Det kristna budskapet i en narcissistisk kultur

djärva i Christoffer Laschs tes ligger därför inte i att han identifierar narcissistiska drag hos
enskilda individer. Det djärva är i stället att han ger denna diagnos till en hel kulturkrets. Som
väntat har också många av Laschs kritiker tagit fasta på detta tvärvetenskapliga vågspel. De har
påpekat att Lasch – och andra som resonerar på samma sätt – alltför lättvindigt har fört över en
klinisk förståelse av narcissistiska störningar på en strukturell-samhällelig nivå. 3 En annan
invändning är att samhälleliga förändringar omöjligt kan besitta makten att förändra en hel
befolknings karaktär – snarare kan vissa specifika samhällsstrukturer gynna (och därigenom locka
fram) en viss personlighetstyp. 4 Debatten om detta lär kunna fortgå länge än. Men tillräckligt
mycket forskning har ändå pekat i samma riktning som Lasch, och själva grunddragen i hans arbete
bör därför vara värda att ta på allvar.
Vad kännetecknar då den narcissistiska personligheten? Det är denna fråga som jag i det
följande ska försöka besvara. 5
Den narcissistiska personligheten
Erik Homburger Erikson är en av 1900-talets mest inflytelserika psykologer. Med sitt schema över
de faser som varje individ behöver gå igenom under sin mognadsutveckling har han gett en
överskådlig bild av de kriser och konflikter människan måste lösa under sin uppväxt. I åldern 0–1
1/2 år, säger Erikson, måste varje barn ta itu med spänningen mellan tillit och misstro. Det idealiska
utfallet är att barnet får tillit både till sig själv, sin omvärld och sin framtid. Nästa kris i barnets liv
kretsar kring begreppsparet självständighet och skam/tvivel. Idealutfallet här är en känsla av
självkontroll och självuppskattning, där barnet fritt förmår välja och begränsa sina val. I nästa
utvecklingsfas, som vanligen inträffar under det tredje till det sjätte året, står konflikten mellan
initiativ kontra skuld. Idealutfallet kan med ett ord beskrivas som målmedvetenhet, medan ett
negativt utfall innebär en förkrympt personlighet, ofta parad med starka känslor av skuld.
Den narcissistiska personligheten, menar de flesta moderna utvecklingspsykologer, har fått sina
avgörande törnar under den fas som brukar inträffa under det andra levnadsåret – alltså den
utvecklingsfas där den avgörande konflikten i barnets liv står mellan självständighet och
skam/tvivel. Alla barn som kommer till världen har en medfödd och – viktigt att tillägga – för det
mesta sund självcentrering. Det nyfödda barnet betraktar sig på ett självklart sätt som världens
centrum, och kan på så sätt sägas ge uttryck för en typisk narcissistisk hållning. När barnet blir lite