Frågor och svar (sv) - Ingenjörsfirman Jan-Åke Hallén AB

UNIT CLEAN 

FRÅGOR OCH SVAR 

OM RENING AV VATTEN I UNITAR 

2008-02-12

1 RETORISKA FRÅGOR ............................................................................................................................. 3 

2 BIOFILM ..................................................................................................................................................... 4 

2.1 Vad är biofilm? .................................................................................................................................... 4 

2.2 Hur fort bildas biofilm? ....................................................................................................................... 4 

2.3 Finns biofilm även i nya unitar? .......................................................................................................... 5 

2.4 Hur får jag bort biofilmen? .................................................................................................................. 5 

3 RENGÖRING OCH DESINFEKTION ..................................................................................................... 6 

3.1 Måste man rengöra och desinficera sin utrustning kontinuerligt? ...................................................... 6 

3.2 Behöver vattenledningen till patientglaset rengöras och desinfekteras? ............................................. 6 

3.3 Måste vattnet till fontänskålen/spitonen rengöras/desinfekteras? ....................................................... 7 

3.4 Kan man rengöra och desinficera sin utrustning utan kemikalier? ..................................................... 7 

3.5 Är det bra med kontinuerlig tillsats av desinfektionsmedel? ................................................................ 7 

4 PROVTAGNING OCH ANALYS ............................................................................................................. 8 

4.1 Provtagning av unitens vatten – hur ofta måste man göra detta? ........................................................ 8 

4.2 Varför måste man vänta ett par dagar efter rengöring/desinfektion innan man tar prov? .................. 8 

4.3 Vilken provtagnings- och analysmetod skall jag använda? ................................................................. 8 

5 KORROSIV PÅVERKAN PÅ UNITEN ................................................................................................... 9 

5.1 Hur påverkas uniten korrosivt av rengörings-/ desinfektionsvätskor? ................................................ 9 

6 ASTMA OCH ALLERGIER .................................................................................................................... 10 

6.1 Kan biofilm och bakterier i unitarnas vatten ge astma och allergier? .............................................. 10 

7 INSTALLATION ...................................................................................................................................... 11 

7.1 Vilka olika installationsmetoder finns det för rengörings-/ desinfektionsutrustningen? .................... 11 

7.2 Vilka olika metoder finns det för att föra ut vattnet/rengörings- desinfektionsvätskan till uniten? ... 12 

8 STERILFILTER I UNIT CLEAN-AGGREGATET ............................................................................. 13 

9 VARFÖR UNIT CLEAN? ........................................................................................................................ 13 

10 RENT VATTEN MED UNIT CLEAN ..................................................................................................... 14 

Ingenjörsfirman Jan-Åke Hallén AB 

Box 2100 SE-433 02 Sävedalen Sweden Tel 031- 33 67 660 Fax 031- 33 67 666 E-mail info@jahallen.se www.jahallen.se 

2

1 RETORISKA FRÅGOR 

Om/när du vill få bort biofilm och bakterier i din unit, vill du då att det skall vara enkelt, 

effektivt och tidsbesparande? Eller vill du tappa upp/fylla på behandlad vätska och/eller 

vatten i en behållare flera gånger varje dag? 

Vill du ha ett system som effektivt tar bort biofilmen och därefter håller bakteriehalten på en 

mycket låg nivå och som under flera års drift är vetenskapligt dokumenterat? Eller vill du 

chansa och hoppas att du blir av med problemen? 

Vill du ha ett system som avger lukt och som för patienterna smakar illa? Eller vill du ha ett 

system som är helt lukt- och smakfritt? 

Vill du ha ett system som rengör och desinfekterar utan att du som jobbar i 

behandlingsrummet kontinuerligt exponeras för en aerosol innehållande bakterieantigener, 

rengörings- eller desinfektionsmedel? 

Vill du ha ett system som är mycket enkelt att installera och som inte påverkar unitens CEmärkning? 

Eller vill du ha ett system där du måste bygga om unitens funktion? 

Vill du ha ett system där du enkelt kan beräkna samtliga kostnader för rengöring och 

desinfektion under flera år framöver, inklusive kostnaderna för tiden det tar att behandla 

unitens vattensystem? Eller vill du ha ett system där du inte vet säkert hur mycket det kostar i 

form av drift, framtida underhåll eller personalkostnader att hantera och sköta systemet? 

Vi vet i alla fall vad många av våra kunder föredrar och därför är vi övertygade om att väljer 

du UNIT CLEAN-systemet får du ett koncept du kan lita på under lång tid framöver. Och 

dessutom till en mycket konkurrenskraftig totalkostnad. 



3

2 BIOFILM 

2.1 Vad är biofilm? 

Vattensystemen i dentala unitar koloniseras av bakterier. Kolonisationen blir så småningom 

omfattande och leder till att man sprayar och spolar mängder av bakterier in i patienternas 

mun. En biofilm utvecklas successivt och ger grogrund för ytterligare tillväxt av 

mikroorganismer, även för mera substratkrävande och eventuella patogena bakterier. 

Biofilmen skyddar mikroorganismerna från påverkan av antimikrobiella medel. För effektiv 

desinfektion måste därför biofilmen först avlägsnas. Undersökningar har visat att bakterier 

inkapslade i biofilm kan tåla en koncentration av antimikrobiella medel som är upp till 3000 

gånger högre än frilevande bakterier. Biofilmen kan utvecklas till en biomassa och då även 

orsaka mekaniska problem med driftstörningar av uniten som följd. 

Bakteriekolonisationen av dentala unitars vattensystem är mycket vanlig att döma av 

rapporter från många undersökta ställen i världen. Visserligen är flertalet bakterier inte 

patogena, men det kan ändå inte vara tillfredsställande att man sprayar en mängd bakterier in i 

patientens munhåla. Det kan dessutom inte uteslutas, att den biofilm bakterierna byggt upp i 

slanglumen senare kan komma att tjäna som substrat för en del mer eller mindre patogena 

bakteriearter. Det har också visats att det vid preparation av tänder kan ske ett återsug in i 

unitens vattensystem. Mikroorganismer från munhålan har således kunnat spåras långt in i 

systemet. En biofilm kan då göra att även mer kräsna och eventuellt patogena bakterier kan få 

fäste och föröka sig. 

2.2 Hur fort bildas biofilm? 

Biofilm i unitens slangsystem börjar i en obehandlad unit byggas upp efter 7-10 timmar. Efter 

6-10 dagar har man fått en stabil biofilm. Vår erfarenhet visar att när biofilmen effektivt 

avlägsnats så behöver man bara behandla sin unit en gång per månad. 

En snabbt återkommande kolonisation visar att så länge organiska beläggningar i form av en 

biofilm finns kvar, finns det också kvarvarande bakterier, som snabbt kan växa till. De 

dominerande bakterierna är som regel anspråkslösa och härrör från det tillförande 

vattensystemet. Deras närvaro indikerar förekomst av biofilm. Munhålebakterier har vid dessa 

undersökningar påträffats endast sporadiskt. Detta förklaras av att man på sentida utrustningar 

har eliminerat återsuget från de perifera vattenförande mynningarna. 

Flera av de i litteraturen redovisade åtgärderna för att desinficera unitars vattensystem har 

endast kunnat visa på kortvarig effekt och därför tvingas man kontinuerligt tillsätta 

desinfektionsmedel. Detta beror till stor del på att man bortsett från det nödvändiga i att 

avlägsna biofilmen. Såväl våra laboratorieförsök som proven från kliniska behandlingsplatser 

visar, att för att uppnå en mera varaktig reduktion av bakterierna, fordras det rengöringsmedel 

med upplösande effekt på den komplexa biofilm och de eventuellt förekommande 

kalciumavlagringar, som bildas i systemet. När biofilmen avlägsnats har möjligheterna för 

tillväxt av mikroorganismer avsevärt minskat. 



4

Försöken bekräftar också den tidigare gjorda iakttagelsen att det är väsentligt att avlägsna 

organiska beläggningar från t ex tandytor, där man vill uppnå ett pålitligt desinfektionsresultat 

och att detta inte kan kompenseras ens med starka bakteriedödande medel. 

Professor Michael Martin, Oral Microbiology, University of Liverpool, beskrev under 

Dentalvisions hearing i april 2005 vikten av att unitarnas system både måste göras rena 

(avlägsna biofilmen) och vattnet desinfekteras. 

2.3 Finns biofilm även i nya unitar? 

Undersökningar från bl a Odontologen i Göteborg visar att det även i nya unitar finns biofilm. 

Detta innebär att det är lika viktigt med ett effektivt system för rengöring och desinfektion på 

nya som äldre unitar. Eftersom nya unitar dessutom har mera komplicerade slang- och 

ventilsystem än äldre kan det även vara svårare att få bort biofilmen i de nyare. 

2.4 Hur får jag bort biofilmen? 

Med Unit Clean-systemet används vätskor (Unit Clean P och Unit Clean 1) som på ett 

effektivt sätt avlägsnar biofilmen. 



5

3 RENGÖRING OCH DESINFEKTION 

3.1 Måste man rengöra och desinficera sin utrustning 

kontinuerligt? 

Med Unit Clean-systemet behöver man som regel rengöra och desinficera endast en (1) gång 

per månad. Man arbetar hela dagarna med RENT VATTEN utan några tillsatser. Och man 

slipper att renspola varje instrument 3 minuter varje morgon. 

Andra system bygger på att man tillför vätska till en behållare på uniten 3 gånger per dag eller 

mer. Hur ofta man behöver fylla på ny vätska beror på om hela eller delar av unitens 

slangsystem är anslutet till vätskebehållaren. Vätskan innehåller desinfektionsmedel som 

kontinuerligt sprayas ut som aerosol i behandlingsrummet. Detta kan leda till allergier hos 

personalen samt minskad bindning av fyllnadsmaterialet till etsad emalj. Sådant vatten 

innehållande desinfektionsmedel bör inte drickas av patienten. 

Det finns exempel på att man på grund av svårigheterna med att få kontroll av det unitvatten 

som tillförs via det ordinarie vattenledningsnätet har föreslagit att koppla bort detta. Och 

istället installera en behållare på varje unit för avjoniserat eller destillerat vatten. Eftersom 

detta innebär en reservoir med stillastående vatten blir man även här tvungen att föreskriva en 

ständig tillsats av något antimikrobiellt medel. 

3.2 Behöver vattenledningen till patientglaset rengöras och 

desinfekteras? 

Självklart! Detta vatten dricks ju av patienterna och måste därför vara rent. Enligt 

Socialstyrelsens nya utgåva av ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett 

kunskapsunderlag”, Remissversion 2005-07-28, skall antalet heterotrofa bakterier vara mindre 

än 100cfu/ml vatten, dvs samma gränsvärde som för dricksvatten. 

I patientglaset går det normalt 100 ml vatten och det fylls vanligtvis bara en gång per patient. 

Men det förekommer att man fyller på flera gånger per patient. 

Ett räkneexempel: 

Antag att man har 15 patienter per dag. Förbrukningen blir då 15x100 ml=1,5 liter vätska per 

dag enbart till patientglaset. Övrig förbrukning till 3-vägsspruta, turbin, mikromotor, scaler 

mm är då inte inräknad. Det är viktigt att beakta detta när man beräknar månadskostnaden för 

behandling av unitens vatten. 

Unit Clean-systemet bygger på RENT VATTEN. Man kan tappa av så mycket vatten man 

önskar från sin unit utan påfyllning av kemikalier/vätska i olika behållare. 



6

3.3 Måste vattnet till fontänskålen/spitonen 

rengöras/desinfekteras? 

Spolvattnet till fontänskålen/spitonen kommer inte i kontakt med patienten och det bildas inte 

heller aerosoler. Därför behöver inte slangen eller vattnet till detta system rengöras eller 

desinfekteras. 

Vid val av rengörings- och desinfektionssystem tänk på att välja ett system som inte 

onödigtvis slösar med vätska som du får betala för. 

3.4 Kan man rengöra och desinficera sin utrustning utan 

kemikalier? 

Rent vatten tar inte bort biofilmen i Unitens vattensystem: alltså måste man tillföra kemikalier 

som tar bort själva biofilmen. 

Unit Clean-systemet använder vätskorna Unit Clean 1 och Unit Clean 2 som är ofarliga att 

handskas med för personal och patienter. 

3.5 Finns det risker med kontinuerlig tillsats av 

desinfektionsmedel? 

1. Man kan inte utesluta att en del av vårdpersonalen reagerar med allergiska åkommor 

efter långvarig exponering av desinfektionsmedel i aerosolform. Se även avsnitt 6 

”Astma och allergier”. 

2. Desinfektionsmedel tar inte bort de endotoxiner som kan förekomma i vattnet. 

3. I system med kontinuerlig tillsats av desinfektionsmedel har det visat sig att man får 

en försämrad bindning av fyllnadsmaterial till etsad emalj. 



7

4 PROVTAGNING OCH ANALYS 

4.1 Provtagning av unitens vatten – hur ofta måste man göra detta? 

Provtagning kan i princip göras när man vill. Men genom regelbunden kontroll och analys kan 

unitens vattensystem kvalitetssäkras. 

Med Unit Clean-systemet får man kontroll, analys och rådgivning från Odontologiska 

Institutionen i Göteborg. 

Rekommendationer från Socialstyrelsen 

Enligt Socialstyrelsens nya utgåva av ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett 

kunskapsunderlag”, Remissversion 2005-07-28, föreskrivs regelbunden bakterieprovning, 

dock minst en gång per år. Vid provtagningen skall antalet heterotrofa bakterier vara mindre 

än 100 cfu/ml, dvs samma gränsvärde som för dricksvatten. 

4.2 Varför måste man vänta ett par dagar efter 

rengöring/desinfektion innan man tar prov? 

Om man har kontinuerlig tillförsel av ett desinfektionsmedel till unitens vattensystem kan 

man inte ta prov på detta vatten. Ett prov som innehåller desinfektionsmedel är inte 

rättvisande. Desinfektionsmedlet tar död på de bakterier som finns i provet. Därför är det 

viktigt att all desinfektionsvätska spolats ut innan man tar prov. Beroende på vilket 

desinfektionsmedel som används måste man därför vänta allt från ett par dagar och upp till 

flera dagar innan provtagning sker. 

4.3 Vilken provtagnings- och analysmetod skall jag använda? 

För att genomföra en riktig analys på de bakterier, såväl heterotrofa som patogena, som kan 

förekomma i unitens vattensystem krävs: 

• Inga kvarvarande antimikrobiella substanser från rengörings-/desinfektionsvätskor 

skall finnas i vattenproven 

• Rätt odlingsmedium 

• Tillräckligt lång odlingstid 

• Rätt temperatur 

• Rätt atmosfär 

Det förekommer analysmetoder som inte på ett tillförlitligt sätt ger rätt analys och därmed ett 

felaktigt resultat på långsamt växande vattenbakterier. Med felaktiga eller bristfälliga 

analysmetoder kan användarna tro att de har en betydligt bättre vattenkvalitet i unitarna än de 

i själva verket har. Oral Mikrobiologi vid Odontologiska institutionen i Göteborg har sedan 

flera år genomfört forskning beträffande sambandet mellan långsamväxande heterotrofa 

bakterier och biofilm. När ambitionen är att kontrollera att vattensystemet blir rengjort från 

biofilm måste härför utvecklade metoder användas. 



8

5 KORROSIV PÅVERKAN PÅ UNITEN 

5.1 Hur påverkas uniten korrosivt av rengörings-/ 

desinfektionsvätskor? 

Obuffrad Natriumhypoklorit är korrosivt för ingående detaljer såsom järn, koppar, mässing 

och aluminium. Natriumhydroxid är starkt korrosivt på koppar, mässing och aluminium. 

Vätskorna i Unit Clean-systemet har ingen korrosiv påverkan på järn, koppar, mässing eller 

aluminium (se forskningsrapporterna (Tandläkartidningen 2000;92(11):44-53) och 

2007;99(11):52-56). 



9

6 ASTMA OCH ALLERGIER 

6.1 Kan biofilm och bakterier i unitarnas vatten ge astma och 

allergier? 

14 % av tandvårdspersonalen har astma/allergier jämfört med < 5 % för normalbefolkningen. 

Orsaken till skillnaden har kopplats till förekomsten av biofilm och bakterier i unitvattnet. 

Vidare kan det inte uteslutas, att patogena bakterier kommer in i vattenslangarna via 

vattenledningsvattnet. Om t.ex. enstaka enteropatogena E. coli, Pseudomonas, Moraxella, 

Staphylococcus, Salmonella- eller Legionella-bakterier från vattnet skulle fastna, kan de 

föröka sig i det av vattenbakterier uppbyggda lagret av organiskt material. På senare år har 

alldeles särskilt risken för en omfattande kolonisation av Legionella uppmärksammats. Flera 

forskare har påvisat en förhöjd antikroppshalt mot Legionella pneumophila hos 

tandvårdspersonal, allra högst hos tandläkarna och högre ju längre dessa varit verksamma. 

Detta tyder på att tandvårdspersonalen exponeras för bakteriehaltiga aerosoler. Förutom 

bakterier har även patogena amöbor och svamp isolerats från unitvatten. Amöborna liksom en 

del ciliater kan i sin tur hysa viabla Legionella-bakterier intracellulärt och därmed skydda dem 

för påverkan av antimikrobiella medel. På varmare breddgrader kan även sådana patogener 

som Vibrio cholerae utgöra en potentiell risk. Patogena bakterier gynnas som regel av förhöjd 

temperatur och de kan under sådana förhållanden uppnå tillräcklig mängd för att åstadkomma 

infektion. Numera måste vi räkna med, att det bland våra patienter kan finnas sådana, vilkas 

immunsystem av olika anledningar inte fungerar normalt och som därför kan vara ytterst 

känsliga även för sådana smittämnen, som den fullt friska individens infektionsförsvar lätt kan 

klara av. Legionella pneumophila synes i detta sammanhang vara extra riskabel, eftersom den 

smittar huvudsakligen genom aerosoler från infekterat vatten, vilka vi ju i stor omfattning 

producerar i samband med tandbehandling. Man kan inte heller utesluta, att en del av 

vårdpersonalen kan reagera med allergiska åkommor efter åratal av exposition för 

bakteriebemängda aerosoler. I en undersökning visade det sig, att av 30 tandläkare hade 14 en 

förändrad näsflora. Bland annat fanns där Pseudomonas species, vilka samtidigt kunde 

påvisas i unit-vattnet. I en annan undrsökning fann man Pseudomonas aeruginosa i vattnet i 

15 av 20 undersökta unitar. Efter avslutad tandbehandling kunde de påvisa P. aeruginosa i 

munhålan hos 42 % av patienterna mot 6 % före behandlingen. Det är inte märkligt att 

patienter, som får ta del av sådana fakta, undrar vilka åtgärder man vidtagit för att rena 

unitvattnet. 



10

7 INSTALLATION 

7.1 Vilka olika installationsmetoder finns det för rengörings-/ 

desinfektionsutrustningen? 

På markanden förekommer mer eller mindre komplicerade installationsmetoder. Vi beskriver 

här ett par av dessa. 

1. Installation direkt på inkommande vattenledning till uniten. 

Rengörings-/desinfektionsutrustningen monteras direkt på inkommande vattenledning. 

Unit Clean-systemet använder denna metod som är den enklaste och minst 

tidskrävande. Inga ventiler, pumpar eller extra slangar behövs. Installationstid 1-1,5 

timmar. 

Denna metod påverkar ej befintlig CE-märkning eller medicindirektivet. 

2. Installation av behållare för vätska direkt på uniten 

Här måste man helt eller delvis stänga av inkommande vattenledning/tryck. Därefter 

installeras en behållare direkt på eller i uniten. För att få ut vätskan från behållaren till 

uniten måste tryckluft installeras till behållaren. Detta innebär extra ventiler och 

slangar till en avsevärd kostnad. Extrakostnaden kan uppgå till 3-4 000 kr jämfört med 

alternativ 1 ovan. Installationstid 1-2 timmar. 

Denna installation påverkar CE-märkningen och medicindirektivet. 

Om man separerar inkommande vatten till vattenglas och spiton blir vattnet till 

patienten inte rent. Om man å andra sidan inte separerar vattentillförseln till 

patientglaset, får patienten vätska/vatten från behållaren som innehåller 

kemikalier/desinfektionsvätska. Dessutom blir förbrukningen av vätskan/vattnet från 

behållaren stor med extrakostnader som följd. En separation av unitens vattensystem 

innebär även ytterligare installationskostnader. 

3. Installation av UV-ljus 

Denna metod är ofta dyr och osäker. Man kan låta vattnet passera en UV-bestrålad 

behållare. Men det har visat sig att UV-bestrålning inte har någon som helst verkan på 

biofilm och inte heller Legionella. 

4. Fabriksmonterade rengörings-/ desinfektionssystem 

Dessa system har ofta pumpar, ventiler mm som komplicerar och fördyrar uniten. 

Även efterinstallation av sådana system är mycket kostsamma. 

5. Omvänd osmos 

Kan jämföras med filtrering av inkommande vattenledningsvatten. Det tar inte bort 

biofilmem, som måste avlägsnas på kemisk väg. 



11

7.2 Vilka olika metoder finns det för att föra ut vattnet/rengörings- 

desinfektionsvätskan till uniten? 

Man kan använda sig av flera olika metoder: 

1. Använda det befintliga inkommande vattentrycket till uniten. 

2. Koppla bort inkommande vatten till uniten och istället använda tryckluft som för ut 

desinfektionsvätskan/vattnet ut i uniten. Här måste man räkna med att 

tryckluftsystemet kan innehålla stora mängder av bakterier om kompressorn inte är 

försedd med bakteriefilter och/eller att klinikens rörledningar är rena från bakterier. 

3. Pumpar eller andra system som kan åstadkomma ett tryck 

Unit Clean-systemet använder den enklaste och säkraste tryckkällan enligt punkten 1 ovan – 

inkommande vattentryck. 



12

8 STERILFILTER I UNIT CLEAN-AGGREGATET 

Med ett bakteriefilter monterat på den inkommande vattenledningen i behållaren visade sig en 

kontrollerad bakteriefrihet kunna bibehållas under längre tid och medger, under förutsättning 

av regelbunden bakteriologisk kontroll, användning av spray- och spolfunktioner även i 

kirurgiskt arbete. Filtrets varaktighet är liksom återkolonisationen beroende av den tillförande 

vattenledningens kondition och därmed ledningsvattnets innehåll av fasta partiklar och 

bakterier. 

9 VARFÖR UNIT CLEAN? 

Våra kemiska och mekaniska undersökningar har resulterat i en utrustning och metodik för 

regelbunden rengöring och desinfektion av unitars vattensystem. En behållare monteras 

permanent i den tillförande vattenledningen och vetenskapligt utprövade rengörings- och 

desinfektionsvätskor kan på så sätt enkelt införas i vattensystemet. Bakteriologisk 

undersökning och uppföljning är väsentlig och ingår i planeringen. Eftersom de allra flesta 

unitar som varit i bruk en tid är starkt kontaminerade, rekommenderar vi initialt en intensiv 

rengöringsprocess. När vattensystemet konstateras vara i det närmaste bakteriefritt under 

några månader, är rengöring och desinfektion var eller varannan månad tillräcklig. Den 

bakteriologiska uppföljningen kan i särskilda fall föranleda andra reningsintervall. 

Unit Clean-systemet ger dig: 

• Du får rent vatten även till patientglaset 

• Behandla din unit endast 10 minuter/månad - alltså ingen kontinuerlig tillsats av 

kemikalier till unitvattnet 

• Ingen påfyllning av någon behållare flera gånger per dag under patientbehandling 

• Ingen lukt eller smak på unitvattnet 

• Ingen risk för allergier av aerosoler från rengöringsmedel eller desinfektionsmedel 

• Ingen risk för etablering av patogena bakterier i din unit 

• Ingen korrosiv påverkan av din unit 

• Inga problem med tekniska driftstörningar 

• Enkel montering på alla typer av unitar, påverkar ej unitens CE-märkning 

• Aggregat och vätskor CE-märkta enl. klass IIA 

• Kostnadseffektivt - mindre än 4:-/dag 

• Regelbunden provtagning och kontroll = kvalitetssäkring 

• Svensk vetenskaplig forskning (Tandläkartidningen 2000;92(11):44-53) och 

2007;99(11):52-56 

• Vi stöttar med råd och information 



13

10 RENT VATTEN MED UNIT CLEAN 

Refererande till Nyheterna på TV4 den 5 juni 2005 samt Tandläkartidningen nr 8 år 2005 

beträffande biofilm och bakterietillväxt i tandläkarunitar, erbjuder vi ett komplett system som 

på ett effektivt sätt tar hand om dessa problem. 

Sedan år 1997 har vi tillsammans med Odontologiska fakulteten i Göteborg bedrivit 

forskning, utveckling och analys av en metod för att rengöra, desinficera och kontrollera 

unitens vattensystem. 

Syftet med vårt arbete har varit att ta fram ett enkelt, säkert och kostnadseffektivt sätt att 

säkerställa en hög vattenkvalitet och minimera driftstörningar. Resultatet heter Unit Clean. 

År 2000 publicerade vi en vetenskaplig rapport i Tandläkartidningen nr 11 ”En metod för 

regelbunden rengöring och desinfektion av vattensystemet i dentala units”. Det finns även en 

uppföljning av rapporten, daterad 2005-10-01. Rapporten heter ” Biofilm och bakterietillväxt i 

dentala unitar”, ”En utrustning och metod för regelbunden rengöring, desinfektion och 

kontroll av dentala unitars vattensystem”. Artiklarna enligt ovan visar entydigt att Unit Clean 

systemet är ett effektivt hjälpmedel att ta bort biofilmen, utan ständiga kemiska tillsatser. 

Periodisk behandling med Unit Clean för bakteriologisk kontroll innebär att vare sig personal 

eller patienter utsätts för aerosol innehållande bakterieantigener, rengörings- eller 

desinfektionsmedel. 

Med Unit Clean systemet får man således rent vatten. Vidare är installationen enkel och 

systemet kan med lätthet skötas av ordinarie tandvårdspersonal. 

För vidare information kontakta oss gärna. 



14

Frågor och svar (sv) - Ingenjörsfirman Jan-Åke Hallén AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?