Hämta studiematerialet som pdf (nytt fönster) - Murberget
Hämta studiematerialet som pdf (nytt fönster) - Murberget
Hämta studiematerialet som pdf (nytt fönster) - Murberget
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
När korpen vitnar<br />
när svanen svartnar<br />
när gråsten flyter -<br />
locka mig<br />
Studiematerial<br />
Häxbrand<br />
Mellan åren 1668 och 1676 rasade häxprocesserna i Sverige.<br />
Grannar angav varandra, män anklagade sina fruar och barn vittnade mot syskon och<br />
mödrar. Människor ställdes inför domstol, åtalade för blåkullafärder, trolldom och satansdyrkan.<br />
Omkring 300 personer dömdes till döden. Av dessa 300 hundra kom över 1/3 från<br />
Ångermanland. Värst var det i Torsåkers pastorat, där dömdes 71 personer till döden.<br />
Hur kunde människor vara så blinda?<br />
Karin Rehnqvist är en av Skandinaviens mest välkända tonsättare. I verket ”Där korpen<br />
vitnar” har hon tagit sin utgångspunkt i just häxprocesserna i Torsåkers pastorat. Hon har<br />
föreställt sig en kvinna på den tiden, vad <strong>som</strong> omgav henne, det magiska och mystiska,<br />
kyrkan, det kraftfulla, det humoristiska. Där finns också det svarta, smärtsamma och<br />
obegripliga <strong>som</strong> drabbade så många. ”Där korpen vitnar” är ett starkt verk <strong>som</strong> inte är<br />
självklart för dagens ungdomar.<br />
I programmet Häxbrand har Scenkonstbolaget Musik och <strong>Murberget</strong> Länsmuseet Västernorrland<br />
samarbetat genom att sammanföra musik och historia. Genom musiken får<br />
eleverna uppleva känslor och genom berättandet och fakta får de kunskap <strong>som</strong> tillsammans<br />
skapar en större upplevelse. Det är vår fasta övertygelse att det är bra att uppleva<br />
nya oväntade kulturformer samt att vi kan lära för idag av historien och där är just<br />
Häxbrand en bra ingång.<br />
I detta studiematerial vill vi ge tips på olika ingångar för att arbeta vidare eller fördjupa sig<br />
kring både de historiska och musikaliska upplevelserna <strong>som</strong> programmet Häxbrand ger.<br />
Saknar du något eller har frågor så hör gärna av dig.<br />
Maria Nordlund Anna-Lena Wigren<br />
Museipedagog Producent<br />
<strong>Murberget</strong>, Länsmuseet Scenkonstbolaget Musik<br />
0611-886 55 060-18 03 84<br />
maria.nordlund@murberget.se annalena.wigren@scenkonstbolaget.se<br />
www.murberget.se www.scenkonstbolaget.se
Där korpen vitnar är ett stycke i fyra satser och tre mellanspel för folksångerska och<br />
tolv musiker.<br />
Jag har tagit min utgångspunkt i de s k häxprocesserna, <strong>som</strong> drog genom hela<br />
Europa, från söder till norr mellan 1400- och 1600-talet. Människor, oftast kvinnor,<br />
dömdes utan grund att brännas på bål för trolldom, häxerier och samröre med ”den<br />
fule”. I norra Europa tog sig rättsprocesserna särskilt groteska uttryck, då även barn<br />
användes <strong>som</strong> angivare och vittnen, oftast lockade med mat.<br />
(Andra satsens ramsa, den <strong>som</strong> botar modstulna kreatur, är just hämtad från ett<br />
domstolsprotokoll från Torsåkers kyrka i Ångermanland. I denna trakt tillbringade<br />
jag <strong>som</strong>rarna under tjugo från 1980. Tvåhundra år tidigare, ställdes här 71 personer<br />
inför ”rätta”. Det var 65 kvinnor – var 5:e kvinna i socknen – 2 män och 4 pojkar. Alla<br />
halshöggs och brändes på bål 1 juli 1675.)<br />
Jag har föreställt mig en kvinna på den tiden, vad <strong>som</strong> omgav henne, hur hon var;<br />
närheten till naturen och tron på allsköns väsen, det magiska och mystiska över-<br />
allt närvarande, kyrkan (vars präster i många fall var de pådrivande i processerna),<br />
det kraftfulla, det humoristiska. Ofta var det kvinnor <strong>som</strong> var ovanligt dugliga <strong>som</strong><br />
angavs; deras kor kanske mjölkade bättre än grannens, de var duktiga på läkedom,<br />
örter m m.<br />
När jag komponerat färdigt stycket fann jag att sista satsens mardrömstext var<br />
skriven av romen Rosa Taikon. Detta faktum gjorde för mig att kopplingen till hets<br />
och förföljelser (häxjakter) av människor och folkgrupper idag blev smärtsamt<br />
direkt och tydlig.<br />
Karin Rehnqvist 12/11 -07
Där korpen vitnar Text<br />
1 DÄR KORPEN VITNAR<br />
När korpen vitnar<br />
när svanen svartnar<br />
när gråsten flyter -<br />
locka mig<br />
Där korpen vitnar<br />
där svanen svartnar<br />
där gråsten flyter -<br />
Fritt ur gamla magiska ramsor och besvärjelser<br />
2 RECITATIV FÖR EN MODSTULEN KO<br />
Jungfru Maria gick sig ut på en grönan löt<br />
mötte hon där sin välsignade son så söt<br />
- Hvad lete I min välsignade mor?<br />
- Jag letar min miöhumbla, ty min ko är blivin<br />
mjölkstulin, modstulin, leverstulin, lungstulin,<br />
hjärtstulin, blodstulin, magstulin,<br />
och all illa farin.<br />
Jesus och Maria mille mor ginge både om råd.<br />
Vill vi bota henne båda två,<br />
vill vi taga malt och salt<br />
vill vi läta i hennes mun,<br />
det skall bliva bot i samma stund.<br />
I Guds Faders, Sons och Helig Andes<br />
Ramsa för bot av modstulna kreatur från Ytterlännäs, Ångermanland, hämtad ur<br />
trolldomsprocessernas domstolsböcker 1669-1674. ”miöhumbla” är ett gammalt ord för humla.<br />
Humlor ansågs traditionellt förknippade med mjölk och mjölkning.<br />
Musiker:<br />
- Jag hugger och jag hugger och jag hugger<br />
- Jag binder dig, jag binder dig, jag binder dig<br />
- Jag stämmer dig, jag stämmer dig, jag bränner dig<br />
Klippt ur svenska signelser och besvärjelser
3 PSALM<br />
Pris vare du <strong>som</strong> låter<br />
Oss glada vakna opp<br />
Och över jorden åter<br />
En nådedag gå opp<br />
En dag <strong>som</strong> skall försvinna<br />
Likt den igår förgick<br />
O må vi då besinna<br />
Dess dyra ögonblick<br />
O må vi noga märka<br />
ad Gud av oss begär<br />
Och med all trohet verka<br />
Så länge dagen är<br />
Att icke syndens minne<br />
vårt hjärta klagar an<br />
När aftonen är inne<br />
Då ingen verka kan<br />
J-O Wallin, ur Svenska psalmboken 1937, något bearbetad<br />
Genomborrat hjärta av skräck<br />
skälvande av ångest<br />
4 JAG HADE EN OND DRÖM<br />
Jag hade en ond dröm<br />
Jag stod framför havet<br />
Plötsligt blev himlen svart<br />
och brann solen upp<br />
Jag hörde fåglar skria i skyn<br />
och deras vingslag varskodde om<br />
onda tider<br />
Rosa Taikon<br />
Jag ser korpen<br />
jag ser svanen –<br />
Musiken<br />
”Där korpen vitnar” är ett stycke i fyra satser och tre mellanspel för folksångerska<br />
och tolv musiker. Kompositören heter Karin Rehnqvist och hon är en av Skandinaviens<br />
mest välkända tonsättare tillika professor i komposition vid Kungliga Musikhögskolan<br />
i Stockholm. Hon är också ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien<br />
Det är Nordiska Kammarensemblen <strong>som</strong> framför stycket tillsammans med Ulrika<br />
Bodén. Nordiska Kammarensemblen, NKE, är professionella musiker inom Scenkonstbolaget<br />
Musik i Sundsvall. Ulrika Bodén är en av de främsta folksångerskorna i Sverige<br />
idag. Hon växte upp i Helgum i Ångermanland och bor idag i Nora. ”Där korpen<br />
vitnar” är specialskrivet för just Ulrika och hennes röst.
Texterna i stycket är inspirerade av gamla magiska besvärjelser, hämtade från häxprocessernas<br />
domstolshandlingar. Sista satsens text är skriven av Rosa Taikon och<br />
finns även med i seriealbumet ”Sofia Z-4515” <strong>som</strong> handlar om den romska flickan<br />
Sofia Taikons upplevelser under Andra världskriget.<br />
Konserten är iscensatt och regisserad av Svante Grogarn. Genom förläsarnas,<br />
musikernas och sångerskans agerande, rekvisitan och ljussättningen förstärks<br />
musikens berättelse. Musiken blir inte bara något man lyssnar på, det blir en upplevelse<br />
<strong>som</strong> känns.<br />
Diskussionsfrågor<br />
Musik används ofta för att skapa en känsla i t ex filmer. Särskilt i skräckfilmer kan<br />
musiken ha stor betydelse för hur olika scener upplevs.<br />
På vilket sätt illustrerade musiken stämningarna i Häxbrandskonserten?<br />
Vilka stämningar/känslor kunde ni känna?<br />
Hur användes de olika instrumenten?<br />
Ljussättning, kostym och rekvisita på scen fördjupar den visuella upplevelsen.<br />
Hur användes ljussättningen? Vilka olika stämningar/känslor skapade den?<br />
Vilka roller hade de två förläsarna i början?<br />
Vad symboliserar den sista scenen där sångerskan står på ett podium?<br />
Musikerna och sångerskan agerade och rörde sig över scenen under konserten.<br />
Vilken roll hade sångerskan?<br />
Vilka roller spelade musikerna?<br />
Vilka känslor förmedlade de genom sitt agerande?<br />
Värdegrund, respekt, självkännedom och socialt samspel<br />
Att häxprocesserna kunde ske beror inte på att man var dummare eller mer vidskeplig<br />
förr. Det handlar om värderingar och beteenden. Att falla för grupptryck och<br />
utpeka och anklaga andra är något <strong>som</strong> vi människor allt för lätt har gjort och fortfarande<br />
gör. Det finns exempel på samma grundläggande beteende genom mänsklighetens<br />
historia och det kan handla om allt från folkmord till mobbing.<br />
Under Andra världskriget ledde det nationalsocialistiska styret till en systematisk jakt<br />
och utrotning av bl a judar och romer, homosexuella och avvikande. Även om inte alla<br />
stödde handlingarna var det många <strong>som</strong> valde att blunda och därmed kunde förintelsen<br />
av miljontals människor fortgå.<br />
Seriealbumet ”Sofia Z-4515” av Gunilla Lundgren, Sofia Taikon och Amanda Eriksson<br />
handlar om en romsk flickas upplevelser under Andra världskriget. Sofia var ett barn<br />
när hon fördes till koncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau. Fångnumret tatuerades<br />
på hennes vänstra arm: Z-4515. Fjorton år gammal kom Sofia till Sverige med de vita<br />
bussarna. Gunilla Lundgrens text och Amanda Erikssons serieteckningar är mjuka<br />
i tonen, trots att de skildrar fruktansvärda händelser. Sofia Taikon var själv mycket<br />
angelägen om att inte skrämma barnen genom att återge sina värsta minnen från
krigsåren. Därför är berättelsen möjlig att ta till sig även för 11–12-åringar – men naturligtvis<br />
ger boken ohyggliga insikter i mänsklig ondska.<br />
Seriealbumet är tvåspråkigt och läses på svenska från ena hållet och på romani från<br />
det andra. Boken går att beställa på www.podium.nu Forum för levande historia har<br />
tagit fram en lärarhandledning till boken och den går att ladda ner på: http://www.<br />
levandehistoria.se/files/SofiaZ4515Lararhand.<strong>pdf</strong><br />
I Bjästa, Ångermanland, år 2009, blev två flickor våldtagna av samma kille. Han blev<br />
dömd men det var flickorna <strong>som</strong> blev baktalade och utfrysta och det hela kulminerade<br />
2010 i samband med ett inslag i Uppdrag Granskning på SVT samt mängder av<br />
artiklar och inlägg i press och på sociala medier.<br />
Det är inte själva rättsfallet, våldtäkterna, <strong>som</strong> är det intressanta, det är istället hur<br />
det omgivande samhället reagerar och agerar. Parallellerna till häxprocesserna är<br />
skrämmande.<br />
”Tidningen i Skolan” satte samman ett lektionsupplägg med värdegrundsövningar<br />
kring händelserna i Bjästa. Lektionsupplägget handlar inte om offret och inte om<br />
förövaren - utan om åskådarna. Syftet är att skapa personlig reflektion kring civilkurage,<br />
gruppåverkan och mediers roll. Lektionen heter ”Våldtagna Linnea i Bjästa - och<br />
samhällets förblindning” och finns på Mediekompass hemsida<br />
Länk: http://www.mediekompass.se/lektionstips/lektionstips-temp/58vardegrund/1895-valdtagna-qlinneaq-i-bjaesta-och-samhaellets-foerblindning<br />
Häxprocesserna<br />
Snabbfakta<br />
Att utöva trolldom och besvärjelser var ett brott på samma sätt <strong>som</strong> stöld, dråp eller<br />
mord. Om någon blev anklagad skulle rättegång ske. Sedan början av 1600-talet användes<br />
Gamla Testamentet <strong>som</strong> ett komplement till de världsliga lagarna och i Andra<br />
Mosebok kap 22:18 står att läsa: En trollkona skall du icke låta leva. Därmed var dessa<br />
brott belagda med dödsstraff.<br />
Det börjar så smått på 1580-90-talet. Enstaka rättegångar i Stockholm och Småland,<br />
flera i Malmö, där saker <strong>som</strong> djävulens märke, orgier på Blåkulla, vattenprov och tortyr<br />
nämns.<br />
År 1634 startade en mindre process i Ramsele i Ångermanland. Det rådde svält och<br />
missväxt i denna del av Sverige. Fyra kvinnor och en man anklagades för att ha stulit<br />
mjölk från sina grannar. Tyvärr finns det inte så mycket information om rättegången.<br />
De anklagade tycks dock ha dömts <strong>som</strong> skyldiga. År 1636 finns det dokumentation<br />
om att bödeln Håkan fick lön för att ha ”bränt en trollkarl och fyra häxor”.<br />
Men 1668 började det på allvar i Dalarna och strax där på i Härjedalen. 1669 i Bohuslän.<br />
1671 i Hälsingland, 1673 Medelpad och Jämtland. 1674 till Ångermanland, Västerbotten,<br />
Lappland och Österbotten. 1672 i Gästrikland och senare i Västmanland,<br />
Uppland och slutligen i Stockholm.<br />
Processerna såg olika ut i landet: I de gamla danska landskapen Bohuslän och Skåne<br />
användes mycket tortyr, medan det i Norrland inte förekom någon allmän tortyr utan
istället lät man här små barn vittna. I södra Sverige handlar anklagelserna om förgörning<br />
av människor och egendom medan det i mellersta och norra delarna oftast<br />
handlar om barnaförande till Blåkulla och samröre med djävulen.<br />
För att ”utrota Satans ogräs” tillsatte kungen Karl XI speciella domstolar, sk trolldomskommissioner.<br />
Kommissionen hade till uppgift att skilja ut till vilken grad de<br />
anklagade var skyldiga, på en skala från oskyldiga men förförda till bevisade<br />
trollkonor.<br />
Den började i Sollefteå i september 1674. 12-åriga Maria Andersson angav<br />
13 personer, däribland sin styvmor. 6 st dömdes till döden varav 2 erkände. 17 andra<br />
dömdes till varierande straff <strong>som</strong> ris, gatlopp, kyrkplikt och böter.<br />
Boteå nästa. 2 dödsdömda, 6 med lindrigare straff.<br />
Härnösand 2 oktober. 100 anklagade varav 23 från staden och 77 från Säbrå, Stigsjö<br />
och Häggdånger. 40 st blev dödsdömda varav 10 från staden och 30 från landsbygden(35<br />
kvinnor och 5 män).<br />
Under våren 1675 fortsatte kommissionen i Gudmundrå, Nora, Torsåker, Dal och<br />
Ytterlännäs socknar. Det finns inga protokoll från kommissionen bevarade. Jöns<br />
Horneus, 1771, använde dock en avskrift av protokollet för sin redogörelse för<br />
Torsåker, Dal och Ytterlännäs.<br />
Torsåker: Enligt Horneus var det 71 st dömda till döden i pastoratets tre socknar.<br />
Enligt vissa uppgifter skall dock avrättningarna skett i två omgångar med 9 st en gång<br />
och 62 st andra gången. Vidare är det diskussioner om det verkligen var så många<br />
<strong>som</strong> blev avrättade. Det finns nämligen anteckningar i kyrkböckerna <strong>som</strong> antyder att<br />
ett tjugotal av de dödsdömda var i livet flera år efter 1675.<br />
Efter<strong>som</strong> kommissionernas arbete blev så stort, befalldes att de lokala häradsrätterna<br />
skulle göra egna rannsakningar <strong>som</strong> en slags förundersökning. I Nordingrå inleddes<br />
rannsakningarna mot 113 personer den 4 maj 1675. De sista förhören verkar ha hållits<br />
22 maj. Det avkunnas inga domar och det finns inga uppgifter om att några straff ska<br />
ha utdömts.<br />
Man säger allmänt att häxorna brändes på bål men enligt vad man vet så har bara en<br />
kvinna blivit bränd levande under Häxprocesserna i Sverige. Det var Malin Matsdotter,<br />
”Rumparemalin” i Stockholm. Häxorna blev dömda till döden med yxa och bål och<br />
därmed halshuggna innan de brändes.<br />
Redan på 1660-talet höjdes en del kritiska röster till hur man skulle bemöta anklagelser<br />
om häxeri. Per Brahe och Karl Gustav Wrangel, båda medlemmar av den då sittande<br />
förmyndarregeringen, hävdade att det var frågan om illusioner och att det bästa<br />
var att inte ägna frågan allt för stor uppmärksamhet:<br />
”iu meer man rörer i detta verket, iu värre lär ded blifva,…låter man ded blifva orört<br />
lär ded uphöra.”<br />
Det var dock först när häxprocesserna drabbade Stockholm 1676 <strong>som</strong> det hela verkligen<br />
ifrågasattes. Speciellt när en del finare fruar anklagades.
Den sk. Gävlepojken, Johan Johansson Griis anses vara den <strong>som</strong> startade häxryktena<br />
i Stockholm. Han var föräldralös och kom till Stockholm för att bo hos en släkting.<br />
Hans förtal och ryktesspridning ledde till att 14 personer dog 1677. Åtta kvinnor avrättades<br />
<strong>som</strong> häxor, en hängde sig i cellen, fyra barn inklusive Johan själv avrättades<br />
<strong>som</strong> falska angivare och ett barn dog i sviterna av spöstraff.<br />
Genom en blandning av kritiskt tänkande, praktiska tester och sunt förnuft blev resultatet<br />
att särskilt barnens vittnesmål ifrågasattes. Därmed var det största underlaget<br />
till nya anklagelser bortröjt och hysterin lade sig snabbt över hela Sverige.<br />
Men det var egentligen inte slut för det. I lagen fanns dödsstraff för häxeri kvar till<br />
1779. Den sista dödsdomen för häxeri utfärdades 1704. År 1779 avskaffar kung Gustav<br />
III dödsstraffet för trolldom.<br />
Länktips Häxprocesserna<br />
Wikipedia Häxprocesser i Sverige<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4xprocesser_i_Sverige<br />
Häxprocesserna i Boteå, Ångermanland:<br />
http://www.botea.se/kulturlagret/hexprocess_minne.php<br />
Hans Högmans sida om häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1675:<br />
http://www.algonet.se/~hogman/slhaxor.htm<br />
Häxprocessen i Häggdånger:<br />
http://www.haggdanger.se/index.php?option=com_content&task=view&id=51&Itemid<br />
=49&limit=1&limitstart=1<br />
Häxprocesserna i Torsåker Dal och Ytterlännäs, med bilder:<br />
http://www.kramforsbygder.com/nyland/pages/opage.asp?p=4&o=166&c=2<br />
Häxprocesserna i Stockholm:<br />
http://www.angelfire.com/sd2/sodermalm/historia/linnellhaxor.html<br />
Häxprocessen i Fjällsjö 1662 där ingen blev dömd till döden, släktforskarsida:<br />
http://www.forssen-alonso.com/ting/ting_1662_haxor_lang.htm<br />
Uppsats om samt avskrift av handskrift rörande häxprocesserna i Torsåker, Dal och<br />
Ytterlännäs. Skrivna av Jessica Johansson för Högskolan i Gävle. Originalskriften finns<br />
utställd på <strong>Murberget</strong>, Länsmuseet Västernorrland<br />
http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:435291<br />
Uppsats om rannsakningarna i Nordingrå, av Kalle Holmqvist, Högskolan på Gotland:<br />
http://hgo.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:306469
Länktips Häxor, trolldom och folktro<br />
Om häxor på Unga Fakta:<br />
http://www.ungafakta.se/haxor/<br />
Om häxor och trolldom förr och nu. Hemsida för intresserade:<br />
http://haxor.ifokus.se/<br />
Uppteckningar om besvärjelser och trolldom från länet.<br />
<strong>Murberget</strong>s databas Upptäck samt sökord Signerier:<br />
http://www.murberget.se/upptack/minneslista.aspx<br />
Litteraturtips<br />
Bengt Ankarloo : ”Trolldomsprocesser i Sverige” Avhandling 1971<br />
Jan Guillou: ”Häxornas försvarare” 2002<br />
Karl Hamberg: ”De stora trolldomsprocesserna i Sverige åren 1668-1676”<br />
Per och Teo Sundin: ”Häxorna: Häxtro och vidskepelse i 1600-talets Ångermanland”<br />
1978<br />
Alf Åberg: ”Häxorna: De stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668–1676” 1989<br />
Bo R Holmberg: ”Visgossens bror” (Skönlitterär ungdomsbok)<br />
Historiskt material<br />
På Landsarkivet i Härnösand förvaras det bevarade källmaterialet samt avskrifter<br />
och bearbetningar av originalkällorna. Bland annat har Göran Nordqvist renskrivit<br />
de källor <strong>som</strong> rör rättegångarna i Torsåkers pastorat och Sture Norberg har gjort<br />
Häxbrand<br />
avskrifter för hela Ångermanland.<br />
Studiebesök<br />
På Häxmuseet i Sandslån, Nyland finns en fin utställning tillägnad häxprocesserna i<br />
Torsåkers pastorat. Kontakta Kramfors kommun för info om öppettider.<br />
I Hammar, Nyland kan man besöka en gammal jordkällare <strong>som</strong> sägs vara den plats<br />
där man höll de anklagade inlåsta i väntan på avrättning.<br />
Musik: Mellan Torsåker, Karin Dal och Ytterlännäs Rehnqvist<br />
ligger det sk. Häxberget där 71 personer avrättades<br />
våren 1675. Vägskylt finns från Riks90 och på platsen finns en skyltad och bred<br />
stig <strong>som</strong> leder upp på berget och bålplatsen. På toppen finns idag en minnessten med<br />
inskriptionen:<br />
torsdag 16 februari kl. 19.00<br />
”Här brann häxbål 1675.<br />
Kvinnor dog Män dömde.<br />
Tidens tro drabbar människan”<br />
Nordiska Kammarensemblen med Ulrika Bodén.<br />
Prolog med Maria Nordlund och Margareta Bergvall.<br />
Konsert och workshop, om godhet och ondska förr och nu.<br />
Biljetter 120 kr inklusive fika. Pensionärer och<br />
skolungdomar 80 kr. Förköp i museets reception.