Tjust Släktforskarförening Wåra Rötter

Släktforskningens 

dag sid. 4 

Carolina på Blekhems slott sid. 12 

Wåra Rötter 

Tjust Släktforskarförening 

Nummer 2 • 2013 • Årgång 27 

Den 

mångsidige 

forskaren 

Erik Havton sid. 10 

Boken om Odensvi berättar om socknen 

sidan 6

Tjust 

Släktforskarförening 

2 

Ordförande: Hans Wiberg 

tel: 0490 - 214 28 

e-post: hans.viberg@telia.com 

Sekreterare: Valdy Svensson 

Tel. 0490 - 188 18 

e-post: valdy.svensson@bredband.net 

Kassör: Ann Persson 

Tel. 070 - 334 98 27 

e-post: kassor@tjustanor.com 

Föreningens adress: 


c/o Stadsbiblioteket 

Box 342 

593 24 Västervik 

Postgiro: 494 76 67 - 4 

Föreningens org. nr: 833600 - 7128 

Medlemsavgift 150 kr./år 

Familjemedlem 50 kr./år 

Internetadress: www.tjustanor.com 

Redaktörer för Wåra Rötter: 

Hans Wilensjö 

Kristinebergsgatan 2 T 


Tel. 0490 - 321 46 

e-post: hasse@wilensjo.se 

Eva Johansson 

Helgerum Berggård 

590 93 Gunnebo 

Tel. 0490 - 138 19 

e-post: eva@evagun.se 

Tor Wiklund 

Kolsebro Ekdalen 

597 97 Åtvidaberg 

Tel. 0120 - 202 59 

e-post: torwiklund@gmail.com 

Wåra Rötter nr 3 – 2013 

kommer i september 

Wåra Rötter 2/2013 

Material senast 

15 augusti 2013 

Omslagsbild: 

Hårnålskurvan fanns tidigare vid Strömstad, 

vägen mellan Gamleby och Odensvi. 

Foto: 

Carl-Erik Carlsson 

Upplaga: 

600 exemplar 

Utgivning: 

4 gånger per år 

Tryck: 

Östkustens Tryckeri AB, Västervik 

Ordföranden har ordet 

En uppmaning: Om föreningen i fortsättningen ska ha så höga ambitioner att kunna 

sätta ihop ett meningsfullt månadsprogram och även anordna Gamlebyveckan behövs 

fler som engagerar sig i föreningens arbete med att hitta föredragshållare eller föreläsare 

till Gamleby. Det är ett digert arbete för styrelsen att kunna hitta något som faller alla i 

smaken på våra månadsmöten. 

Så till det roliga: Efter ett medlemstapp före årsskiftet så har vi lyckats med att få nya 

medlemmar. Nu är vi tillbaka på det antal vi var vid ingången av 2012. 

I övrigt önskar jag alla en skön och varm sommar. Vi kommer tillbaka med nya krafter 

efter sommaren. 

Hans Wiberg 

Margareta Lundqvist 

Skyttegatan 12 B 


Inger Didriksson 

Viborgsgatan 21 


Nils Thüring 

Bodalsvägen 22 

181 36 Lidingö 

Ingemar Niklasson 

Gullregnsvägen 121 A 

224 56 Lund 

Bert Petersson 

Johannesbergsvägen 17 


Nya medlemmar 

Birgitta Nilsson 

Nedre Norrbackagatan 1 


Anita Pettersson 

Östersjövägen 42 A 


Bertil Lindgren 

Mostavägen 6 

749 70 Fjärdhundra 

Yvonne Nilsson 

Sahultsvägen 8 

590 91 Hjorted 

Martin Danielsson 

Björnsholm, Sågartorp 3 

594 93 Björnsholm 

Elisabet Johansson 

Midgård 9 D 


Monica Höjenberg 

Torpa Gård 228 

694 94 Vretstorp 

Magnus Bäckmark 

Svinningevägen 38 

184 92 Åkersberga 

Bo och Margareta Zeijlon 

Allén 3 B 


Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter! 

Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar. 

Nya tidskrifter har kommit under våren, finns i 

forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com 

Sid. 2 

INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET 

Ordförande har ordet. Nya medlemmar. 

Sid. 3 Årmötet 2013. Genvägar till DNA-forskning. 

Sid. 4 Släktforskardagarna. Utflykt till Kalmar museum. 

Sid. 5 Enkät. Tips på hemsidor för släktforskare. 

Sid. 6-8 Bygdeforskning över Odensvi socken. 

Sid. 9 Föredrag om släktforskning på nätet. Har du anor i Säbrå? 

Varför skriva om din släktforskning. 

Sid. 10-11 Den mångsidige forskaren Erik Havton. 

Sid. 11 Skänk lotterivinster. Besök på landsarkivet i Vadstena. 

Sid. 12-13 Carolina var amma på Blekhems slott. 

Sid. 14 Boktips till släktforskare. 

Sid. 15 Riksarkivet. Förbundsnytt. 

Sid. 16 Program hösten 2013. Resa till Släktforskardagarna i Köping. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras 

om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd 

av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i 

artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.

Årsmötet hölls den 13 mars 

Ordförande Hans Wiberg hälsade cirka 

40 medlemmar välkomna till 2013 

års årsmöte på Utkiken. Efter parentation 

för avlidna medlemmar hölls 

årsmötesförhandlingar. Till att leda 

årsmötet utsågs K G Andersson samt 

ordinarie sekreterare Valdy Svensson. 

Ur verksamhetsberättelsen noterades 

att föreningen har 555 betalande medlemmar. 

Släktforskningens dag 17 mars 2012 var 

mycket välbesökt, kursveckan i Gamleby 

hade 29 nöjda deltagare, sex studiecirklar 

har genomförts i samarbete med studieförbundet 

Vuxenskolan. En skrivarkurs 

har hållits i egen regi med Eva Johansson 

som ledare under hösten. 

Förbundets släktforskarstämma i Gävle 

representerades av Hans Wiberg på ordförandekonferensen, 

Eva Johansson på 

redaktörskonferensen och Hans Wilensjö 

på cirkelledarkonferensen medan Leif 

Pettersson medverkade som försäljare på 

förbundets bokhandel. 

Tidningen Wåra Rötter har utkommit 

med 4 nummer under året. Föreningens 

hemsida www.tjustanor.com är välbesökt. 

Den ekonomiska redogörelsen genomgicks 

och visar att föreningen har god 

ekonomi och styrelsen fick ansvarsfrihet 

för det gångna året. 

En fråga ställdes om att föreningen under 

året har ett minus i ekonomin, vilket 

förklarades med att under året har datorer 

och tillhörande utrustning inköpts till vår 

forskarlokal. Även CD-skivor för sökhjälp, 

inklusive flerlicenser, har inköpts 

under året. Behovet täcker nu för ganska 

lång tid framåt och föreningen kan därmed 

hålla släktforskarkurser med god lärarhandledning. 

Val och tack 

Val till styrelsen. Ny i styrelsen tilllika 

kassör utsågs Ann Persson, medan 

Hans Wiberg kvarstår som ordförande, 

Karl-Axel Karlsson som vice ordförande, 

Valdy Svensson sekreterare och Kerstin 

Johansson som vice sekreterare. Suppleanter 

är Nils Ottervik och Jan Hansson. 

Kaffe- och lotterikommittén och redaktionen 

för Wåra Rötter tackades för gott 

utfört arbete under året med blommor. 

Våra två medarbetare Kerstin Johansson 

och Leif Pettersson tackades med blommor 

för gott arbete och att de förmedlar 

sin kunskap till våra medlemmar som söker 

forskningshjälp i lokalen. Blomstercheck 

tilldelades den avgående kassören 

då hon inte kunde delta på årsmötet. 

Gun-Britt Tjäder tackade föreningens 

styrelse och dess medarbetare för god 

Genvägar till DNA-forskning 

Funderar du på DNA-test? Magnus Bäckmark, 

med rötter i Tjust, har skrivit en 

handbok om DNA-forskning. 

Här förklarar han vad det innebär och 

hur det går till med jämförande DNAforskning, 

och hur det kan visa släktsamband 

mellan människor som lever idag. 

Boken heter ”Genvägar”. 

I nummer 2 av Genealogiska föreningens 

tidskift Släkt och hävd 2012 skriver 

Magnus Bäckmark en artikel i ämnet. Där 

berättar han om hur testen går till, förklarar 

en del termer som används, hur man 

fastställer resultaten och vad de visar. Här 

finns flera exempel, bland annat ett från 

Lofta. 

ledningsförmåga och önskade ett lika bra 

år 2013 som 2012. K G Karlsson avtackades 

med blommor för väl genomfört ordförandeskap 

under mötet av ordföranden 

Hans Wiberg. 

Föredrag om fem bröder 

Efter mötet berättade Marcus Brännström 

om sina förfäder, de fem envisa 

och kreativa bröderna från hans hembygd 

Ullbergsträsk utanför Skellefteå. Se hans 

enkätsvar på sidan 5. 

Marcus Brännström avtackades med 

blommor av ordföranden för sin intressanta 

och roliga berättelse. 

Föreningen bjöd på smörgås med kaffe 

och ett större lotteri med en hemvävd 

handvävd matta fick avsluta årsmöteskvällen. 

Mattan vanns av vår nya kassör 

Ann Persson. 


Nya styrelsen för Tjust släktforkarförening samlad inför ett nytt års arbete. Från vänster 

Ordförande Hans Wiberg, sekreterare Valdy Svensson, ledamöterna Jan Hansson, 

Kerstin Johansson, Karl-Axel Karlsson och den nya kassören Ann Persson. 

Foto: Hans Wilensjö. 

Magnus Bäckmark beskriver här hur 

han efter DNA-prov fick träff på Sylvia 

Salomon i USA, och att de delar 0,18 procent 

av sitt DNA, vilket tyder på ett släktskap. 

När de jämförde sina anor visade 

det sig att de båda två har anor i Tjust via 

en familj i Dynestad i Lofta. Sylvia kommer 

från Johan Larsson född 1751 och 

Magnus från dennes syster Lisa Larsdotter 

född 1756. Sylvias farmors far Johan 

Victor Carlsson utvandrade. Han var född 

i Gamleby 1862. 

I och med att båda tagit DNA-prov 

finns resultaten sparade i databaser och 

kan matchas mot andras resultat. 

Magnus Bäckmarks släktforskning kan 

du läsa om på hans hemsida hem1.passagen.se/gronstub/Anor/smaland.htm 

Wåra Rötter 2/2013 3

Soldatforskning drog besökare 

på Släktforskningens dag 

Årets tema soldatforskning visade 

sig vara av stort intresse för dem som 

besökte vår släktforskarsal på Släktforskningens 

Dag den 16 mars. De som 

sökte sina rötter i form av soldater i sin 

släkt fick denna dag stor lön för mödan. 

Redan 1986 så påbörjade Lars Oswald, 

med medhjälpare, en mindre kartläggning 

av vilka soldater som tillhört norra Kalmar 

län. Idag är resulterat i en stor pärmsamling 

i Tjust Släktforskarförenings lokal 

med över 50 välfyllda pärmar där det 

är synnerligen lätt att hitta sina soldater i 

sin egen släkt. Ja, inte bara ett namn utan 

oftast hela familjen. 

Även södra delarna av Östergötland 

och i Kinda finns med och är mycket lätt 

sökbart i klubblokalen. Systemet är upplagt 

efter socknar, därefter ligger soldattorpen 

i bokstavsordning, namnen på soldaterna, 

vilket nummer soldattorpet hade 

och vilket kompani soldaten tjänstgjorde 

i. I samlingen ingår även båtsmän och ryttare 

från förr. 

Guldgruva för släktforskare 

Har man bara kommit så långt, att man 

vet socken och kanske vilket soldattorp 

soldaten troligen bodde och arbetade på, 

ja då är det rena guldgruvan för oss släktforskare. 

När man väl hittar så långt får 

man reda på koordinaterna, på var torpet 

låg om det är rivet eller kanske rent 

av ännu finns kvar. Så långt bak det nu 

4 


går att söka, oftast till Gustav Vasas dagar, 

finns här angivet år för år fram till 

1890-talet då soldattorpen upphörde, för 

allmän värnplikt. 

Nu är det bara att slå upp sin soldat och 

här får man då fram när soldaten föddes, 

vilket namn han hade innan han blev soldat, 

soldatnamnet, när han blev antagen 

till tjänst i sitt kompani, och när han avskedas, 

kanske på grund av sjukdom eller 

om han omkommit i krig. När soldaten 

dör i tjänst anges oftast dödsorsak. 

Familjeförhållanden 

Inte bara om själva soldaten får man 

uppgifter om, utan också om hans hustru 

när hon är född, giftermål och när hon 

dör. Många soldater förbrukade även flera 

hustrur där ofta dödsorsaken är barnsbörd. 

Det förekommer även anteckningar 

Besök på Kalmar museum 

På lördagsmorgonen den 13 april 2013 

samlades ett gäng släktforskare på 

Stenhamra parkering för att bli hämtade 

med buss till Kalmar museum. Där 

blev vi väl mottagna och informerade 

om vad museet hade att erbjuda. 

Vi strövade runt i några timmar och 

blev djupt imponerade av utställningen 

om regalskeppet Kronan. Först de mäktiga 

kanonerna, sedan film och alla de 

bärgade föremålen. Vi tittade också på 

en utställning om piraters härjningar i 

äldre tider med information som nog inte 

många hade en aning om 

Sist var vi på Kalmarflickan Jenny Nyströms 

utställning. Där kunde vi konstatera 

att Jenny Nyström som är mest känd 

för sina vykort även var en mycket duktig 

Annika Bäckström får hjälp av alltid närvarande 

Valdy Svennson om sin förfader 

som var soldat. 

porträttmålare. Så tog hungern ut sin rätt 

och vi blev serverade en jättegod räkmacka 

till kaffet på Jenny Nyströms Café. 

Tiden var väl tilltagen så de som önskade 

kunde ta sig en tur till Kalmar köpcentrum. 

om att soldaten blir borta i krig och den 

nya soldaten tar över både soldattorpet 

och i vissa fall även änkan. 

Alla deras barn, oavsett om soldaten 

har haft flera giften, finns prydligt uppräknade, 

med födelsedatum och i vissa fall 

även döda då de dött på soldattorpet. 

Till slut står även soldatens föräldrar 

med och i vissa fall även anmärkningar i 

form av tjänsteår eller avsked på grund av 

någon orsak, som sjuk på roten, eller att 

han begär och får avsked. Även om soldaten 

under senare tid får pension. 

Vår utställning kring soldater, visade 

soldatkontrakt och även lite bilder på 

soldater i tjänst. Många besökare kom 

till forskarsalen och flera fick hjälp i sin 

forskning. 


Karl Axel Karlsson visar Ingbritt Bärnström 

hur man hittar var soldaten är född 

och tjänstgjorde. 

Resan var mycket lyckad och vi sänder 

ett varmt tack till museets personal samt 

gärna lämnar en rekommendation att besöka 

dessa sevärdheter. 

Valdy Svensson 

En grupp medlemmar från Tjust Släktforskarförening gjorde ett intressant besök på 

länsmuseet i Kalmar den 13 april. Foto: Valdy Svensson.

Vad släktforskar du om? 

Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat? 

Marcus Brännström 

1. Själva släktträdet är klart sedan många 

år tillbaka. 1997 sammanställde jag ett 

ättlingaverk för min morfars farfars far 

kyrkoherden och diktaren Anders Fjellner 

och hans hustru Christina Päiviö. I höstas 

hade vi en släktträff i Sorsele där över 100 

ättlingar deltog och många lämnade kompletterande 

uppgifter om sina barn och 

barnbarn, så det kommer en ny version av 

ättlingaverket i sommar. Anders Fjellner 

har kallats ”den märkligaste av alla samiska 

poeter” och fått epitetet ”Samernas 

Homeros”. Fjellner arbetade bland annat 

för att alla barn, även från fattiga familjer, 

skulle få gå i skolan. Samtiden stod helt 

oförstående! Kanske är det ingen slump 

att många av hans ättlingar valt läraryrket, 

det är en väldigt lärartät släkt… 

2. När jag på en och samma eftermiddag 

hittade två konstnärer i släkten som 

jag inte hade en aning om innan. Detta 

tack vare en förkylning och en provprenumeration 

på ArkivDigital. Det var dels 

skeppsporträttören Erik Hast, som var 

min farmors farbror, dels popkonstnären 

Albert Johansson, som var tremänning till 

min far. Hemma i Västerbotten trodde alla 

att Hast hade emigrerat till Amerika, men 

han var bosatt i Helsingborg från 1904 

och fram till sin död 1947. Hans skeppsporträtt 

är eftertraktade när de någon gång 

säljs på t ex Bukowskis. På de stora auktionshusen 

hittar vi också verk av Albert 

Johansson, en av få svenskar som ägnat 

sig åt den amerikanska popkonsten. Sedan 

förra sommaren finns min utställning 

om Hast och hans envisa och konstnärliga 

bröder i Ullbergsträsk väckelsemuseum. 

3. Har släktforskat i 20 år – med andra 

ord mer än halva mitt liv. Min farbrors 

jobbkollega visade mig grunderna med 

mikrokort och andra källor som då fanns 

att tillgå. Är glad att jag fått lära mig hantverket 

från grunden. Det har jag många 

gånger haft nytta av, även i mitt yrke som 

visarkivarie. 

Linn Karlén 

1. Jag har hittat anfäder ganska långt bak 

på både mina far- och morföräldrars sida. 

Nu är jag intresserad av att bredda bilden 

och lära mig mer om hur de levde och kan 

tänkas ha haft det under sin levnadstid. 

Jackpot vore om jag kunde finna vem 

som var far till min mormors mormor Alfrida 

Cornelius som föddes 1876. Det har 

talats i släkten om att fadern skulle vara 

någon annan inom Corneliussläkten, möjligtvis 

en militär. Enligt min mormor fick 

Alfrida presenter skickade till sig som liten 

från vad man misstänkte var hennes 

far. Det känns dock som en svår nöt att 

knäcka. 

I övrigt är jag intresserad av att spåra 

de släktingar som emigrerade. Vi har ett 

familjeporträtt som skickades hem från 

Amerika där det vore intressant att få reda 

på vilka personerna på bilden var. 

2. Det var spännande när jag fann skrifter 

om en av mina anfäders bröder, Henric 

Cornelius, och hans betydelse för Gamlebys 

utveckling. Det var också roligt när 

jag upptäckte att en av mina anfäders bröder 

är direkt anfader till Astrid Lindgren 

och Dag Hammarsköld. 

3. Jag har släktforskat i drygt ett år. Det 

började med att jag tittade på gamla bilder 

med min mormor och behövde ett sätt att 

hålla ordning på vem som var vem. Jag 

registrerade ett digitalt släktträd och blev 

nyfiken på att veta mera om släktens historia. 

Kjell Johansson 

1. Jag forskar om min släkt och min hustrus 

släkt samt byarna Hörninge och Ramsättra 

i Köpings församling på Öland. 

Därtill kommer en del ingifta släkter. 

2. Jag visste att min farfar Carl Johansson 

i Hörninge var riksdagsman på 1920-talet, 

men att min farfars farfars farfar Nils 

Andersson i Södra Gärdslösa var riksdagsman 

för Bondeståndet på 1780-talet 

visste jag inte. Han levde 1735-1806. Jag 

såg i husförhörslängden att hustrun var 

änka efter riksdagsmannen Nils Andersson 

och tillfrågade då Riksdagens Arkiv 

och fick svar därifrån. 

3. Har forskat i 18 år till och från. 

Vill du vara med i enkäten? Kontakta 

Eva Johansson på e-post: 

eva@evagun.se. 

Tre medlemmar får i varje nummer 

svara på tre enkla frågor. 

Tips på hemsidor för släktforskare 

myswedishroots.com/ Här kan du får kontakt med andra släktforskare som har rötter i 

både USA och Sverige. Man registrerar sig som medlem men det är gratis. 

www.sedelmynt.se/ En hemsida med mycket information om pengar. 

web.comhem.se/jansetreus/for.htm En privat hemsida med massor av länkar till personliga 

släktforskningshemsidor. 

hiski.genealogia.fi/hiski?se För dig som forskar i Finland. Här hittar du rätt med hjälp 

av en karta. 


Föredömlig bygdeforskning i bokform 

ger heltäckande bild över Odensvi socken 

En av alla bilder som finns med i boken kommer från tröskningen i Slättfall, Karrum mellan 1904 och 1909 . Genom studiecirklarna 

har den fått mångdubbelt högre värde genom att samtliga personer på bilden är namngivna. Bakre raden från vänster: Ivar Pettersson, 

Axel Blom, Axel Samuelsson, Ernst Karlsson, Arvid Enström och Hugo Svensson. Mittenraden: F. O. Enström, Melker Andersson, 

Werner Karlsson, Tekla Olsson, Lisa Sjöström, Samuel Johansson, Anton Svensson och Carl Johansson. Främre raden: Karl 

Andersson, Maria Johansson och Kristina Johansson. 

Text 

6 

Hans Brandin 

Förra året fyllde Odensvi hembygdsförening 

50 år och gav sig själv en fantastisk 

present. En bok om bygden, 

med tillhörande CD, som är något alldeles 

extra och som kan tjäna som förebild 

för alla hembygdsföreningar och 

byalag. 

Bakom boken ligger ett mycket omfattande 

arbete där många personer är 

inblandade. Huvudredaktör har Mariann 

Gustafsson varit och hon har också svarat 

för släktforskningsdelen som finns på 

CD:n - en guldgruva för alla släktforskare 

med någon anknytning till Odensvi 

socken. 


Omslaget till Boken om Odensvi pryds av 

en bild på den staty av asaguden Oden 

som Jerzy Przybyl skapat och som finns 

på Odensviholms egendom. 

Studiecirkel 

En studiecirkel som pågick under tre 

år lade grunden till boken. I studiecirkeln 

samlades uppgifter om socknen. Äldre 

ortsbor intervjuades och de kunde lämna 

värdefulla uppgifter. 

Kulturminnen, vägar, transporter, el 

och tele, post, affärer, vatten, avlopp, 

skog, sjösänkning, flottning, lantbruk, 

industrier, skolor, bibliotek, fattigvård, 

luffare, spöken och nöjen är några ämnen 

som fått egna kapitel. 

Alla föreningar, religiösa samfund, 

några kända personer (Gunnar Wennerberg 

och Amelie Posse) liksom de dominerande 

gårdarna Odensviholm, Ogestad 

och Kulla har också fått egna kapitel. 

Det är intressant, lättläst och rikt illustrerat.

Nästan varje hus 

Deltagarna gick dessutom systematiskt 

igenom socknens 300 gårdar. 

Fakta och anektdoter om gårdarna samlades 

in och kompletterades med bilder 

ur föreningens enorma arkiv – ett arkiv 

som omfattar 10 000 bilder. Så näst intill 

vartenda hus finns med i boken på gamla 

arkivbilder, ofta med namngivna personer 

på bilden. Det förekommer också helt nytagna 

bilder. 

Kartor och GPS-koordinater 

Gårdarna presenteras rotevis med en 

tydlig karta för varje rote eller ibland del 

av rote. Det är lätt att hitta platserna på 

kartan och det gör läsningen extra värdefull. 

Fakta/Boken om Odensvi 

Utgiven av Odensvi Hembygdsförening. 

Huvudredaktör: Mariann Gustafsson 

Bildredaktör: Per-Inge Linderson 

Förlag: Västerviks museum 

392 sidor + CD 

Boken om Odensvi berättar om bygdens utveckling. I början av 1900-talet var utbyggnadena 

el-kraft intensiv och bygdens befolkning på hugget. Bilden är från Mulestads 

kraftstation på 1920-talet. Nu är befokningen i full färd med att bygga upp ett fibernät 

för bredband – parallellerna är uppenbara. 

Boken innehåller även en tabell med 

GPS-koordinater för torpgrunder, de allra 

flesta är dessutom skyltade. Ett utmärkt 

underlag för släktforskarexpeditioner för 

att hitta pusselbitar till, eller miljöer ur 

egna eller andras släkthistoria. 

Till boken hör en CD. Där har Mariann 

Gustafsson sammanställt uppgifter från 

husförhörslängder om samtliga hushåll! 

Ett otroligt arbete som är synnerligen värdefullt. 

Läs mer om Odensviboken på nästa sida 

Omslagsbilden: 

Vid Strömstad, på vägen mellan Gamleby och Odensvi fanns tidigare en hårnålskurva där en biltransport välte i kvarndammen i 

september 1967. Vägar har ett eget kapitel i Boken om Odensvi. Fotograf: Carl-Erik Carlsson. 

Harry Johansson på en motorcykel. Bilden 

är tagen i Boda, Odensvi mellan 1930 

och 1950 och finns i det enormt stora bildarkiv 

som byggts upp i Odensvi och som 

har betytt väldigt mycket i arbetet med 

Boken om Odensvi. Foto: Gustav Johansson. 

Gruppen som arbetat med Boken om Odensvi är, stående från vänster: Gunnar Greek, 

Åke Nilsson, Sven-Erik Gustafsson, Mariann Gustafsson, Sture Petersson, Per-Inge 

Lindersson och Jan Dahlberg. Sittande från vänster: Sonja Petersson, Ragnar Gustavsson 

(framliden) och Alice Gustavsson. 


”Om jag hade insett omfattningen 

hade jag aldrig börjat forskningen” 

Mariann Gustafsson höll på att sammanställa CD:n i tre år 

CD:n som hör till Boken om Odensvi 

är mycket värdefull för släktforskare 

eller för fastighetsägare som vill veta 

lite mer om sitt hus eller sommarnöje. 

Samtliga hushåll inom Odensvi socken 

finns med och uppställningen på CD:n 

följer samma indelning som boken. Husbilder 

och utdrag ur husförhörslängderna 

kommer i samma ordning. Det gör det lätt 

att följa med och hitta. 

Stort arbete 

Det är ett beundransvärt arbete som 

Mariann Gustafsson gjort och hade hon 

insett vilken omfattning uppgiften hade 

så skulle boken kommit utan CD. 

- Det var mycket mer arbete än jag 

kunde ana, säger Mariann Gustafsson. Att 

jag började över huvud taget var en ren 

slump. 

- Min man, Sven-Erik, var med i styrelsen 

för Odensvi hembygdsförening som 

fick ett antal pärmar i gåva av släktforskarföreningen. 

De innehöll handskrivna 

avskrifter från husförshörslängder i 

Odensvi. 

- Han lånade hem dem och jag bläddrade 

först lite förstrött och sedan växte tanken 

fram att forska i Sven-Eriks släkt. Det 

var väldigt behändigt att ha allt samlat i 

en pärm och sitta hemma i soffan. 

En fantastisk hjälp i min egen släktforskning 

Sedan några år släktforskar jag själv 

och jag önskar att jag vore lika strukturell 

och målmedveten som Mariann 

Gustafsson visat sig vara. 

Men jag har haft så bråttom att få svar 

på frågor jag haft om släkten under många 

år så jag har spretat hit och dit och inte 

fått någon riktig fason på forskandet än så 

länge. 

Många svar har jag fått, många återstår 

och nu måste vi nog vallfärda till Vadstena 

för att knäcka några svåra nötter. 

Hjälp av CD:n 

Jag visste att min mormor var född i 

Skramstad kvarn utanför Gamleby och att 

hennes far var född i Klefverne intill Löta 

i Odensvi. Jag hade nystat lite mer och 

funnit att släktingarna rört sig runt sjön 

Tynn (jag bor för övrigt själv nära vattenleden 

från Tynn ut mot havet). 

8 


Studiecirkel 

Sven-Eriks släkt var snart inringad, han 

är en genuin Odensvibo. 

- Sedan drog vi igång en studiecirkel 

om bygden och där diskuterade vi boken, 

byggnader, personer och kom fram till att 

man kunde göra små häften om varje rote 

i socknen, det finns fem. 

- Men så insåg vi att det inte fanns någon 

heltäckande bok om Odensvi och då 

Mariann Gustafsson växte upp i Täby, norr om Stockholm och är gift med konstnären 

Sven-Erik ”Gössebäck” Gustafsson. Hon är huvudförfattare, redaktör och projektansvarig 

för Boken om Odensvi. Foto: Anders Jacobsson. 

Men där hade jag stannat och istället 

kastat mig över mysterierna med farfar, 

morfar och farmor. 

När jag köpte Boken om Odensvi upptäckte 

jag genast CD:n och den satt i datorn 

redan efter några minuter. 

I ett huj hade jag en stor del av släkthistorien 

nedskriven och klar! 

Det visade sig att en del av släkten funnits 

i Löta sedan tidigt 1600-tal. 

”Gudfruktig, redlig och förståndig” 

Om en anfader stod det: 

”Tyrs Jönsson död 26/3 1693 (72 år) 

fadern soldat, gift 2 gånger, 5 barn. En 

mycket gudfruktig och redlig och förståndig 

man”. 

Bara den beskrivningen anser jag vara 

bevis nog för vårt släktskap, men som 

sagt finns alla uppgifter från husförhörslängderna 

redovisade. 

Från samma fromma släkt kommer för 

satte vi igång med det stora projektet, säger 

Mariann Gustafsson. Jag tänkte att jag 

säkert skulle orka gå igenom husförshörslängderna 

i hela socknen och jag älskar 

deckararbetet som det innebär. Så där togs 

första steget till CD:n. 

Mariann Gustafsson orkade och det är 

många mycket tacksamma för, inte minst 

undertecknad själv. 

Hans Brandin 

övrigt Mariann Gustafssons man Sven- 

Erik, som således är min frände. 

Det var en fantastisk upplevelse att så 

snabbt få fram allt om den delen av släkten 

och jag är säker på att CD:n som hör 

till boken kommer att hjälpa många andra 

på liknande vis. 

Hans Brandin 

Boken kan vinna pris 

Boken om Odensvi har utsetts att representera 

Kalmar län i den rikstäckande 

tävlingen Årets hembygdsbok 2012, en 

tävling som arrangeras av Sveriges hembygdsförbund. 

Om Odensviboken vinner 

blir priset 5 000 kronor, ett pris som delas 

ut i samband med bokmässan i höst.

Föredrag om Tjustforskning på nätet 

Anders Thornström arbetade i många 

år som arkivarie på Krigsarkivet. Den 

18 september kommer han till Tjust 

Släktforskarförening och håller föredrag 

om släktforskning på nätet. 

Anders Thornström växte upp i Västervik. 

Hans far var jägmästare och familjen 

flyttade hit 1959, när Anders var tio år. 

1968 tog han studenten som latinare, i den 

sista riktiga studentkullen på Västerviks 

gymnasium. Efter värnplikten kom han 

till Uppsala och studerade till arkivarie. 

Numera är han pensionär och bor i Norrtelje. 

Onsdag den 18 september kommer han 

Har du anor i Säbrå? 

Den 9-10 augusti samlas ättlingar till kyrkoherden 

Laurentius Svenonius och till 

Margareta Hansdotter, från Säbrå i Hälsingland. 

De levde 1507-1573 respektive 

1594-1657. Släktträffen sker i Säbrå. 

Margareta Hansdotter var sondotter till 

Varför skriva om sin släktforskning? 

Under hösten deltog jag i en skrivarkurs. 

Målet var i första hand att komma 

igång och ge en beskrivning av mitt 

eget liv och framförallt kring mina förefäders 

leverne. 

Många av oss har ju i många år kanske 

hållit på med släktforskning och samlat 

på oss både bilder och kanske korta berättelser 

om våra förefäder. Var och en har 

säkert ett släktforskarprogram som visar 

födelse, dop giftermål, hur många barn familjen 

fick för att till slut ha en dödsnotis, 

noga infört med både var och när du funnit 

uppgifterna. Men kommer våra kommande 

generationer att vara intresserade 

av en väldigt massa döda anteckningar, 

födelse, dop, giftermål och död? 

Vem ska jag skriva för? Vad ska jag 

skriva om? Hur kommer jag igång? 

Skriv din släktberättelse 

Många av oss har nog tänkt hur det var 

kring en större släktträff då farmor och 

farfar firade guldbröllop eller någon annan 

större händelse inom familjen och vad 

som hände där. Kanske egna minnen från 

det kalla utedasset, dit man måste bege sig 

trots många minusgrader. Eller mörkläggningsgardinerna 

under andra världskriget 

och snön som kom in i drivor på vinden, 

där vi bodde som barn. Eller en äldre som 

beskriv det kalla stampade jordgolvet, då 

att berätta om hur man kan använda nätet 

i släkt- och hembygdsforskning. Framför 

allt blir det information om vad man kan 

hitta om människor och bygder från Västervik 

och Tjust bland Krigsarkivets åtta 

hyllmil, och vänder sig särskilt till dem 

som inte är så vana vid att forska i stora 

arkiv. 

Han kommer också att visa Libris, Rötter, 

NAD, Arkiv Digital, Svar, Hans Högmans 

hemsidor och domböcker. 

Anders Thornström har tidigare hållit 

liknande föredrag i både Västervik och på 

Gamlebyveckan. 

Eva Johansson 

kyrkoherde Svenonius. Som vuxen blev 

hon prästfru i Leksand och fick 14 barn, 

och kallas Stormor i Dalom. 

Vet du att du har någon av dessa två personer 

i dina anor är du alltså välkommen 

till släktträffen. 

jag som barn frågade varför han hade så 

stora blodådror. Andra trevliga minnen 

från din egen ungdom, den gamla dansbanan 

dit ungdomen gick för att mötas, som 

numera bara är ett buskage, i den så förr 

fina björkbacken. 

Skriver du inte ner dessa små historier 

så blir de som gamla kort, som gamla 

släktingar skänkt dig. Ingen idag levande 

vet vem dessa fina uppklädda personer 

på fotot är. Tänk om man visste hur deras 

liv en gång framlevts. Lyckligt eller 

eländigt? 

Skriv för nya generationer 

Mina barnbarn, nu i tidiga tonåren, frågar 

ju varför jag har det ärret på armen eller 

hur lärde du dig att simma? Ja, minnet 

kommer ju omedelbart hur kallt det var att 

Anders Thornström. 

Arrangör av släktmötet är Allmännyttiga 

ideellla kulturföreningen Laurentius 

Svenonius och Stormor i Dalom. På föreningens 

hemsida finns mer information: 

www.sabraanor.se. 

sitta på gräsmattan och göra simövningar 

för att sedan gå ner i det iskalla vattnet 

och försöka hålla sig flytande. Vi hade 

inga varma simhallar med bastu. Andra 

gånger sken solen och vi ville inte gå upp 

från det varma vattnet. 

Ja det är ju för de kommande generationerna 

vi måste skriva ner våra berättelser. 

Vi hade ju varken telefon eller TV då 

vi var barn och vi tvingas ju svara hur vi 

hittade morfar eller mormor så långt bort 

utan telefon eller bil. Det är frågor som 

börjar hagla runt öronen, från våra barnbarn 

som är vetgiriga och de lever i en 

annan värld än den vi växte upp i under 

1900-talet. 

Skrivhandbok 

Skriv din egen historia om dig själv, 

dina föräldrar och tidigare generationer. 

Om du har bilder så ge bilderna text. De 

kommer att vara guld värda för våra ättlingar 

om så där 100 år och ännu längre 

fram. 

Du får god hjälp på vägen hur du kommer 

igång genom en sådan skrivarkurs 

som jag gick, och genom den nya skrivhandboken 

”Skriv för din släkt!”, skriven 

av vår medlem och redaktör Eva Johansson. 

Mer information finns på www.slaktforskaren.se. 



Den mångsidige forskaren Eric Havton 

Eric Havton var en ”hederns och ärans 

man” enligt Västerviks dödbok. Om 

Eric Havton skriver Barbro Magnusson 

i en uppsats förra året. Han levde 

1779-1848 och var en nyfiken och bildad 

hembygdsforskare. 

Barbro Magnusson är medlem i Tjust 

Släktforskarförening och forskade om 

Eric Havton för några år sedan, efter att 

hon gått en släktforskningskurs. Hon 

intresserade sig för honom efter att ha 

studerat de medeltida kalkmålningarna 

i Lofta kyrka, vilket också Eric Havton 

gjorde. 

Hennes uppsats ingår i Kunskapskällans 

skriftserie. 

Från Mjöshult till Tångered 

Den 6 oktober 1779 föddes Eric i Mjöshult 

i Hjorted, son till sjötullsvisitatören 

Olof Hane och dennes hustru Maria Welin. 

Eric blev deras andra barn. Hans två 

år äldre storasyster hette Catharina. Det 

var stor åldersskillnad mellan föräldrarna, 

när Eric föddes var hans mor 22 år och 

hans far 40 år. 

1788 har familjen flyttat till Tångered i 

Loftahammar, som då är kyrkbyn i socknen. 

Olof Hane har bytt yrke till guldsmed. 

Här föddes också sönerna Lars Peter 

1790 och Sven Gustav 1792. 

Eric Havton var under sitt liv en kyrksam 

person och Barbro Magnusson reflekterar 

över om detta intresse kan ha 

grundlagts redan i barndomen i Loftahammars 

kyrka. 

Studerade i Uppsala 

Att studera var nog givet för den unge 

Boken om seder och bruk i Tjust är den 

enda av Eric Havton som gavs ut. Manuset 

finns på Kunskapskällan. 

Foto: Eva Johansson. 

10 Wåra Rötter 2/2013 

Eric Havton tecknade ett självporträtt i 

medelåldern. Från Havtonsamlingarna 

på Kunskpskällan. 

Eric. Han tog studenten i Linköping och 

kom 1802 till Uppsala universitet. Där 

träffade han fornforskaren Leonhard 

Fredrik Rääf, som troligen påverkade honom 

att bli intresserad av historia. Han 

hade också senare kontakt med den samtida 

fornminnesforskaren och professorn 

Nils Henrik Sjöborg i Lund. 

Även Erics två yngre bröder fick studera, 

Lars Peter blev apotekare och Sven 

Gustav blev kadett. 

Redan i Linköping bytte Eric efternamn 

från Hane till Havton. Han förklarade 

betydelsen med att det kommer från det 

grekiska ordet autos, som betyder ”själv” 

men ”det skall betyda att jag var den 

samme som förut, till bevis herför jag ock 

ändtligen behöll initialbokstaven H”. 

1801 miste Eric sin far, som dog i lungsot. 

Modern Maria gick bort 1810, i slag. 

Informator med mera 

En tid efter studierna tog han tjänst som 

informator hos Fredrik Vilhelm Fleetwood 

och Lovisa Christina Key, som då 

bodde på Mörtekärr, sedan på Mistekärr 

och från 1820 på Vindö i Östra Ed. Jämsides 

med att undervisa de fyra barnen 

under tiden i Mistekärr var Eric Havton 

också dykeriinspektör och dykerikommissarie 

i Västerviks distrikt. Det innebar 

att han hade ansvar för att förlista fartyg 

och deras laster bärgades. Han hade också 

i uppgift att redovisa lysningarnas stämpelavgifter 

till staten. Dessutom var han 

med vid bouppteckningar. 

När barnen Fleetwood växt upp stannade 

Eric kvar i familjen. Det här var en 

kunskapstörstande och bokälskande familj, 

med stora samlingar litteratur. Eric 

läste och ägde själv många böcker. I början 

av 1820-talet donerade han ett hundratal 

böcker till den nya skolan i Västervik. 

Carolina, en av döttrarna i familjen 

Fleetwood, gifte sig med sin kusin Emile 

Key och blev så småningom farmor till 

Ellen Key. 

I Mistekärr skrev han en bok om skärgården, 

men den blev inte klar. Här började 

han också skriva på boken om seder 

och bruk i Tjust, som senare trycktes. I 

den berättar han om folktro, talesätt och 

ordspråk och en hel del mer eller mindre 

dråpliga historier. 

Dessutom samlade han uppgifter om 

bemärkta personer i Tjust och om kyrkor 

som skulle tas ur bruk, och skrev ett tilllägg 

till Sivers historia om Västervik. 

I Västra kvarteret nummer 4, bakom rådhuset, bodde Eric Havton när han flyttat till 

Västervik. Foto från Västerviks Museum.

Stora donationer 

1835, vid 56 års ålder, var det trots allt 

dags att lämna Vindö. Då flyttade han till 

Västervik och blev bankkamrer, efter ett 

förslag från friherre Nordenfalk på Blekhem. 

I brevet om jobberbjudandet på den 

nya sparbanken skriver Nordenfalk att 

Eric är ”allmänt känd för ordentlighet 

och sedlighet”. Han blev också kassör för 

Smålands Bank, som startade 1837. 1843 

utsågs han till rådman. 

I Västervik bosatte han sig i Västra 

kvarteret nummer 4, vid rådhuset. I ett 

grannhus hittade han sin hustru, den 

39-åriga Maria Gustava Berg, och de gifte 

sig ett år senare. Hennes far var rådman 

och handelsman. En svåger till henne engagerade 

sig i att få bättre skolgång för 

barnen i staden och Eric drogs med i engagemanget. 

I sitt testamente från 1837 donerade 

makarna etthundra riksdaler till Loftahammars 

församling. Pengarna skulle användas 

till att bygga en sockenskola och 

där skulle eleverna få lära sig både läsa, 

skriva och räkna men också att slöjda. Det 

vara bara några år före folkskolestadgan. 

En betydligt större donation gjordes 

till Västerviks skolas bibliotek, dit parets 

samtliga böcker, kartor, manuskript, samlingar 

och anteckningar skänktes. Totalt 

över 1500 band, som idag finns i Havtonrummet 

på Kunskapskällan på Västerviks 

gymnasium. 

1848 dog Eric Havton i sviterna av en 

lunginflammation. Barbro Magnusson 

konstaterar att bouppteckningen visar ett 

mycket burget borgarhem. Hustrun levde 

till 1870. Några barn fick de aldrig. 

Eva Johansson 

I Kunskapskällan i biblioteket på Västerviks gymnasium finns Eric Havtons efterlämnade 

samlingar i ett eget rum. Här finns möjlighet till egen forskning. 

Foto: Eva Johansson. 

Skänk lotterivinster! 

Har du något hemgjort hantverk som du 

kan tänka dig att dela med dig av? 

Vid varje medlemsmöte hålls lotterier, 

som är ett viktigt bidrag till föreningens 

ekonomi. Och det är roligt för vinnarna 

att komma hem med något nytt och vunnet 

från mötet. 

Lotterikommittén tar gärna emot vin- 

Besök på landsarkivet i Vadstena 

ster som ett bidrag till föreningen, vinster 

som sedan lottas ut. Allra helst ska det 

vara något hemgjort, men andra vinster 

går också bra. 

Vinster som du vill skänka kan du ta 

med dig till medlemsmötet, eller lämna 

till Leif Pettersson i forskarsalen. 

Återigen har föreningen ordnat en bussresa 

för intresserade släktforskare att få 

möjlighet att besöka landsarkivet och få 

se gamla handlingar. 

Denna gång den 24 april var vi 15 personer. 

De flesta av oss hittade något intressant. 

Personalen fick plocka många olika 

slag, exempelvis Åtvidabergs Bergslags 

ting med förteckning över arbetare vid 

Kopparverket vid gruvorna. Det var en 

fröjd att se den gamla vackra handstilen. 

Det är ju så högtidligt att få bläddra i en 

tjock dombok ibland, iförd vita bomullsvantar. 

Kanske ordnar vi en ny resa till hösten 

om intresse finns. 

Valdy Svensson Här kan vi läsa om vilka som arbetade på Kopparverket. Foto: Valdy Svensson. 


Carolina var amma på Blekhems slott 

Text 

Eva johansson 

Carolina Matilda Jonsdotter arbetade 

som piga på Blekhem några år i slutet 

av 1800-talet. Hon är också mormors 

mor till Björn Ejdervall i Östhammar, 

en av Tjust Släktforskarförenings medlemmar. 

Han har hörsammat vårt upprop 

om släktberättelser från anställda 

vid de många godsen i Tjust. 

Troligen kallades hon Carolina. Hon 

föddes i Tryserum i norra delen av Tjust 

den 21 maj 1856, dotter till Jonas Andersson 

från Tryserum och Clara Jonsdotter 

från Hannäs. Föräldrarna brukade en sjättedels 

skattegård i Ingelsbo, ägd av änkan 

Chatarina Nilsdotter. Ingelsbo ligger alldeles 

söder om sockenkyrkan i Tryserum. 

Carolina kom från en släkt som anammat 

namnet Wallentin. En bror hette August 

Vallentin, deras farfar hette Anders 

Wallentinsson och farfars far, född på 

1760-talet i Hannäs, hette Wallentin Andersson. 

På Hannäs kyrkogård finns flera 

gravstenar med detta annars ganska ovanliga 

namn. 

Själv var Carolina inte så förtjust i sina 

egna två namn, hon tyckte att de var ”jädrans 

tunga” som hon ska ha sagt på sin 

ålderdom. 

Till Blekhem 1878 

Carolina var tredje barnet i familjen och 

fick till slut åtta syskon. 1865 flyttade familjen 

till Melby i Västra Eds socken och 

bodde där några år innan de återvände till 

Tryserum. 


18 år gammal var det dags för Carolina 

att lämna föräldrahemmet. Hon kom då 

till en av sina faddrar som piga, Carl Erik 

Andersson i Kägglö. Efter sex år och flera 

arbetsplatser städslades hon som piga på 

Blekhems slott i Törnsfalls socken. Här 

förändras hennes liv. 

Som piga arbetade Carolina inne på 

slottet, under hushållerskan Christina 

Lind. Närmare uppgifter om hennes arbete 

finns inte, men i släkten vet man att hon 

tjänstgjorde som amma åt friherre Nordenfalks 

nyfödde son Johan. Han föddes en 

vecka före jul 1880. Den första oktober 

samma år hade den ogifta Carolina fått en 

dotter som fick namnet Linnéa Maria. Far 

till barnet blev grenadjären Carl Gustaf 

Lindberg i Lindfall. De gifte sig aldrig. 

Som barn hade han kommit till Kålåker 

i Törnsfall från Västervik med sin familj. 

En lång rad anställda 

När Carolina var piga på slottet fanns 

det gott om anställda här. Inspektor Ekman 

som sedan ersattes av inspektor 

Carlberg, bokhållare Nordenström med 

sin familj, mejerskan Emma Sofia Johansdotter, 

kusken Erland Johansson, och 

en lång rad pigor och drängar. Hos familjen 

Nordenfalk bodde också fem fröknar 

Trozelli med en bror. Mycket folk, och liv 

och rörelse på ägorna. 

Till 1882 var Carolina kvar som piga 

och amma på slottet, sedan bodde hon ”på 

socknen”. Vad det innebär för Carolinas 

del vet inte Björn Ejdervall. Kanske kan 

Byn Ingelsbo ligger alldeles intill Tryserums kyrka. Här föddes Carolina 1856 och bodde 

här de första nio åren av sitt liv. Foto: Tor Wiklund. 

Den gamla klockan från Amerika tickar 

och går än hemma hos Björn Ejdervall. 

Klockan är ett arv på hans mors sida, och 

ska ha skickats hem till Sverige av någon 

av de utvandrade bröderna från Ankarsrum. 

Foto: Björn Ejdervall. 

hon ha varit sambo med barnafadern en 

tid? Eller hade hon slängts ut från slottet 

och fick klara sig själv och den lilla dottern? 

Fadern övergav i alla fall sin lilla 

familj och utvandrade 1885 till USA, tillsammans 

med sin bror Johan. 

I november samma år lämnade Carolina 

socknen och flyttade till Ankarsrum med 

dottern Linnéa. 

Änkling och bruksarbetare i 

Ankarsrum 

I Ankarsrum fick hon plats hos änklingen 

Johan Alfred Larsson, järnarbetare 

på bruket. Han stod ensam med fyra söner 

mellan fyra och femton år. Deras mor Matilda 

Magnusdotter hade dött i barnsängsfeber 

efter att lillasyster Desideria fötts 

den 23 maj 1885. Desideria kom till bagare 

Reutendahl i Västervik som fosterbarn 

men bröderna stannade kvar hemma 

hos sin far. 

Ett år efter inflyttningen föddes Carolinas 

andra dotter, Gerda. Far till barnet är 

husbonden Johan Alfred Larsson. Gerda 

levde bara i fem månader. I juli 1888 föddes 

dottern Signe, som sedan blev mormor 

till Björn Ejdervall. Men det dröjde

På Blekhems slott blev Carolina amma åt den nyfödde sonen till baron Nordenfalk, sedan hon själv fått barn 1880. Foto: Tor Wiklund. 

I Törnsfalls husförhörslängd ser vi att Carolina en tid bodde tillsammans med sitt barns 

far Carl Gustaf Lindberg och att hon är kyrktagen som hans hustru trots att de inte var 

gifta. Källa: Arkiv Digital Törnsfall AI:14 (1878-1884) Bild 710 / sid 60 

till september 1892 innan Carolina och 

Johan Alfred gifte sig, två år efter att sonen 

Ludvig fötts. Då hade sönerna i det 

första giftet flyttat hemifrån, äldste sonen 

Carl Wilhelm hade utvandrat till Amerika. 

1910 utvandrade sonen Albert tillsammans 

med hustru och två barn. Även sonen 

Axel ska ha utvandrat. 

Carolina och Johan Alfred fick sitt sista 

barn 1897, dottern Helga. Då var Carolina 

41 år och Johan Alfred 57. 20 år senare 

dog Johan Alfred. Efter att han varit järnarbetare 

på bruket blev han emaljarbetare. 

I dödboken anges att han dog av lungsjukdom 

men enligt de efterlevande var det en 

arbetssjukdom han fick av emaljpulvret. 

Amerikaklockan tickar 

Signe flyttade till Stockholm 1907. 

Carolina dog på nyårsdagen 1930, 73 år 

gammal. 

I Björn Ejdervalls hem finns en Amerikaklocka 

som fortfarande tickar och går. 

En av Signes halvbröder i USA ska ha 

skickat hem den medan Signe ännu var 

ett barn och den ska ha hängt över småbarnens 

vagga. 

I efterlämnade dokument från Signe 

finns den här texten om hennes far. Kanske 

var den ämnad för hans gravsten. 

”Lycklig vi skatta 

Den som först hinner 

Fram och får lägga 

tröttad sin stav 

Hvilan vi unna 

Den som först vinner 

målet och finner 

Redo för sin grav.” 

Sven Johan Alfred Larsson 

Född 1840 

Död 1917-11-11 

Ansedel Carolina Matilda Jonsdotter 

Född 1856-05-21 i Ingelsbo, Tryserum. 

Död 1930-01-01 i Ankarsrum, Hallingeberg. 

Föräldrar: Jonas Andersson och Clara 

Jonsdotter. 

Gift 1892-09-11 med Sven Johan Alfred 

Larsson i Ankarsrum (död 1917-11-11). 

Barn med Carl Gustaf Lindberg: 

dottern Linnéa Maria född 1880-10-01 på 

Blekhem, Törnsfall. 

Barn med Sven Johan Alfred Larsson, 

alla födda i Ankarsrum: 

dottern Gerda född 1886-11-14, död 

1887-03-20 

dottern Signe född 1888-07-06 

sonen Ludvig född 1890-10-02 

dottern Helga född 1897-11-14 

Har du anor från slotten och herrgårdarna 

i Tjust? Anställda i olika yrken 

eller statare? Skicka in din släktberättelse 

till Wåra Rötter! Eller skicka in 

dina forskningsresultat så skriver vi en 

artikel av dina uppgifter 


Boktips för släktforskare 

Den klassiska boken om Lort-Sverige 

Sommarhalvåret 1938 reste radiojournalisten 

Lubbe Nordström runt i 

Sverige och undersökte bostadsförhållandena 

på landsbygden, tillsammans 

med teknikern Axel Hedin. Det blev en 

serie radioreportage och boken Lort- 

Sverige. 

Han skildrar här övergången från det 

fattiga Sverige till det välmående Sverige, 

som väntade runt knuten. Vi var redan 

inne i folkhemsbygget, men levde till stor 

del fortfarande i elände. 

Snart har det gått 75 år sedan dess. 

Färden gick från Stockholm, ner genom 

Östergötland till Småland och Skåne, 

uppåt igen via Halland, Mellansverige, 

till Norrland och så hemåt igen. 

Den här boken är intressant för oss 

släktforskare eftersom den ger en så stark 

bild av den tidens Sverige, och hur människorna 

på landet levde då. Landsbygden 

får liv. 

Bostadsförbättringsbidrag 

Socialdemokraterna regerade sedan 

valet 1932 men hade inte majoritet. Därför 

hade man ingått sitt kohandelsavtal 

med Bondeförbundet, för att kunna ta sig 

ur 30-talskrisen och i stället bygga upp 

folkhemmet. En del i detta var bostadsförbättringsbidragen, 

för att folket skulle 

få människovärdiga bostäder. Om man 

kunde satsa en del pengar själv fick man 

bidrag att antingen bygga nytt eller bygga 

om och restaurera. 

Många bodde riktigt eländigt, efter flera 

fattiga år och försämrad ekonomi i Sverige 

de första decennierna under 1900-talet. 

Förslumningen hade pågått länge. 


Slit och smuts 

Lubbe Nordström beskriver målande 

hur folk bor. 

Inget vatten inne, och inte heller avlopp. 

I de många stugorna utan centralvärme 

tränger man ihop sig hela familjen 

i köket, och möjligen också i kammarn, 

om det finns spis där. Man bor alltså 

trångt, och med bristande hygien sprids 

sjukdomar och dålig hälsa. Och inte vädrade 

man heller, för att inte släppa ut den 

lilla värmen man hade. Lungtuberkulosen 

tog många unga liv. 

På en del håll var bostadshuset fortfarande 

hopbyggt med fähuset, som i äldre 

tider. Och det var inte ovanligt att drängkammarn 

fanns i en avbalkning av lagården. 

De fattiga kvinnorna med barn hemma 

var utarbetade eftersom hemmet var svår- 

Lubbe Nordström fotograferade på sin reportageresa 

om Lort-Sverige. 

Foto: pressfoto av okänd fotograf. 

Den wallraffande pigans berättelse 

Ester Blenda Nordström. Foto: förlaget 

Hon har kallats för Sveriges och kanske 

världens första wallraffare. I maj 1914 tog 

journalisten Ester Blenda Nordström jobb 

en månad som piga på en gård i Sörmland. 

Det resulterade i flera reportage om 

livet som piga. 

Reportagen blev mycket populära och 

gavs så småningom ut i en bok. Nu har 

boken getts ut på nytt, och är mycket läsvärd. 

Fakta: 

Författare: Ester Blenda Nordström 

Titel: En piga bland pigor 

Förlag: Bakhåll förlag 

Boktips: Eva Johansson 

skött och tungt, och många arbetade utanför 

hemmet för att överleva ekonomiskt. 

Utan dagens barnomsorg och arbetsbesparande 

maskiner var det ett evigt slit. 

Pigorna var på väg att försvinna, de som 

tidigare gjort hushållsarbetet möjligt, eftersom 

de unga flickorna sökte sig till industrin 

och städerna. 

Det var ett lortigt och snuskigt Sverige 

han mötte, där man ännu levde kvar i det 

gamla. 

Livet på landet 

Lubbe Nordström och Axel Hedin kommer 

till den ena dragiga och lusiga stugan 

efter den andra, med uppruttna väggar, 

drypande av fukt och mögel. Och kalla. 

De fattigas bostäder hade till stor del 

inte underhållits de senaste decennierna. 

Någonstans i södra Sverige beskriver 

han vad det luktar i en litet eländigt småbrukarhem 

vid vägen: ”barnkiss, potta, 

fläskos från spisen, sura kläder, lagård, 

allt som var fattigdom, snusk, bedrövlighet.” 

Samtidigt växte det nya Sverige fram, 

i industrisamhällena och förorterna, och 

jämförelsen mellan bra och dåligt var lätt 

att göra. Plötsligt fick man upp ögonen för 

hur man kunde ha det. Och vi får en helhetsbild 

av landsbygdslivet tack vare de 

goda exemplen bredvid de dåliga. 

Boken finns på bibliotek och på antikvariat. 

Fakta: 

Författare: Ludvig Nordström 

Titel: Lort-Sverige 

Förlag: Kooperativa Förbundets bokförlag 

Ester Blenda Nordström var anställd på 

Svenska Dagbladet i Stockholm. 

Under arbetet på gården antog hon en annan 

identitet, för att kunna smälta in och 

inte avslöja sig som journalist. Hon deltog 

i det dagliga slitet tillsammans med pigan 

Anna, drängarna och bondfolket. 

I boken berättar hon om ett hårt arbete 

från tidig morgon till sen kväll, trötta fötter 

och nariga händer, om gemenskapen 

med Anna och bondfrun, om nöjen med 

munspelslåtar och dans på logen. Vi får 

följa med henne i slakten och i stortvätten. 

Det är vardagslivet för hundra år sedan 

som kommer oss nära. Välskrivet och 

med många ögonblicksbilder som kan ge 

oss insikt i den tidens liv.

ADonline för Ipad 

Så här ser det när du är inne i en kyrkbok. 

Med väljaren nere i högra hörnet kan du 

snabbt bläddra till olika sidor. 

För er som släktforskar på Arkiv Digital 

och har surfplatta finns nu en app. Du laddar 

ner den gratis till din surfplatta via 

Appstore, precis som du gjort när du skaffade 

programmet. Sedan loggar du in med 

din vanliga inloggning och kan använda 

den direkt. 

Ny handbok och cd 

Har du smeder eller 

gotlänningar i 

din släkt? 

Släktforskarförbundet 

har nu gett 

ut en ny handbok 

i släktforskning, 

den här gången 

om smedforskning, med titeln ”Smedforska!”. 

Författare är Ulf Berggren, som skriver 

om hur man kan forska om smeders 

arbete och liv. Smederna var en mycket 

flyttbenägen grupp i det gamla Sverige. 

Här får du också tips om var du kan hitta 

bilder på senare tiders smeder. Ulf Berggren 

tar upp både valloner, andra invandrade 

och svenska smeder. 

En annan nyhet i Rötterbokhandeln är 

en CD med Revisionsbok för Gotland från 

1653, uppdelad på tre böcker. Böckerna 

innehåller uppgifter om beskattningen 

av gotländska hemman efter att Gotland 

Appen är lätt att använda och utseende 

och funktioner påminner om det vanliga 

datorprogrammet, men är mer begränsat. 

När du loggat in söker du efter den församling 

eller det arkiv du vill gå till och 

går sedan vidare via små blå pilar till höger. 

Bara att klicka sig fram. 

Du kan scrolla dig fram i sidled mellan 

kyrkböckernas sidor, eller gå via en 

meny eller knappar med en och fem sidor 

åt gången. 

Det du inte kan göra än är att spara bilder 

direkt via appen. Men på Arkiv Digital 

arbetar man med utvecklingen. 

Än är den bara klar för Ipad men kanske 

kommer en app för Android att bli klar till 

släktforskningsdagarna i augusti, berättar 

Mikael Hertzman på Arkiv Digital för tidningen 

Släkthistoriskt forum. 

Instruktioner finns på hemsidan www. 

arkivdigital.se/online/ipad. 

blivit svenskt 1645. Revisionsböckerna 

är alltså jordeböcker för de tre delarna av 

Gotland detta år. CD:ns innehåll består av 

pdf-filer av de tre böckerna. 

Släktforskare på Facebook 

På Facebook är det lätt att komma i 

kontakt med andra släktforskare, både 

i Sverige och utomlands. Här kan man 

gå med i olika grupper för släktforskare. 

Till exempel den stora gruppen som heter 

Släktforskning och har över 3000 medlemmar. 

Fler mindre grupper finns också. 

Sök på ordet släktforskning så får du träffar. 

Här finns också grupper för vissa intresseområden, 

som till exempel vallon- 

forskning och olika geografiska områden, 

dansk, norsk och finsk släktforskning, 

emigrantforskning med mera. 

I grupperna på Facebook kan du ställa 

frågor och får som regel snabbt svar, ungefär 

som på Anbytarforum. 

Alla större aktörer inom släktforskning 

har även egna sidor med nyhetsuppdateringar, 

till exempel Sveriges Släktforskarförbund, 

Arkiv Digital, Riksarkivet, 

Ancestry och Släktdata. 

De föreläser i 

Köping 

Dick Harrison, Kalle Bäck och Lars 

Ericsson Wolke. Elisabeth Renström 

och Gunilla Nordlund. Och många fler. 

Det är en diger lista på föreläsare som 

nu bokats till släktforskardagrna i Köping 

den 23-25 augusti. 

Huvudattraktion är förmodligen den 

prisbelönte historieprofessorn Dick Harrison, 

känd från flera sammanhang men 

framför allt som författare av både historiska 

romaner och faktaböcker. Han har 

bland annat skrivit en bok om det medeltida 

Söderköping, om tempelriddarna, om 

digerdöden och om Robin Hood. I Köping 

ska han föreläsa om Bergslagens industrihistoria 

och dessutom ta oss med på en 

historisk resa genom västra Mälardalen. 

Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund 

producerar radioprogrammet Släktband 

i P1. De har belönats med flera fina 

priser för sitt arbete. I Köping ska de tala 

om arkivfynd och dolda skatter och om 

sina tio år med radioprogrammet. 

I skrivande stund är 21 föreläsare bokade, 

inom många olika områden. 

Andra som kommer är Linköpingsprofessorn 

Kalle Bäck som ska tala om 

gårdslivet på 1800-talet, Peter Sjölund 

som tar upp ämnet DNA-forskning och 

Ted Rosvall som talar om emigranter. 

Flera föreläser om soldatlivet, nämligen 

mlitärhistorikern Rune Hasslöf, Lars Ericsson 

Wolke och Håkan Henriksson. Det 

blir också föreläsningar om smedsforskning 

och valloner. 

Det kan bli svårt att hinna med alla intressanta 

föredrag. 

På släktforskardagarnas hemsida www. 

sfd2013.se finns mer information. 

Eva Johansson 

Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström 

ska tala om sitt radioprogram Släktband i 

P1. Foto: Patrik Renström/Sveriges Radio. 



c/o Stadsbiblioteket 

Box 342, 593 24 Västervik 

Program hösten 2013 

Onsdag 18 september Anders Nordström informerar om krigsarkivet. 

Tid: 18.45 Se artikel på sidan 9. 

Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket 

Onsdag 25 september Pratkväll. 

Tid: 18.00 


Onsdag 16 oktober Kaj Kjällström om gästgiverier och skjutsstationer. 

Tid: 18.45 


Onsdag 30 oktober Pratkväll. 

Tid: 18.00 


Onsdag 13 november Återkommer senare, se vår hemsida tjustanor.com. 

Tid: 18.45 


Onsdag 27 november Pratkväll. 

Tid: 18.00 


Onsdag 11 december Luciakaffe. 

Tid: 18.45 


Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår 

påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen. 

Besök också vår hemsida: www.tjustanor.com 

Välkommen att följa med till årets händelse Släktforskardagarna i Köping den 24 augusti. 

Vi reser med fina Ukna buss och resan startar från Stenhamraparkeringen kl 06:30. 

Bor Du utmed vägen till Norrköping är Du välkommen att stiga på vid önskad plats. 

Bjud gärna med någon icke släktforskare som vill uppleva vad som finns i 

släktforskningens värld. Kostnad 260:- kr inkl. bussresa och entré. 

Önskar Du program kostar det 20:- vilket Du köper vid framkomsten. 

På väg till Köping fikar vi i Katrineholm. Kaffe och fralla cirka 40 till 45:- kronor. 

Hemresa cirka 16:00 från Köping och åter hemma i Västervik cirka 19:30. 

FÖR ANMÄLAN OCH YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA KERSTIN: 

kerstin@tjustanor.com el. 076-899 56 14. 

När Du anmält Dig betalar Du 260:- kr till Postgiro 4947667-4. 

Så snart avgiften är bokförd är Du berättigad att medfölja oss till Köping. 

Bussen tar 50 passagerare så vänta inte för länge med Din bokning. 

UKNA Busstrafik AB

Tjust Släktforskarförening Wåra Rötter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?