styrsystem.
Elvärme = billig installation
Ett av de största skälen till att så mycket som 18 procent
av småhusen har direktverkande elvärme installerat är att
det har varit ett billigt alternativ att installera p.g.a. att det
enda som behövts installeras utöver elradiatorerna har
varit elkablar. Har man valt enskilda radiatortermostater
så har också reglerutrustningen installerats samtidigt.
Distributionsförlusterna är också obefintliga i den här
typen av system och med bra individuella termostater kan
man normalt ha en lägre total energianvändning än ett
elvärmt vattenburet system.
11

Vattenburna värmesystem
Ett elvärmt vattenburet värmesystem är mer avancerat
än de direktelvärmda p.g.a. att fler komponenter ingår
i systemet vilket också har medfört ett mer omfattande
installationsarbete när huset byggdes. Ändå har så många
småhus som 15 procent vattenburna värmesystem.
Det här beror också till en viss del på att en del satte in
elpannor i befintliga hus med vattenburna system under en
period.
Tvårörssystemet
Tvårörssystemet innebär att värmevattnet fördelas
parallellt över radiatorerna med gemensam framledning
och returledning. Ofta är ett antal radiatorer anslutna till en
stam som går till en del av huset. I ett och samma hus kan
flera stammar vara anslutna till en fördelare där varje stam
justeras med individuella justeringsventiler. I många fall kan
det vara aktuellt att kontrollera så att värmesystemet är
rätt injusterat och korrigera eventuella felaktigheter.
Reglerutrustning
Vattenburna värmesystem har oftast en reglerutrustning
som styr vilken temperatur vattnet har som fördelas ut
till radiatorerna, den så kallade framledningstemperaturen.
I gamla villor kan det i undantagsfall finnas enbart
en shunt som ställs in manuellt. Vanligt är att man i
de här fallen kompletterat med en reglerutrustning.
Regleringen av framledningstemperaturen sker vanligen
genom att utetemperaturen mäts och att det finns
en så kallad framledningskurva som anger hur varmt
framledningsvattnet skall vara vid olika utetemperaturer.
Framledningskurvor
Reglerutrustningen kan ha ett flertal framledningskurvor
som man kan välja mellan beroende på vad det är för
typ av hus man bor i och var i landet man bor. Ibland kan
reglerutrustningen också mäta inomhustemperaturen med
en givare och utifrån den styra framledningstemperaturen.
En del elpannor reglerar istället framledningstemperaturen
genom att styra effekten på elpatronerna i pannan. I de
här fallen finns inte någon reglerutrustning med shunt.
12
Det som utmärker de vattenburna värmesystemen
som uppvärmningskälla är att elenergin omvandlas
till värme centralt i en elpanna eller elkasset och att
värmen sedan distribueras ut i bostaden. Det finns två
typer av vattenburna värmesystem , tvårörssystem och
ettrörssystem.
Ettrörssystemet
Ettrörssystemet innebär att radiatorernas inlopp och
retur kopplas till samma framledning och temperaturen
på värmevattnet kommer således att sjunka efter
varje radiator vilket också inverkar på den avgivna
värmeeffekten. Det här kompenseras med att vattenflödet
genom varje radiator justeras och att ytan på varje radiator
ökas något.

Radiatorer
Det är mycket vanligt i äldre småhus med väggmonterade
radiatorer i vattenburna värmesystem. Radiatorerna
placeras under fönstren av samma anledningar som
för elradiatorerna. I nyare villor blir det allt vanligare att
radiatorerna förläggs i golven, så kallad golvvärme.
Till skillnad från väggplacerade radiatorer har
golvvärmen en mycket större värmeavgivande yta vilket
innebär att temperaturen i systemet är lägre. Det här
gynnar uppvärmningskällor som är beroende av att
värmesystemen inte har för höga framlednings- och
returtemperaturer, t ex värmepumpar.
Det kan dock uppstå problem med kallras vid fönster
om de inte är tillräckligt isolerade. För att inte kallras skall
uppstå rekommenderas att hela fönsterkonstruktionen
(glas, båge och karm) inte har ett U-värde som överstiger
1,0 W/m2K (Grundtips för golvvärme). Det är också
viktigt med extra isolering av golvkonstruktionen vid val av
golvvärme. Annars finns det risk för att en stor del av den
tillförda energin blir förluster till marken under huset och
på sätt kan energianvändningen bli högre än det var tänkt
från början.
Möbleringen påverkar!
Termostater som sitter placerade direkt på radiatorventilen
har problem med att känna rätt temperatur för
reglering av rumstemperaturen. Det här kan bero på
flera orsaker. Vanligt är att det finns möbler placerade
framför termostaten och radiatorn vilket innebär att
både värmeavgivningen från radiatorn minskar och att
termostaten känner av och reglerar fel temperatur. Samma
problem kan uppstå om t ex tjocka gardiner placeras
framför eller över termostaten. Upplevelsen är att det
antingen blir för varmt eller kallt i rummet.
Ett bra sätt att förhindra detta är att inte placera möbler
framför radiatorer och om man måste så ställ dem en bit
ifrån. Fördelen med termostater placerade på varje radiator
är att varje rum individuellt kan regleras och på så sätt
kompensera för så kallad ”gratisvärme” från solinstrålning
och apparater. Nackdelen är att termostaten också
kompenserar för temperatursänkningar som uppstår vid
t ex fönstervädring. Termostatventiler bör generellt inte
kombineras med avancerade shuntautomatiker som styr
på inomhustemperaturen.
Termostater
Väggmonterade radiatorer i ett vattenburet värmesystem
är vanligen utrustade med en termostat monterad på en
radiatorventil. Det kan i undantagsfall finnas radiatorer
i gamla värmesystem som är utrustade med enbart
strypventiler. Termostaten har en känselkropp som känner
av rumstemperaturen och reglerar den genom att styra
den avgivna effekten från radiatorn. Känselkroppen kan
bestå av en vaxkropp eller en bimetall. Känselkroppen
påverkar radiatorventilens öppning och således också
flödet av vatten genom radiatorn som i sin tur har en direkt
inverkan på rumstemperaturen.
13

Utvecklingen av termostater
Utvecklingen av termostater har gått framåt och idag finns
det radiatortermostater som antingen har ett elektriskt
ställdon eller ett kapillärrör och en givare som tillsammans
med regulatorenheten kan placeras på en vägg ute i rummet.
Det här innebär att givaren flyttas bort från radiatorn och
problemen med fel temperaturnivå undviks. I golvvärmesystem
används i regel regulatorer med elektriska givare och ställdon.
Anledningen är att i golvärmesystemen finns flera slingor
kopplade till en och samma fördelare och det är vid fördelaren
som flödet genom slingorna styrs medan rumstermostaterna
finns placerade i respektive rum.
Vädringslås
Elektroniska reglersystem medför också fördelar när det
gäller extrafunktioner. En funktion som har kommit på senare
tid är vädringslås. Vädringslåset fungerar på så sätt att när
inomhustemperaturen sjunker snabbt tolkar regulatorn det
som en vädring och istället för att öka ventilöppningen på
radiatorventilen och kalla på mer värme så stänger regulatorn
ventilen. Det här minskar energianvändningen i väldigt
stor utsträckning. I en simuleringsstudie genomförd inom
EFFEKTIV-programmet (Eriksson 2001) visar resultaten att de
boendes vädringsbeteende kan öka energianvändningen med
20 procent eller mer.
Tappvarmvattnet
Elvärmda hus med vattenburna värmesystem innebär att
tappvarmvattnet kan beredas på lite olika sätt. I en elpanna
är det vanligt att det också finns en beredare för att värma
tappvarmvattnet. I en del hus värms tappvarmvattnet precis
som i de direktelvärmda husen i en separat beredare. Det här
är beroende på vilken typ av elpanna som installerats.
14
Småhusen med vattenburna värmesystem som har el som enda uppvärmningsalternativ är betydligt
enklare och billigare att konvertera än de direktelvärmda p. g. a. att i många fall behöver enbart
elpannan och i vissa fall reglerutrustningen kompletteras eller bytas ut.

Att byta uppvärmning
En drivkraft för att byta uppvärmningsalternativ
för den enskilda småhusägaren
är att investeringen är lönsam. Det innebär
att den besparing man gör med det
nya billigare energislaget kan betala av
investeringen inom en rimlig tidsperiod. Är
inte det ekonomiska underlaget tillräckligt
kan som tidigare nämnts bidrag ändå
stimulera ett byte och göra investeringen
lönsam.
Enligt en studie från Energimyndigheten (Minska
energikostnaderna i ditt hus) där den genomsnittliga
kostnaden för olika alternativ vid övergång till fjärrvärme
beräknats, kostade det i genomsnitt 33 000 kronor för en
husägare att ansluta ett hus med vattenburen elvärme.
Motsvarande kostnad för ett hus med direktverkande
elvärme var 72 000. Skillnaden var kostnaden för det
vattenburna värmesystemet, alltså närmare 40 000 kronor.
1996 undersökte även fjärrvärmeföreningen möjligheterna
och kostnaderna för att ansluta direktelvärmda småhus
till fjärrvärme (Konvertering till fjärrvärme). Resultatet var
att totalkostnaden var runt 80 000 kronor, varav ca 60
procent av kostnaden låg för installationerna i huset och
resten för att distribuera fjärrvärmen fram till huset. Alltså
även här var kostnaden för radiatorsystemen ca 40 000
kronor per hus i genomsnitt.
Investeringskostnaden
Slutsatsen är att investeringen för ett vattenburet
värmedistributionssystem ligger någonstans mellan
35 000 och 40 000 kronor beroende på utformning och
storlek. Det skall också poängteras att de här kostnaderna
är baserade på att flera hus konverteras samtidigt. För
den enskilde husägaren blir kostnaden förmodligen
högre. I den här rapporten kommer inte kostnaden att
redovisas för olika systemlösningar beroende på att den
kan variera kraftigt med omfattningen på värmesystemet
och vilken typ av uppvärmningskälla som installeras och
därför måste bedömas i varje enskilt fall. I stället kommer
viktiga råd vid konvertering att redovisas och en del av de
erfarenheter som har kommit fram från tidigare projekt.
Alternativa systemlösningar
Exemplet ovan visar på att det är betydligt billigare att
konvertera ett småhus som redan har ett vattenburet
värmesystem. Utmaningen ligger i att finna alternativa
systemlösningar för uppvärmningssystemen som,
fastän de inte är förlagda i hela byggnaden, ändå
skapar en god och behaglig inomhusmiljö med en jämn
inomhustemperatur i samtliga utrymmen som används
mer frekvent.
15

Innan arbetet påbörjas
Innan en konvertering påbörjas är det viktigt att
göra en fullständig kartläggning av den befintliga
värmeanläggningen och energisituationen. Detta är
viktigt för att kunna ta riktiga beslut om vilket system som
skall väljas. Det kan vara bra att prata med den lokala
energirådgivaren eller det lokala energibolaget för att få
råd och hjälp med kartläggningen. Det finns också firmor
som säljer den här tjänsten ofta tillsammans med förslag
till energiförbättringar.
Ett bra sätt att gå till väga på om man själv vill göra en
kartläggning av sitt elvärmda småhus är:
Inventera
Gör en inventering av det befintliga värmesystemet och
rita en systemritning om det inte finns.
Minska energianvändningen
Se över alla åtgärder som också sänker energianvändningen
och inte bara minskar energikostnaderna som t ex
installation av reglersystem, byte av hushållsapparater, tillläggsisolering
av vindsbjälklag eller fasad, byte av fönster
m. m.
Gör beräkningar
Beräkna energi och effektbehov med utgångspunkt från
den nuvarande elanvändningen. Effektbehovet kan grovt
beräknas utifrån uppvärmningsbehovet genom att dra
ifrån hushållselen (ca 5000 kWh) och dividera med 7000
för att sedan multiplicera med, 3,0 för södra Sverige, 2,7
för mellersta Sverige och 2,4 för norra Sverige (Villavärmepumpar).
Exempel:
Ett hus beläget i mellersta Sverige med en total elanvändning
på 22 000 kWh. Vi drar ifrån hushållselen vilket ger
17 000 kWh. Huset har ett effektbehov på ca 5,9 kW. Det
skall tilläggas att effektbehovet är beroende på när huset
uppfördes. Äldre hus har generellt ett högre effektbehov
än ett nyare hus från 80-talet och framåt.
Se över alternativen
Gå igenom samtliga uppvärmningsalternativ. Fjärrvärme,
värmepump, biobränsle, gas, olja osv. Fundera på om det
alternativ du väljer kanske påverkar någon annan funktion
i huset som t ex ventilationen.
Kan du få bidrag?
Undersök om det finns bidrag eller andra stöd att söka.
Bra ställen att kontrollera om det finns bidrag är hos länsstyrelsen
eller på hemsidorna hos Energimyndigheten eller
Boverket. Det kan också vara bra att tala med den kommunala
energirådgivaren som har kunskap och kompetens
om vad som gäller.
16

Konvertering i vattenburna system
En konvertering i ett vattenburet system innebär
ofta att enbart elpannan eller elkassetten byts
till en ny uppvärmningskälla. Beroende på hur
framledningstemperaturen i systemet har styrts kan det
vara nödvändigt att en ny reglerutrustning installeras. I en
del fall kanske inte uppvärmningskällan ersätts
utan en kompletterande uppvärmningskälla
installeras som inte är sammankopplad
med det befintliga uppvärmningssystemet.
Utgå från byggnadens
effektbehov
Vid kartläggningen av det befintliga värmesystemet
beräknas effektbehovet för byggnaden. Effektbehovet
beror av byggnadens storlek, byggnadsår och hustyp. Det
här ligger till grund för vilka alternativ som kan bli aktuella
att konvertera till. Det finns flera alternativ som både
kompletterar och i vissa fall också ersätter både elpannan
och varmvattenberedaren:
Värmepump
Värmepumpar delas ofta in i uteluft/ frånluft och vätskesystem
(berg-, jord- och sjövärmepumpar). Uteluft- och
frånluftsvärmepumpar täcker inte hela effektbehovet och
behöver ha en uppvärmningskälla som går in som topplast
vid kalla vinterdagar. Här kan den gamla elpannan eller
elkassetten sitta kvar och fungera som topplast. Ungefär
30 till 50 procent av det totala energibehovet täcks
av den här typen av värmepumpar (Villavärmepumpar).
Berg- jord- och sjövärmepumpar täcker 85 till 90 procent
av det totala energibehovet om de dimensioneras för
halva effektbehovet (Villavärmepumpar). Här kan även den
gamla elpannan eller elkassetten sitta kvar. Beroende på
hur tappvarmvattnet värms kan det vara aktuellt att också
värmepumpen bereder det. Det här är dock väldigt beroende
av det tidigare systemets utformning. Försäljningen
av värmepumpar har ökat i Sverige (Energi & Miljö 2/2002)
,under 2001 såldes det 36 568 värmepumpar totalt att
jämföras med 25 253 år 2000. Den största ökningen stod
värmepumparna för vätskesystemen för. Mer att läsa om
värmepumpar finns i Statens Energimyndighets sammanställning,
Villavärmepumpar.
I de här fallen är det mycket viktigt att det befintliga
systemets radiatorer är försedda med termostater eller
liknande utrustning som kan styra ner värmeavgivningen.
Det här behandlas närmre nedan.
Fjärrvärmecentral
Allt fler småhus blir fjärrvärmeanslutna i Sverige idag.
Under 2001 beräknades att 10 000 småhus anslöts till
fjärrvärme (Energimagasinet 5/01). Det här beror på flera
faktorer. Den främsta är kanske att det sedan 1 juni 2001
fanns bidrag för att installera fjärrvärme i eluppvärmda
småhus (SFS 2001:214). Bidraget upphörde den 31 januari
2003. Många lokala energibolag var, och är, offensiva
med att erbjuda anslutning till husägare med främst
vattenburen elvärme och kombipannor för el, olja och ved.
Fjärrvärmen erbjuder också en trygg tillvaro för husägaren
där energi produceras centralt och levereras via ett
rörledningsnät. Idag finns det mindre fjärrvärmecentraler
som är certifierade vilket innebär att de klarar uppställda
krav specificerade i ett regelverk (SPCR 113). Det här
innebär att energibolag som producerar fjärrvärme
lättare vet vilken prestanda som fjärrvärmecentralen
har. De certifierade centralerna presenteras på Svensk
Fjärrvärmes hemsida www.fjarrvarme.org.
17

Naturgaspanna
Naturgas är ett annat alternativ till elvärme. Naturgasen
ersätter eluppvärmningen helt och en gaspanna behöver
installeras. En modern gaspanna har en årsmedelverkningsgrad
på ca 85 procent. Gas kan också användas
som topplast under kalla vinterdagar i småhus med värmepumpar.
Användningen av gas är beroende av utbyggnaden
av gasnätet i Sverige. Gasnätet är idag utbyggt i
Västsverige från Trelleborg till Göteborg. Det finns långtgående
planer på att bygga ut gasnätet till Stockholm. I
södra Sverige värms 8 000 småhus med gas idag (Energi
& Miljö 3/2002).
18
Biobränslepanna
Ved och pellets är de biobränslen som normalt används i
småhus. Vid konvertering till pellets kan antingen en pelletsbrännare
installeras i en befintlig oljepanna eller så installeras
en pelletspanna. Det finns också pelletskaminer,
men de täcker ofta inte hela husets energibehov. Hur stor
del av energibehovet som täcks beror av hur väl huset är
isolerat, vilken planlösning det har och hur effektiv enheten
är. För att täcka hela energibehovet vid eldning med
ved behövs en vedpanna. För att eldningen skall bli effektiv,
miljövänlig och bekväm måste man ha ett värmelager i
form av en ackumulatortank. Ved kan också eldas i kakelugnar
kaminer och insatser i öppna spisar men kan då inte
täcka hela energibehovet utan enbart en viss del. Hur stor
del av energibehovet som täcks är beroende av samma
förutsättningar som för pelletskaminer.
Solvärme
Solvärme är ett bra komplement till system med ackumulatortankar,
dvs. främst i kombination med vedpannor. Solvärmen
är en kompletterande uppvärmningskälla som ger
mest energitillskott under sommaren men som också ger
tillskott under vår, höst och lite på vintern. En förutsättning
för att solvärmen skall fungera är att det finns ett värmelager.
Solvärmen kan ge tillskott till både tappvarmvattnet
och värmebehovet beroende på hur anläggningen är utformad.
Solvärme är ett alternativ som främst är lönsamt
vid nybyggnation eller byte av en befintlig uppvärmningskälla.
Solvärmen ökar också bekvämligheten i många anläggningar
som t ex vedeldade uppvärmningssystem där
man slipper elda under sommarmånaderna.

Bekvämlighet, driftsäkerhet och miljö
Det behöver inte alltid vara ekonomin som styr valet
av uppvärmningskälla utan det kan också vara andra
värderingar som bekvämlighet, driftsäkerhet och miljö. För
bekvämligheten är det viktigt att tänka på vilken tidsåtgång
som anläggningen kräver för underhåll och bearbetning
av bränsle. Driftsäkerheten är naturligtvis beroende av
underhåll, men den beror också av andra faktorer som t ex
om systemet medger självcirkulation vid strömavbrott.
Nya eller äldre radiatorsystem?
Vid installation av en ny uppvärmningskälla är det viktigt
att veta för vilka temperaturer det gamla systemet är
dimensionerat. Nyare radiatorsystem är dimensionerade
för en framledningstemperatur på 55 °C medan
äldre radiatorsystem ofta är dimensionerade för en
framledningstemperatur som är högre än 55 °C. Det
här innebär att radiatorerna ofta är mindre. När en
ny uppvärmningskälla installeras som arbetar vid en
framledningstemperatur av 55 °C kommer effekten
på radiatorerna att bli lägre och det finns risk för att
inomhustemperaturen sjunker under kalla vinterdagar. Är
det inte acceptabelt att inomhustemperaturen sjunker kan
radiatorerna bytas ut.
Det här kan vara kostsamt och ger ingen direkt besparing.
Ett bättre alternativ kan då vara att förbättra isoleringen av
klimatskalet och då kanske främst genom att byta fönster.
Byte av fönster är också kostsamt men eftersom det leder
till en reducering av den totala energianvändningen kan
det ändå vara lönsamt på ett antal års sikt.
Ett exempel på hur radiatoreffekten ändrar sig för en given
vägghängd radiator med en omgivningstemperatur av 20
°C och en temperaturdifferens på 15 °C ges i figur 3.
Figur 3. Avgiven effekt (W) från ett vattenburet
radiatorsystem i förhållande till total radiatoryta (m²) vid
olika framledningstemperaturer.
Miljön är också en värdering som är intressant. Olika
uppvärmningskällor påverkar miljön i olika utsträckning
samtidigt som driften av dem också styr utsläppen.
I ett projekt inom EFFEKTIV-programmet pågår
arbetet med att genom livscykelanalyser (LCA) och
livscykelinventeringar (LCI) jämföra miljöpåverkan från olika
uppvärmningssystem (Wahlström 2000).
Vid en sänkning av framledningstemperaturen från
65 °C till 55 °C och en radiatoryta på 5 m² sjunker
radiatoreffekten med ca 1400 W vilket innebär ca 30
procent lägre effekt. Exemplet skall ses som en illustration
av konsekvensen att sänka framledningstemperaturen.
Det ska också beaktas att effekten från en radiator är
betingad av hur den är installerad. I vissa fall kan också
en lägre framledningstemperatur kompenseras med att
radiatorsystemet är överdimensionerat vilket ofta är fallet i
äldre anläggningar.
19

Konvertering av direktelvärmda system
Att konvertera ett direktelvärmt hus är en betydligt
större utmaning än för de hus som redan har ett
vattenburet värmesystem. Utmaningen består i att
finna systemlösningar som ger en god värmespridning
i huset och är estetiskt tilltalande samtidigt som de inte
har för omfattande distributionssystem. Anledningen
är att kostnaden för ett vattenburet värmesystem i hela
huset ligger någonstans mellan 25 000 och 40 000
kronor beroende på storlek och utformning vilket ökar
den totala investeringskostnaden och gör investeringen
olönsam i de allra flesta fall. Hela uppvärmningsbehovet
kommer i många fall inte att tillgodoses fullt av den nya
uppvärmningskällan.
Alternativen till att byta ut samtliga elradiatorer och
installera ett vattenburet värmesystem i hela huset är:
– att installera en centraliserad eller decentraliserad
elvärmestyrning
– att installera ett vattenburet värmesystem i delar av
huset.
– att installera en fristående uppvärmningskälla som
inte behöver något värmedistributionssystem.
Delkonvertering av ett
direktelvärmt hus
Nästan alla uppvärmningskällor som kan installeras
vid en konvertering av ett vattenburet värmesystem
kan också användas vid en delkonvertering av ett
direktelvärmt hus. Beroende på vilken den kompletterande
uppvärmningskällan är och hur den installeras
kommer systemet att arbeta olika. Hur stor del av
husets uppvärmningsbehov som tillgodoses av den
kompletterande uppvärmningskällan, oavsett om den är
fristående eller inte, beror främst på planlösningen. En
öppen planlösning medför att värmen lättare sprider sig
mellan rummen och på så sätt ökar effektiviteten. Den
individuella regleringen av uppvärmningskällorna kan dock
variera och likaså effekten. Det här måste anpassas till
varje enskilt objekt.
20
Behåll elradiatorerna!
I många fall behöver inte elradiatorerna tas bort. Fördelar
med att låta alla eller en del av elradiatorerna sitta kvar
är flera. Ett skäl är att husägaren inte är lika beroende av
ett energislag och vid tillfälliga fel kan man alternera mellan
olika uppvärmningsalternativ. Ett annat är att elradiatorerna
i vissa fall behövs som stödvärme i utrymmen som
ligger långt från de värmeavgivande enheterna. Av komfortskäl
kan det också vara bra att låta elradiatorerna sitta
kvar då de kan förhindra en del av kallraset från fönstren
vilket innebär att komforten inomhus bibehålls, men då
måste effekten på radiatorerna reduceras. Av komfortskäl
är det också viktigt att värmen sprids i huset så att det
inte lokalt blir mycket varmare i den del där huvuddelen av
värmen avges. Det är mycket viktigt att den nya uppvärmningskällan
kan styra sin avgivna effekt i förhållande till det
värmebehov som finns. Samtidigt måste det gamla systemet
klara av att styra ned sin effekt under de perioder den
nya uppvärmningskällan är i drift. Det kan alltså vara klokt
att se över regleringen av de gamla radiatorerna.

Installation av elvärmestyrning
Tidigare nämndes de två olika typerna av
elvärmestyrningar, centraliserade och decentraliserade
system. Har man ett hus med gamla elradiatorer som
fortfarande fungerar men som har gamla individuella
termostater är det ett bra alternativ att installera ett
styrsystem. Kostnaden för den här typen av system
varierar beroende på typ och funktion men den brukar
ligga mellan 5 000 och 15 000 kronor. Lönsamheten i att
installera ett elvärmesystem beror på vilken installation
man utgår ifrån och hur många zoner huset delas in i.
Har man gamla termostater eller rent av trasiga som
måste bytas ut blir besparingen naturligtvis större
och investeringen betalar sig snabbare. Besparingen i
energianvändning ligger någonstans mellan 10 och 15
procent för ett 3 zoners centraliserat styrsystem jämfört
med dåliga radiatortermostater. Besparingen blir ännu
större om man utnyttjar dag- och nattsänkning av
inomhustemperaturen som, många fabrikat har funktioner
för. Hur stor besparingen blir beror naturligtvis på hur
mycket och ofta inomhustemperaturen sänks i husets
olika zoner.
Om man bestämmer sig för ett centraliserat flerzonssystem
bör man ta reda på hur den befintliga elinstallationen
är utförd. Reglercentralen installeras direkt i anslutning till
elcentralen och regleringen sker gruppvis. Man bör därför
säkerställa att gruppindelningen motsvarar lämpliga reglerzoner.
Det är lämpligt att kontakta en elinstallatör före
inköp, både med anledning av ovanstående och för beställning
samt installation av det valda systemet.
21

Delkonvertering till vattenburna system
Ett vattenburet system som installeras i efterhand medför
en del kompromisser. Främst gäller det att finna ett installationssätt
som inte innebär allt för stora ingrepp i byggnaden.
Systemet kan delas in i två delar, rörsystem och värmeavgivande
enhet.
Rörsystemet:
Det är mycket vanligt att radiatorrör för distribution av värmevatten
gjorda av förnätade polyetenrör, så kallade PEXrör,
som förläggs i väggar, golv och tak när nya hus byggs
idag. Att efteråt förlägga rören där innebär mycket stora
ingrepp som skulle bli alltför kostsamma och besvärande
för de boende. Istället är det enklare att förlägga värmerören
synliga utanpå väggarna fastsatta med klammer. Det
här uppfattas i en del fall som oestetiskt samtidigt som de
kan om de installeras fel påverka städbarheten i rummen.
Idag finns det alternativ där rören kan förläggas i golvsocklar
av plast eller trä som är anpassade för den här typen
av installationer.
Ett annat alternativ är att förlägga rören i mellanbjälklagen
i huset. Den här typen av installation är beroende
av konstruktionen på huset. Viktigt att tänka på om
radiatorrören förläggs på insidan av några byggnadsdelar
som ytterväggar, vindsutrymmen eller liknande är att
inte konvektions- och diffusionsspärren som tätar
klimatskärmen i huset punkteras vilket kommer att öka
energiförlusterna från byggnaden och medför en ökad risk
för fuktskador. Konvektions- och diffusionsspärren är ofta
placerad på utsidan av den inre väggskivan.
22
Värmeavgivande enhet:
För att avge värmen från en uppvärmningskälla till rumsluften
behövs en värmeavgivande enhet som t ex radiator,
fläktkonvektor eller liknande. Värmeöverföringen till omgivningen
sker enligt tre principer:
Konvektion
Innebär att en luftström värms genom att den passerar
förbi en varm enhet. Kan ske antingen naturligt genom termiska
drivkrafter eller påtvingat med en fläkt.
Strålning
Innebär att värmeutbytet sker genom att en kallare kropp
(huset i detta fall) absorberar energi från en varmare genom
elektromagnetisk strålning. Ett exempel är om man
håller handen en bit från en het kamin.
Ledning
Innebär att värmeutbytet sker i direkt kontakt med en annan
yta.

Panelradiatorer
Den vanligaste typen av värmeavgivande enhet som finns
i småhus är panelradiatorer. En konventionell panelradiator
har en effekt mellan 0,2 och 2 kW beroende på storlek,
placering och framledningstemperatur. Värmeöverföringen
sker till stora delar genom strålning och en liten del genom
konvektion. Panelradiatorer har relativt sett en låg effekt
per ytenhet jämfört med andra värmeavgivande enheter.
Detta medför att panelradiatorerna behöver spridas ut
mer i byggnaden och lämpar sig i hus med mindre öppna
planlösningar med många rum och dörröppningar då
värmespridningen är sämre. Rörsystemet blir i detta fall
mer omfattande och därmed lite dyrare.
Panelradiatorer i praktiken
Ett exempel på en installation som genomförts där
panelradiatorer monterats centralt i ett hus är i Växjö. Där
genomfördes en tekniktävling mellan juni 1997 till maj
1998 där totalt 15 tävlingsförslag lämnades in varav 5 gick
till final och provinstallation (Tekniktävling – Konvertering
av direktelvärmda småhus). Tävlingen arrangerades av
Statens Energimyndighet (STEM) och syftet var att studera
olika systemlösningar vid konvertering av direktelvärmda
hus till fjärrvärme. I tävlingen ställdes bl. a krav på
att minst 80 procent av den erforderliga årsenergin
för uppvärmning skulle förses via värmedistributionssystemet.
Tävlingen tillät också att energieffektiviserande
åtgärder vidtogs. Ett av tävlingsförslagen hette ”Sund
Ström” och tanken med att placera radiatorerna
centralt var att minska omfattningen på installationen av
värmesystemet och därmed reducera kostnaden för det.
För att förhindra kallras från fönster behölls de gamla
elradiatorerna och ett nytt reglersystem installerades. I
samband med installationen byttes det inre fönsterglaset
mot lågenergiglas för att minska energianvändningen.
Tyvärr medgav inte planlösningen i dessa småhus att
panelradiatorerna kunde placeras centralt i huset enligt
ursprungligt förslag.
Några av de erfarenheter som kom fram under tävlingen
som helhet och från det enskilda tävlingsförslaget var
att det styrsystem som skulle reglera ned effekten
på elradiatorerna var svårt att ställa in. Generellt var
uppstarten av systemen och överlämnandet till husägaren
en svag punkt där flera reglercentraler var felinställda
vilket medförde en ökad energianvändning. Ventilationen
i nästan samtliga småhus hade minskat efter det att
provinstallationerna av tävlingsförslagen genomförts.
Anledningen var att tätningslister runt fönstren hade
monterats i samband med energieffektiviseringen som
nästan uteslutande bestod i att förbättra fönstrens totala
U-värde. De hus som hade valts för provinstallationerna
var självdragshus som inte hade några tilluftsdon.
Det här visar på behovet av ett helhetsåtagande vid
konverteringar. Den estetiska utformningen av systemen
ansågs också viktig där detaljlösningar måste prioriteras
och samordningen mellan projektör och montör måste
bli bättre. Ett exempel är golvlister där radiatorrören
är förlagda. Två av provinstallationerna hade en sådan
lösning. I samband med provinstallationerna genomfördes
också simuleringar som visade att de energibesparande
åtgärderna relativt snabbt blir olönsamma vid små
höjningar av inomhustemperaturen. Det är därför viktigt
att inte tillåta övertemperaturer efter konvertering. Det här
ställer större krav på reglerutrustningarna och att systemet
är korrekt injusterat.
Ett annat exempel från en konvertering från direktelvärme
till fjärrvärme är ett projekt som genomfördes i
Landskrona (Häljarp) 1996. Där installerades en så
kallad fjärrvärmehybrid där ca 70 procent av villans
värmeenergibehov täcktes med fjärrvärme och resterande
av elenergi under lågtariff. Värmedistributionssystemet
var ett vattenburet system där 7 strategiskt placerade
vattenradiatorer ersatt 11 av totalt 17 elradiatorer. Det här
innebar att elradiatorer i mindre utrymmen och utrymmen
som fanns avskiljt inte ersattes. Den gamla elberedaren
användes och den laddas av radiatorvärmeväxlaren under
perioder med hög eltariff och sedan med elvärme under
perioder med låg eltariff. Detsamma gällde för driften av
kvarvarande elradiatorer.
23

Fläktkonvektorer
Ett annat alternativ till panelradiatorer är fläktkonvektorer.
En fläktkonvektor har ett mycket större spann på effekten
från några hundra watt upp till tiotalet kilowatt om
så önskas. Värmeavgivningen sker till stora delar genom
påtvingad konvektion. En eller två fläktkonvektorer lämpar
sig i hus med öppna planlösningar där effekten på
konvektorerna kan vara något högre än för konventionella
panelradiatorer och ändå inte bidra till lokala övertemperaturer.
Fläktkonvektorerna medför också en större valfrihet
med placering både i vägg och tak. Fläktkonvektorernas
utformning och effektivitet gör också att de lämpar sig
att kopplas till uppvärmningskällor som arbetar vid lägre
temperaturer som t ex värmepumpar. I skriften Villavärmepumpar
finns råd om hur fläktkonvektorer kan placeras
i småhus med olika utformning tillsammans med en del
goda råd vid installationen.
Värmelist
Värmelisten i ELAB-undersökningen var installerad i
hela huset till skillnad mot fläktkonvektorerna och den
konstaterades ge en jämnare temperaturgradient,
temperaturskillnad på olika höjder, och mindre
temperaturskillnader mellan rummen samtidigt som
behovet av en ackumulatortank inte var lika stort
för att minska antalet start och stopp. Värmelistens
värmeavgivning sker till stora delar genom konvektion och
genom strålning.
24
Fläktkonvektorer i praktiken
Ett av förslagen i tekniktävlingen i Växjö bestod av fläktkonvektorer
som placerades på väggarna och ersatte elradiatorerna.
I det här fallet behövde effekten på de enskilda
konvektorerna vara lägre.
Inom projektet ELAB (Eleffektiviseringslaboratoriet) testades
en markvärmepump (Kapper 1999) med två olika
typer av vattenburna värmesystem, värmelist alternativt
2 st fläktkonvektorer. Projektets intresse låg i att jämföra
både komfortmässiga och ekonomiska faktorer vid konvertering
från direktverkande elvärme till värmepump. Testerna
utfördes i ELAB-projektets provhus som var placerat
i Marma 3 mil söder om Gävle. Provhuset hade ingen
öppen planlösning varför två fläktkonvektorer användes.
Värmepumpen styrdes genom att en rumstermostat placerades
i provhusets hall. Några av slutsatserna i rapporten
är att fläktkonvektorn skall placeras centralt i huset. En
rumstemperatur som är ca 2 °C högre än i övriga närliggande
rum bör hållas där fläktkonvektorn är placerad och
att temperatursänkningen är ca 2 °C för varje tillkommande
dörröppning. Vidare konstaterades också att det är
mycket viktigt för komforten i rummen att innerdörrarna är
öppna till det utrymme där termostaten för styrning av värmepumpen
är placerad och att i de fall fläktkonvektorer
används bör en ackumulatortank installeras för att minska
värmepumpens start och stopp. Ackumulatortanken hade
dock ingen inverkan på årsvärmefaktorn som låg någonstans
mellan 2,5 till 3,0.
En slutsats från testerna i ELAB är att det är viktigt med återkoppling mellan avgiven effekt och
rumstemperaturen i det utrymme som skall värmas. Det här är viktigt p. g. a. av att inte lokala under-
eller övertemperaturer skall förekomma som ger upphov till obehag för de boende. Beträffande
övertemperaturer är det också viktigt ur energianvändningssynpunkt p. g. a. att små övertemperaturer
ökar energianvändningen och kan göra investeringen olönsam.

Fristående uppvärmningskällor
Exempel på fristående kompletterande uppvärmningskällor
är nästan uteslutande det som kallas lokaleldstäder
för biobränsle med undantag av luft-luft värmepumpen.
Exempel på lokaleldstäder som kan täcka en del av uppvärmningsbehovet
i ett direktelvärmt hus och som samtidigt
ger en behaglig inomhuskomfort med inte allt för hög
lokal höjning av inomhustemperaturen är pelletskaminer,
kakel- och täljstensugnar.
Lokaleldstäder för biobränsle
Kakel- och täljstensugnar
Kakel- och täljstensugnar är
stora tunga konstruktioner
som ackumulerar värmen.
Det kan ta upp till tre timmar
för en stor kakelugn att
bli genomvarm och komma
upp till full effekt som ligger
någonstans mellan 2
och 6,5 kW. Värmeavgivningen sker till stora delar genom
strålning. En kakelugn är inte lämplig för små trivselbrasor
och skall inte heller eldas med några vedträn i taget.
En kakelugn bygger på att brasan skall brinna ut ordentligt
och det bör gå 8 till 12 timmar innan en ny brasa tänds
(Vedpärmen). En nackdel som finns med den här typen
av lokaleldstäder är att de inte kan reglera sin avgivna effekt
i förhållande till det värmebehov som finns i det aktuella
rummet utan kakelugnen värmer omgivningen med
värmestrålning från den uppvärmda tunga konstruktionen.
Den värme som är till nytta för huset är beroende av
kakelugnens placering vilket gäller alla punktvärmekällor.
Verkningsgraden ligger någonstans mellan 67 och 75 procent
(Vedpärmen). I tätbebyggda områden kan det vara
bra att kontrollera med kommunen innan en kakelugn installeras
då det kan finnas restriktioner för den här typen
av installationer. Grundkravet är att de skall klara gällande
utsläppskrav i Boverkets byggregler (för närvarande
BFS 2002:19).
Luft-luft värmepump
Luft-luft värmepumpen är ett alternativ som vanligtvis kan
spara cirka 30 till 50 procent av husets behov av värme
över året (Villavärmepumpar). Det här innebär en delkonvertering
och för att få en god funktion krävs att det befintliga
värmesystemet har en god funktion från början. Placeringen
av inomhusdelen är också viktig för besparingen.
Generellt kan sägas att inomhusdelen skall placeras i bottenvåningens
största rum. Mer om placering och dimensionering
finns att läsa i skriften Villavärmepumpar från Statens
energimyndighet.
I samband med att man installerar en fristående uppvärmningskälla
kan en solfångare som värmer vattnet i varmvattenberedaren
vara ett bra komplement. I ett normalhushåll
täcker solvärmen ungefär 50 procent av energibehovet
för att värma varmvattnet och den levererar således
ingen värme till uppvärmningen av huset förutom de förluster
som beredaren har.
Pelletskaminen
Pelletskaminen är ett
intressant alternativ
för att täcka en del av
uppvärmningsbehovet i
direktelvärmda småhus.
Fördelen med pelletskaminen
jämfört med andra typer
av kaminer är att den kan
reglera sin avgivna effekt genom att kaminen styr tillförseln
av pellets till förbränningsutrymmet från ett magasin. Det
här innebär att pelletskaminen kan reglera sin avgivna
effekt kopplat till inomhustemperaturen. Pelletskaminen
är också ofta utrustad med en fläktkonvektor som sprider
värmen. Det har också kommit fram vattenmantlade
pelletskaminer på senare år vilka medför att de också kan
värma tappvarmvattnet, kopplas till ett radiatorsystem eller
en fläktkonvektor. Verkningsgraden för en pelletskamin
som inte är vattenmantlad ligger mellan 45 och 85 procent
(Vedpärmen) och även här gäller att husets planlösning
och kaminens placering är avgörande för hur stor del
av värmebehovet som den täcker. Verkningsgraden för
en vattenmantlad pelletskamin ligger mellan 70 och 90
procent under förutsättning att kaminen justerats in med
ett instrument för rökgasanalys för att få bästa möjliga
verkningsgrad och minsta möjliga utsläpp.
Fläktar
Ett sätt att ytterligare sprida värmen i hus med mindre
öppna planlösningar kan vara att installera små fläktar
ovanför dörrposterna vilka ökar luftombytet mellan rummen.
Det kan vara bra att kontrollera fläktarnas ljudnivå så
att de inte upplevs som störande när är i drift.
25

Diskussion
Hur många småhus som byter uppvärmningssystem eller
uppvärmningskälla är till stora delar styrt av energipriser
och aktuella bidrag. Variationerna kan lokalt vara stora beroende
på flera orsaker. I storstadsområden har energibolagen
varit mycket offensiva med att erbjuda småhusägare
med främst vattenburen elvärme att konvertera till fjärrvärme
(Energimagasinet 5/01). Tendensen är också ökande
när det gäller värmepumpar och då främst värmepumpar
för vätskesystem som ökade sin försäljning mycket under
2001 (Energi & Miljö 2/2002). Försäljningen av pelletsbrännare
och kaminer har också ökat de senaste åren och
uppskattningsvis finns det runt 30 000 installationer runt
om i landet idag.
Valet av uppvärmningskälla är inte självklart. Likaså är
inte valet lätt om elradiatorerna skall tas bort eller inte. Det
första som skall göras för att få ett underlag till beslut är
att göra en inventering. I inventeringen skall det befintliga
värmesystemets uppbyggnad beskrivas tillsammans med
husets effekt och uppvärmningsbehov. Vilket alternativ
av värmepumpar, fjärrvärme, pellets, gas etc. som väljs
är sedan mycket beroende av tillgång på bränsle, husets
placering och i vissa fall personliga värderingar som miljö,
driftsäkerhet och bekvämlighet.
Mer att läsa
EFFEKTIV-programmets hemsida
www.effektiv.org
Konsumentverkets hemsida
www.kov.se - ämnesområde energi
Statens Energimyndighets hemsida
www.stem.se
Minska energikostnaderna i ditt hus
Informationsbroschyr utgiven av Statens energimyndighet
ET 19:2001
EFFEKTIV-programmets miljöbedömningsprogram
www.effektiv.org
Villavärmepumpar
Informationsbroschyr utgiven av Statens energimyndighet
ET 34:2001
Vedpärmen – Nutek, Novator
26
Vid konvertering är det viktigt att ta
ett helhetsgrepp över huset och dess
installationer och ta hänsyn till att en åtgärd
kan påverka andra funktioner i huset. Ett exempel är att
energieffektiviseringsåtgärder kan påverka ventilationen av
huset i stor utsträckning beroende på vilken typ av ventilation
byggnaden har. Oberoende av alternativ är det mycket
viktigt att den nya uppvärmningskällan kan styra sin avgivna
effekt i förhållande till inomhustemperaturen. Det här
är viktigt p. g. a. att små övertemperaturer i inomhusluften
snabbt kan göra investeringen olönsam.
Erfarenheterna från tidigare försök med konverteringar är
att överlämnandet av anläggningen till småhusägaren ofta
är bristfällig. En anläggningspärm underlättar överlämnandet.
Dokumentera eventuella förändringar av värmesystemet
i pärmen och finns det ingen, så upprätta en.
Värmeboken – 20°C till lägsta kostnad,
Författare: Anders Axelsson, Lars Andrén
ISBN 91-46-17693-4
Pelletspärmen
Jordbrukstekniska institutet
Ackumulatorsystem – En installations- och
dimensioneringsguide
Konsumentverket/ Energimyndigheten, ISBN 91-73987-166)
Solenergi. Praktiska tillämpningar i bebyggelse.
Art nr 6444001
Solvärmeboken
Svensk Byggtjänst, ISBN 91-7332-777-8
Solvärmesystem för småhus.
Kursmaterial för installatörer, BFR T1:1998

Referenser
SCB, Färdigställda bostadshus 2002, BO 20 SM 0301
SCB, Energistatistik för småhus 2001, EN 16 SM 0201
SCB, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler,
sammanställning avseende år 2000 och 2001,
EN 16 SM 0204
Nuläge värmegles fjärrvärme,
l. Larsson, S. Andersson, S. Werner.
Svenska Fjärrvärmeföreningen, FOU 2002:74,
ISSN 1402-5191
Svensk småhusbyggnation 2000/2001,
Sammanställning av enkätundersökning,
Statens Energimyndighet december 2001
Energiläget 2002,
Statens Energimyndighet ET 18:2002
Minska energikostnaderna i ditt hus,
Statens Energimyndighet ET 19:2001
Regeringens proposition 2001/02:143,
Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning
Styrsystem för direktverkande elvärme,
ELAB, ISBN 91-972335-2-8
Grundtips för golvvärme,
Konsumentverket, ISBN 91-7398-768-9
Eriksson 2001 et. al., Reglerstrategier och beteendets inverkan
på energianvändningen i flerbostadshus,
EFFEKTIV RAPPORT 2001:04,
ISBN 91-7848-858-3, ISSN 1650 1489
Konvertering till fjärrvärme – Direktverkande elvärme,
Fjärrvärmeföreningen FVF 1996:17
Kanaler till att söka bidrag
För att få reda på vilka regler som gäller och vilka bidrag
som går att söka kan man antingen ta kontakt med den
lokala energirådgivaren eller söka på Internet:
Villavärmepumpar,
Statens Energimyndighet ET 34:2001
Energi & Miljö 2/2002,
Hittills bästa värmepumpsåret, artikel sid. 17
Energimagasinet 5/01,
Högtryck för konvertering av fjärrvärme i småhus,
artikel sid. 24-25
SFS 2001:214, Förordning (1997:634) om statligt bidrag till
investering för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda
byggnader till fjärrvärme.
Ändringar införda t.o.m. SFS 2001:214
SPCR 113,
Certifieringsregler för P-märkning av fjärrvärmecentraler
Energi & Miljö 3/2002,
Konkurrens på naturgasmarknaden inom EU, artikel sid. 46
Vedpärmen, Novator, Nutek
Wahlström 2000 et. al.,
Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem –
Etapp 1,
EFFEKTIV RAPPORT 2000:01, ISBN 91-7848-824-9, ISSN
1650-1489
Tekniktävling – Konvertering av direktelvärmda småhus,
Statens Energimyndighet
Kapper, Test av markvärmepump, ELAB, UG 99:6
Länsstyrelsen:
www.lst.se alternativt www.[länsbokstav].lst.se
Boverket:
www.boverket.se
Statens Energimyndighet:
www.stem.se
27

Denna rapport är framtagen i forskningsprogrammet EFFEKTIV
som bedrivs inom Centrum för Effektiv Energianvändning (CEE).
CEE består av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,
CIT Energy Management och Institutionen för Installationsteknik
vid Chalmers Tekniska Högskola.
Layout och produktion: illustration & information, Borås
EFFEKTIV
c/o SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
28
Box 857, 501 15 Borås. Telefon 033 - 16 50 00. Fax 033 - 13 55 02. Internet www.effektiv.org
RAPP NR 2003:03
ISBN 91-7848-951-2
ISSN 1650-1489