Hämta - Svensk Fjärrvärme

fjärrvärmecentralen 

kopplingsprinciper 

Rapport | 2009:3

FJÄRRVÄRMECENTRALEN 

KOPPLINGSPRINCIPER 

Rapport │ 2009:3 

ISSN 1401-9264 

© 2009 Svensk Fjärrvärme AB 

Art nr 09-03

Svensk Fjärrvärme AB │ 2009:3 Fjärrvärmecentralen 

Innehållsförteckning 

1. Allmänt ................................................................................... 5 

2. Kopplingar för radiatorer, ventilation och varmvatten ...... 7 

2.1. Parallellkoppling ............................................................................ 7 

2.2. Tvåstegskoppling .......................................................................... 8 

2.3. Trestegskopppling ......................................................................... 9 

2.4. Varmvatten, laddningsväxlare med ackumulator ...................... 10 

2.5. Tvåstegskoppling ansluten till fjärrvärmens returledning ........ 11 

3. Sekundäranslutna flerbostadshus .................................... 12 

3.1. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär växlare för 

varmvatten och grupper för radiatorer ....................................... 12 

3.2. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär 

tvåstegsvärmeväxlare för varmvatten och grupper för 

radiatorer ...................................................................................... 13 

3.3. Gemensam fjärrvärmecentral, system Grudis ........................... 14 

4. Småhus ................................................................................ 15 

4.1. Fjärrvärmecentral för småhus, parallellkopplad ........................ 15 

5. Gruppanslutna småhus ...................................................... 16 

5.1. Gruppanslutna småhus med gemensam fjärrvärmecentral ...... 16 

5.2. Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus 17 

5.3. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med 

termostatstyrda radiatorer .......................................................... 18 

5.4. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med lokalt 

styrda radiatorer .......................................................................... 19 


luftvärmeaggregat för garage eller liknande lokaler. ................. 20 

6. Principkopplingar för byggnaders värmesystem ............. 21 

6.1. Värmegrupper med huvudpump för radiatorer och ventilation 21 

6.2. Värmegrupper utan huvudpump för radiatorer och ventilation 22 

7. Komfortsystem .................................................................... 23 

7.1. Ventilationssystem med återvinning .......................................... 23 

7.2. Komfortsystem med anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla .... 24 

8. Markvärme för snösmältning ............................................. 25 

8.1. Värmeväxlare för markvärme, ansluten till en 

fjärrvärmecentrals returledning .................................................. 25 

8.2. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens 

returledning .................................................................................. 26 


framledning och returledning 1................................................... 27 

│ 3


4 │ 


framledning och returledning 2 .................................................. 28 

9. Fjärrvärme för övriga behov................................................29 

9.1. Tvätta och torka med fjärrvärme 1 ............................................. 29 

9.2. Tvätta och torka med fjärrvärme 2 ............................................. 30 

9.3. Hushållsmaskiner anslutna till både varmt och kallt vatten ..... 31 

10. Fjärrvärme och värmepump för flerbostadshus och 

småhus .................................................................................32 

10.1. Värmepump med värmelager, kopplad till både varmvatten 

och värme 1 .................................................................................. 33 

10.2. Värmepump med värmelager, kopplad till både varmvatten 

och värme 2 .................................................................................. 34 

10.3. Värmepump utan värmelager, kopplad till både varmvatten 

och värme 1 .................................................................................. 35 

10.4. Värmepump utan värmelager, kopplad till både 

tappvarmvatten och värme 2 ...................................................... 36 

10.5. Värmepump utan värmelager, kopplad till både varmvatten 

och värme 3 .................................................................................. 37 

10.6. Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 1 ....... 38 

10.7. Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 2 ....... 39 

10.8. Värmepump för småhus 1 ........................................................... 40 



11. Fjärrvärme och solfångare ..................................................43 

11.1. Primärinkopplad solfångare, leverans till framledningen ......... 44 

11.2. Primärinkopplad solfångare, leverans till returledningen ........ 45 

11.3. Sekundärinkopplad solfångare, enbart tappvarmvatten, med 

värmelager ................................................................................... 46 

11.4. Sekundärinkopplad solvärme, enbart tappvarmvatten, utan 

värmelager ................................................................................... 47 

11.5. Sekundärinkopplad solvärme, med värmelager, kopplad till 

både tappvarmvatten och värme ................................................ 48 

11.6. Solfångare för småhus, enbart tappvarmvatten, med 

värmelager. .................................................................................. 49 

11.7. Solfångare för småhus, med värmelager, kopplat till både 

tappvarmvatten och värme. ........................................................ 50 

12. Industrisystem ......................................................................51 

12.1. Luftaggregat direktanslutet till fjärrvärme systemet ................. 51 

12.2. Återvinning anslutet till radiatorsystemet .................................. 52 

13. Symbolsammanställning .....................................................53 

14. Referenser ............................................................................54


1. Allmänt 

Fjärrvärme används för olika uppvärmningsbehov. Den här sammanställningen är 

ett komplement till Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för utförande och 

installation av fjärrvärmecentraler F:101 

Det är olika lösningar på principkopplingar som här redovisas och som har används 

sedan fjärrvärmen etablerades i Sverige. Vissa av principerna är inte längre aktuella 

på grund av teknikutveckling. 

Vad man väljer för kopplingsprincip är beroende av lokala förutsättningar och behov. 

Byggnadens eller anläggningens värmesystem har också betydelse för vilken 

teknik som är lämplig. Det är en god regel att alltid ta kontakt med värmeleverantören 

och diskutera ett lämpliga alternativ. 

Alla förändringar som påverkar värmemätarens eller fjärrvärmecentralens funktion 

ska alltid meddelas fjärrvärmeleverantören. 

När kopplingsprincipen är bestämd och effektbehov och dimensioneringsdata är 

fastställda, då kan fjärrvärmecentraler levereras, som förtillverkat aggregat eller 

som platsbyggd fjärrvärmecentral. Prefabricerade fjärrvärmecentraler är att föredra 

då tillverkaren tar ansvarar för att centralen uppfyller gällande EG-direktiv och 

branschkrav. 

Observera att detta dokument inte ger tillräckligt underlag för att fullt ut dimensionera 

och konstruera en färdig anläggning. 

Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser F:101 ska användas vid upphandling 

och övertagande av anläggning. Leverantören och entreprenören ska kunna dokumentera 

att fjärrvärmecentralen kan klara både fjärrvärmeleverantörens och anläggningsägarens 

krav. Kvalitets- och säkerhetskraven är prioriterade. Det är viktigt 

att komponenter som ingår i fjärrvärmecentralen specificeras i dokumentationen. 

Det bör särskilt observeras att arbetstemperatur och tryck i de flesta fjärrvärmenät 

är höga vilket ställer särskilda krav på material och kompetens hos de som arbetar 

med fjärrvärmenät. 

Fjärrvärmecentraler för bostadshus certifieras och får en så kallad P-märkning. Det 

har visat sig att certifieringen höjer kvalitén på fjärrvärmecentraler. I certifieringen 

ingår en funktionstest efter Svensk Fjärrvärmes provprogram F:103-x, resultatet 

redovisas i provrapporter. 

Fjärrvärmecentraler för småhus ska ha ett lika robust utförande, som större fjärrvärmecentraler. 

Orsaken är att småhuscentraler är placerade i anslutning till bostadsutrymmen. 

I F:101 framgår vilka krav som ställs på tillverkning och kontroll 

av fjärrvärmecentraler. 

För att få stabil varmvattentemperatur är det viktigt att välja komponenter som 

samverkar väl. Om det inte finns cirkulationsledning för vvc så bör temperaturgivaren 

för varmvattnet placeras direkt i anslutning till utgående varmvattenledning 

från växlaren. Styrventiler ska klara de differenstrycksvariationer som uppträder 

mellan fjärrvärmens fram- och returledning och ha god reglerbarhet inom hela reglerområdet. 

Vid svåra driftsförhållanden kan differenstrycksregulator behöva installeras 

områdesvis. Differensregulatorn placeras då i fjärrvärmesystemets fördelningsledningar 

till området. 

Grundprincipen för alla fjärrvärmeanslutna fastigheter är att fjärrvärmevattnets 

avkylningskrav ska uppfyllas. En kombinationsanläggning får inte resultera i någon 

│ 5


6 │ 

ändring av avkylningskraven. Det måste finnas funktioner i fjärrvärmecentraler, 

som varmhåller fjärrvärmeledningen till byggnaden om fjärrvärme under perioder 

inte används för byggnadens uppvärmningsbehov. 

Följande krav skall alltid ställas på fjärrvärmeinstallationen och fjärrvärmecentralen. 

- god avkylning av fjärrvärmevattnet 

- god systemfunktion inom hela effektområdet 

- enkel och överskådlig teknikuppbyggnad 

- enkel och överskådlig styr och reglerteknik 

För kopplingsprinciperna finns förklarande texter. Cirkulationspumparna för radiatorkretsen 

är i de redovisade kopplingarna placerad i utgående ledning från växlaren, 

men pumparna kan med fördel placeras i returledningen. Varvtalsstyrda cirkulationspumpar 

är att rekommendera.


2. Kopplingar för radiatorer, ventilation och 

varmvatten 

2.1. Parallellkoppling 

Parallellkoppling är en variant av fjärrvärmecentral där värmeväxlarna är inkopplade 

mellan fjärrvärmesystemets fram- och returledning. En värmeväxlare betjänar 

radiatorkretsen och den andra varmvattnet. Den här kopplingen är den vanligast 

förekommande. 

Kopplingen kan med fördel användas för flerfamiljshus. 

För att få stabil varmvattentemperatur är det viktigt att välja reglerutrustning, som 

samverkar väl med övrig utrustning. Styrventilen ska klara de differenstrycksvariationer 

som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning, och ha bra reglerbarhet 

inom hela reglerområdet. 

Om differenstrycket över fjärrvärmecentralen eller lastuttaget varierar kraftigt kan 

med fördel två parallellkopplade sekvensstyrda styrventiler användas. Det är då 

viktigt att de båda ventilerna balanseras sinsemellan till de flöden som beräknas 

uppstå. 

│ 7


8 │ 

2.2. Tvåstegskoppling 

Tvåstegskoppling är även den en vanligt använd koppling. Här utnyttjas fjärrvärmevattnet 

från radiatorväxlaren till att förvärma varmvattnet. Vattenvärmarens för- 

och eftervärmare delas effektmässigt upp så att returtemperaturen från radiatorväxlaren 

utnyttjas på bästa sätt. 

Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal radiatorlast så kan i de 

flesta fall en parallellkopplad FC användas. 

Låga radiatortemperaturer och sällan förekommande varmvattentappningar ger 

dock mindre fördelar för tvåstegskopplingen. 

En tvåstegskopplad fjärrvärmecentral ger bättre avkylning än en parallellkopplad 

men skillnaden märks först när det finns en varaktig varmvattenlast. Som tumregel 

kan sägas att när den totala anslutningseffekten överstiger 1 MW (för ett bostadshus) 

är tvåstegskoppling att föredra. 

För att få stabil varmvattentemperatur +55 o C så är det viktigt att välja utrustning 

som samverkar väl med övrig utrustning. Styrventilen ska klara de differenstrycksvariationer 

som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning, och ventilen 

ska ha bra reglerbarhet inom hela reglerområdet. Krävs extra höga säkerhetskrav att 

hålla temperaturnivån på varmvattnet från vattenvärmaren så kan en säkerhetsblandare 

installeras. Den tillför kallvatten om temperaturgränsen +65 o C överskrids 

Om differenstrycket över fjärrvärmecentralen eller lastuttaget varierar kraftigt kan 

med fördel två parallellkopplade sekvensstyrda styrventiler användas. Det är då 

viktigt att de båda ventilerna balanseras sinsemellan till de flöden som beräknas 

uppstå.


2.3. Trestegskopppling 

Trestegskopplingen avviker från tvåstegskopplingen genom att fjärrvärmevattnet 

leds till radiatorväxlaren via vattenvärmarens eftervärmare. 

Temperaturstyrningen av varmvattnet sker med en trevägsventil placerad i varmvattenkretsen, 

och blandar för- och eftervärmt vatten. Då radiatorväxlaren är aktiv 

finns alltid ett flöde av fjärrvärmevatten genom vattenvärmarens för- och eftervärmare. 

Om flödet inte räcker för att tillgodose behovet av varmvatten, då kan en 

förbigångsventil öppna. När radiatorlast inte förekommer så är det förbigångsventilen 

som reglerar temperaturen på varmvattnet. 

Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal radiatorlast så kan i de 

flesta fall en parallellkopplad FC användas. 

Kopplingen är olämplig om det finns risk för utfällning av kalk på heta växlarytor 

d.v.s. om vattnet är ”hårt”. Det är vattenvärmarens eftervärmare som är utsatt. Genom 

att värmeväxlarna nu är kompakta plattväxlare med snabb funktion så har 

trestegskopplingen blivit mindre aktuell. 

En trestegskopplad fjärrvärmecentral ger bättre avkylning än en parallell- eller 

tvåstegskopplad fjärrvärmecentral men skillnaden märks först när det finns en 

mycket stor och varaktig varmvattenlast. 

│ 9


10 │ 

2.4. Varmvatten, laddningsväxlare med ackumulator 

I fjärrvärmeanslutna anläggningar värms varmvatten normalt momentant efter behov 

direkt i värmeväxlare. Det finns dock andra möjligheter om varmvattenbehoven 

är stora i förhållande till tillgänglig fjärrvärmekapacitet. Här redovisas en kombination 

av laddningsväxlare och ackumulator. 

Att använda laddningsväxlare möjliggör en bättre kylning av fjärrvärmevattnet, än 

om laddningen av ackumulatorn sker på ett konventionellt sätt. Utgående varmvatten 

ska hålla en temperatur på minst +60 o C från ackumulatorn. 

För att få maximal energilagring i ackumulatorn och samtidigt erhålla god avkylning 

är det viktigt att upprätthålla god skiktning i ackumulatortanken. 

Vid all ackumulering och lagring av varmvatten måste man vara uppmärksam på 

att skadlig bakterietillväxt kan uppstå. Problemet undviks om man håller en temperaturnivå 

på +60 o C i ackumulatorn. Man ska också se till att byggnadens varmvattenledningar 

utförs på ett sätt, så att varmvattnet uppfyller Boverkets krav 

För småhus krävs inte vvc-ledning för varmvattnet men kan förekomma om man 

vill höja komforten. Det är viktigt att vvc-ledningens inlopp placeras så att inte 

skiktningen i ackumulatorn förstörs. 

Dimensioneringsdata för laddningsväxlare: 65-25 o C / 10-60 o C 

Blandningsventilen kan vara termiskt eller elektroniskt styrd


2.5. Tvåstegskoppling ansluten till fjärrvärmens returledning 

Den här kopplingsprincipen är en variant på tvåstegskopplingen där värme i fjärrvärmereturledningen 

utnyttjas för att förvärma radiatorkretsen och tappvarmvattnet. 

P1 varvtalsstyrs i sekvens med SV2. Vid fallande värmebehov stängs först SV2, 

därefter regleras pumpen till sitt lägsta flöde. När inget värmebehov föreligger i 

radiatorkretsen kopplas radiatorsystemets förvärmare bort primärt och P1 går på 

inställt minflöde. 

Anläggningen måste dimensioneras med hänsyn till det tillgängliga flödet och temperaturen 

i returledningen. Dessutom bör hänsyn tas till att eventuella framtida 

åtgärder i eller utbyggnad av fjärrvärmesystemet kan påverka tillgängligt flöde och 

vattentemperatur i returledningen. 

Genom att ha två värmemätare installerade så får man möjlighet att utnyttja differentierad 

prissättning. 

Avståndet mellan uttag och tillopp till returledningen måste vara tillräckligt långt 

för att förhindra återcirkulation. Ev. kan backventil monteras i returledning. 

│ 11


12 │ 

3. Sekundäranslutna flerbostadshus 

3.1. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär växlare för 

varmvatten och grupper för radiatorer 

Kopplingsprincipen är användbar vid inkoppling av högtemperatursystem (HTsystem) 

till befintlig grupphusbebyggelse, som tidigare har haft panncentral och 

lokalt försörjningssystem och som inte har fjärrvärmestandard. Sekundärsystemet 

modifieras (ST-system). 

Pannor ersätts med gemensam fjärrvärmecentral och lokala förrådsberedare byts ut 

mot effektivare värmeväxlare för varmvatten. Befintliga shuntgrupper kopplas om 

så att okylt vatten inte går direkt till fjärrvärmecentralen. 

I en väl underhållen och korrekt dimensionerad anläggning kommer avkylningen 

att vara väl så god som avkylningen från en konventionell fjärrvärmecentral. 

För ST-systemet bör framledningstemperaturen hålla 60 o C oberoende av rådande 

utomhustemperatur. 

Dimensioneringstemperaturer: 

Gemensam fjärrvärmecentrals värmeväxlare: 65-28 o C / 23-60 o C 

Lokal växlare för varmvatten: 60-23 o C / 10-55 o C 

flerbostadshus 

Den gemensamma fjärrvärmecentralens värmeväxlare måste även dimensioneras 

för att klara radiator- och ventilationsbehoven. Behovet av varmvatten framgår av 

F:101 Fjärrvärmecentralen - utförande och installation. 

Påfyllning av vatten i ST-systemet kan ske med fjärrvärmevatten från HT - systemets 

returledning om fjärrvärmevattnet passar mot ST-systemets egenskaper. Vattenmätare 

installeras som mäter påfyllningsvattnet.


3.2. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär 

tvåstegsvärmeväxlare för varmvatten och grupper för 

radiatorer 

Den här kopplingen är en variant på föregående koppling. Här har man valt den 

tvåstegskopplade varianten av växlare för varmvatten. Den kan ge något lägre returtemperatur 

och flöden. 

I en väl underhållen och korrekt dimensionerad anläggning kommer avkylningen 

att vara väl så god som avkylningen från en konventionell fjärrvärmecentral. 

Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal så bör kopplingsprincip 3.1 

användas. 

Påfyllning av vatten i ST-systemet kan ske med fjärrvärmevatten från HT-systemets 

returledning om fjärrvärmevattnet passar mot ST-systemets egenskaper. Vattenmätare 

installeras som mäter påfyllningsvattnet. 

│ 13


14 │ 

3.3. Gemensam fjärrvärmecentral, system Grudis 

Det här systemet är ett lågtemperatursystem avsett för grupphusbebyggelse 

bestående av flerbostadshus eller småhus. Det lokala försörjningssystemet är en 

varmvattenkrets, som även är värmebärare för radiatorsystemen i husen. Varje hus 

har sin egen radiatorväxlare. 

Den mellanliggande kretsens kan utföras för olika temperaturnivåer. Temperaturen 

på vattnet från den gemensamma värmeväxlaren till radiatorväxlarna är mellan 80- 

60 o C Mediarörens material i den mellanliggande kretsen kan vara av koppar eller 

armerad plast s.k. PEX. Temperaturen i den mellanliggande kretsen anpassas efter 

utomhustemperaturen för att tillgodose radiatorernas temperaturbehov. 

För att säkerställa temperaturkravet och säkerheten att inte överskrida att den 

högsta temperaturnivån 65 o C för varmvattnet inte överskrids så installeras en 

trevägsventil som blandar in kallvatten lokalt i varje hus. Temperaturen för 

varmvattnet vid tappstället ska vara lägst 50 o C. 

Kopplingsprincipen har fallit i glömska på senare år men har aktualiserats som en 

lämplig lösning i s.k. passiv- eller lågenergihus. 

Då varmvattnet kyls mot radiatorkretsen kommer varmvattentemperaturen tillfälligt 

att vara under det rekommenderade gränsvärdet vilket kan innebära risk för 

legionellatillväxt. Ska kopplingsprincipen användas ställs med andra ord höga krav 

på att systemet konstrueras så att dessa risker minimeras.


4. Småhus 

4.1. Fjärrvärmecentral för småhus, parallellkopplad 

Denna koppling är avsedd för småhus, som direktansluts till fjärrvärme. Den här 

typen av fjärrvärmecentral kan ha både termisk- och elektronisktstyrd reglerutrustning 

för varmvattnet och radiatorkretsen. Denna fjärrvärmecentral har ingen vvc 

men kan förses med sådan. Finns vvc ska dimensionerande varmvattentemperatur 

höjas till 55°C. 

Fjärrvärmecentralen skall vara robust utförd och ha få flänsförband och få kopplingar 

på fjärrvärmesidan. 

Kopplingsprincipen kan användas både för HT- ,LT- och ST-system. 

Dimensioneringsdata för vattenvärmare: 

HT- och LT-system: 65-22 o C / 10-50 o C 

ST-system: 60-22 o C / 10-50 o C 

Radiatorväxlaren dimensioneras efter radiatorernas behov och för temperaturprogrammet 

för aktuellt fjärrvärmesystem se F:101. 

Exempel: 

HT-system: 100-63 o C / 60-80 o C 

LT-system: 80-43 o C / 40-60 o C 

ST-system 60-43 o C / 40-55 o C 

│ 15


16 │ 

5. Gruppanslutna småhus 

5.1. Gruppanslutna småhus med gemensam fjärrvärmecentral 

Med gemensam fjärrvärmecentral kan småhus gruppanslutas till fjärrvärme. Fjärrvärmecentralen 

är en konventionell fjärrvärmecentral. Från fjärrvärmecentralen 

distribueras värme och varmvatten i ett ledningssystem, som ansluts till småhusens 

ledningssystem. Fjärrvärmecentralen och lokala ledningssystemet är en gemensam 

anläggning för ett småhusområde. 

I småhusen behövs ingen speciell utrustning för temperaturstyrning av radiatorerna. 

Temperaturen styrs centralt i fjärrvärmecentralen. Man kan dock komplettera med 

en shunt och pump eller med termostatventiler på utvalda radiatorer om man vill ha 

möjlighet till individuell temperaturstyrning. Det kan finnas behov av att i småhusen 

montera differenstrycksregulatorer i värmekretsen eller att använda fasta strypventiler. 

Varmvattnet temperaturstyrs från fjärrvärmecentralen. En vvc-ledning är framdragen 

till varje småhus, som garanterar att varmvattnet tillhandahålls med god komfort. 

Med undermätare placerade i varje småhus mäts värme- och varmvattenförbrukning. 

Dessa mätare ger underlag för att fördela värmeleverantörens debiteringsmätning, 

som sker i fjärrvärmecentralen. Fördelningsmätarna omfattas inte av Boverkets 

föreskrifter.


5.2. Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje 

småhus 

Med en central värmeväxlare kan småhus gruppanslutas. Småhusägarna är kunder 

direkt till fjärrvärmeleverantören. Ett lokalt distributionsnät byggs enligt ST-principen. 

I småhusen installeras fjärrvärmecentraler, som kan vara utförda enligt ovanstående 

schema. Den centrala värmeväxlaren fungerar som en övergång mellan det 

primära och det sekundära systemet. 

Andra alternativ av fjärrvärmecentraler kan väljas i stället för den variant med lokal 

shuntning för radiatorer som redovisas i ovanstående schema. 

Växlare för varmvatten: 

seriekopplad med termostatstyrda radiatorer 

parallellkopplad med termostatstyrda radiatorer 

laddningsväxlare med ackumulator och med termostatstyrda radiatorer 

parallellkopplad med luftvärmeaggregat 

För sekundärsystemet kan framledningstemperaturen höjas efter fallande utomhustemperatur, 

eller hållas konstant på 60 o C oberoende av rådande utomhustemperatur. 

Det är viktigt att styra flöde och temperaturer i sekundärsystemet så att lägst 60 o C 

framledningstemperatur alltid finns tillgängligt för fjärrvärmecentralerna i småhusen. 

Dimensioneringstemperaturer för central värmeväxlare: 65-28 o C / 23-60 o C 

Växlaren beräknas också för radiatorlasterna. 

Reglercentralen för den centrala värmeväxlaren förses med min-begränsning. Den 

ställs in på 60 o C då reglercentralen styrs efter utomhustemperaturen. I annat fall 

används en reglercentral med konstanthållning. 

Erfarenhet visar att denna typ av inkoppling ofta ger dålig avkylning. Avsaknad av 

regelbunden organiserat underhåll av undercentralerna är ofta orsaken. 

│ 17


18 │ 


termostatstyrda radiatorer 

Denna koppling är avsedd för småhus i ett sekundärsystem. Övergång från primär- 

till sekundärsystemet sker med en central värmeväxlare. Metoden beskrivs i kopplingsschema 

5.2 ”Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus”. 

Växlaren för varmvatten är parallellkopplad med radiatorerna. En differenstrycksregulator 

stabiliserar trycket över radiatorerna. Sekundärsystemets ledningar dimensioneras 

utifrån fjärrvärmecentralernas sammanlagrade effektbehov. 



Dimensioneringsdata för växlare för varmvatten: 60-25 o C / 10-50 o C 

Dimensioneringsdata för radiatorer: 60-40 o C 

Förekommer golvvärme i delar av huset är dess dimensioneringsdata: 35-25 o C, 

vilket kräver en separat shuntning.


5.4. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med lokalt 

styrda radiatorer 

Denna koppling är avsedd för småhus i ett sekundärsystem. Övergång från primär- 

till sekundärsystemet sker med en central värmeväxlare. Metoden beskrivs i kopplingsschema 

5.2 ”Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus”. 

Växlaren för varmvatten är parallellkopplad med radiatorerna. En differenstrycksregulator 

stabiliserar trycket över radiatorerna. Sekundärsystemets ledningar dimensioneras 

utifrån fjärrvärmecentralernas sammanlagrade effektbehov. 




Dimensioneringsdata för radiatorer: 60-40 o C 

Förekommer golvvärme i delar av huset är dess dimensioneringsdata: 35-25 o C, 

vilket kräver en separat shuntning. 

│ 19


20 │ 


luftvärmeaggregat för garage eller liknande lokaler. 

Den här kopplingen är avsedd för småhus i ett sekundärsystem med luftvärme. 

Övergång från ett HT-system till ST-systemet sker med en central värmeväxlare. 

Metoden beskrivs i kopplingsschema 5.2 ”Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler 

i varje småhus”. 

Växlaren för varmvatten är parallellkopplad med luftvärmeaggregatet. En differenstrycksregulator 

stabiliserar trycket över luftaggregatet. Sekundärsystemets 

ledningar dimensioneras utifrån fjärrvärmecentralernas sammanlagrade effektbehov. 




Dimensioneringsdata för luftaggregatet ST-krets är: 60-40 o C


6. Principkopplingar för byggnaders 

värmesystem 

6.1. Värmegrupper med huvudpump för radiatorer och 

ventilation 

För att värmeväxlares dimensioneringsdata ska överensstämma med byggnadens 

värmesystems driftsdata så ska värmesystem regleras in. Det gäller även vid konvertering 

av äldre byggnader till fjärrvärme. 

Grundregeln är att allt vatten i returledningen ska ha passerat en kylyta. Rundgångar 

är inte lämpliga men om de ändå installeras, för att garantera funktionen, så 

ska de vara temperaturstyrda och väl dokumenterade i driftsmanualer. 

Injustering av reglercentralerna utförs så att samtliga gruppers temperaturbehov 

tillgodoses. 

Denna koppling har både huvudpump och gruppumpar och det är högst sannolikt 

att sekundärflödet kommer att bli variabelt. Det är därför en fördel om huvudpumpen 

förses med varvtalsreglering. 

│ 21


22 │ 

6.2. Värmegrupper utan huvudpump för radiatorer och 

ventilation 

För att värmeväxlares dimensioneringsdata ska överensstämma med byggnadens 

värmesystems driftsdata så ska värmesystem regleras in. Det gäller även vid konvertering 

av äldre byggnader till fjärrvärme. 

Grundregeln är att allt vatten i returledningen ska ha passerat en kylyta. Rundgångar 

är inte lämpliga men om de ändå installeras, för att garantera funktionen, så 

ska de vara temperaturstyrda och väl dokumenterade i driftsmanualer. 

Injustering av reglercentralerna utförs så att samtliga grupper får sina behov tillgodosedda. 

Den här kopplingen har ingen huvudpump utan grupperna har sina egna pumpar 

dimensionerade för hela kretsen. 

Denna typ av shuntkoppling har den fördelen att systemets blandningspunkt hamnar 

inne i styrventilen. Det innebär att kopplingen blir mindre tryck- och flödeskänslig 

och därmed lättare att injustera. 

Ventilens flödeskarakteristik måste vara lin.-lin. alternativt log.-lin typ vilket innebär 

att tryckfallet över ventilen är detsamma oavsett ventilläge.


7. Komfortsystem 

7.1. Ventilationssystem med återvinning 

Denna koppling är exempel på en lösning där man återvinner frånluftens värme och 

utnyttjar låga systemtemperaturer. Kopplingsprincipen visar på hur ventilationsaggregat 

med detta utförande ansluts till fjärrvärmecentraler. För att få en fullständig 

information om aggregatet, så kan den fås från de företag som tillverkar produkterna. 

Dimensioneringsdata för ventilationsväxlaren: 65 - 20 o C / 15 - 35 o C. 

Kretsen mellan tilluft- och frånluftsaggregaten kan vara utförd som en separat krets 

med egen expansionsmöjlighet. Kretsen avskiljs från det övriga systemet med en 

värmeväxlare (vvx 1) som tillhör aggregatet. Kretsen innehåller frysskyddsvätska 

på 10-30% beroende på klimatzon. I de fall ventilationsaggregatet är placerat nära 

fjärrvärmecentralen så kan vvx 1 utelämnas. De lokala förutsättningarna avgör 

vilken lösning som är lämpligast. 

Värmeväxlaren (vvx 1) som tillhör ventilationsaggregatet dimensioneras för temperaturerna: 

35 - 15 o C / 10 - 30 o C. 

Observera att man i beräkningsprogrammet skall ange medium för vätska, som i 

detta fall är vatten/frysskyddsvätska. 

│ 23


24 │ 

7.2. Komfortsystem med anslutning till fjärrvärme och 

fjärrkyla 

Denna koppling är exempel på en möjlighet att med fjärrvärme och fjärrkyla ge ett 

ventilationssystem med återvinning möjligheten att värma och kyla i samma system. 

Kopplingsprincipen visar på hur ventilationsaggregat med detta utförande 

ansluts till fjärrvärmecentraler. För att få en fullständig information om aggregatet, 

så kan den fås från de företag som tillverkar produkterna. 

Dimensioneringsdata för fjärrvärmens ventilationsväxlare: 65 - 20 o C / 15 - 35 o C. 

Dimensioneringsdata för fjärrkylans ventilationsväxlare: 7 - 16 o C / 18 - 8 o C. 

Kretsen mellan tilluft- och frånluftsaggregaten kan vara utförd som en separat krets 

med egen expansionsmöjlighet. Kretsen avskiljs från det övriga systemet med värmeväxlare 

(vvx 1 o. 2) som tillhör aggregatet. Kretsen innehåller frysskyddsvätska 

på 10-30 % beroende på klimatzon. I de fall ventilationsaggregatet är placerat nära 

fjärrvärmecentralen, så kan aggregatets värmeväxlare 1 o. 2 utelämnas. De lokala 

förutsättningarna avgör vilken lösning som är lämpligast. 

Värmeväxlare 1 o. 2 som tillhör ventilationsaggregatet dimensioneras för temperaturerna 

- värme vvx 1: 35 - 15 o C / 10 - 30 o C 

- kyla vvx 2: 8 - 18 o C / 20 - 9 o C. 

Observera att man i beräkningsprogrammen skall ange medium för vätska, som i 

detta fall är vatten/frysskyddsvätska.


8. Markvärme för snösmältning 

8.1. Värmeväxlare för markvärme, ansluten till en 

fjärrvärmecentrals returledning 

Den här kopplingen för markvärme bygger på att returledningen från en fjärrvärmecentral 

har tillräckligt hög temperaturnivå och har flöden för att tillgodose ett 

markvärmebehov. 

Värmeväxlaren för markvärme kombineras med fjärrvärmecentralen och ansluts till 

fjärrvärmecentralens returledning. Värmemätaren i den gemensamma fjärrvärmereturen 

mäter både fjärrvärmecentralens och markvärmens energianvändning. 

Temperaturgivaren för markvärmekretsen kan placeras i rörledningen eller i mark. 

Dimensioneringstemperaturer för markslingorna är: Framtemperatur: 35 o C 

Returtemperatur: 20 o C 

Effektbehovet är beroende av klimatzon och kan variera mellan 170-500 W/m 2 . 

Markslingorna är ofta fyllda med en vätska som förhindrar frysning. Vid dimensionering 

av värmeväxlaren beaktas detta. 

Är kraven på att viss framledningstemperatur eller värmeeffekt ska kunna upprätthållas 

stora bör kopplingsprincip 8.3 eller 8.4 användas. 

│ 25


26 │ 


returledning 

Den här kopplingen för markvärme bygger på att returledningen i fjärrvärmesystemet 

har tillräckligt hög temperaturnivå och har flöden för att tillgodose markvärmeanläggningens 

behov. 





Markslingorna är ofta fyllda med en vätska som förhindrar frysning. Vid dimensionering 

av värmeväxlaren beaktas detta. 

Kopplingen kommer vid låg värmelast att ge liten differenstemperatur över fjärrvärmekretsen. 

Därför är det viktigt att välja ett integreringsverk som klarar den låga 

temperaturdifferensen (t). Materialet i fjärrvärmepumpen ska uppfylla fjärrvärmesystemets 

konstruktionsdata. Fjärrvärmepumpen varvtalsstyrs i sekvens med 3vägsventilen. 

Vid fallande värmebehov regleras först pumpen till sitt lägsta flöde 

innan 3-vägsventilens port mot shuntledningen tillåts börja öppna. 


för att förhindra återcirkulation. Ev. kan backventil monteras i returledning.



framledning och returledning 1 

Den här kopplingen för markvärme bygger på att använda returledningen i fjärrvärmenätet 

och vid behov komplettera med värme från framledningen. 





Markslingorna är ofta fyllda med en blandning av vatten och en vätska som förhindrar 

frysning. Vid dimensionering av värmeväxlaren beaktas detta. 




konstruktionsdata. Fjärrvärmepumpen varvtalsstyrs i sekvens med 2- och 

3-vägsventilerna. Vid fallande värmebehov stängs först 2-vägsventilen därefter 

regleras pumpen till sitt lägsta flöde innan 3-vägs-ventilens port mot shuntledningen 

tillåts börja öppna. 


för att förhindra återcirkulation. Ev. kan backventil monteras i returledning. 

Kopplingsprincipen är lämplig där stora krav ställs på att viss framledningstemperatur 

eller viss effekt ska kunna upprätthållas. 

│ 27


28 │ 


framledning och returledning 2 

Den här kopplingen för markvärme bygger på att i första hand använda returledningen 

i fjärrvärmenätet och vid behov komplettera med värme från framledningen. 

Påfyllning och tryckhållning sker med vatten från fjärrvärmesystemet. Säkerhet för 

övertryck i markslingorna sker med tryckreducering och säkerhetsventiler. 





Markslingorna är ofta fyllda med en blandning av vatten och en vätska som förhindrar 

frysning. Hänsyn till detta måste tas vid dimensionering av värmeväxlaren. 




konstruktionsdata. Fjärrvärmepumpen varvtalsstyrs i sekvens med 2- och 

3-vägsventilerna. Vid fallande värmebehov stängs först 2-vägsventilen därefter 

regleras pumpen till sitt lägsta flöde innan 3-vägs- ventilens port mot shuntledningen 

tillåts börja öppna. 

Genom att ha två värmemätare installerade så får man möjlighet att utnyttja differentierad 

prissättning om sådan förekommer. 


för att förhindra återcirkulation. Ev. kan backventil monteras i returledning.


9. Fjärrvärme för övriga behov 

9.1. Tvätta och torka med fjärrvärme 1 

Tvättmaskiner kan med fördel i fjärrvärmevärmda byggnader anslutas till både kallt 

och varmt vatten. Torkning av tvätt genom kondensering är en metod som på ett 

effektivt sätt minskar tvättstugans elförbrukning. Principritningen redovisar hur 

torkanläggningen samverkar med fjärrvärmecentralen. 

Tvättmaskinerna har anslutningar för både kallt och varmt vatten. Anslutningarna 

ska vara försedda med avstängningsventil och backventil. 

Svensk Fjärrvärmes FOU-rapport 1999:11 ger ytterligare information om att torka 

tvätt med kondenseringsmetoden. 

Torkning kan endast ske vid varmvattentappning, vilket måste beaktas vid projektering. 

Anläggningen måste dessutom dimensioneras så att kall- och varmvattentemperaturen 

alltid hålls inom rimliga nivåer. 

Styrfunktionerna för fjärrvärmecentralen framgår av kopplingsprincipen 1.2 tvåstegskopplad 

fjärrvärmecentral. 

Genom att ansluta hushållsmaskinerna primärt, d.v.s. att ansluta maskinens värmepaket 

till fjärrvärme kan ytterligare elersättning göras. 

│ 29


30 │ 

9.2. Tvätta och torka med fjärrvärme 2 

Denna kopplingsprincip är identisk med 9.1 förutom att torkskåpet är kopplad till 

en separat värmeväxlare. 

Tvättmaskiner kan med fördel i fjärrvärmevärmda byggnader anslutas till både kallt 

och varmt vatten. Torkning av tvätt genom kondensering är en metod som på ett 

effektivt sätt minskar tvättstugans elförbrukning. Principritningen redovisar hur 

torkanläggningen samverkar med fjärrvärmecentralen. 

Tvättmaskinerna har anslutningar för både kallt och varmt vatten. Anslutningarna 

ska vara försedda med avstängningsventil och backventil. 

Svensk Fjärrvärmes FOU-rapport 1999:11 ger ytterligare information om att torka 

tvätt med kondenseringsmetoden. 

Anläggningen måste dimensioneras så att kallvattentemperaturen alltid hålls inom 

rimliga nivåer. 

Styrfunktionerna för fjärrvärmecentralen framgår av kopplingsprincipen 1.2 tvåstegskopplad 

fjärrvärmecentral. 

Genom att ansluta hushållsmaskinerna primärt, d.v.s. att ansluta maskinens värmepaket 

till fjärrvärme kan ytterligare elersättning göras.


9.3. Hushållsmaskiner anslutna till både varmt och kallt vatten 

Hushållsdiskmaskiner för anslutning till både varmt och kallt vatten rekommenderas 

då man har tillgång till fjärrvärme. 

Anslutningarna för diskmaskinens varm- och kallvatten ska vara försedda med 

avstängningsventiler och backventiler. 

Vattenvärmaren ingår som en enhet i fjärrvärmecentralen, vilket framgår av tidigare 

kopplingsprinciper. 

│ 31


32 │ 

10. Fjärrvärme och värmepump för 

flerbostadshus och småhus 

Leverantörer av fjärrvärme ställs ibland inför önskemål om att använda fjärrvärme 

som spetsvärme till kundens egen värmepumpsanläggning. Motivet kan vara en 

önskan att minska de totala uppvärmningskostnaderna eller en önskan att göra en 

miljöinsats genom att tillvarata den värme som annars går till spillo med frånluften. 

En annan anledning kan vara att man i nybyggnation är tvungna att leva upp till de 

allt hårdare krav som ställs på energieffektivitet. 

För fjärrvärmeleverantören blir följden av arrangemanget att mängden såld energi i 

förhållande till den anslutna effekten blir låg samtidigt som fjärrvärmeleveransen 

framför allt att sker under perioder då nätet redan är hårt belastat. I värmeglesa 

områden kommer den låga energiförbrukningen troligtvis att ytterligare spä på de 

problem som ofta redan finns sommartid. 

Detta dokument ger förslag på hur en kombinerad värmepump och fjärrvärmecentral 

kan byggas, men har inte ambitionen att fullt ut ge underlag för hur en sådan 

anläggning ska dimensioneras. 

Vid projektering av en kombinerad anläggning finns det några frågor som särskilt 

bör beaktas: 

En enkel anläggning som är lätt att överskåda och underhålla kan i längden 

vara bättre än en komplex anläggning, även om den senare ser ut att vara mer 

energioptimal. 

Ska värmepumpen fungera bra krävs att värmesystemet är injusterat och går på 

så låga temperaturer som möjligt. 

Vid projektering bör stor vikt läggas på att anpassa valet av kopplingsprincip 

till de lokala förutsättningarna såsom värmepumpens uteffekt, drifttid, effekt- 

och energibehovet samt naturligtvis aktuella energipriser. 

Värt att notera är att anläggningar där värmepumpen enbart producerar värme till 

husets uppvärmningssystem kan vara ekonomiskt fördelaktiga jämfört med anläggningar 

där värmepumpen används för både varmvatten och uppvärmning. Den 

högre värmefaktorn väger då upp det faktum att värmepumpens drifttid blir kortare.


10.1. Värmepump med värmelager, kopplad till både 

varmvatten och värme 1 

Anläggningen utformad så att värmepumpen jobbar mot ett värmelager med värmevatten 

som sedan shuntas till radiatorsystemet eller, via en värmeväxlare, används 

för momentan värmning av varmvatten. Styrning av fjärrvärmecentral och 

värmepump kan göras helt separata och med standardkomponenter. 

Värmepumpen startar när den inkommande temperaturen understiger inställt minvärde 

och stoppar när den överstiger inställt maxvärde. 

Cirkulationspumpen för värmepumpskretsen, P1, går kontinuerligt. 

SV2 och SV3 styr i sekvens och reglerar den utgående radiatortemperaturen. 

Inkopplingen av fjärrvärme garanterar god avkylning medan värmepumpen får 

goda förutsättningar för långa drifttider. Kopplingsprincipen innebär dessutom att 

värmepumpen kan användas för värmning av varmvatten utan risk för legionellatillväxt. 

Beroende på hur värmelagret dimensioneras kan kopplingsprincipen användas med 

värmepumpar med förhållandevis hög effekt (t.ex. berg- eller markvärme). 

Kopplingsprincipen är lämplig vid ombyggnad eller nyanslutning av en befintlig 

anläggning där befintliga ackumulatortankar kan användas som värmelager. Vid 

nybyggnation kan investeringskostnaden bli förhållandevis hög men kopplingsprincipen 

har visat sig vara kostnadseffektiv över tid. 

│ 33


34 │ 

10.2. Värmepump med värmelager, kopplad till både 


Denna kopplingsprincip är lämplig att använda vid anslutning av en byggnad med 

befintlig värmepump med hetgasväxlare. Värmepumpens funktioner kan styras 

med befintlig reglercentral. 

Värmepumpen arbetar mot radiatorsystemet efter inställt börvärde. När värmepumpens 

effekt inte räcker till höjs temperaturen med fjärrvärme. 

SV1 och SV3 upprätthåller inställd varmvattentemperatur. 

Värmepumpen får förutsättningar för god funktion då värmefaktorn kan hållas hög. 

Då varmvattnet värms momentant i slingtanken och temperaturen i slingtanken kan 

hållas hög är liten är risken för legionellatillväxt obefintlig. 

Inkopplingen innebär att fjärrvärmens returtemperatur höjs något, framför allt när 

fjärrvärmetillskottet är lågt. Så länge värmepumpens effekttillskott är låg i förhållande 

till det totala effektbehovet kommer dock höjningen att vara liten. 

Kopplingsprincipen är sålunda inte lämplig där värmepumpen har relativt hög effekt 

(bergvärme eller markvärme). Som riktvärde kan sägas att värmepumpens 

effekt inte ska vara högre än 25 % av det totala effektbehovet.





befintlig värmepump där värmepumpens värmeeffekt är högre än ca 25% av byggnadens 

maximala värmebehov. 

Värmepumpens funktioner kan styras med befintlig reglercentral. 

Värmepumpen är inkopplad mot både radiator- och varmvattensystemet. Varmvattnet 

värms momentant i en slingtank. 

Värmepumpen arbetar mot radiatorsystemets framledning efter inställt börvärde. 

När värmepumpens effekt inte räcker till höjs temperaturen med fjärrvärme. SV2 

och SV4 upprätthåller inställt börvärde. 

När temperaturen i slingtanken understiger inställt värde växlar SV3 över flödet till 

varmvattenvärmning. När temperaturen i slingtanken uppnått rätt temperatur styr 

SV3 tillbaka flödet till radiatorsystemet. 

Då varmvattnet värms momentant i slingtanken och varmvattenvolymen i rörslingan 

är liten är risken för legionellatillväxt obefintlig. 

Förvärmningen av tappvarmvattnet innebär att fjärrvärmens returtemperatur höjs 

något jämfört med en konventionell fjärrvärmecentral. Men då effekttillskottet är 

lågt blir höjningen liten 

│ 35


36 │ 


tappvarmvatten och värme 2 



Värmepumpen startar när radiatorsystemets framledningstemperatur underskrider 

inställt börvärde med värmepumpens aktuella kopplingsdifferens och stoppar när 

börvärdet överskrids med värmepumpens kopplingsdifferens. Kopplingsdifferensen 

beräknas kontinuerligt av värmepumpens styrsystem (normalt 2-8°C). 

Om framledningstemperaturen underskrider börvärdet med mer än 5°C under 120 

minuter och flödesvakten visar att flödet genom värmeväxlaren går åt rätt håll öppnar 

SV2 till dess rätt framledningstemperatur uppnåtts. 

När temperaturen i slingtanken understiger 45°C växlar SV3 över flödet till varmvattenvärmning. 

När temperaturen i slingtanken överstiger 47°C styr SV3 tillbaka 

flödet till radiatorsystemet. 

Då värmepumpen är inkopplad parallellt med fjärrvärmeväxlarna har kopplingsprincipen 

förutsättning att ge lika god avkylning av fjärrvärmevattnet som en 

konventionell fjärrvärmecentral. 

Då den ackumulerande vattenvolymen torde bli relativt liten bör kopplingsprincipen 

inte användas om värmepumpens uteffekt är hög (bergvärme, markvärme 

t.ex.). 



är liten är risken för legionellatillväxt obefintlig.





befintlig värmepump. Värmepumpens funktioner kan styras med befintlig reglercentral. 



Värmepumpen arbetar mot radiatorsystemet efter inställt börvärde. När värmepumpens 

effekt inte räcker till höjs temperaturen med fjärrvärme. 

När temperaturen i slingtanken understiger inställt värde växlar SV3 över flödet till 

varmvattenvärmning. När temperaturen i slingtanken uppnått rätt temperatur styr 

SV3 tillbaka flödet till radiatorsystemet. 



är liten är risken för legionellatillväxt obefintlig. 



till det totala effektbehovet kommer dock höjningen att vara liten. 



effekt inte ska vara högre än 25 % av det totala effektbehovet. 

│ 37


38 │ 

10.6. Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 1 

Värmepumpen är enbart inkopplad mot radiatorsystemet. Värmepumpen tar ett 

delflöde från radiatorsystemets returledning och vattnet från värmepumpen eftervärms 

sedan vid behov med fjärrvärme. 


börvärdet med 5°C och stoppar då börvärdet överskrids med 5°C. 

Om radiatorsystemets framledningstemperatur underskrider börvärdet med mer än 

5°C under 120 minuter öppnar SV2 till dess rätt framledningstemperatur uppnåtts. 

Cirkulationspumpen för värmepumpskretsen, P1, är i drift när värmepumpen går. 



till det totala effektbehovet kommer dock inte höjningen att vara så stor. 



effekt inte ska vara högre än 25 % av det totala effektbehovet. 

Kopplingsprincipen är vanligt förekommande när frånluftsvärmepumpar är inkopplade 

på värmesystemet.


10.7. Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 2 

Värmepumpen är enbart inkopplad mot radiatorsystemet. Värmepumpen tar, via 

P1, ett delflöde från radiatorystemets returledning som sedan värms till rätt temperatur 

i eftervärmaren. 

Värmepumpen styrs mot radiatorsystemet efter en kurva enligt principen flytande 

kondensering. Anläggningen styrs enligt nedan: 


börvärdet med 5°C och stoppar då börvärdet överskrids med 5°C. 

Om radiatorsystemets framledningstemperatur underskrider börvärdet med mer än 

5°C under 120 minuter öppnar SV2 till dess rätt framledningstemperatur uppnåtts. 

Eftersom värmepumpen enbart är inkopplad mot radiatorsystemet är anläggningen 

enkel och lättöverskådlig. Värmepumpen arbetar dessutom med låg kondensortemperatur 

vilket innebär att värmefaktorn blir hög. 

Då den ackumulerande vattenvolymen torde bli relativt liten bör kopplingsprincipen 

inte användas om värmepumpens uteffekt är hög (bergvärme, markvärme 

t.ex.). 

Kopplingsprincipen innebär att avkylningen blir lika god som för motsvarande 

anläggning med konventionell fjärrvärmecentral. 

│ 39


40 │ 

10.8. Värmepump för småhus 1 

Värmepumpar i småhus består normalt av en dubbelmantlad varmvattenberedare 

där värmepumpens kondensor avger värme till vattnet i manteln som sedan i sin tur 

värmer varmvattnet. Vattnet i manteln shuntas sedan till rätt temperatur för husets 

värmesystem. 

När effekttillskottet från kondensorn inte räcker till för att hålla rätt temperatur i 

manteln krävs tillsatsvärme i någon form, normalt via en elpatron, men även andra 

värmekällor kan användas. Här används fjärrvärme som tillsatsvärme. 

Värmepumpen startar när temperaturen i manteln understiger inställt minvärde och 

stoppar då temperaturen överskrider maxvärdet. 

Om temperaturen i manteln understiger minvärde under tillräckligt lång tid startar 

fjärrvärmecentralens cirkulationspump. Fjärrvärmecentralens styrventil styrs sedan 

mot temperaturen i manteln. Styrventil och pump stängs när vattnet i manteln nått 

rätt temperatur. 

Inkopplingen av fjärrvärmetillsatsen som ersättning för elpatronen ger en enkel och 

lättförståelig anläggning. Kopplingsprincipen torde dock ge hög returtemperatur 

samtidigt som den låga energiuttaget kommer att ytterligare späda på de problem 

med låga flöden och framledningstemperaturer som ofta redan finns i värmeglesa 

områden. 

Fjärrvärme och värmepumpar är normalt att anse som ”baslastanläggningar” med 

relativt hög investeringskostnad och låga driftkostnader vilket innebär att kombinationen 

i många fall inte är lönsam. För småhus är dessutom de ekonomiska 

marginalerna mindre än för flerfamiljshus. 

Det är därför viktigt att de ekonomiska och tekniska förutsättningarna utreds noggrant 

innan installation av fjärrvärme och värmepump i småhus.



I denna kopplingsprincip är värmepumpen kopplad parallellt med en standardiserad 

fjärrvärmecentral. När värmepumpen inte klarar att hålla rätt temperatur i manteln 

kopplas värmepumpen bort från värme- respektive vattensystemet och fjärrvärmecentralen 

kopplas in. Värmepump och fjärrvärmecentral är alltså inte inkopplade på 

värmesystemet samtidigt. 

Värmepumpen styr på samma sätt som kopplingsprincip 10.8. När temperaturen i 

manteln understiger minvärdet under tillräckligt lång tid kopplar SV3 om till fjärrvärmedrift 

samtidigt som pump P2 stannar och P1 startar. När temperaturen i 

manteln nått rätt temperatur kopplas värmepumpen in igen. 

Anläggningen blir något mer komplicerad än kopplingsprincip 10.8 men kopplingsprincipen 

ger bättre förutsättningar för låga returtemperaturer. Även denna 

kopplingsprincip kommer dock att späda på de problem som redan kan finnas i 

värmeglesa områden. 

Liksom för kopplingsprincip 10.8 är det mycket viktigt att de ekonomiska och tekniska 

förutsättningarna utreds noggrant innan installation. 

│ 41


42 │ 


I denna kopplingsprincip är en fjärrvärmeväxlare kopplad parallellt med värmepumpen 

på radiatorsystemet. Fjärrvärme används endast för tillsatsvärme på radiatorsystemet 

medan en elpatron ger effekttillskott till varmvattenberedning. 

Värmepumpen styrs på samma sätt som kopplingsprincip 10.8 men här används en 

elpatron som tillsatsvärmare. När värmepumpen inte lyckas hålla rätt framledningstemperatur 

vid GT1 öppnar SV4 mot fjärrvärmeväxlaren för att reglera 

framledningstemperaturen. När SV4 öppnar börjar SV2 reglera för att hålla inställd 

temperaturdifferens (defaultvärdet är 3°C) mellan GT3 och GT2. 

Inkopplingen av fjärrvärmetillsatsen som spets för radiatorkretsen ger en enkel och 

lättförståelig anläggning. Kopplingsprincipen ger dessutom goda förutsättningar för 

att ge en låg returtemperatur och då fjärrvärme inte används i de driftfall man normalt 

har problem med lågt flöde och framledningstemperatur torde den vara ett 

bättre alternativ i värmeglesa områden än 10.8 och 10.9. 

Fjärrvärme kommer enbart att användas vid låg utetemperatur och då endast till 

radiatorkretsen vilket innebär att energiuttaget blir lägre samtidigt som elförbrukningen 

blir högre jämfört med 10.8 och 10.9. 

Liksom för kopplingsprincip 10.8 och 10.9 är det mycket viktigt att de ekonomiska 

och tekniska förutsättningarna utreds noggrant innan installation.


11. Fjärrvärme och solfångare 

I takt med ett ökat miljöengagemang och ökade krav på energieffektiva byggnader 

finns det skäl att tro att allt fler solvärmeanläggningar kommer att byggas. I takt 

med detta kommer leverantörer av fjärrvärme allt oftare att ställas inför önskemål 

från kunden att koppla samman solfångare med kundens fjärrvärmecentral. 

Detta dokument ger förslag på hur en kombinerad sol- och fjärrvärmecentral kan 

byggas, men ger inte tillräckligt underlag för att dimensionera en solvärmeanläggning. 

Viss grundläggande förståelse för hur en solvärmeanläggning dimensioneras 

är dock nyttig att ha med sig. 

Inkoppling av solfångaresystem ställer stora krav på korrekt dimensionering av de 

ingående komponenterna. Solfångararean och ett eventuellt värmelager måste anpassas 

dels till varandra och dels till effekt- och energibehovet. 

Det finns två komponenter som gör solvärme lite annorlunda mot de flesta andra 

värmekällor. 

Det finns en mycket tydlig solsäsong, maj till september, vilket gör att 

solfångararean bör anpassas till värmebehovet under denna tid. 

Då en solfångarna ger värme när solen skiner, oavsett det momentana värmebehovet, 

kan solfångararean dimensioneras utifrån två förutsättningar: 1) Anläggningen 

kan byggas utan värmelager, solfångaren ska då dimensioneras efter 

effektbehovet. 2) Solfångaren byggs med värmelager och bör då dimensioneras 

efter energibehovet. 

En solvärmeanläggnings verkningsgrad påverkas kraftigt av arbetstemperaturen 

i solfångarna, högre temperatur ger mindre värme från solfångarna. Solfångarna 

arbetstemperatur, påverkar var solfångarna kopplas in i ett system och 

hur det regleras. 

I värmeglesa områden kommer den låga energiförbrukningen troligtvis att ytterligare 

spä på de problem som ofta redan finns sommartid. 

I redovisade kopplingsprinciper så tas ingen hänsyn till vem som äger solvärmeanläggningen 

vilket kan vara fjärrvärmeleverantören, fjärrvärmekunden eller någon 

helt annan. 

Observera att redovisad lösning är inte den enda användbara utan det finns andra 

alternativ vid val av produkter och placeringen av dessa. 

│ 43


44 │ 

11.1. Primärinkopplad solfångare, leverans till framledningen 

Kopplingsprincipen, retur/fram, innebär att solvärmeanläggningen hämtar det vatten 

som skall värmas från fjärrvärmesystemets returledning och trycker ut det, 

pumpar tillbaka det, med hjälp av P2 på fjärrvärmesystemets framledning. 

P1 startar när solfångarna, GT1, ger en högre temperatur än börvärdet vid GT4. 

P1, solvärmepumpen, går normalt på ett fast varv och ger ett givet flöde. 

P2 och SV2 samverkar för att hålla rätt framledningstemperatur mot fjärrvärmesystemet. 

Den normalt relativt höga framledningstemperaturen ger ett lite ogynnsamt driftsläge 

för en solvärmeanläggning men öppnar för möjligheten att anläggningen kan 

placeras nästan var som helst i ett fjärrvärmenät. Denna driftsprincip ger ingen 

påverkan på fjärrvärmesystemets returtemperatur. 

Oftast är solvärmeanläggningarna så små, i förhållande till nätet, vilket gör att det 

inte behövs ett värmelager. Om fjärrvärmenätet är litet, det finns många solvärmeanläggningar 

eller om sommarpannans lägsta lämpliga värmeproduktion ligger nära 

nätets värmebehov på sommaren kan det vara lämpligt med ett värmelager i systemet. 

Inkopplingssättet kan användas decentraliserat (för anslutningar ute i nätet) eller 

centraliserat (vid pannanläggningen). 

Ett avtal med fjärrvärmeleverantören om leverans av värme till fjärrvärmenätet 

måste dessutom tecknas.


11.2. Primärinkopplad solfångare, leverans till returledningen 

Kopplingsprincipen, retur/retur, innebär att solvärmeanläggningen hämtar det vatten 

som skall värmas från fjärrvärmesystemets returledning med hjälp av pumpen 

P2 och släpper tillbaka det värmda vattnet på returledningen igen. 

P1 startar när solfångarna, GT1, kan ge en högre temperatur än den fjärrvärmens 

returledning har vid GT6. 


P2 och SV2 samverkar för att hålla en lämplig differens mellan GT5 och GT3. 

Solvärmesystemet ger här bara så hög temperatur som solfångarna producerar vid 

de rådande förutsättningarna. Detta ger betydligt bättre förutsättningar för solvärmeanläggningen 

i förhållande till produktion mot framledningen men temperaturen 

i returledningen höjs vilket i de flesta fjärrvärmenät ger negativ påverkan. Har 

fjärrvärmenätet en hög temperatur på returledningen är detta negativt för solvärmeanläggningens 

värmeproduktion. 

Kopplingssättet kan användas decentraliserat (för anslutningar ute i nätet) eller 

centraliserat (vid pannanläggningen). 

En solvärmeanläggning som är kopplad på detta sätt kan kompletteras med ett centralt 

värmelager. 

Ett avtal med fjärrvärmeleverantören om leverans av värme till fjärrvärmenätet 

måste dessutom tecknas. 

│ 45


46 │ 

11.3. Sekundärinkopplad solfångare, enbart tappvarmvatten, 

med värmelager 

Inkoppling av solfångare på husets eget värmesystem ställer stora krav på dimensioneringen 

av solvärmesystemet. Är solfångararean för stor i förhållande till värmebehovet 

på sommaren, då det oftast bara är värmebehov för varmvattenberedning 

och vvc-förluster, kan värmeproduktionen per m² solfångare bli kraftig försämrad. 

Det vanligaste är att solvärmeanläggningen energidimensioneras, d.v.s. byggnadens 

behov av värmeenergi på sommaren ligger till grund för lämplig solfångararea och 

värmelager. Se även system 11.4. 

P1 startar när solfångarna, GT1, kan ge en högre temperatur än vad temperaturen är 

i värmelagret vid solvärmeväxlaren, GT6. 


När temperaturen i värmelagret, GT13, är högre än vvc-returen, GT14, öppnar 

ventil SV4 mot värmelagret. 

SV3 reglerar varmvattentemperaturen från värmelagret mot ett börvärde vid GT4. 

Varmvattnet kan värmas i interna värmeväxlare så som figuren visar vilket ger en 

robust anläggning med enkla reglerfall. En yttre värmeväxlare kan också användas 

med det ställer större krav på bra reglerutrustning och övervakning . 

Fjärrvärmecentralen bör vara parallellkopplad. Används två- eller trestegskopplade 

centraler måste andra hänsyn tas.


11.4. Sekundärinkopplad solvärme, enbart tappvarmvatten, 

utan värmelager 

Inkoppling av ett solfångare på husets eget värmesystem ställer stora krav på dimensioneringen 

av solvärmesystemet. Är solfångararean för stor i förhållande till 

värmebehovet på sommaren, då det oftast bara är värmebehov för varmvattenberedning 

och vvc-förluster, kan värmeproduktionen per m² solfångare bli kraftig 

försämrad. 

Om inte så stor andel av värmebehovet skall täckas med solvärme eller det inte 

finns plats för ett värmelager kan solfångararean effektdimensioneras. Solvärmeanläggningar 

utan värmelager måste anpassas till effekttillskottet från solen och till 

effektbehovet. I princip måste anläggningen anpassas till det driftfall där solens 

effekttillskott är som störst samtidigt som effektbehovet är lågt. Se även system 

11.3 

P1 startar när solfångarna, GT1, kan ge en högre temperatur än vad temperaturen 

vid GT5 ev kompletterat med en minimitemperatur (ex ej under lufttemperaturen, 

GTute). 


När temperaturen vid GT2 är högre än vvc-returen, GT14, öppnar ventil SV4 mot 

värmelagret. 


Solvärmesystem utan värmelager ger normalt en mycket låg andel av det totala 

värmebehovet men är anläggningen rätt dimensionerad så kan den ge stort värmetillskott 

per m² solfångare. De stora värmetillskotten är framför allt beroende på att 

arbetstemperaturen i solvärmekretsen är låg under nästan hela driftstiden. 

Fjärrvärmecentralen bör vara parallellkopplad. Används två- eller trestegskopplade 

centraler måste andra hänsyn tas. 

│ 47


48 │ 

11.5. Sekundärinkopplad solvärme, med värmelager, kopplad 

till både tappvarmvatten och värme 

Inkoppling av ett solfångare på husets eget värmesystem ställer stora krav på dimensioneringen 

av solvärmesystemet. Är solfångararean för stor i förhållande till 

värmebehovet på sommaren kan värmeproduktionen per m² solfångare bli kraftig 

försämrad. 

Även om uppvärmningsbehovet under den soliga delen av året normalt är lågt, kan 

det i vissa fall finnas ett värmebehov även sommartid. Värmebehov kan t.ex. uppstå 

om byggnaden är försedd med sorbtionskyla, har golvvärmesystem med krav på 

att hålla en viss yttemperatur eller tilluft som måste förvärmas. 

P1 startar när solfångarna, GT1, kan ge en högre temperatur än vad temperaturen är 

i värmelagret vid, GT6. 


När temperaturen i värmelagret, GT13, är högre än vvc-returen, GT14, öppnar 

ventil SV4 mot värmelagret. 


När temperaturen vid GT2 är högre än vvc-returen, GT14, öppnar ventil SV4 mot 

värmelagret. 


När temperaturen vid GT4 är högre än vid GT15 Ställer SV5 om samtidigt som P4 

startar. SV6 arbetar mot att hålla rätt temperaturnivå vid GT16, radiatorsystemets 

framledningstemperatur. 

Det redovisade systemet ovan gäller främst större fastigheter där det totala flödet i 

värmesystemet är mycket större än vad som används under sommaren och vad som 

är rimligt att dimensionera upp solvärmekretsen för.


11.6. Solfångare för småhus, enbart tappvarmvatten, med 

värmelager. 

För villor finns det två huvudalternativ för en solfångaranslutning. Det är tekniskt 

möjligt att ansluta solvärmesystemet på primärsidan på samma sätt som för större 

fastigheter men tekniken blir relativt dyr om anslutningen skall göras mot framledningen. 

Systemet som redovisas ovan bygger på standardiserade och på marknaden vanligt 

förekommande produkter. Byggnaden ansluts med en vanlig fjärrvärmecentral och 

solfångaren kopplas till ett värmelager, i detta fall en ackumulatortank som är förberedd 

för solfångare. 

Solvärmesystemets cirkulationspump, P1, styrs efter temperaturdifferensen mellan 

solfångarna, GT1, och värmelagret, GT2. 

Varmvattenflödet går alltid genom tanken men för att inte få för hög varmvattentemperatur 

så måste SV3 (oftast en termisk ventil) reglera varmvattentemperaturen 

från värmelagret till inställt börvärde. 

Det finns andra alternativ men detta är ett robust och väl beprövat alternativ 

│ 49


50 │ 

11.7. Solfångare för småhus, med värmelager, kopplat till både 

tappvarmvatten och värme. 

De flesta solvärmesystem för villor är överdimensionerade vilket innebär att de, 

förutom att ge värme för varmvattenberedning, även kan ge värme till värmedistributionssystemet. 

Framför allt används i många villor golvvärmesystem som är i 

drift även på sommaren av komfortskäl. 

Solvärmesystemets cirkulationspump, P1, styrs efter temperaturdifferensen mellan 

solfångarna, GT1, och värmelagret, GT2. 

SV3 reglerar varmvattentemperaturen från värmelagret till inställt värde, SV3 är 

oftast termisk. 

När temperaturen i värmelagrets övre del, GT3, är högre än radiatorreturen, GT4, 

öppnar ventil SV1 mot värmelagret. 

SV2 och fjärrvärmecentralens ventil arbetar i sekvens och reglerar utgående radiatortemperatur. 

Huvuddelen av systemet bygger på standardiserade system, se system 11.6, och är 

kompletterat med vanligt förekommande produkter. Alternativet är mer komplext 

än 11.6 men kan ge ett större solvärmetillskott.


12. Industrisystem 

12.1. Luftaggregat direktanslutet till fjärrvärme systemet 

Den här typen av koppling förekommer vid industrier, spannmålstorkar, förrådsbyggnader 

och bergrum för att ge några exempel. Installationen är enkel men kräver 

att luftaggregatets batteri har fjärrvärmesystemets tryckklass och skall behandlas 

som en värmeväxlare. 

Luftspjället för uteluft skall vara helt tätande i stängt läge. Dessutom skall spjället 

vara försett med fjäderåtergång till stängt läge vid strömbortfall. 

Dimensioneringsdata för luft/vattenbatteri är i fjärrvärmeledningens tillopp 100 o C 

och i returledningen 30 o C. Batteriet skall också klara 40% av sin dimensionerande 

effekt vid en temperatur på 65 o C i fjärrvärmeledningen. 

Det är viktigt att ha en god frysskyddsfunktion även om batteriet normalt aldrig ska 

utsätts för lufttemperaturer under 0 o C. 

Luftaggregatet med utrustning är en fjärrvärmecentral och placeras vanligtvis i 

fjärrvärmerummet. 

Batteriet måste hålla fjärrvärmeklass enligt F:101. 

│ 51


52 │ 

12.2. Återvinning anslutet till radiatorsystemet 

Den här typen av koppling förekommer vid anläggningar där man har överskottsvärme 

av relativt hög temperatur, t.ex. kylvatten från kompressorer. 

Värmeväxlaren på återvinningssystemet är parallellkopplad med fjärrvärmeväxlaren 

på radiatorsystemet. Cirkulationspumparna P1 och P2 är differenstrycksstyrda 

och går kontinuerligt. 

SV2 styr mot GT1 och höjer vid behov framledningstemperaturen till radiatorsystemet. 

Kopplingsprincipen innebär att värme från återvinningssystemet går oreglerat till 

radiatorsystemet. Om inkopplingen orsakar oönskad övertemperatur kan systemet 

kompletteras med kylare på radiatorsystemet. Alternativt kan temperaturen från 

återvinningsanläggningen temperaturregleras.


13. Symbolsammanställning 

│ 53


54 │ 

14. Referenser 

Vissa av de kopplingsprinciper som beskrivs i rapporten är så pass komplicerade 

att de kräver en mer utförlig funktionsbeskrivning än den redovisade. Andra kopplingsprinciper 

kan ställa särskilda krav på dimensionering av ingående komponenter 

eller kräva att särskild hänsyn tas till placering av solfångare eller liknande. 

För att underlätta för läsaren redovisas här källan till de kopplingsprinciper som 

tillkommit sedan förra versionen av rapporten. Observera att källan till kopplingsprincipen 

inte nödvändigtvis är upphovsmannen, inte heller den enda som 

besitter kunskap om den. 

Kopplingsprincip 2.5 ”Tvåstegskoppling ansluten till fjärrvärmens returledning” 

är baserad på en fjärrvärmecentral som är installerad i Umeå. Kopplingsprincipen 

finns utförligt beskriven i Daniel Hedmans examensarbete. ”Utnyttjande av fjärrvärmereturen 

för uppvärmning av bostäder” utgiven av Umeå Tekniska Högskola 

2005. 

Kopplingsprincip 10.1 ”Värmepump med värmelager, kopplad till både varmvatten 

och värme” är konstruerad av Anders Svanäng, Driftec AB i Handen. Kopplingsprincipen 

beskrivs i Svensk fjärrvärmes rapport 2003:94 ”Kopplingsprinciper för 

fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump” (där den benämns ”A1”). 

Kopplingsprinciperna 10.2, 10.3 och 10.5 är kopplingsprinciper som används av 

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Kontaktperson under projektet 

var Hans Lund. 

Kopplingsprincip 10.4 ”Värmepump utan värmelager, kopplad till både tappvarmvatten 

och värme 2” baseras på ”systemlösning 3030” som den beskrivs i IVT:s 

”Systemhandbok”. 

Kopplingsprincip 10.6 ”Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 

1” beskrivs i Svensk fjärrvärmes rapport 2003:94 ”Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral 

och frånluftsvärmepump” (där den benämns ”C2”). 

Kopplingsprincip 10.7 ”Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 

2” beskrivs i Svensk fjärrvärmes rapport 2003:94 ”Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral 

och frånluftsvärmepump” (där den benämns ”C1”). 

Kopplingsprincip 10.8 ”Värmepump för småhus 1” baseras på IVT:s 

”Fjärrvärmemodul, IVT 630” 

Kopplingsprincip 10.9 ”Värmepump för småhus 2” baseras på NIBES:s 

”Fjärrvärmemodul FJVM 200” 

Kopplingsprincip 10.10 ”Värmepump för småhus 3” baseras på IVT:s 

”Frånluftsvärmepump med inbyggd fjärrvärmeväxlare, IVT 633” 

Kopplingsprinciperna 11.1 till 11.7 (solvärme). Baseras på befintliga anläggningar 

som konstruerats av Gunnar Lennermo på Energianalys AB i Alingsås. 

Kopplingsprincip 12.2 ”Återvinning anslutet till radiatorsystemet” baseras på en 

fjärrvärmecentral som är installerad i Telge Näts fjärrvärmenät i Nykvarn. Anläggningen 

byggdes i samarbete mellan bl.a. Telge Nät AB och YIT Sverige AB.


Tekniska bestämmelser 

Fjärrvärmecentralen F:101 

Utförande och installation 

Fjärrkylecentralen F:102 

Utförande och installation 

Certifiering av fjärrvärmecentral F:103-3 

Program för provning och kontroll 

Värmemätare F:104 

Tekniska branschkrav och råd om mätarhantering 

Provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare F:109 

Värmemätare F:111 

Dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus 

Rapporter 

Din fjärrvärmecentral 2004:1 

Handbok för dig som sköter huset 

Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar 2004:2 

Regler och råd för riskbedömning 

Fjärrvärmecentralen 2004:3 

Kopplingsprinciper 

Magnetisk-Induktiv flödesmätare 1993 

Ultraljudsflödesmätare 1994 

Underhållsystem för fjärrvärmecentralen 1998:5 

Kravspecifikation att använda vid upphandling 

Fjärrkommunikation för energiföretag 1997:3 

_________________________________________________________________ 

Publikationer 

Publikationer kan beställas av Förlagsservice på telefon 026-24 90 00 eller fax 026-24 90 10. 

Aktuell förteckning finns även på Svensk Fjärrvärmes hemsida 

www.fjarrvarme.org 

│ 55

Hämta - Svensk Fjärrvärme

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?