I valets skugga - Svenska FN-förbundet

ETT NYTT FN Hur gick det?
FN:s förnyelse bromsas av kriget
i Mellanöstern
Kofi Annan visade vägen och världens
ledare ställde sig vid förra årets
toppmöte positiva till en historisk
förändringsagenda för FN. Efter en
rivstart har takten i reformarbetet
mattats av. Dagspolitiska motsättningar
riskerar att kväva arbetet för
en ny världsorganisation.
När detta skrivs riktas den svenska FNrörelsens,
medias och allmänhetens uppmärksamhet
mot det åter uppblossade
våldet i Mellanöstern. FN är åter i blickfånget
efter att säkerhetsrådet misslyckats
med att anta en resolution om en israelisk
attack mot en FN-postering i Libanon
som dödat fyra observatörer. Världens
länder har inte heller, främst på grund av
motstånd från USA, kunnat enas om ett
omedelbart eldupphör i de strider som
under fl era veckor dödat hundratals civila
i Libanon, Palestina och Israel.
Med sin rapport ”In Larger Freedom”
förra våren hade Kofi Annan ambitionen
att bidra till skapandet av ett FN som är
bättre rustat att möta framtidens utmaningar.
Det fi nns inför årets generalförsamling
anledning att titta närmare på intentionerna
för och resultaten av det
förändringsarbete som under det senaste
året pågått under ledning av Jan Eliasson.
FN-förbundet hörde till dem som hälsade
slutdeklarationen från toppmötet i
New York hösten 2005 med glädje. En
lång tids förberedelser och svåra förhandlingar
hade till slut, och mot alla odds, resulterat
i ett dokument som var värt att
kallas historiskt. Att världens länder uttalade
sitt stöd för principen ”skyldighet att
skydda” och insåg sambanden mellan säkerhet,
utveckling och mänskliga rättig-
26 världshorisont 3/ 06
heter var viktiga grundförutsättningar för
det förändringsarbete som komma skulle.
Eliasson fi ck på sitt bord en gedigen agenda
att driva igenom under det kommande
året, inte minst i form av institutionella
förändringar som skulle öka FN:s effektivitet,
handlingskraft och transparens.
FREDSBYGGANDE KOMMISSION
Det började lovande. Det mest konkreta
framsteget på området säkerhet, den
fredsbyggande kommissionen, blev klart
redan i december 2005. Kommissionen,
som har till uppgift att stödja länder i
återuppbyggnaden efter krig och konfl ikter,
kan ses som en reaktion på det låsta
läget i Irak och svårigheterna att ur svåra
kriser bygga fungerande samhällen utan
stöd från det internationella samfundet.
Kommissionen, som ursprungligen var ett
av Kofi Annans förslag inför toppmötet,
ska fylla en funktion som hittills saknats i
FN-systemet.
HUMANITÄR NÖDHJÄLPSFOND
Också uppgraderingen av FN:s fond för
humanitär nödhjälp, CERF, är ett resultat
av toppmötets slutsatser. Den nya humanitära
fonden godkändes av generalförsamlingen
den 15 december och välkomnades
av både generalförsamlingens
ordförande och generalsekreteraren. Till
fonden avser man samla in 500 miljoner
dollar för snabbinsatser till katastrofer
och förvärrade eller försummade kriser.
Tanken är att medlen ska kunna göras
tillgängliga inom bara tre eller fyra dagar.
Med en förbättrad central fond hoppas
man också kunna undvika att bara vissa
kriser drar nytta av givarländernas intresse
och pengar.
NYTT RÅD FÖR MR
Det tredje stora reformpaketet så här
långt gäller inrättandet av ett nytt råd för
mänskliga rättigheter. Skillnaden mot den
tidigare, så hårt kritiserade, MR-kommissionen
är att medlemmar i rådet måste ha
aktivt stöd av minst halva generalförsamlingen,
alltså 96 länder. Rådsmedlemmar
ska granskas och kunna komma ifråga för
omröstning om de inte aktivt bidrar till
att stärka mänskliga rättigheter. Trots
dessa lovvärda intentioner har stater som
Kina, Kuba och Saudiarabien tagit plats i
rådet, vilket har lett till att USA inte har
gett det sitt stöd. Rådets första möte ägde
rum den 19-30 juni under ledning av
Mexiko och kom främst att handla om institutionella
frågor. Förhoppningen är att
rådet ska innebära en nystart för FN:s arbete
för att försvara de mänskliga rättigheterna.
EFFEKTIVARE INTERN KONTROLL
Reformarbetet innebär ett ständigt givande
och tagande, och vid mer än ett tillfälle
har motsättningar kommit i dagen som
mer eller mindre har hotat hela processen.
Inte minst gamla motsättningar mellan
fattiga och rika länder har inneburit
svåra utmaningar. En mindre kris hotade
tidigare i år när den så kallade G77-gruppen
(här ingår utvecklingsländerna) motsatte
sig Kofi Annans reformprogram för
sekretariatet och USA å sin sida hotade
att hålla inne sitt budgetstöd om inte sekretariatsreformerna
påskyndades. En
överenskommelse nåddes till slut som
innebär att generalsekreteraren och hans
närmaste medarbetare nu kan fortsätta
sitt arbete för bland annat effektivare personalrekrytering,
teknikupphandling och
redovisning. Redan tidigare har Annan
stärkt sekretariatet genom att bland annat
befordra förre UNDP-chefen Mark Malloch
Brown till biträdande generalsekreterare.
I ett led att effektivisera den inter-