Vad anser riksdagskandidaterna om tillgången till vård för ...

Recommendations

Info

Folkpartist Göteborg ”Jag ser som det en självklarhet att vi på 2000-talet ska ha rätt till den vård som varje individ behöver vid sjukdom. Sedan ska man veta att de papperslösa i regel har flytt ifrån sina hemländer pga krig,förföljelse eller annat ej värdigt liv.” Folkpartist Halland ”Alla mäniskors rätt till lika värde!självklart ska man få vård om och när man behöver det oavsett vem, vad ,hur man är!!!” Folkpartist Halland ”/…/ självklart att lyfta fram hälsa som ett grundläggande värde med en motsvarande mänsklig rätt för alla människor att förverkliga. Detta innebär att alla som befinner sig inom ett lands gränser (och efter förmåga utanför gränserna) äger rätt till samma sjukvård oavsett rättslig status, dvs. om man är medborgare, har uppehållstillstånd, är flykting, tillfällig besökare eller inte. Det räcker att vara människa!” Kristdemokrat Göteborg ”I Sverige har vi värderingen vård efter behov. Om man i stället ska ha vård efter beslut hos Migrationsverket urholkas människovärdet. Har man problem med kostnaden får man göra en översyn över hela systemet istället för att skylla på flyktingarna. Om Sverige får ökad migration för att det är mer attraktivt att bo här kanske det är något bra för Sverige. Att göra Sverige till en trevlig plats att bo på (där människor har ett värde) måste ändå vara värdefullt, även för alla de som redan bor här.” Kristdemokrat Östergötland 7. Diskussion och slutsatser Hela 95,7 % av de riksdagskandidater som svarat på vår enkät vill öka papperslösas tillgång till vård i Sverige. Det talar för en utbredd positiv inställning som sträcker sig över parti- och blockgränser. Trots dessa siffror har situationen för papperslösa i den svenska sjukvården förblivit i stort sätt oförändrad under de 20 år som frågan diskuterats. Papperslösa är idag fortfarande utelämnade till lokala sjukvårdspolicies, frivilligkliniker eller i värsta fall enskild vårdpersonals godtycke, vilket lett till exempel på omänsklig behandling av dessa samhällets allra mest utsatta. En del av orsakerna till denna senfärdighet står att finna i svaren på vår enkätundersökning. Motståndet till utvidgad vård för papperslösa grundar sig i rädslan för att antalet papperslösa ska öka och att samhällets kostnader ska öka. Vad gäller rädslan för ökat antal papperslösa framgår av denna rapport att forskning inte kunnat visa något betydande samband mellan tillgång till vård i ett visst land och migration till det landet. Forskning visar istället att vård inte är en avgörande faktor i människors val av land att flytta till. Inte heller har vi funnit några studier som visar att ökad tillgång till vård för papperslösa leder till ökade kostnader för samhället. Däremot har vi i rapporten presenterat inhemska erfarenheter av hur kostnaderna minskat när papperslösa erbjudits tidigare och förebyggande vård, istället för att vänta tills behov av dyr akutvård uppstår. I ljuset av detta måste det med dagens kunskapsläge konstateras att de ekonomiska och migrationspolitiska argumenten som motiverat motståndarna till ökad tillgång till vård för papperslösa under så många år snarast är rädslor grundade i okunskap. 43% av de riksdagskandidater som vill begränsa vården för papperslösa motiverar detta med den principiella hållning att den som inte har tillstånd att vistas i landet inte heller ska ha rätt till vård. I debatten har den principiella oviljan mot att erkänna papperslösa människor deras grundläggande mänskliga rättigheter ofta 12 Vad anser riksdagskandidaterna om tillgången till vård för papperslösa?
visat sig ha sin grund i en oro att detta skulle minska Sveriges förmåga att upprätthålla en reglerad invandring. Detta resonemang grundar sig på det högst osäkra antagandet att tillgång till vård skulle öka papperslösas benägenhet att söka sig till och uppehålla sig i Sverige. Resonemanget grundar sig också på tanken att en rimlig uppgift för sjukvården skulle kunna vara att reglera invandring. Den uppgift samhället ålagt sjukvården är dock att behandla alla patienter efter deras individuella medicinska behov, utifrån vetenskap beprövad erfarenhet. Samtliga yrkesorganisationer i Sverige, FN och Statens medicinsketiska råd (SMER) framhåller att det är ett brott mot vårdpersonalens yrkesetik att neka en patient vård på grund av hans eller hennes legala status. En grundläggande princip för vårdpersonal är att alla människor ska behandlas lika. Yrkesetiken fungerar som en moralisk kompass för hela vården och respekten för denna är central för att god hälso- och sjukvård ska kunna ges åt alla i Sverige. Därför framhålls vikten av att separera vård från migrationspolitik och istället låta andra myndigheter, med uppgift att reglera invandring, ägna sig åt förverkliga Sveriges migrationspolitik. Av denna anledning har även direktiven till den pågående statliga utredningen om vård för papperslösa bemötts av mycket kritik. Det anges att eventuella lagförändringar får leda till ”negativa konsekvenser för den reglerade invandringen” samt att det är ”angeläget att en person som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd lämnar landet”. Utredaren ombeds ta alltför långtgående migrationspolitiska hänsyn. I vår enkätundersökning framgår en generellt positiv inställning till papperslösas rätt till vård och skillnaderna mellan partier och block är överlag inte stora. Dock utmärker sig Moderaterna i undersökningen. 73,3 % av de svarande moderata kandidater anser att papperslösa inte bör ha rätt till vård på samma villkor som övriga svenska invånare. Det signalerar en avsevärt strängare inställning än andra riksdagskandidater i den borgerliga fyrklövern. Det vilar därför ett tungt på övriga Allianspartiers framtida riksdagsledamöter att övertyga sina moderata kollegor om att ändra uppfattning. Vårdsveriges alla yrkesorganisationer, FN, SMER och frivilligorganisationer är överens om att de argument som i debatten lyfts fram mot en utvidgad vård för papperslösa är långt ifrån tillräckliga för att offra principer om mänskliga rättigheter och yrkesetik inom vården. Det är glädjande att genom denna enkätundersökning se att vår framtida Riksdag tycks dela denna åsikt. Löftet att aktivt arbeta för en ökad tillgång till vård för papperslösa om man blir invald har avlagts av 75 % av de svarande. Det är ett löfte som förpliktigar och ett löfte som IFMSA ämnar följa upp under den kommande mandatperioden. Det är dags att gå från ord till handling! Rapportförfattare: Christoffer Brynte, Milosz Swiergiel, Erik Bergqvist, Sandra Jernmark, Martin Gerdin, Ellen Svensson, Helene Rudeberg, Erik Hellman, Märta Leffler, Lis Abazi, Gustav Asp, Andreas Tolf, Nasim Hoseini, Mattias Stenborg, Frida Hallgren, Ylva Tornborg, Maria ten Siethoff, Maja Jansson, Leila Amin, Martin Jonsson, Martin Engvall, Lisa Jansson, Ida Håkansson, Sofia Eklund, Gustav Hammarlund, Malin Jägestedt, Anna Runebjer och Anna Friberg Presskontakt: Christoffer Brynte mobil: 0733590891 e-post: koordinator@vardforalla.se www.vardforalla.se Tack till Anne Brynolf. Vad anser riksdagskandidaterna om tillgången till vård för papperslösa? 13
Page 1 and 2: Rapport om papperslösas tillgång
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 5 and 6: 3. Bakgrund Nuvarande lagstiftning
Page 7 and 8: ige misslyckats med att på hemmapl
Page 9 and 10: . Papperslösas tillgång till vår
Page 11: Figur 1. Andelen i varje parti som

Vad anser riksdagskandidaterna om tillgången till vård för ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?