Vallentuna kyrkogård - Stockholms läns museum
Vallentuna kyrkogård - Stockholms läns museum
Vallentuna kyrkogård - Stockholms läns museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong><br />
Kulturhistorisk gravvårdsinventering, <strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong>,<br />
<strong>Vallentuna</strong> socken och kommun, Uppland<br />
Lisa Sundström<br />
Rapport 2006:30
<strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong><br />
Kulturhistorisk gravvårdsinventering, <strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong>,<br />
<strong>Vallentuna</strong> socken och kommun, Uppland<br />
Lisa Sundström<br />
Rapport 2006:30<br />
Omslagsbild: bildnr: lp20060418. Foto: Lisa Sundström, 2006<br />
Rapporten finns i PDF-format på adressen<br />
stockholms.lans.<strong>museum</strong>
© <strong>Stockholms</strong> <strong>läns</strong> <strong>museum</strong><br />
Produktion: <strong>Stockholms</strong> <strong>läns</strong> <strong>museum</strong><br />
Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande 97.0133<br />
Nacka 2007
Innehåll<br />
InlednIng 7<br />
Allmän <strong>kyrkogård</strong>shIstorIk 8<br />
VAllentunA kyrkA 11<br />
omgIVnIng 12<br />
VAllentunA <strong>kyrkogård</strong><br />
- hIstorIk 13<br />
utsträckning och utvidgningar 13<br />
gångar 15<br />
Ingångar i muren 15<br />
klockstapel 17<br />
träd 18<br />
gravvårdar och vegetation 18<br />
BeskrIVnIng AV <strong>kyrkogård</strong>ens<br />
nuVArAnde utseende 23<br />
omgärdning och ingångar 23<br />
gångar 26<br />
Vegetation 26<br />
gravkvarter 28<br />
gravkvarter 01, 05 och 06 29<br />
gravkvarter 02 31<br />
gravkvarter 03 32<br />
gravkvarter 04 33<br />
<strong>kyrkogård</strong>ens gravvårdstyper 35<br />
runstenar 35<br />
medeltida gravstenar 36<br />
1600-1700-talets gravhällar 36<br />
de äldsta gravvårdarna från<br />
tiden 1800-1850 37<br />
gravvårdar från 1850-1900 38<br />
gravvårdar från 1900-10 39<br />
gravvårdar från 1910-20 40<br />
gravvårdar från 1920-30 41<br />
gravvårdar från 1930-talet 42<br />
gravvårdar från 1940-talet 44<br />
gravvårdar från 1950-talet 45<br />
gravvårdar från 1960-talet 46<br />
gravvårdar från 1970-talet 47<br />
gravvårdar från 1980-2000-talet 47<br />
Inskriptioner 48<br />
sammanfattning av gravvårdar<br />
från olika tider 50
kulturmInneslAgen<br />
om <strong>kyrkogård</strong>Ar 51<br />
kulturhIstorIsk BedömnIng<br />
och rekommendAtIoner 52<br />
kyrkomiljön 52<br />
Bogårdsmuren 52<br />
träden 52<br />
Ingångar 53<br />
gångar 53<br />
runstenar 53<br />
gravvårdar 53<br />
källförtecknIng 55<br />
Arkivmaterial 55<br />
skriftligt material 55
Inledning<br />
stockholms <strong>läns</strong> <strong>museum</strong> har av <strong>Vallentuna</strong> kyrkliga samfällighet fått i uppdrag att<br />
utföra en kulturhistorisk gravvårdsinventering av gravvårdar inom den äldsta muromgärdade<br />
<strong>kyrkogård</strong>en omgivande <strong>Vallentuna</strong> kyrka.<br />
Inledningsvis har utförts en kortfattad allmän <strong>kyrkogård</strong>s- och gravvårdshistorik för<br />
förståelse för <strong>kyrkogård</strong>arnas utveckling genom tiderna. därefter har en kortfattad<br />
beskrivning av kyrkans omgivning och kyrkan upprättats.<br />
för att precisera i vad <strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong>s kulturhistoriska värden består har <strong>kyrkogård</strong>ens<br />
historia och nuvarande utseende och särdrag beskrivits. de i miljön värdefulla<br />
karaktäristiska elementen definieras och bedöms kulturhistoriskt.<br />
Arbetet omfattar en inventering av samtliga gravvårdar inom bogårdsmuren. I en<br />
katalogdel har samtliga gravvårdar dokumenterats samt värderats och klassificerats<br />
kulturhistoriskt.<br />
med ovanstående som utgångspunkt föreslås rekommendationer avseende församlingens<br />
fortsatta hantering av <strong>kyrkogård</strong>en.<br />
Arbetet har utförts av antikvarie lisa sundström under maj-augusti år 2006.
Allmän <strong>kyrkogård</strong>shistorik<br />
I äldsta tid begravdes de döda på bygravfält intill gårdarna. med kristendomens införande<br />
efter 1000-talet kom kravet på att begravningar skulle ske på en gemensam<br />
begravningsplats intill kyrkan, på <strong>kyrkogård</strong>en. 1<br />
under medeltid hade oftast varje kyrka en egen <strong>kyrkogård</strong>. den medeltida <strong>kyrkogård</strong>en<br />
var oftast liten och omgärdades av en hägnad, av trä eller sten täckt med spåntak, för<br />
att skyddas mot djuren. 2 det var också en samlingsplats för marknader. 3 gravsättning<br />
av adel och präster skedde ofta inne i kyrkan. trosuppfattning spelade in då det ansågs<br />
viktigt att graven var så nära kyrkans kor som möjligt. På <strong>kyrkogård</strong>en var en bra<br />
plats söder eller öster om kyrkan.<br />
<strong>kyrkogård</strong>arna var fram till 1800-talets början fri från vegetation och bestod av gräsbevuxna,<br />
låga kullar markerade med oansenliga kors av trä. endast ett fåtal gravar<br />
markerades med liggande eller stående hällar av sten, troligen oregelbundet placerade. 4<br />
de äldsta huggna stenarna var förbehållna ett litet socialt skikt, de vanliga gravarna<br />
markerades med kors av trä. 5<br />
under 1700-talets mitt börjar <strong>kyrkogård</strong>arna anta en ny karaktär – den inhägnade<br />
parken. 6 1764 bestämdes i ett kungligt brev att kallmurade <strong>kyrkogård</strong>smurar skulle<br />
uppföras kring <strong>kyrkogård</strong>arna. 1804 gavs tillåtelse att uppföra stenmur i kalkbruk,<br />
på villkor att den täcktes skiffer eller tegel. 7<br />
men i många dokument klagades över de beklagliga förhållandena på <strong>kyrkogård</strong>arna<br />
där kreaturen betade och de dödas ben låga och ”vräkte” för allas blickar. 8 1805 uppmanades<br />
att kyrkgårdarna skulle förses med anständigt stängsel och gärna med träd<br />
planterade runt om.<br />
år 1815 förbjöds, av hygieniska skäl, gravsättning inne i kyrkan. dessa grupper fick<br />
istället en framträdande plats på <strong>kyrkogård</strong>en som ofta omgärdades med smidda järnstaket<br />
eller stenramar. Vid 1800-talets början infördes också regelbundna kvarter med<br />
markerade individuella gravplatser. <strong>kyrkogård</strong>sidealet kom att präglas av symmetriska<br />
gångsystem och regelbundna kvarter med markerade gravplatser hägnade med häckar<br />
eller stenramar. Vanligt från denna tid är de evigt gröna buskarna, t ex thuja och cypresser.<br />
först efter 1815 kan man tala om verkliga anläggningar med gångsystem och<br />
planteringar. 9 gravvårdarnas inskriptioner skulle berätta om vem som låg begravd med<br />
datum för födelse och död. ofta tillfogades ett citat eller psalmnummer.<br />
1 eivor Bucht, s. 12<br />
2 eivor Bucht, s. 14<br />
3 theorell, Anita, s. 14<br />
4 eivor Bucht, s. 12<br />
5 kulturmiljövård, nr. 6, 1989, s. 26<br />
6 eivor Bucht, s. 26<br />
7 eivor Bucht, s. 14<br />
8 eivor Bucht, s. 26<br />
9 eivor Bucht, s. 28
de äldsta gravvårdarna var vanligen huggna i mjuka bergarter som kalk- och sandsten.<br />
Industrialismens genombrott efter 1800-talets mitt, med massproduktion som följd,<br />
påverkade <strong>kyrkogård</strong>en med framställning och utbud av gravminnen i sten och gjutjärn.<br />
resta gravvårdar av granit blev den vanligaste typen av gravminnen. gjutjärnskorsen<br />
hade också sin stora period under 1800-talets senare hälft. 10 fler gravvårdar arkitektritades<br />
parallellt med den standardiserade massproduktionen. 11<br />
under andra hälften av 1800-talet blev det vanligare för vanligt folk att skaffa sig en<br />
egen gravplats med gravvård. samtidigt blev de besuttnas vård allt större för att hävda<br />
sig i mängden. s k bautastenar blir vanliga. Bautastenarna var också en statussymbol,<br />
ju förmögnare person desto högre sten. monumentala vårdar av polerad svart granit,<br />
men även mindre vårdar med polerade framsidor grovhuggna i övrigt, blev vanliga. 12<br />
gravvårdarnas dekor utgjordes av slingor och blomsterrankor. På slutet av 1800-talet<br />
kan man hitta porslinsmedaljonger infattade i stenen. de omgärdades ofta av stenramar<br />
eller järnstaket med grus som ytmaterial.<br />
gravvårdarnas utformning har följt de allmänna stilriktningarna i såväl formspråk som<br />
dekor. man kan se inslag av nystilar vid 1800-talets slut som sedan övergått i jugend<br />
(1000-tal), nationalromantik (1910-tal), 20-talsklassicism (1920-tal) och funktionalism<br />
(1930-tal).<br />
1930 kom genombrottet för funktionalismen. även om funktionalismen inte haft<br />
någon större inverkan på gravvårdarna kom nya typer utan att präglas av extrem<br />
modernism. 13 även om man använde sig av växt- och blomornament var det stramhet<br />
och stil över dem. 14<br />
depressionen kom och situationen blev svårare för stenindustrin, de ledande företagen<br />
förlorade marknad och utrymme för konstnärlig utveckling fanns inte. efter kriget<br />
kom en ny typ av gravvårdar upp, de låga breda gravvårdarna. dessa nya låga och<br />
breda vårdar kom till efter <strong>kyrkogård</strong>snämndernas beslut om maxhöjder på vårdar<br />
och gravvårdskatalogerna fylldes av modellen under flera årtionden. 15 diabas var ett<br />
vanligt stenmaterial under mellankrigstiden.<br />
fram till mitten av 1900-talet var det vanligt att skiva titlar på gravvårdarna. tradition<br />
har även funnits i att skriva hemort eller gårdsnamn i inskriptionerna.<br />
under 1960-talet blev gravvårdarna enklare och striktare, oftast rektangulära och<br />
släta med en enkel inskription. den vanliga stensorten var röd granit och dekoren<br />
begränsades till ett kors eller en list.<br />
gravvårdarna under de senare åren har ofta fått asymmetriska former med sneda<br />
toppar och sidor, råhuggna i en oregelbunden form, i varierande stenmaterial. de i<br />
10 kulturmiljövård, nr. 6, 1989, s. 24<br />
11 eivor Bucht, s. 33<br />
12 kulturmiljövård, nr 6, 1989, s. 15<br />
13 kulturmiljövård, nr 6, 1989, s. 15-16<br />
14 kulturmiljövård, nr 6, 1989, s. 16<br />
15 kulturmilövård, nr. 6, 1989, s. 17
10<br />
äldre tid vanligen förekommande kristna symbolerna eller bibelcitaten har ersatts med<br />
dekorationer som blommor, djur och landskapsbilder. 16<br />
Beträffande <strong>kyrkogård</strong>ens vegetation och planteringar kan generellt sägas att de fått en<br />
enklare utformning med sammanhängande gräsmattor som av rationella motiv ersatt<br />
grusgravar. häckarrangemang har ibland begränsats av rygghäckar, en enkel avgränsningstyp<br />
som uppkom på 1920-talet. 17 <strong>kyrkogård</strong>arnas parkkaraktär har idag blivit<br />
mer accentuerad genom gröna gräsmattor, meditationsplatser och minneslundar. 18<br />
16 kulturmiljövård, nr. 6, 1989, s. 19<br />
17 eivor Bucht, s. 33-34<br />
18 eivor Bucht, s. 30
<strong>Vallentuna</strong> kyrka<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet av gråsten med huggna hörnkedjor<br />
av sandsten. den äldsta kyrkan bestod av ett långhus med ett smalare rakt avslutat kor<br />
samt torn. kyrkan var den största i <strong>Vallentuna</strong> härad och den enda med torn. kyrkans<br />
storlek och påkostade utformning markerar kyrkans särställning i bygden.<br />
Platsen för kyrkan valdes med omsorg och när kyrkan byggdes under medeltiden lades<br />
gamla runstenar in i murverket. runstenen utanför kyrkans sydvägg låg en gång som<br />
trappsten till ett rivet vapenhus.<br />
under 1200-talet byggdes sakristia till och under 1400-talet förlängdes koret och<br />
vapenhus byggdes till. under 1600-talet tillkom det klingsporska gravkoret på korets<br />
sydsida, uppfört av släkten klingspor på sätesgården Bellsta vid <strong>Vallentuna</strong>sjöns<br />
sydöstra sida. 19 gravkoret utgör ett tidstypiskt exempel på stormaktstidens fältherrars<br />
tillbyggnader av gravkor på kyrkor.<br />
efter en brand år 1856 ombyggdes kyrkan och den fick sin nuvarande form då bl a<br />
koret förlängdes och tvärskeppet kom till. Vidare tillkom tornets sadeltak och kyrkans<br />
fönster och dörrar.<br />
Vid en större restaurering ledd av arkitekten evert milles år 1937 förändrades kyrkans<br />
exteriör då tornets och tvärarmarnas gavelpartier från 1856 togs bort. det klingsporska<br />
gravkorets huv byggdes upp efter 1600-talsritningar som förebild.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka från nordöst. Bildnr: lp20060444. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
19 <strong>Vallentuna</strong> hembygdsförening, 1979, s. 123<br />
11
12<br />
omgivning<br />
<strong>Vallentuna</strong>trakten hade redan under forntid en central betydelse och är rik på fornlämningar<br />
och runstenar. <strong>Vallentuna</strong> härads äldsta kända tingsplats låg vid Bällsta intill<br />
<strong>Vallentuna</strong>sjön och anlades under vikingatid, d v s 1000-talet. tingsplatsen flyttades<br />
under samma århundrade till gullbron, där troligen den runsten som idag står vid<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka stått. från slutet av medeltiden och fram till 1700-talet hölls tingen<br />
vid <strong>Vallentuna</strong> kyrka, på tingsplatsen söder om bogårdsmuren.<br />
I denna centralbygd uppfördes under tidig medeltid <strong>Vallentuna</strong> kyrka, som sedan länge<br />
utgjorde länge socknens centrum. landsvägen gick förbi kyrkan och motsvaras av den<br />
väg som idag är uppfart till kyrkan. en marknadsplats låg ända in på 1900-talet på<br />
platsen norr om <strong>kyrkogård</strong>en. till socknens gamla gårdar hör bl a lindö, molnbygård,<br />
lingsberg, näle, grävelsta, kragsta, sursta, loviselund och grana samt den gamla<br />
<strong>läns</strong>mansbostaden i hassla.<br />
1885 fick <strong>Vallentuna</strong> hållplats vid järnvägslinjen stockholm-rimbo och kring stationen<br />
växte <strong>Vallentuna</strong> stationssamhälle fram och tyngdpunkten flyttades från kyrkomiljön.<br />
I början av 1950-talet startade en mer ordnad planering och ett tätbebyggt samhälle<br />
har utvecklats i centrum.<br />
kyrkan med bogårdsomgärdad <strong>kyrkogård</strong> ligger på en höjd med utsikt mot <strong>Vallentuna</strong>sjön<br />
i söder. I kyrkans närmsta omgivning ligger prästgården nu förskola, troligen<br />
uppförd under 1700-talets slut, klockargården från 1860-talet samt stefansgården från<br />
1898. från 1985 är mathiasgården inrymmande församlingshus och kyrkoförvaltning.<br />
Väster om bogårdsmuren ligger de från 1950-talet och framåt utvidgade delarna av<br />
<strong>kyrkogård</strong>en samt en gammal ladugård ombyggd till <strong>kyrkogård</strong>sförvaltning.<br />
mellan kyrkan och sjön ligger ett öppet landskap som utgör del av naturreservatet<br />
Björkby-kyrkviken. naturreservatet karaktäriseras av ett attraktivt kulturlandskap<br />
med lång, kontinuerlig hävd med en intressant flora och fauna. kullarna kring kyrkan<br />
är fornlämningsrika.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka från söder. Bildnr: lp20060452. Foto: Lisa Sundström, 2006.
<strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong> - historik<br />
Utsträckning och utvidgningar<br />
<strong>kyrkogård</strong>ens medeltida utsträckning är inte känd, men kan antas ha varit mindre än<br />
idag. en bogårdsmur av sten påbörjades på 1500-talet, som därefter täcktes med spånat<br />
tak, men fullbordades troligen inte. enligt en karta från 1630-talet tycks <strong>kyrkogård</strong>en<br />
ha haft en gärdesgårdsliknande inhägnad. 20<br />
Karta <strong>Vallentuna</strong> kyrka och prästgård med omgivningar under 1630-talet, foto av teckning ur<br />
Lantmäteristyrelsens arkiv. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
under 1600-talet omtalas flera gånger reparation av muren och dess spånklädda tak.<br />
åren 1652 och 1688 omnämns murningsarbete och täckning med ”huvar”, d v s spånade<br />
sadeltak. 21 år 1655 betalas hind. klåckare för det att han spånte bogården. 22<br />
år 1816 skall dalkarlar kommit för att uppsätta en bogårdsmur 175 famnar lång (ca<br />
300 m) och 5 quar. lång samt 2 alnar hög (ca 120 cm). 23 en större reparation av bo-<br />
20 tuulse, Armin, 1954, s. 106-107<br />
21 tuulse, Armin, 1954, s. 106-107<br />
22 stadsarkivet, <strong>Vallentuna</strong> kyrka, l I:12 specialräkning för kyrkan, 1655<br />
23 stadsarkivet, <strong>Vallentuna</strong> kyrka, lI:12 specialräkning för kyrkan, 1812<br />
13
14<br />
gårdsmuren ägde rum i början av 1820-talet, likaså omkring år 1880. 24 när murens<br />
spåntäckning togs bort är ovisst, sannolikt togs det bort under 1700-talets senare<br />
hälft. 25<br />
1921 års uppmätning visar på <strong>kyrkogård</strong>en sträckning, gångsystem, ingångar och<br />
trädplantering vid 1900-talets början.<br />
Uppmätning, Flinck, 1921. ATA, Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
I väster, i anslutning till den äldsta <strong>kyrkogård</strong>en, ligger de utvidgade delarna av <strong>kyrkogård</strong>en.<br />
den första utvidgningen utfördes år 1951 efter ritningar av arkitekten evert<br />
milles och är förbunden med den äldre <strong>kyrkogård</strong>en genom den västra ingången. 26<br />
Intill västra bogårdsmuren uppfördes, intill platsen för en likbod från 1800-talet som<br />
revs, ett begravningskapell efter ritningar av arkitekten milles. 27<br />
ytterligare utvidgningar västerut utfördes år 1970 och år 1976 efter ritningar av<br />
arkitekt Jörgen Auby.<br />
24 tuulse, Armin, 1954, s. 106-107<br />
25 tuulse, Armin, 1954, s. 106-107<br />
26 tuulse, Armin, 1954, s. 106-107<br />
27 tuulse, Armin, 1954, s. 108
Kyrkogårdsutvidning, Arkitekt Jörgen Auby, 1968. <strong>Vallentuna</strong> församlings ritningsarkiv.<br />
en utvidgning utfördes också år 1987 då även förslag till minneslund godkändes. minneslunden<br />
ligger sydväst om bogårdsmuren och är förbunden med gamla <strong>kyrkogård</strong>en<br />
genom en upptagning i södra bogårdsmuren.<br />
Gångar<br />
1912 utförde ingenjör emil Brodd en uppmätning av <strong>kyrkogård</strong>en, av vilken det<br />
framgår att gångsystemen hade samma stäckning som idag. gångsystemet har inte<br />
ändrats i senare tid, med undantag för igenlagd gång som ledde från kyrkan till en<br />
ingång i södra muren.<br />
1985 utfördes en handikappramp utanför kyrkans norra ingång. gången lades med<br />
smågatsten kantades med en rad storgatsten. trappans vilplan av befintlig granit<br />
kompletterades med gamla gravramar. 28<br />
Ingångar i muren<br />
<strong>kyrkogård</strong>en har haft tre stigluckor, en på norra sidan och en på vardera södra och<br />
östra sidan. deras utseende är ej närmare känt, man vet endast att de var murade och<br />
putsade, hade portar samt spånklädda tak. 29 1595 betalades för kors till södra stig-<br />
28 AtA<br />
29 tuulse, Armin, 1954, s. 108<br />
15
16<br />
luckans och 1596 till norra stigluckans tak. år 1623 finns en anteckning, troligen av<br />
kyrkoherde magnus Andreae claviger, om att ”I thetta år läht iagh byggia en port för<br />
den den nörra steglukon”. 30<br />
1747 reparerades alla tre stigluckorna, kalk, bräder och tjära omtalas. I detta sammanhang<br />
omnämns en av stigluckorna som ”stora” stigluckan, antagligen avses platsen<br />
för <strong>kyrkogård</strong>ens nuvarande huvudingång i norr. år 1782-83 omtalas en stigluckas<br />
rödfärgning. hur länge stigluckorna fanns kvar är okänt. 31<br />
den norra ingången till <strong>kyrkogård</strong>en har nu en portal av putsat tegel med granitgrund,<br />
uppförd 1850 efter en ritning som ”tycktes ändamålsenlig och till prydnad”. år 1954<br />
fanns önskemål om rivning av portalen till förmån för mindre grindstolpar. förslaget<br />
godkändes inte och istället förändrades portalen enligt evert milles förslag år 1955.<br />
Norra <strong>kyrkogård</strong>sportalen före ändring, 1921. Riksantikvarieämbetets<br />
bildarkiv.<br />
30 stadsarkivet, <strong>Vallentuna</strong> kyrka, l I:1 räkenskaper för kyrkan 1630-1663, n I 1623<br />
31 tuulse, Armin, 1954, s. 108
I väst finns två och i söder två ingångar genom muren. den mittersta västra ingången<br />
ledde tidigare till den likbod från 1800-talet som var uppförd i liv med bogårdsmuren<br />
och som revs vid <strong>kyrkogård</strong>ens utvidgning år 1951. den södra ingången i västra bogårdsmuren<br />
är upptagen år 1951 i samband med utvidgningen. 32<br />
när den mittersta ingången i södra muren, försedd med järngrind, togs upp är okänt.<br />
den västra ingången i södra muren kan antas vara upptagen i samband med anläggandet<br />
av minneslunden omkring 1987.<br />
Klockstapel<br />
en klockstapel har funnits söder om kyrkan, där torellska graven är rest. klockstapeln<br />
var en s k öppen klockbock. första uppgiften om stapeln är från år 1613 och man vet<br />
att den var tjärad och rödfärgad samt spånslagen. stapeln uppgavs 1832 vara bristfällig<br />
och revs något senare. klockorna hängdes istället in i tornet. 33<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka, klockstapeln och prästgården med omgivningar, okänt datum. Foto av teckning<br />
i original i Lantmäteristyrelsens arkiv. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
32 AtA<br />
33 tuulse, Armin, 1951, s. 224<br />
1
Gravkarta, år 1939,<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrkas ritningsarkiv.<br />
Träd<br />
<strong>kyrkogård</strong>en planterades 1822. 34 1830 planterades 18 träd på <strong>kyrkogård</strong>en av en<br />
trädgårdsmästare. dessa lindades med bastmatta den 10 oktober samma år. 35<br />
Gravvårdar och vegetation<br />
I äldre tid kan antas att <strong>kyrkogård</strong>en täcktes av en gräsbevuxen äng. 1820 får klockaren<br />
en reprimand från sockenstämman eftersom han låter sina får beta gräset på <strong>kyrkogård</strong>en.<br />
han hade visserligen rätt att slå gräset där och använda som hö, men det ansågs<br />
anstötligt att djuren gick på <strong>kyrkogård</strong>en. 36 ännu in på 1920-talet framgår av det<br />
äldre bildmaterialet att <strong>kyrkogård</strong>ens gräsmatta inte klipptes.<br />
34 tuulse, Armin, s. 108<br />
35 stadsarkivet, <strong>Vallentuna</strong> kyrka<br />
36 stadsarkivet, <strong>Vallentuna</strong> kyrka
gravvårdarna verkar, fram till omkring 1920-talet, resta framförallt i kvarteren längst<br />
med bogårdsmuren. I kvarteren som idag motsvaras av kvarter 02 och 03 var under<br />
samma tid endast ett fåtal gravvårdar resta, och planerades för gravplatser under<br />
1920-1940-talet.<br />
Av bildmaterialet framgår <strong>kyrkogård</strong>ens utveckling från i äldre tid oklippta gräsmattor<br />
med resta vårdar och enklare träkors till klippta gräsmattor med välordnade<br />
gravplatser.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka mot sydöst. Foto Ragnar Fernqvist, 1925. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka mot sydöst. Foto: Sven Brandel, 1927. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
1
20<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka mot sydöst. Foto: Iwar Anderson, 1943. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka mot sydöst. Foto: Nils Lagergren, 1951. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.
<strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong> mot sydöst, 2006.Bildnr: lp20060436. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka mot sydväst. Foto: 1921.<br />
Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
21
<strong>Vallentuna</strong> kyrka. Foto: Nils Lagergren, 1948. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka. Foto: Bengt A. Lundberg, 1985-07-16. Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
22
Beskrivning av <strong>kyrkogård</strong>ens nuvarande utseende<br />
Omgärdning och ingångar<br />
den äldsta <strong>kyrkogård</strong>en omgärdas av en kallmurad gråstensmur påbörjad under 1500talets<br />
slut och vars nuvarande sträckning troligen motsvaras av tidigt 1800-tal.<br />
Västra bogårdsmuren. Bildnr: lp20060447.Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
öppningar i muren finns i norr, väster och söder. den norra öppningen är försedd<br />
med en portal försedd med järnsmidesgrindar uppförd år 1850. Portalen förändrades<br />
i samband med evert milles utvidgning av <strong>kyrkogård</strong>en år 1951.<br />
Norra <strong>kyrkogård</strong>sportalen uppförd 1850 ändrades enligt ritningar av arkitekt Evert Milles 1951.<br />
Bildnr: lp20060423. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
23
24<br />
I västra muren finns två ingångar. den mittersta västra ingången leder till den utvidgade<br />
delen av <strong>kyrkogård</strong>en.<br />
Västra mittersta ingången. Bildnr: lp20060421. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
37 tuulse, Armin och henschen, Ingegerd, 1954, s. 110-111<br />
Ristning i västra ingångens<br />
hörnstolpe, inmurad år 1856.<br />
Hörnstolpen av sandsten har<br />
ursprungligen ingått i en hörnkedja<br />
på den äldsta kyrkan.<br />
Inristningen lyder ”David<br />
tillhögg” och är sannolikt ett av<br />
namnen på <strong>Vallentuna</strong> äldsta<br />
kyrkas stenmästare. 37 Bildnr:<br />
lp20060448. Foto: Lisa Sundström,<br />
2006.
I bogårdsmuren ingår även, 8 m norr om sydöstra hörnet, ett runstensfragment av<br />
sandsten med ristningen nedåt. 38<br />
Den södra ingången i västra muren är upptagen i samband med <strong>kyrkogård</strong>sutvidgningen på<br />
1950-talet. Bildnr: lp20060420. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
I den södra muren finns två ingångar, den mittersta är av okänt datum och försedd<br />
med järngrindar.<br />
Södra murens mittersta ingång. Bildnr: lp20060444. Foto:<br />
Lisa Sundström, 2006.<br />
38 AtA<br />
Den västra ingången i södra muren är upptagen<br />
i samband med anläggandet av minneslunden år<br />
1987. Bildnr: lp20060422. Foto: Lisa Sundström,<br />
2006.<br />
25
26<br />
Gångar<br />
grusade gångar löper utmed <strong>kyrkogård</strong>ens fyra sidor och runt kyrkan. gångarna är<br />
förbundna med ingångarna i norr, väster och söder.<br />
Vegetation<br />
Bogårdsmurens sträckning sammanfaller med en år 1822 och 1830 planterad trädkrans.<br />
trädkransen är idag relativt urglesad. den utgörs av främst lönnar och lindar<br />
och har utmed <strong>kyrkogård</strong>ens fyra sidor skild karaktär. norra sidan utgörs av hamlade<br />
lindar. östra sidan utgörs av almar, ask och lönn i varierande storlek. På södra sidan<br />
står lindar i olika ålder och på den västra sidan står två äldre lönnar.<br />
Hamlade lindar längst med norra bogårdsmuren. Bildnr: lp20060446. Foto: Lisa Sundström,<br />
2006.
Alla kvarter är täckta av gräsmattor. På <strong>kyrkogård</strong>ens sydöstra del är en större ansamling<br />
häckomgärdade gravplatser samt <strong>kyrkogård</strong>ens två häckar löpande nord-sydlig riktning.<br />
här är även ett antal gravplatser planterande med flankerande tuijor i varierande<br />
storlek. I övrigt har <strong>kyrkogård</strong>en ett fåtal häckomgärdade gravplatser.<br />
En av <strong>kyrkogård</strong>ens två häckar löpande i nord-sydlig riktning. Bildnr: lp20060433. Foto:<br />
Lisa Sundström, 2006.<br />
2
2<br />
gravkvarter<br />
<strong>kyrkogård</strong>en är uppdelad i sex kvarter med totalt 486 gravvårdar.<br />
Gravplatskarta, <strong>Vallentuna</strong> församling.
Gravkvarter 01, 05 och 06<br />
kvarteren sträcker sig runt <strong>kyrkogård</strong>ens alla fyra sidor, mellan muren och gången runt<br />
<strong>kyrkogård</strong>en. I kvarteren är de flesta av <strong>kyrkogård</strong>ens kvarvarande äldsta gravvårdar<br />
resta. kvarteren har med sina stående höga äldre vårdar, framförallt från sent 1800-tal<br />
till tidigt 1900-tal, en ålderdomlig karaktär.<br />
Kvarteren mellan bogårdsmuren och gången runt <strong>kyrkogård</strong>en bär karaktär av flertalet äldre, höga, resta stenar i<br />
en rad längst med muren. Kvarter 01 mot norr. Bildnr: lp20060425. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
Höga, resta, äldre gravvårdar mellan bogårdsmuren och gången runt kyrkan. Kvarter 06 mot norr.<br />
Bildnr: lp20060426. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
2
Höga, resta, äldre gravvårdar mellan bogårdsmuren och gången runt kyrkan. Kvarter 05 har fler kvarvarande<br />
gravplatser omgärdade med stenramar. Bildnr: lp20060441. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
Höga, resta, äldre gravvårdar mellan bogårdsmuren och gången runt kyrkan. I kvarter 06 med ett antal häckomgärdade<br />
gravplatser. Kvarter 06 mot väst. Bildnr: lp20060442. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
30
Gravkvarter 02<br />
kvarter 02 är <strong>kyrkogård</strong>ens största kvarter och omfattas av 167 gravvårdar. Av dessa<br />
167 gravvårdar är endast 24 från tiden före 1940. gravvårdarna i kvarteret omfattas<br />
i huvudsak av gravvårdar resta under perioden 1940- och 50-talen och senare och bär<br />
karaktär av ett större antal stående låga och breda vårdar på rader.<br />
Kvarter 02 mot söder med ett stort antal låga och breda gravvårdar i rader. Bildnr: lp20060437.<br />
Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
I kvarterets södra del reser sig en liten höjd, där i äldre tid klockstapeln stod. På höjden<br />
finns <strong>kyrkogård</strong>ens största gravplatser med monumentala vårdar från tidigt 1900-tal. I<br />
den södra delen av kvarteret finns även flertalet av <strong>kyrkogård</strong>ens häckomgärdade gravplatser.<br />
I kvarter 02 reser sig i kvarterets södra del en höjd med monumentala gravvårdar<br />
från tidigt 1900-tal. Kvarter 02 mot söder. Bildnr: lp20060434. Foto: Lisa Sundström,<br />
2006.<br />
31
32<br />
Häckomgärdade gravplatser på <strong>kyrkogård</strong>ens södra del. Kvarter 02 mot söder. Bildnr:<br />
lp20060435. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
Gravkvarter 03<br />
kvarter 03 är <strong>kyrkogård</strong>ens näst största kvarter och bär karaktär av ett större antal<br />
små gravvårdar från 1930-1950-talet. Av kvarterets 158 gravvårdar återstår 39 från<br />
tiden före 1940. kvarterets västra del, längst med grusgången, har äldre karaktär med<br />
ett antal äldre vårdar och gravplatser med grusade stenramar.<br />
Små, låga gravvårdar i kvarter 03. Kvarter 03 mot nordost. Bildnr: lp20060439. Foto: Lisa<br />
Sundström, 2006.
I kvarterets västra del längst med grusgången runt kyrkan står ett antal gravvårdar från tidigt 1900-tal med<br />
grusade gravplatser med stenram. Bildnr: lp20060438. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
Gravkvarter 04<br />
kvarteret är beläget i direkt anslutning till kyrkans södra långmur. kvarteret är <strong>kyrkogård</strong>ens<br />
minsta och omfattas av tio gravvårdar. gravvårdarna består av ett antal<br />
häckomgärdade hällar från senare tid, två resta vårdar samt en stenram.<br />
Kvarter 04 med häckomgärdade hällar intill kyrkans södra långhus. Bildnr: lp20060440.<br />
Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
33
Kvarteren omgivande kyrkan, innanför den inre gången runt kyrkan är, med undantag för kvarter 04, befriade<br />
från gravvårdar och täcks av gräsmatta. Bildnr: lp20060443. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
34
Kyrkogårdens gravvårdstyper<br />
Runstenar<br />
På <strong>kyrkogård</strong>en finns två runstenar uppställda. söder om kyrkan, på det ställe där<br />
vapenhuset låg, står en runsten med inskrifter på bägge sidor. stenen har legat som<br />
tröskel i vapenhuset och återupptäcktes och restes på fyndplatsen år 1905. 39<br />
Runsten intill kyrkans södra långhus. Runstenens inristning På <strong>kyrkogård</strong>ens sydöstra sida, intill bogårdsmuren, står<br />
berättar om den mäktiga Jarlabanke, som ”ägde ensam hela en skadad runsten som hittades vid grävning av en grav år<br />
Täby” och ”gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela 1939.<br />
detta hundare”. Bildnr: lp20060450. Foto: Lisa Sundström,<br />
Runsten 2006 intill kyrkans södra långhus. Runstenens inristning berättar om den mäktiga<br />
Jarlabanke, som ”ägde ensam hela Täby” och ”gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han<br />
hela detta hundare”. Bildnr: lp20060450.foto: lisa sundström, 2006<br />
40 Bildnr: lp20060449. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
På <strong>kyrkogård</strong>ens sydöstra sida, intill bogårdsmuren, står en skadad runsten som hittades vid<br />
grävning av en grav år 1939. 40 Bildnr: lp20060449. Foto: Lisa Sundström, 2006.<br />
39 tuulse, Armin, 1951, s. 223-224<br />
40 raä, informationsskylt vid runsten.<br />
35
36<br />
Medeltida gravstenar<br />
Av medeltida gravstenar finns inga i behåll. de förstördes troligen vid branden 1856,<br />
dessutom såldes på auktionen efter branden några stenhällar, förmodligen gravstenar,<br />
till lindö. 41<br />
1600-1700-talets gravhällar<br />
sex gravhällar från 1600- och 1700-talen är uppsatta inne i kyrkan. 42 På <strong>kyrkogård</strong>en<br />
finns en utlagd kalkstenshäll från 1700-talet.<br />
Kalkstenshäll från 1700-talet i kvarter 03. Bildnr: lp20060429. Foto: Lisa Sundström,<br />
2006.<br />
41 tuulse, Armin, 1954, s. 139<br />
42 tuulse, Armin, 1951, s. 237
De äldsta gravvårdarna från tiden 1800-1850<br />
från tiden finns endast två gravvårdar kvar. <strong>kyrkogård</strong>ens äldsta resta gravvård utgörs<br />
av en gravhög med en rest kalkstensvård från år 1809. graven är rest över major Jean<br />
david silfverstolpes dotter Jeannette silfverstolpe på lövsätra gård. Jeannette var s<br />
k stiftsfröken vilket innebar att hon var inskriven i Vadstena adliga jungfrustift och<br />
att hennes framtid var tryggad även om hon inte blev gift. hon dog dock i dysenteri<br />
endast 11 år gammal och föräldrarna lät begrava henne i en kulle eftersom hon inte<br />
ville sänkas ned i jorden.<br />
Den lilla stiftsfröken Jeannette Silfverstolpes<br />
grav från år 1809. Ömt<br />
älskad, saknad och begråten. De äldsta<br />
gravvårdarna var vanligen utförda av<br />
kalksten. Kvarter 01, gravplats 26-<br />
28. Bildnr: lp20060451. Foto: Lisa<br />
Sundström, 2006.<br />
Från år 1837 hör ett enkelt järnkors<br />
rest över kyrkoherden Johan Wanselius,<br />
född år 1761. Kvarter 01, gravplats<br />
68-69. Bildnr: lp20060430. Foto:<br />
Edward James, 2005-2006.<br />
3
Gravvårdar från 1850-1900<br />
från tiden kvarstår 19 gravvårdar. gravvårdarna utgörs i huvudsak av bautastenar,<br />
höga stående vårdar av polerad svart granit men även mindre vårdar med polerade<br />
framsidor. fem av tidens vårdar utgörs av små liggande hällar av svart granit. gravvårdarnas<br />
dekor utgörs av kors och blomrankemotiv och inskriptionerna innehåller<br />
ofta titlar och gårdshänvisning.<br />
Hög stående vård av svart granit med polerad framsida.<br />
Rest över Johan Hansson från Lingsberg, 1851.<br />
Kvarter 01, gravplats 51-59. Bildnr: lp20060429.<br />
Foto: Edward James.<br />
Mindre vård av svart granit med polerad framsida och<br />
råhuggen i övrigt. Gravvård rest över Rusthållaren Anders<br />
Jansson i Åby, 1877. Kvarter 01, gravplats 36-42.<br />
Bildnr: lp20060428. Foto: Edward James<br />
Bautasten rest över lantbrukaren A. Östervall från Wäsby, 1884.<br />
Kvarter 01, gravplats 7-9. Bildnr: lp20060427. Foto: Edward<br />
James.
Gravvårdar från 1900-10<br />
från tiden återstår tolv gravvårdar. gravvårdarna utgörs i huvudsak av stående höga<br />
gravvårdar av svart granit, men även bl a två stenkors.<br />
(Överst t.v.)Hög stående gravvård av svart granit<br />
rest över hemmansägaren J.G. Söderlund från Gällsta,<br />
1908. Kvarter 05, gravplats 12-14. Bildnr:<br />
lp20060398. Foto: Lisa Sundström<br />
(Överst t.h.) Bautasten rest över hemmansägare och<br />
fjärdingsman Johan Andersson i Näle, 1909. Kvarter<br />
03, gravplats 51-54. Bildnr: lp20060404. Foto:<br />
Lisa Sundström<br />
(T.v.) Gravvård utformad som ett kors på postament<br />
rest över Anna Melin och förvaltaren C.M Melin<br />
från Lindö, 1901. Kvarter 01, gravplats 131-133.<br />
Bildnr: lp20060431. Foto: Edward James<br />
3
Gravvårdar från 1910-20<br />
från tiden återstår 26 gravvårdar. gravvårdarna utgörs av framförallt höga, resta<br />
gravvårdar av svart granit, men även ett par obelisker samt en monumental liggande<br />
häll.<br />
Monumentalhäll över familjen Carlsson på Wäsby, 1915. Kvarter 03, gravplats 342-353.<br />
Bildnr: lp20060417. Foto: Lisa Sundström<br />
Obelisk av svart granit rest över hemmansägaren<br />
Carl Johan Österwall i Ekeby, 1912. Kvarter<br />
06, gravplats 94-96. Bildnr: lp20060406.<br />
Foto: Lisa Sundström
Gravvårdar från 1920-30<br />
flertalet av 1920-talets kvarvarande gravvårdar utgörs av stående svarta granitvårdar,<br />
mindre än tidigare och med klassicistisk dekor. från tiden finns ett fåtal mer monumentala<br />
klassicistiskt utformade gravvårdar.<br />
1920-talsvård rest över hemmansegaren Erik Karlsson<br />
i Bergsäng, 1922. Kvarter 05, gravplats 48-50.<br />
Bildnr: lp20060403. Foto: Lisa Sundström<br />
Klassicistiskt utformad vård rest över Godsägaren C.J.<br />
Ekström med familj från Molneby gård, 1924. Kvarter<br />
06, gravplats 13-18. Bildnr: lp20060400. Foto: Lisa<br />
Sundström<br />
Torellska familjegraven utformad som en tumba från 1929. Kvarter 03, gravplats 245-246. Bildnr: lp20060411.<br />
Foto: Lisa Sundström<br />
41
42<br />
Gravvårdar från<br />
1930-talet<br />
48 gravvårdar härrör från 1930talet.<br />
gravvårdstyperna varierar<br />
och grå granitvårdar är vanligare<br />
än tidigare och har en stramare<br />
dekor. Vanliga är också små,<br />
rektangulära svarta granitstenar<br />
med sparsam ornamentik. I slutet<br />
av perioden kommer de låga<br />
breda vårdarna med pelare.<br />
Gravvård rest över Axel Edv.<br />
Lund från Gällsta, 1931. Kvarter<br />
03, gravplats 286-287. Bildnr:<br />
lp20060413. Foto: Lisa Sundström<br />
Gravvård av svart granit med 1920-talsklassicistiskt drag<br />
rest över hemmansägaren Werner Lundin från Sursta, 1927.<br />
Kvarter 03, gravplats 1-5. Bildnr: lp20060396. Foto: Lisa<br />
Sundström
Enkel rak mindre vård rest över Hustrun Anna Andersson från Rickebylund, 1936. Kvarter<br />
03, gravplats 138-139. Bildnr: lp20060408. Foto: Lisa Sundström<br />
Bred vård med pelare rest över familjen Sandin, 1938. Kvarter 02, gravplats 300-307. Bildnr:<br />
lp20060414. Foto: Lisa Sundström<br />
43
44<br />
Gravvårdar från 1940-talet<br />
80 gravvårdar härrör från 1940-talet. från tiden härrör ett stort antal små svarta<br />
granitvårdar, ofta med vinklade krön. Vanliga är även låga, breda vårdar med pelare.<br />
ornamentiken på gravvårdarna utgörs i huvudsak av kors, oljelampor, polerade pelare<br />
med kapitäl eller en stjärna omgiven av stiliserad ornamentik.<br />
Liten vård av svart granit med vinkelbrutet krön rest över Elin Gustavsson, 1945.<br />
Kvarter 03, gravplats 214-124. Bildnr: lp20060410. Foto: Lisa Sundström<br />
Låg, bred vård utförd av svart granit med tidstypisk ornamentik rest över lantbrukaren Gustav<br />
Gustavsson, 1949. Kvarter 01, gravplats 138-140. Bildnr: lp20060432. Foto: Lisa Sundström
Gravvårdar från 1950-talet<br />
72 gravvårdar gravvårdar härrör från 1950-talet. gravvårdarnas utformning ansluter<br />
i stort till perioden 1930-1940. svarta granitvårdar är vanliga med ornamentik i form<br />
av oljelampor och pelare med kapitäl.<br />
Låg och bred vård med kapitäl av svart granit med tidstypisk ornamentik utgjord av en oljelampa.<br />
Vård rest över Stationsföreståndare A.L. Larsson, 1952. Kvarter 04, gravplats 13-15. Bildnr:<br />
lp20060399. Foto: Lisa Sundström<br />
Låg och bred vård av svart granit med tidstypiskt ornamentik utgjord av en soluppgång och<br />
växtornamentik. Gravvård rest över hemmansägaren K. Leonard Erickssons, 1954. Kvarter<br />
02, gravplats 71-71. Bildnr: lp20060405. Foto: Lisa Sundström<br />
45
46<br />
Gravvårdar från 1960-talet<br />
från tiden finns 34 gravvårdar. Vårdarna är vanligen låga, utförda i röd granit och med<br />
stramare utformning än tidigare.<br />
1960-talsvård av röd granit. Frans Janssons Vilorum. Kvarter 02, gravplats 154-155.<br />
Bildnr: lp20060409. Foto: Lisa Sundström<br />
Låg och bred vård med fristående pelare och kapitäl av en typ som förekommer under 1940- och<br />
50-talen men utförd av röd granit och stramare utformning än tidigare, rest över Zackeus Bergström,<br />
1968. Kvarter 03, gravplats 104-105. Bildnr: lp20060407. Foto: Lisa Sundström
Gravvårdar från 1970-talet<br />
från tiden finns 49 gravvårdar. Vårdarna är vanligen låga och enkla, vanligen raka eller<br />
med böjt krön i varierande material. ornamentik i form av soluppgångar, liljekonvaljer,<br />
rosor och fåglar börjar bli vanliga motiv.<br />
1970-talets vårdar är ofta låga, utförda med böjt krön av röd granit. Gravvård rest över<br />
Oskar Andersson, 1979. Kvarter 02, gravplats 308-310. Bildnr: lp20060415. Foto: Lisa<br />
Sundström<br />
Gravvårdar från 1980-2000talet<br />
Antalet gravvårdar från 1980-talet<br />
och framåt är ca 112 st. gravvårdarnas<br />
material varierar och<br />
har vanligen en fri form. Vanlig<br />
ornamentik utgörs av naturmotiv,<br />
flygande fåglar, liljekonvaljer och<br />
ornament med personliga motiv.<br />
Från 1980-talet och framåt är gravvårdarna<br />
ofta utförda i fri form i<br />
varierande material. Gravvård rest<br />
över Martin Linder, 1996. Kvarter<br />
02, gravplats 286-287. Bildnr:<br />
lp20060412. Foto: Lisa Sundström<br />
4
4<br />
Inskriptioner<br />
85 gravvårdar har inskriptioner som rör titlar. de titlar som förekommer är;<br />
fjärdingsman<br />
krono<strong>läns</strong>man<br />
landsfiskal<br />
förman<br />
förvaltare, 2 st<br />
rusthållare, 2 st<br />
rättare<br />
stiftsfröken<br />
Båtsman<br />
godsägare, 2 st<br />
hemmansägare, 18 st<br />
lägenhetsägare<br />
lantbrukare, 6 st<br />
Bagarmästare<br />
skomakaremästare<br />
snickarmästare<br />
slaktmästare<br />
trädgårdsmästare<br />
stationsföreståndare<br />
lokförare<br />
lokomotivförare<br />
Gravvård med den ålderdomliga titeln<br />
”lägenhetsägare”. Rest över C.G. Wallén,<br />
1920. Kvarter 06, gravplats 38-40. Bildnr:<br />
lp20060402. Foto: Lisa Sundström<br />
Byggmästare, 3 st<br />
Byggingenjör<br />
handlanden, 3 st<br />
köpman, 3 st<br />
Bankdirektör, 2 st<br />
fabrikör, 3 st<br />
Vaktkonstapel<br />
f d rektor<br />
folkskollärare, 2 st<br />
lärarinna, 2 st<br />
skolvaktmästare<br />
kantor<br />
kontraktsprost<br />
kyrkoherde, 4 st<br />
kyrkovaktare, 2 st<br />
kyrkvärd, 4 st<br />
orgeltrampare<br />
uppfinnare<br />
Professor<br />
riksdagsman<br />
överläkare<br />
Den s k båtmansvården rest över ”den siste<br />
indelte båtsmannen” som tjänat för Södra Roslags<br />
båtmanskompani, rest 1923. Kvarter 02,<br />
gravplats 323-325. Bildnr: lp20060419.<br />
Foto: Lisa Sundström
flertal gravvårdar är resta över personer knytna till gårdar i trakten med gårdsnamnen<br />
i inskriptionerna. de gård- och ortsnamn som förekommer är;<br />
Aronsdal<br />
Bergsäng<br />
Björkby<br />
Björknäs<br />
ekeby<br />
fisknäbben<br />
framnäs<br />
fridhem<br />
fågelsången<br />
gotthem<br />
grana<br />
grevelsta<br />
gällsta<br />
gävsjö<br />
hagaborg<br />
hassla<br />
hyddan<br />
hållsta<br />
kragsta<br />
kustad<br />
lillgården<br />
lilla mellösa<br />
lindö<br />
lingsberg<br />
loviselund<br />
lövsättra<br />
molnby gård<br />
molnbylund<br />
mörby<br />
mörby gård<br />
mörbydal<br />
nygård<br />
näle<br />
rickeby<br />
rickebylund<br />
rosendals gård<br />
skoghall<br />
sofiehem<br />
solgården<br />
stensta<br />
storbacken<br />
sursta<br />
svensberg<br />
säby gård<br />
uddnäs<br />
uddnäs<br />
uthamra<br />
Vallby<br />
Veda<br />
Vänsta<br />
Westlunda<br />
Wäsby<br />
åby<br />
åby tegelbruk<br />
p Gravvård rest över Fabrikören Gustavsson, Åby Tegelbruk,<br />
1976. Kvarter 03, gravplats 23-25.<br />
Bildnr: lp20060401. Foto: Lisa Sundström<br />
t Gravvård rest över rusthållare C.E. Lundin, på Sursta,<br />
1898. Kvarter 03, gravplats 1-5. Bildnr: lp20060397.<br />
Foto: Lisa Sundström<br />
4
Sammanfattning av antal gravvårdar från olika tider<br />
se nedan sammanställning av antal kvarstående gravvårdar på <strong>kyrkogård</strong>en från 1700talet<br />
fram till nu.<br />
År Kvarter Kvarter Kvarter Kvarter Kvarter Kvarter Totalt Sten-<br />
01 02 03 04 05 06<br />
ramar<br />
1700-tal 1 1<br />
1800-<br />
1850<br />
2 2<br />
1850 1 1<br />
1860 1 1<br />
1870 1 1<br />
1880 3 1 1 5<br />
1890 4 1 1 2 8 3<br />
1900 8 1 3 12 4<br />
1910 7 2 1 5 11 26 3<br />
1920 4 6 12 1 4 7 34 5<br />
1930 4 15 22 1 1 5 48 11<br />
1940 7 28 32 3 6 4 80 12<br />
1950 2 40 22 2 3 3 72 16<br />
1960 7 5 18 1 1 2 34 4<br />
1970 4 20 19 5 1 49 1<br />
1980 6 14 3 1 2 3 29<br />
1990 5 17 19 3 6 50<br />
2000 5 19 7 2 33<br />
Totalt 71 167 158 10 38 42 486 59<br />
sammanfattningsvis härrör endast 19 gravvårdar från tiden 1900.<br />
Av <strong>kyrkogård</strong>ens 486 gravvårdar kvarstår ca 20% från tiden före 1930, 40% från tiden<br />
före år 1930-1960 och 40% från tiden 1960-2000.<br />
59 gravplatser är försedda med stenramar. endast en gravplats bevarar en hägnad av<br />
järnstaket.<br />
50
kulturminneslagen om <strong>kyrkogård</strong>ar<br />
en <strong>kyrkogård</strong> med gravvårdar är en del av viktig del kyrkans miljö, vårt kulturlandskap<br />
och kulturarv. den berättar om en gången tids gravkultur, en bygds historia och dess<br />
människor. kulturminneslagen påbjuder att den fortlöpande vården av begravningsplatserna<br />
skall utföras varsamt och med största hänsyn till kulturmiljön.<br />
”I vården av en begravningsplats skall dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas. Begravningsplatserna<br />
skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas<br />
eller förvanskas” (kulturminneslagen 4 kap. 11 §)<br />
Bestämmelserna om begravningsplatser omfattar också sådana byggnader på begravningsplatsen<br />
som inte är kyrkobyggnader samt fasta anordningar såsom murar och portaler. (kulturminneslagen<br />
4 kap. 12 §)<br />
I fråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av <strong>läns</strong>styrelsen.<br />
1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen,<br />
2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra<br />
befintlig byggnad eller fast anordning. (kulturminneslagen 4 kap. 13§)<br />
till väsentliga förändringar hör t ex borttagande av järnstaket och gravramar, förändring<br />
eller borttagande av en kulturhistoriskt värdefull gravvård, förändringar av<br />
kvartersindelning, hägnader och gångsystem.<br />
Den omkring år 1951 rivna likboden intill västra bogårdsmuren samt borttagna gravvårdar ställda mot muren.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrka, okänt datum. (1937-1951). Riksantikvarieämbetets bildarkiv.<br />
51
52<br />
kulturhistorisk bedömning och rekommendationer<br />
Kyrkomiljön<br />
kyrkomiljön med kyrkan och den äldre <strong>kyrkogård</strong>en omgärdad med bogårdsmur och<br />
trädkrans har en förtätad stämning som tillsammans med det öppna läget med omgivande<br />
kulturlandskap omfattas av stora kulturhistoriska värden. det orörda området,<br />
öster och söder om kyrkan, utgörande naturreservat och fornlämningsområde har<br />
med sin landskapsbild och fornlämningar stora miljöskapande värden i anslutning till<br />
kyrkan och <strong>kyrkogård</strong>en.<br />
• natur- och fornlämningsområdena öster och söder om kyrkan bör ej omfattas av<br />
framtida <strong>kyrkogård</strong>sutvidgningar.<br />
Den äldre <strong>kyrkogård</strong>en omgärdad med bogårdsmur och läget med omgivande<br />
kulturlandskap omfattas av stora kulturhistoriska värden. Bildnr: lp20060418.<br />
Foto: Lisa Sundström<br />
Bogårdsmuren<br />
Bogårdsmuren, påbörjad under<br />
sent 1500-tal, med en sträckning<br />
från åtminstone tidigt 1800, är<br />
utförd med stor hantverksskicklighet<br />
och har med sitt ålderdomliga<br />
utförande ett stort värde för kyrkomiljön<br />
i sin helhet. I bogårdsmuren<br />
ingår runristningar som berättar<br />
om uppförande av <strong>Vallentuna</strong><br />
kyrka och är i sig ovärderliga historiska<br />
dokument.<br />
• Bogårdsmuren skall bevaras och<br />
underhållas på ett sådant sätt att<br />
det kulturhistoriska värdet inte<br />
minskas.<br />
Träden<br />
trädkransen, planterad under<br />
1800-talets början, utgör en årsring<br />
i <strong>kyrkogård</strong>ens historia. trädkransen<br />
har med sina bevarade<br />
äldre träd, planterade under tidigt<br />
1800-tal, ett stort miljöskapande<br />
värde.<br />
• trädkransen utgör en väsentlig<br />
del <strong>kyrkogård</strong>en. en trädvårdsplan<br />
bör upprättas för vård-, underhåll<br />
och nyplantering av träd.
Ingångar<br />
<strong>kyrkogård</strong>ens huvudingång i norr med portal och järngrindar från 1800-talets mitt,<br />
förändrad under 1950-talet, utgör med sin 1800-talsmässiga utformning en värdefull<br />
del av <strong>kyrkogård</strong>ens miljö. även den södra enkla ingången utgör med sin järngrind<br />
ett värdefullt inslag i miljön.<br />
• den norra portalen och den södra ingången med järngrindar skall bevaras och underhållas<br />
så att det kulturhistoriska värdet inte minskas.<br />
Gångar<br />
gångarnas sträckning härrör möjligen från det tidiga 1800-talets planering av <strong>kyrkogård</strong>en<br />
och är i huvudsak oförändrat sedan tidigt 1900-tal. gångarnas traditionella<br />
ytmaterial utgjort av grus har stora miljöskapande värden.<br />
• gångarnas sträckning och ytmaterial bör bevaras och ej förvanskas.<br />
Runstenar<br />
runstenar uppställda på <strong>kyrkogård</strong>en bogårdsmuren utgör ovärderliga historiska<br />
dokument.<br />
• runstenar skall bevaras och underhållas så att kulturhistoriska värdet inte minskas.<br />
Gravvårdar<br />
kvarvarande äldre gravvårdar utgör dokument över ett äldre gravskick och utformning<br />
av gravvårdar i äldre tid. de äldsta gravvårdarna har vidare med sin ålderdomliga, tidstypiska<br />
utformning stora miljöskapande värden. gravvårdarna speglar dessutom en del<br />
av bygdens historia, dess människor, gårdar och näringsliv och ger med sina yrkestitlar<br />
eller gårdsnamn en lokalhistorisk förankring och utgör därför historiska dokument.<br />
På den äldsta bogårdsomgärdade <strong>kyrkogård</strong>en är det väsentligt att bevara och vårda<br />
det som återstår av äldre gravvårdar med omgärdningar då de har stora miljöskapande<br />
värden intill kyrkan. som särskilt värdefulla framstår gravkvarteren som löper runt<br />
<strong>kyrkogård</strong>en intill bogårdsmuren. de utgör flertalet av <strong>kyrkogård</strong>ens äldre gravvårdar<br />
och har en utpräglad äldre karaktär. som särskilt värdefulla framstår även monumentala,<br />
tidstypiska, lokalhistoriska, konstnärliga eller personhistoriska vårdar i övriga<br />
kvarter.<br />
de kriterier som legat till grund för den kulturhistoriska värderingen av gravvårdarna<br />
är sällsynthet, tidstypisk utformning, konstnärlig utsmyckning, ovanliga stenarter,<br />
omgärdning eller person- eller lokalhistoriskt intressanta vårdar med yrkestitlar,<br />
gårdsnamn eller personer av vikt för bygden. Värderingen har delvis skett ur ett lokalt<br />
perspektiv då vissa gravvårdar inte är unika ur ett nationellt perspektiv utan är unika<br />
eller representerar ett tidsskikt på just <strong>Vallentuna</strong> <strong>kyrkogård</strong>.<br />
53
54<br />
gravvårdarna har klassificerats enligt nedan;<br />
röd omistlig gravvård.<br />
grön gravvård av kulturhistoriskt värde.<br />
gul gravvård av mindre kulturhistoriskt intresse.<br />
<strong>läns</strong>museet har, med utgångspunkt från <strong>kyrkogård</strong>ens antal kvarvarande gravvårdar,<br />
bedömt att i stort sett samtliga gravvårdar äldre än 1930 bör bevaras. dessa äldsta<br />
gravvårdar är relativt få på <strong>kyrkogård</strong>en samt har sådana kulturhistoriska värden och<br />
är av sådan vikt för <strong>kyrkogård</strong>ens karaktär att de bör vara kvar.<br />
<strong>kyrkogård</strong>en omfattas av ett stort antal gravvårdar från 1930- till 50-talet. målet bör<br />
vara att ett representativt urval av gravvårdar från de olika tidsperioderna bevaras. ett<br />
antal gravvårdar från tiden har bedömts som kulturhistoriskt värdefulla med utgångspunkt<br />
från kriterier nämnda ovan. flertalet av vårdarna från tiden har inte bedömts<br />
som kulturhistoriskt värdefulla trots deras tidtypiska utformning. detta innebär inte<br />
alltid att de saknar ett kulturhistorisk intresse eller att de kan vara är av betydelse för<br />
miljön i sin helhet.<br />
• kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar med omgärdning skall bevaras och underhållas<br />
så att deras kulturhistoriska värde inte minskas.<br />
• restriktivitet bör gälla för borttagande av gravvårdar även om de inte bedömts som<br />
kulturhistoriskt värdefulla. <strong>kyrkogård</strong>en och gravvårdar skall ingå i vård- och underhållsplan<br />
som vid lämplig tidsintervall uppdateras vad avser de senare gravvårdarnas<br />
kulturhistoriska värde för att på <strong>kyrkogård</strong>en få ett representativt urval/antal vårdar<br />
från olika tidsperioder.<br />
• grusade gravplatser omgärdade med stenramar bör i möjligaste mån bevaras.<br />
• hänsyn skall tas till kvarterens nuvarande karaktär vid inplacering av nya gravvårdar.<br />
komplettering av nya gravvårdar skall ske varsamt och ansluta väl till befintlig<br />
karaktär.<br />
• särskilda skyddsföreskrifter bör utarbetas för <strong>kyrkogård</strong>en innanför bogårdsmurarna.<br />
Bestämmelserna utarbetas med hänsyn till den känsliga miljön. I skyddsföreskrifterna<br />
kan t ex ingå att bevara gamla gravvårdar och anordningar och att de inte får ändras;<br />
att nytillverkade gravanordningar skall uppfylla höga krav på anpassning till miljön<br />
och skall i samverkan med <strong>kyrkogård</strong>smyndigheten beslutas vad gäller gravvårdens<br />
material, form och bearbetning så att den väl ansluter till kulturmiljön. Anvisningar<br />
kan utarbetas som att t ex befintliga gravvårdar skall stå kvar medan den nya gravrättsinnehavaren<br />
endast får anbringa liggande vård som ansluter i material och typ.<br />
återanvändning av gravvårdar bör noga övervägas då en gravvård oftast förlorar sitt<br />
värde genom en ny inskription.<br />
• kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar svårt angripna av lav och mossa bör ses över<br />
av konservator för åtgärdsförslag. tänk på att ett visst förfall kan vara stämningsfullt.
en gammal sten ska inte se ut som en ny. I skriften Vård av gravstenar utgiven av<br />
riksantikvarieämbetet, 2002, finns allmänna råd om vård av gravvårdar.<br />
• Inventeringen kan följas av en skrift för allmänheten om <strong>Vallentuna</strong> kyrkas <strong>kyrkogård</strong>.<br />
källförteckning<br />
Arkivmaterial<br />
AtA, Antikvarisk-topografiska arkivet.<br />
stockholms stadsarkiv.<br />
<strong>Vallentuna</strong> kyrkas arkiv.<br />
Skriftligt material<br />
Bucht, eivor, <strong>kyrkogård</strong>ens gröna kulturarv, klippan, 1992.<br />
kulturmiljövård, nr. 6, 1989.<br />
lag (1988:950) om kulturminnen m.m.<br />
nilsson christina, Westberg ove, kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i stockholms<br />
stift, stockholm, 1995.<br />
theorell, Anita och Wästberg, Per, minnets stigar, Värnamo, 2001.<br />
tuulse, Armin, <strong>Vallentuna</strong> kyrka, Upplands kyrkor, Del III, uppsala, 1951.<br />
tuulse, Armin och henschen, Ingegerd, Sveriges kyrkor, Volym 72, stockholm, 1954.<br />
<strong>Vallentuna</strong> hembygdsförening, socken Beskrivningar från 1850-talet, <strong>Vallentuna</strong>,<br />
1979.<br />
åstrand, göran, känt och okänt på stockholms <strong>kyrkogård</strong>ar, Värnamo, 1998.<br />
55
Change language