Övervikt, fetma och tandhälsa hos barn och ... - Nordisk Nutrition

Övervikt, fetma
och tandhälsa hos
barn och ungdomar
– kostvanor gemensam nämnare
>> text: AnitA Alm, odont dr, Specialistkliniken för barn- och ungdomstandvård, Kärnsjukhuset, Skövde. anita.alm@vgregion.se
StAffAn mårild, docent, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Akademin, Göteborg.
Sedan början av 1980-talet
har förekomst av övervikt
och fetma ökat mycket
påtagligt bland barn internationellt,
såväl i traditionellt rika och
utvecklade länder som fattiga länder.
Även i Sverige har en markant ökad
förekomst påvisats. Ökningen de
senaste decennierna har varit större
hos barn än hos vuxna (1). Idag är
cirka 18 procent av svenska tioåriga
barn överviktiga och mellan tre till
fem procent har fetma (2). Det finns
dock tecken som pekar på att den
ökande trenden håller på att stanna
upp, men om detta verkligen innebär
en vändning är oklart. Trender av
denna typ måste studeras under långa
tidsperioder för att man skall kunna
urskilja förändringar.
Samband BMI – karies
Sambandet mellan kost och karies
har undersökts och påvisats i ett stort
antal studier under senare hälften av
1900-talet. Samband mellan över-
vikt/fetma och karies har däremot
inte uppmärksammats i forskningen
förrän under senare år och antalet
studier inom området är hittills få
och resultaten motsägelsefulla, vilket
framgår av en översiktsartikel från
2006 (3).
Sedan dess har det dock publicerats
flera studier som visar en koppling
mellan högre BMI och ökad förekomst
av karies (4-6). I en nyligen
publicerad svensk studie visades till
exempel att ungdomar med övervikt
och fetma hade signifikant högre förekomst
av kariesangrepp på tändernas
kontaktytor jämfört med normalviktiga
ungdomar (Figur 1) (6). Fler
studier behövs dock för att utvärdera
sambanden mellan BMI och karies,
speciellt som det även finns nyare
studier där samband mellan BMI och
kariesförekomst inte noterats (7).
En svaghet hos många studier är
att karies diagnostiserats endast med
en klinisk undersökning utan röntgenbilder,
vilket innebär att många
>> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
>> LEDARE
Både karies och fetma är multifaktoriella sjukdomar associerade till bland annat kostvanor
och socioekonomiska faktorer. Vissa studier tyder på att det finns ett samband mellan BMI
och kariesförekomst, även om resultaten inte är entydiga. Övervikt är också kopplat till ökad
förekomst av tanderosioner och tandlossning. Kostråden för en god tandhälsa är till stora
delar desamma som för att förebygga övervikt och fetma, där en god måltidsordning
samt ett minskat intag av läsk och godis utgör en central del.
kariesangrepp missas. Samband
mellan övervikt/fetma och karies har
dock iakttagits i två studier där karies
diagnostiserats med hjälp av röntgenbilder
(6, 8).
Mer bakterier och mindre saliv
I en svensk studie fann man att
kvinnor med fetma hade tio gånger
mer ”kariesbakterier” än normalviktiga
(9). Det finns också vissa
belägg för att salivsekretionen är
lägre hos individer med högt BMI
(10). Dessa skillnader skulle kunna
förklara eventuella samband mellan
vikt och kariesförekomst. Avseende
salivsekretion finns dock ännu inte
några publicerade studier på barn och
ungdomar.
En annan uppenbart möjlig förklaring
är att personer med fetma äter
mer sockerrika produkter jämfört
med normalviktiga. Framförallt intag
av söta kaloririka drycker har uppmärksammats
som en risk för både
sämre tandhälsa och ökad kroppsvikt
»
Nordisk Nutrition 3 • 2009 25

TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
Tandläkare mot
godis och läsk
Sedan 2004 har Sveriges Tandläkarförbund
drivit den landsomfattande
kampanjen ”Tandläkare
mot godis och läsk”.
Bakgrunden till initiativet var
en stark oro över den ökande
konsumtionen av godis och läsk
bland barn och ungdomar. En av
målsättningarna är att skolorna
ska sluta sälja läsk, godis eller
annat sött till eleverna. Läs mer
på www.tandlakarforbundet.se.
(11, 12). I Sverige har konsumtionen
av läskedrycker under en knapp
30-årsperiod ökat från 30 liter per
person och år till 86 liter. Studier av
barns matvanor visar att mer än hälften
dricker saft eller läsk dagligen.
American Academy of Pediatrics
gav 2004 ut ett policydokument där
man pekade ut ”soft drinks in school”
som ett stort hälsoproblem med
bland annat risk för övervikt/fetma,
bristsjukdomar och karies.
Tanderosion och tandlossning
Läskkonsumtion kan också vara en
riskfaktor för tanderosion, eftersom
vissa läsksorter har lågt pH och
en frätande förmåga på tänderna.
Personer med fetma har dessutom
ofta mer sura uppstötningar jämfört
med normalviktiga, och kan därför
betraktas som en riskgrupp avseende
tanderosion.
Studier tyder även på att unga
vuxna med fetma löper ökad risk för
tandlossning. En svensk studie visade
att ungdomar mellan 13 och 24 år
med övervikt och fetma hade flera
tecken på inflammerade tandköttsfickor
jämfört med ungdomar med
26 Nordisk Nutrition 3 • 2009
7
6
5
4
3
2
1
0
Totala antalet kariesskador
Tidigare lagad kariesskada och
kariesskador som behöver åtgärdas
Normalvikt Övervikt Fetma
Figur 1. Fördelning av totala antalet kariesangrepp och fyllningar på tändernas kontaktytor
hos 15-åriga ungdomar med normalvikt, övervikt och fetma (7). Antalet totala
kariesangrepp inkluderar även ytliga kariesskador, så kallad initialkaries, som inte behöver
åtgärdas med lagning.
normal kroppsvikt (13). Sambandet
kan möjligen förklaras av att
det i fettvävnaden finns celler som
insöndrar inflammationshöjande ämnen.
Det är dock ännu oklart om den
låggradiga systemiska inflammationen
som fetma ofta orsakar kan bidra till
ökad risk för lokala inflammationer.
Förebyggande insatser viktiga
Det är viktigt med behandlande insatser
för de individer som har fetma,
men det är också viktigt att arbeta
med förebyggande och hälsofrämjande
strategier för att på lång sikt och
på populationsnivå begränsa problemen
kopplade till ökande fetma.
Fetma hos barn kan orsakas av många
faktorer.
Det råder dock enighet om att
inverkan av vår moderna ”fetmaframkallande”
miljö är den helt
överskuggande orsaken till den ökade
förekomsten av fetma och övervikt
som ägt rum sedan 1980- talet. Fokus
bör därför läggas på denna faktor. I
analogi med farorna i trafiken bör
barn skyddas från den farliga miljö
vi lever i. TV-reklam, speciellt för
”skräpmat”, bör inte riktas till barn
och förskolor och skolor bör vara
föredömen för hälsosam livsstil.
Det är viktigt att arbeta för att
de miljöer där barn vistas främjar
hälsosamma vanor. Samarbete ”över
gränserna”, till exempel mellan kommun,
hälsovård, sjukvård, tandvård
och intresseorganisationer behöver
prioriteras (2). Målet måste vara att
tidigt etablera goda matvanor.
Huruvida övervikt och fetma är en
fristående riskfaktor för sämre tandhälsa
återstår att fastställa. Däremot
är det klart att de kostråd som ges för
god munhälsa och viktreduktion är
till stora delar lika. I båda fallen ligger
stort fokus på en bra måltidsordning
och minskad sötsakskonsumtion. ••
Referenser
1. Neovius M, et al. Prevalence of obesity in
Sweden. Obes Rev 2006; 7: 1-3.
2. www.vgregion.se/beslutstodfetma.
3. Kantovitz KR, et al. Obesity and dental
caries--A systematic review. Oral Health Prev
Dent 2006; 4: 137-44.
4. Gerdin EW, et al. Dental caries and
body mass index by socio-economic status in
Swedish children. Community Dent Oral
Epidemiol. 2008;36:459-65.

För både övervikt och tandhälsa är en minskad sötsakskonsumtion viktigt. Målet bör vara att
tidigt etablera goda matvanor.
5. Bailleul-Forestier I, et al. Caries experience
in a severely obese adolescent population. Int J
Paediatr Dent 2007; 17: 358-63.
6. Alm A, et al. Body adiposity status in teenagers
and snacking habits in early childhood
in relation to approximal caries at 15 years of
age. Int J Paediatr Dent 2008; 18: 189-96.
7. Kopycka-Kedzierawski DT, et al. Caries
status and overweight in 2- to 18-year-old
US children: findings from national surveys.
Community Dent Oral Epidemiol 2008; 36:
157-67.
8. Hilgers KK, et al. Association between
childhood obesity and smooth-surface caries
in posterior teeth: a preliminary study. Pediatr
Dent 2006; 28: 23-8.
9. Barkeling B, et al. Intake of sweet foods and
counts of cariogenic microorganisms in relation
to body mass index and psychometric variables
Body mass index
in women. Int J Obes Relat Metab Disord
2002; 26: 1239-44.
10. Flink H, et al. Prevalence of hyposalivation
in relation to general health, body mass index
and remaining teeth in different age groups
of adults. Community Dent Oral Epidemiol
2008; 36: 523-31.
11. Harrington S. The role of sugar-sweetened
beverage consumption in adolescent obesity: a
review of the literature. J Sch Nurs 2008; 24:
3-12.
12. Marshall TA, et al. Dental caries and
childhood obesity: roles of diet and socioeconomic
status. Community Dent Oral Epidemiol
2007; 35: 449-58.
13. Lundin M, et al. Correlation between
TNFalpha in gingival crevicular fluid and
body mass index in obese subjects. Acta
Odontol Scand 2004; 62: 273-7.
Body mass index, BMI, är ett mått på förhållandet mellan vikt och längd, och
beräknas genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslängden
(meter) i kvadrat (BMI = kroppsvikt/kroppslängd²). Enheten för BMI blir alltså
kg/m². Hos vuxna definieras vanligen övervikt som BMI mellan 25 och 29.9 och
fetma som BMI över 30. Eftersom barn växer på längden under uppväxten
varierar BMI med åldern. Därför används ålders- och könsspecifika värden
på BMI för att avgränsa normalvikt, övervikt och fetma hos individer under
18 år. Exempel: BMI 24 hos en tioårig pojke används som gränsvärde för att
avgränsa fetma i denna ålder.
Nordiskt
nyckelhål
NOTIS: Den 17 juni införde
Norge och Danmark nyckelhålsmärkning,
med samma
regler som Sverige. Samtidigt
skärptes villkoren för att få
sätta nyckelhålet på produkterna.
Nyckelhålsmärkt mat
innehåller mindre fett, socker
och salt än andra livsmedel av
samma typ. Bröd, pasta och
andra spannmålsprodukter
ska dessutom innehålla en
viss mängd kostfiber, och
enligt de nya reglerna också
en viss andel fullkorn. För
mjukt bröd har tillåten
sockermängd i halverats i den
nya föreskriften. De gamla
reglerna får tillämpas fram
till 17 december 2010.
Både Norge och Danmark
utvärderade olika märkningsalternativ
innan de beslutade
sig för att använda nyckelhålet.
En avgörande orsak var
att nyckelhålet bedömdes
vara den märkning som gör
det enklast för konsumenterna
att välja hälsosam mat.
Det är frivilligt att använda
nyckelhålet och de
som väljer att göra det ska
tillämpa nyckelhålkriterierna
på ett korrekt sätt. Symbolen
är gratis och finns att ladda
ner från Livsmedelsverkets
webbplats. Där finns också
ett profilprogram som bland
annat visar exempel på korrekt
och felaktig användning
av symbolen. ••
Läs mer på:
www.nyckelhalet.se
Nordisk Nutrition 3 • 2009 27