Hämta studiematerialet som pdf (nytt fönster) - Murberget

Där korpen vitnar är ett stycke i fyra satser och tre mellanspel för folksångerska och
tolv musiker.
Jag har tagit min utgångspunkt i de s k häxprocesserna, som drog genom hela
Europa, från söder till norr mellan 1400- och 1600-talet. Människor, oftast kvinnor,
dömdes utan grund att brännas på bål för trolldom, häxerier och samröre med ”den
fule”. I norra Europa tog sig rättsprocesserna särskilt groteska uttryck, då även barn
användes som angivare och vittnen, oftast lockade med mat.
(Andra satsens ramsa, den som botar modstulna kreatur, är just hämtad från ett
domstolsprotokoll från Torsåkers kyrka i Ångermanland. I denna trakt tillbringade
jag somrarna under tjugo från 1980. Tvåhundra år tidigare, ställdes här 71 personer
inför ”rätta”. Det var 65 kvinnor – var 5:e kvinna i socknen – 2 män och 4 pojkar. Alla
halshöggs och brändes på bål 1 juli 1675.)
Jag har föreställt mig en kvinna på den tiden, vad som omgav henne, hur hon var;
närheten till naturen och tron på allsköns väsen, det magiska och mystiska över-
allt närvarande, kyrkan (vars präster i många fall var de pådrivande i processerna),
det kraftfulla, det humoristiska. Ofta var det kvinnor som var ovanligt dugliga som
angavs; deras kor kanske mjölkade bättre än grannens, de var duktiga på läkedom,
örter m m.
När jag komponerat färdigt stycket fann jag att sista satsens mardrömstext var
skriven av romen Rosa Taikon. Detta faktum gjorde för mig att kopplingen till hets
och förföljelser (häxjakter) av människor och folkgrupper idag blev smärtsamt
direkt och tydlig.
Karin Rehnqvist 12/11 -07