Hjärnarpsbladet1101

Från Europas järnvägar till Hjärnarps Tennis Open
Efter ett yrkesliv som järnvägsspeditör
med frekventa resor över hela Europa,
valde jag, påverkad av min fru Michelle,
ett friluftsliv som pensionär i Västersjöns
bokskog. För att må bra trots
övergången från ett intensivt arbetsliv
till en lugn oas kände jag emellertid att
jag skulle behöva behålla två viktiga
aktiviteter:
• en sport med en boll av någon storlek,
• någon form av internationell verkamhet.
Sportanläggningen på vårt bostadsområde
med sin lilla fotbollsplan och
tennisbana med hårt asfaltunderlag gav
vissa möjligheter att tillfredställa mina
sportintressen men innebar knappast
något lämpligt idrottsalternativ för 65 år
gamla ben.
I detta läge har jag haft
fördelen att träffa en
”Hjärnarpspåg” som hjälpte
mig att hitta en optimal
motionsform för att uppleva
en harmonisk pension.
”Pågen” heter Kaj Andersson
och jag valde detta smeknamn
till en rejäl och dynamisk
herre samtidigt refererande
till den starka lojalitet
som han visar gentemot
det kända brödbolaget
han representerat med stort engagemang
i många år. Kaj förklarade för mig
att tennis på grus var det bästa sättet att
kombinera nödvändig fysik träning och
kampglädje. Jag kände igen mig själv i
denna beskrivning och sen dess möts vi
varje vecka och behöver i regel ett
tredje set och ofta tie break för att
avgöra vem som vinner. Vi delar
båda två ett spel som präglas av bristande
grundslag och ofarliga servar
men vi kompenserar med bollkänsla
och vilja som fotboll gett oss.
Kaj är en seg och duktig tennisspelare
men hans prestation är ännu mer meriterande
när man tänker på hans
fantastiska ideella arbetsinsatser för att
sköta tennisbanorna och för att träna
unga nybörjare. Alla HTK:s medlemmar
som känner Kaj instämmer säkert
i denna bedömning.
Utöver motionen, gav Kaj och HTK
mig även möjligheten att tillfreds-
ställa min ambition att behålla en
internationell verksamhet.
Jag har en son och en sonson som
bor i franska Katalonien nära den
spanska gränsen. Vi känner dess-
17