Sommarveckorna 2008 Unga Humanister på gång

Medlemstidning för Humanisterna Årgång 10 · Nr 3 · 2008 15 sep 2008 

k & Bibliotekmässan 2008 · Bok & Bibliotekmässan 2008 · Bok & Bibliotekmässan 2008 · Bok & Bibliotekmässan 2 

Till minne av Ingemar 

Hedenius. 

Kristian Larsson minns. 

■ Läs mer på sidan 4 

En vädjan till oss 

humanister. 

Rätten till en värdig död. 


Ulrica Åström. 

En engagerad medlem i 

Halland porträtterad av 

Urban Jansson. 


Kämpande humanism 

En kampartikel i tiden. 


Islamofobi och 

islamism 

En nog så viktig skillnad. 


Nyheter från Oum El 

Banine i Marocko 

Av Sven Olof Andersson 


Ledare: ............................................ 2-3 

På Kiviks Marknad ................................ 7 

Unga Humanister ............................ 10-11 

Unga Humanister på gång 

■ Läs mer på sidan 10-11 

Sommarveckorna 2008 


Workshop ............................................. 15 

Lokalt ............................................. 16-19 

Böcker på bokmässan ........................... 19 

Insändare ............................................ 20 

Sommarveckor .................................... 22 

Recension ........................................... 23 

FOTO: anna bjursTröm 

FOTO: urban janssOn

HumanistInfo · nr 3 · 2008 

2 

HumanistInfo 

Medlemstidning för Humanisterna, 

utges med 4 nr/år. 

Ansvarig utgivare: 

Staffan Gunnarson, 

staffan.gunnarson@humanisterna.se 

Redaktör: Sune Kronlid 

Källåkersv. 25, 443 39 Lerum 

Mobil: 070-519 32 14 

hi@humanisterna.se 

Redaktion: Gun Ulriksson, Björn 

Andersson, Kjell Ericson (tf redaktör), 

Urban Jansson 

Ombrytning: Kjell Ericson 

Tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus 

Bidrag till HumanistInfo (nytt från 

lokalavdelningar, debattinlägg m m) 

skickas med e-post till: 

hi@humanisterna.se eller som brev till 

redaktören. 

Skriv till HumanistInfo! 

Skicka ditt manus till redaktionen, helst i 

elektronisk form som vanlig text. Vi kan 

tyvärr inte ansvara för insänt, ej beställt 

material. Skriv namn, adress och telefon 

på manus och bilder, och meddela 

samtidigt om insändaren ska förses med 

signatur i stället för ditt namn. Ange om 

det är något du vill ha i retur. 

HumanistInfo kan tyvärr inte betala 

honorar för publicerade texter och bilder. 

Du har större chans att få ditt bidrag 

publicerat om du skriver kortfattat. Redaktionen 

förbehåller sig rätten att använda 

allt publicerat material på Humanisternas 

hemsida. Undantag kan endast göras på 

särskild begäran. Redaktionen prioriterar 

insändare som kan skapa intern debatt i 

Humanisterna, och behöver inte nödvändigtvis 

dela insändarskribentens åsikter. 

Insändare som redaktionen anser riktar 

sig till allmänheten vidarebefordras av oss 

till Humanisten, tidskrift för kultur- och 

livsåskådningsdebatt. 

Välkommen med ditt inlägg! 

Från förbundssekreteraren: 

Humanism, globalism, universalism 

På alla internationella humanistmöten, 

så långt jag kan minnas, 

har amerikaner mer än andra 

västerländska företrädare beklagat 

tillståndet i sitt eget hemland (om 

man bortser från något enstaka 

irländskt fall). Den senaste världskongressen, 

som gick av stapeln 

i Washington i början av sommaren, 

var inget undantag. Om 

USA nu skulle komma att få en 

vicepresident, Sarah Palin, som är 

motståndare till abort, stamcellsforskning 

och sexualundervisning 

i skolan, så lär inte tillståndet på 

andra sidan Atlanten bli bättre. 

I många avseenden är inflytandet 

från konservativ religion där ett 

märkligt fenomen i kontrast till 

hur framstående landet är på så 

många andra områden. De högerkristna 

skulle givetvis säga att 

det tvärtom är tack vare tron som 

landet nått sin status och levnadsstandard. 

Ändå finns det inte 

någon liknande utveckling i andra 

jämförbara länder; religionen brukar 

minska med ökat välstånd och 

större personlig frihet. 

Mängden av aktiva personer och 

organisationer i den amerikanska 

humaniströrelsen är förhållandevis 

imponerande, trots att de är 

betydligt svagare än de många 

kyrkorna med sin ofta starka roll 

i samhällslivet. Det var ändå upplyftande 

att på plats möta bredden 

och kvaliteten hos humanisterna 

i denna del av världen. Det är inte 

alltid så många amerikaner besöker 

internationella konferenser 

i Europa och andra ställen, men 

naturligt nog dominerade man 

denna gång. Som vanligt inställde 

sig annars en stor kontingent norska 

humanister (i kraft av att vara 

det största nationella förbundet 

över huvud taget) och även fyra 

svenskar deltog. För första gången 

fanns också deltagare med från 

Brasilien med och nyanslutna till 

paraplyorganisationen International 

Humanist and Ethical Union 

(IHEU) blev bland andra Ex-muslimerna 

i Storbritannien. 

”Freedom of speech” fundamentalt 

Sommarens möte i Washington 

tog upp en rad intressanta ämnen, 

men diskussionen om yttrandefrihet 

och mänskliga rättigheter stod 

helt klart i fokus. Speciellt med de 

senaste årens problem kring karikatyrteckningar 

av Muhammed, 

försöken att stämpla all kritik mot 

muslimska urkunder och sedvänjor 

som islamofobi, samt förslagen 

att återinföra blasfemilagar också 

i sekulära demokratier, så är detta 

brännande aktuellt. Här finns det 

lyckligtvis en stor enighet som 

samlar hela den internationella 

humanismen. Religions- och 

livsåskådningsfriheten ska vara 

garanterad, och lika skyddad ska 

yttrandefriheten vara – detta 

hänger ihop. Rätten att själv välja 

och uttrycka åsikter, som man 

sedan både vill följa själv och önskar 

att andra ska leva efter, måste 

balanseras av en öppet tillåten kritik. 

Annars kommer våra lagar att 

urholkas, om religion och tro ska 

ges företräde på vissa områden. 

Enskilda individer riskerar ständigt 

att kränkas av andra människors 

godtyckliga uttolkningar, 

i fall vissa delar av samhället ska 

underställas oåtkomliga trosföreställningar. 

Det innebär också en 

kollektiv syn på rätten till något 

så personligt som livsåskådning. 

I stället är det väsentliga att varje 

människa är tillförsäkrad en sådan 

rätt. De institutioner och tra-

ditioner som manifesterar religion 

och tro måste dock vara fritt fram 

att ifrågasätta. 

Denna debatt är idag så infekterad 

världen över, inte minst i Europa, 

att humanister ibland verkar 

vara de enda som fortfarande konsekvent 

försvarar universella och 

lika rättigheter. En relativistisk 

kultursyn och hyllande av mångfald 

i våra samhällen har annars 

tillåtits att spilla över på hur man 

betraktar grundläggande 

fri- och rättigheter, 

som nu 

i stället tillskrivs 

religioner, kulturer 

och etniska 

kollektiv och inte 

längre tycks utgöra 

garanti för 

individens eget 

livsval. 

Om man på 

allt fler håll med 

öppna ögon 

ser en växande 

segregation och 

diskriminering, där 

religiösa minoriteter (muslimska 

eller andra kvittar lika) kan få lov 

att ha egna skolor för sina barn 

och egna tider i simhallar för 

flickor, bygga egna sjukhus eller 

isolerade avdelningar för kvinnor, 

tillämpning av sharialagar 

på familjeområdet (obligatorisk 

medling vid skilsmässor etc), så 

är frågan hur väl det öppna och 

demokratiska rättssamhället kommer 

att kunna gälla för alla medborgare? 

Hur respekt och tolerans, 

yttrandefrihet, könsmässig och 

sexuell likställdhet m.m. någonsin 

ska kunna uppnås och upprätthållas, 

där den är som mest eftersatt? 

Om, till råga på allt, blasfemiparagrafer 

ska återinföras och 

... flera reaktionära 

krafter vill gärna 

dra klockan tillbaka 

till en tid då det var 

förenat med fara 

att tillkännage 

sina synpunkter 

på kyrka och tro. 

religionskritik ska likställas med 

rasism – vad blir då kvar av det 

sekulära samhället eller ens den 

sekulära staten? 

Här har den internationella humaniströrelsen 

en sällsynt viktig 

uppgift att inte ge med sig utan, 

precis som vid vårens skandal i 

rådet för mänskliga rättigheter, 

outtröttligt fortsätta att framföra 

kritik mot religionerna för att vilja 

begränsa debatten och yttrandefriheten.Islamismen,Katolska 

kyrkan, den 

kristna högern 

med flera reaktionära 

krafter 

vill gärna dra 

klockan tillbaka 

till en tid då det 

var förenat med 

fara att tillkännage 

sina synpunkter 

på kyrka 

och tro. 

Nu missbrukas 

en smygande 

självcensur, som 

snart kan leda till att öppen religionskritik 

betraktas som så 

politiskt inkorrekt att alla som 

vill delta i offentligheten hellre är 

tysta om den. Det blir garanterat 

en farligare och mer inskränkt 

värld, där sanningen är relativ 

och beroende av auktoriteter och 

traditioner igen. Kampen för 

livsåskådningsfriheten kan inte 

stanna på det nationella planet, 

utan den måste föras globalt. Det 

har IHEU insett, men motståndarna 

är många och starka och 

anhängarna inte alltid lika vakna 

och alerta som de borde. 

■ Staffan Gunnarson 

Förbundssekreterare 


Humanisterna 

Medlem av International Humanist and Ethical Union 

(IHEU) och European Humanist Federation (EHF) 

Organisationsnr: 802009-5348 

www.humanisterna.se 

info@humanisterna.se 

Förbundskansli 


Box 16241, 103 24 Stockholm 

Tel. 08-508 622 90 

PlusGiro: 66 36 59-1 

kansli@humanisterna.se 

Lokalavdelningar 

och nätverk 

Humanisterna Stockholm 

Ordf.: Ingwar Åhman-Eklund 

Tel. 073-915 16 43 

ingwar.ahman-eklund@humanisterna.se 

Humanisterna Väst 

Ordförande: Gunnar Lundh 

Tel. 070-813 82 30 

gunnar.lundh@humanisterna.se 

Humanisterna Skåne 

Ordförande: Andreas Palmqvist 

Tel. 0736-63 62 12 

andreas.palmqvist@humanisterna.se 

Humanisterna Uppsala 

Ordförande: Anders Martinsson 

Tel. 0709 - 13 63 23 

anders.martinsson@humanisterna.se 

Humanisterna Dalarna 

Ordförande: Lars Broman 

Tel. 023-101 77 

lars.broman@humanisterna.se 

Humanisterna Umeå 

Kontakt: Jessica Uhlin 

Tel. 090-720 5247 

sunmoonstar67@passagen.se 

Humanisterna Örebro 

Ledare: Agneta Blom 

Tel. 019-20 10 19 

agneta.blom@humanisterna.se 

Humanisterna Småland 

Ledare: Stefan Andersson 

Tel. 0735-80 06 46 

stefan.andersson@humanisterna.se 


Östergötland 

Kontakt: Markus Gothe 

Tel. 013-474 19 99 

markus.gothe@humanisterna.se 

3


Symposium: 

Till minnet av Ingemar Hedenius 

I år är det 100 år sedan Ingemar 

Hedenius föddes. Med anledning 

av detta anordnade Humanisterna 

Uppsala tillsammans med filosofiska 

institutionen vid Uppsala 

universitet ett symposium lördagen 

den 5 april. Några inbjudna 

föredragshållare med anknytning 

till Hedenius berättade om dennes 

bidrag på en rad olika områden 

inom filosofin. Här beskrivs delar 

av dessa föreläsningar i sammanfattande 

drag. 

Mötet var öppet för allmänheten 

och efter att sal IX i universitetshuset 

fyllts av en stor samling intresserade 

människor hälsade Jan Österberg 

från filosofiska institutionen 

åhörarna välkomna. Han berömde 

Humanisterna Uppsala för att ha 

uppmärksammat och tagit initiativ 

till detta symposium till minne av 

Hedenius, för att sedan presentera 

de talare som upptog huvuddelen 

av mötet. 

Estetik 

Först ut var Thure Stenström, 

professor emeritus i litteraturvetenskap, 

som talade om Hedenius 

estetiska och litterära insatser. 

Han beskrev Hedenius som en av 

Sveriges stora intellektuella, med 

insatser på fler områden än vad som 

behandlades under denna dag. Få 

känner till Hedenius estetiska arbete, 

då det hamnat i skuggan av hans 

övriga insatser. Ingemar Hedenius 

tillhörde den analytiska filosofin, 

men uppskattade trots detta de existentialistiska 

s.k. diktarfilosoferna, 

framförallt Kierkegaard, Nietzsche 

och Schopenhauer. Hedenius 

kritiserade Kierkegaard för hans 

oförnuftiga och livsfientliga kristendom, 

i vilken Gud ställer grymma, 

godtyckliga och omöjliga 

4 

FAKTA 

Per Arvid Ingemar Hedenius, svensk filosof född 5 april 1908, död 

30 april 1982. Professor i praktisk filosofi i Uppsala 1947-1973. 

Sveriges mest kände religionskritiker. 

Hedenius tog studenten 1927 vid Norra Latin i Stockholm och 

fortsatte studierna vid Uppsala universitet. Han doktorerade på 

religionsfilosofen George Berkeley; Sensationalism and theology in 

Berkeley’s philosophy. 

krav på människan. De positiva 

sidorna Hedenius såg hos Kierkegaard 

var att denne inte hymlade 

med kristendomens trossatser, inte 

försökte göra den salongsfähig utan 

istället beskrev kristendomen såsom 

den verkligen är. Men att som Kierkegaard 

trots detta godta den absurda 

kristna läran ville Hedenius 

naturligtvis inte göra. Att Hedenius 

ändå uppskattade Kierkegaards texter 

berodde på att han läste denne 

som diktare snarare än som filosof, 

och han menade att Kierkegaard var 

den största av prosaförfattare. 

Hedenius menade att estetiska 

utsagor är omöjliga att verifiera 

eller falsifiera. De uttrycker inte 

sanningar om livet, men kan ge 

en bild av hur livet kan uppfattas. 

Om motsägelselagen kränks inom 

filosofin är det ett brott utan dess 

like, men om detsamma görs inom 

litteraturen kan det istället ses som 

ett raffinemang. På så vis kunde det 

som i en filosofisk mening var frånstötande 

hos Kierkegaard istället bli 

attraktivt. Men förutsättningen för 

att kunna uppskatta Kierkegaard 

menade Hedenius var att inte tro 

på honom. 

Religionsfilosofi 

Anders Jeffner, professor emeritus i 

tros- och livsåskådningsvetenskap, 

presenterade valda delar av Hedenius 

bidrag inom religionsfilosofin. 

Jeffner menade att Hedenius 

polemiska udd var riktad åt många 

håll när det gällde religionsfilosofin. 

Visserligen var Hedenius närmast 

uteslutande upptagen med att behandla 

kristendomen, men han menade 

att den kritik han framförde 

mot denna religion många gånger 

gick att applicera även på andra religioner. 

Jeffner menade att Hedenius 

tog ställning till tre olika former av 

kristendom: den teoretiska dogmatiken, 

den öppet ateoretiska formen, 

samt en reviderad kristendom. 

Den första av dessa beskriver 

kristendomens kärna som en 

teori om en översinnlig verklighet. 

Hedenius frågade sig här, enligt 

den intellektuella moralens maxim 

som han följde, om det fanns några 

fönuftiga skäl att hålla denna teori 

för sann. Han ansåg att det varken 

fanns vetenskapliga eller metafysiska 

skäl till detta, och underkände 

även erfarenheten som ett argument 

för detta försanthållande. Den 

teoretiska dogmatiken innehöll 

motsägelser och detta kunde man 

inte bortse ifrån, menade Hedenius. 

Exempelvis kan vi härleda 

en motsägelse ur läran om guds 

allsmakt och kärlek genom att 

betrakta världen som den ser ut. 

Hedenius ansåg dock att den teoretiska 

dogmatismen var den ”riktiga 

kristendomen”. Den öppet ateoretiska 

kristendomen innebär en syn 

på kristendomen som en konst som 

kan berika livet. Denna kristendomsform 

var Hedenius, i enlighet 

med vad som nämnts ovan, be-

tydligt positivare till. En reviderad 

kristendom hade Hedenius dock en 

dubbel inställning gentemot. Å ena 

sidan fanns förståelse och sympati 

för de präster som valde att omarbeta 

sin tro, men å andra sidan menade 

Hedenius att det blir en fattig 

livstolkning om mytologin tas bort. 

Det som blir kvar av den teoretiska 

läran efter att sådant som helvetet 

och jungfrufödseln rensats ut är så 

lite att det inte är något att bry sig 

om, menade han. 

Moralfilosofi 

Efter ett lunchuppehåll presenterade 

Bo Petersson, professor emeritus i 

praktisk filosofi, Hedenius moralfilosofi. 

Hedenius läste inför Adolf 

Phalén och Axel Hägerström och 

anslöt sig tidigt till Uppsalaskolan. 

Han omfattade till stora delar 

Hägerströms moralfilosofiska lära, 

men framförde även kritik mot 

denna. Moraliska satser, likt övriga 

värdesatser, menade Hedenius 

varken är sanna eller falska och han 

presenterar en värdenihilism med 

denna utgångspunkt. Hedenius 

hade en emotivistisk uppfattning 

vad gäller betydelsen av våra värdesatser. 

Om vi utropar ”Torups slott 

är vackert!” så skulle Hedenius inte 

anse att vi tillskriver slottet någon 

egenskap. Vackert bör istället uppfattas 

som en signal genom vilken 

vi uttrycker vår attityd och hur vi 

tycker att andra bör förhålla sig till 

detta slott. 

Under 50-talet ändrade Hedenius 

sin uppfattning om värderingars 

förhållande till logiken. Nu ansåg 

han till skillnad från tidigare att 

värderingar, även om de inte har 

något sanningsvärde, dock kan stå 

i logiska relationer till varandra. 

Detta innebar att han därmed ansåg 

det möjligt att argumentera 

i värdefrågor. Hägerströms princip, 

att moralfilosofin ska vara en lära 

om och inte i moral övergav han 

nu. Hedenius menade att vi bör 

motivera våra handlingar genom 

att referera till en viss norm, men 

normerna är inte på förhand givna 

utan vi måste välja dem. De vi väljer 

måste vara motsägelsefria och 

Hedenius själv presenterar en 

konsekventialistisk teori i vilken 

ett visst beteende är plikt om och 

endast om det medför bättre konsekvenser 

än alla alternativ. Det är en 

handlingsutilitarism med förbehållet 

att vi bör ha en viss uppsättning 

regler att utgå ifrån, eftersom det är 

svårt att i alla lägen hinna kalkylera 

på de bästa konsekvenserna innan 

möjligheten att handla är över. 

Dock tjänar de bara som utgångspunkter, 

menade Hedenius, och 

skall inte tolkas regelutilitaristiskt. 

Rättsfilosofi 

Den sista talaren för dagen var Åke 

Frändberg, professor i allmän rättslära. 

Han presenterade Hedenius 

uppfattningar inom rättsfilosofin, 

ett område där filosofer och jurister 

länge fört ett nära samarbete. Även 

inom rättsfilosofin tillhörde Hedenius 

Uppsalaskolan där Hägerström 

hade en nyckelroll, men Hedenius 

gjorde en modifiering av dennes 

värdenihilism inom rätten. 

Satsen ”man ska köra på höger 

sida” kan tolkas på olika sätt. Om 

den står i lagen så är det en äkta 

rättssats och saknar sanningsvärde. 

Men om någon är ovetande om 

vilka trafikregler som gäller 

i Sverige och blir informerad genom 

denna sats, då är den istället en 

oäkta rättssats, och kan tillskrivas 

ett sanningsvärde då det antingen 

är sant eller falskt att detta gäller 

i Sverige. Hedenius menade att 

oäkta rättssatser implicit har tillägget 

”enligt gällande rätt s vid tidpunkt t”. 

En regel tillhör gällande rätt om 

den följs då den aktualiseras. Detta 

menade dock Frändberg innebar 

ett cirkularitetsproblem. Om man 


konstaterar att en regel är gällande 

rätt genom att den tillämpas av 

myndigheterna, och sedan inte kan 

definiera myndigheterna utan att 

använda sig av giltighetsbegreppet, 

då är man ute på hal is. Frändberg 

kritiserade Hedenius, som bestred 

att någon cirkularitet förelåg, för 

att inte presentera ett icke-cirkulärt 

alternativ. 

Hedenius skrev även om rättighetsbegreppet 

och beskrev detta 

genom en idealtypsdefinition. Från 

40-talet övergick man från att diskutera 

vad rättigheter refererade 

till, till att istället reda ut vilken 

funktion de hade. Äganderätt sågs 

exempelvis som rätten att bruka, 

sälja eller ge bort det man äger. 

Hedenius bidrag var att göra detta 

oberoende av vilket rättssystem 

äganderätten gällde, om det så 

handlade om svensk, norsk eller 

tysk äganderätt. Genom en idealtypsdefinition 

var detta möjligt. 

Alla känner till vad en cirkel är, 

men ingen har sett någon. Däremot 

är vi alla bekanta med saker som 

kan räknas som mer eller mindre 

cirkulära. På samma sätt menar 

Hedenius att vi bör betrakta rättigheterna. 

Desto mer av besittningsskydd 

och förfoganderätt, desto mer 

äganderätt, menade Hedenius. 

Avslutning 

Vid slutet av symposiet avtackades 

föredragshållarna, och Börje Ekstig 

från Humanisterna Uppsala höll 

några avslutande ord om värdet av 

att hålla minnet av Ingemar Hedenius 

levande. Därefter fortsatte 

delar av deltagare och åhörare med 

Humanisterna Uppsala till Hedenius 

grav i närheten. Under dagen 

fanns även en bokutställning vid 

stadsbiblioteket med böcker av och 

om Hedenius. 

■ Kristian Larsson, 

styrelseledamot i Humanisterna 

Uppsala 

5


Ta ställning: 

Rätten till en värdig död 

Ordföranden i Rätten Till en 

Värdig Död (RTVD) vädjar till 

oss Hunmanister: Sprid budskapet 

om kravet på självbestämmande 

i livets slutskede. Allas 

rätt att med läkarhjälp få avsluta 

sitt liv. 

Det var med stor glädje jag deltog 

i Humanisternas årsmöte och 

kunde känna medlemmarnas entusiasm 

i den fullsatta salen, där 

den med säker känsla utplockade 

panelens diskussion med Christer 

Sturmark måste betecknas som 

ett mycket spirituellt, tankeväckande 

och lärorikt inslag. Jag var 

tyvärr tvungen att lämna mötet 

efter lunch, annars hade jag nog 

försökt komma till tals. 

Jag är ordförande i riksföreningen 

RTVD, som har en del medlemmar 

som också är humanister. 

Vi arbetar för att den i sjukvården 

i alla andra sammanhang självklara 

principen om självbestämmande 

skall gälla även i de fall 

då man – ställd inför outhärdligt 

lidande och utan hopp om förbättring 

– vill ha möjlighet att 

med läkares hjälp på egen begäran 

avsluta sitt liv. Utöver detta vill 

vi också att ett s.k. livstestamente 

skall bli lagligt bindande. Det 

senare innebärande att när jag 

hamnar i en sjukdom som gör att 

jag inte själv kan fatta beslut, skall 

min önskan att slippa meningslös 

livsuppehållande behandling 

6 

gälla. I denna fråga finns en utmärkt 

utredning (SOU 2004:112) 

gjord av förre hovrättspresidenten 

Bo Broomé – en utredning som 

f.n. ligger i någon av Beatrice Asks 

byrålådor och som trots upprepade 

påtryckningar hittills inte har 

lyckats rubba justitieministerns 

passivitet. 

I Humanisternas program finns 

fortfarande en programpunkt där 

man kräver en utredning i eutanasifrågan, 

men vad jag förstår 

har man inte inskrivet ett krav att 

eutanasi skall legaliseras. Eftersom 

jag vet att det finns många 

humanister som vill att möjlighet 

till dödshjälp skall finnas har jag 

en vädjan: Ni som stöder tanken 

gör det också genom att bli medlemmar 

i RTVD. Ju fler medlemmar 

vi får desto större chans har 

vi att kunna bli påverka de institutioner 

som bjuder mest motstånd 

– kyrkan, Sveriges riksdag 

och en del av läkarkåren. 

Mönstret känns igen. Den fria 

aborten motarbetades av läkarkåren 

med vissa undantag, men 

trycket från främst kvinnorna och 

andra framsynta personer gjorde 

att den nuvarande för de flesta 

självklara abortlagen infördes 

1974. Mycket få läkare ifrågasätter 

numera den fria aborten, utan 

idag försvarar gynekologerna 

denna med hetta och lidelse i 

olika debattartiklar. Uppenbarligen 

är den medicinska etiken 

Hjälp oss att utveckla Humanisterna! 

Du får gärna skänka en penninggåva – stor som liten är välkommen! 

På så sätt bidrar du till att utveckla Humanisternas verksamhet. 

Tillsammans försvarar vi demokratin och det sekulära samhället. 

Sätt in gåvan på Humanisternas plusgiro 66 36 59-1. 

föränderlig genom tiderna. 

Idag gäller det en annan viktig 

fråga, nämligen eutanasi. I Nederländerna, 

som har praktiserat 

detta längst, är mer än 90% av 

medborgarna positiva till den nuvarande 

praxisen. I en enkät som 

nyligen offentliggjordes ställde sig 

bara 15% av svenska läkare positiva 

till eutanasi, medan motsvarande 

siffra för de holländska läkarna 

var 85%. Motståndarna här 

hemma använder precis samma 

argument som på 70-talet i abortfrågan 

– läkare skall rädda liv inte 

medverka till att avsluta det. Och 

så är det naturligtvis, men här 

kommer frågan om självbestämmandet 

in. Vi måste ha laglig rätt 

till läkarassisterad självvald död 

när bara lidande återstår. Här 

finns mycket arbete att göra för 

att förändra opinionen och min 

förhoppning och tro är att ju fler 

medlemmar vi blir, desto större 

chans har vi att påverka. 

Dessutom hoppas jag är de 

många debattglada och intellektuella 

personer som finns hos 

Humanisterna skall använda sina 

pennor även i denna fråga. 

F.n. är årsavgiften i RTVD 

blygsamma 100 kr även om den 

kommer att höjas till 150 kr nästa 

år. Den som vill bli medlem är 

hjärtligt välkommen och enklaste 

sättet är att mejla till karin.eriksson@redovisningshusethudik.se 

och be om inbetalningskort och 

lite information. Man kan också 

ringa vår jourtelefon 076–808 59 

72. Min adress finns nedan. Vår 

hemsida hittar ni på www.rtvd. 

nu . 

■ Gunnar Hagberg 

Ordf. i RTVD 

hagberg.malmlof@telia.com


Marknadsrapport: 

På Kiviks Marknad med Humanisterna Skåne 

Tolv Humanister från Skåne stod 

under tre dagar, den 14-16 juli, 

och marknadsförde Humanisterna 

och humanismen på Kiviks 

Marknad. Väl utrustade med 

litteratur, Humanisten, egenhändigt 

producerade Happy Human 

produkter och allsköns broschyrer. 

Alla välklädda i svarta 

t-shirtar med texten ”Vi tror på 

ett liv före döden”. 

Det kan tyckas som ett underligt 

forum för Humanisterna att informera 

bland polkagrisar, innovativa 

städprodukter och dödsryttare, 

men vi var i gott sällskap. 

Gott och gott föresten, vet inte 

om den av SVT nyligen utpekade 

sekten bakom namnet KCS Vildmarkscenter 

kan ses som gott sällskap. 

Philadelfiakyrkan var också 

där och spred sitt budskap på 

taskigt kopierade papperslappar 

utdelade av ständigt ambulerande 

patruller. 

Vi var i alla fall inte ensamma 

som påverkansorganisation. Socialdemokraterna 

var där, liksom 

Sveriges Pensionärers Intresseparti 

(SPI), Feministiskt Initiativ (FI) 

och en för mig okänd djurrättsorganisation, 

som jag inte kommer 

ihåg namnet på. Det kan ha varit 

flera organisationer där, men det 

är inte alltid så lätt att få en överblick 

över 100-tals marknadsstånd 

och enligt uppgift uppemot 100 000 

besökare. 

Nästan alla vi mötte var nyfikna 

och öppna för vilka vi var och vad 

vi hade att säga. Många diskussioner 

fördes, både med dem som 

höll med oss och dem som inte 

höll med oss. De som visade intresse 

gick därifrån med minst en 

uppfattning av vad vi stod för och 

som mest med en trave broschyrer 

av olika slag samt nyinköpt 

humanistisk litteratur. 

I samtalen som fördes kom fram 

att vårt namn börjar bli känt och 

att besökarna på Kiviks Marknad 

inte bara var där för att köpa godis 

och åka karuseller, utan uppskattade 

en lite högre nivå bland knallarna. 

Inte bara kommers, utan 

också en stund att få tänka över 

vad man stod för och varför. En 

och annan ny medlem värvades. 

Att Humanisterna behövs hop- 

FOTO: CeCilia HägerHäll 

pas jag att alla medlemmar 

är överens om. På 

marknaden blev det 

synnerligen tydligt att vi 

behövs. Magiska örter, 

undergörande oljor, 

drömfångare, kristaller 

och spådomar med 

hjälp av tarotkort fanns 

med som inslag mellan 

rader av mera ordinära 

försäljare. Under en av 

mina pauser spatserade jag kring 

och fick syn på ett stånd där det 

såldes örter. Med kräftskivan en 

månad bort, ställde jag mig för 

att inhandla pors och malört. Jag 

överhörde då en kvinna efterfråga 

en ört (exakt vilken vet jag inte 

eftersom en mycket glad ungdom 

med nyinköpt gastuta, just då gick 

FOTO: andreas PalmqvisT 

förbi) som kunde hjälpa henne att 

balansera sin aura. 

Detta var för mig personligen 

det bästa exemplet på att det 

behövs någon som möter de 

villfarelser som finns och de som 

aldrig är sena att slå mynt av människors 

goda tro. Detta är ett par 

av Humanisternas uppgifter. Att 

stå upp för vetenskapen och det 

rationella istället för god tro och 

allmänt godtycke. Humanisterna 

Skåne kommer att utvärdera insatsen 

på marknaden och kanske 

kommer vi tillbaka nästa år. Tack 

till alla er som ställde upp som 

ambassadörer för Humanisterna. 

Till sist måste jag berätta att 

vår granne på marknaden, en 

t-shirt försäljare, berättade att den 

t-shirt som sålde absolut bäst var 

en svart t-shirt med ett stiliserat 

krucifix på med texten ”så kan det 

gå, snickarjävel”. Vi humanister 

på plats var inte ense om udden 

av denna text var riktad mot det 

kristna eller mot snickare. En 

form av religionskritik var det 

dock. 

■ Andreas Palmqvist, ordförande 


7


Personporträtt av en medlem: 

Ulrika Åström 

Ulrica har tre ledord som hon 

haft med sig genom livet: Humanism, 

Existentialism och 

Demokrati. På Bokmässan för 

några år sedan kom hon i kontakt 

med Humanisterna och har 

i år deltagit på den humanistiska 

sommarveckan på Löftadalens 

folkhögskola. 

– Jag bor där borta, säger Ulrica 

och pekar söderut från altanen 

utanför kurslokalen. Hon har 

gångavstånd hem eftersom hon 

bor i Åsa där folkhögskolan ligger. 

Ulrica är idag universitetsadjunkt 

och undervisar på högskolan i 

Halmstad. Hon är sedan tidigare 

legitimerad sjuksköterska med 

specialistutbildning i psykiatri 

och har yrkeserfarenhet inom 

akut– och barnpsykiatri. 

– I mitt förra yrke fick jag träffa 

många människor med psykisk 

ohälsa, säger Ulrica. Den enskilda 

individen upplever krav som man 

inte klarar av att hantera. Detta 

visar sig i någon form av ohälsa. 

Ulrica förklarar att varannan 

kvinna och var fjärde man löper 

risk att drabbas av depression 

någon gång under sitt liv och att 

ångestrelaterade sjukdomar också 

är vanliga. 

8 

Foto 

FOTO: urban janssOn 

Faktaruta 

Född 1959 i Växjö 

Bor Åsa i Kungsbacka 

kommun 

Familj Man och dotter på 

22 år 

Yrke Universitetsadjunkt 

Intressen Läser mycket och 

tycker om promenader/stavgång 

Hon exemplifierar med barn 

där föräldrarna ställer höga krav 

och att arbetslivet blivit hårdare 

– man blir idag betraktad som en 

smitare om man är sjuk. 

– Vi har idag en slags 

”görandekultur” – vi skall hinna 

med så mycket att vi ibland glömmer 

av att bara ”vara”. Vi har 

också många krav som vi formulerar 

själva. Dessa kan vi påverka 

genom att inte vara så stränga mot 

oss själva. Humanisterna visar på 

att vi är olika och har olika förutsättningar. 

Diskussion för att få mer 

kunskap 

För tre år sedan, vid sitt sedvanliga 

besök på Bokmässan i 

Göteborg, blev Ulrica engagerad 

i en diskussion kring fri abort i 

Humanisternas monter. Hon blev 

intresserad av vad Humanisterna 

stod för och gick därefter ut på 

nätet för att läsa mer, bland annat 

idéprogrammet. Hon kände att 

detta var en organisation som 

lockade och hon gick, efter ett tags 

funderande, med som medlem. 

Ulrica har endast varit med vid 

något tillfälle på Humanisterna 

Väst i Göteborg, men bestämde 

sig i år att deltaga på den human- 

istiska sommarveckan. 

– Jag ser kursen som ett tillfälle 

att få veta mer om vad Huma- 

nisterna står för. Dessutom vill 

jag träffa och diskutera för att 

få mer kunskap. 

Under ledarnas presentationer 

känner hon igen en hel del sedan 

tidigare men hon har inget emot 

att få höra samma saker igen. 

– Det stör mig inte alls. Tvärtom 

– att få höra något en gång till 

har ett annat värde än ett nyhetsvärde. 

Diskussionerna är intressanta, 

men ibland måste man 

anstränga sig för att förstå vad en 

person verkligen vill säga. 

Under den första dagen då alla 

fick presentera sig var Ulrica 

tydlig med att presentera sina tre 

ledord, som hon har. Hon upplever 

att de tre orden varit 

vägledande för hennes livsåskådning. 

– Religionerna har länge varit 

förklaringsmodellen, men jag 

upplever att de nu tappat sin 

betydelse. 

Under samtalet betonar Ulrica 

ofta genusperspektivet i olika 

frågeställningar. 

– Religionerna är inte till gagn 

för kvinnors hälsa. Katolicismen 

förbjuder till exempel användning 

av kondom, som förhindrar 

spridning könssjukdomar. Vidare 

är man emot abort. Dessa värderingar 

och beslut kommer från ett 

patriarkaliskt system med påven i 

toppen. Så många liv som han är 

ansvarig för! 

Viktigt att få göra egna val 

När det gäller existentialismen 

trycker Ulrica mycket på individernas 

egna val. 

– Människan är aktiv i sina val 

och vi är tänkande individer. Vi

skall alla kunna ta ansvar för 

våra val. Att ta ifrån människan 

rättigheten att göra egna val är 

att kränka. 

Som exempel på vilka val det 

handlar om nämner hon religions 

tillhörighet och rätten till sin 

kropp. Även här kommer genusperspektivet 

in: 

– Fortfarande händer det att 

man lägger skulden på kvinnor 

som våldtas. Ett annat exempel är 

rätten till delad vårdnad. Här kan 

det ibland hända att man tvingar 

barn att umgås med en förälder, 

som utsatt dem för våld. I detta 

fall har man förlorat rätten till 

eget val. 

I frågan om rätten till sin död 

har Ulrica inte tänkt färdigt ännu. 

– Det är en mycket komplicerad 

fråga och det finns många etiska 

aspekter att ta hänsyn till. 

Ulrica kommer in på hur viktigt 

det är med integritet och då speciellt 

barns okränkbarhet. 

– Det är lätt att man invaderar 

barn. Man får inte komma för 

nära dem, varken fysiskt eller 

psykiskt. Engagemang och 

omtanke kan bli överengagemang. 

”Curlingföräldrarna” är med 

överallt idag: skolrådet, föräldravandringar, 

man skjutsar dem. En 

del barn har med sig föräldrarna 

överallt, vilket kan föra med sig 

att barnet inte får någon ”egen” 

värld. Med detta inte sagt att 

engagemang är fel – det måste ske 

med eftertanke. 

Sammankomster under 

helger 

Under den första dagen på Humanistveckan 

sa Ulrica något som 

hon fick reaktioner på. 

– Sekularisering är en förutsättning 

för demokrati. 

Några av deltagarna tyckte att 

det kanske skulle vara tvärtom. 

Men Ulrica svarade att det nog är 

giltigt med bägge uttalandena. 

– Demokrati är viktigt för den 

ger alla en möjlighet att påverka. 

Det innebär inte att jag får vad 

jag vill. Viktigt i det politiska 

systemet att det inte förutsätts att 

man har pengar för att väljas. 

Ulrica syftar på hur det går till 

i USA då president väljs. Eftersom 

hennes man är aktiv landstingspolitiker 

i Halland är hon medveten 

om hur det svenska systemet 

fungerar. 

– Vi har inte alltid samma åsikter, 

säger hon med ett skratt. Men 

grunduppfattningen är ungefär 

densamma. 

Hon ser gärna att det kommer 

till stånd en lokalavdelning av 

Humanisterna i Halland. 

– Som det är nu hinner jag inte 

alltid åka från arbetet i Halmstad 

till Göteborg. Men jag har önskemål 

att engagera mig så mycket 

jag hinner. Jag är också tacksam 

för all information som kommer 

i form av mail och tidningar. 

Hon avslutar med en fundering 

på om Humanisterna skulle 

kunna ha sina sammankomster 

på helger eller andra tider som 

passar yrkesarbetande människor. 

■ Urban Jansson 


Donera via 


Humanistiska projekt i utlandet 

Många humanister känner 

att man vill göra en insats för 

människor i andra länder. Vi har ett 

par projekt, där alla kan vara med 

och bidra med det belopp man önskar. 

Vi har valt områden där speciellt 

kvinnor drabbas av kvarvarande 

kulturella och religiösa traditioner. 

Det ena är ett initiativ inom svenska 

Humanisterna, medan det andra är 

startat av vår norska systerorganisation 

Human-Etisk Forbund, med 

lång erfarenhet av bistånd 

i utvecklingsländer. 

Oum El Banine 

En lokal organisation i Agadir- 

regionen i Marocko, som hjälper 

kvinnor och barn - oftast räddar 

deras liv - när de av olika skäl är 

utestängda från samhället. Att bli 

våldtagen räcker i allmänhet för att 

bli utesluten från gemenskapen, 

grundat på sharialagar och/eller 

traditionsskäl. 

HAMU 

Humanistisk aktion för människor 

i utvecklingsländer drivs av vårt 

systerförbund i Norge. Främst har 

man stött projekt i Indien, men 

jobbar generellt för att förbättra 

villkoren för människor som lever 

under religiöst och traditionellt 

förtryck. Man samarbetar med 

lokala organisationer. T ex har tempelprostituerade 

och kvinnor utan 

möjlighet till yrke och utbildning 

kunnat få hjälp i dessa projekt 

i Sydasien. Rehabilitering av 

kriminella och stöd till gatubarn 

är andra delar i verksamheten. 

Humanisternas PlusGiro: 

66 36 59-1 

9


På gång: 

Unga Humanister gör entré 

I snart ett år har Unga Humanister 

arbetat med att bygga upp 

en stomme för en växande organisation. 

Vi har engagerat ungdomar 

från hela landet i de fyra 

lokalföreningarna Väst, Småland, 

Karolinska Institutet och Stockholm. 

Under uppbyggnadsarbetet 

har vi samlat på oss ungefär 200 

medlemmar, med en stor andel 

engagerade. På vårt årsmöte i 

maj i år valdes vår nya styrelse 

som har påbörjat arbetet med 

att göra Unga Humanister till en 

stark ungdomsorganisation. Just 

nu utformas en helt ny hemsida 

och grafisk profil som presenteras 

inom kort. 

Under sommaren medverkade 

Unga Humanister på Almedalsveckan 

i Visby med ett lyckat 

seminarium under temat ”Behövs 

Gud?”. Vi har även synts till med 

folk och plakat i Prideparaden. 

Undertecknad har medverkat i 

Kvällspasset i P3 och Uddén i P1, 

där bland annat f. d. ärkebiskopen 

K. G. Hammar också medverkade. 

Vår vice ordförande Anna 

Bjurström medverkar i ett av 

höstens avsnitt av Existens i SVT. 

Självklart har det kliat i fingrarna 

på oss för att komma ut i debatten, 

så vi har publicerat en del 

debattartiklar - en i Dagen och ett 

antal i Smålands lokalpress. Den 

29 september kl. 18.00 anordnar 

vi ett seminarium på ABF-huset i 

Stockholm under rubriken ”Vem 

skyddar religionsfriheten?”. Vår 

förhoppning är att fortsätta ha ett 

näraliggande samarbete med Humanisterna 

- nyligen har vi startat 

ett gemensamt innebandylag! 

Kort sagt: Unga Humanister 

gör entré på livsåskådningsscenen 

bland unga. 

10 

Vi vill befria barn och unga 

från gamla föreställningar om hur 

de måste leva sina liv. Den unga 

humanismen tror på framtiden 

och bejakar människans fulla 

potential. Istället för att förlita 

sig på auktoritära lärosatser och 

religiösa urkunder vill vi få unga 

människor att tänka kritiskt och 

självständigt, och upptäcka allt 

det spännande som vetenskapen 

har att erbjuda oss. Vi ser framför 

oss en värld där människan 

står i centrum och tar ansvar för 

mänskligheten. 

■ Knut Stahle, 

ordförande i Unga Humanister 

Unga Humanisters styrelse: 

Knut Stahle, ordförande; 19 år, 

jobbar som förlagsassistent i 

Stockholm. Konst- och filmintresserad 

kille med filosofen Michel 

Onfray som favorit. Intresset 

för livsåskådningsfrågor väcktes 

i debatten om Skolkyrkan på 

Gotland. 

Anna Bjurström, vice ordförande; 

25 år, bor i Malmö och 

pluggar service management i 

Helsingborg. Uppvuxen i Saudiarabien 

och har en passion för 

öknens vidder, orientalisk dans 

och shaabi-rytmer. Krönikör i 

Skånska Dagbladet. 

Eric Wadenius, kassör; 25 år, läser 

statsvetenskap i Lund. Favoritböcker 

är Röde Orm av Frans 

G Bengtsson och The Varieties 

of Scientific Experience av Carl 

Sagan. 

FOTO På deTTa uPPslag: anna bjursTröm Om ingeT annaT anges 

FOTO: TObias malm

Felicia Gilljam, ansvarig för 

internationella kontakter; 24 år, 

biologistuderande från Stockholm. 

Är ett stort Dawkins-fan 

och sysslar med biodling på 

fritiden. 

Niklas Odelberg; 18 år, börjar 

med filosofistudier till hösten. 

Ordförande i Unga Humanister 

Småland och skeptisk till alla 

former av idoldyrkan. 

FOTO:PrivaT 

Ellen Lind, ansvarig för skolfrågor; 

21 år, pluggar till lärare i 

Stockholm. En sportintresserad 

tjej med ett brinnande intresse 

för pedagogik. 

Tobias Malm; 23 år, studerar 

filosofi i Stockholm. Är vetenskapligt 

intresserad av allt från 

biologi till astronomi och gillar 

att skriva. 

Calle Bergström; 

21 år, lärarstudent 

från Örebro. Bor 

och studerar för 

tillfället i USA. 


David Fridner, webmaster; 26 år, 

pluggar medie- och kommunikationsvetenskap 

i Göteborg. Spelar 

tennis och gillar frågesport. 

Det värsta David vet är Steven 

Spielbergs vithaj och fundamentalism. 

Arvid Guterstam; 21 år, studerar 

till läkare i Stockholm. Även ordförande 

i Karolinska Institutets 

Sekulära Humanistiska förening. 

Nyfiken på att veta mer om 

Unga Humanister? 

Surfa in på www.unghum.se, eller kika in på 

vår grupp på facebook. Där kan du läsa vad som 

händer i Unga Humanister och hitta mailadresser 

till våra lokala kontaktpersoner. Du får gärna höra 

av dig till vår samordnare anders.ekman@humanisterna.se 

om du vill engagera dig lokalt, eller till 

ordföranden knut.stahle@unghum.se om du har 

allmänna frågor om vad vi gör eller vad vi tycker. 

Välkommen! 

11 

FOTO: Frida maTTsOn


Humanistaktivist: 

Kämpande humanism 

Antag att någon säger till sitt 

barn: ”Gör nu som pappa säger; 

annars kommer ingen jultomte 

till oss i år?” Hur ska man bedöma 

denna uppfostringsmetod? 

Själv anser jag detta hänvisande 

till en imaginär gestalt från den 

nordiska folktron vara opraktiskt, 

oetiskt och oestetiskt. 

I USA, i Latinamerika och i Afrika 

går pingströrelsen och med 

den besläktade kristna samfund 

framåt. Den betraktar humanismen 

som sin (och USA:s) fiende. 

Den har stöd av president Bush. 

Denna rörelse är ointresserad av 

miljövård, social rättvisa, fred på 

jorden. Man väntar, helt i enlighet 

med Jesu ord, på en nära förestående 

världskatastrof då allt ska 

utplånas, varefter de troende ska 

uppväckas till evigt liv hos Gud, 

medan resten hamnar i helvetet. 

Ibland får vi besök av karismatiska 

förkunnare från det stora 

landet i väster. Den mest bekante 

av dessa var Billy Graham, som 

var baptist. Han predikade om 

lagar som Gud instiftat och som 

människor måste följa om de 

inte ska bli straffade. Grahams 

språk var ”kärvt, manligt, nära 

nog brutalt. Den stämning han 

skapar, bl.a. med hjälp av en rad 

bisarra och groteska historier, 

är ibland kuslig, nästan som en 

deckare i branschen underhållningsvåld. 

Kaosmakterna är påtagliga 

och helvetet är inte långt 

borta från någon enda av oss 

åhörare…” (citat ur boken ”Billy 

Graham i Göteborg” av Axelsson, 

Bråkenhielm, Jeffner och Pettersson, 

nr 13 av Svenska kyrkans 

kulturinstituts skriftserie, Verbum 

Dialog) 

12 

Billy Graham och hans kolleger 

undvek noga att ta upp sådana 

problem som luftföroreningar 

på grund av tät biltrafik, förgiftningen 

av våra vattendrag, dåliga 

arbetsmiljöer etc. Inte heller 

nämnde de något om de stora 

livsmedelsjättarnas kamp om råvarorna 

som ju ökar världssvälten 

i stället för att avskaffa den. Om 

de tog upp sådana problem skulle 

församlingen kunna bli intresserad 

av att ställa de multinationella 

bolagen och politikerna 

mot väggen. Det enda viktiga 

för dessa förkunnare är att den 

enskilde blir omvänd och att han 

sedan fortsäter att läsa Bibeln 

varje dag 

I en del kristna samfund tjänar 

Bibeln till och med som norm för 

barnuppfostran vilket leder till 

att man rekommenderar barnaga. 

Ska man förhålla sig neutral 

till sådan förkunnelse? Kan man 

godta att förkunnare i vår tid – 

förkunnare som dessutom får 

bidrag av staten – använder demagogiska 

övertalningsmetoder? 

Jag vägrar att förhålla mig neutral 

vare sig mot den amerikanska 

väckelsekristendomen eller mot 

dess avläggare i Sverige. 

En rörelse som använder 

skräckpropaganda och som hotar 

med fiktiva, tänkta katastrofer 

istället för att på ett seriöst sätt ta 

itu med de reella faror som hotar 

mänskligheten kan inte kräva att 

bli behandlad med silkesvantar. 

Om denna rörelse dessutom vill 

upprätta friskolor, där den här 

ideologin ska genomsyra undervisningen 

– på vår bekostnad, 

eftersom vi alla är med och betalar 

lärarlönerna – då måste det 

väl ändå vara tillåtet att höja på 

ögonbrynen en aning?! 

En gång under mellankrigstiden 

skrev den franske kuturskribenten 

Julien Benda en bok 

som hette ”Klerkernas förräderi”. 

Den var inte i första hand ett 

angrepp mot prästerna utan mot 

de intellektuella i hela Europa, 

vilka försummade sin uppgift att 

kritiskt granska och varna allmänheten 

för de olika totalitära 

rörelser som växte fram. Just nu 

tycker jag det är angeläget att alla 

humanister och alla som sätter 

värde på rationellt tänkande 

sluter sig samman för att avslöja 

alla flumrörelser som hotar vår 

andliga frihet. 

Men vad ska man då sätta i 

stället för religionerna? 

Svaret är: humanitet och rationalitet. 

”Identifiera dig själv med 

de andra. Som de så jag; 

som jag så ock de! Därför döda 

inte och ge inte anledning att 

döda!” sade Buddha cirka 500 

år f.v.t. Liknande uttalanden har 

gjorts av Konfucius i Kina och av 

de stoiska filosoferna i Romarriket. 

Humanitet bygger på ömsesidighetsregeln: 

Gör inte mot andra 

det du inte vill att de ska göra 

mot dig! 

Med rationalitet menas att man 

vågar använda sitt eget förnuft. 

Från religiöst och pseudovetenskapligt 

håll får man ibland höra 

att vårt vanliga förnuft är bristfälligt 

och måste vika för eller 

kompletteras med ett ”högre” 

vetande, vad nu det kan vara. 

Faktum är dock att vi människor 

genom experiment och systematisk 

observation samlat en 

mängd värdefull kunskap. Vi vet 

till exempel att om man rengör 

tänderna ordentligt så är risken

att få karies mindre än om man 

missköter munhygienen. Genom 

att upplysa barnen om detta har 

vi halverat kariesfrekvensen i 

Sverige. Detta är bara ett av flera 

hundra tusen exempel på hur 

långt man kan komma genom 

att använda sitt förstånd. Vi vet 

numera att det är skadligt att 

aga barnen och att bemöta dem 

ironiskt och nedlåtande. Vi vet att 

barn som får uppleva rent spel lär 

sig rättvisa och att barn som tas 

på allvar lär sig självförtroende. 

Detta vetande är inget heligt vetande. 

Ingen nu levande kan säga 

att alla sanningar inom fysik, 

biologi och psykologi kommer att 

stå sig om hundra år. Men mycket 

av det forskningen kommit fram 

till är pålitligt och även den som 

av koketteri förnekar kunskapens 

möjlighet förlitar sig på fysiken 

varje sekund av sitt vakna liv. Vi 

är alla säkra på att om man slår 

hett vatten över huden då gör det 

ont, om man ramlar från fjärde 

våningen i ett hus då slår man sig 

ordentligt etc. 

Det finns alltså något som heter 

vetande och det som gör vetenskapens 

resultat så pålitliga är 

att de först har varit hypoteser 

vilka har kritiskt granskats på 

alla upptänkliga sätt. Först sedan 

hypoteserna stått sig gentemot 

förnuftets granskning godtas de 

som vetande. Darwin skriver i sin 

självbiografi att han upptäckte 

att det var lätt att förbise sådana 

fakta som stred mot hans hypoteser. 

Därför gjorde han till vana 

att i en särskild anteckningsbok 

notera allt som möjligen kunde 

tala mot hans älsklingsidéer. Helt 

annorlunda förhåller det sig med 

religionerna och de alternativa läkemetoderna. 

Här undviker man 

att pröva teorierna mot verkligheten, 

eller också rapporterar man 

bara fall med lycklig utgång men 

förtiger allt som inte stämmer. 

Inom religionen anses det rentav 

var opassande att kritiskt granska 

dogmerna. Förr brändes de som 

ställde obekväma frågor på bål. 

Idag får de veta att har man inget 

positivt att komma med då ska 

man hålla mun. 

Jag känner humanister som avstår 

från att kritisera religionerna 

av ”humanitära” skäl. Mellan 

skål och vägg kan de nog hålla 

med mig om allt jag säger, men 

de tycker att de troende är så få 

och så oförargliga att det inte är 

mycket att bråka om. Men så 

är det inte. I USA, världens 

supermakt, har fundamentalisterna 

inflytande Deras tro på en 

nära förestående undergång kan 

fungera som en självuppfyllande 

spådom.. På det lokala planet 

strävar de troende efter att få in 

sina representanter i skolstyrelserna, 

där de kan dirigera valet 

av litteratur som får läsas i skolan 

eller ställas fram på skolbibliotekens 

hyllor. Det är fråga om 

censur helt enkelt! 

I Sverige tycks kristenheten 

vara uppdelad i två riktningar, 

dels de som tror på allt ”precis 

som det står”, dels de som närmar 

sig den sekulära humanismen. 

Denna uppdelning skär 

igenom samfundsgränserna. Jag 

ser tecken på en (o)helig allians 

mellan troende katoliker, troende 

pingstvänner, troende statskyrkopräster 

etc. Å andra sidan finns 

det – glädjande nog – inom bland 

annat Svenska kyrkan talare och 

skribenter som ifrågasätter om 

det är vettigt att underkasta sig 

en helig skrift eller att pracka på 

unga och gamla en ”tro”. 

För biskopen är det viktigt att 

så många församlingsbor som 

möjligt kommer till kyrkan söndagar 

klockan elva när man har 

högmässa. Där lyssnar man på 


uppläsning av texter från Gamla 

och Nya Testamentet och på en 

predikan som utlägger textens 

innehåll för åhörarna. Insändarskribenten 

vill hellre slå ett slag 

för Svenska kyrkans mer sociala 

arbete: ”barn- och ungdomsverksamhet, 

körer, öppna hus för 

familjer och daglediga och äldreverksamhet”. 

Som humanist vill man applådera 

denna senare prioritering 

under förutsättning att mötesverksamheten 

inte används för 

att indoktrinera med den kristna 

tron. Men att tillhandahålla mötesplatser, 

ge folk ett tillfälle att 

träffas och bryta ensamheten det 

är en lovvärd ambition. 

En sekulär humanist har ingen 

anledning att bli en rigid kyrkomotståndare 

så att han rackar ner 

på allt som kommer från kyrkligt 

håll. God musik är bra, samtal, 

utflykter o. dyl. har Svenska kyrkan 

organiserat sedan länge och 

vi kanske rentav har en del att 

lära oss från det hållet. 

Under alla omständigheter bör 

man veta att en humanist kan 

tillåta sig hur många religiösa, 

andliga och mystiska upplevelser 

som helst. Han kan ha drömmar 

både på natten och mitt på dagen. 

Men han utger inte sina drömmar 

och fantasier för att vara vetande. 

Det ordet reserverar han för det 

som är noga prövat och ändå har 

stått sig. Det andra får vara vad 

det faktiskt är: fantasier! 

■ Gunnar Ståldal 

medlem i Humanisterna 

13


Humanist tycker: 

Islamofobi och islamism 

Det händer inte sällan att den 

som kritiserar kvinnoförtryck i 

muslimska länder, hedersvåld, 

muslimskt rättssystem (sharia) 

m. m. ses som islamofob. Det 

förekommer också att den som 

kritiserar islamofobin, tros acceptera 

islamismen och allt vad 

muslimer och muslimska grupperingar 

gör och tänker. (Ofta 

sägs detta inte rent ut utan det 

underförstås. Det knappt utsagda 

är smittsamt och mycket försåtligare 

än det klart utsagda). Dessa 

sammanblandningar är felaktiga 

på samma sätt som det är fel att 

den som kritiserar Israel och dess 

agerande t.ex. på Västbanken och 

i Gaza ses som antisemit eller att 

den som kritiserar antisemitismen 

tros acceptera allt vad Israel 

gör och står för. 

Detta är självklarheter, och 

de flesta begriper det. Ändå 

läser man tidningsartiklar och 

hör uttalanden där författaren 

respektive upphovsmannen till 

det sagda utan att blinka gör sig 

skyldig till just dessa enkla sammanblandningar. 

Vänstergrupper 

kritiseras och antyds sympatisera 

med islamismen när de fördömer 

förtrycket och fördomarna mot 

muslimska grupperingar i Mellanöstern 

och här i Väst. Folk i 

t.ex. förbundet Humanisterna antyds 

vara islamofober när de med 

all rätt fördömer hedersvåldet 

och religiöst och annat förtryck 

som begås av muslimer i Sverige 

och i Mellanöstern 

Det borde t.o.m. vara tillåtet, 

utan att man anses stödja islamismen, 

att tycka att det är fel 

när t.ex. Hamas, en islamistisk 

rörelse med avskyvärda åsikter 

på många områden, förvägras 

mänskliga och politiska rättig- 

14 

heter, vilket ofta sker. På samma 

sätt borde man ha rätt att uttrycka 

sin upprördhet, när t.ex. 

israeliska skolbarn i en bosättning 

på Västbanken blivit dödade 

i ett självmordsattentat utan att 

anklagas för att ställa upp för 

Israels målsättning att vilja införliva 

hela Västbanken med Israel. 

Man bör klara av att göra sådana 

här finuppdelningar av verkligheten, 

att ha flera bollar i luften 

samtidigt liksom. 

Men, frågar sig någon, finns 

det då alls ingen som överhuvudtaget 

kan kallas islamofob eller 

islamist? Jo, det gör det förvisso. 

Fast de är kanske färre till antalet 

än många vill göra gällande. 

Islamofober är de som har åsikter 

som de följande: ”I islam går det 

inte att finna stöd för ett samhälle 

med demokratiska och mänskliga 

rättigheter.” Sådana rättigheter 

är alltså inte möjliga att eftersträva 

i samhällen där islam har 

ett inflytande. Enligt islam krävs 

dessutom att den som lämnar 

islam skall avrättas. Moskéer 

skall till följd av detta inte få 

byggas i våra kristna länder. 

De som finns skall rivas. De passar 

inte här. Muslimer skall inte 

tillåtas bosätta sig hos oss. De 

som lyckats ta sig in skall uppmanas 

att resa tillbalka till sina 

ursprungsländer, i sista hand utvisas. 

Muslimer (särskilt araber) 

är sämre människor än vi kristna 

européer. 

Islamister är de som menar att 

samhället skall organiseras efter 

ideologier som grundar sina samhälleliga 

lagar och institutioner 

i Koranen och i muslimsk tradition. 

Samhället skall styras i stort 

sett som på Muhammeds och 

hans närmaste efterföljares tid. 

Där finner man nämligen idealet 

för hur ett land skall styras. 

Ingen annan religion än islam 

skall tillåtas verka. Kvinnor och 

män är i grunden olika och skall 

behandlas olika. Kvinnan skall ha 

färre rättigheter än mannen och 

de rättigheter hon har skall vara 

reducerade ofta till 50 % av mannens. 

Mannen (fadern, brodern, 

äkta mannen) skall bestämma 

över kvinnan i allt (hennes uppfostran 

och liv, klädsel, sexualitet, 

giftermål). Sexualiteten hör 

hemma inom äktenskapet mellan 

man och kvinna och endast 

där. Kvinnans klädsel skall helt 

dölja hennes kropp så att hon inte 

eggar främmande mäns lustar. 

Mannen kan ha upp till fyra 

hustrur. Mannen har juridisk rätt 

till barnen. Vetenskapliga teorier 

får inte motsäga Koranen som 

är rättesnöret i allt. Det sekulära 

Västerlandet skall bekämpas. 

Det är helt fördärvat moraliskt 

och politiskt. Strafflagen skall 

följa sharia, som är ytterligt 

sträng med spöstraff, avhuggning 

av händer, stening till döds m m. 

För dagens västerlänning är de 

regler som gäller för kvinnan i 

islamistiska länder ytterligt förtryckande. 

Ändå var de bestämmelser, 

som slogs fast i muslimsk 

tradition och som islamisterna 

hyllar, en stor förbättring för 

kvinnan när de kom, eftersom 

förhållandena som rådde före 

Muhammed var mycket svåra. 

Många regler som då var en 

förbättring inte bara för kvinnan 

har idag blivit en bromskloss 

för en positiv utvecklingen på en 

mängd områden i islamistiska 

länder. 

Om alla muslimer vore islamister 

skulle islamofober på ett par

punkter ha rätt i sina åsikter om 

islam. Men det finns muslimer 

(praktiserande eller icke-praktiserande) 

i muslimska och ickemuslimska 

länder som har lika 

öppen, demokratisk, jämlik och 

jämställd syn som vilken kristen 

person (praktiserande eller ickepraktiserande) 

eller icke-religiös 

person som helst. Det som bör 

vara allas målsättning (oberoende 

av tro eller brist på tro) är sekulära 

samhällen överallt i världen, 

sekulära i den meningen att de 

skall bygga sina institutioner på 

demokrati och mänskliga rättigheter 

inte på vad som finns i någon 

helig bok eller tradition och 

oberoende av vilken religion som 

är i majoritet i respektive land. 

Kristendomen och islam motarbetar 

eller underlättar för den 

sekulära målsättningen i ungefär 

lika hög grad. Men man kan inte 

förneka att den sekulära synen 

under modern tid varit mycket 

mer framgångsrik i kristna länder 

i väst än i muslimska i öst. Denna 

positiva situation hos oss har inte 

berott på kristendomen utan trots 

denna. Nyckeln till framgången 

för sekularismen här har varit 

att allt fler troende kristna blivit 

mindre dogmatiska och börjat se 

det sekulära, demokratiska och 

vetenskapstillvända samhället 

som det enda acceptabla samhället. 

Åsikten att man utan problem 

kan både vara troende och hylla 

sekularismen har blivit vanligare 

hos oss i väst. Och inte bara kristna 

trosbekännare borde kunna 

inse det. Här ligger potentialen 

för en (som en sekulär humanist 

ser det) positiv utveckling inte 

bara i kristna länder. 

Humanister har som sin viktigaste 

uppgift att tillsammans med 

alla som önskar det, oberoende 

av var de hör hemma geografiskt, 

religiöst eller politiskt, arbeta 

för ett sekulärt samhälle. Att 

vilja göra alla till ateister är en 

icke framkomlig väg. Den är nog 

inte ens önskvärd. Inte är vi väl 

betjänta av någon enkelspårighet? 

Det är ju mycket intressant att 

erfara hur olika synsätt uppfattar 

den skiftande och mångtydiga 

tillvaron. Men avkall på sekularismen, 

demokratin, de mänskliga 

rättigheterna och det vetenskapliga 

ifrågasättandet kan man 

inte göra. Det är för en humanist 

grunden för ett anständigt 

samhälle oberoende av kulturell 

och religiös tradition. Det är den 

bottnen man står på helt enkelt. 

Men naturligtvis är inte heller 

den bottnen helt entydig. Mänsklig 

gemenskap är alltid öppen 

för olika synsätt/tolkningar inte 

bara i detaljer utan också på mer 

avgörande punkter. Vidsyntheten 

och ifrågasättandet av den egna 

ståndpunkten är därför självklarheter 

i en ansvarsfull livssyn. 

Det är helt kontraproduktivt att 

leta efter motståndare när man 

borde leta efter allierade. Ett litet 

steg som borde vara lätt att ta för 

att göra debatten anständigare 

och ens engagemang framgångsrikare 

är att inskränka sig till att 

se dem som islamofober eller islamister 

som verkligen är islamofober 

eller islamister. För att kallas 

islamofob räcker det alltså inte 

att peka på och fördöma de brott 

mot demokrati och mänskliga 

rättigheter som muslimer och 

muslimska regimer gör sig skyldiga 

till. För att kallas islamist 

räcker det inte att peka på muslimers 

och muslimska gruppers 

utsatthet för förtryck. Sådant är 

lätt att begripa, men ofta bortser 

man från detta, och vi humanister 

är nog inga dygdemönster i 

det avseendet. 

■ Lars Graf 

i maj 2008 


Humanisterna inbjuder till 

Workshop om 

humanism 

Vill du bli bättre på att tala, skriva och 

debattera om humanism? 

Målet med workshopen är att 

6 

• Kunna ge bra korta svar på frågor 

som ”vad är humanism?”, 

”varför är du humanist?” 

• Kunna prata om humanism under 

15 min för en mindre grupp, t.ex. 

pensionärer, invandrare, politiker 

• Kunna hålla en 45-minuterslektion 

om humanism 

• Kunna delta som ledare för denna 

typ av workshop 

6 

Workshopen genomförs i både 

Stockholm och Göteborg i två delar: 

En kväll (ca 3 timmar) lär vi känna 

varandra och pratar om vad humanism 

är och inte är. Alla deltagare får sedan 

en uppgift att lösa till workshopens 

andra del. 

Den andra delen genomförs under 5-6 

timmar en helg. Under denna del tränar 

vi in bra formuleringar, hur man 

analyserar lyssnarnas förutsättningar 

att ta till sig det vi säger och hur man 

kan disponera det man vill säga. 

6 

Workshopen leds av personer 

från Humanisternas ledning. 

Antalet deltagare är 5-6 st. 

6 

Anmäl ditt intresse genom att kort 

berätta om dig själv, ditt engagemang 

för humanismen och vad du planerar 

att göra för humanismen i framtiden. 

Sedan får du eventuellt en kallelse om vi 

bedömer att du har rätt förutsättningar. 

6 

Svar till: kansli@humanisterna.se 

15


Just nu hänvisar vi till hemsidan 

www.humanisterna.se klicka på 

”fliken Humanisterna” och sedan 

under lokalavdelningarna. Annars 

kan du mejla till Lars ”Lasse” 

Broman på lars.broman@humanisterna.se. 

■ Georg Granér 

Pubkvällar 

Pubkvällarna fortsätter. Vi träffas 

på Bishops Arms i Malmö. Puben 

ligger precis över kanalen från 

centralen sett. Vi brukar sitta 

längst in. Kom och sitt ner och ta 

en pratstund och något att dricka 

om du vill. Tiden är 18.30. OBS! 

Ny tid! Vi finns garanterat på 

plats till minst 19.30. 

Tisdag 30 september 

Tisdag 28 oktober 

Tisdag 25 november 

Tisdag 16 december 

16 

■ Lokalt 

Dalarna 

■ Lokalt 

Skåne 

■ Andreas Palmqvist, ordförande 


■ Lokalt 

Stockholm 

Humanisterna Stockholm har 

varit verksamma i cirka 25 år. Vi 

ordnar studiecirklar, seminarier, 

föredrag och debatter i ämnen 

som rör etik och livsåskådning, 

vetenskap, skola och folkbildning. 

Under sommarhalvåret ordnar 

vi utflykter ut i skärgården eller i 

Mälardalen. Ibland arrangerar vi 

weekendkurser eller veckolånga 

kurser i humanism. Alla medlemmar 

i förbundet Humanisterna 

som är bosatta i Stockholms län 

är automatiskt även medlemmar 

i Humanisterna Stockholm, men 

givetvis är humanister från andra 

orter lika välkomna att delta i 

våra aktiviteter. 

De flesta av våra föredrag och 

seminarier är offentliga, dvs. 

öppna för allmänheten. 

Kontakt 

Vill Du få kontakt med oss eller är 

intresserad av våra arrangemang 

kan Du kontakta någon i styrelsen, 

gå in på förbundets hemsida 

(www.humanisterna.se), läsa om 

oss i HumanistInfo eller prenumerera 

på Nya Fritänkaren. 

Humanisterna Stockholms kansli 

Gunnar Ståldal, Torsgatan 47, 1 tr, 

113 37 Stockholm, 

e-post: stockholm@humanisterna.se 

Tel. 08-320175 eller 0734-320176 

Program hösten 2008 

Pubaftnar 

arrangeras sista tisdagen varje 

månad, dvs. den 30 september, 28 

oktober och 25 november. 

Lokal: Gamla Bysis, Hornsgatan 

82, Södermalm. ” Detta är ett bra 

tillfälle att mingla och lära känna 

nya trevliga humanister i en avspänd 

miljö ” 

Seminarier i ABF-huset, alla med 

start klockan 19.00. 

Tisdagen den 23 september, 

Beskowsalen: Per Kornhall presenterar 

sin bok Skapelsekonspirationen. 

Läs mera på Per Kornhalls 

hemsida: www.perkornhall.se. 

Tisdagen den 14 oktober, 

Hedénsalen: Gunnar Hagberg 

presenterar föreningen Rätten 

Till en Värdig Död, RTVD. 

Onsdagen den 12 november, 

Beskowsalen: Journalisten Hasse 

Boström från tidningen Dagen 

inleder seminariet utifrån temat 

’Att skriva om religion’. 

Nya Fritänkaren 

Humanisterna Stockholm ger 

ut tidningen ”Nya Fritänkaren” 

som utkommer fem gånger om 

året. Årsprenumeration kostar 

100:-. Lägger man till 40:- får man 

portofritt ett ex. av boken ”Välj 

själv!” Enbart boken kostar 60:- 

inkl. porto. Vårt PlusGirokonto är 

27 07 13-1. 

Styrelse år 2008 

Ordinarie ledamöter 

Ingwar Åhman-Eklund, ordför, 

Mobil 073–424 6930, e-post: 

ingwar.ahman-eklund@humanisterna.se 

Ellis Wohlner, vice ordförande 

Mobil: 0734–41 27 97, e-post: elliswohlner@yahoo.com 

Pelle Palm, kassör 

Tfn: 08 - 580 105 02, 

e-post: pellepalm@tele2.se 

Lars Graf, förste sekreterare 

Tfn: 08 - 540 651 92, 

e-post: lars.graf@runo.se 

Sara Larsson, ledamot – kontakt 

med förbundets kansli 

Mobil: 0762 – 96 82 27, e-post: 

sara.larsson@humanisten.se 

Ersättare 

Funktioner – Ansvarsområden- 

Bengt Barkman, 

kontaktperson – kranskommuner 

Mobil: 070-444 1663, e-post: 

bengt.barkman@comhem.se 

Kaj Fölster, omvärldskontakter – 

Världens längsta bokbord 

Tfn: 08-669 90 75, e-post: 

kajfoelster@branneriet.se 

Kristina Palmqwist, ceremonier - 

konfirmander 

Mobil: 073-632 21 30, 

e-post: krispa@comhem.se 

Gunnar Ståldal, redaktör för Nya

Fritänkaren – biträdande kassör 

Tfn: 08-32 01 75,e-post: 

gunnar.staldal@comhem.se 

Julie Jakobsson, religiöst våld mot 

kvinnor – kontakt med ”Glöm 

aldrig Pela och Fadime” och ”Barnen 

Först”Mobil: 073–577 9344, 

e-post: 

juliejacobsson@hotmail.com 

Rolf H Veidahl, ansvarig för 

pubkvällar och studiecirklar 

Mobil: 070-94 54 111, e-post: 

rolf@veidahl.se 

Mahin Alipour, Ex-muslimerna - 

Politisk Islam 

Mobil: 070-77 77 313, e-post: 

mahin_alipour@yahoo.se 

Lokala aktiviteter och arbetsgrupper 

Badminton, innebandy, fotboll 

Vill Du spela innebandy eller 

fotboll, kanske i korpen? Spelar 

du badminton? Vi vill nå Dig som 

är humanist och vill röra på dig 

och delta i någon av dessa verksamheter 

och sedan kanske senare 

blida en sportklubb inom Humanisterna. 

Hör av Dig per mail 

till staffan.gunnarson@humanisterna.se 

på förbundskansliet eller 

till rolf@veidahl.se i styrelsen för 

Humanisterna Stockholm. 

Arbetsgruppen för en sekulär 

skola arbetar för en genuint sekulär 

svensk skola utan konfessionella 

friskolor och utan. religiöst 

präglade skolavslutningar, skolkyrkor 

m.m.. Vill Du vara med 

i arbetsgruppen? Hör av Dig till 

Rebecca Hybbinette med mailadressen 

rebecca.h@glocalnet.net 

NEMO – Nätverket emot 

teokrati, islamism och annan 

politisk religion består både av 

organisationer, som Humanisterna 

Stockholm och andra, och 

av enskilda personer. 

NEMO arbetar för att stärka det 

sekulära samhällets motståndskraft 

mot teokrati och politiskt 

inriktade religioner. Vi motverkar 

därför exempelvis islamister och 

kristen höger. 

I detta opinionsarbete inriktar 

vi oss särskilt på att sticka hål på 

sådana dogmer som resulterar i 

förtryck och diskriminering av 

grupper och enskilda i samhället. 

Vill Du vara med i nätverket? 

Hör av Dig till Filip Björner, 

e-post: filip.bjorner@telia.com 

eller Metta Stiernstedt, e-post: 

mettaspost@hotmail.com 

■ Gunnar Ståldal, 

kassör och redaktör 

■ Lokalt 

Umeå 

Hänt i Umeå. 

Tisd. den 2 september, hade vi 

vårt första mingel på restaurang 

Shanghai sen sommaruppehållet. 

Flera nya ansikten dök upp, vilket 

var mycket roligt. Som vanligt 

blev det trevliga diskussioner, bl.a 

om icke-religiös andlighet. Är 

andlighet förbehållet de religiösa? 

Vad är andlighet? Finns det något 

annat ord för andlighet? Seppo 

höll i trådarna och presenterade 

senare höstens program. Den 4/9 

mässa på universitetsområdet. 

Humanisterna ställer upp med ett 

bord för att göra reklam för föreningen 

för nyanlända studenter. 

Den 2 Okt, besök av Roger Fjellstedt 

under rubriken: Är humanismen 

sista ordet?. Den 4 Nov. 

Vanligt mingel på Shanghai. 4 

Dec, besök av Charlotte Lundgren 

som talar om ceremonier utan religiösa 

inslag. Namngivning, bröllop, 

begravning. Charlotte driver 

ett eget företag som bara sysslar 

med dessa ceremonier. Dessutom 

diskuterades att starta upp en 

ny studiecirkel, med inriktning 

på filosofi. Det bestämdes att vi 


som var intresserade skulle gå på 

några filosofikvällar som folkuniversitetet 

anordnar. Mässan på 

universitetet bjöd på ett myller av 

studenter och förhoppningsvis några 

nya medlemmar i vår förening. 

Ett stort tack till Seppo som 

ställde upp för vår förening denna 

dag! Annonseringen i föreningsguiden 

har nu kommit igång, 

och mail inför alla mingelmöten 

fortsätter som vanligt. 

Kontaktkvinna: Jessica Uhlin, 

Tel 090-7205247, 073-0278416 

■ Vid pennan Jessica Uhlin 

■ Lokalt 

Uppsala 

Hänt sista tiden 

Humanistfika har hållits på Landings 

konditori Kungsängsgatan 

sammanlagt sex lördagar under 

våren, de sista den 17 och 31/5. I 

nuläget är inga fler Humanistfikan 

inplanerade. 

Pubkvällar har hållits andra tisdagen 

i månaden på Pub 19. Vårens 

sista pubkväll hölls den 10/6. 

I UNT har det varit artiklar, diskussioner 

och insändare m m om 

skolavslutningar, i samband med 

att en skola i Östhammar beslutat 

att inte ha skolavslutningen i kyrkan. 

Vi har deltagit i debatten och 

fick in en insändare den 29/5 samt 

brev till ledarsidan den 4/6 http:// 

www2.unt.se/avd/1,1826,MC=25- 

AV_ID=760936,00. 

html?from=sectionlinks25 , brevet 

till ledarsidan blev dock kraftigt redigerad 

av UNT-redaktionen, men 

återfinns i sin helhet på http://hem. 

passagen.se/pederpax/kyrkavslutning_artikel.html 

. 

Den 24/6 hölls i Stockholm en 

manifestation mot hedersrelaterat 

våld, anordnat av Glöm Aldrig 

17


Pela och Fadime riksföreningen. 

Humanisterna Uppsala var en av 

flera deltagande medarrangörsorganisationer. 

Händer framöver 

Vi medverkar på Kulturnatten i 

Uppsala lördagen den 13/9, tema: 

litteratur. 

En studiecirkel kommer att starta 

till hösten. Vi uppmanar alla som 

är intresserade att höra av sig så 

den blir så bra som möjligt. Du 

behövs! Tveka inte att kontakta 

Anders Martinsson på anders. 

martinsson@humanisterna.se . 

Pubkvällar kommer att hållas 

under hösten andra tisdagen i 

månaden på Pub 19 kl 19 Svartbäcksgatan 

19. Det vill säga följande 

datum; 9/9, 14/10, 11/11 och 

9/12. 

Fler aktiviteter under hösten 

tillkommer med största sannolikhet. 

Vi välkomnar varmt våra 

medlemmar till att komma på våra 

aktiviteter och engagera sig. 

■ Svante Nevéus 

Sekreterare 

18 

■ Lokalt 

Örebro 

Den 19 augusti hade vi en 

välbesökt höstupptakt. På mötet 

la vi fast höstens program. Planerna 

på att utveckla nätverket till 

en lokalavdelning diskuterades. 

Vi utsåg också några arbetsgrupper 

med ansvar för de olika aktiviteterna 

under hösten. 

Program för hösten 2008 

24 sep Tema Fossil samt konstituerande 

möte 

Vi bildar formellt en lokalavdelning. 

Större delen av kvällen ägnas 

åt andra frågor. Förhoppningsvis 

har vi möjlighet att lyssna på en 

lokal fossilexpert. 

Tid: 19.00. Plats: ABF. Drottninggatan, 

Örebro. 

14 okt Dödshjälp eller inte 

Samtal med tema Dödshjälp eller 

inte mellan medlemmarna Agneta 

Blom och Ulf Tidefält. Stadsiblioteket, 

Örebro kommun arrangerar. 

Tid: 18.30. Plats Mummel och 

Mums, Stadsbiblioteket, Örebro 

22 okt Skrivarstuga 

De som är sugna på att enskilt eller 

i grupp skriva insändare e.dyl. 

samlas hemma hos Fredrik och 

Agneta. Ta med dator om du har 

möjlighet. Har du frågor så mejla 

orebro@humanisterna.se. 

25 okt Tema Döden 

Stadsbiblioteket arrangerar en dag 

med tema Döden där flera organisationer 

bl.a. Humanisterna Örebro 

är inbjudna att delta. Tider 

m.m. finns på www.orebro.se. 

Har du frågor så mejla orebro@ 

humanisterna.se. 

10 nov Humanistiska begravningar 

Pelle Klasson m.fl. berättar om 

humanistiska begravningar. Kom 

och lär dig mer om en av våra 

viktiga verksamheter som Humanisterna 

Örebro är engagerade 

i. Tid: 19.00. Plats: ABF. 

Drottninggatan, Örebro. 

9 dec Barnrättsakademin Om 

barns rätt till andlighet 

Vi är inbjudna av Barnrättsakademin 

att delta i arrangemang 

med tema Om barns rätt till 

andlighet, en diskussion utifrån 

FN:s Barnkonvention. Se www. 

barnrattsakademin.se eller hör av 

dig på orebro@humanisterna.se 

om du har frågor. 

18 dec Säsongsavslutning 

En kväll för avspända samtal. Vi 

återkommer med information om 

tid och plats. 

■ Lokalt 

Väst 

■ Fredrik Idevall 

Humanisterna Väst träffas regelbundet 

klockan 19.00 den första 

torsdagen varje månad. 

Junimötet 

Pelle Palm från Stockholm var 

inbjuden att tala om evolutionsläran. 

Han höll ett mycket intressant 

föredrag och fick också 

många frågor att besvara från 

mötesdeltagarna. Pelle är känd för 

många inom Humanisterna men 

för flera i Humanisterna Väst var 

det ett nytt ansikte. På begäran 

läste också Pelle en av alla verser 

han har i sitt minne. Vi fick lyssna 

till den om Riddaren Kurt. 

Julimötet 

Mötet hölls ute i naturen – i Botaniska 

trädgården. Kjell Ericson 

ledde en diskussion, som grundade 

sig på frågor han fått då 

han varit ute på skolor och träffat 

elever. Deltagarna fick även ta 

del av de svar som styrelsen för 

Humanisterna Väst redan lämnat 

in före mötet. Dessa svar hade 

sammanställts av Björn Andersson. 

Det finns inte alltid ett enda 

svar på de frågor som eleverna 

ställer. Ibland finns det korta och 

ibland mycket långa svar. Det var 

inte alltid deltagarna var överens 

i diskussionen och det är kanske 

inte heller meningen. 

Augustimötet 

Dilsa Demirbag-Steen hedrade

oss med ett anförande under 

rubriken ”Humanismen i debatten” 

och svar på publikens frågor. 

Hon kommenterade bl a Expressenartikeln 

om religionsfrihet och 

språktest för invandrare. Eftersom 

många invandrare söker sig 

hit just för religionsfriheten och 

skrev Dilsa inte under artikeln. 

Riktade åtgärder av typen språktest 

pekar ut minoriteter. Dilsa 

förordar istället generella metoder. 

Misshandel, gruppvåldtäkter, 

hedersproblematiken motverkas 

bäst med upplysning i skolan som 

når alla. 

Efteråt tyckte deltagarna att 

Dilsa är skicklig, manusobunden, 

kunnig och visar självdistans. 

Föredraget var intressant men 

vad var egentligen rubriken? 

Kommande möten 

Torsdagen den 2 oktober: Sverre 

Sjölander pratar om ”En Zoologs 

syn på världen”. Det kommer att 

handla om ”den naturvetenskapliga 

världsbildens framväxt”. 

Torsdagen den 6 november: 

Christian Munthe pratar om 

Sekularism och sekularisering. 


Sekreterare Humanisterna Västt 

”Tron består av tro på 

sådant som förnuftet 

inte tror på. 

Voltaire 

Bokmässan: 

Humanisterna delar monter 

B03:24 med Fri Tanke förlag som 

i år satsar på följande aktuella 

böcker: 

Det muslimska problemet av 

Irshad Manji. Författaren 

visar hur muslimer 

kan återupptäcka islams 

förlorade tradition 

att tänka fritt, 

Ijtihad. Möjligheten 

att uppdatera Islam ligger 

främst hos muslimer i väst. 

Gud finns nog inte 

av Patrik Lindenfors. 

Länge har det saknats 

en bok som enkelt 

sammanfattar en 

ickereligiös hållning 

för barn och ungdomar. Boken 

är resonerande och levererar inga 

färdiga svar. 

Miss Kay av Kaj 

Fölster. En berättelse 

om den 19-åriga Kaj 

Fölsters resa ombord 

på ett lastfartyg från 

Genua till Indien, 

genom Suezkanalen. På fartyget 

möter hon en brokig samling 

människor. Livsöden och åsikter 

blandas med äventyrliga historier 

från hela världen. 

Riktig vetenskap och 

dåliga imitationer av 

Olle Häggström. Ett 

glödande försvar för 

vetenskapen och upplysningstraditionens 

idéer. Samtidigt en obarmhärtig 

ned-sabling av allehanda figurer 

som under falsk vetenskaplig flagg 

serverar ovederhäftigheter. 

En gudomlig skapelse? av Lars 

Bern. Den klassiska konflikten 

mellan tro och vetande löper 


Vi delar monter med Fri Tanke förlag 

som en röd tråd genom 

boken. Genombrott inom 

klinisk genmodifikation 

skapar djupa konflikter 

som leder till såväl 

mord som terrordåd, när 

religiösa försöker hindra 

den nya teknikens tillämpning. 

Vi står i monter B03:24 

■ Knut Stahle 

Bemanna vår monter på Bok 

& Bibliotek 2008! 

Även i år är finns Humanisterna 

med på Bok & Bibliotek, som äger 

rum från 25 till 28 september i 

Göteborg, i år gemensamt med Fri 

Tanke förlag. För att vår närvaro 

skall bli framgångsrik behöver vi 

din hjälp att bemanna montern! 

Vi delar ut informationsmaterial 

och säljer böcker till dem som står 

oss nära och är intresserade av vår 

verksamhet. 

Du behöver inte vara en erfaren 

medlem eller expert på att diskutera 

livssynsfrågor för att hjälpa 

oss i montern. Det finns alltid en 

erfaren medlem där. Du kan välja 

heldag eller halvdag och du kan 

kan ta med dig en kompis. 

Förutom att du gör en insats 

för Humanisterna har du även 

möjlighet att träffa andra humanister 

både från Göteborgstrakten 

och andra delar av landet. Du har 

tillgång till hela mässan. Och du 

går in gratis! 

Vill du veta mer? Läs på http:// 

humvast.wordpress.com/bokmassan 

eller kontakta Jürgen Gräfenstein, 

jurgen.grafenstein@gmail. 

com. Han kan berätta mycket 

mera och skicka utförligt material. 

Ytterligare information finner 

du i annonsen på sidan 24. 

19


InsänDare 

Tack för intressant HumanistInfo. 

Jag är just nu dubbelhandikappad 

p.g.a. polio sedan tidig barndom 

och numera rullstolsburen. 

Rågade ut för en olycka i febr. 

med komplicerad axelskada som 

följd. Det har medfört mycket 

innesittande och bl. a. tid för läsning. 

Var gång jag läser om 

mötesplatser runt om i landet, 

tänker jag; skulle jag som sitter i 

rullstol kunnat vara med där? En 

tankeställare för er som ordnar 

humanistträffar runt om i vårt 

land. 

Tror det var Åke Ortmark som 

bl.a. nämnde dödshjälpsfrågan 

20 

i sin artikel. Den har intresserat 

mig i många år. 

Alva Myrdal intervjuades i 

radio, dog 1986. Är ni rädd för 

döden var en av frågorna. Nej 

men det svåra lidandet, som kan 

föregå den. 

Den kvällen bestämde jag mig 

för att bli medlem i föreningen 

”Rätten till vår död”. I januari 

2008 skrev jag till en riksdagsledamot 

med samma åsikt som jag. 

Bad om att frågan skulle tas upp 

i riksdagen. Tyvärr snabbt negativ 

svar i februari. ”Eutanasi enl. Holländsk 

modell kommer, som jag 

ser det, inte att införas i Sverige 

InsänDare 

Vad vill vi utöver religionskritiken? 

De flesta insändarna i Humanistinfo 

nr 2 2008 behandlar 

religioner och deras utövare. 

Som Humanister omfattar vi inte 

någon religion. Vi ser religiös tro 

som en privatsak. Religioner ska 

inte blandas ihop med stater och 

deras utövande av lagstiftning, 

samhället ska vara sekulärt. 

Så långt är vi överens. Men 

varför är vi så besatta av allt det 

vi inte tror på? Varför pratar vi 

så sällan om vad vi vill och vad 

InsänDare 

Många ateister anstränger sig 

för att vederlägga vad som står 

i Bibeln utan att inse vad Bibeln 

egentligen är. 

Livet är inget som styrs genom 

diktat av en mer eller mindre god, 

allsmäktig gud utan något som 

styrs av slumpvisa skeenden. Det 

vi tror på? En organisation kan 

inte vara definierad enbart utifrån 

det den är emot, vad den inte vill. 

När jag talar om för vänner och 

bekanta att jag är medlem i Humanisterna 

vet de genast att ”det 

är den där organisationen som är 

emot all religion”. Men jag är ju 

medlem för att jag tror på människan, 

på att det är vi människor 

som skapar det samhälle vi lever 

i. För att jag tror på att vi tillsammans 

kan skapa en bättre värld 

inom överskådlig tid”. Enligt 

RTVD togs redan 1953 frågan 

om statlig straffrättsutredning i 

samband med dödshjälp upp. Tala 

om tröghet! 

Sångkörens tillkomst gjorde en 

gammal körsångare mycket glad. 

Är uppfödd i en sångarfamilj. Jag 

håller med körledaren för pojkar 

i TV, Gareth Malone. ”Jag tror 

passionerat på kraften i sång. Sång 

kan föra människor samman och 

i slutändan förändra människans 

liv”. 

Fram för många humanister! 

■ Sonja Kvist 

83-årig humanist i Mora 

– om vi vill. Hur en bra värld ser 

ut kan förstås diskuteras. Låt oss 

göra det! 

Vi tillhör – eller röstar på – 

olika politiska partier. Vad har 

vi då gemensamt, förutom det 

vi förkastar? 

Så jag tycker som C-H Segerstedt 

i förra numret, att vi ska 

börja diskutera vad vi vill och 

hur vår livssyn ser ut. 

■ Inga Olsson 

Stockholm 

Min uppfattning om Gud, Bibeln och Ateismen 

på denna tid. Vad uppfattningarna 

var före skriftspråkets inträde 

är mindre känt. 

Alla föreställningar om en god 

eller ond allsmäktig Gud är skapade 

för att ge möjlighet för att få 

människor att söka sig till kyrkor, 

att få dem att betala skatt (tionde), 

medel att betala kyrkornas och 

dess företrädares utgifter. 

Dessa föreställningar är helt 

skapade genom fantasi och en viss 

uppfattning om hur människor 

kan påverkas att fungera på ett 

sätt som gynnar dem som skapat 

dessa. 

Försök komma från att alla så 

kallade profeter och kyrkofäder

genom sina förkunnelser skapat 

sig en maktposition i sina förhållanden 

till sina medmänniskor, en 

maktposition som ibland synes ha 

missbrukats. 

Vad de förkunnat eller skrivit 

har av vissa människor setts som 

att de som tror på det förkunnade 

eller skrivna har rätt att härska 

över dem som inte delar samma 

tro. Exempel på detta är inte 

svåra att finna. 

Enligt min ateistiska uppfattning 

har alla rätt att tro vad de 

vill men inte rätt att tvinga på 

sina medmänniskor sin tro med 

våld eller tvång. 

Människan kan leva ett etiskt 

och moraliskt fullgott liv utan en 

gud som dikterar hennes liv. 

■ Rolf Tegnér 

Sala 

Testa dina feministkunskaper 

Detta är ett nytt ämne i Sommarkursen 

fr o m i år. Frågorna 

är sammanställda av Kaj Fölster. 

Priset för alla rätt är en stor ära. 

Frågor 

1. När kom särbeskattningen/särpensionen 

osv. 

2. När kom förbudet mot att avskeda 

kvinnor i tjänst som gifte 

sig? 

3. När fick ”oäkta” barn rätt till 

att ärva efter fadern? 

4. När strök man mannens rätt 

att aga sin hustru? 

5. Hur länge var homosexualitet 

ett straffbart brott? 

6. När får (ogifta) kvinnor rätt 

till att utöva ett hantverk? 

7. När upphävs mannens rätt att 

kräva prövning av hustruns 

oskuld vid giftermål? 

8. När får kvinnor rätt att vid 

sidan av mannen få bli förmyndare 

för sitt barn? 

9. Hade Selma Lagerlöf rösträtt 

när hon fick Nobelpriset? 

Rätt svar hittar du på sidan 22. 

Nyheter från Oum El Banine i Agadir, Marocko 


Hedersord istället för Hedersmord 

En 13-årig flicka utnyttjas av en 

60-årig pedofil och blir gravid. 

Normala konsekvenser: Flickan 

kastas ut från hem och hemby, 

får klara sig själv, om hon kan. 

Riskerar att utnyttjas värre eller 

bli slavarbetare. Får ensam föda 

ett barn som saknar alla samhälleliga 

rättigheter. Hedersmord, 

kunde vara en alternativ konsekvens. 

Flickans drama utspelade sig i 

somras. Men flickan slapp många 

av de normala konsekvenserna. 

Hon kastades ut men fångades 

upp av Oum El Banine. Där fick 

hon hjälp att föda och ta sina 

stapplande steg som barnmamma. 

Organisationens socionomer och 

jurister satte in stora resurser mot 

en lösning. 

Hedersmord 

Den oväntade lösningen blev att 

flickan fick stöd av sin mamma 

och fick komma hem igen. Babyn 

har lämnats bort för en tid men 

skall snart återföras till familjen. 

Förklaringen utåt blir att familjen 

skaffat ett adoptivbarn. Alla inblandade 

ger sitt hedersord på att 

aldrig berätta sanningen. För då 

skulle familjen drabbas av vanära 

och förskjutas socialt. 

Hedersord istället för hedersmord. 

Utan Oum El Banine hade 

lösningen varit omöjlig. Personalen 

lever länge på sådana ljusa 

historier. 

Änglamakerskan 

En mörkare historia är den utkastade 

mamman som tvingades 

lämna sin nyfödda baby till en 

främmande kvinna, för att kunna 

arbeta. Pojken blev sjuk och mager. 

Slutligen förstod mamman att 

han aldrig fick någon mat. Barnpassaren 

var en änglamakerska. 

Mamman kom till Oum El Banine 

med sin 14 månaders pojke 

som vägde knappt sex kilo. Nu är 

pojken två år, utom livsfara, men 

kan inte gå och är svårt tarmskadad 

av sin svältperiod. Han 

behöver specialistvård, till vilken 

inga pengar finns. (Vi skrev om 

pojken tidigare i år, men trodde 

efter ett översättningsfel att det 

var en flicka.) 

FOTO: sven OlOF anderssOn OCH jennie silis 

Till vänster är pojken drygt ett år och 

väger under sex kilo, till höger två år, 

ännu svårt skadad av svälten och kan 

inte gå. 

Hjälp till du också! 

Oum El Banine är ett humanitärt 

projekt för Humanisterna. På 

hemsidan finns donations-knapp, 

insamlingar görs på humanistmöten, 

månadsgivare ger ekonomisk 

ryggrad. Påverka din lokalförening 

att göra en insamling! Bli månadsgivare 

själv! Även en hundralapp 

i månaden gör stor skillnad 

dit den kommer – och den är 

mycket mer än ingenting. Allt går 

oavkortat till Oum El Banines 

bankkonto, utan avgifter. Enklast 

är att göra en stående överföring 

via din Internetbank till Humanisterna 

Väst plusgirokonto 

30 87 63-2. Märk med din e-mail, 

så får du kvartalsrapporter. 

■ Sven Olof Andersson 

Humanisterna Väst 

Hemsida: www.oumelbanine.net 

21


Sommaren som gick: 

Humanistiska sommarveckor 2008 

För första gången har vi i år 

genomfört två humanistiska 

sommarveckor. Dels den 23-27 

juni på Åsa folkhögskola i Sörmland 

och dels den 11-15 augusti 

på Löftadalens folkhögskola i 

Halland. 

Bägge veckorna var fulltecknade 

och många medlemmar fick inte 

plats. Vem som helst har haft 

möjlighet att anmäla sig via folkhögskolorna 

och det hade ganska 

många gjort i år. Ledare har vid 

bägge tillfällena varit Pelle Palm 

och Carl-Johan Kleberg. För de 

praktiska detaljerna har Ylva 

Eliasson varit engagerad på Åsa 

och Urban Jansson på Löftadalen. 

Dessa fyra tillsammans med Kjell 

Ericson, som deltog på Löftadalen, 

bildar en ny arbetsgrupp, som 

kommer att gå igenom hur veckorna 

skall genomföras i framtiden. 

I stort har kursen varit upplagd 

på samma sätt under alla år, men 

i år tillkom avsnittet feminism i 

Åsa. Ansvarig för avsnittet var 

Kaj Fölster, som även fick hjälp av 

Sara Larsson. På sidan 21 kan du 

testa dina egna feministkunskaper 

om hur kvinnors rättigheter har 

utvecklats över tiden. 

Utvärderingarna visar på nöjda 

deltagare men också att det finns 

önskemål om förändringar, som 

arbetsgruppen kommer att ta 

hänsyn till. Ett av önskemålen är 

att sommarveckan skall vara öppen 

endast för medlemmar. Med 

tanke på det stora intresset tror 

vi i arbetsgruppen att två fulla 

omgångar kommer att genomföras 

även nästa år. 

Arbetsgruppen kommer att träffas 

i Stockholm i september för att 

starta planeringen för 2009. Mer 

information kommer i HI under 

22 

vintern, så att du i god tid kan 

planera för att delta nästa sommar. 

Kjell och Carl-Johan är närmast 

kameran på framsidesbilden, som 

för övrigt är tagen då deltagarna 

går in till avslutningsmiddagen 

på Löftadalens folkhögskola. 


En deltagare från Åsa skriver 

Jag hade stora förväntningar och 

jag vet att många av mina kurskamrater 

kände likadant. Årets 

sommarvecka med Humanisterna 

blev också väldigt trevlig och lärorik. 

Vi bodde på Åsa folkhögskola 

och under en vecka fick vi chansen 

att diskutera livets stora frågor 

tillsammans med våra kursledare 

Carl-Johan Kleborg och Pelle 

Palm . 

Humanismen som livssyn var 

det övergripande temat och vi deltagare 

kunde berätta om flera sätt 

att se på livets existentiella frågor. 

Vi frågade oss varför människor 

tror på gudar eller andra övernaturliga 

krafter. Var hittar man 

inspiration till det goda livet? 

Något som humanister redan 

under antiken funderade över. 

Var står humanister idag när 

det gäller t ex abortlagstiftning, 

organdonation eller feminism? 

Redan första dagen fick vi höra av 

Carl-Johan och Pelle att det fanns 

stora möjligheter att själv önska 

diskussionsämnen. Frågan om 

dödshjälp önskade många diskutera. 

Kvällsvandringen med Pelle 

den första dagen, blev en fin upptakt 

till att lära känna de andra 

kursdeltagarna. Vi vandrade och 

samtalade med varandra när Pelle 

berättade om blommor och andra 

växter. 

Men hela tiden var frågan: Vad 

menas med humanism? i fokus 

och det kunde bli livlig debatt. 

Folkhögskolan tar även emot 

den som inte är medlem i Humanisterna 

– och kanske har vi fått 

några nya medlemmar. 

En dag berättade Kaj Fölster om 

feminismen, som nu kommer att 

bli en stående programpunkt. På 

eftermiddagen åt vi lunch i det 

gröna, när vi for till Fogelstad och 

Julita. Vi var många som fick ny 

kunskap om feminismen. På kvällen 

tog Pelle fram gitarren och vi 

sjöng allsång och läste dikter. En 

viktig fråga för Humanisterna är 

om vi kan erbjuda människor ett 

alternativ till religionen och religiösa 

högtider. Dikterna vi läste 

för varandra, valde vi ur ”Svenska 

högtidsboken” som förbundet 

Humanisterna givit ut för sådana 

tillfällen. Den kan användas, 

kände vi. 

■ Agneta Liljesköld 

Rätt svar 

Vänder du på tidningen hittar du 

svaren på frågorna om feminism. 

Frågorna finns på sidan 21. 

Rätt svar på feministfrågorna: 

1. 1971. Alltså den individuella 

ekonomin 

2. 1939 

3. 1972 

4. 1864 

5. 1944 

6. 1846 

7. 1921 

8. 1949 

9. Både ja och nej: Kvinnor fick 

rösträtt först 1921, men Selma 

Lagerlöf var godsägare och därmed 

röstberättigad. 

Frågorna hittar du på sidan 21.

Recension: 

Den bästa av världar 

Skapelse, slump, apokalyps, död. 

av Ulf Danielsson, Albert 

Bonniers förlag 2008, ISBN: 

9789100114817 

Den här boken står placerad på 

hyllan för astronomi på biblioteket 

men den kunde lika gärna 

stå på filosofihyllan för det finns 

ett sympatiskt filosofiskt anslag 

som genomsyrar hela boken. 

Den består av en samling kapitel 

som ur olika perspektiv argumenterar 

för att de lagar som 

ligger till grund för universums 

existens inte är i behov av en gud, 

skapare eller maskinist som kan 

gå in och korrigerar när något 

går galet. Under århundraden har 

människan genom naturvetenskap 

och humaniora sökt en mening 

i tillvaron och oftast fåfängt 

placerat sig själv i centrum. 

Danielsson avfärdar elegant alla 

religiösa föreställningar om att 

människan skulle vara skapelsens 

krona eller att det finns någon 

universell oupptäckt mening med 

livet. Han konstaterar helt enkelt 

att det är kosmiska tillfälligheter 

som banat väg för vår obetydliga 

existens och att tillfälligheter 

när som helst kan sätta stopp för 

den. Danielsson ser dock människans 

behov och tillfredsställelse 

av att söka mening i tillvaron 

som central men han varnar för 

att vi har en tendens att blanda 

ihop vetenskapen som metod att 

kartlägga vår omgivning med och 

vårt existentiella behov av att söka 

efter dimensioner bortom de av 

naturlagarna givna spelreglerna. 

Istället menar han att de existentiella 

diskussionerna bäst förs 

genom litteraturen, filosofin och 

konsten. 

Det händer tyvärr med jämna 

mellanrum att berömda vetenskapsmän 

undslipper sig 

yttranden som lämnar 

fältet öppet för en religiös 

tolkning. Han 

nämner Einstein och 

Hawking som exempel 

men poängterar 

samtidigt den viktiga 

skillnaden mellan 

tron på en personlig 

gud och en gud 

som vissa vetenskapsmän 

förundrade kan tycka sig ana i 

universums och naturens mångfald, 

komplexitet och subjektiva 

skönhet. Danielsson har dock sin 

inställning i frågan klar. 

... ur olika 

perspektiv 

argumenterar för 

att de lagar som 

ligger till grund för 

universums existens 

inte är i behov av en 

gud, skapare eller 

maskinist ... 

”För mig är dock sambandet 

mellan vetenskap och religion i 

grunden mycket enkelt: det finns 

inget.” 

Danielsson tillhör den där sällsynta 

skaran författare som kan 

förmedla kunskap och insikter 

om vårt outforskade universums 

gåtor på ett trevligt och underhål- 


lande sätt. Trots de svindlande, 

och ibland skrämmande, perspektiven 

mår man som läsare 

hela tiden förträffligt i den gode 

lärarens sällskap. Jag lär mig utan 

ansträngning massor 

av intressanta saker om 

t.ex. svårigheter med 

resor i rymden, Vinges 

singularitet, tidsreseparadoxen 

och den antropiska 

principen. 

I den briljanta avslut- 

ningen, efter diskussionen 

om vad vi rimligtvis kan 

veta om vårt universum och 

hur vi kan veta det, övergår han 

till att spekulera om vad vårt 

ständiga sökande efter kuskap och 

mening kan komma att innebära. 

Han förutspår en explosionsartad 

utveckling inom vetenskapen och 

frågar vad mänskligheten skall 

göra med all den nyvunna kunskapen. 

Är vårt förnuft och vår 

förmåga till fritt tänkande tillräckligt 

utvecklat för att hantera 

de nya förutsättningar som 

vetenskapen inom en snar framtid 

kommer att förse oss med? Han 

skissar på tre fantasieggande scenarier 

som man med lite fantasi 

och god vilja kan se tendenser 

till i dagens samhälle. Kommer 

mänskligheten att förändras i 

en viss riktning och i så fall vem 

bestämmer den? Kommer vi att 

styra evolutionen, har vi råd med 

några misstag på vägen? Frågorna 

är många men någon har sagt att 

vetenskapen i lika hög grad går ut 

på att ställa de rätta frågorna som 

att finna de rätta svaren och Ulf 

Danielsson lyckas att ställa många 

intressanta frågor. 

Ulf Danielsson är professor i 

teoretisk fysik i Uppsala. Det här 

är hans andra bok. 2003 kom 

Stjärnor och äpplen som faller. 

■ Mats Karlholm 

23


24 

Humanisterna inbjuder till 

HUMANISMENS DAG 

LÖRDAG 25 OKTOBER 

Tro och vetande då och nu 

Presentation av Ingemar Hedenius idéer 

och inflytande 100 år efter hans födelse. 

Paneldiskussion om hans betydelse och relevans idag. 

Utdelande av årets Hedeniuspris. 

Medverkande 

Lena Andersson, P C Jersild, Svante Nordin m.fl. 

Tid: kl 12.00-16.00 (prel) 

Plats: Z-salen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm 

Entré: 40 kr 

Medlemsmiddag arrangeras på kvällen. 

Mer information på www.humanisterna.se 

Föranmälan till kansli@humanisterna.se 

Tel: 08-508 622 90 

Bok & Bibliotek 2008 

Monter nr B03:24 

Humanisterna och Fri Tanke förlag 

Vi samarbetar i montern. 

Du hittar: 

Kännemärket är Korsvägen. Alla göteborgare 

kan guida dig dit. Det är inte 

långt från Liseberg, Universeum, Världskulturmuseet 

och Scandinavium. 

MED SPÅRVAGN: 

Korsvägen trafikeras av linjerna 2, 4, 5, 

6, 8 och 13. www.vasttrafik.se/sv/ 

Startsida/Reseplaneraren/ 

GPS-KOORDINATER: WGS 84: Lat: N 57º 

41’ 51.22”/Long: E 11º 59’ 16.44” 

RT90: X= 6403382/Y= 1272443 

ÖPPETTIDER: 

För branschfolk 

Torsdag 25 september 09.00-18.00 

Fredag 26 september 09.00-14.00 

För alla 

Fredag 26 september 14.00-19.00 

Lördag 27 september 09.00-18.00 

Söndag 28 september 09.00-17.00 

Din hjälp 

Vi välkomnar frivilliginsatser både före 

och under mässtiden. Fordrar ingen 

vana. Gå in på http://humvast.wordpress.com/bokmassan 

för detaljerad 

information. Välkommen! 

Mer info hittar du på www.bok-bibliotek.se 

nominera 

en kandidat till 

Ingemar Hedenius-priset 

2008 

6 

Sedan år 2000 delar Humanisterna 

årligen ut Ingemar Hedenius-priset. 

Syftet med utmärkelsen är dels 

att hedra minnet av filosofen, 

författaren och kulturdebattören 

Ingemar Hedenius (1908-1982) och 

dels att stödja och uppmärksamma 

personer som arbetar och verkar 

i Hedenius anda. 

6 

Till mottagare kan den utses som 

i Sverige under året främjat humanism, 

rationalism och vetenskap. 

Särskild vikt skall fästas vid insatser 

som befrämjat en kritisk granskning 

av religion i dess olika former, 

pseudovetenskap, irrationella och 

inhumana föreställningar och 

traditioner. 

6 

Ingemar Hedenius-priset delas 

varje år ut under Humanismens dag. 

Priset kan även delas ut till juridiska 

personer. Medlemmar i förbundet 

Humanisterna har nomineringsrätt. 

Förbundets styrelse beslutar om 

pristagare. Styrelsen skall skriftligen 

motivera sitt beslut. Styrelsen kan 

även avstå från att dela ut priset 

ett visst år. Prisets innehåll beslutas 

av styrelsen. 

6 

Vill du nominera en kandidat 

till priset? Skicka ett brev till 

Humanisterna, eller ett mail till 

info@humanisterna.se. 

Glöm inte att motivera 

din nominering! 

nästa HumanistInfo – nr 4/2008 – utkommer vecka 48. 

sista manusdag 27 oktober.

Sommarveckorna 2008 Unga Humanister på gång

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?