Bilaga 21, utvärdering storstad – skolutveckling - Norrköpings kommun

Utvärdering storstad – skolutveckling 

- en utvärdering av projektet ”Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan” 

December 2009 

Genomförd av CMA Research AB

Innehåll 

Sammanfattning 2 

Fakta om undersökningen 4 

Fakta om respondenterna 7 

Projektdeltagarnas bild 9 

Kollegornas bild 20 

Samarbetspartners bild 28 

Bilagor 

Projektutvärdering 2009, sid 1

Sammanfattning 

Projektet får höga betyg 

Projektdeltagarna ger genomgående mycket 

höga betyg till projektet. Samtliga 

projektdeltagare är som helhet nöjda med hur 

projektet har genomförts och tycker att det är en 

framgångsrik metod för skolutveckling. 

Styrgruppen, rektorerna och områdescheferna 

samt projektledarna får mycket höga betyg för 

sitt agerande. 

Projektets organisation och arbetssätt upplevs 

ha fungerat mycket bra. Några projektdeltagare 

upplever dock att det har varit svårt att frigöra tid 

för sitt deltagande. 

Tydlig koppling till måluppfyllelse 

Så gott som samtliga projektdeltagare tycker att 

projektet har en tydlig koppling till pågående 

skolutvecklingsarbete och att lokala 

förutsättningar har tillvaratagits. 

Kollegorna i Linköpings och Norrköpings 

kommun upplever även de i hög grad att 

projektarbetet har tydlig koppling till ökad 

måluppfyllelse enligt styrdokumenten. 

Kännedomen varierar bland kollegorna 

Projektutvärdering 2009, sid 2 

Bland kollegor i Linköpings kommun är 

kännedomen om projektet relativt god och 

många tycker att informationen om projektet har 

fungerat bra. För Norrköpings kommun ligger 

kännedomen på en lägre nivå och kollegorna har 

blandade åsikter om hur projektinformationen 

har fungerat. Kollegorna i Linköpings kommun 

ger överlag något högre betyg till projektet, 

jämfört med kollegorna i Norrköpings kommun. 

Påverkansmöjligheterna låga 

Kollegorna i Linköpings och Norrköpings 

kommun har delade uppfattningar om hur deras 

påverkansmöjligheter har varit. Var tredje 

kollega är missnöjd med 

påverkansmöjligheterna. 

Enligt projektdeltagarna kan kollegornas låga 

betyg till påverkansmöjligheter bland annat bero 

på att tillräckligt med tid och plats har saknats 

samt att alla beslut ej kan förankras bland alla 

kollegor.

Sammanfattning 

Samarbetet med externa parter har fungerat 

bra under projektet 

Så gott som samtliga samarbetspartners 

upplever att samarbetet med kommunerna har 

fungerat bra och är intresserade av att 

fortsätta/utveckla samarbetet. De svarande har 

dock delade uppfattningar om hur 

projektinformationen har fungerat. 

Även projektdeltagarna tycker att samarbetet 

med andra intressenter utanför skolan har 

fungerat bra. 

Projektet ger positiva effekter för eleverna 

Såväl projektdeltagare, kollegor som 

samarbetspartners är överens om att ett projekt 

av det här slaget kan leda till många positiva 

effekter för eleverna inom no/tk. 


Projektet har goda möjligheter att leva vidare 

Merparten av kollegorna i Linköpings och 

Norrköpings kommun har börjat tillämpa 

kunskapen från projektet och 77 procent tror att 

projektet kommer att leva vidare under 

kommande år. 

Bland projektdeltagarna tror nästan samtliga 

(35 av 38) att projektet kommer att leva vidare. 

När projektdeltagarna får ange vad de tror krävs 

för att projektets resultat ska leva vidare under 

kommande år nämns att tid behöver avsättas för 

arbetet, en engagerad ledning som driver 

frågorna, en ansvarig grupp/ambassadör med 

uppgift att föra arbetet framåt, integrering i 

nuvarande verksamhet samt att resultatet 

behöver marknadsföras för att få genomslag och 

spridas i kommunen.

Fakta om undersökningen 

Bakgrund och syfte 

På uppdrag av Myndigheten för skolutveckling 

har projektet ”Naturvetenskap och teknik i och 

utanför skolan” genomförts som en del av 

”Storstadsprojektet” där Linköping och 

Norrköping i samarbete med Regionförbundet 

Östsam utvecklar 4:e storstadsregionen. Syftet 

med projektet är att öka intresset för och 

kunskap inom naturvetenskap och teknik genom 

att utveckla nya arbetssätt, genomföra 

kompetensutvecklingsinsatser samt utveckla 

samarbetsformer mellan skola och arbetsliv. 

Medverkande i projektet är representanter från 

Linköpings och Norrköpings kommun, 

Regionförbundet Östsam samt Skolverket. 

Syftet med denna projektutvärdering är att 

identifiera vad deltagarna har för erfarenheter 

från och attityder till projektets genomförande. 

Utvärderingen ska belysa om arbetssättet är 

lämpligt för skolutveckling inom naturvetenskap 

och teknik och om man får igång skolutveckling 

genom vald metod. 

Målgrupp 


De personer som ingår i utvärderingen kan delas 

in i tre grupper: 

- Projektdeltagare bestående av en styrgrupp 

(6 personer), rektorer (9 från vardera kommun), 

projektledare (3 personer) samt arbetsgrupper 

(7 från vardera kommun), 

- Kollegor på deltagande skolor. 

- Samarbetspartners intressenter/näringsliv. 

Genomförande 

Undersökningen har genomförts under oktoberdecember 

2009 av CMA Research AB, se 

www.cmaresearch.se för mer information. 

Projektledare på CMA: Anders Johansson. 

Analys genomförd av Mårten Jacobson. 

Ulrika Johansson, Bengt Fall och Ann-Sofi 

Johansson har fungerat som kontaktpersoner för 

uppdragsgivaren.


Metod 

En webbenkät har skickats ut till samtliga 

projektdeltagare, kollegor i Linköpings och 

Norrköpings kommun samt till 

samarbetspartners. Två påminnelser har 

skickats ut. 

Antal 

utskick 

Antal 

svar 

Svarsandel 

Projektdeltagare 41 38 93% 

Kollegor Linköping 126 57 45% 

Kollegor Norrköping 482 221 46% 

Samarbetspartners 8 6 75% 

Uppföljande telefonintervjuer har även 

genomförts med projektdeltagare för att få en 

djupare förståelse inom några utvalda områden. 

Totalt har 38 intervjuer genomförts. 

Inkomna svar har registrerats i en databas och 

analyserats med hjälp av programvaran SPSS. 

Undersökningens validitet 


Svarsfrekvensen för Projektdeltagare och 

Samarbetspartners ligger på en hög nivå. I 

respondentgruppen Kollegor är det dock en stor 

andel som ej besvarat webbenkäten. 

Ett antal e-postsvar från enkätmottagare 

indikerar att den främsta orsaken till att många ej 

besvarar enkäten är att personen arbetar inom 

ett område som inte innefattas av projektet. Det 

är därför rimligt att anta att denna grupp i lägre 

grad är berörda av projektet, och därmed ej är 

utvärderingens primära målgrupp. 

Vi anser att inkomna enkätsvar ger en bra bild 

av vad kollegor som arbetar med no/tk inom 

såväl Linköpings och Norrköpings kommun har 

för uppfattning om projektet.


Enkät 

I samråd med projektansvariga har tre 

enkätversioner tagits fram för varje 

respondentgrupp, se bilaga 2. 

Enkäterna har anpassats för respektive 

delmålgrupp så att frågorna utgår från 

deltagarens roll i projektet. 

Enkäten omfattar följande huvudområden: 

Arbetssätt och organisation, kompetensutvecklingsinsatser, 

samverkansformer, 

helhetsattityder förbättringsförslag och 

bakgrundsfrågor. Det har även funnits möjlighet 

att ge kommentarer på vissa frågor i 

webbenkäten. 

Samtliga kommentarer från webbenkäten 

redovisas i bilaga 3. 


Fakta om respondenterna 

Kollegor 

Kön och åldersgrupp Utbildning och årskurser 

Linköping 

Kollegor 

Norrköping 

Antal Andel Antal Andel 

Total 

Kön 

57 100% 221 100% 

[Inget svar] 0 0% 3 1% 

Kvinna 45 79% 204 92% 

Man 

Åldersgrupp 

12 21% 14 6% 

[Inget svar] 3 5% 5 2% 

35 år eller yngre 9 16% 39 18% 

36-50 år 20 35% 108 49% 

51 år eller äldre 25 44% 69 31% 


Häften av de kollegor som svarat i Norrköpings 

kommun arbetar på förskola. Motsvarande andel 

för Linköpings kommun uppgår till 25 procent. 

Kollegor 

Linköping Norrköping 


Total 

Utbildning 

57 100% 221 100% 

[Inget svar] 0 0% 1 0% 

Förskollärare 14 25% 71 32% 

Barnskötare 1 2% 42 19% 

Lågstadielärare 8 14% 12 5% 

Mellanstadielärare 8 14% 6 3% 

1-7 NO-inriktning 5 9% 13 6% 

1-7 SO-inriktning 8 14% 19 9% 

4-9 NO-inriktning 3 5% 11 5% 

4-9 SO-inriktning 1 2% 6 3% 

Ämneslärare 6 11% 13 6% 

Annat 

Årskurser 

3 5% 27 12% 

[Inget svar] 0 0% 4 2% 

Förskola 14 25% 108 49% 

Förskoleklass 3 5% 17 8% 

Grundskola åk 1-3 12 21% 33 15% 

Grundskola åk 4-6 23 40% 37 17% 

Grundskola åk 7-9 5 9% 22 10%

Fakta om respondenterna 

Kollegor 

Kompetens och erfarenhet inom 

naturvetenskap och teknik 

Kollegor 



Total 

Högskolepoäng inom naturvetenskap och teknik 

57 100% 221 100% 

[Inget svar] 6 11% 14 6% 

0-5 22 39% 134 61% 

5-10 11 19% 28 13% 

10-20 6 11% 22 10% 

20-40 2 4% 11 5% 

>40 10 18% 12 5% 

Undervisning som består av naturvetenskap och teknik? 

[Inget svar] 0 0% 8 4% 

Mindre än 1 pass/vecka 15 26% 75 34% 

1 pass/vecka 21 37% 78 35% 

2-3 pass/vecka 16 28% 42 19% 

1 pass/dag 2 4% 9 4% 

Mer än 1 pass/dag 

Ytterligare kompetensutveckling* 

3 5% 9 4% 

NTA:s temautbildningar 37 65% 17 8% 

Kurser arrangerade av olika resurscentra och 24 42% 58 26% 

Inläsning av facklitteratur på egen hand 24 42% 83 38% 

Obefintlig 6 11% 84 38% 


För ytterligare brytningar på bakgrundsvariabler, 

se bilaga 1. 

* Notera att respondenterna har kunnat ange flera typer av kompetensutveckling varför summan av 

andelarna i tabellen överstiger 100 procent.

Projektdeltagarnas bild 

I detta avsnitt tittar vi närmare på gruppen Projektdeltagare. 

I gruppen ingår 38 respondenter, varav 3 projektledare, 17 rektorer, 12 personer i 

arbetsgrupperna samt 6 personer i styrgruppen. 

Vi tittar bland annat på projektdeltagarnas helhetsattityder till projektet, vad man anser om den 

kompetensutveckling som skett inom projektets ramar, hur samarbetet har fungerat under 

projektets gång och slutligen hur man ser på organisation och arbetssätt. 

Notera att hela gruppen projektdeltagare inte svarat på samtliga frågor, utan vilka frågor som de 

svarat på beror på vilken roll de har haft i projektet.

Helhetsattityder 

Samtliga projektdeltagare är mycket nöjda med 

hur projektet har genomförts och nästan 

samtliga har genom projektet fått en mer positiv 

inställning till skolutveckling inom 

Naturvetenskap och teknik. 

Samtliga instämmer i att projektets arbetssätt är 

en framgångsrik metod för skolutveckling. 

Jag är som helhet nöjd med hur projektet har 

genomförts 

Arbetssättet i projektet är en framgångrik metod 

för skolutveckling 

Projektet har medfört att jag har fått en mer 

positiv inställning till skolutveckling* 

Bas: Samtliga projektdeltagare 


När projektdeltagare får ange vad som har 

fungerat mindre bra i projektet nämner flera att 

det har varit svårt att avsätta tillräckligt med tid. 

Några upplever att implementeringen i skolan 

har varit svår, bland annat med att få ut 

information till kollegor och att tabellen inte har 

anammats av alla. Gällande arbetsmötena finns 

önskemål om längre mötestid (minst halvdag), 

högre tempo samt att ha ”läxor” inför mötena. 

0% 

*inom Naturvetenskap och teknik 

20% 40% 60% 80% 100% 

Instämmer (4-5) Neutral (3) Instämmer inte (1-2) 

100 

100 

89 8 3 

Medel Vet ej 

4,7 3% 

4,6 3% 

4,5 5%

Kompetensutveckling 

Projektdeltagarna instämmer i att projektarbetet 

har haft en tydlig koppling till pågående 

skolutvecklingsarbete och ökad måluppfyllelse 

enligt styrdokumenten. 


Rektorer och deltagare i arbetsgrupperna anser 

att de lokala förutsättningarna har tillvaratagits 

under projektet. 

Medel Vet ej 

Våra lokala förutsättningar har tillvaratagits under 

projektet** 

96 

4 4,4 3% 

Min kompetens har tillvaratagits under projektet** 81 

19 4,2 10% 

Projektarbetet… 

...har tydlig koppling till pågående 

skolutvecklingsarbete* 

...har tydlig koppling till ökad måluppfyllelse enligt 

styrdokumenten* 

...har fungerat som stöd i ordinarie 

utvecklingsarbete** 

88 

97 

100 

12 

3 

4,6 0% 

4,7 3% 

4,6 10% 

Genom projektet har min förståelse… 

...för en gemensam syn på skolutveckling ökat* 75 

19 6 4,0 5% 

…för andras verksamheter ökat (exempelvis 

förskola, F-6, 7-9, rektorer etc)* 

67 

25 8 4,0 5% 

Bas: 

…om hållbar utveckling ökat* 75 

17 8 3,8 0% 

* = Samtliga projektdeltagare 

** = Rektorer och arbetsgrupper 

*** = Arbetsgrupper 

0% 20% 

Instämmer (4-5) 

40% 60% 80% 100% 

Neutral (3) Instämmer inte (1-2)


Samtliga deltagare i arbetsgrupperna har i 

någon utsträckning börjat tillämpa den 

information och/eller den kompetensutveckling 

som de har fått genom projektet. 

Har du börjat tillämpa den information 

och/eller den kompetensutveckling du fått 

genom projektet? 

50% 

50% 

Ja till stor del 

Ja till viss del 

Nej, men avser att tillämpa kunskapen i framtiden 

Nej, kommer inte att tillämpa kunskapen i framtiden 

Bas: Arbetsgrupperna 


När respondenterna i arbetsgrupperna får uppge 

på vilket sätt de har tillämpat kunskapen nämns 

bland annat: 

- Arbete med pedagogiska planeringar i olika ämnen. 

- Användande av ny kunskap i undervisningen. 

- Mer fokus på ett naturvetenskapligt inspirerande 

arbetssätt. 

- Informera och stötta kollegor. 

- Mer aktivt och gemensamt arbete på skolan. 

Samtliga kommentarer redovisas i bilaga 3.

Samarbete 

Så gott som samtliga projektdeltagare 

instämmer i att samarbetet med andra 

intressenter utanför skolan har fungerat bra. 

Merparten av deltagarna i arbetsgrupperna 

instämmer i att samarbetet med andra 

intressenter bidrar till en ökad måluppfyllelse. 

Samarbetet med andra intressenter* utanför 

skolan har fungerat bra.** 

Samarbetet med andra intressenter bidrar till en 

ökad måluppfyllelse*** 

Samarbetet mellan kommunerna kommer att 

öka genom projektet**** 

* Calluna, Fenomenmagasinet, Industrikompetens, Framtidsfrön och Flygvapenmuseet 

Bas: 

** = Samtliga projektdeltagare 

*** = Arbetsgrupper 

**** = Styrgrupp, rektorer, projektledare 

53 

67 

94 

33 

26 21 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 


6 


Styrgrupp, rektorer och projektledare har delade 

uppfattningar om huruvida projektet leder till att 

samarbetet mellan kommunerna kommer att öka 

eller inte. 

Notera att det är ett flertal som inte tagit ställning i denna 

fråga. 

Medel Vet ej 

4,3 8% 

3,9 0% 

3,3 27%

Organisation och arbetssätt 

I tabellen nedan visas vad de olika grupperna 

bland projektdeltagarna svarat på frågor om hur 

de själva upplevt projektet avseende 

organisation och arbetssätt. 

För varje respondentgrupp redovisas medelbetyget på 

en femgradig skala. 

*Frågan ställdes inte till följande grupper. 

** Notera att kolumnen total beräknas på ingående grupper som svarat på frågan. 

Samtliga respondentgrupper är överlag nöjda 

med projektets organisation och arbetssätt. 


Deltagare i arbetsgrupperna upplever i något 

lägre grad att de har haft en tydlig roll i projektet, 

jämfört med övriga. 

Under projektet har jag haft… 

ArbetsgruppProjektledare 

Rektorer 

Styrgrupp 

Total** 

Antal 12 3 17 6 

...goda förutsättningar att göra ett bra 

arbete 

4,3 4,3 4,0 4,4 4,2 

…goda möjligheter att frigöra tid för 

mitt deltagande 

3,5 * 3,6 3,7 3,6 

...en tydlig roll 3,5 5,0 4,1 4,3 4,0 

…tydliga arbetsuppgifter 3,8 * * * 3,8 

…tydliga mål för mitt arbete 3,9 4,7 4,1 * 4,1 

…tillräckligt stöd av styrgruppen * 5,0 * * 5,0 

…tillräckligt stöd från projektledarna 4,7 * 4,5 * 4,6 

…tillräckligt stöd från rektorer och 

områdeschefer 

3,8 4,3 * * 3,9


I tabellen nedan visas hur deltagarna uppfattar 

att rektorer och områdeschefer, styrgrupp och 

projektledarna har agerat under projektets gång. 

För varje respondentgrupp redovisas medelbetyget på 

en femgradig skala. 

*Frågan ställdes inte till följande grupper. 

** Notera att kolumnen total beräknas på ingående grupper som svarat på frågan. 


Såväl rektorer och områdeschefer, styrgruppen 

som projektledarna får mycket höga betyg för sitt 

agerande. 

ArbetsgruppProjektledare 

Rektorer 

Styrgrupp 

Total** 

Antal 12 3 17 6 

Rektorer och områdeschefer har varit 

väl insatta i vårt arbete och resultat 

4,0 4,7 * * 4,1 

Styrgruppen har varit engagerad under 

projektets gång 

* 5,0 4,8 * 4,8 

Styrgruppen har varit delaktig i alla 

projektets faser 

* 4,5 * * 4,5 

Projektledningen har varit betydelsefull 4,8 5,0 4,6 5,0 4,8 

Projektledarna har varit drivande i 

arbetet 

Projektledarna har varit engagerade 

under projektets gång 

4,9 * 4,6 5,0 4,8 

4,9 * 4,8 5,0 4,9


Projektdeltagarna är mycket nöjda med de 

möten som hållits under projektets gång och 

tycker att samarbetet i den egna gruppen har 

fungerat bra. 


Jag är nöjd med… Medel Vet ej 

...de informationsmöten som anordnats 97 

3 4,5 13% 

...de arbetsmöten som anordnats 100 

4,7 16% 

...de kreativa sessioner (med Crearum) som 

anordnats 

91 

9 4,6 11% 

...hur samarbetet i min grupp har fungerat 97 

3 4,6 13% 

Bas: Samtliga projektdeltagare 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Instämmer (4-5) Neutral (3) Instämmer inte (1-2)

Kommer projektets resultat att leva vidare? 

Nästan samtliga projektdeltagare (35 av 38) tror 

att projektets resultat kommer att kunna leva 

vidare under kommande år. 

Tror du att projektets resultat kommer att 

kunna leva vidare under kommande år? 

3% 5% 

Bas: Samtliga 

92% 

Ja Nej Ingen åsikt 


När respondenterna får ange vad de tror krävs 

för att projektets resultat ska leva vidare under 

kommande år nämns främst följande faktorer: 

Tid – Flera nämner att det behöver avsättas tid 

för arbetet, bland annat ett uppföljningstillfälle 

under våren samt en central tid varje år. 

Ledningens engagemang – Stöttning från 

rektorer, områdeschefer och enhetschefer. En 

ledning som driver frågorna. 

Ansvarig grupp/ambassadör – Med uppgift att 

föra arbetet framåt, revidera pärm samt 

informera nya lärare. Här nämns även att 

gruppen behöver vidareutbildning inom området. 

Integrering i nuvarande verksamhet –Bland 

annat som en del i NTA och att aktuella frågor 

väcks genom arbetet. 

Spridning i kommunen – Flera nämner att 

resultatet behöver marknadsföras för att få 

genomslag. Det ska vara möjligt att olika 

verksamhetsdelar kan låna framtaget material av 

varandra.

Effekter av projektet 

Deltagarna i arbetsgrupperna instämmer i stor 

utsträckning i att ett projekt av det här slaget får 

en rad positiva effekter för elevernas intresse 

och kunskap inom no/tk. 

Nästan samtliga tror att projektet kan leda till en 

bredare allmänbildning inom no/tk bland 

eleverna och ett ökat intresse. 

Ett projekt av det här slaget tror jag kan leda till 

att ge eleverna… 


När deltagarna får ange vilka moment som de 

tror leder till ett ökat intresse för no/tk nämns 

bland annat: 

- Lärarnas engagemang och utbildning. 

- Utgå ifrån det barnen redan är intresserade av och 

koppla det till no/tk. 

- Knyta ihop teori och praktik. 

- Studiebesök. 

Samtliga kommentarer redovisas i bilaga 3. 

Medel Vet ej 

…en bredare allmänbildning inom no/tk 92 

8 4,4 0% 

…en positivare bild på no/tk 83 

17 4,4 0% 

…ett ökat intresse för no/tk 83 

17 4,3 0% 

…ett utvecklat arbetssätt inom no/tk 83 

17 4,2 0% 

…större möjligheter till fördjupning inom no/tk 67 

33 4,0 0% 

Bas: Arbetsgrupperna 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Övriga synpunkter 

Hur anses projektet ha mottagits bland 

lärare? 

De flesta projektdeltagare upplever att projektet 

har mottagits mycket positivt av lärare ute på 

skolorna. Bland annat har det framförts att 

projektet har varit roligt, inkluderat många delar 

och varit användbart. Andra kommentarer som 

projektdeltagarna fått från sina kollegor är att 

projektet har haft ett professionellt upplägg med 

en bra planering och att det har varit positivt med 

en ansvarig. 

Några nämner att deras kollegor har haft svårt 

att prioritera projektet på grund av tidsbrist och 

att en del inte hunnit sätta sig in i projektet ännu. 

Projektdeltagarna har även fått synpunkter från 

kollegorna om att det inte har hänt så stora 

förändringar utifrån projektets resultat - flera 

projektaktiviteter ligger i linje med ordinarie 

verksamhet. 

Övriga synpunkter från projektdeltagare 


Flera projektdeltagare upplever att samarbetet 

och erfarenhetsutbytet mellan skolorna har varit 

mycket positivt. 

Några nämner även att samarbetet mellan 

Linköpings och Norrköpings kommun har varit 

givande och bör fortsätta framöver.

Kollegornas bild 

I detta avsnitt tittar vi närmare på gruppen Kollegor. 

I gruppen kollegor ingår 278 kollegor varav 57 kollegor från Linköpings kommun och 221 

kollegor från Norrköpings kommun. Resultat på totalnivå har viktats så att kollegor från 

Linköpings och Norrköpings kommun har lika stor påverkan på totalresultatet. 

Kollegorna har fått svara på frågor om deras uppfattningar om projektet, vilket genomslag de 

ser att det haft samt vilka effekter man kan se av projektet.

Uppfattningar om projektet 

52 procent av kollegorna instämmer i att de har 

god kännedom om projektet. 

Det råder delade meningar bland kollegorna vad 

gäller i vilken utsträckning de har haft möjlighet 

att påverka projektets innehåll på skolan. 

Projektutvärdering 2009, sid 21 

Främst har kollegorna fått information om 

projektet genom arbetslagsmöten (50 procent), 

personalkonferenser (50 procent) och 

informationsutskick (25 procent). 

Merparten av kollegorna upplever att 

informationen om projektet har varit bra. 

De som tycker att information inte har fungerat bra 

motiverar det med att det har varit för lite information, att 

syftet med projektet inte kommunicerats, att individen 

inte har kännedom om projektet eller inte arbetar med 

no/tk och därför inte är insatt. 

Medel Vet ej 

Jag har god kännedom om projektet 52 

29 19 3,4 2% 

Informationen om projektet har varit bra 58 

32 10 3,6 5% 

Jag har haft möjlighet att påverka projektets 

innehåll på vår skola 

37 

31 

33 3,0 8% 

Projektarbetet har tydlig koppling till ökad 

måluppfyllelse enligt styrdokumenten 

74 

21 5 4,0 12% 

Bas: Samtliga kollegor, resultatet viktat. 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Jämförelser uppfattningar om projektet 

Linköpings och Norrköpings kommun 

Kollegor i Linköpings kommun anser i hög 

utsträckning att informationen om projektet har 

varit bra, att de har god kännedom om projektet 

samt att det har tydlig koppling till ökad 

måluppfyllelse enligt styrdokumenten. 

Kollegor i såväl Linköpings som Norrköpings 

kommun ger låga betyg till 

påverkansmöjligheter. 

Jag har god kännedom om projektet 

Informationen om projektet har varit bra 

Jag har haft möjlighet att påverka projektets 

innehåll på vår skola 

Projektarbetet har tydlig koppling till ökad 

måluppfyllelse enligt styrdokumenten 

Bas: 57 kollegor i Linköpings kommun och 221 kollegor i Linköpings kommun. 

Grå pil innebär att skillnaden mellan grupperna är signifikant. 


Kollegor i Norrköpings kommun upplever att 

projektet har tydlig koppling till ökad 

måluppfyllelse enligt styrdokumenten. Gruppen 

instämmer dock i lägre grad i att de har god 

kännedom om projektet samt att informationen 

om projektet har varit bra. 

1 2 3 4 5 

Linköping Norrköping

Uppfattningar om projektet 

Projektdeltagarnas syn på kollegornas attityder 

Påverkansmöjligheter 

I de efterföljande telefonintervjuerna bland 

projektdeltagare har respondenterna fått ange 

vad de tror kan vara orsak till att en del kollegor 

är missnöjda med sina påverkansmöjligheter 

(se resultat för kollegor på sidorna 21-22). 

Orsaker som nämns bland projektdeltagare är: 

- Tillräckligt med tid och plats saknas. 

- Alla beslut kan ej förankras bland alla kollegor. 

- Projektet hade redan startat upp när kollegorna 

involverades i projektet och det fanns inte 

möjlighet att förankra projektets grundupplägg 

bland samtliga. 

- Alla kollegor tar ej tillfället i akt att påverka när 

möjligheten finns. 

- Kollegorna har olika kunskap inom 

naturvetenskap/teknik vilket i vissa fall försvårar 

att enas kring en gemensam bas. 

- Lärare har genom sin yrkesroll som pedagoger 

höga förväntningar på påverkansmöjligheter. 

Projektkännedom i Norrköping 

Projektdeltagarna i Norrköping har i de 

efterföljande telefonintervjuerna även fått ta 

ställning till vad de tror kan ha påverkat att 

projektkännedomen är låg bland kollegorna i 

Norrköping. 

Faktorer som nämns är: 


- Låg medvetenhet om att arbetet är ett specifikt 

projekt. 

- Arbetssättet, vissa aktiviteter har ej haft tydlig 

koppling till projektet och vissa delar har endast 

riktats mot en specifik lärargrupp. 

- Projektet har inte pågått tillräckligt länge för att 

alla ska känna till projektet väl. 

- Projektinformationen har inte varit tillräckligt 

omfattande. 

- Geografiskt spridd verksamhet försvårar 

informations- och kunskapsspridning.

Tillämpningar utifrån projektet 

Nästan samtliga kollegor har börjat tillämpa eller 

har för avsikt att börja tillämpa den information/ 

kompetensutveckling som de fått genom 

projektet. 

Totalt 

Linköping 

Norrköping 

Bas: Samtliga kollegor, resultatet är viktat på totalnivå. 

Har du börjat tillämpa den information och/eller 

den kompetensutveckling du fått genom 

projektet? 

12 

9 

16 

50 

44 

56 


Det är små skillnader i svaren mellan kollegor i 

Linköpings och Norrköpings kommun. 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 





26 

27 

27 

12 

14 

9

Kommer projektets resultat att leva vidare? 

77 procent av kollegorna tror att projektets 

resultat kommer att kunna leva vidare under 

kommande år. 

Totalt 

Linköping 

Norrköping 

Bas: Samtliga kollegor, resultatet är viktat på totalnivå. 

Tror du att projektets resultat kommer att kunna 

leva vidare under kommande år? 

77 

74 

81 


Det är små skillnader i svaren mellan kollegor i 

Linköpings och Norrköpings kommun. 

Bland kollegorna i Norrköpings kommun är det 

en något högre andel som inte har någon åsikt i 

frågan, jämfört med kollegorna i Linköpings 

kommun. 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Ja Nej Ingen åsikt 

3 

2 

2 

21 

24 

18

Effekter av projektet 

En klar majoritet av kollegorna ser att ett projekt 

av det här slaget kan leda till positiva effekter 

hos eleverna och projektet har även medfört att 

de själva fått en mer positiv inställning till 

skolutveckling inom naturvetenskap och teknik. 


En tredjedel av kollegorna ser att deras 

undervisning kommer att förändras genom den 

kunskap som de förvärvat genom projektet. 

Medel Vet ej 

Min undervisning kommer förändras genom den 

kunskap som jag förvärvat genom projektet 

33 

46 

21 3,1 11% 


positiv inställning till skolutveckling* 



57 

26 17 3,5 10% 


25 6 3,9 8% 


17 5 4,0 7% 


18 5 4,0 7% 


22 4 4,0 8% 


25 6 3,8 9% 


0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Bas: Samtliga kollegor, resultatet viktat.

Jämförelser effekter 

Linköpings och Norrköpings kommun 

Attitydskillnaderna mellan kollegor i Linköpings 

och Norrköpings kommun är små. 

Min undervisning kommer förändras genom den 

kunskap som jag förvärvat genom projektet 

Projektet har medfört att jag har fått en mer positiv 

inställning till skolutveckling* 



…en bredare allmänbildning inom no/tk 

…en positivare bild på no/tk 

…ett ökat intresse för no/tk 

…ett utvecklat arbetssätt inom no/tk 

…större möjligheter till fördjupning inom no/tk 


Bas: 57 kollegor i Linköpings kommun och 221 kollegor i Linköpings kommun. 

1 2 3 4 5 



Samarbetspartners bild 

I detta avsnitt tittar vi närmare på gruppen Samarbetspartners. 

Gruppen samarbetspartners består av 6 respondenter från Calluna, Crearum, 

Fenomenmagasinet, Flygvapenmuseét, Framtidsfrön och Linköpings universitet. 

De har fått ta ställning till frågor om attityder till projektet, olika effekter av projektet samt hur de 

vill att framtida samarbetsformer ska se ut.

Attityder till och effekter av projektet 

Nästan samtliga samarbetspartners instämmer i 

att samarbetet med kommunen har fungerat bra 

under projektets gång. 


Medel Vet ej 

Samarbetet med kommunen har fungerat bra under 

projektets gång 

83 

17 4,3 0% 

Informationen om projektet har varit tillräcklig 50 

33 17 3,7 0% 

Projektet har medfört att vi har fått en mer positiv 

inställning till samarbete med kommunen 

40 

40 

20 3,4 17% 

Vi är intresserade av att fortsatta/utveckla 

samarbetet med kommunen 

83 

17 4,0 0% 

Det är angeläget att vi deltar i skolans verksamhet 

83 

17 4,5 0% 

för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 

Ett projekt av det här slaget tror jag kan leda till att 

ge eleverna… 


4,8 17% 


4,7 0% 


17 4,5 0% 


4,8 0% 


4,8 17% 

Bas: Samtliga samarbetspartners (6 personer) 

Även samarbetspartners tror på en positiv effekt 

bland eleverna efter ett projekt som detta. 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Fortsatta samarbetsformer 

Samarbetspartners har fått svara på hur de 

önskar att framtida samarbetsformer med 

kommunen ska se ut. Följande svar nämns: 

”Kommunen borde lyfta möjligheter som dessa och 

bygga vidare på dem, det är en fantastisk möjlighet att 

visa att man tar ansvar för lärares fortbildning på ett sätt 

som ger avtryck i klassrum. Kommunen borde som 

huvudman arbeta på en taktisk nivå, marknadsföra, söka 

pengar, driva på och förankra etc.” 

”Samarbetet med kommunen har fungerat bra. Vi vill 

fortsätta sprida våra program för att fler skolor får 

möjlighet att prova på att arbeta med entreprenörskap i 

den ordinarie undervisningen.” 

”Jag skulle vilja att kommunen ser möjligheterna och 

därmed vinsterna med att lära teknik på olika arenor. 

Genom att göra teknikämnet och de naturvetenskapliga 

ämnena till något som berör och är roligt och 

upplevelserikt så kan vi på sikt få flera elever att 

intressera sig för dessa ämnen.” 


”Att arbeta med metodik för kreativa arbetssätt både för 

lärare, elever men också tillsammans med 

intressenter/arbetsliv.” 

”Vi har redan ett fungerande och etablerat samarbete 

med Linköpings kommun men skulle vilja ha en mer 

utvecklad samverkan med Norrköping.” 

”Det är framförallt värdefullt att ha någon som kan agera 

spindeln i nätet när vi vill föra ut idéer och projekt till 

skolorna. Vi hoppas då att denna resurs ska kunna 

förmedla synpunkter som kommer från lärare och 

elever.”

Bilagor 

Bilaga 1: Brytningar Fakta om respondenter 

Bilaga 2: Enkäter 

Bilaga 3: Öppna kommentarer

Bilaga 1 

Fakta om respondenter - kollegor 

Korskörning mellan bakgrundsvariablerna 

undervisning i naturvetenskap/teknik och 

ytterligare kompetensutveckling. 

Vilken typ av kompetensutveckling... 

Linköping 

NTA:s temautbildningar 0 0% 9 16% 24 42% 4 7% 

Kurser arrangerade av olika 

resurscentra och universitet 

0 0% 4 7% 16 28% 4 7% 

Inläsning av facklitteratur på egen hand 0 0% 3 5% 18 32% 3 5% 

Obefintlig 0 0% 5 9% 1 2% 0 0% 

Annan utbildning 

Norrköping 

0 0% 0 0% 5 9% 1 2% 

NTA:s temautbildningar 0 0% 2 1% 14 6% 1 0% 

Kurser arrangerade av olika 

resurscentra och universitet 

3 1% 15 7% 32 15% 8 4% 

Inläsning av facklitteratur på egen hand 1 0,5% 16 7% 57 26% 9 4% 

Obefintlig 3 1% 44 20% 32 15% 5 2% 

Annan utbildning 0 0% 9 4% 6 3% 2 1% 

Bas: 57 kollegor i Linköping och 221 kollegor i Norrköping. 

Undervisning naturvetenskap och teknik 

Inget svar 

Mindre än 1 

pass/vecka 

Något/några 

pass/vecka 

Dagligen 


Notera att respondenterna har kunnat ange flera 

typer av kompetensutveckling varför summan av 

andelarna i tabellen överstiger 100 procent.



Korskörning mellan bakgrundsvariablerna vilka 

årskurser kollegorna är lärare för och 

högskolepoäng inom naturvetenskap och teknik. 


Vilka årskurser är du lärare för? 

Linköping 

Inget svar < 5 poäng 5-40 poäng > 40 poäng 

Förskola 1 2% 6 11% 5 9% 2 4% 

Förskoleklass 1 2% 1 2% 1 2% 0 0% 

Grundskola åk 1-3 1 2% 6 11% 4 7% 1 2% 

Grundskola åk 4-6 3 5% 9 16% 9 16% 2 4% 

Grundskola åk 7-9 

Norrköping 

0 0% 0 0% 0 0% 5 9% 

Inget svar 2 1% 2 1% 0 0% 0 0% 

Förskola 5 2% 81 37% 21 10% 1 0,5% 

Förskoleklass 1 0,5% 12 5% 4 2% 0 0% 

Grundskola åk 1-3 4 2% 17 8% 12 5% 0 0% 

Grundskola åk 4-6 2 1% 12 5% 22 10% 1 0,5% 

Grundskola åk 7-9 0 0% 10 5% 2 1% 10 5% 





Korskörning mellan bakgrundsvariablerna 

undervisning i naturvetenskap/teknik och 

högskolepoäng inom naturvetenskap och teknik. 


Undervisning naturvetenskap och teknik 

Linköping 

Inget svar < 5 poäng 5-40 poäng > 40 poäng 

Mindre än 1 pass/vecka 2 1% 8 4% 2 1% 3 1% 

Något/några pass/vecka 4 2% 14 6% 16 7% 3 1% 

Dagligen 

Norrköping 

0 0% 0 0% 1 0,5% 4 2% 

Inget svar 3 1% 3 1% 2 1% 0 0% 

Mindre än 1 pass/vecka 2 1% 48 22% 22 10% 3 1% 

Något/några pass/vecka 8 4% 74 33% 36 16% 2 1% 

Dagligen 1 0,5% 9 4% 1 0,5% 7 3% 



Projektdeltagare 

Projektutvärdering - Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan 

Helhetsattityder 

Svara i vilken grad du instämmer i påståendena på en femgradig skala där ett 

betyder ”instämmer inte alls” och fem ”instämmer helt”. 

Jag är som helhet nöjd med hur projektet har 

genomförts 

Arbetssättet i projektet är en framgångrik 

metod för skolutveckling 


positiv inställning till skolutveckling inom 

Naturvetenskap och teknik 


Instämmer 

inte alls 

1 

2 

3 

4 

Instämm Inge 

er n 

helt åsikt 

5 

 

 

 



Projektarbetet… 

...har tydlig koppling till pågående 

skolutvecklingsarbete 

...har tydlig koppling till ökad 

måluppfyllelse enligt 

styrdokumenten 

...har fungerat som stöd i ordinarie 

utvecklingsarbete 

Instämmer 

Instämmer Ingen 

inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

 

 

 

Svara i vilken grad du instämmer i påståendena på en femgradig skala där 

ett betyder ”instämmer inte alls” och fem ”instämmer helt”. 

Våra lokala förutsättningar har 

tillvaratagits under projektet 

Min kompetens har tillvaratagits 

under projektet 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

 

 

Genom projektet har min förståelse… 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

...för en gemensam syn på 

skolutveckling ökat 

 

…för andras verksamheter ökat 

(exempelvis förskola, F-6, 7-9, 

rektorer etc) 

 

…om hållbar utveckling ökat 

Har du börjat tillämpa den information och/eller den kompetensutveckling 

du fått genom projektet? 





På vilket sätt? 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

Varför inte? 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

Tror du att projektets resultat kommer att kunna leva vidare under 

kommande år? 

Ja 

Nej 

Ingen åsikt 

Ett projekt av det här slaget tror jag kan leda till att ge eleverna… 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

…en bredare allmänbildning 

inom no/tk 

 

…en positivare bild på no/tk 

…ett ökat intresse för no/tk 

…ett utvecklat arbetssätt inom 

no/tk 

 

…större möjligheter till 

fördjupning inom no/tk

Vilka två viktiga moment tror du leder till ett ökat intresse för no/tk? 

1. _________________________ 

2. _________________________ 

Du Svarade 1 eller 2 på påståendet: 

Ett projekt av det här slaget tror jag kan leda till att ge eleverna ett ökat 

intresse för no/tk. 

Nämn de två största hindren för detta. 

1. _________________________ 

2. _________________________ 

Samarbete 



Samarbetet med andra intressenter utanför 

skolan har fungerat bra (Calluna, 

Fenomenmagasinet, Industrikompetens, 

Framtidsfrön och Flygvapenmuseet). 

Samarbetet med andra intressenter bidrar till en 

ökad måluppfyllelse 

Samarbetet mellan kommunerna kommer att 

öka genom projektet 

Instämm 

er 

inte alls 

1 

2 

3 

4 

Instäm Ing 

mer en 

helt åsik 

5 t 

 

 

 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________ 


Under projektet har jag haft... 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

...goda förutsättningar att göra 

ett bra arbete 

 

…goda möjligheter att frigöra tid 

för mitt deltagande 

 

...en tydlig roll 

…tydliga arbetsuppgifter 

…tydliga mål för mitt arbete 

…tillräckligt stöd av styrgruppen 

…tillräckligt stöd från 

projektledarna 

 

…tillräckligt stöd från rektorer 

och områdeschefer 

 



Rektorer och områdeschefer har varit 

väl insatta i vårt arbete och resultat 

Styrgruppen har varit engagerad 


Styrgruppen har varit delaktig i alla 

projektets faser 

Projektledningen har varit 

betydelsefull 

Projektledarna har varit drivande i 

arbetet 

Projektledarna har varit engagerade 


Jag är nöjd med… 

...de informationsmöten som 

anordnats 

...de arbetsmöten som 

anordnats 

...de kreativa sessioner (med 

Crearum) som anordnats 

...hur samarbetet i min grupp 

har fungerat 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

 

 

 

 

 

 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

 

 

 

 

Har du några andra kommentarer eller idéer när det gäller projektet? 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________

Vi vill avslutningsvis ställa några bakgrundsfrågor. 

Ange kön: 

Kvinna 

Man 

Vilken åldersgrupp tillhör du? 

35 år eller yngre 

36-50 år 

51 år eller äldre 

Vilken utbildning har du gått? 

Förskollärare 

Barnskötare 

Lågstadielärare 

Mellanstadielärare 

1-7 NO-inriktning 

1-7 SO-inriktning 



Ämneslärare 


Förskola 

Förskoleklass 




Nu har du besvarat samtliga frågor i enkäten. Trycker du på knappen " Klar 

" nedan skickar du iväg enkäten.

Kollegor 2009 



Jag har god kännedom om 

projektet 

Informationen om projektet 

har varit bra 

Du svarade betyg 1 eller 2 på påståendet: 

Informationen om projektet har varit bra. 

Kan du motivera ditt svar? 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

 

 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

____________________________________________________________ 

Hur har information om projektet förmedlats till er? 

Via arbetslagsmöten 

Via personalkonferens 

Via informationsutskick 

Annat sätt, nämligen: ___________ 



Jag har haft möjlighet att påverka 

projektets innehåll på vår skola 

Projektarbetet har tydlig koppling till 

ökad måluppfyllelse enligt 

styrdokumenten 

Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 

 

 

Har du börjat tillämpa den information och/eller den kompetensutveckling 

du fått genom projektet? 





Min undervisning kommer förändras 

genom den kunskap som jag förvärvat 

genom projektet 

Instämmer 

Instämmer Inge 

inte alls 

helt n 

1 2 3 4 5 åsikt 

 

Tror du att projektets resultat kommer att kunna leva vidare under 

kommande år? 

Ja 

Nej 

Ingen åsikt 


positiv inställning till skolutveckling inom 

Naturvetenskap och teknik 

Instämmer 

inte alls 

1 

2 

3 

4 

Instämm Inge 

er n 

helt åsikt 

5 

 


Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 


inom no/tk 

 




no/tk 

 


fördjupning inom no/tk 

 

Vi vill avslutningsvis ställa några bakgrundsfrågor. 

Hur mycket av din undervisning består av naturvetenskap och teknik? 

Mindre än 1 pass/vecka 

1 pass/vecka 

2-3 pass/vecka 

1 pass/dag 

Mer än 1 pass/dag

Vilken typ av kompetensutveckling inom naturvetenskap och teknik har du 

haft innan projektet? 

NTA:s temautbildningar 

Kurser arrangerade av olika resurscentra och universitet 

Inläsning av facklitteratur på egen hand 

Obefintlig 

Annan typ, nämligen: ___________ 

Hur många högskolepoäng inom naturvetenskap och teknik har du? 

0-5 

5-10 

10-20 

20-40 

>40 

Vilken utbildning har du gått? 

Förskollärare 

Barnskötare 

Lågstadielärare 

Mellanstadielärare 





Ämneslärare 

Annan utbildning 


Förskola 

Förskoleklass 




Ange kön: 

Kvinna 

Man 

Vilken åldersgrupp tillhör du? 

35 år eller yngre 

36-50 år 

51 år eller äldre

Samarbetspartners Projektbeskrivning 



Samarbetet med kommunen har fungerat 

bra under projektets gång 

Informationen om projektet har varit 

tillräcklig 

Projektet har medfört att vi har fått en mer 

positiv inställning till samarbete med 

kommunen 

Vi är intresserade av att fortsatta/utveckla 

samarbetet med kommunen 

Det är angeläget att vi deltar i skolans 

verksamhet för att öka intresset för 

naturvetenskap och teknik 

Instämmer 

Instämm Inge 

inte alls 

er n 

1 2 3 4 helt 

5 

åsikt 

 

 

 

 

 


Instämmer 


inte alls 

helt åsikt 

1 2 3 4 5 


inom no/tk 

 




no/tk 

 


fördjupning inom no/tk 

 

Hur önskar ni att framtida samarbetsformer med kommunen ska se ut? 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________

Projektutvärdering 2009 

Bilaga 3 – Öppna svar och kommentarer 

Siffror inom parentes anger att flera respondenter har svarat samma sak. 

Projektdeltagare 

Sid 1 (4) 

Har du börjat tillämpa den information och/eller kompetensutveckling du fått genom 

projektet? Svar Ja. På vilket sätt då?: 

Använder det vi fått lära oss i projektet i den dagliga verksamheten i princip varje dag. 

Använder redan mina kunskaper på detta sätt. Har redan en kompetens som ligger över 

basnivån. 

Använt mig av de övningar och tips vi fick i barngruppen. 

Arbete med pedagogiska planeringar i olika ämnen och en anpassning av innehållet i 

undervisningen till det som står i styrdokumenten och i vår gemensamma tabell. 

Genom att informera och stötta mina kollegor i det dagliga arbetet. alla är inte no/tk 

utbildade och det känns som mitt stöd stärker deras inställning till ämnet. 

Har en annan syn på naturkunskap och dess innehåll. Ser fler möjligheter än svårigheter. 

Jag arbetar mer fokuserat på ett naturvetenskapligt inspirerande arbetssätt. Låter barnen 

tänka mer och fundera. Jag ser mer positivt på no och teknik. 

Jag har använt mig av min nya kunskap i undervisningen. 

Jag vet precis hur och vad som ska göras och att allt är kopplat till målen. 

Vi jobbar mer aktivt och tillsammans på skolan. T ex har vi tagit tag i skolans städning 

utomhus och gjort eleverna delaktiga i detta. 

Vissa saker har jag prövat i undervisningen i klassen. Berättat för mina kollegor på skolan. 

Har börjat läsa mer om de olika delarna. 

Ett projekt av det här slaget tror jag kan leda till att ge eleverna ett ökat intresse för 

no/tk: 

Svar 1-2, vad är de två största hindren för det?: 

Att göra no roligt och intressant. 

Att utgå ifrån det barnen redan är intresserade av och koppla det till NO/T. 

Levandegöra i den dagliga undervisningen inom skolans alla ämnen. 

Låta barnen lära sig med både med kroppen och hjärnan. 

Medvetenhet. 

No-teknik är så mycket mer än det du kan göra i klassrummet. Barn lär genom att göra. 

Detta är en nödvändighet för att förstå sammanhangen. 

Positiva lärare som undervisar och själva har ett stort intresse för No och Teknik. 

Väcka nyfikenheten på ett tidigt stadie. 

Svar 4-5, vilka två moment tror du leder till ett ökat intresse för no/tk?: 

Att få uppleva mer med flera sinnen. 

Att få uppleva hur NO/T handlar om det mesta i vardagen genom utomhuspedagogik. 

Att knyta ihop teori och praktik ökar förståelsen och leder till ett ökat intresse. 

Inspiration och nyfikenhet. 


Lärarens engagemang. 

Skapa nyfikenhet och lust. Ämnet/ämnena ska vara relaterat till deras egna miljö. 

Studiebesök på olika platser. 

Utbildning. 

Har du några andra kommentarer eller idéer när det gäller projektet?: 

Sid 2 (4) 

Arbetet har varit mycket givande och det har framkommit mycket inom No/Te som kan 

göras intressantare i undervisningen. Vi har fått mycket kunskap och nu försöker vi föra det 

vidare till våra kollegor. 

Behov av fortsättning. Norrköping behöver gå med i lådorna. 

Bra helhetside, arbeta med förankring. 

De projektidéer som genomförts har präglats av långsiktighet och att de insatser som görs 

skall vara en del av det arbete som ändå utförs, alltså vara en del av den ordinarie 

verksamheten. 

Det blev mycket så att vi i förskolan arbetade med vårt och skolan med sitt, men 

visserligen blev det ändå bra på slutet när vi knöt ihop säcken. Men jag hade räknat mer 

med ett samarbete över åldrarna, men det fanns det ingen tid för. 

En utmärkt, kunnig och inspirerande projektledning. 

Ett bra projekt där vi kan få en gemensam tråd i verksamhetsperspektivet 1-16 år. 

Fantastisk modell som absolut bör implementeras i övriga kommunen. 

Fortsätta och utveckla flera områden inom No och teknik. 

Jag tror att projektet behöver ett år till för att vara igång på elevnivå och bli självdrivande, 

helt och hållet, utan att rinna ut i sanden. 

Jag tror det har varit en framgång att man försöker. 

Jag är inte säker på att eleverna kommer att få en roligare undervisning som gör dem mer 

intresserade, men de kommer att få samma bas. 

Lite ostrukturerat med ansvarsfrågan vem gör vad. Härligt att möta så engagerade 

pedagoger och ledare. 

Svårt att få år 4-6 engagerade och förstå hur viktigt arbetet utanför klassrummet är. För 

mig fattas det också planeringstid för att kunna göra ett riktigt bra arbete. 

Synd att det inte kunde fortsätta som planerat över flera år. 

Viktigt att arbetsgruppen får fortsätta att träffas och utveckla No -teknikarbetet. 

Kollegor 

Informationen om projektet har varit bra: Svar 1-2: 

Det kan bero på informationen men jag ska erkänna att det även kan bero på min glömska 

eller alla andra tusen saker som pågår i skolan. 

Det kanske beror på att jag var föräldraledig när det informerades om projektet på min 

skola och sedan blev jag bara deltagare. 

För många delprojekt samtidigt, det får inte gå för lång tid emellan, då blir det inte lika 

aktuellt. 

Har deltagit i 2 halva dagar utomhus och fått inspiration tillsammans med mina 

arbetskamrater. 

Har endast fått reda på att vi ska gå en fortbildning i no-teknik. Ej så mycket info om 

innehåll och syfte. 

Har fått ett informationstillfälle och inte så mycket mer.


Sid 3 (4) 

Har inte fått så mycket information om vad projektet innebär, alltså kan jag inte ge något 

bra betyg på detta. 

Har inte hört om projektet. 

Jag fick bara info om att jag skulle gå. Jag fick varken syfte eller målbeskrivning. 

Jag har inte alls varit inkopplad på det hela. Vet endast att det varit en utbildning utomhus 

för skolans lärare. 

Jag har inte fått någon särskild info om detta projekt. 

Jag har inte varit delaktig över huvud taget i projektet, och har nog därför sållat bort all 

information om det. 

Jag har kanske inte tagit till mig/sökt information aktivt. 

Jag har varit på en föreläsning som var bra men eftersom det inte är mina ämnen är jag 

inte särskilt insatt. 

Jag har, efter ett längre uppehåll i kommunal tjänst, nyligen börjat på min arbetsplats. Jag 

har nästan utan information kommit med i projektet. 

Jag vet inget om detta projekt. 

Känner ibland att vi blir tilldelade en massa uppdrag men får inte veta så mycket kring 

varför? Tycker att det är bra med No-teknik kunskap mm. 

Vi har vetat när men inte riktigt om vad det ska handla eller syftet med detta. 

Vi var ute i skogen två gånger med instruktörer och lekte lekar, gjorde uppgifter mm. Fick 

senare mail som sammanfattade detta. Jag arbetar inte till vardags med naturvetenskap 

eller teknik. 

Är inte involverad mer än jag vet att några går utbildning och att vi ska ha 

projektet/tekniken i tankarna när vi arbetar. 

Hur har informationen om projektet förmedlats er?: Svar Annat sätt, nämligen: 

Bekant. 

Deltagit i kurser. 

Föreläsning (8). 

Genom chefen 

Halv studiedag. 

Har varit med i Projektgruppen i Norrköping. 

Infokväll med projektledare. 

Infomöte på Hagagymnasiet. 

Informationsträff/upptakt centralt i Norrköping. 

Ingår i projektgruppen. 

Kollega. (3) 

Kontaktperson på skolan. 

Kurs, föreläsning. 

Lite info i veckobrev. 

Mail. (3) 

No-konferenser. 

No-teknik pilot. 

Personlig. 

Planeringsdag. 

Stormöte. 

Studiedag. (2) 

Var med om att initiera projektet. 


Vilken typ av kompetensutveckling inom naturvetenskap och teknik har du haft 

innan projektet?: Svar Annat sätt, nämligen: 

Ap-träffar, kurser. 

Arrangerat studiedagar, ansvarat för annat No-projekt i kommunen. 

Barn o natur 10p-89. 

Eget intresse och uppväxt. 

Erfarenhet, ”learning by doing”. 

Fritidspedagogutbildningen. 

Föreläsningar. 

Genom en utomhusped.utb. där vi till viss del kom in på lite No-teknik. 

Info på personalmöte. 

Lärarprogrammet med naturinriktning. 

Lärarutbildningen, teknik 20p. 

Ma/No kurs för hundra år sedan. 

Matte/no 90-talet. 

Min utbildning, natur på gymnasiet, eget intresse, scouter. 

Samordnarträffar NTA, samverkan universitet mm. 

Strövarutbildning teknikutbildning. 

Studiedag. 

Studiedag praktiskt. 

Teknikmässan. 

Utomhuspedagogik inom pedagogiskt centrum. 

Utomhuspedagogik. 

Samarbetspartners 

Hur önskar ni att framtida samarbetsformer med kommunen ska se ut?: 

Sid 4 (4) 

Att arbeta med metodik för kreativa arbetssätt både för lärare, elever men också 

tillsammans med intressenter/arbetsliv. 

Det är framförallt värdefullt att ha någon som kan agera spindeln i nätet när vi vill föra ut 

idéer och projekt till skolorna. Vi hoppas då att denna resurs ska kunna förmedla 

synpunkter som kommer från lärare och elever. 

Jag skulle vilja att kommunen ser möjligheterna och därmed vinsterna med att lära teknik 

på olika arenor. Genom att göra teknikämnet och de naturvetenskapliga ämnena till något 

som berör och är roligt och upplevelserikt så kan vi på sikt få flera elever att intressera sig 

för dessa ämnen. 

Kommunen borde lyfta möjligheter som dessa och bygga vidare på dem, det är en 

fantastisk möjlighet att visa att man tar ansvar för lärares fortbildning på ett sätt som ger 

avtryck i klassrum. Kommunen borde som huvudman arbeta på en taktisk nivå, 

marknadsföra, söka pengar, driva på och förankra etc. 

Samarbetet med kommunen har fungerat bra. Vi vill fortsätta sprida våra program för att 

fler skolor får möjlighet att prova på att arbeta med entreprenörskap i den ordinarie 

undervisningen. 

Vi har redan ett fungerande och etablerat samarbete med Linköpings kommun men skulle 

vilja ha en mer utvecklad samverkan med Norrköping.

Bilaga 21, utvärdering storstad – skolutveckling - Norrköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?