SKAP-NYTT

SKAP-NYTT
Höst 2008
tV4:s fantomförlag neDlagt
sKaP gaV stiPenDier till 30 uPPHoVsmän
synKersättning Blir allt ViKtigare
stim-sällsKaPen Bryter mot eu:s KonKurrensregler
sPotify ocH uPPHoVsrätten På internet
så sKa KomPositörerna stärKas På arBetsmarKnaDen

orDföranDen
Har orDet
En av SKAP:s viktigaste uppgifter är att synliggöra upphovsmannen.
Och i samband med detta visa på de behov som
finns. Och nej… jag talar inte om upphovsmännens behov,
utan om andras behov av oss.
Sony Ericsson säljer en t.ex. en Walkman-telefon med musiktjänsten
PlayNow, med försäljningsargumentet att tjänsten
”kommer att sätta en helt ny standard för en obegränsad
musikupplevelse i mobilen, med enastående nedladdningshastighet,
hög ljudkvalitet och tillgång till ett av de största
musikbiblioteken för obegränsad musiknedladdning”.
När såg du senast en annons från en mobiltillverkare som
sa: ”Vår telefon är en utmärkt mobil att föra telefonsamtal i!”
Upphovsmännen behöver synliggöras inför mobiltillverkarna,
för ökad förståelse och för att få bättre förhandlingsläge inför
avtal om licenser.
Internetoperatörerna tjänar mer än någonsin på att sälja
snabbare och snabbare bredband. Men när såg du senast
en annons från en internetoperatör som sa: ”Med 100 Mbit/s
uppkoppling kommer du att kunna skicka mejl blixtsnabbt till
dina brevvänner!”
Upphovsmännen behöver synliggöras inför internetoperatörerna
för ökad förståelse och för att få bättre
förhandlingsläge inför avtal om licenser.
2
TV-kanaler tycker att det är för dyrt att betala för den musik
de nyttjar, trots att de mest populära programmen innehåller
mer och mer musik. Caféer profilerar sig med koncept-musik,
dygnet runt-öppna gym, klädesaffärer… listan kan göras lång
på aktörer som säljer med hjälp av vår produkt: musiken.
För alla dessa aktörer behöver vi synliggöra upphovsmannen.
Vad som sker när över två hundra upphovsmän, däribland
b la Benny Andersson, Charlez Aznavour, Patrick Doyle,
Bryan Ferry, Robin Gibb, Julio Iglesias, Maurice Jarre, Paco
De Lucia, Paul McCartney och Ennio Morricone, vid en
presskonferens inför den samlade världspressen riktar stark
kritik mot kommissionens övervägande att fatta ett beslut
som slår fast att de territoriella begränsningarna för Stimsällskapen
strider mot konkurrensrätten, står att läsa mer
om på nästa sida i detta nummer av SKAP-nytt.
Mycket nöje!
Ordförande / alfons.karabuda@skap.se
Foto: Anette Lindfors Persson

eu: stim-sällsKaPen Bryter
mot eu:s KonKurrensregler
i somras beslutade eu-kommissionen att upphovsrättssällskapens
msesidihetsavtal msesidihetsavtal strider mot eu:s
konkurrensreler. ett allvarlit ifråasättande som kan
leda till stora problem fr sällskapen och våra anslutna
kompositrer. ecsa, som med std av bland annat
Paul mccartney, ennio morricone och Benny andersson
upprepat sin kritik till kommissionen, måste nu fortsätta
sitt lobbyarbete i eu.
ECSA, the European Composer & Songwriter Alliance,
som är europeiska komponisters samarbetsorganisation i
EU, riktade i mitten av juli stark kritik mot EU-kommissionens
antitrust-beslut. EU-kommissionen slog i sitt beslut fast
att de territoriella begränsningarna i ömsesidighetsavtalen
strider mot EU:s konkurrensrätt. Ömsesidighetsreglerna
möjliggör att ett sällskap i ett visst land licensierar hela
världsrepertoaren till musikanvändare i just det landet.
EU-kommissionen vill öka konkurrensen mellan sällskapen
genom att tvinga dem att erbjuda licenser över nationsgränserna.
Pressmeddelande med ECSA:s uttalande
kan läsas på skap.se.
Beslutet är enligt ECSA och SKAP ett hårt slag mot den
kulturella mångfalden på musikområdet i Europa. Och den
kulturella mångfalden skall enligt EU-fördraget respekteras
och främjas. De ömsesidighetsavtal som finns mellan sällskapen
främjar mångfalden, eftersom de säkerställer att
musik från mindre länder och språkområden licensieras
och avräknas på samma villkor som till exempel den
amerikanska och engelska repertoaren.
EU-kommissionen menar att beslutet kommer att öka den
kulturella mångfalden i Europa, då ökad konkurrens mellan
sällskapen skulle leda till ökad effektivitet och bättre villkor
för upphovsmännen, och att detta i sig skulle leda till att fler
kompositörer kan leva på sin gärning. Detta avfärdar ECSA
och konstaterar samtidigt att kommissionen inte lyssnat på
den stora oro som ECSA flera gånger kommunicerat, och
som understrykts av bland andra Benny Andersson, Charlez
Aznavour, Patrick Doyle, Bryan Ferry, Robin Gibb, David
Gilmour, Julio Iglesias, Maurice Jarre, Paco De Lucia, Paul
McCartney, Ennio Morricone och Sade (läs kompositörernas
brev på skap.se), bland annat under en presskonferens inför
världspressen i Bryssel i somras. Även Frankrikes president
Nicholas Sarkozy har skrivit till kommissionens president
José Manuel Barroso till stöd för Europas kompositörer.
Beslutet leder alltså i korthet till att upphovsrättsällskapen
måste konkurrera med varandra, vilket enligt ECSA i sin
tur leder till stora risker för dumpning av priset på musik.
Konkurrensen mellan sällskapen kommer förmodligen även
att leda till att stora rättighetshavare (framför allt stora
musikförlag) drar tillbaka sina rättigheter för att upplåta
dessa till det mest konkurrenskraftiga sällskapet; en
förödande utveckling för mindre kommersiella upphovsmän
och kompositörer som främst är aktiva på små marknader,
eftersom deras verk riskerar att bli olicensierade, använda
utan tillstånd och därmed utan ekonomisk ersättning.
Även för musikanvändarna (de som vill köpa licens för
att sälja/streama/använda musiken) är detta en negativ
utveckling. Hittills har ju det sällskap som verkar på ett
visst lands marknad kunnat licensiera hela världsrepertoa-
ren till musikanvändaren. Med EU-kommissionens beslut
kommer musikanvändaren för att få en licens själv behöva
söka upp en eller flera rättighetshavare för hela eller delar
av ett musikverk.
ECSA anser inte att upphovsrättssällskapen har ägnat sig
åt konkurrensbegränsande samarbete. Detsamma anser
Stim och detta kommer man att framföra i en överklagan
till EU:s så kallade Förstainstansrätt. Många upphovsrättssällskap
kommer att göra likadant. Beslut från Första-
instansrätten kan vi vänta oss tidigast i slutet av 2009.
Arbetet med påverka EU i en upphovsmannavänlig riktning
fortsätter. Det är därför viktigt att SKAP och alla upphovsmän
arbetar tillsammans i vår gemensamma europeiska lobbyorganisation
ECSA. SKAP är ordförande i ECSA och har
stora möjligheter att styra organisationens riktning. På nästa
styrelsemöte i Paris i slutet av november lägger man upp
strategi för framtiden.
Mårten Karlsson / marten.karlsson@skap.se
3

VaD inneBär eu:s antitrustBeslut
Vad vill eu-kommissionen åstadkomma?
EU-kommissionen säger att de vill åstadkomma två saker,
dels konkurrens om rättighetshavare mellan de europeiska
sällskapen (alla rättighetshavare ska ha möjlighet att fritt välja
vilket upphovsrättssällskap de vill tillhöra). De vill också bryta
upp de territoriella (geografiska) begränsningarna så att flera
upphovsrättsliga sällskap kan licensiera musik-användning
även utanför sitt eget territorium/land.
Hur funerar det ida?
Stims medlemmar är sedan många år fria att välja sällskap.
EU-kommissionens första krav är alltså redan tillgodosett.
Vad gäller det andra kravet har upphovsrättssällskapen
tillsammans under lång tid arbetat fram en lösning som
möjliggör gränsöverskridande spridning av världsrepertoaren.
Detta samarbete är en bättre väg framåt än ett
tvingande beslut med oönskade konsekvenser.
Vad anser kommissionen är konkurrenshindrande?
Att sällskapen har samordnade villkor i sina ömsesidiga
avtal avseende internet, satellit och kabelvidaresändning.
De samordnade villkoren uppfattas som ett organiserat
samarbete med effekten att varje sällskap uppnår ett
monopol inom sitt territorium.
Vad betyder land-/territoriella beränsninar?
Att ett upphovsrättssällskap som Stim har monopol i sitt
eget land/territorium och att musikanvändaren inte kan
välja mellan flera organisationer i samma territorium och
köpa rättigheterna av den eller dem som erbjuder det
lägsta priset. Kommissionen anser att sådana territori-
ella monopol inte får vara resultatet av ett samordnat
beteende från upphovs-rättssällskapens sida.
Vad kan beslutet leda till?
I värsta fall kan kommissionens beslut leda till en prisdumpning
eftersom sällskap kan börja erbjuda lägre
licensavgifter till musikanvändarna. Detta blir en följd
av konkurrensen sällskapen emellan. Resultatet kan bli
mindre pengar till rättighetshavarna.
Hur har sällskapen lst detta fram till nu?
Sällskapens lösning består av ömsesidiga avtal mellan alla
upphovsrättssällskap i världen, ett nätverk som ger musik-
användaren rätt att använda all världens musik via sällskapet
i sitt hemland, kort sagt: En slags ”one-stop-shop.” Kommissionen
anser att denna lösning inte får uppnås genom att
sällskapen samarbetar om att bibehålla alla territoriella
begränsningar för internet, kabel- och satellitsändningar.
4
Vad år stims stratei ut på?
Stims strategi går ut på att skydda värdet av upphovsrättigheterna
och samtidigt minimera risken för sanktioner
från kommissionens sida. På TV-området är det mycket
viktigt att bibehålla ”one stop-shop”-licensieringen både
för rättighetshavarna och för licenstagarna. Stim har sedan
länge arbetat för att i samarbete med ett antal sällskap
åstadkomma gränsöverskridande europeisk licensiering
på internetområdet på samma sätt som man gjort i det
nordiska-baltiska området under lång tid.
Hur påverkas upphovsrätten och sällskapen av
kommissionens beslut?
Upphovsrättens värde kan urholkas samtidigt som stora
rättighetshavare kan välja att dra tillbaka sina rättigheter
ur sällskapssystemet för att man är rädd för prisdumpingeffekter.
Detta skulle vara mycket kännbart för de mindre
sällskapen och deras nationella repertoar och därmed för
Europas kulturella mångfald.
Hur påverkas rättihetshavarna?
Att flera sällskap kan komma att inneha samma rättigheter
för flera territorier kan leda till en konkurrenssituation som
i sin tur kan leda till att priset på upphovsrätt sjunker och
därmed också den ekonomiska ersättningen till musikskaparna.
I förlängningen leder det till att musikens ekonomiska
värde kommer att minska. Det är därför det är mycket viktigt
att Stim inte upplåter rättigheter till några andra sällskap
än de som kan upprätthålla tarifferna och har de tekniska
möjligheterna att snabbt och korrekt avräkna till Stim.
Hur påverkas licenstaarna?
För licenstagarna kan beslutet innebära att man inte längre
kommer kunna förvärva alla de rättigheter man behöver från
en enda organisation. Man blir tvungen att förhandla och
träffa avtal med flera organisationer i Europa. Det blir svårare
och mer tidskrävande att skaffa en musiklicens.
Vad tänker stim ra nu?
Stim har de tekniska och verksamhetsmässiga möjligheterna
att licensiera på flera territorier och möjlighet att upprätthålla
tariffnivåerna. Stim kommer att licensiera egna rättigheter
gränsöverskridande i Europa och – när det är ändamålsenligt
– bilateralt (mellan två länder) samarbeta med vissa andra
sällskap i Europa. Samtidigt kommer man att överklaga EUkommissionens
beslut. Beslut från den så kallade Förstainstansrätten
väntas tidigast i slutet av 2009.
Texten baseras på en Q&A publicerad Stim-nytt nr 3, 2008.

KöP MuSiKbrANSchguide
och TAubeboK Med MedLeMSrAbATT
SKAP:s medlemmar erbjuds rabatterat pris på boken Musik
som levebröd av författarna Kent Wennman och Per Boysen.
Boken består av konkreta och handgripliga råd om t.ex.: Hur
fungerar upphovsrätten? Vad kan jag förvänta mig av ett
musikförlag? För- och nackdelar med att driva sin musikverksamhet
som företagare? Hur söker man bidrag & stipendier?
Hur får jag in min musik på iTunes? Hur marknadsför jag min
egen CD? I denna utgåva ett helt nytt kapitel om fildelning,
samt användbara tips och råd kring sociala musiknätverk
som MySpace, Facebook etc.
Pris för SKAP-medlemmar 160 kr (rek. pris 265 kr).
Beställ genom att maila till info@audeo.se eller lägg
beställningen direkt på www.musiksomlevebrod.se.
Ange rabattkod: skap-elvis
Som SKAP-medlem kan du köpa Taube-experten Olle
Edströms böcker om den kanske störste av giganter i svensk
musiktradition, tillika SKAP:s hedersmedlem. I Evert Taube
– Sånger och musikalisk värld kliver läsaren rakt in i den
taubska musikvärlden och får följa Evert Taubes liv, text och
musik och hur allt sammanflätas. I boken ingår en CD med
den Taube-musik som behandlas i boken.
Pris för SKAP-medlemmar 225 kr (rek. pris 395 kr).
Maila info@skap.se eller ring 08-783 88 39 för mer info.
Foto: Jacob Forsell / Scanpix

ecsa tar tag i fantomförlagen
ocH stanDarDaVtalen
På ecsa:s styrelsemte i Helsinfors den 2 oktober
bildade man en internationell epertrupp epertrupp fr fr att titta
närmare på upphovsmännens relationer till musikfrlaen.
särskilt fokus lier på mediefretaens
fantomfrla och standardavtalen mellan europas
kompositrer och frla.
Förlagsfrågor har givetvis behandlats kontinuerligt av ECSA
— the European Composer & Songwriter Alliance — men har
hittills inte prioriteras då akuta EU-frågor, inte minst EU:s
antitrust-beslut mot upphovsrättssällskapen har legat högst
på dagordningen (läs mer på sid 3). Förlagsfrågorna kommer
dock att prioriteras under 2008 och 2009.
De två huvudfrågorna för förlagsgruppen är:
coerciVe PuBlisHing
(meDieföretagens ”fantomförlag”)
I Sverige har SKAP drivit en process mot TV4 i Marknadsdomstolen
angående deras förlagsverksamhet (som som man
nu lagt ner, läs mer på nästa sida). ). I Spanien har man
genomfört en liknande process, och runt om i Europa
växer problemet. Det gäller nu att få en samlad bild av
läget och att formulera en strategi för hur verksamheten
skall bekämpas på europeisk nivå. ECSA behöver visa
EU:s makthavare att tvingande förlagskontrakt i samband
med beställning av vinjetter och liknande inte bara är
orättvis för upphovsmännenen genom att medieföretaget
utnyttjar sin dominerande marknadsställning, den är också
konkurrensbegränsande ur ett förlagsperspektiv. För ECSA
är det därför viktigt att i denna fråga samarbeta med de
riktiga musikförlagen. Det ligger givetvis i förlagens intresse
att denna del av marknaden inte undermineras av ”fantomförlag”
som inte bedriver någon egentlig förlagsverksamhet.
stanDarDförlagsaVtalen i euroPa
I Sverige fick vi (å ena sidan SKAP och FST, å andra sidan
SMFF) 2005 till stånd ett nytt standardavtal för enskilda verk
(finns att ladda ner på skap.se och kommenteras här intill).
Detta var en stor framgång. Det är nu viktigt att på europeisk
nivå diskutera frågan mer övergripande. Hur ser standardavtalen
mellan Europas kompositörer och förlag ut (de skiljer
sig en del mellan olika EU-länder) och vad vill vi förändra?
Vilken strategi skall vi ha för att genomföra våra mål?
Deltagare i den internationella expertgruppen för
förlagsfrågor är:
Lorenzo Ferrero, Italien, UNCLA
(motsv. SKAP)/SIAE (motsv. Stim)
Jean-Marie Moreau, Frankrike, SNAC/SACEM
Chris Smith, Storbritannien, BAC&S
Örjan Strandberg, Sverige, SKAP
Francesca Greco, ECSA:s lobbyist i Bryssel
Har du erfarenheter eller problem kring förlagsavtal
som du tror kan komma ECSA till nytta?
Tveka inte att kontakta SKAP på info@skap.se
Mårten Karlsson / marten.karlsson@skap.se
tHe euroPean comPoser
& songwriter alliance
ECSA, the European Composer & Songwriter
Alliance, är en Brysselbaserad lobbyorganisation,
en enhetlig kompositörsröst på den europeiska
musikpolitiska arenan. ECSA har 25 medlemsländer.
ECSA består av tre pan-europeiska kompositörsorganisationer,
och deras ordföranden agerar
gemensamt som ECSA:s ordförande.
De tre organisationerna är:
aPcoe: the Alliance of Popular Composer
Organisations in Europe. SKAP och Alfons
Karabuda är ordförande.
fface: som organiserar kompositörer på det
audiovisuella området, t.ex. filmmusikkompositörer
(SKAP och FST – Föreningen Svenska Tonsättare
– organiserar tillsammans våra audiovisuella kompositörer
i FFACE, då Sverige inte har en särskild
organisation för dessa). Frankrike är ordförande.
ecf: som utgörs av tonsättarna, d.v.s.
konstmusikerna (FST och deras europeiska
motsvarigheter). Österrike är ordförande.

ANVäNd deT NYA
MuSiKFörLAgSAVTALeT
Våren 2000 startade musikfrläarna och upphovsmännen
diskussioner om ett nytt musikfrlasavtal.
ambitionen var att modernisera avtalet och anpassa
det till daens bransch. efter fem års låna frhandlinar
blev det nya musikfrlasavtalet fr enskilda
verk klart (mfa0 ).
Avtalet är väsentligt mer detaljerat än det gamla och reglerar
alla nyttjandeområden där musikförlaget ska göra en musikförlagsinsats.
Den senaste versionen av det tidigare avtalet
förhandlades fram i början av 70-talet och var fokuserat på
notutgvivning.
utgångsPunKter i aVtalet
avtalstiden: både tidsbegränsad och hela verkets skyddstid
territorium: kan avgränsas eller omfatta hela världen
upphovsrättslia nyttjanden: vad förlaget ska ägna sig åt.
På skap.se finns en detaljerad och användarvänlig handbok,
som alla medlemmar kan ladda hem.
Om du har ytterligare frågor – ring SKAP på 08-783 88 39
eller maila info@skap.se.
TV4:S FANToMFörLAg
NedLAgT
TV4:s musikförlagsverksamhet är begraven. Med andra ord
behöver inte upphovsmän oroa sig för att i samband med
beställningsuppdrag tvingas överlåta sina förlagsrättigheter
till TV4. TV4:s förlagskontrakt med upphovsmannen innebar
i praktiken att TV4 varje gång de sände ett program med
egenförlagd musik fick tillbaka 33 procent av de Stim-pengar
som annars skulle tillfalla upphovsmannen.
TV4:s chefjurist Kristina Lidehorn bekräftar för SKAP att
kanalen inte längre bedriver någon musikförlagsverksamhet.
ecSA:S orgANiSATioN
STärKS Med ceo
starkare oranisation med ceo. tydliare och kortare
aenda. På ecsa:s styrelsemte i Helsinfors den
2 oktober to man beslut fr att effektivisera arbetet
fr europas kompositrer.
På ECSA:s styrelsemöte i Helsingfors den 2 oktober
ECSA:s beslutade man att låta ECSA:s talesman David
Ferguson genomföra en undersökning om möjligheterna
att finansiera en professionell ECSA-organisation. En
sådan organisation skall i korthet bestå av en verkställ-
ande direktör och ytterligare en medarbetare.
Medel bör också finnas för vissa juridiska kostnader och
för utredningar. ECSA:s styrelse bedömer det som centralt
för organisationens effektivitet att inom en snar framtid se
till att möjliggöra denna organisationsförändring. David
Fergusons undersökning skall vara färdigställd i maj 2009.
I samband med detta beslutade också ECSA om prioriteringar
på sin agenda. Man kom fram till att följande fyra
frågor skall prioriteras 2008 och 2009.
1. EU:s antitrust-beslut. Framtiden för
upphovsrättssällskapen
2. Förlagsfrågan, särskilt ”fantomförlagsfrågan” och
standardavtalen mellan Europas kompositörer och förlag
3. Privatkopieringsersättningen
SKAP erbjuder
juridiSK rådgiVNiNg
Genom avtal med jurister med upphovsrätts- och
avtals-exptertis kan SKAP erbjuda kostnadsfri rådgivning
till medlemmarna.
Har du några frågor kring förlagsavtal, beställningsavtal
eller andra upphovsrättsrelaterade frågor – kontakta
SKAP på info@skap.se eller 08-783 88 39.

Benny anDersson
utses till HeDersDoKtor
Benny andersson utsås till hedersdoktor vid
stockholms universitet fr att han med sina
”kompositioner väsentlien bidrait till det svenska
musikundret och vidat populärmusikenren enom
musikaler och eet komponerande sett till att
spelmansmusiken fått en renässans.” Detta är en
bekräftelse, att den ”folklia” musiken rner bred
uppskattnin, säer Benny andersson.
— I ett halvår har jag vetat om detta och ändå känns det
på många sätt märkligare och högtidligare än vad jag
kunde ana, säger Benny Andersson, 61, den forne ABBAmedlemmen,
efter att han promoverats till hedersdoktor
vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet i
Stockholms stadshus.
— Jag känner mig djupt tacksam, otroligt hedrad över att
ha blivit utsedd till hedersdoktor och lyckligt förundrad,
säger Benny och skiner upp.
I motiveringen lyfts ABBA fram, och att han med sina
kompositioner väsentligen bidragit till det svenska
musikundret och som placerat svensk populärmusik
på världskartan och vidgat populärmusikgenren genom
musikaler och eget komponerande sett till att spelmansmusiken
fått en renässans.
Benny Andersson, musikern, kompositören, kapellmästaren
och hotelldirektören, står mitt uppe i världssuccén ”Mamma
Mia!” och skrattar på frågan om han känner sig hemma i den
akademiska världen?
— Nej, jag har ingen erfarenhet av den här atmosfären.
Men det är alltid trevligt att sätta på sig frack då och då.
Dina år vid skolbänken var aldri särskilt måna?
— Nej, jag har realexamen och körkort, där går väl gränsen.
Och jag har ingen teoretisk musikalisk utbildning över
huvudtaget … Har aldrig ens lärt mig skriva noter riktigt.
och så står du här, med laerkrans på huvudet,
det känns väl etra mäktit?
— Absolut, och en sådan här stor uppmuntran gör att jag
kanske kommer att jobba på lite längre än vad jag tänkt mig!
— Att jag promoverats är väl också ett bevis på att man
nödvändigtvis inte behöver ha gått den akademiska vägen
för att få ett sådant här fint erkännande.
— Samtidigt är detta en bekräftelse, att den ”folkliga”
8
musiken röner bred uppskattning … Och för egen del, för
lång och trogen tjänst, en slags uppmuntran till utveckling.
Benny Andersson blev SKAP-medlem 1971 men erhöll
SKAP-stipendium redan två år tidigare och blev Fred Winterstipendiat
1996. 2005 tilldelades han Thore Ehrling-stipendiet
tillsammans med Helen Sjöholm. På senare år har Benny
Andersson valts in i Kungliga Musikaliska Akademien.
Tomas Larsson / info@skap.se
Foto: Lizzie Larsson

SKAPS MuSiKgeNrer är eN deL AV KuLTurArVeT
Populärmusik i alla sina former är en essentiell ingrediens
i våra liv – och har så varit under hela 1900-talet. Populärmusiken
är helt enkelt en betydande del av vårt kulturarv.
Än så länge saknas dock någon mer samlad överblick över
vad som finns bevarat, och var i landet materialet finns.
Därför genomför nu Svenskt visarkiv i samarbete med SKAP
en nationell inventering av arkiv och samlingar med populärmusikmaterial.
Syftet är en kartläggning för att underlätta
för musiker, forskare och intresserad allmänhet att hitta rätt
i sökandet efter visst material, och att stimulera samarbete
små och stora institutioner emellan. Det senare ber vi att få
återkomma till efter inventeringen.
Inventeringen genomförs med hjälp av en enkel enkät som
också kan laddas ner från skap.se. Du kan också beställa
den genom att ringa oss på 08-783 88 39 eller maila
info@skap.se. Vi är tacksamma för all hjälp med att sprida
denna enkät till relevanta institutioner och personer, och
tar också gärna emot tips på ställen vi kan skicka den till.
Med populärmusikmaterial avser vi material med anknytning
till 1900-talets populärmusik i alla tänkbara genrer och
sammanhang, ”svensk” som ”mångkulturell”: schlager, jazz,
LäS oM SKAPS och PoPuLärMuSiKeNS
hiSToriA På SKAP.Se
SKAP publicerar jubileumsboken ”Det svenska musikundret
75 år — från Winter till vår tid”, som gavs ut till föreningens
sjuttiofemårsjubileum 2001, på hemsidan skap.se.
Den innehåller en mängd artiklar om den svenska populärmusikens
upphovsmän och deras arbetsvillkor. En medveten
ambition har varit att ägna stort utrymme åt den äldre tid då
dokumentation i massmedia knappast förekom. Dagens utbud
av press och facklitteratur och ett bedövande radio- och TVbrus
har omsorgsfullt dokumenterat vår tids populärmusik.
Boken publiceras som en följetong, med nya delar varje vecka.
Med hatten djupt nertryckt i pannan stretar en storväxt man
genom motvinden på Kungsgatan i Stockholm. Det är den
25 november 1926 och snön hänger i luften. Mannen heter
Fred Winter, välkänd pianist och kapellmästare. Han är på
väg till ett möte på restaurang Ekegårdh; ett möte som på
många sätt kommer att revolutionera svenskt nöjesliv.
Många av dagens musikskapare borde sända en tacksamhetens
tanke till de uppsluppna herrar (och en kvinna)
som samlades runt restaurangens punschbord den där
kvällen. Det var nämligen då Fred Winter, Jules Sylvain,
rock, pop, blues, kabaré- och revyvisor, dragspelsmusik,
dansbandsmusik, underhållningsorkestrar, bondkomik,
barbershop, arbetarrörelsens och föreningslivets musikkulturer,
restaurangmusik och studentorkestrar m.m.
Det kan vara samlingar kring en enskild artist eller kompositör,
om förlagsverksamhet, lokal musikkultur, folkparksliv
och dans etc. Allt är av intresse: notsamlingar, ljudsamlingar
(såväl intervjuer som musikupptagningar), föremålssamlingar,
affischer, foton, tidningsklipp, förlagsarkiv etc.
Det kan vara material som finns vid institutioner eller inom
mer informella nätverk. Även privatpersoners samlingar är
av stort intresse (under förutsättning att personen i fråga
samtycker till detta).
Tveka inte att kontakta oss med förslag, idéer, tips
och uppslag. Kontaktperson för inventeringen är
Jörgen Adolfsson (svenskt visarkiv):
jorgen.adolfsson@visarkiv.se
Svenskt visarkiv, Box 16326, 103 26 Stockholm.
Alfons Karabuda / alfons.karabuda@skap.se
Berta Önnerberg och några till bildade Föreningen Svenska
Kompositörer av Populärmusik, SKAP, som en gemensam
front mot de som skodde sig på upphovsmännens succéer:
musikförlag, grammofonbolag, revyteatrar och filmbolag,
men också för att öka respekten för den musik som kulturelit
och lagkloka föraktfullt kallade ”musik till sällskapsdans”.
SKAP:s historia måste ses i belysning av vad som skedde
i omvärlden under nittonhundratalet. Föreningen påverkades
i hög grad av den nya elektriska inspelningstekniken och
revyteatrarnas dominans under 1920-talet; ljudfilmstekniken
under 1930-talet; beredskapstid och isolering under 1940talet;
varietéförbudets upphörande och rockens genombrott
under 1950-talet; statlig kulturpolitik, radions topplistor och
televisionens genomslagskraft under 1960-talet; musik-
exporten och musikrörelsen under 1970-talet; kopieringsersättningar
och dansband under 1980-talet; närradio och
reklam-TV under 1990-talet… Och som röda trådar löper
genom historien förhållandet till musikförlag och tonsättare
i Stim och kampen för ett ökat utbud av svensk musik i
etermedia.
Håkan Elmquist / h.elmquist@telia.com

Hur fungerar ”synK”?
Bereppet ”synk” – synkroniserin – har de senaste
tio åren kommit att stå fr alternativa upphovsrättsinkomster
utver ’vanli’ stim-avräknin och ncB:s
kopierins-ersättnin. men vad är det? och kan du
som sKaP-medlem hitta en mjli inkomst här?
Vi ska frska reda ut bereppen.
Stim/NCB inkasserar i princip tre typer av ersättningar för
användning av musikverk:
utfrandeersättnin: för verkets framförande vid konsert,
i radio/TV eller annan typ av ”direktkonsumtion”.
Kopierinsersättnin: när verket ingår i ”förpackad form”
som mångfaldigas, t.ex. CD, DVD, i dataspel, som ringsignal.
synkroniserinsersättnin: när verket första gången
sätts ihop med rörlig bild; reklamspot, TV-vinjett, spelfilm,
dataspel med mera.
Dessa inkasserade licensersättningar avräknas sedan till
musikverkets rättighetshavare; kompositör, textförfattare
och eventuellt förlag. Stim hanterar utförandeersättningarna,
NCB hanterar ersättningar för kopiering och synkronisering
(s.k. mekanisering).
HistoriK
Utförande- och kopieringslicenserna har funnits sedan
Stim-sällskapens begynnelse, medan synkersättningen kom
till relativt sent under 1900-talets andra hälft. Anledningen
sägs vara att musik ingående i biograffilm var svårkontrollerad,
dels vad gäller hur många faktiska filmkopior som
framställdes (”kopieringsersättning”), dels hos hur många
biografer och därmed för hur många biobesökare – dessa
kopior spelades (”utförandeersättning”).
Synkroniserings-ersättningen kom då till som ett sätt att
säkra något för båda intäktsområdena. Den bestod som idag
av en engångsavgift, för rätten att sätta samman musik med
rörlig bild. Ansvaret att licensiera synkronisering låg hos filmproducenten.
Detta började tillämpas någon gång under
tidigt 60-tal.
Till skillnad mot utförande och kopiering är ”synk” alltså inte
direkt relaterad till vare sig upplaga eller antal konsumenter,
även om dessa har utgjort underlag för att beräkna
ersättningstariffer. Synk kan betraktas som en hybrid av
utförande/kopiering.
10
Det Våras för synKen:
reKlam- ocH inDustrifilm
NCB:s tariffer för synkronisering låg i stort sett still, förutom
viss årlig indexering, fram till mitten av 90-talet. Då skedde
förändringar i reklam- och industrifilm. Dels ville producenterna
i högre grad använda poplåtar snarare än mer
traditionell ”reklam-musik”. Dels utökade några av de större
musikförlagen sina affärsidéer med att erbjuda produktions-
företagen (Jarowski, Meter, Monitor, Strix m.fl.) befintlig och
nyskriven repertoar. Förlagens ersättning bestod då just
av synkersättningen, vilket innebar en svår konkurrens för
beställningskomponisterna som därmed framstod som
dyra, eftersom man utöver synk också kostade arbetstid.
NCB:s tariffer skiljde på existerande kontra specialskriven
musik för t.ex. reklamspotar för bio/TV. Ersättningen per
sekund för existerande musik var runt 110 kr mot c:a 60 kr för
specialskriven. En minuts reklamfilmsmusik från beställningskompositör
kunde kosta t.ex. 10 000 i kompositions /produktionsarvode,
plus (60 sekunderx60 kr) 3 600, summa 13 600.
Plötsligt fann komponisterna att samma mängd musik
erbjöds för endast 6 600 kr från musikförlagen. Repertoaren
som musikförlagen lät licensiera hade ofta försäljningsupplagor
från några hundra till flera tusen exemplar att ta hem
produktionspengarna på, medan komponisten har upplaga
ett. Därför blir också rimligen kostnaden för detta enda
exemplar så mycket dyrare.
Diskussioner och förhandlingar för att lösa denna för
kompositörerna knepiga situation ledde till en ny tariff 1997.
Denna tariff var för beställningsmusik i reklam-, kort-, industri-
och undervisningsfilm nu endast rekommenderande. D.v.s.,
en kompositör kunde bestämma synken till ”0”, och musikförlagen
kunde för sin del sätta valfritt belopp. Fortfarande
skulle NCB administrera licensen. Praxis kom länge att bli
”0”-synk bland beställningskompositörer…
musiK i sPelfilm ocH På tV:
egenförValtning aV synKlicensiering
I slutet av 90-talet uttryckte flera större musikförlag missnöje
över NCB:s fasta tariffer för musik i TV-program och spelfilm.
Man menade att musikanvändarna fick nyttjanderättigheterna
väl billigt och att förlagen i vissa fall tvingades medge
användning av musik mot sin vilja. Av den anledningen
krävde man av Stim (och NCB) att själva få förvaltalicenserna

för förlagd musik i film och TV. FST och SKAP motsatte sig
att musikförlagen skulle medges att få denna förvaltningsrätt
av musikrättigheter, som man ju endast kontrollerar en
minoritetsandel i (t.ex. 33%). Det förslag som slutligen
accepterades av Stims styrelse 1999 var att individuella
upphovsmän medgavs egenförvaltning av sina musikrättigheter
för musik i spelfilm för TV och biograf. Alltså,
att själva bestämma över tillstånd och att i så fall få sätta
nivån på synkavgiften individuellt från fall till fall. I praktiken
drevs frågan av förlagen så det kom också att bli de som
(’å sina kontrakterade upphovsmäns vägnar’) skickade in
ansökningar om egenförvaltning för specifika musikverk.
En och annan spelfilmsproducent kom snart underfund
med möjligheten att begära ”0”-tariff av den enskilde
kompositören, så av den anledningen valde FST och SKAP
att återföra synken till NCB:s fasta tariff (f.n. 25 kr/sekunden
norden, 37:50 kr/sekunden Europa, 75 kr/sekunden hela
världen). Musikförlagen behåller däremot sin fria prissättning
av synk för musik i långfilm/spelfilm. Men förutom långfilm
har som sagt alla Stimanslutna komponister rätten att själva
förvalta sin synkroniserings-ersättning för de flesta audiovisuella
typer av produktioner.
synKronisering som affärsiDé
Allteftersom världen förändras, uppstår också nya ekonomiska
strömmar. Och det är just precis därför ’synk’ har
dykt upp som affär. Tidigare ringde reklamfilmsproducenter
till Stim/NCB med begäran om att få använda en speciell
låt i en reklamfilm. Kostnaden var enligt fast tariff (110 kr/
sekunden för befintlig musik). Det var alltså ingen större
affär för vare sig förlaget eller den som skrivit låten. Men
i takt med att allt fler reklamfilmer ville ha aktuella hits, blev
det ohållbart för musikbranschen att tillhandahålla t.ex.
Madonna för denna relativt låga tariff.
I och med förändringarna i Stim som medgav egenförvaltning
av synklicenser, har utvecklingen på sätt och vis drivit sig
själv; alltmer playlist-hits har licensierat till reklamanvändning,
vilket i mångt och mycket har förändrat själva konceptet
reklamfilm. Det är inte längre särskilt skämmigt att ha sin
musik i reklamfilm. Det går dessutom att tjäna en del pengar.
Förutsättningen är givetvis att ens låtar redan håller en viss
popularitet. Däremot måste det inte handla om dagsfärska
hits. Flera SKAP-medlemmar har t.ex. sina låtar från 70-talet
med både på karaokeskivor (fast synk-ersättning om 75 kr/
minut) och i enskilda reklamfilmer, som nostalgisk fond.
Med vikande skivförsäljning och utmanad upphovsrätt,
är idag s.k. ’pitchning’ (insäljning) av låtar till reklam-,
TV- och spelfilm standard hos de allra flesta musikförlagen.
Dels utgör filmproduktionen ett skyltfönster för förlaget att
spela upp låtar på, dels är inkomsterna icke att förakta.
Synkersättningar på 50 000 per låt är långt ifrån ovanliga.
Örjan Strandberg / orjan@visionandsound.se
Så jobbAr FörLAgeN
synkroniserin har blivit en vikti kreativ del av musikfrlaens
affärsverksamhet. fr måna upphovsmän
och frla blir synken en allt viktiare del av intäkterna.
Anette Hökengren, Song Marketing & Licensing Manager på
Sony/ATV och Magnus Palmborg, Nordic licensing director
på Warner Chappell.
Hur stor del av er verksamhet handlar om synk
och hur har utvecklinen sett ut de senaste åren?
Anette: Idag är det tre personer av totalt sju anställda som
jobbar med synk och omsättningen ökar stadigt.
Magnus: Det har varit en mycket positiv trend de senaste
fem åren.
Vilka typ av upphovsmän/enrer är mest
efterfråade?
Anette: Det är ingen speciell genre som efterfrågas,
utan allt från stora kända låtar till obskyra verk.
Magnus: Generellt genererar vår angloamerikanska katalog
mest intäkter. Men även ny svenska musik som har ett visuellt
anslag, med mycket uttryck och attityd efterfrågas.
Hur arbetar ni?
Anette: Vi jobbar väldigt aktivt och är hela tiden ute och
skapar nya kontakter med producenter i hela världen
som gör reklamfilm, långfilm, tv-spel och tv-produktioner.
Magnus: Vi har ett mycket tydligt fokus mot spelfilm och
reklam för att positionera oss som det mest aktiva förlaget
inom licensering i Norden.
Stefan Egmar, ägare/förläggare på independentförlaget
Stiggy Music. Stefan Egmar bygggde under 13 år som
Norden-chef för EMI Music Publishing Scandinavia upp
en av Nordens första och största synkavdelningar.
Jobbar du annorlunda med synkroniserin som
independent?
Jag jobbar ungefär lika stor andel subförlagd anglo-amerikansk
repertoar som på EMI. Skillnaden är att som independent
koncentrerar man sig på en mindre repertoar och
har mer direkt kontakt med upphovsmännen. Det upplever
jag som en klar fördel. Jag kan gå direkt på källan. Det
märker jag inte minst när det är frågan om split copyrights.
Majorförlagen har längre svarstider och svårare att ta
snabba beslut.
Hur ser du framtiden fr synkverksamheten?
Den kommer helt klart att öka. Den blir särskilt viktig i en
tid när andra intäkter som skivförsäljning går så kraftigt ner.
Något som jag vill se mer av är samarbeten mellan förlag
och kompositörer som skriver specialskriven musik just för
beställaren.
Johan Hammarbäck / johan.hammarback@skap.se
Mårten Karlsson / marten.karlsson@skap.se
11

stim, sPotify ocH
uPPHoVsrätten På internet
tre frågor till stims KommuniKationscHef susanne BoDin
i reerinens branschsamtal om upphovsrätten på
internet, där stim inår, vad har man fokuserat på?
stims idé om en fildelninslicens eller andra lsninar?
Regeringens branschsamtal har fokuserat på två frågor
– dels vad den samlade branschen kan göra för att stimulera
och skapa bättre tjänster på nätet och dels vad den samlade
branschen via frivilliga överenskommelser gemensamt kan
göra för att minska den icke licensierade spridningen av
upphovsrättsligt skyddat material på nätet. Frågan om
licensiering av fildelningen faller inom ramen för den första
frågan. I det sammanhanget har Stims initiativ diskuterats
som en fråga av ganska många nya typer av tjänster. Vad
gäller den andra frågan har det kommit att fokusera på
det ansvar som bör tas (alternativt ges) till ISPs vad gäller
ansvar att exempelvis skicka riktade varnings/informationsbrev
till kunder som fildelar illegalt. En nämnds-lösning har
diskuterats. ISPs motsätter sig kraftigt några som helst
frivilliga åtagande, och vill självklart inte heller att regeringen
skall lagstifta gentemot dem annat än det nu aktuella sanktionsdirektivet
(som är tänkt att implementeras till den
1 april nästa år).
alla pratar om spotify. Har stim tecknat avtal med
spotify och andra som tillhandahåller musik fr
downloadin och streamin? och är det svårt att
få så mycket betalt som man vill av dessa nya
affärsverksamheter?
Stim har avtal till goda villkor med de stora aktörerna på
denna marknad, däribland Spotify. Det är relativt vanligt att
Stim tillåter ett företag att under en första testperiod av en
beta-version av tjänsten agera under en interimistisk licens
till ett på förhand bestämt icke-prejudicerande klumpbelopp.
Då rör det emellertid ett test gentemot en mycket liten publik.
12
Stim är däremot angelägna och noggranna med att en större
lansering inte tillåts förrän avtal är tecknat. Vad gäller helt nya
tjänster till helt nya affärsmodeller så är det självfallet ganska
komplicerat att från början skapa en tariffstruktur (och övriga
affärsvillkor). Det kan ibland krävas utvärdering av exempelvis
konsumentbeteende, utveckling av abonnentantal med mera,
innan en sådan kan komma på plats helt och hållet. I sådana
fall kan Stim ge tillstånd mot ett icke-prejudicerande à contobelopp
som skall regleras när väl parterna kommit överens
om slutlig konstruktion av ersättningsmodellen.
Vad är strst intäktsmässit fr stim, downloads
eller streamin? och vad finns det fr pronos om
frhållandet mellan dem?
Fortfarande är downloads det område där större delen av
intäkterna ligger. Vi ser dock att en kraftig ökning vad gäller
streaming on demand tjänsterna har påbörjats – exempelvis
Spotify, LastFM, Omniphone m fl – och intäkterna på detta
område ökar. Stim har också avtal på detta område vad
gäller större värden med SR-koncernen. Traditionella ringsignaler
är på kraftig tillbakagång. Ökningen på nedladdning
av inspelningar ökar kontinuerligt, men inte särskilgt snabbt.
En viss förskjutning pågår således, men har sin största grund
i att ringsignalerna är på tillbakagång.
Mårten Karlsson / marten.karlsson@skap.se

så sKa KomPositörerna
stärKas På arBetsmarKnaDen
några frågor till KomPonistutreDaren freDriK österling
fredrik österlin enomfr på uppdra av den statlia
myndiheten Konstnärsnämnden en stor komponistutrednin.
Vi ställde nåra fråor till utredaren.
Vad är syftet med utredninen och när blir den klar?
Utredningen ingår som ett led i Konstnärsnämndens
bevakning av konstnärernas villkor. Syftet med just denna
utredning är att belysa komponisternas villkor – hur ser
arbetsmarknaden ut, vilka är arbetsgivarna, hur väl ramas
komponisterna sammantaget in av kultur- och konstnärspolitiska
åtgärder?
Just nu verkar tidplanen hålla, vilket betyder att utredningen
kommer att ligga färdig runt årsskiftet.
Kan du sknja nåra resultat redan nu?
Resultaten, d.v.s. mina slutsatser och förslag, sitter jag och
gnuggar som bäst. Utan att gå alltför långt kan jag säga
att jag försökt bredda utgångspunkten för den traditionella
debatten runt komponisternas villkor. Det stora flertalet komponister
har exempelvis ungefär lika bra (eller dåligt) betalt
oavsett genre.
Vad i komponistens (kompositrer och tonsättare)
situation på arbetsmarknaden br man frändra?
Det finns mycket få och små möjligheter till anställningar som
komponist. Inom den offentligt finansierade musikverksamheten
finns heller inget formulerat ansvar för den nykomponerade
musiken. Jag kan se ett behov av fler arenor där även
de smalare formerna av musik med rötter i populärmusiken
kan få möjlighet att utvecklas på sina egna villkor.
funerar stdsystement fr komponister på ett
tillfredställande sätt?
De fungerar bra så till vida att de svarar mot ett behov.
Dock är stödsystemen – av många och förklarliga skäl –
i stort utformade som komplementära insatser som behövs
på grund av en ickefungerande marknad. Frågan om vem
som ska betala för vad har för mig varit intressant under
arbetet. Är det exempelvis rimligt att staten ska kompensera
komponisterna för låga ersättningsnivåer (som också utgörs
av offentliga medel) vid verkbeställningar? Borde istället ett
större ansvar åläggas de offentligt finansierade institutionerna
att medverka till rimliga arbetsvillkor även för komponisterna?
Hur ser du på rikskonserters framtid som resurs fr
komponisterna och nykomponerad svensk musik?”
Rikskonserters beställningsverksamhet har främst ramat
in tonsättarnas verksamhetsområde, men även s.k. genomkomponerad
jazz har beställts via dem. De har fram tills nu
inte behövt redovisa några strategier för hur man ska arbeta
med den övriga nykomponerade musiken. Det alltjämt finns
behov av samordning på nationell nivå av viktiga insatser på
musikområdet. För musikens och komponisternas del vore
det bra om Rikskonserter ytterligare förstärkte sina insatser
för den nykomponerade musiken. Men man måste fråga sig
vad Rikskonserter ska ägna sig åt. Produktionsarbete eller
strategiskt arbete för musiklivets bästa? Eller både och?
Klart är att om deras insatser för tonsättare skulle minska,
så ökar trycket på någon annan del av musiklivet. I framtiden
behöver man i högre grad än idag kunna stimulera bredden
av den musikaliska kreativiteten. För detta fordras ett regionalt
engagemang som kan samspela med de statliga insatserna.
Mårten Karlsson / marten.karlsson@skap.se
13

KluBBmästaren om
meDlemsträffar
Sen ett par år tillbaka har SKAP lokala kommittéer med
medlemsaktiviteter i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Orsa. Det har varit mycket givande att vara med och forma
föreningens medlemsaktiviteter. Vi har prövat allehanda
koncept samt försökt förena nytta med nöje.
Vi har exempelvis ordnat seminarier för medlemmar kring
frågor om hur den egna verksamheten bäst kan bedrivas.
Vidare har vi bjudit in Stim-personal som fått redogöra för
avräkningssystem med mera. Hösten 2007 anordnade vi
ett seminarium för textförfattare (många SKAP-medlemmar
skriver både text och musik, andra skriver endast musik och
en del bara text) dit vi bjöd in musikförläggare för frågor
kring översättningar och rättigheter.
I Stockholm har vi ordnat temakvällar kring teater- och
filmmusik vilket ibland lett till eldfängda diskussioner! Vi har
också ordnat debatt kring Public Service-radio och kring
fildelning på internet, seminarium om nya distributionsvägar
för att sprida musik samt minneskvällar för SKAP:s hedersmedlemmar
Olle Adolphson, Povel Ramel och Lars Forssell.
Vid ett par tillfällen har vi också anordnat workshops för
att bygga broar mellan kompositörer inom Europa, som på
Djuröbadens pensionat 2003, där nio länder var representerade.
SKAP anordnade 2006 en workshop på Biskops
Arnö mellan yngre kompositörer och SKAP-medlemmar.
Föreningen har även medverkat vid arrangemang av workshops
och seminarier mellan nordiska upphovsmän. Det
har gett fantastiska erfarenheter och ringar på vattnet för
samarbeten över gränserna.
SKAP:s målsättning är att hjälpa och stödja medlemmarna
i deras yrkesverksamhet med information och kunskap samt
att ge möjligheter för medlemmarna att själva skapa nätverk
och genomföra kreativa idéer.
Som ett led i detta har SKAP:s styrelse inrättat ett projektstöd
som upphovsmän kan söka. Här kan man söka
14
finansiellt stöd för att kunna genomföra ett projekt som
också kan bli till nytta och glädje för andra upphovsmän.
SKAP erbjuder för övrigt juridisk rådgivning till medlemmarna.
Har du några frågor om dina förlagskontrakt,
beställningsavtal eller allmänna frågor om upphovsrätten?
Hör av dig på mail eller telefon till SKAP.
Glöm inte heller SKAP:s lägenheter. Sedan några år har
medlemmarna kunnat åka till SKAP:s lägenhet i södra
Spanien. Från och med januari 2009 kan man också ansöka
om vistelse i SKAP:s nya lägenhet i Montmarte i Paris.
Vi är glada att våra medlemmar tycks trivas så bra med att
träffas och umgås med varann. Vi vill gärna se att ni kommer
med förslag och idéer för utveckling av vår verksamhet:
Det kan vara seminarier, förslag på någon föreläsare man
vill bjuda in, debattkvällar eller något annat.
Välkomna med idéer till mig och till lokalkommittéerna!
SKAP:s medlemskommitéer består av:
malm Dan Bornemark, Caroline Leander,
Ulf Rådelius, Michael Saxell
malmo@skap.se
gtebor Lars Karlsson,
Dan Viktor Andersson, Kent Norberg
goteborg@skap.se
stockholm Maria Hulthén, Kaj Magnusson,
Maria Lindström, Edith Söderström
stockholm@skap.se
orsa Janne Bäckman
orsa@skap.se
Ulla-Carin Nyquist, klubbmästare
ulla-carin.nyquist@skap.se

SKAPS MedLeMSMöTeN
uNder höSTeN
i november ordnar sKaP medlemskvällar i malm
(18/11), gtebor (1 /11) och stockholm (2 /11).
inbjudan har skickats till alla medlemmar.
Kvällarna inleds med information, framför allt om EUkommissionens
antitrust-beslut enligt vilket upphovsrättssällskapen
strider mot EU:s konkurrensregler. Ett allvarligt
ifrågasättande som kan leda till stora problem för sällskapen
och våra anslutna kompositörer. Vi behandlar också Stimfrågor,
t.ex. fildelningslicensen som föreslogs av Stim för
några månader sedan, och andra viktiga saker som påverkar
dig som är yrkesverksam upphovsman. Vid varje medlemskväll
lottar vi också ut en period i SKAP:s nya lägenhet i Paris.
I Orsa helgen 15 – 16 november ordnar SKAP:s Orsakommitté
en workshop för SKAP-medlemmar. Co-writing,
studiohemligheter, och en massa umgänge erbjudes
kostnadsfritt för SKAP-medlemmar.
SKAP-MedLeMMAr
FörSTA hALVåreT 2008
Erika Alexandersson
Stefan Almqvist
Tomas Andersson Wij
Nils Berg
Johan Berke
Lina Eriksson
Mija Folkesson
Christina Gustafsson
Tomas Hagenfors
Peter Hallström
Johan Hedin
Maia Hirasawa
Fredrik Hult
Cecilia Klingspor
Andreas Lindgren
Foto: Stina Gullander
Mathias Lindgren
Olle Moraeus
Pererik Moraeus
Emma Nordenstam
Elias Ringquist
Astrid Roxenholt
Elin Ruth Sigvardsson
Fredrik Thomander
Caisa Troedsson Lundin
Lisa Troedsson Lundin
Anna Törnquist
Malin Törnquist
Jens Ulvsand
Sara Wilson
1

1
1
2 3

4
årets sKaP-
stiPenDiater
sKaP:s stipendiemedel 2008 har finansierat stipendier
om 40 000 kronor vardera till fljande upphovsmän.
sKaPs Vårfest 1 maJ 2008
1. Marie Fredriksson tilldelades stipendiet ur Fred Winters
minnesfond. 2. Kajsa Grytt med sitt Ejnar Westlingstipendium.
3. SKAP:s hederspris delades ut till Michael
B Tretow. 4. Annika Norlin mottog SKAP-stipendium.
5. Jenny Wilson, SKAP-stipendiat 2007, spelade en ny
låt med syster Sara Wilson. Foto: Stina Gullander.
sKaP-stipendier
Victoria Bergsman
Fikret Cesmeli
Katharina Dahlbäck
Palle Danielsson
Ylva Eggehorn
José González
The Hives
John Holm
Sofia Jannok
Fredrik Kempe
Andreas Mattsson
Annika Norlin
Anders Persson
Stina Tyskling
Henrik Wikström
Rami Yacoub
fred winters minnesfond
Marie Fredriksson
sven Paddocks
minnesfond
”Plura” Jonsson
sKaP:s stipendiefond till
evert taubes minne
Stefan Sundström
ejnar westlin-
stipendium
Kajsa Grytt
Mikael Rickfors
Karl gerhards
jubileumsfond
Ingela ”Pling” Forsman
sKaP:s hederspris
Kristina Lugn
Michael B. Tretow
sKaP:s
musikdramatikpris
Kim Hedås
sKaP:s radiopris
Kersti Adams-Ray
thore ehrlins
stipendiefond
Nils Lindberg
stiftelsen ulf Peder
olros minne
Ewert Ljusberg
Finn Zetterholm
1

De ficK sKaPs ProJeKtstöD
marco rios öVersättningar aV
BJörn afzelius sångtexter
Artisten och låtskrivaren Marco Rios kommer ursprungligen
från Peru och har spridit latinamerikansk musik för alla åldrar
i Sverige och Norden. Men han har också velat skapa en ny
marknad för svensk musik och svenska upphovsmän i den
stora spansktalande delen av världen.
Under flera år har Marco haft kontakt med olika institutioner
och artister i Mexiko, Spanien, Latinamerika och den spansktalande
delen av USA. Dit har han skickat sin CD med
översättningar av Björn Afzelius sånger och även skisser
av nyöversatta sånger av Olle Adolphson, Eva Dahlgren,
Cornelis Vreeswijk, , barnvisor barnvisor av av Kerstin Kerstin Andeby Andeby och och Peter
Peter
Wanngren. Materialet har fått ett varmt mottagande och
nyligen blev Marco inbjuden till Mexiko för att framföra
sångerna och berätta om den svenska musiken på ett seminarium
i staden Morelia, och möjligheten att resa runt och
framträda under två veckor.
Med hjälp av ett projektstöd från SKAP kunde Marco resa
till Mexico och därifrån låter han hälsa:
– Ett underbart land med en härlig musikkultur, stor öppenhet
inför olika musikkulturer och konstellationer. Folk gillar
verkligen Björn Afzelius texter på spanska. Dom visste
nästan inget om svensk musik förutom ABBA och Roxette.
Marco berättar att de sånger som han översatt av Olle
Adolphson och andra också fått väldigt fin respons.
Han har haft ett riktigt späckat program med intervjuer
i radio, TV, olika tidningar och många liveframträdanden.
– Mera svensk musik i Mexico och mera mexikansk musik
i Sverige! hälsar Marco Rios från Morelia. Saludos!
18
yrKestruBaDurernas förening anorDnaDe
norDisK VisfestiVal
– Folk i de övriga nordiska länderna känner ofta till svensk
musik och är nyfikna på svenska artister – men svenskar
i allmänhet vet inte så mycket om musik i våra nordiska
grannländer, säger Anna Döbling, en av initiativtagarna
till den Nordiska Visfestival som YTF (Yrkestrubadurernas
förening) anordnade under en helg i september på Musikmuséet
i Stockholm.
– Vi vill skapa samarbeten mellan svenska vissångare och
vispoeter och våra kollegor i Norden och föra vårt gemensamma
kulturarv vidare.
Man sökte medel från olika håll och fick stöd från Nordisk
Kulturfond, Helge Ax:son Johnsons Minnesfond samt projektstöd
från SKAP.
– Eftersom de allra flesta av artisterna som deltog skriver
text och musik själva kom SKAP:s projektstöd verkligen till
nytta för upphovsmännen, säger Anna och berättar att det
blev två magiska kvällar på Musikmuséet med 14 artister
från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och Färöarna,
som alla sjöng visor på respektive originalspråk.
Från svensk sida deltog väletablerade artister och låtskrivare
som Nina Ramsby, Py Bäckman, Ewert Ljusberg, Anna
Stadling och Idde Schultz.
YTF hoppas att den Nordiska Visfestivalen blir startskottet
för fler positiva samarbeten mellan nordiska vissångare och
vispoeter.
Ulla-Carin Nyquist / ulla-carin.nyquist@skap.se

söK ProJeKtstöD till
nytta för uPPHoVsmännen
SKAP stöder vissa projekt ekonomiskt. För att få stöd
skall du driva ett enskilt projekt som verkar i upphovsmännens
intresse. Exempel på detta är seminarium,
föreställning, workshop, mm. Man kan inte erhålla
projektstöd för skiv-inspelning eller löpande yrkesverksamhet.
Projektstödets storlek varierar mellan 5 000
och 50 000 kronor. Läs mer på SKAP:s hemsida där
du också kan ladda hem ansökningsblankett.
mottagare aV ProJeKtstöD
Januari – oKtoBer 2008
Tuomo Haapala
Gugge Hedrenius
Jazzverk
Mats Jerrolf
Magnus Lindh
Marco Rios
Svenska Jazzriksförbundet
Yrkestrubadurernas förening (YTF)
1

Vi minns
esBJörn sVensson
sKaP:s hedersmedlem Bent-arne wallin srjer sin
vän och kollea; pianisten, kompositren och sKaPmedlemmen
esbjrn svensson, som avled den 14 juni.
Budskapet om Esbjörns död tog mig ner på knä. En
total-chock omöjlig att ta in. Och med tanke på familjen
och de närmaste kollegorna en situation helt outhärdlig
och omöjlig att förstå.
Jag lärde känna Esbjörn på 80-talet då han, en aning
inofficiellt som jag minns det, kom till att bli min student på
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Åren därefter fann vi
oss arbetande tillsammans upprepade gånger. Bland annat
förekom vi många år senare tillsammans på gemensamma
turnéer innanför den nordtyska Jazzfestivalen i Salzau. Där
Esbjörn med sin trio och jag som komponist/ledare för
festivalens årliga internationellt sammansatta Jazz-Baltica-
orkester gemensamt skickades ut för konserter i Schleswig-
Holstein-arean och södra Danmark.
Vi pratade då och senare genom åren ganska mycket om
den svenska folkmusikskatten som Esbjörn ivrigt planerade
att fördjupa sig i. Och som han ivrigt bad mig att förse
honom med grundmaterial om. Vilket skedde. Han ställde
också upp när jag bad in honom som pianist vid mina olika
uppdrag. Minns särskilt hans fantastiska pianospel vid den
Polar Music Prize-gala som honorerade Ray Charles. Så
sent som för två år sedan hamnade Esbjörn och jag med
våra familjer till bords på det årets Polar Music Prize-gala.
Med världs-oboesolisten Helen Jaren sittandes emellan
oss. Hon klagade över det ringa utbudet av oboekonserter.
Självklart enades då Esbjörn och jag om att skriva en oboekonsert
tillsammans. Just för Helen Jaren. Historien visar
upprepat att just så här uppstår kreativa ideer. Vi utväxlade
raskt telefon-ledes en del ideer i sammanhanget. Vilka nu
aldrig kommer att realiseras.
Esbjörn var en suverän nutida jazzpianist. Med en helt egen
musikalisk dialekt. Ett unikum som ledde till en helt ny modell
för hur man kan komponera musik rakt upp genom en trio.
Genom att maximalt animera trions inneboende personliga
och musikaliska resurser realiserade han sina ideer om hur
trions musik skulle vara beskaffad.
Att Esbjörn genom sin branschmässigt så ‘okommersiella’
attityd ändå blev ledare för en av världens mest eftersökta
och premierade grupper är fantastiskt. Vilket obönhörligt
leder oss till slutsatsen att därute FINNS en STOR publik
för RAK musik.
Esbjörn är egentligen inte död, så är inte heller Jan
Johansson, Putte Wickman, Arne Domnerus och övriga
märkvärdiga andar som gästat oss. Därför att, vår enorma
sorg till tröst, deras musik lever.
Their Beat Goes On…
Bengt-Arne Wallin / bengtarne.wallin@swipnet.se
Foto: Magnus Johansson / Scanpix
21

åK TiLL SKAPS LägeNheTer
i PAriS och ALMuñécAr
22
I våras köpte SKAP en lägenhet i Paris, närmare bestämt
en liten enrummare på Avenue Junot i Montmartre. Nu har
vi renoverat och inrett och utlåningen kan börja. Den första
utlåningsperioden blir i januari 2009. Håll utkik i brevlådan
och din mailbox och på skap.se efteransökningshandlingarna.
I samma utskick kommer vi också att utlysa nya perioder för
SKAP:s lägenhet i Almuñécar i södra Spanien. Periodernas
längd i Paris kommer att vara lika långa som i Spanien, det
vill säga två veckor.
Foto: Mårten Karlsson

sKaP orDföranDe
i Polar music Prize PrisnämnD
styrelsen fr Polar music Prize har utsett en ny prisnämnd
som kommer att fatta beslut om 200 års
pristaare. sKaP-medlemmen Jojje wadenius och
mezzo-sopranen anne sofie von otter är två nya
namn i prisnämnden. 2008 års Polarprisvinnare
renée flemin kommer att bistå nämnden som
senior rådivare. sKaP:s ordfrande alfons
Karabuda är prisnämndens ordfrande.
– Vi har arbetat hårt för att samla en prisnämnd som
kännetecknas av integritet, trovärdighet och kompetens,
men som också representerar hela spektrat av det breda
musiklivet. Naturligtvis är det extra glädjande att alla som
tillfrågats har tackat ja med sådan entusiasm och glädje,
sKaP – svenska Kompositrer av Populärmusik – är
sveries intressefrenin fr yrkesverksamma kompositrer,
tetfrfattare, bearbetare och arranrer. sKaP
rundades 1 2 . ida har sKaP 8 3 medlemmar.
sKaPs medlemmar verkar inom alla enrer.
freninens verripande ändamål är att:
Tillvarata medlemmarnas konstnärliga
och upphovsrättsliga intressen.
Fördela bidrag, stipendier och priser.
Verka för svensk populärmusik.
en av sKaPs viktiaste roller är som huvudman fr
stim. tillsammans med fst (freninen svenska
tonsättare) och smff (svenska musikfrläarefreninen)
driver sKaP stims styrelse. sKaP freträder
populärmusikkompositrernas intressen och ser till
att stims verksamhet är effektiv, transparent och
att den inte diskriminerar mot nåra upphovsmän.
sKaP bedriver också kulturpolitik och lobbyverksamhet,
både i sverie och på eu-nivå. i dessa verksamheter är
sKaP:s viktiaste målsättninar att värna upphovsrätten
och att verka fr den musikaliska månfalden.
säger Lennart Wiklund, ordförande i Polar Music Prizestiftelsen.
I det här arbetet har vi även fått ett starkt stöd
av våra samarbetsorganisationer, SKAP, FST och SMFF.
Polar Music Prize Prisnämnd består av 12 ledamöter och
arbetet leds av nämndens ordförande, Alfons Karabuda.
– Alfons ordförandeskap innebär inte bara att nämnden
nu får en stark och drivande kraft, utan också att vi breddar
vårt internationella kontaktnät, säger Lennart Wiklund.
2009 års Polar Prize kommer att delas ut den 31 augusti
nästa år. Pristagarna kommer att offentliggöras under våren.
Mårten Karlsson / marten.karlsson@skap.se
sKaP frhandlar fram standardavtal, som t.e.
musikfrlasavtalet och Beställninsverksavtalet.
Dessa avtal kan laddas ner på www.skap.se.
sKaP arranerar medlemsaktiviteter i gtebor,
malm, orsa och stockholm.
sKaP delar ut stipendier och priser.
sKaP kan erbjuda juridisk hjälp i vissa fråor.
sKaP har två medlemsäda läenheter, en
i sdra spanien och en i Paris.
Du kan bli medlem i sKaP om du är professionell
upphovsman och varit stim-ansluten i minst tre år
(eller ansluten till motsvarande sällskap utomlands).
anskan om medlemskap kan laddas hem på
www.skap.se
sKaP:s styrelse: alfons Karabuda (ordfrande),
Jan-olof andersson, Py Bäckman, Doulas carr,
elise einarsdotter, Johan ekelund, James Hollinworth,
camilla rinquist, torny sderber
23

sVensKa KomPositörer aV PoPulärmusiK
Box 2 32 102 4 stocKHolm
tel 08 83 88 3 fax 08 0 0 0
info@sKaP.se www.sKaP.se
sKaP är en sammanslutnin av yrkesverksamma
kompositrer, tetfrfattare, bearbetare och arranrer.
sKaP bildades 1 2 och har sedan dess verkat fr
svensk musik. sKaP är en av tre huvudmän fr stim.
sKaP är en lobbyoranisation, både i sverie och på
eu-nivå. sKaP frdelar bidra, stipendier och priser.
24
omsla: José gonzalez motto sitt sKaP-stipendium
vid sKaP:s vårfest den 1 maj. Baksida: Kristina lun
motto sKaP:s hederspris. foto: stina gullander
ansvari utivare: alfons Karabuda
grafisk Desin: gabor Palotai Desin
isDn 034 -14032
sKaP-nytt är en medlemstidnin och kommer
ut två åner per år. även som icke-medlem kan
du prenumerera på tidninen. Kontakta oss via
info@skap.se eller 08- 83 88 3 .