blev en STOR SUCCÉ! 0- T O L E R A N S - Svenska Brukarföreningen
blev en STOR SUCCÉ! 0- T O L E R A N S - Svenska Brukarföreningen
blev en STOR SUCCÉ! 0- T O L E R A N S - Svenska Brukarföreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
S v e n s k a B r u k a r F ö r e n i n g e n<br />
N E W S L E T T E R N O: 5<br />
utdelning<strong>en</strong> av SBF första<br />
B R U K A R V Ä N S P R I S<br />
<strong>blev</strong> <strong>en</strong> <strong>STOR</strong> <strong>SUCCÉ</strong>!<br />
2003 ÅRS PRISTAGARE BLEV<br />
PROFESSOR EMERITUS LARS GUNNE<br />
0- T O L E R A N S<br />
KRAVET SLOPAT INOM<br />
B e r o e n d e c e n t r u m S t o c k h o l m<br />
KÄNT BEHANDLINGSHEM<br />
JO ANMÄLT AV<br />
SVENSKA BRUKARFÖRENINGEN!<br />
Carst<strong>en</strong> Engström Död<br />
Carst<strong>en</strong> <strong>en</strong> sann brukarvän<br />
” U MAY REST IN PEACE ”<br />
E N K Ä T<br />
8 % anser att narkomaner ska ses<br />
som huvudsaklig<strong>en</strong> kriminella.<br />
18 % anser att narkomaner ska ses<br />
som mer kriminella än sjuka.<br />
39 % anser att narkomaner ska ses<br />
som mer sjuka än kriminella.<br />
18 % anser att narkomaner<br />
huvudsaklig<strong>en</strong> ska ses som sjuka.<br />
10 % vet ej<br />
MEDLEMSANTALET 3/2-04 - 756 ST<br />
S v e n s k a B r u k a r F ö r e n i n g e n<br />
N E W S L E T T E R: 6<br />
Ansvarig utgivare: Björn Hjerdin.<br />
bjorn.hjerdin@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Ifall du vill få <strong>en</strong> artikel införd i nästa NEWSLETTER<br />
då måste du maila d<strong>en</strong> i wordformat eller skicka per post till:<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Riks<br />
Norrtullsgatan 45<br />
11345 STHLM.<br />
Tel kontoret: 08-54556068.<br />
info@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
För medlemskap och eller information ring Tomas Moberg.<br />
Mob:0736-571784 - Kontor:08-54556068<br />
tomas.moberg@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Eller maila ditt namn, adress och tel.<br />
medlemskap@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
INNEHÅLL I DETTA NUMMER:<br />
Sidan 3 tom 6.<br />
SVENSK NARKOTIKAPOLITIK ANTIK.<br />
Av Berne Stål<strong>en</strong>krantz ordförande<br />
Sv<strong>en</strong>ska BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Riks.<br />
Sidan 7 tom 9.<br />
BRUKARVÄNSPRISET 2003 - PRIS MOTIVERING.<br />
Brukarvänspriset tilldelades 2003<br />
Professor Emeritus Lars Gunne.<br />
Sidan 10<br />
SBF TYCKER!<br />
Sprutbytesförslaget kommer att misslyckas!<br />
Sidan 11 tom 12<br />
FALLBESKRIVNINGAR.<br />
Mor, dotter, mamma och framförallt <strong>en</strong> människa.<br />
Fyra år av vanmakt.<br />
Sidan 13 tom 14<br />
BLANDAT!<br />
FÖRSLAG TILL PRINCIPPROGRAM! KOM MED FÖRSLAG!<br />
Sidan 15 tom 16<br />
RAPPORTER FRÅN LOKALAVDELNINGAR & NOTIS 0-TOLLERANSEN SLOPAD!<br />
Sidan 17<br />
ÖPPET BREV TILL SOCIALSTYRELSEN!<br />
Av Gunnel Ajneling ordförande Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga.<br />
Sidan 18<br />
ARTIKEL FRÅN UPPSALA NYA TIDNING.<br />
Ang JO-Anmälan av behandlingshem!
Sv<strong>en</strong>sk narkotikapolitik antik<br />
Av Berne Stål<strong>en</strong>krantz<br />
grundare och ordförande i<br />
Sv<strong>en</strong>ska BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Riks.<br />
D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska narkotikapolitik<strong>en</strong> har länge marknadsförts som ett föredöme, både hemma<br />
och internationellt. Vi som har suttit i skit<strong>en</strong> ute i verklighet<strong>en</strong> har inte förstått hur d<strong>en</strong>na<br />
positiva beskrivning varit möjlig, m<strong>en</strong> har aldrig blivit tillfrågade och inte haft någon eg<strong>en</strong><br />
röst.<br />
Under s<strong>en</strong>are år har äv<strong>en</strong> allt fler forskare – i huvudsak kriminologer och sociologer –<br />
börjat ifrågasätta politik<strong>en</strong>. Björn Fries har gjort ett jättejobb som regering<strong>en</strong>s<br />
narkotikapolitiska samordnare, han har banat väg för sprutbytesprogram och dialog. Det är<br />
helt klart att <strong>en</strong> positiv förändring är på väg. M<strong>en</strong> Björn Fries arbetar i motvind och det<br />
behövs fler och mer omfattande åtgärder för att minska dödlighet<strong>en</strong>, kriminalitet<strong>en</strong> och det<br />
sociala eländet bland narkomaner. Inte minst behövs det ett nytänkande för att minska<br />
nyrekrytering<strong>en</strong> av tunga narkomaner.<br />
Jag skrev d<strong>en</strong>na artikel i samband med att jag deltog i ”International Symposium on<br />
Global Drug Policy” <strong>en</strong> konfer<strong>en</strong>s som hölls i Lissabon. Jag var inbjud<strong>en</strong> dit för att hålla i<br />
<strong>en</strong> av 3 workshops, och höll då ett tal som nu sprits över landet av diverse personer som<br />
vill skada Sbf och kamp<strong>en</strong> för <strong>en</strong> normalisering i syn<strong>en</strong> på narkomaner. Konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />
arrangeras av ”The S<strong>en</strong>lis Council” som är <strong>en</strong> del i det omfattande internationella arbetet<br />
för att reformera narkotikapolitik<strong>en</strong>. Bland talarna och deltagarna märks några av värld<strong>en</strong>s<br />
ledande politiker som <strong>en</strong>gagerat sig i drogfrågan: Portugals hälsominister Pereira,<br />
Interpols förra chef Sir Ray K<strong>en</strong>ndal, Vancouvers tidigare borgmästare Philip Ow<strong>en</strong>,<br />
Tysklands tidigare hälsominister och talman, professor Rita Süssmuth, Greklands<br />
utrikesminister Papandreou och Colombias vice Presid<strong>en</strong>t. Sista dag<strong>en</strong> avslutades och<br />
sammanfattas konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av förre chef<strong>en</strong> för Interpool, Sir Raymond K<strong>en</strong>dall.<br />
I talet som jag höll i samband med min workshop så sa jag det som i stort sett alla sv<strong>en</strong>ska<br />
narkomaner och sv<strong>en</strong>ska narkotikaforskare tycker: D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska narkotikapolitik<strong>en</strong> är<br />
<strong>en</strong> katastrof.<br />
Sedan mitt<strong>en</strong> av 70-talet har antalet narkotikarelaterade dödsfall stigit med över 600%,<br />
från mindre än 50 per år fram till 1975 till 350 döda år 2000. 98% av Sveriges tunga<br />
narkomaner har d<strong>en</strong> farliga form<strong>en</strong> av gulsot, Hepatit C (att jämföra med mindre än<br />
hälft<strong>en</strong> i Danmark och Holland). Sverige har lika många tunga narkomaner som Holland, i<br />
antal räknat! Holland har dubbelt så stor befolkning. Källor här är Socialstyrels<strong>en</strong>, CAN<br />
och Europeiskt C<strong>en</strong>trum för kontroll av narkotika och narkotikabruk (EMCDDA).<br />
Bakom d<strong>en</strong> så kallade ”Sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong>” ligger <strong>en</strong> vet<strong>en</strong>skaplig vanföreställning om hur<br />
drogbruk sprids. I sin mest extrema form betyder detta att narkomani är <strong>en</strong> ”epidemi”,<br />
varför hårda polis - och tvångsinsatser riktas mot ”sprittspridar<strong>en</strong>” dvs narkoman<strong>en</strong>.<br />
I verklighet<strong>en</strong> rör det sig om sociala och psykiska problem som inte kan straffas bort.<br />
Tvärtom innebär detta strafftänkande att de sociala och psykologiska problem<strong>en</strong> förstärks.<br />
Utan samhällets solidaritet och förståelse blir det nästan omöjligt att ta sig ur ett<br />
problematiskt bruk av narkotika. Det som behövs är förståelse, stöd och hjälp att komma<br />
tillbaka. D<strong>en</strong> nuvarande politik<strong>en</strong> innebär att detta försvåras och i flera fall omöjliggörs.<br />
D<strong>en</strong> polisiära förföljels<strong>en</strong> och sociala sektorns tvångsåtgärder mot unga droganvändare<br />
gör att deras utanförskap stärks, vilket i sin tur ökar nyrekrytering<strong>en</strong> till tungt missbruk.<br />
D<strong>en</strong> fördömande syn<strong>en</strong> på droganvändarna gör att många bara har sociala relationer och<br />
förtro<strong>en</strong>deband till andra droganvändare. Lärare, föräldrar, socialsekreterare, poliser och<br />
äv<strong>en</strong> läkare betraktas allt för ofta som fi<strong>en</strong>der och de som allra mest är i behov av stöd<br />
från terapeuter, psykologer och psykiatriker, vill eller vågar inte söka d<strong>en</strong> hjälp som finns.<br />
Polisiärt våld och tvång, med urinprov, blodprov och andra tvångsinsatser mot<br />
narkomaner, måste tas bort. Det leder bara till ett allt starkare utanförskap, misstro och<br />
ökat förakt för samhället bland narkomanerna och kan bli katastrofalt för de unga som<br />
kommer i kontakt med droger. Istället bör de omfattande resurser som frigörs satsas på<br />
sociala insatser.<br />
Lagstiftning<strong>en</strong> måste nu ändras så att personligt bruk och innehav av narkotika<br />
avkriminaliseras. Det är också feltänkt att satsa stora resurser på smålangare, som nästan<br />
uteslutande är narkomaner själva. Istället måste de polisiära resurserna riktas mot d<strong>en</strong><br />
organiserade brottslighet<strong>en</strong> och de stora narkotikaligorna.<br />
Narkomaner som utgör <strong>en</strong> reell fara för sin omgivning, som stjäl eller begår annan grov<br />
brottslighet riktad mot tredje man, ska givetvis lagföras. M<strong>en</strong> de straff som utdöms måste<br />
kombineras med <strong>en</strong> insiktsfull och medmänsklig behandling, med stark tonvikt på att<br />
stötta och stärka d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skildes förmågor och psykiska välmå<strong>en</strong>de.<br />
Narkomanvård<strong>en</strong> måste utveckla och ta till sig forskning<strong>en</strong> om sk substitutionsbehandling.<br />
För oss opiatbero<strong>en</strong>de (heroinister) finns idag metadon och de nya läkemedl<strong>en</strong> subutex<br />
och suboxone. Dessa mediciner och vårdprogram har <strong>en</strong> väldokum<strong>en</strong>terad positiv effekt,<br />
inte bara på narkotikabruket som sådant utan också på minskad kriminalitet och<br />
prostitution bland narkomaner. Det måste bli mycket lättare för de som är opiatbero<strong>en</strong>de<br />
att få substitutionsbehandling. Alla läkare bör få rätt att skriva ut åtminstone Subutex och<br />
suboxone om diagnos<strong>en</strong> heroinism kan ställas. Dessa läkemedel är ochså svåra att<br />
överdosera och har inte några eftertraktade narkotiska effekter.<br />
Idag ställs det helt orimliga krav på oss narkomaner bara för att få behandling över<br />
huvudtaget, m<strong>en</strong> värst är det inom programm<strong>en</strong> med substitutionsbehandling. Man måste<br />
bland annat ha varit dokum<strong>en</strong>terad injektionsbrukare i fyra år och misslyckats med drogfri<br />
behandling ett stort antal gånger! Sedan kanske socialtjänst<strong>en</strong> anser sig ha uttömt sina<br />
resurser! Blandbrukare av narkotika får ej <strong>en</strong>s ansöka om substitutionsbehandling! I<br />
behandling leder blandbruk av narkotiska preparat automatiskt till uteslutning från<br />
programm<strong>en</strong>, vilket gör att många av de allra svagaste ställs utanför.
Exempelvis innebär återfall i heroinbruk omedelbar avstängning eller ”utskrivning” ur de<br />
flesta subutexprogram som det heter på nyspråkssv<strong>en</strong>ska, trots att all forskning styrker att<br />
återfall är nästan ofrånkomligt under tillfrisknandet. Dessa uteslutningar innebär i sin tur<br />
att narkoman<strong>en</strong>, som tagit sina första stapplande steg på väg mot tillfrisknande, hamnar i<br />
<strong>en</strong> fruktansvärd situation där livlinan och väg<strong>en</strong> tillbaka till ett drägligt liv plötsligt klipps<br />
av.<br />
Återfall i tungt, destruktivt och problematiskt bruk är nästan 100% -igt bland dem som<br />
avstängs från programm<strong>en</strong> och kriminalitet<strong>en</strong> är omfattande och värst av allt,<br />
överdödlighet<strong>en</strong> är mycket stor. Detta är självklart eftersom det rör sig om personer som<br />
fortfarande har ett omfattande medicinskt bero<strong>en</strong>de. Ett bero<strong>en</strong>de som bara kan stillas av<br />
narkotika när medicin<strong>en</strong> dras in, och narkotikan kostar mellan 500 och 3000 kronor per<br />
dag, vilket <strong>en</strong> socialt utslag<strong>en</strong> narkoman <strong>en</strong>dast kan finansiera med stölder, bedrägerier<br />
eller prostitution.<br />
Idag finns ca 5 000 opiatbero<strong>en</strong>de som skulle vilja och behöva ha läkemedelsassisterad<br />
behandling. Om politikerna på allvar vill hjälpa narkomanerna, minska kriminalitet<strong>en</strong> och<br />
göra så att färre unga tjejer tvingas till prostitution, bör alla som vill kunna få delta i<br />
substitutionsbehandling. Kostnaderna för d<strong>en</strong>na behandling är marginell jämfört med vad<br />
kriminalitet, social utslagning och smittspridning kostar samhället när opiatbero<strong>en</strong>de lever<br />
kvar i aktivt bruk av heroin.<br />
Äv<strong>en</strong> inom amfetaminmissbruk finns idag substitutionsbehandling, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na har ännu<br />
inte nått Sverige helt och hållet, utan finns <strong>en</strong>dast som forskning i lit<strong>en</strong> skala.<br />
På ett år har Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> fått drygt 600 medlemmar, startat <strong>en</strong><br />
riksorganisation och fem lokalavdelningar. Ytterligare är under uppstart. Tack vare ett<br />
<strong>en</strong>gagerat stöd med lokaler, råd och bidragshjälp från RFHL, Riksförbundet för Hjälp åt<br />
Läkemedelsbero<strong>en</strong>de, har vi kunnat ge Sv<strong>en</strong>ska narkomaner <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> röst.<br />
Vi har hjälpt våra medlemmar att göra närmare 100 anmälningar till socialstyrels<strong>en</strong>,<br />
pati<strong>en</strong>tnämnd<strong>en</strong> och eller HSAN (hälso- och sjukvård<strong>en</strong>s ansvarsnämnd). Det rör alltifrån<br />
olagliga indragningar av socialbidrag för narkomaner som inte lyckas bryta, till<br />
”utskrivningar” ur behandlingsprogram som sker utan rättssäkerhet. Behovet är <strong>en</strong>ormt.<br />
Förståels<strong>en</strong> för oss narkomaner och för vår situation är låg och d<strong>en</strong> fördömande och<br />
föraktfulla inställning<strong>en</strong> från vissa håll inom sjukvård<strong>en</strong> och sociala och är påtaglig.<br />
Äv<strong>en</strong> om det går frustrerande långsamt, går det åt rätt håll. Att sprutbytesprogramm<strong>en</strong> nu<br />
förmodlig<strong>en</strong> kommer perman<strong>en</strong>tas och byggas ut är bra och borde vara <strong>en</strong> självklarhet.<br />
Ing<strong>en</strong> börjar injicera narkotika bara för att det finns r<strong>en</strong>a sprutor! Däremot sprids hepatiter<br />
och HIV så länge dessa r<strong>en</strong>a sprutor inte finns att tillgå – och smittspridning<strong>en</strong> drabbar<br />
också unga människor som bara gör <strong>en</strong> kort karriär. Att ha drabbats av sådan smitta gör i<br />
sig att utanförskapet stärks och risk<strong>en</strong> att fastna i problematiskt bruk ökar.<br />
Hela samhällets attityd till droger och narkomaner måste ändras och där har ansvariga<br />
politiker det största ansvaret som opinionsbildare.<br />
Utanförskapet och fördömandet är i sig ett problem, eftersom det försvårar för oss<br />
narkomaner att komma tillbaka till ett fungerande liv. Och de unga som experim<strong>en</strong>terar<br />
med droger gör det anting<strong>en</strong> som ett utfall av ungdomlig experim<strong>en</strong>tlusta och nyfik<strong>en</strong>het<br />
eller så är de i behov av aktivt socialt stöd, värme, omsorg och förståelse. I båda fall<strong>en</strong><br />
innebär dag<strong>en</strong>s repression, polisiära förföljelse och tvångsåtgärder att föraktet för<br />
”samhället” ökar och möjlighet<strong>en</strong> att hjälpa de som verklig<strong>en</strong> är i behov av hjälp minskar.<br />
D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska narkotikapolitik<strong>en</strong> är <strong>en</strong> katastrof. Det vet vi som själva är narkomaner, det<br />
vet forskarna. Nu sprider jag och andra d<strong>en</strong> här kunskap<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> internationellt, där<br />
Europeiska socialdemokrater och vänsterpartier m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> flera liberala partier slåss för <strong>en</strong><br />
tolerantare politik med inriktning på skademinskning och social rehabilitering. Vad är det<br />
då som hindrar d<strong>en</strong> Sv<strong>en</strong>ska socialdemokratin att ompröva det som bevislig<strong>en</strong> har gått fel?<br />
Är ni så rädda för d<strong>en</strong> fördomsfulla Sv<strong>en</strong>ska opinion<strong>en</strong> att ni av r<strong>en</strong>t populistiska skäl<br />
håller fast vid d<strong>en</strong> misslyckade, repressiva straffpolitik<strong>en</strong>?<br />
Sv<strong>en</strong>ska BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> kräver förändringar, vi kräver <strong>en</strong> skadereducerande politik.<br />
Portugal och Vancouver har inriktat sin politik på skadereducerande åtgärder, varför kan<br />
inte Sverige göra som där? Sverige måste börja tänka om och lämna doc<strong>en</strong>t Nils Bejerots<br />
fascistiska idéer för att tillämpning<strong>en</strong> av <strong>en</strong> modern och reformerad narkotikapolitik ska få<br />
plats.<br />
V ä r m e & S o l i d a r i t e t<br />
SVENSKA BRUKARFÖRENINGEN ÄR EN DEL AV<br />
N A M A<br />
I n t e r n a t i o n a l N e t w o r k<br />
“we belive in the goals of NAMA”<br />
“Together we can change the world”
F ö r o r d n a n d e a v B r u k a r v ä n s p r i s e t.<br />
P r o f e s s o r E m e r i t u s LARS GUNNE.<br />
Till <strong>en</strong> person, organisation eller grupp som på ett betydelsefullt sätt bidragit<br />
till att förbättra situation<strong>en</strong> för de människor som utgör Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />
medlemskollektiv kan för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> ge ett erkännande i form av ett pris. Insats<strong>en</strong> skall<br />
värderas utifrån dess över<strong>en</strong>sstämmelse med Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s i sin stadga<br />
uttalade målsättning och ideologi. Priset delas ut vid ett tillfälle per år i samband med<br />
för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s årliga medlemsmöte.<br />
Lars Gunne inledde under höst<strong>en</strong> 1966 <strong>en</strong> försöksverksamhet vid<br />
Ulleråkers sjukhus. Han hade studerat det amerikanska metadonprogrammet i Doles och<br />
Nyswanders originalutformning då han var gästforskare vid Rockefelleruniversitetet i<br />
New York. Initialt tar man emot ett tiotal pati<strong>en</strong>ter som huvudsaklig<strong>en</strong> tycks ha varit<br />
gamla morfinister, <strong>en</strong> kategori som väs<strong>en</strong>tligt skiljer sig från d<strong>en</strong> amerikanska<br />
pati<strong>en</strong>tgrupp<strong>en</strong> av tungt Heroinbero<strong>en</strong>de människor. 1968 noteras <strong>en</strong> ökning av råopium i<br />
Sverige och 1972 kommer de första rapporterna om Heroinförekomst och pati<strong>en</strong>tantalet<br />
fördubblas. Vid d<strong>en</strong>na tid börjar kritik riktas mot metadonbehandling<strong>en</strong> vilket anses<br />
avspegla <strong>en</strong> under d<strong>en</strong>na tid alltmer uttalad konflikt mellan förespråkare för ett medicinskt<br />
och ett psykosocialt sätt att förstå narkotikaproblematik<strong>en</strong> på. Dessutom hade man<br />
motvilligt kunnat acceptera Metadon så länge det gavs till <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> exklusiv grupp<br />
morfinister m<strong>en</strong> nu handlade det om Heroinister som samtliga var unga personer. Det var<br />
vid d<strong>en</strong>na tid som satsningarna på socialtjänst och eftervård gjordes. Behandlingshem<br />
växte som svampar ur jord<strong>en</strong> och tearpimetoder och ”modeller” grasserade. ”Det<br />
terapeutiska samhället” med sitt ”medlevarskap” är <strong>en</strong> numera utdömd produkt av d<strong>en</strong>na<br />
tid. Frågan om så kallat ”läckage” var högaktuell och tack vare kritik<strong>en</strong> kom<br />
Metodbehandling att uppfattas som id<strong>en</strong>tiskt med legalförskrivning. 1974 tillförs<br />
programmet ett öpp<strong>en</strong>vårdsteam med uppgift att arbeta med pati<strong>en</strong>ternas psykosociala<br />
problematik. I mars 1975 deltar 93 pati<strong>en</strong>ter i programmet.<br />
Flera organisationer tillsammans med i stort sett hela Stockholms<br />
narkomanvård sänder 1973 <strong>en</strong> protestskrivelse till Socialstyrels<strong>en</strong>. Metadon är narkotika<br />
och bör därför inte få förskrivas, säger man och förekomst<strong>en</strong> av Metadonprogram gör att<br />
narkomanerna inte är motiverade för drogfria behandlingsalternativ. Dessutom kan<br />
Metadon läcka ut på d<strong>en</strong> illegala marknad<strong>en</strong>. RFHL går i d<strong>en</strong>na fråga i ohelig allians med<br />
organisationerna RNS och FMN som bägge brukar kräva ökad kriminalisering av<br />
narkotikabruket och mer tvångsvård - idéer som RFHL inte alls omfattar. RFHL´s<br />
argum<strong>en</strong>tation är dock så aggressiv att man gott kan sägas vara ledande i kritik<strong>en</strong> av<br />
Metadonbehandling<strong>en</strong> i Sverige. Utifrån <strong>en</strong> radikalt vänsterpolitisk utgångspunkt betraktas<br />
narkotikan som ett uttryck för det kapitalistiska samhällets förtryck. Metadonbehandling<br />
kan till och med förstås som ett försök att förhindra d<strong>en</strong> nödvändiga samhällsomdaning<strong>en</strong>,<br />
och g<strong>en</strong>om att introducera nya missbrukspreparat vidmakthåller och vidgar<br />
läkemedelsindustrin detta förtryck av de sämst ställda eller de mest maktlösa bland<br />
medborgarna till vilka inte minst kvinnorna räknas. Dessa ordineras lugnande medel av <strong>en</strong><br />
förtryckande samhällsapparat repres<strong>en</strong>terad av de välbeställda läkarna.<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> hamnar nu i <strong>en</strong> svår knipa. Hur man än agerar kommer man<br />
att utsättas för kritik och man väljer därför att inte ta ställning i Metadonfrågan. För att<br />
tillmötesgå kritikerna omgärdar man metadonbehandling<strong>en</strong> med stränga restriktioner. Lars<br />
Gunne och medarbetarna på Ulleråker försöker g<strong>en</strong>om att åberopa lyckade resultat i form<br />
av rehabiliteringar och minskad kriminalitet skaffa sig större handlingsutrymme, m<strong>en</strong><br />
motståndarna hänvisar till amerikanska rapporter om program som hamnat på villovägar<br />
samt låter i vittnesmål pati<strong>en</strong>ter och narkotikabero<strong>en</strong>de personer uttala att Metadonpati<strong>en</strong>terna<br />
är nerdrogade, att doserna ständigt måste höjas och att Metadon säljs av<br />
langare på sta´n. Lars Gunne anklagas för att bedriva hänsynslösa experim<strong>en</strong>t bland<br />
pati<strong>en</strong>terna och han betecknas som <strong>en</strong> människoföraktande narkotikalangare.<br />
Metadonpati<strong>en</strong>terna drabbas av repression från socialtjänst<strong>en</strong>s, arbetsförmedling<strong>en</strong>s och<br />
psykiatrins sida och ett antal självmord där man nekats substitutionsbehandling anses<br />
direkt ha sin grund i opinionsläget i debatt<strong>en</strong> vid d<strong>en</strong>na tid.<br />
Trots att det snart står klart för Socialstyrels<strong>en</strong> att Metadonbehandling har<br />
goda effekter fortsätter man på d<strong>en</strong> ambival<strong>en</strong>ta linj<strong>en</strong>. På grund av Socialstyrels<strong>en</strong>s<br />
vankelmod anser sig Gunne 1979 inte ha stöd för fortsatt intagning till programmet som<br />
därmed avbryts. Han tror sig g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na åtgärd kunna få klarare direktiv, vilka dock<br />
dröjer. Trots d<strong>en</strong> positiva utvärdering<strong>en</strong> från 1981 blir programmet inte perman<strong>en</strong>tat<br />
förrän 1983 g<strong>en</strong>om g<strong>en</strong>eraldirektör Barbro Westerholms påtryckningar på<br />
landstingspolitikerna. Stockholms läns landsting skall stå för merpart<strong>en</strong> av kostnaderna<br />
m<strong>en</strong> vägrar betala. Så småningom klingar motståndet av och Gunne återupptar<br />
nyintagning<strong>en</strong> i september 1984. Under de fem år<strong>en</strong> av intagningsstopp hinner 98 personer<br />
avlida.<br />
Motståndarna anförs nu av Nils Bejerot som <strong>en</strong>vist fortfar med att förfäkta<br />
sin gamla tes att narkotikaproblemet <strong>en</strong>dast kan elimineras g<strong>en</strong>om bekämpning i<br />
”missbruksledet”, vilket betyder att Metadonbehandling är något helt överflödigt.<br />
Ryktet om HIV-spridning bland injektionsnarkomaner i USA gör att Heroinbero<strong>en</strong>de i<br />
Stockholm i början av åttiotalet försöker få Metadon g<strong>en</strong>om Ulleråkerprojektet, m<strong>en</strong> där<br />
råder fortfarande intagningsstopp och de förvägras behandling. G<strong>en</strong>om HIV-epidemin<br />
kommer tyngdpunkt<strong>en</strong> i betraktandet av narkotikaproblemet dock att förskjutas åt det<br />
medicinska hållet. Det sker parallellt i hela västvärld<strong>en</strong> och leder till ett ökat intresse för<br />
Metadon som behandlingsform. Efter tjugo år av strider har Metadon runt 1988 blivit <strong>en</strong><br />
rumsr<strong>en</strong> behandlingsform.<br />
I Sverige ges Metadonbehandling idag förutom i Uppsala, äv<strong>en</strong> i Lund,<br />
Helsingborg, Malmö och Stockholm. Antalet pati<strong>en</strong>ter uppgår till 700 vilket vid <strong>en</strong><br />
internationell jämförelse är <strong>en</strong> extremt låg siffra. De sv<strong>en</strong>ska metadonprogramm<strong>en</strong> -<br />
undantaget Ulleråker - håller sig med de strängaste kriterierna och krav<strong>en</strong> i hela värld<strong>en</strong>.<br />
Runt Subutex har restriktionerna varit färre, m<strong>en</strong> starka krafter vill åstadkomma <strong>en</strong><br />
skärpning så att Subutex i framtid<strong>en</strong> skall ges restriktivt i behandlingsprogram som mer<br />
skall likna Metadonprogramm<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> motsättning - som nämndes inledningsvis - mellan<br />
<strong>en</strong> social och <strong>en</strong> medicinsk förståelse av narkotikaproblematik<strong>en</strong> finns fortfarande kvar på<br />
många håll. Ofta är det socialsekreterarna som lägger hinder i väg<strong>en</strong> då någon vill ha<br />
Metadon och Subutexbehandling.
Allt detta skall ställas i relation till narkotikautveckling<strong>en</strong>. Man räknar med<br />
att över trehundra dödsfall i Sverige per år har med narkotika att göra. I Stockholm avled<br />
minst 103 personer under 2001 på grund av narkotikarelaterade orsaker mot 51 under<br />
1995. I Umeå avled 2001 22 personer av samma orsak, medan siffran för 1995 var 4. 34<br />
personer i Linköping avled 2001. Beslag<strong>en</strong> av Heroin har ökat från 12 kilo 1990 till 63<br />
kilo 1999. Beräkningar visar att det för närvarande finns över 26 000 narkotikabero<strong>en</strong>de<br />
människor i Sverige. 1992 var antalet 19 000. 2001 lagfördes 13 435 personer för<br />
narkotikabrott mot 6 648 1991. 1998 hade 52 proc<strong>en</strong>t av narkomanerna missbrukat i mer<br />
än tio år. Motsvarande antal för 1979 var 19 proc<strong>en</strong>t. Nio proc<strong>en</strong>t av ungdomarna provar<br />
idag narkotika. Parallellt med d<strong>en</strong>na utveckling har narkomanvård<strong>en</strong> fått kraftigt minskade<br />
resurser.<br />
Sv<strong>en</strong>skaBrukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> ser som sin främsta uppgift att off<strong>en</strong>tligt och<br />
inför de ansvariga hävda att människor som fastnat i narkotikabero<strong>en</strong>de skall ha rätt att få<br />
del av effektiva vet<strong>en</strong>skapligt dokum<strong>en</strong>terade behandlingsmetoder i likhet med alla andra<br />
pati<strong>en</strong>tgrupper i vårt land. Metadon- och Subutexbehandling är d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da dokum<strong>en</strong>terat<br />
effektiva behandling som finns för opiatbero<strong>en</strong>de människor. De komplicerade<br />
byråkratiska rutinerna då man ansöker om behandling måste rationaliseras bort.<br />
Sv<strong>en</strong>skaBrukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> anser att det inte skall få gå längre tid än högst sjuttiotvå<br />
timmar från <strong>en</strong> begäran om substitution till dess man intar d<strong>en</strong> första dos<strong>en</strong>. Det skall inte<br />
vara möjligt att skriva ut <strong>en</strong> person från behandling. Alla former av repression i form av<br />
till exempel kollektiva bestraffningar, ”spärrtider” innan man kan återfå Metadon och<br />
liknande måste försvinna. Vi vänder oss mot det kollektiva betraktelsesätt som tillämpas<br />
då man från vård<strong>en</strong>s sida beskriver våra problem och behov. Stödinsatser, sociala och<br />
andra skall vara anpassade efter individuella behov. Alla former av moralistiska<br />
värderingar måste r<strong>en</strong>sas bort från narkomanvård<strong>en</strong>. Det narkotikapolitiska spelet där våra<br />
liv utgör insatserna skall inte få förhindra effektiva vårdinsatser. Utdelning av fria sprutor<br />
måste komma till stånd. Vi kräver att de sjuvårdsansvariga gör <strong>en</strong> sträng åtskillnad mellan<br />
vård och narkotikabekämpning.<br />
Lars Gunne tilldelas Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s pris för år 2003 som d<strong>en</strong><br />
förste mottagar<strong>en</strong> av detta pris. Priskommittén har <strong>en</strong>hälligt funnit det självklart att ge<br />
priset till grundar<strong>en</strong> av de sv<strong>en</strong>ska Metadonprogramm<strong>en</strong>. Lars hade förmågan att på ett<br />
tidigt stadium förutse <strong>en</strong> framtida utveckling på narkotikaområdet där Heroinbero<strong>en</strong>de<br />
skulle komma att växa till ett allt mer dominant problem. Han hade också modet och<br />
initiativförmågan att under <strong>en</strong> stormig period i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska narkotikapolitik<strong>en</strong>s historia<br />
starta det första Metadonprogrammet i Sverige, och han drev med <strong>en</strong>vishet och i omsorg<br />
om pati<strong>en</strong>ternas bästa programmet vidare trots att han utsattes för <strong>en</strong> aggressiv kampanj<br />
utan motstycke i sv<strong>en</strong>sk narkotikadebatt. Lars Gunne har visat prov på <strong>en</strong> sann förståelse<br />
av hur de livsbetingelser ser ut som vi Heroinbero<strong>en</strong>de tvingas leva under och han har<br />
ägnat större del<strong>en</strong> av sitt yrkesverksamma liv åt att försöka förbättra dessa förhålland<strong>en</strong>.<br />
Då han varit utsatt för angrepp och förtal har han hållit fast vid d<strong>en</strong>na hållning och har<br />
därmed visat prov på stort civilkurage och mod.<br />
Det är <strong>en</strong> ära för Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> att idag kunna hälsa Lars Gunne<br />
välkomm<strong>en</strong> som gäst här bland för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s medlemmar och samtidigt kunna räkna<br />
honom som <strong>en</strong> sann vän.<br />
SBF<br />
TYCKER<br />
S p r u t b y t e s<br />
f ö r s l a g e t<br />
Kommer att misslyckas!<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> vädjar till Björn Fries och riksdag<strong>en</strong>:<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> anser emellertid att hela konceptet i d<strong>en</strong> form som det<br />
pres<strong>en</strong>terades av regering<strong>en</strong> är konstruerat för att misslyckas. Granskar man förslaget närmare<br />
inser man att förutsättningarna för att sprutprogram ska kunna starta är parat med så höga<br />
krav på behandling att programm<strong>en</strong> aldrig kommer att kunna starta upp! Kalla lika gärna<br />
förslaget för <strong>en</strong> og<strong>en</strong>omförbar kompromiss.<br />
Det ser ut som om regering<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att koppla sprutbytesprogramm<strong>en</strong> till ambitiösa<br />
vårdkedjor försökt tillfredsställa både förespråkarna för program och motståndarna, eller<br />
snarare; gått motståndarna till viljes och samtidigt försökt hålla förespråkarna i schack. Så som<br />
förslaget nu ser ut exkluderas <strong>en</strong> viktig grupp; de äldre missbrukarna, de som sjukvård<strong>en</strong> och<br />
socialtjänst betraktar som ”inte behandlingsbara"! Det är sjuka människor som vägras<br />
avgiftning därför att socialtjänst<strong>en</strong> nekar eftervård och som ofta saknar förutsättningar att<br />
kunna delta i ambitiösa program. Regering<strong>en</strong>s förslag om sprutprogram är utformat för <strong>en</strong> elit<br />
bland de narkotikabero<strong>en</strong>de. Socialborgarrådet i Stockholm, Margareta Olofsson, har sagt att<br />
Stockholm inte under överskådlig tid kommer att kunna dela ut r<strong>en</strong>a sprutor! P<strong>en</strong>garna finns<br />
helt <strong>en</strong>kelt inte till d<strong>en</strong>na högkvalitativa vårdkedja - avgiftning, behandling och eftervård. Man<br />
villkorar om människors om liv! Landsting<strong>en</strong> och kommunerna måste spara och<br />
möjligheterna att kunna bygga ut avgiftningsvård<strong>en</strong> och eftervård<strong>en</strong> är mindre än på många<br />
år, och samtidigt skulle alltså missbrukarna, <strong>en</strong> annars så lågprioriterad pati<strong>en</strong>tgrupp kunna<br />
erbjudas <strong>en</strong> högkvalitativ vård. Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> anser i likhet med<br />
narkotikaforskare, kriminologer och övrig expertis, att lite vård är bättre än ing<strong>en</strong> vård alls. Vi<br />
kräver att möjlighet<strong>en</strong> till r<strong>en</strong>a sprutor inte villkoras. R<strong>en</strong>a sprutor till injektionsmissbrukare är<br />
uteslutande <strong>en</strong> hälsofråga!<br />
Ett sprutbytesprogram kan ses som <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> bit i ett pussel av skademinskande åtgärder som<br />
måste till för att humanisera narkomanvård<strong>en</strong>. I rest<strong>en</strong> av Europa förvånas och upprörs man<br />
över d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska narkotikapolitik<strong>en</strong>. I Danmark säljs sprutor på apotek<strong>en</strong> och i automater.<br />
Man har konstruerat sprutor som bara kan användas <strong>en</strong> gång! Finland har startat program där<br />
missbrukare som har ont om p<strong>en</strong>gar kan få tillgång till r<strong>en</strong>a sprutor, och äv<strong>en</strong> här kan sprutor<br />
köpas på apotek<strong>en</strong>. Samma möjlighet finns i Norge. På landets bero<strong>en</strong>demottagningar och på<br />
sv<strong>en</strong>ska fängelser (där <strong>en</strong> stor del av smittspridning<strong>en</strong> sker) borde r<strong>en</strong>a sprutor kunna delas<br />
ut. I dagarna ska <strong>en</strong> av Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s medlemmar g<strong>en</strong>omgå <strong>en</strong> omfattande<br />
hjärtoperation där båda hjärtklaffarna måste bytas ut. Operation<strong>en</strong> är <strong>en</strong> konsekv<strong>en</strong>s av att<br />
han inte hade tillgång till r<strong>en</strong>a sprutor vid ett tillfälle. Att diskuteras kostnader är för s<strong>en</strong>t. Allt<br />
vi kan göra är att hålla tummarna för honom och hoppas att nästkommande g<strong>en</strong>eration inte i<br />
onödan och på grund av politisk beslutsvånda ska behöva drabbas av livshotande infektioner.<br />
Av Ewa Lindberg & Björn Hjerdin. Skilj på narkomanvård och<br />
narkotikabekämpning!
F A L L B E S K R I V N I N G A R<br />
Självklart vill ”knarkarna” ha Subutex.<br />
Jag vill ha subutex, m<strong>en</strong> tror att Metadonet skulle passa mig bättre, m<strong>en</strong> då jag inte har 4 års<br />
dokum<strong>en</strong>terat heroinmissbruk kan jag inte få det!<br />
Jag är <strong>en</strong> kvinna, mor, dotter, m<strong>en</strong> framförallt <strong>en</strong> människa med samma rätt som alla andra till<br />
ett värdigt liv. Har haft behandling med Subutex sedan 2 juni i år och har Lyckats vara fri från<br />
heroin sedan dess. Tog min första ”fix” i maj 2001 och det var som om alla bitar föll på plats<br />
direkt. Jag har missbrukat alkohol och andra droger förutom heroin sedan jag var 12 år. Har<br />
gjort behandlingar gått i terapier, blivit mamma, ätit antabus, bosatt mig i skog<strong>en</strong>. Ja i stort<br />
sett försökt allt för att bli nykter och drogfri.<br />
Hittade som sagt heroinet vid 33 års ålder och det träffade mig rakt i hjärtat, där jag haft ett<br />
tomt svart hål kom heroinet och fyllde på med ALLT jag saknat i hela mitt liv. Jag fick 9 st<br />
kraftiga överdoser på mindre än ett år och det trots att jag fick ett LVM som jag själv bönade<br />
och bad om att få efter 9 års ”horsande” och detta ”bara” efter 6 st överdoser. Jag avvek 3<br />
gånger från LVM-hemmet trots att jag själv bett om att få detta omhändertagande.<br />
Heroinet är för mig starkare än allt annat. Tog överdoser varje gång jag avvek, och sista<br />
gång<strong>en</strong> drabbades jag också av <strong>en</strong> förgiftning som jag kommer att ha m<strong>en</strong> från rest<strong>en</strong> av mitt<br />
liv. Jag är mor till 2 st. underbara barn, Sarah 15 år och Tim 8 år. Min dotter har på grund av<br />
mitt missbruk varit och är placerad på behandlingshem för ungdomar med psykosociala<br />
svårigheter. Mitt missbruk har påverkat h<strong>en</strong>ne otroligt illa. Min son bor hos mina underbara<br />
föräldrar som gjort och gör allt de kan för mig, deras dotter och deras barnbarn. Hur jag än<br />
har levt, hur jag än har mått, eller vad jag har gjort, så har dom alltid funnits där för mig.<br />
Eftersom jag själv är förälder förstår jag hur fruktansvärt min pappa och mamma har haft det.<br />
Min mamma har letat Stockholm runt efter mig flera gånger, vissa gånger ochså ringt alla<br />
sjukhus i Stockholm för att få veta om sin dotter kommit in med <strong>en</strong> överdos och kanske dött.<br />
Ofta satt hela min familj inklusive mina barn med ett tänt ljus och bad för att jag skulle hålla<br />
mig vid liv. Min dotter letade efter mig på plattan, på Malmskillnadsgatan, ja överallt där jag<br />
kunde tänkas vara. Tyvärr träffade hon på mig alltför ofta på dessa ställ<strong>en</strong>, totalt väck och helt<br />
under drog<strong>en</strong> heroin. Nu är jag är lycklig ig<strong>en</strong>, för jag får Subutex och kan därför leva ett<br />
normalt liv.<br />
Självklart behöver jag massor av annat stöd såsom från de sociala, subutexmotagning<strong>en</strong> och<br />
inte minst från min eg<strong>en</strong> familj. Detta behöves för att stärka självkänslan, bygga upp<br />
föräldraroll<strong>en</strong> osv. Min familj är också mycket glada över d<strong>en</strong>na behandling. Detta ”räcker”<br />
för mina föräldrar, då Subutex håller deras dotter vid liv. Som <strong>en</strong> ”lit<strong>en</strong>” bonus får ju deras<br />
barnbarn också <strong>en</strong> mamma som numera är närvarande och kan och orkar bry sig och sakta<br />
m<strong>en</strong> säkert ta mer ansvar.<br />
Alla är vi någons barn, äv<strong>en</strong> vi ”knarkare” som fått/valt/sålt eller vad du vill våra liv till<br />
heroinet. För mig fanns ing<strong>en</strong> annan väg ut än död<strong>en</strong>, och innan d<strong>en</strong> äntlig<strong>en</strong> kom, all<br />
förnedring som det innebar att ”få ihop” till sitt heroin och hålla sig så pass frisk så man kan<br />
stå på b<strong>en</strong><strong>en</strong>. Hälsn: från <strong>en</strong> kvinna, mor, dotter, syster och framförallt människa.<br />
Citat tagna från <strong>en</strong> Forskare. (Rapport 2003:1 krim inst)<br />
”Det <strong>en</strong>da <strong>en</strong> narkoman lär sig av att misslyckas är att misslyckas”<br />
”Att misslyckas leder till negativ inlärning”<br />
”Fyra års vanmakt”<br />
Jag hade tidigare metadon i drygt fem år, och byggde under d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> upp ett helt ok<br />
sv<strong>en</strong>ssonliv, som inkluderade fast anställning, bostadsrätt, sommarställe och <strong>en</strong> hyfsat fin<br />
bil, tillsammans med min före detta sambo som också <strong>blev</strong> mor till min dotter. Jag skötte<br />
det som krävdes av mig, r<strong>en</strong>a prover osv. M<strong>en</strong>, <strong>en</strong> dag, efter dubbla pass, dag och därefter<br />
natt, med aandra ord ca tjugofyra timmars sträckarbete, skulle jag Innfinna mig på teamet<br />
för up. Jag möttes där av <strong>en</strong> hoper av väntande, up-skyldiga, som fick mig att styra kossan<br />
hem till säng<strong>en</strong> och välförtjänad sömn. Detta resulterade i att jag <strong>blev</strong> rapporterad för up-<br />
vägran. Ok, jag hade struntat att lämna då jag skulle, m<strong>en</strong>, lämnade dag<strong>en</strong> efter ett, för mig<br />
normalt negativt up. Trodde nu att <strong>en</strong> sk straffrunda var att vänta, ni vet, några veckor på<br />
helgmott. Ack vad jag bedrog mig. Då jag först <strong>blev</strong> utskriv<strong>en</strong> på felaktiga grunder, som<br />
jag naturligtvis överklagade, chockerande nog faställdes, m<strong>en</strong> på nya grunder, förstod jag<br />
att det hela nu handlade om prestige från d<strong>en</strong> då beslutande person<strong>en</strong> i fråga. G<strong>en</strong>om mitt<br />
<strong>en</strong>gagemang i Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> hoppas jag kunna bidra till förbättringar som bla<br />
förhindrar att liknande det som jag drabbades av, ej sker ig<strong>en</strong>, för det kan inte <strong>en</strong>s jag<br />
önska min värsta fi<strong>en</strong>de!<br />
Detta ledde till fyra års vanmakt, stundtals undrande om <strong>en</strong> högre makt var motståndare i<br />
min kamp att återfå metadonbehandling<strong>en</strong>. Läkarutlåtande försvann, remisser tappades<br />
bort och så vidare. De delar i min ansökan som ibland var tvunget att kompletteras,<br />
glömdes helt <strong>en</strong>kelt bort av d<strong>en</strong> person som hade makt<strong>en</strong> över d<strong>en</strong>! Socialsekreterare<br />
slutade, byttes ut. Jag fick <strong>en</strong> nyutexaminerad socialsekreterare utan kompet<strong>en</strong>s angå<strong>en</strong>de<br />
bla metadonbehandling<strong>en</strong>. Som självklart visste sig veta vad som var bra för el dåligt för<br />
mig. Min åsikt var betydelselös. D<strong>en</strong>ne fick jag instruera hur <strong>en</strong> kompletterande utredning<br />
inför metadon ska utföras, vad som ska ingå osv. Efter byte av socialsekreterare. fick jag<br />
”turligt” nog <strong>en</strong> gammal ”räv” som dock vid närmare granskning visade sig vara minst<br />
lika vilse i pannkakan som färsking<strong>en</strong> jag tidigare förärats bekantskap med!<br />
Jag har nu åter påbörjat metabehandling<strong>en</strong> ig<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> konstigt nog känns det inte riktigt<br />
bra ännu. Antaglig<strong>en</strong> bero<strong>en</strong>de på sättet jag <strong>blev</strong> utskriv<strong>en</strong> från verksamhet<strong>en</strong> tidigare. Det<br />
som skedde är att jämföra med att polis<strong>en</strong> rapporterar dig för fortkörning. Åklagar<strong>en</strong><br />
däremot åtalar dig för rattfylleri som r<strong>en</strong>derar i fängelse. Jag ville naturligtvis bestrida<br />
detta eftersom det aldrig skett, m<strong>en</strong> får då veta att möjlighet<strong>en</strong> inte finns. Inser då att d<strong>en</strong><br />
rättsröta som jag tidigare bara hört talas om, nu äv<strong>en</strong> drabbat mig. Då man <strong>en</strong> gång blivit<br />
offer för detta är d<strong>en</strong> tveksamhet inför återinträde i programmet kanske inte så konstig<br />
AV<br />
JOHAN WANEBY<br />
Har nu metadon s<strong>en</strong> tre mån.
På SBF´s årsmöte beslutades att styrels<strong>en</strong> har fram till maj månad på sig att arbeta<br />
fram ett programförslag, som sedan ska skickas ut på remis till ett antal medlemmar för<br />
att på så sett förankra programmet. Här följer några punkter, observera att detta ej är<br />
någr got färdigt förslag. Förslag på frågor tas mer än gärna emot, maila eller posta ditt<br />
förslag.till kontoret. Mvh Riks Styrels<strong>en</strong><br />
Att narkomanvård<strong>en</strong> inom landsting och kommun ej ska kunna neka människor med ett<br />
opiatbero<strong>en</strong>de <strong>en</strong> medicinska behandling på grund av ett ideologiskt tänkande.<br />
Narkomanvård ska som annan vård baseras på och <strong>en</strong>ligt beprövad vet<strong>en</strong>skap.<br />
Att narkomanvård<strong>en</strong> blir individanpassad. Narkomani ska jämföras med andra sjukdomar som<br />
tillexempel diabetes, cancer, alkoholism och ej efter politisk drivna aktörers ideologi.<br />
Att man inom sjukvård<strong>en</strong> tar de fulla konsekv<strong>en</strong>serna av det faktum att metadon och bupr<strong>en</strong>orphine<br />
är <strong>en</strong> godkänd och verksam behandlingsform (<strong>en</strong>tydigt styrkt g<strong>en</strong>om vet<strong>en</strong>skapliga studier). Jämför<br />
insulin för diabetiker, metadon eller morfinpreparat för kronisksmärta, b<strong>en</strong>zodiazepiner för oro och<br />
så vidare.<br />
Att det inte ska få ta mer än maximalt 72 timmar från det att <strong>en</strong> läkare ställt diagnos<strong>en</strong> heroinism<br />
innan pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong> får sin första dos metadon/bupr<strong>en</strong>orphin. Idag orkar många människor med ett tungt<br />
heroinbero<strong>en</strong>de inte ansöka om substitutionsbehandling på grund av d<strong>en</strong> absurt långsamma process<br />
som föregår första dos<strong>en</strong> 6-24 månader & veckor från det att du beviljats <strong>en</strong> plats i ett<br />
metadonprogram.72-timmarsregeln bör införas som vårdgaranti. 14 dagar för icke<br />
läkemedelsassisterad behandling typ behandlingshem!<br />
Att ansvarig läkare är skyldig att sätta in substitutionsbehandling (om pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong> begär detta) då<br />
heroinism konstaterats. Jämför med somatisk farlig sjukdom!<br />
Att socialsekreterare helt och hållet tas bort ur beslutsfattning<strong>en</strong> då det gäller ansökan och eller<br />
utskrivning av kli<strong>en</strong>ter med metadon eller bupr<strong>en</strong>orphine. Och att socionomutbildning i frågor<br />
rörande bero<strong>en</strong>deproblematik väs<strong>en</strong>tligt förbättras och förlängs och specialiceras.<br />
Att socialsekreterare ej skall ha någon som helst rätt att avgöra om <strong>en</strong> kli<strong>en</strong>t ska ha<br />
substitutionsbehandling eller ej. Det finns <strong>en</strong> rad fall där sociala på olika sätt villkorar för att<br />
kli<strong>en</strong>t<strong>en</strong> ska få socialremiss<strong>en</strong> skriv<strong>en</strong> som idag ligger till grund för metadonbehandling<strong>en</strong>.<br />
Att det egna bruket avkriminaliseras. Argum<strong>en</strong>t: g<strong>en</strong>om kriminalisering säger samhället att det<br />
främst är ett ansvar för polis- och domstolsväs<strong>en</strong>de och kriminalvård och inte ett socialt problem.<br />
Kommunerna och sjukvård slipper därför ta fult ansvar för de bero<strong>en</strong>des rehabilitering. Titta bara på<br />
nedmontering<strong>en</strong> av vårdplatser och andra sociala insatser det s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>niet. Mer än 60 % av de<br />
intagna inom kriminalvård<strong>en</strong> är idag drogbero<strong>en</strong>de. Antalet missbrukare minskar inte g<strong>en</strong>om<br />
förvaring på fängelser. Inte minst gör sig d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde känd som kriminell vid varje kontakt med<br />
samhället. Det motverkar rehabilitering och integration.<br />
S o l i d a r i t e t & V ä r m e<br />
BLANDAT<br />
SAGT AV SOCIALSTYRELSEN!<br />
• Socialstyrels<strong>en</strong> förutsätter att behandlingsansvarige läkar<strong>en</strong> utformar behandling<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ligt SoS föreskrifter och i samförstånd med pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong> utifrån vet<strong>en</strong>skap och<br />
beprövad erfar<strong>en</strong>het på ett sådant sätt att vård<strong>en</strong> gagnar pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s framtida<br />
behandling på bästa sätt<br />
• Forskarna säger att alltför restriktiva regler underhåller fortsatt missbruk och<br />
förs<strong>en</strong>ar behandling av opiatmissbruk.<br />
• Forskare framhåller att hög metadondos bidrar till att pati<strong>en</strong>terna stannar i<br />
behandling.<br />
KOMMENTARER:<br />
Med dessa texter i tankarna så kan vi konstatera följande. Sveriges metadonprogram x(se<br />
nedan) bryter mot riktlinjerna som d<strong>en</strong> högsta medicinska myndighet<strong>en</strong> i Sverige satt upp för<br />
att trygga behandling<strong>en</strong> av oss med ett opiatbero<strong>en</strong>de. Att synliggöra dessa missförhålland<strong>en</strong><br />
är <strong>en</strong> av SBF´s viktigaste uppgifter. För att lyckas med d<strong>en</strong> uppgift<strong>en</strong> så behövs hjälp av<br />
medlemmarna med att skriva fallbeskrivningar, för att på så sett påvisa exist<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av<br />
avarterna. Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> ser, hör agerar! * Ulleråkers metadonprogram<br />
undantaget., det är i det stora hela ett utmärkt program.<br />
AVKRIMINALISERING – LEGALISERING INTE SAMMA SAK!<br />
Avkriminalisering av innehav och det egna bruket betyder att d<strong>en</strong> mindre hantering<strong>en</strong> kring<br />
narkotikakonsumtion<strong>en</strong> blir helt straffri, medan det fortfarande skall vara straffbart att sälja<br />
narkotika i vinningssyfte. I praktik<strong>en</strong> tillåter man därmed gatuhandel. Legalförskrivning<br />
innebär att läkare får skriva ut apoteks-narkotika till narkomaner på indikation<strong>en</strong> narkomani.<br />
Legalisering handlar om att helt släppa på narkotikakontroll<strong>en</strong> och tillåta <strong>en</strong> fri försäljning.<br />
Här har man äv<strong>en</strong> diskuterat regeringsmonopol, ungefär som det sv<strong>en</strong>ska systembolaget,<br />
höga skattesatser jämte åldersgränser.<br />
FRÅGA?<br />
Finns det två olika sorters metadon?<br />
Många läkemedel består av två spegelbilder av samma kemiska för<strong>en</strong>ing. Metadon är ett<br />
sådant. Dessa båda kan skiljas g<strong>en</strong>om att man släpper in planpolariserat ljus i för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.<br />
Ljuset vrids då till höger eller vänster, dexter eller levo. Det är oftast så att d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a form<strong>en</strong> är<br />
aktiv och d<strong>en</strong> andra är inaktiv och detta gäller äv<strong>en</strong> metadon. Nu citerar jag <strong>en</strong> av mina<br />
kursböcker från Farmis:" (R)-metadon har <strong>en</strong> aktivitet av samma storleksordning som morfin,<br />
medan (S)-form<strong>en</strong> är i det närmaste inaktiv. Trots detta används ett racemat." Racemat är <strong>en</strong><br />
lika blandning av formerna, (R) och (S) står för de olika formerna. Om du tycker att detta är<br />
svårt så förstår jag det m<strong>en</strong> det kan nog inte förklaras på <strong>en</strong>klare sätt. Om du vill ha<br />
kompletteringar så återkom gärna. Hälsn Gunnar Berg<strong>en</strong>dahl, leg receptarie.
R a p p o r t<br />
från Sundsvall.<br />
Sundsvalls kommun och Landstinget Västernorrland om snart ska ta ställning till om<br />
substitutions-behandling med Subutex och Metadon åt opiatbero<strong>en</strong>de ska få finnas med som<br />
alternativ i vårdutbudet för människor med tungt opiatmissbruk av då främst heroin. Här<br />
anser man att ersättningsdroger är <strong>en</strong> återvändsgränd och använder det urvattnade<br />
argum<strong>en</strong>tet att ersättningsdroger och sprututbytesprogram är uttryck för uppgiv<strong>en</strong>het. Vidare<br />
anser dom som är emot metadon el subutex, att ersättningspreparat gör att vi hamnar i ett för<br />
samhället alltmer svårhanterligt narkotikaproblem med ödesdigra och kostsamma<br />
konsekv<strong>en</strong>ser för alla inblandade! Inget kan vara mer felaktigt. En sak har dom rätt i. De säger<br />
att bekämpa missbruk är <strong>en</strong> politisk fråga! M<strong>en</strong> att ge narkomaner vård och chans<strong>en</strong> att välja<br />
mellan substitutionsbehandling eller behandlingshem typ 12-stegsprogram eller dylikt är <strong>en</strong><br />
del av vår sjukvård som äv<strong>en</strong> människor med bero<strong>en</strong>de ska ha full tillgång till, det kallas<br />
humanism. Kan <strong>en</strong> läkare inte bota så är det d<strong>en</strong>nes plikt att lindra. Metadon och Subutex<br />
delas inte ut till kreti och pleti. Det ges (till de som önskar) till människor som har prövat all<br />
annan behandling och som ändå fallit tillbaka i missbruk. Riktlinjerna för hur<br />
substitutionsbehandling ska se ut i framtid<strong>en</strong> håller i d<strong>en</strong>na stund på att utformas. Vi får<br />
hoppas att de med r<strong>en</strong>t fascistiska ställningstagand<strong>en</strong> inte vinner allt för mycket gehör hos de<br />
ansvariga. Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> arbetar bland annat med att bidra med våra synpunkter.<br />
Människor ska inte bli vrak innan de kvalificerar sig för behandling. Dessutom måste<br />
behandling<strong>en</strong> inriktas på skadereducering, och det måste äv<strong>en</strong> finnas plats för<br />
lågtröskelprogram så att pati<strong>en</strong>ter stannar i behandling. En nylig<strong>en</strong> gjord undersökning (på<br />
uppdrag av Socialstyrels<strong>en</strong>) av metadon-pati<strong>en</strong>ter gällande ret<strong>en</strong>tion, återfall, utskrivningar,<br />
kriminalitet och vad som händer med pati<strong>en</strong>terna mellan återinträd<strong>en</strong>, har nylig<strong>en</strong><br />
pres<strong>en</strong>terats. Eftersom det är uppgifter från pati<strong>en</strong>ternas journaler är resultatet svart på vitt.<br />
Långt färre brott, minskad dödlighet för pati<strong>en</strong>ter i behandling. Kostnaderna för samhället<br />
sjunker betydligt när pati<strong>en</strong>ter är i behandling.<br />
R a p p o r t<br />
Från Skåne.<br />
Från Skåne har vi inte mycket att berätta angå<strong>en</strong>de själva arbetet i för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> eftersom vi<br />
ganska nylig<strong>en</strong> har kommit igång här nere. Vi kan däremot ge <strong>en</strong> antydan om hur det ser ut i<br />
vår landsända g<strong>en</strong>om att nämna att det för närvarande är två års väntetid för att få<br />
Metadonbehandling.<br />
R a p p o r t<br />
Från Kalmar<br />
I början av november 2003 <strong>blev</strong> vi intervjuade av Smålandsnytt med anledning av att Stefan<br />
Jonsson skickat in <strong>en</strong> anmälan mot avdelning 4 på psyk i Kalmar till Pati<strong>en</strong>tnämnd<strong>en</strong>. Vår<br />
anmälan gäller dåligt bemötande av de pati<strong>en</strong>ter som läggs in för avgiftning. Det ska bli<br />
intressant att få ta del av försvaret för deras handlande. Brukarna får inte bli så totalt<br />
överkörda av personal som jobbar i sjukvård<strong>en</strong> trots att det här handlar om narkomaner.<br />
Stefan hoppas att det kan leda till <strong>en</strong> reprimand av Pati<strong>en</strong>tnämnd<strong>en</strong> eller att anmälan går<br />
vidare till HSAN med huvudkontoret i Stockholm.<br />
.Stefan <strong>blev</strong> d<strong>en</strong> 5 november 2003 intervjuad av Sveriges Radio, vilket gick mycket bra. Han<br />
passade samtidigt på att tigga om ett modem så att vi kan bli uppkopplade Han har äv<strong>en</strong> varit<br />
i kontakt med överläkare Rick Patton om ett möte där alla berörda parter i Subutexprogrammet<br />
ska få möjlighet att delta. Vi på Kalmaravdelning<strong>en</strong> har haft <strong>en</strong> del kontakter<br />
med brukare som vill ha hjälp på olika sätt, och vi letar bland annat efter <strong>en</strong> remiss till<br />
avgiftning<strong>en</strong> som har kommit bort. Inget av team<strong>en</strong> vill kännas vid remiss<strong>en</strong>. Vi har bollats<br />
fram och tillbaka mellan samtliga psykmotagningar och det visade sig så småningom att man<br />
hade blandat ihop remiss<strong>en</strong> med ett annat är<strong>en</strong>de. Händels<strong>en</strong> understryker vikt<strong>en</strong> av att ni<br />
som begär vår assistans är så tydliga som möjligt när ni kommer med uppdrag till oss.<br />
Vi försöker också hjälpa <strong>en</strong> medlem att få Subutex, <strong>en</strong> annan att få Ritalina/Dexamfetamin.<br />
Subutex är ett läkemedel mot Heroinbero<strong>en</strong>de, m<strong>en</strong> det har visat sig att det är <strong>en</strong> del som har<br />
fått det utan att uppfylla kriterierna för ett bero<strong>en</strong>de. Vi har fått höra att kontroll<strong>en</strong> skall bli<br />
hårdare, m<strong>en</strong> vi anser att om läkarna hade lite mer kunskap om bero<strong>en</strong>detillstånd<strong>en</strong> och om<br />
substitutionsmedicinerna så kanske det inte krävs någon skärpning. Som det nu ser ut skall vi<br />
brukare tydlig<strong>en</strong> tvingas betala priset för läkarnas okunskap. Eftersom så många har fått<br />
Subutex utan att uppfylla kriterierna så är situation<strong>en</strong> extra kritisk när det gäller insättande av<br />
Subutexbehandling, <strong>en</strong>ligt Dr. Magnus Hansson. Dr. Rick Patton är fruktansvärt missnöjd<br />
med situation<strong>en</strong> i Kalmar län. Vi arbetar vidare med att försöka få till stånd <strong>en</strong> lösning på<br />
problemet och konstaterar avslutningsvis att saker och ting tydlig<strong>en</strong> inte fungerar något vidare<br />
här bland vårdgivarna i vår hemstad.<br />
0-TOLERANSEN<br />
ÄNTLIGEN BORTA FRÅN SUBUTEXBEHANDLINGEN INOM<br />
BEROENDECENTRUM STOCKHOLM!<br />
Pati<strong>en</strong>terna inom Subutexbehandling<strong>en</strong> på klinikerna St: Göran, St: Erik och Huddinge<br />
sjukhus har haft allvarlig kritik som vidarebefordrats till Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. Vi kände<br />
oss tvungna att agera. Det ledde till brevväxling mellan Dr/Johan Kakko och Thomas<br />
Moberg på kansliet. Johan Kakko <strong>blev</strong> först förvånad över att det fanns hård kritik mot<br />
behandling<strong>en</strong>. Han hade själv aldrig hört någon kritik framföras av sina pati<strong>en</strong>ter. Sedan han<br />
blivit uppmärksam på att det gällde 0-tolleransregeln insåg han att d<strong>en</strong> måste bort! Regeln<br />
innebär att varje återfall i vilk<strong>en</strong> drog det må vara föranleder utsättning av Subutex och<br />
utskrivning. Att avsluta <strong>en</strong> läkemedelsassisterad behandling för människor med ett<br />
Heroinbero<strong>en</strong>de efter ett <strong>en</strong>da återfall strider mot all vet<strong>en</strong>skap och beprövad erfar<strong>en</strong>het.<br />
Johan Kakko återinsatte omedelbart Subutexbehandling<strong>en</strong> för de tre pati<strong>en</strong>ter som blivit<br />
utskrivna samt kommit till kansliet med sina klagomål. Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> anser detta<br />
vara ett steg i riktning mot <strong>en</strong> normaliserad syn på oss opiatbero<strong>en</strong>de.<br />
Vi kan äv<strong>en</strong> berätta att Subutexprogrammet nu äv<strong>en</strong> är repres<strong>en</strong>terat i ”kvalitetsrådet” av<br />
Dr/Johan Kakko. Rådet består nu förutom av repres<strong>en</strong>tanter från SBF, landstinget som<br />
repres<strong>en</strong>teras av landstingspolitikern Håkan Jörnehed V samt Sektionschef Dr/Nadja<br />
Ericsson och två klinkchefer från respektive Ros<strong>en</strong>lundsteamet och 44án. Vi träffas<br />
regelbundet var tredje vecka. I rådet diskuterar vi principiella frågor som till exempel 0tollerans<strong>en</strong><br />
vid återfall.
ÖPPET BREV TILL<br />
SOCIALSTYRELSEN<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> har lämnat <strong>en</strong> anmälan till HSAN (hälso och sjukvård<strong>en</strong>s ansvarsnämnd) där man<br />
kräver att Dr/Nils Gustafsson skall fråntas sin läkarlic<strong>en</strong>s eller åtminstone bli av med<br />
förskrivningsrätt<strong>en</strong> när det gäller narkotiska läkemedel. Jag, Gunnel Ajneling som är ordförande i<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s anhörigsektion och repres<strong>en</strong>terar några av de anhöriga som har barn<br />
eller syskon i Subutexbehandling hos Dr/Nils Gustafsson anser att anmälan är felaktig och<br />
omoralisk. Alla läkare i värld<strong>en</strong> arbetar under Hippokrates ed, och äv<strong>en</strong> i Sverige arbetar utövarna<br />
av läkaryrket under d<strong>en</strong>na etiska kanon som också är stadfäst av Sv<strong>en</strong>ska läkarförbundet! ”Läkar<strong>en</strong><br />
skall I sin gärning ha pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra,<br />
alltid trösta, följande människokärlek<strong>en</strong>s och hederns bud.” (Utdrag ur ”etiska regler antagna av<br />
Läkarförbundet”) Jag undrar om socialstyrels<strong>en</strong> gör skillnad på narkomaner och andra människor.<br />
Det kanske är så att <strong>en</strong> narkomans liv inte är lika mycket värt som <strong>en</strong> annan människas, och att detta<br />
är orsak<strong>en</strong> till att Socialstyrels<strong>en</strong> agerar på det här sättet.<br />
Jag har efter att ringt runt lite fått veta att polis<strong>en</strong>s gatulangningsgrupp anmält Nils till<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> tre gånger, och jag undrar om polis<strong>en</strong> aldrig någonsin anmält någon läkare från<br />
Maria Subutexteam, någon läkare från Bero<strong>en</strong>dec<strong>en</strong>trum Stockholm överhuvudtaget, Narva, Fosu<br />
med flera, eller om det bara är Nils som allt kommit att handla om. Nils har haft modet att visa att<br />
narkomani är <strong>en</strong> sjukdom och skrev då ut ett läkemedel mot d<strong>en</strong>na sjukdom på samma sätt som<br />
vilk<strong>en</strong> läkare som helst skulle förse diabetiker med insulin eller smärtpati<strong>en</strong>ter med morfinpreparat -<br />
detta för att rädda liv eller att förbättra människors livskvalitet. Kritik<strong>en</strong> hade kanske inte kommit<br />
om fler läkare istället hade tagit narkomanisjukdom<strong>en</strong> på allvar. Helt upp<strong>en</strong>bart saknas inom<br />
läkarkår<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erellt empatin och modet att gå emot d<strong>en</strong> rådande moral som råder inom sv<strong>en</strong>sk<br />
narkomanvård. Narkomanvård<strong>en</strong> har av någon outgrundlig anledning blandat ihop de hälsovårdande<br />
uppgifterna med kamp<strong>en</strong> mot narkotikan. Narkomanvård<strong>en</strong> är <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> Sv<strong>en</strong>ska hälso och<br />
sjukvård<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> på grund av dominanta aktörers egna moraluppfattningar, som när det gäller<br />
narkotikaproblematik<strong>en</strong> nästan ter sig religiösa, så har d<strong>en</strong> nuvarande modell<strong>en</strong> vuxit fram. Att <strong>en</strong><br />
läkare kan bli anmäld år 2004 för att han/hon förskriver ett läkemedel mot ”heroinism” till<br />
heroinister är <strong>en</strong> skandal - ett läkemedel som dessutom <strong>en</strong>ligt alla forskarrapporter sägs g<strong>en</strong>erera<br />
obestridligt god ret<strong>en</strong>tion i motsats till alla andra behandlingsmetoder som erbjuds våra anhöriga.<br />
Narkomanvård<strong>en</strong> i Sverige är helt uniform, m<strong>en</strong> alla människor är olika och har därför naturligtvis<br />
olika behov, varför det behövs fler läkare som Nils. Narkomaner måste som alla andra i Sverige ha<br />
rätt<strong>en</strong> att själva få välja vårdgivare. Om ni som stödjer d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> inte går med på detta<br />
så innebär det att ni medvetet eller omedvetet diskriminerar narkomaner. Vi är många föräldrar som<br />
anser att Nils Gustavsson inte bara räddar våra barns liv, utan äv<strong>en</strong> ser till att vi föräldrar får ett<br />
bättre liv. Tänk på att när våra barn får Subutex så minskar äv<strong>en</strong> kriminalitet<strong>en</strong>. Alla narkomaner<br />
begår brott för att få p<strong>en</strong>gar till sina droger. De flesta som är internerade inom vår så kallade<br />
”kriminalvård” är narkomaner, och <strong>en</strong> fråga som vi måste ställa oss är: Hjälper det våra barn att bli<br />
av med sitt missbruk att sätta dom i fängelse? NEJ är det självklara svaret. Vi vet alla hur det ser ut<br />
på fängelserna. Däremot hjälper läkemedelsassisterad behandling. Det är visat i <strong>en</strong> mängd<br />
utredningar och forskningsrapporter. Summa summarum: Det behövs fler läkare som Nils för att<br />
minska lidandet, kriminalitet<strong>en</strong> och allt det andra som narkomanin för med sig.<br />
Mvh/Gunnel Ajneling ordförande Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga<br />
Stöd Dr/Nils Gustafsson!<br />
Maila ditt namn och adress på d<strong>en</strong>na emailadress som Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Riks skapat för <strong>en</strong><br />
namninsamling till stöd för Nisse. support4nisse@sv<strong>en</strong>skabrukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Behandlingshem JO-anmält för kollektiv<br />
bestraffning!<br />
2003-12-20<br />
Av:H<strong>en</strong>rik Ekberg<br />
Ett behandlingshem i västra Uppland har JO-anmälts för att ha<br />
g<strong>en</strong>omfört kollektiv bestraffning efter att <strong>en</strong> mobiltelefon försvunnit.<br />
I början av december skall <strong>en</strong> mobiltelefon eller <strong>en</strong> så kallad jourtelefon ha<br />
försvunnit från ett olåst skåp i personalrummet på behandlingshemmet.<br />
Personal<strong>en</strong> hotade därefter med att ställa in alla helgaktiviteter samt<br />
inköpsresor med mera, om inte telefon<strong>en</strong> kom tillrätta. När ing<strong>en</strong> erkände sig<br />
skyldig g<strong>en</strong>omförde personal<strong>en</strong> d<strong>en</strong> kollektiva bestraffning<strong>en</strong>.<br />
- På de vaga grunderna är det fel och dessutom förbjudet att g<strong>en</strong>omföra <strong>en</strong><br />
kollektiv bestraffning, säger Tomas Moberg på Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i<br />
Stockholm.<br />
Problem tidigare<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är <strong>en</strong> ideell för<strong>en</strong>ing vars uppgift är att hjälpa<br />
felbehandlade människor på till exempel behandlingshem. D<strong>en</strong> anmälan som<br />
har skickats in till JO är påskriv<strong>en</strong> av 15 kli<strong>en</strong>ter.<br />
Enligt Tomas Moberg så har kli<strong>en</strong>terna på behandlingshemmet hört av sig<br />
tidigare.<br />
- Det har varit problem där <strong>en</strong> längre tid och jag har fått <strong>en</strong> del samtal därifrån.<br />
Jag hoppas nu att d<strong>en</strong>na anmälan leder till att man ser över situation<strong>en</strong> på<br />
hemmet.<br />
Anmälan har nu lämnats in till JO, justitieombudsmann<strong>en</strong>, för utredning.<br />
Behandlingshemmet är ÖSTAGÅRDEN i TÄRNSJÖ.<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har under <strong>en</strong> längre tid fått in klagomål från medlemmar som<br />
varit placerade på Östagård<strong>en</strong>. Klagomål<strong>en</strong> har gällt allt ifrån brist på<br />
sysselsättning, okunnig personal, och nu sist, kollektiv bestraffning! Efter sista<br />
klagomålet kände vi oss tvungna att agera, det resulterade i <strong>en</strong> JO-anmälan.<br />
Anmälan i sin tur ledde till att <strong>en</strong> utredare från socialtjänstförvaltning<strong>en</strong><br />
(huvudman) i Stockholm åkte till Östagård<strong>en</strong> för att göra <strong>en</strong> intern utredning.<br />
Vad utredning<strong>en</strong> kommer att visa vet vi i skrivandes stund inget om.<br />
Fortsättning följer i nästa NEWSLETTER.<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> hör, ser & agerar.<br />
Vi synliggör avarter inom narkomanvård<strong>en</strong>, det är NOG NU……
L O K A L A V D E L N I G A R<br />
Sv<strong>en</strong>ska BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Riks<br />
Tel: 08-54556068 el 0704-740960<br />
info@brkarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
www.sv<strong>en</strong>skabrukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Sv<strong>en</strong>ska BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga<br />
anhoriga@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktperson Gunnel Ajneling<br />
TelDag: :0704-893106 TelKväll: 08-183990<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Stockholm<br />
Tel: 08-54556068<br />
stockholm@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktpersoner: Thomas Elfström & Kerstin Rundberg<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Malmö<br />
malmo@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktperson: Claes Östergr<strong>en</strong><br />
Tel: 0737-155122<br />
BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga/Malmö<br />
susanne_ros<strong>en</strong>thal@hotmail.com<br />
Tel: 0736-980869<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Lund<br />
lund@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktperson K<strong>en</strong>t Nilsson<br />
Tel: 0739-437699<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Kalmar<br />
kalmar@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktperson Stefan Jonsson<br />
Tel: 0735-634386<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Örebro<br />
orebro@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktperson Ronny Lillhannus<br />
Tel: 0736-593887<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Sundsvall<br />
sundsvall@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Kontaktperson Ir<strong>en</strong>é Norlén<br />
Tel: 0737-385470<br />
V ä r m e & S o l i d a r i t e t<br />
Onsdag<strong>en</strong> 28 februari 2004 startar<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga<br />
sin anhöriggrupp.<br />
Vi möts i SBF´s kontor på Norrtullsgatan 45 1tr upp.<br />
Vi fikar och pratar lite. Det behöver inte vara så<br />
allvarligt. Ifall du undrar något eller bara vill ha<br />
information, ring då på kontorstid till tel: 08-54556068.<br />
Tillsammans blir vi starka. hjärtligt välkomm<strong>en</strong>!<br />
Mvh/ Styrels<strong>en</strong> för Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga<br />
SVENSKA<br />
B R U K A R<br />
FÖRENINGENS<br />
A N H Ö R I G A<br />
ALLA KAN BLI MEDLEMMAR.<br />
MEDLEMSKAPET ÄR GRATIS!<br />
(VI TAR GÄRNA EMOT EKONOMISKT BIDRAG)<br />
PORTOFRITT<br />
FRISVAR<br />
1105 14 300 11006<br />
Tel:08-54556068<br />
Mobil: 0704-740960<br />
Fax:08-335866<br />
anhoriga@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
www.sv<strong>en</strong>skabrukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
Tack för att du stödjer<br />
Sv<strong>en</strong>ska BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>/Anhöriga.<br />
Var god texta<br />
För & Efternamn:_____________________________________________________________<br />
Adress:_____________________________________________________________________<br />
PostNummer:________________________________________________________________<br />
Tel:________________________________________________________________________<br />
Email:______________________________________________________________________<br />
V Ä R M E & S O L I D A R I T E T
SVENSKA<br />
B R U K A R<br />
FÖRENINGEN<br />
ANNO oktober 2002<br />
NU ÄR DET<br />
N O G<br />
S V E N S K A B R U K A R F Ö R E N I N G E N<br />
kämpar<br />
FÖR DINARÄTTIGHETERVILL DU VARA MED?<br />
TILLSAMMANS FÖR<br />
FÖRÄNDRING<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Norrtullsgatan 45 - 11345 Stockholm –<br />
Tel:08-54556068 Mob:0704-335599 el 0704-740960 Fax:08-335866<br />
eMail:info@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com / www.sv<strong>en</strong>skabrukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
S V E N S K A B R U K A R F Ö R E N I N G E N<br />
För OPIATBEROENDE och de som har eller vill ha<br />
METADON, SUBUTEX eller SUBOXONE!<br />
Metadon och Subutex är bra läkemedel vid behandling av<br />
opiatbero<strong>en</strong>de, m<strong>en</strong> behandling<strong>en</strong> drivs alltför restriktivt. Vi inom<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är missnöjda med både hur man inom narkomanvård<strong>en</strong><br />
ser på oss som människor och på hur vård<strong>en</strong> bedrivs. Mycket<br />
av vårt arbete måste därför inriktas på att synliggöra dessa<br />
förhålland<strong>en</strong> för att <strong>en</strong> förändring skall komma till stånd. Vi verkar<br />
som brukarnas språkrör och har inlett diskussioner med politiker,<br />
ansvariga inom vårdsektorn, behöriga myndigheter, media etcetera.<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har värdefulla kunskaper som vi ställer till<br />
förfogande för olika ändamål, och vi anser oss vara <strong>en</strong> oundgänglig<br />
röst i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska narkotikadebatt<strong>en</strong>. Mycket av vårt arbete går ut på<br />
att hjälpa de som är bero<strong>en</strong>de av narkotika och de som har eller vill ha<br />
Metadon- eller Subutexbehandling. Vi ger ochså stöd till anhöriga. Vi<br />
hjälper till med överklagand<strong>en</strong> och anmälningar och ger information<br />
om pati<strong>en</strong>trättigheter och ansökningsförfarand<strong>en</strong>. I motsats till andra<br />
pati<strong>en</strong>tgrupper saknar vi valfrihet i vård<strong>en</strong>. Vi är hänvisade till <strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>da vårdgivare varför det är viktigt att vi får insyn i hur<br />
verksamhet<strong>en</strong> bedrivs bland annat för att bevaka rättssäkerhet<strong>en</strong>.<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har ett bemannat kontor beläget på Norrtullsgatan<br />
45.. För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terar sig på <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> hemsida och ett nyhetsblad<br />
distribueras till medlemmarna. Idag har vi drygt 600 medlemmar och<br />
antalet ökar daglig<strong>en</strong>. Vi har ochså startat lokalavdelningar i Malmö,<br />
Lund, Kalmar, Stockholm, Örebro och Sundsvall. Vårt mål är att ha<br />
lokalavdelningar i alla större städer. Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s-<br />
/Anhöriga har nu äntlig<strong>en</strong> startat och har <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> styrelse bestå<strong>en</strong>de<br />
av anhöriga och vänner. Sbf är anslutna både till det internationella<br />
nätverket NAMA med huvudkontor i New York och ENCOD med<br />
kontor i Antwerp<strong>en</strong>. Samarbetar gör vi äv<strong>en</strong> med BrukarFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i<br />
Köp<strong>en</strong>hamn och BF i Oslo. Tillsammans är vi starka.<br />
Värme & Solidaritet<br />
SVENSKA<br />
B R U K A R<br />
FöRENINGEN<br />
NORRTULLSGATAN 45<br />
11345 STOCKHOLM<br />
ALLA KAN BLI MEDLEMMAR. MEDLEMSKAPET ÄR GRATTIS!<br />
VI TAR GÄRNA EMOT ETT EKONOMISKT BIDRAG!<br />
MEDLEMSKORT, NEWSLETTER, INBETALNINGSKORT OCH ANNAN<br />
INFORMATION SKICKAS TILL PER POST.<br />
TILLSAMMANS ÄR VI STARKA.<br />
V ä r m e & S o l i d a r i t e t<br />
Portofritt/Frisvar 1105 14 300<br />
110 06 Stockholm<br />
Tel: 08-54556068<br />
Mobil: 0704-740960<br />
Fax: 08-335866<br />
info@brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
www.brukarfor<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.com<br />
För & Efternamn:__________________________________________<br />
Adress:__________________________________________________<br />
__________________________________________________<br />
Tfn:________________________Mob:________________________<br />
E<br />
Email:__________________________________________________________<br />
Välj alternativ Metadon Subutex Annan Anhörig<br />
Kalmar Örebro Sundsvall Skåne Stockholm<br />
Riks<br />
Sv<strong>en</strong>ska Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s/Anhöriga<br />
Föräldrar, syskon, vänner, grannar etcetera kan bli medlemmar.<br />
SBF´s Anhöriga har möt<strong>en</strong> <strong>en</strong> kväll i veckan, dit du/ni är välkomna.<br />
Ring kontoret på tel:08-54556068 så bokar vi in dig. För medlemskap kryssa<br />
rutan (Anhörig) i Välj alternativ. Mvh/Styrels<strong>en</strong> för SBF´s Anhöriga.<br />
M Å L S Ä T T N I N G A R<br />
• Samma etiska regler som ligger till grund för behandling<strong>en</strong> vid<br />
alla andra former av sjukdom skall vara vägledande för narkomanvård<strong>en</strong>s<br />
utformning. Behandling<strong>en</strong> skall vara anpassad efter<br />
individ<strong>en</strong>s behov och för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> skall verka för att eliminera all<br />
kollektiv hantering av våra problem<br />
• För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> skall verka för individ<strong>en</strong>s rätt att själv fatta beslut<br />
om behandling<strong>en</strong>s avbrytande. ”Läkar<strong>en</strong> skall I sin gärning ha<br />
pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s hälsa som det främsta målet och om möjligt bota,<br />
ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlek<strong>en</strong>s och<br />
hederns bud” Utdrag ur Etiska regler för utövare av läkaryrket.<br />
• Tillvarata brukarnas sociala och samhälleliga intress<strong>en</strong> som<br />
deras intresseorganisation.<br />
• Starta sociala och kulturella aktiviteter, ge stöd, upplysa och ge<br />
rådgivning till d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde.<br />
• Ge d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde brukar<strong>en</strong> möjlighet att komma till tals, att få<br />
framföra sina argum<strong>en</strong>t och synpunkter i det off<strong>en</strong>tliga bl,a via<br />
Brukarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s hemsida på Internet.<br />
• Vi kräver insyn i verksamhet<strong>en</strong> för att kunna bevaka<br />
rättssäkerhet<strong>en</strong>.<br />
• Synliggöra de förhålland<strong>en</strong> som präglar brukar<strong>en</strong>s sociala,<br />
ekonomiska och politiska situation i samhället.<br />
• Vi kräver samma valfrihet som andra grupper har inom vård<strong>en</strong>.<br />
• Motverka diskriminering och avhjälpa maktlöshet<strong>en</strong>.<br />
• Arbeta aktivt för att brukarnas kunskaper ska bli tillgängliga för<br />
myndigheter, vårdsektor, etc., g<strong>en</strong>om samarbete, seminarier och<br />
kursverksamheter.<br />
• Verka som brukarnas språkrör och skapa kontakter med<br />
myndigheter, politiker, media och vårdsektorn.<br />
• Medverka i debatt<strong>en</strong>, g<strong>en</strong>om kampanjarbete, artiklar, insändare<br />
etc, för att synliggöra brukarnas situation och behov g<strong>en</strong>om att<br />
bruka dom demokratiska verktyg<strong>en</strong>.