You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
är det en ganska stor mängd akiviteter sorl vi kan atföra<br />
eftersom de inte hör hemma på den politiska arenan. Vad<br />
har kvinnom:rs nya bagarsnrga eller sommarczfe med politik<br />
att göra? oc-h på vilket sätt kan denna organisering ses som<br />
ett hot mot den rådande politiska ordningen?<br />
Kvinnogrupper i glesbygd ar ofta osynliga eller rent av<br />
ointressanta både som kvinnorörelse och politiskt arbete.<br />
Genom de feministiska glasögonen framtrziderdock något<br />
afftat. En organisering av kvinnor som växer fram i var och<br />
varannan by. Ett ifrågasättande av, och ett alternativ till,<br />
dagens politiska ordning vilken genomsyras av hierarkier<br />
och sektorisering. En lokal organisering av kvinnor som är<br />
teritofielL De lokala kvinnogrupperna handlar om att<br />
organisera alla kvinnor på ett lokalt teritorium, inte om<br />
organisering kring en fiåga, en gfl-rpp av frågor, eller en<br />
ideologi, vilket är fallet för de flesta andra kvinnogrupper<br />
crh kvinncnrganisationer. Det är mecl andru orcl möjhgX att<br />
se dessa grupper som alternativa politiska r-rttryck. Det som<br />
kvinnor gör tillsammans i glesbygden idzrg visar på både<br />
styrka och handlingskraft. Det visar också på att kvinnors<br />
or-gam-sering u-rte lzinpye är något rcm några "-speciella kvinnor<br />
i sta'n" sysslar med - om det någonsin har gjort det. Det<br />
fuur-s en kraft i glesbygd-och kur.ske crk*r delvis zutrorlr-urda<br />
möjligheter att bedriva politiskt förändringsarbete.<br />
<strong>Vi</strong>sserligen kan cle traditionellzr könsrollerna vara mer<br />
cementerade i glesbygcl än i staden. A andra sidan krlvs en<br />
rejäl portion n),tinkande för att gleslrygden ska överleva -<br />
och mojligheter öppnar sig ör lcrinnor att agera tillsamm-lrn.<br />
En glesbygds-kommun med få invånare ger andra<br />
möjligheter att orgurnisem sig som hriruror over hela tenitoriet<br />
- och kopplingen till territoriet zir hela ticlen levande. I en<br />
sacl är det många orSpnivrtioner cxh näverk rcm konhulerar<br />
om Llppmärksamheten och dessutom - upplever stadskvinnan<br />
territoriet på samm:i sätt som glesbygdskvinnzrn?<br />
Min gissning är nej. Jag tror zrtt kvinnor i glesbygd har en<br />
unik möjlighet engagerzr sig örsamhillslörändnng på sina<br />
eEpa villkor- samrid44t sorn jag ön-rtspären ökat motsEind.<br />
Så länge kvinnorna är nöjda mecl "nälpengar" från<br />
kommunen, och så ltinge politiker och tj:instemän tror att<br />
de ger png:u till någon öreLisning h:ir cxh någa ctfekv:illar<br />
där finns ingen anledning till oro. Men vad händer när<br />
kvinnor tröttnar pir att få nålpengar-vilket de redan har<br />
gjort i mzinga fall- ocl-r politiker och tjZinstetnän inser aff<br />
kviru-ror inte bara är en resum utan att cle vill skaka om clen<br />
radancle orclningen?<br />
Att betrakta kvinnogn-rpper i glesbygclsom en politisk<br />
aktivitet crh ett emlrryo till nya clernokntiska former, irrneb:iratt<br />
cle mirste ses somen r-rhlaning (elleretthot) gentemot<br />
clen radande demokrzrtiska orclningen. Framför allt innebär<br />
kvinnors organisering zrtt dernokratins köns-neutrzrla täcke<br />
ryclrs trndan och avslöjar att 2iven vårt politiska styrelseskick,<br />
som resten av samhället, prZiglas av en könsmaktordning.<br />
När kvinnor organisemr sig som kvinnor tvingar de mzin att<br />
bli män utan att längre knnna gömma sig bakom<br />
könsneutrala termer som politiker, medborgare, chef eller<br />
glesbygdsbo.<br />
Mitt syfte med derrna artikel harvarit an kopplzr salrrrr:ln<br />
könochmak, samtattst:illalokala iglesbygd<br />
i fokr-rs och synligS4ora dem som fonnerforpolitisk akivitet.<br />
I förlängningen ligger självklart en forhoppning om<br />
förändring, om att kvinnors underordning successi'ut ska<br />
upphöra - samtidigtar jagmedveten om att det är långt<br />
kvar till det målet. An förändra en maktordning är ett seg4t,<br />
wårt crh långsiktig arbete. Ett furuta steg på vägen att skaka<br />
könsmaktordningen i dess fogar är jr-rst att hela ticlen tjata<br />
om att det handlar om makt. Orn makten att bestämma<br />
vzrd som är vik:tigt, vad som ska räknas och om makten att<br />
självklart tala om det allmännas l>ästa. Vågar vi se att clet<br />
handlarom malakarske vi också blirflercxh flersom säller<br />
oss Llpp och säger ifrån, fler och fler som längtar efter en<br />
annorlunda demokrati dzir indiviclen harbåde kön, ras crl-r<br />
sexuell läggning och inte gömmer sin särart bakom clet<br />
könlösa allmänintresset. På vZigen börenligt min mening<br />
"den dubbla strategin" varavår leclstjäma. <strong>Vi</strong> behöver bådz<br />
tj ej pro iekt o c h tjej- och-kill-proj ekt ( ungdoms proj ekt). <strong>Vi</strong><br />
måste bådz surta kvinnounive rsitet och öka antalet kvinnor<br />
i ledande position på universitetet. För att ändra en<br />
maktordning som så genomgripande impregnerar våft<br />
samhälle måste kvinnor som gftlpp både ha sin eget rum<br />
och arbeta tillsammans med män. Titta och lzir av<br />
kvinnognrpper i Norrlands glesbygd! ooo<br />
Malin Rönnblorn<br />
nrclrN Ronnblom arbetar för nä"rvarande med au avsluta<br />
sin avhandling i statsvetenskap; Ett eget rum? I{iinnors<br />
organisering i glesbygd möter etablerad politik.<br />
Hon är också verksam som lärare vid Kvinnovetenskapligt<br />
forum i Umeå och engagerar sig gäma i<br />
offientlig debatt om feminism och politik. Den politiska<br />
dimensionen i forskningen är det som driver henne att<br />
fortsäna inom universitetels traditionella struktur, och<br />
hon lägger stor vikt vid att föra ut forskningsresultat<br />
utanför universitetet. På fritiden är det framforallt sång<br />
och musik somupptarMalin åven om samtal och social<br />
samvaro med familj ochvänner är det som hon värderar<br />
högst. ror
Change language