ÅRSREDOVISNING 2011 - SSC

sscspace.com

ÅRSREDOVISNING 2011 - SSC

ÅRSREDOVISNING 2011

med bolagsstyrningsrapport

och hållbarhetsredovisning


På omslaget: Uppsändning av ett avancerat ballongburet experiment för mätning av ljudbangar

SSC har på uppdrag av den japanska rymdorganisationen JAXA utvecklat och genomfört experimentet.

Genom att släppa två modeller från hög höjd uppnåddes överljudsfart som framkallade ljudbangar.

Två flygningar genomfördes i maj från Esrange Space Center.


AEI0-S498

Svenska rymdaktiebolaget

ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING

FÖR ÅR 2011

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

inklusive Bolagsstyrningsrapport

2011 års resultat

Koncernens omsättning och resultat för år 2011 (2010):

Försäljningsintäkter 856 MSEK (934 MSEK)

Rörelseresultat -112 MSEK (-179 MSEK)

Resultat före skatt -112 MSEK ( 34 MSEK)

Resultat efter skatt -123 MSEK ( 62 MSEK)

Svenska rymdaktiebolagets uppdrag och verksamhet

Bolagsordningens ändamålsparagraf har följande lydelse:

Bolaget skall bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svara för driften

av Esrange Space Center samt utöva annan därmed förenlig verksamhet.

Under april 2011 bytte Svenska rymdaktiebolaget marknadsföringsnamn från Rymdbolaget

till det internationellt mer kända varumärket SSC och använder därför beteckningen SSC

framöver. Det legala namnet Svenska rymdaktiebolaget kvarstår.

SSC erbjuder en portfölj av produkter och tjänster som underlättar för kunderna att utnyttja

de möjligheter som rymdtekniken erbjuder. SSC investerar i rymdverksamhet med goda

tillväxtmöjligheter och bra avkastning. SSC fortsätter att positionera sig som ett ledande

globalt företag inom utvalda marknadssegment med ambitionen att inom dessa vara

nummer ett eller två på världsmarknaden.

SSCs affärsverksamhet har under året bedrivits i moderbolaget och dotterbolag genom fyra

operativa affärsområden efter försäljningen av divisionen Space Systems den 30 juni 2011,

nämligen:

Satellite Management Systems

Science Services

Aerospace Services

Airborne Systems

Solna strandväg 86, 171 04 Solna

Faktureringsadress: Box 4207, 171 04 Solna

Tel: 08-627 62 00, Fax: 08-98 70 69

www.sscspace.com

Reg.no. 556166-5836

Styrelsens säte: Kiruna


Verksamheten inom moderbolaget och de svenska dotterbolagen bedrivs vid följande

arbetsplatser:

Solna strand

Esrange Space Center

Salmijärvi

Vidsel

Stockholm Teleport, Ågesta

Uppsala Science Park

Representationskontor öppnades 2008 i Beijing i Kina och är under etablering i Bangkok,

Thailand. Internationellt har SSC verksamhet genom dotter- och intressebolag i Tyskland,

Nederländerna, Spanien, Chile, USA, Kanada, Australien och Dubai.

SSC och omvärlden

Rymdverksamhetens kunder finns – med undantag för telekommunikationssektorn –

fortfarande till stor del inom den offentliga/institutionella världen. Under 2011 har det varit

fortsatta omprövningar och omprioriteringar för många länders rymdverksamheter.

Samtidigt har omstruktureringen bland marknadens kommersiella aktörer fortsatt med hög

förändringstakt. I Europa framstår nu Tyskland jämte Frankrike som pådrivande och med

ambitiösa nationella mål.

Flera av de deltagande länderna i samarbetet inom European Space Agency (ESA) har

ekonomiska problem. ESA har därför drabbats av stor osäkerhet kring den fortsatta

verksamheten och tvingats till betydande neddragningar av sina rymdsatsningar. För att

möta den omfattande konsolidering som har skett i den europeiska rymdindustrin och för

att om möjligt undvika att som beställare bli helt beroende av några få stora leverantörer

har ESA beslutat att öka kraven på de stora huvudleverantörerna att anlita underleverantörer

utanför den egna koncernen. Europeiska Unionen är på väg mot ökat

engagemang inom rymdområdet och är bl a huvudman för det europeiska navigationssystemprojektet

Galileo och för det europeiska initiativet, Global Monitoring for

Environment and Security (GMES), som syftar till att etablera europeisk satellitkapacitet

för jordobservation.

Satellite Management Services

Inom affärsområdet Satellite Management Services tillhandahålls satellitkontroll,

markstationstjänster och teleporttjänster från anläggningar i Kiruna, Stockholm/Ågesta och

genom dotterbolag i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Chile, Kanada, Australien och

Dubai.

Under den senaste tioårsperioden har antalet satelliter i bana runt jorden varit mer eller

mindre oförändrat. Under samma tidsperiod har omsättningen inom Satellite Management

ökat sexfalt, vilket huvudsakligen berott på att intresset från satellitägarna att anlita

fristående operatörer (outsourcing) har ökat väsentligt. Utvecklingen mot ökad outsourcing

bedöms fortsätta, samtidigt som prognoserna säger att antalet satelliter i bana kommer att

öka med 47 % under nästa tioårsperiod. Bemanningstjänsterna växer stadigt med ca 10 %

per år.

Under årets andra kvartal tecknade USN, SSCs amerikanska dotterbolag, ett kontrakt för

datatjänstmottagning tillsammans med norska KSAT. Två nya antenner kommer att

etableras i USA, en i Kalifornien och en i Florida, samt en ny station i Punta Arenas i

2


Chile. SSC har under tredje kvartalet 2011 påbörjat investeringar för dessa och antennerna

kommer att gå i drift 2012.

Vid Esrange Space Center har ytterligare tre antenner tagits i bruk liksom en i Kanada och

en i Australien. Den i Australien parallellt med att det australienska bolaget togs i

operationellt bruk.

Marknaden för satellitstationstjänster breddas successivt med fler kunder och ökat intresse

för att köpa dessa tjänster kommersiellt. Samtidigt pressas priserna genom ökad

konkurrens och prismedvetenhet hos kunderna. SSCs ökade internationella närvaro har

inneburit vidgade kundkontakter och nya affärer.

För att förbättra erbjudandet till kunderna har SSC påbörjat uppbyggnad av ett markbaserat

kommunikationsnät för dataöverföring med stor kapacitet. Avsikten är att knyta samman

koncernens olika markstationer och erbjuda överföringskapacitet även till större kunder.

Ett första avtal med en betydande kund tecknades under året.

Science Services

Verksamheten omfattar dels uppsändning av sondraketer och ballonger främst inom ramen

för den internationella överenskommelsen om Esrange-Andöya Special Project (EASP), dels

utveckling av vetenskaplig instrumentering och nyttolaster/experimentutrustning för

sondraket- och ballongverksamheten.

Årets projektverksamhet har varit omfattande. Fem sondraketer har för kunders räkning

sänts upp från Esrange Space Center. Tre inom vetenskaplig forskning samt två

studentraketer.

Under året släpptes 22 höghöjdsballonger, några av dem med syftet att studera stratosfären

i den arktiska regionen ur klimatförändringsperspektiv.

Japanska JAXAs experiment med att mäta och studera ljudbangarnas signatur inför JAXAs

vidare utveckling av ett supersoniskt flygplan utfördes med positivt utfall under maj

månad.

Förberedelser pågår fortsatt för att möjliggöra cirkumpolära ballongflygningar, vilket ger

SSC möjlighet att överflyga eller landa i Ryssland med vetenskapliga ballongnyttolaster.

Aerospace Services

Affärsområdet omfattar den verksamhet som SSC sedan mars 2007 bedriver vid Försvarets

Materielverks (FMV) försöksanläggning i Vidsel.

SSCs personal svarar för driften av i huvudsak mät- och följsystem vid FMVs anläggning

RFN i Vidsel. Under 2011 genomfördes ett flertal prov med nationella och internationella

kunder.

På uppdrag av FMV har SSCs personal bedrivit ett stort antal utvecklingsprojekt i syfte att

modernisera, öka kapacitet och förbättra provsystem och andra tekniska system.

Under 2011 övertog FMV säljansvaret i sin helhet för tjänsterna avseende North European

Aerospace Test range (NEAT), vilket tidigare var ett samarbete mellan SSC och FMV.

3


Airborne Systems

Inom Airborne Systems levererar SSC flygburna system för kustbevakningsuppgifter, i

första hand övervakning av oljeutsläpp och fiske.

Globalt ökar intresset för havsövervakning beroende på stigande fokus på såväl miljö- och

fiskeövervakning som sjösäkerhetsfrågor. Samtidigt efterfrågas på vissa marknader allt

mer integrerade lednings- och övervakningssystem vilket ökar den tekniska nivån i

efterfrågade system och gör marknadssituationen mer komplex.

Kontrakt skrevs under 2011 med den finska gränsbevakningen om uppgradering av de

MSS 6000 system de har ombord på sina flygplan. Uppgraderingen syftar till att ytterligare

förbättra övervakningen av bland annat oljespill och tjuvfiske i Östersjön.

På grund av kraftigt försenade flygplansleveranser levererades inget komplett nytt system

under 2011, utan leveranserna är framflyttade till 2012.

Space Systems

Divisionen Space Systems såldes den 30 juni 2011 till det tyska rymdföretaget OHB

Systems som då startade det svenska bolaget OHB Sweden.

Space Systems arbetade i huvudsak mot institutionella marknader med svenska

Rymdstyrelsen och ESA som traditionellt viktigaste uppdragsgivare. 2009 och 2010

innebar kraftigt minskade beställningsvolymer. Mot bakgrund av den försämrade

orderingången och bedömd övertalighet inom Space Systems såldes divisionen den 30 juni

2011.

Utveckling av resultat och finansiell ställning under 2011

Koncernens intäkter för året uppgick till 855,9 MSEK, 8,4 % lägre än föregående år.

Den minskade omsättningen härrör till största del till den avyttrade Space Systems

Division. Divisionens andel av koncernens omsättning har inte varit så väsentlig att

denna skulle särredovisats som en avvecklad verksamhet. De minskade intäkterna beror

även på oregelbundenheten i koncernens projektverksamhet samt förseningar i projekt,

vilket också återspeglas genom variationer i externa kostnader.

Koncernens rörelseresultat är -112,0 MSEK (-178,7 MSEK). Rörelseresultatet har bl a

belastats med planenliga avskrivningar på förvärvade i huvudsak immateriella tillgångar

i SSC Chile och USN om totalt 18,6 MSEK (32,5 MSEK).

Vid nyttjandevärdesberäkning har vidare framkommit nedskrivningsbehov i utländska

dotterbolag om totalt 91,6 MSEK (41,9 MSEK), vilket belastat resultatet. Resultatet har

påverkats positivt av upplösning av omstruktureringsreserv med 29,2 MSEK.

Koncernens finansiella resultat uppgår till -0,1 MSEK (212,6 MSEK). I det finansiella

resultatet ingår valutakursvinster om 1,6 MSEK. I föregående års finansiella resultat

ingår realisationsvinster vid försäljning av aktier i SES SIRIUS AB och Spot Image

uppgående till 229,4 MSEK.

Koncernens resultat före skatt är -112,2 MSEK (33,9 MSEK).

Balansomslutningen har under året minskat med 244,9 MSEK till 964,9 MSEK. Detta

beror till största del på nedskrivningar av immateriella tillgångar samt nettoredovisning

4


av vissa uppskjutna skattefordringar och skulder. Räntebärande skulder har ökat med

11,1 MSEK.

Kassaflödet uppgick under året totalt till -105,4 MSEK. Av 120,8 MSEK i investeringar

i materiella anläggningstillgångar härrör 84,8 MSEK till investeringar i nya antenner i

USN, SSC Australia, SSC Chile och inom Satellite Management Services svenska

verksamhet. Av finansieringsverksamheten härrör -10,2 MSEK av kassaflödet till

utbetald utdelning till ägaren.

Väsentliga riskfaktorer för SSCs verksamhet

Viktiga delar av SSCs verksamhet har till sin natur hög teknisk risknivå. Det gäller dels

tekniska utvecklingsrisker, dels risker för misslyckanden vid t ex uppsändningar av raketer,

satelliter, ballonger, dels också risker för att satelliter i bana av någon anledning slutar att

fungera. Felfunktioner kan i många fall inte korrigeras efter att felet har uppstått. Dessa

risker, som också innefattar risken för förseningar, finns i många fall inte bara i SSCs egna

verksamhet utan också hos såväl underleverantörer som kunder. Att avtalsmässigt fullt

skydda de egna intressena är normalt inte möjligt.

De tekniska riskerna medför i många fall också ekonomiska/affärsmässiga risker, t ex för

avbrutna uppdrag till följd av haverier. Förseningar vad avser nya satellitprojekt är vanligt

förekommande och medför ofta försening av SSCs och dotterföretagens tjänsteleveranser.

Dessa risker är endast i begränsad utsträckning försäkringsbara till rimlig kostnad.

Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter som har sitt ursprung i

statlig budgetfinansiering i Sverige och i andra länder. Detta innebär en affärsrisk relaterad

till hur de offentliga rymdsatsningarna utvecklas i kundländer som bl a Sverige, Frankrike

och USA.

SSC har i sin affärsverksamhet exponering för valutakursändringar främst avseende euro

och amerikanska dollar. Omfattningen varierar men euro-delen av moderbolagets

fakturering uppgår typiskt till 30-45%. Cirka hälften av den närmaste tolvmånadsperiodens

förväntade nettoflöden av valutor säkras normalt genom valutaterminer. Dotterbolagen i

Tyskland och USA har såväl intäkter som kostnader i lokal valuta. Förvärvet av

verksamhet i Chile har till stor del finansierats genom att det chilenska dotterbolaget

upptagit lån i amerikanska dollar. Bolaget har sina huvudsakliga intäkter i denna valuta

men en betydande andel av kostnaderna i lokal valuta. Bolaget är alltså exponerat för

kursförändringar mellan dessa två valutor. För förvärvet av USN år 2009 har moderbolaget

lämnat lån som delvis motsvaras av upplåning i moderbolaget.

Inom SSC fortsatte under år 2011 arbetet med att dels etablera ett ramverk och en process

för analys och bedömning av risker i bolagets verksamhet, dels en fördjupad inventering av

aktuella risker.

Forskning och utveckling

SSC bedriver utvecklingsarbete, även efter försäljningen av Space Systems, dels inom

ramen för de uppdrag som erhålls från bland annat Rymdstyrelsen och ESA, dels i viss

utsträckning som affärsutveckling med egen finansiering. De sistnämnda satsningarna sker

huvudsakligen inom dotterbolagen ECAPS och NanoSpace. Utvecklingssatsningarna har

ännu inte lett till reguljär affärsverksamhet, varför osäkerheten om framtida ekonomiska

fördelar kvarstår. SSC har därför inte aktiverat nedlagda utvecklingskostnader. Kostnaden

5


för de egenfinansierade utvecklingssatsningarna uppgick under 2011 till ca 14,5 MSEK

(2010: 19,7 MSEK). Forsknings- och utvecklingsandelen av koncernens rörelsekostnader

utgjorde 1,5 % (1,7 %).

Verksamhet i dotter- och intressebolag

SSC Telecom Holding AB har under 2011 varit vilande.

Dotterbolaget LSE Space GmbH omsatte under 2011 17,0 MEUR och hade vid årets slut

125 anställda. Bolaget tillhandahåller konsulttjänster inom områdena satellitkontroll och

satellitmarkstationer och har sin huvudsakliga verksamhet i Tyskland, dels i

Oberpfaffenhofen utanför München, dels i Darmstadt. I Nederländerna driver det av LSE

helägda nederländska konsultföretaget Aurora Technology BV verksamhet med

30 anställda. Detta bolag bedriver konsulttjänster främst mot den europeiska

rymdorganisationen ESA i Nederländerna och Spanien. LSEs dotterbolag, LSE Middle

East JLT i Förenade Arabemiraten, med ca 10 anställda, driver i huvudsak

utbildningsverksamhet i regionen.

Dotterbolaget NanoSpace AB, med 7 anställda, bedriver, på uppdrag av ESA, EU och den

svenska Rymdstyrelsen, utveckling av produkter för rymdmarknaden inom området

mikroelektromekaniska system. Bolaget levererade under 2011 sin första kommersiella

produkt.

Dotterbolaget ECAPS AB utvecklar ett miljövänligt framdrivningssystem för rymdfarkoster.

Bolaget har 11 anställda. Arbetet finansieras delvis genom beställningar från

ESA och Rymdstyrelsen. Ett system med dysor med 1N dragkraft finns integrerat på

PRISMA-satelliten och har under 2011 fortsatt testats på denna satellit med mycket goda

resultat. Sedan år 2008 bedriver ECAPS också utvecklingsarbete för dysor med större

dragkraft. Bolaget levererade under 2011 sin första kommersiella produkt.

Det i Chile etablerade dotterbolaget SSC Chile SA förvärvade den 31 juli 2008 en

satellitmarkstation belägen norr om Santiago. Verksamheten sysselsätter ca 50 personer

och hade 2011 en årsomsättning om 4,3 MUSD. Resultatutvecklingen för det chilenska

bolaget har, bl a p g a valutautvecklingen, inte motsvarat ställda förväntningar. Vid

nyttjandevärdesberäkning har därför framkommit ett nedskrivningsbehov i dotterbolaget

om motsvarande 5,1 MSEK.

Namnskyddsbolaget NEAT AB har inte bedrivit någon verksamhet.

SSC äger sedan den 30 april 2009 samtliga aktier i det amerikanska bolaget Universal

Space Network, Inc. som bedriver satellitmarkstationstjänster för satelliter i USA och

Australien. Bolaget har ca 60 anställda. Omsättningen 2011 var 14,4 MUSD

motsvarande 93,7 MSEK. Resultatutvecklingen för det amerikanska bolaget har inte

motsvarat ställda förväntningar. Vid nyttjandevärdesberäkning har därför framkommit

ett nedskrivningsbehov avseende dotterbolaget om motsvarande ca 86,6 MSEK.

Under 2009 etablerade SSC ett helägt dotterbolag i Australien, SSC Space Australia Pty

Ltd. Bolaget blev operationellt under 2011 och ansvarar för en satellitmarkstation norr

om Dongara i västra Australien.

Under 2009 etablerade SSC vidare i samarbete med det kanadensiska företaget Iunctus

Geomatics ett bolag för markstationstjänster i Kanada, Prioranet Canada Ltd. Bolaget

ägs till 51 % av Iunctus Geomatics och till 49 % av SSC. Bolaget tillhandahåller

6


infrastrukturtjänster för SSC och andra kunder med behov av antennkapacitet i

nordligaste Nordamerika. En ny antenn togs i bruk under 2011.

BOLAGSSTYRNING

Ägare

Samtliga aktier i Svenska rymdaktiebolaget (SSC) ägs av svenska staten. Förvaltningsansvaret

för aktierna flyttades den 1 januari 2011 från Näringsdepartementet till Finansdepartementet.

Allmänna riktlinjer för de statligt ägda bolagen

Näringsdepartementet har inom ramen för sitt uppdrag att förvalta ägandet i de statliga

bolagen utvecklat och sammanställt ”Statens ägarpolicy”, vars senaste utgåva återges i

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande år 2010.

Ägarpolicyn innefattar i vissa delar ställningstaganden i förhållande till Svensk kod för

bolagsstyrning. Enligt statens ägarpolicy skall företag med statligt ägande ansluta sig till

det regelverk som finns i ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Senaste version av koden

trädde i kraft den 1 februari 2010. Texten finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

SSC följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i

företag med statligt ägande och dess riktlinjer för extern ekonomisk rapportering i statligt

ägda företag.

Riktlinjerna om anställningsvillkor innebär bland annat att ersättningar till ledande

befattningshavare skall redovisas i årsredovisningen på motsvarande sätt som i noterade

företag.

Svensk kod för bolagsstyrning innebär bland annat att styrelsen skall upprätta en bolagsstyrningsrapport.

SSC har valt att fr o m verksamhetsåret 2010 integrera bolagsstyrningsrapporten

i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Bolaget tillämpar koden i alla punkter

förutom i de fall statens ägarpolicy skiljer sig från koden och då tillämpar bolaget vad som

följer av statens ägarpolicy.

SSCs uppgifter

Bolagsordningen anger att SSC skall bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning,

svara för driften av Esrange Space Center samt utöva annan därmed förenlig verksamhet.

Följande riksdagsbeslut ligger till grund för bolagets verksamhet:

• Beslut med anledning av regeringens proposition 1972:48 angående

rymdverksamhet (bet 1972:NU:37, rskr 1972:216), samt

• Beslut med anledning av regeringens proposition 1985/86:127 om riktlinjer för

industripolitiken på rymdområdet, m m (bet 1985/86:NU21, rskr 1985/86:305).

Regeringen har vid årsstämman 2011 angivit följande finansiella mål för SSC:

• Bolaget bör uthålligt avkasta 10 % på justerat eget kapital;

• Bolaget bör långsiktigt dela ut 30-50 % av årsvinsten.

Avseende måluppfyllelse se sidan 16.

7


Bolagsstämma

Bolagsstämman är det forum där bolagets ägare utövar sitt inflytande och beslutanderätt

över bolagets verksamhet. Riksdagsledamot har enligt bolagsordningen rätt att närvara vid

bolagsstämman och i anslutning till denna ställa frågor.

Årsstämma hölls den 29 april 2011 i Solna. Vid stämman beslöts bland annat om ansvarsfrihet

för bolagets styrelse och verkställande direktör för räkenskapsåret 2010 samt om val

av styrelseledamöter.

Vid årsstämman utsågs sju ordinarie styrelseledamöter. Hans Karlander utsågs till

styrelsens ordförande. Stämman beslöt också om ändrad bolagsordning för Svenska

rymdaktiebolaget. Bolagsordningen anger att styrelsen skall ha sex till åtta av

bolagsstämman valda styrelseledamöter. Aktiebolagslagens föreskrifter gäller utan

ytterligare tillägg i fråga om ändring av bolagsordningen.

SSCs styrelse

Nomineringsprocessen till styrelsen sker enligt de principer som beskrivs i ”Statens

ägarpolicy”.

Utöver de av bolagsstämman utsedda ledamöterna utser de lokala arbetstagarorganisationerna

inom bolaget två ordinarie ledamöter och två suppleanter.

Styrelseledamöter

Namn, mandattid Personlig bakgrund Andra uppdrag år 2011

Hans Karlander,

ordförande sedan årsstämman

2011

Carl-Johan Blomberg,

ledamot sedan 2007

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist,

ledamot sedan 2007

Född 1953. Civilekonom.

Verksam i företaget Karnell.

Född 1952. Civilekonom.

Senior Vice President & CFO,

Orexo AB. Tidigare verksam inom

Micronic Mydata, Pharmacia,

Procordia, Alfa-Laval.

Född 1954. Civilingenjör.

Verksam i familjebolaget Fräjdin &

Hellqvist AB.

Tidigare verksam inom bl a Volvo

Personvagnar och Svenskt

Näringsliv.

8

Styrelseordförande i Borgviks

Bruk AB och i Karnell.

Styrelseledamot i bl a Struktur

Nordic Office AB, Kasthall

Group AB, Iris Group AB, Nordic

Vehicle Conversion AB, Silva

Group AB, KGH Group AB,

North Trade AB samt i Prins

Eugens Waldemarsudde,

Kulturfonden Sverige Finland

och Finlandsinstitutet

Pfizer Pension Trust Sweden,

Alfa Lavals pensionsstiftelse.

Styrelseordförande i Kongsberg

Automotive ASA, SinterCast AB

och Stiftelsen för strategisk

forskning.

Styrelseledamot i Castellum AB,

Datarespons ASA e-man AB,

Fouriertransform AB, Stockholm

Environment Institute och

Tällberg Foundation.


Namn, mandattid Personlig bakgrund Andra uppdrag år 2011

Hanna Lagercrantz,

ledamot sedan 2008

Lars Leijonborg,

ledamot sedan 2010

Per-Erik Mohlin,

ledamot sedan 1998

Fredrik Wilhelmsson,

ledamot sedan 2009

Aurélie Domargård,

suppleant för arbetstagarledamot

sedan årsstämman

2011

Maria Hjerpe,

Arbetstagarledamot sedan

2010, suppleant för

arbetstagarledamot 2008-2010

Lennart Jonasson,

suppleant för arbetstagarledamot

sedan 2002

Britt-Marie Åslund,

arbetstagarledamot sedan

2008

Född 1970. Civilekonom, M Phil.

Departementssekreterare vid

Finansdepartementet.

Tidigare anställningar vid SG

Warburg, UBS och SEB.

Född 1949. Socionom.

Verksam inom Diplomat Communications.

Tidigare riksdagsledamot,

partiledare och utbildningsminister.

Född 1946. Civilingenjör.

Tidigare anställningar inom Asea

och Volvo-koncernen.

Född 1963. Civilingenjör, MBA.

Verksam inom Wilhelmsson

Management AB. Tidigare bl a inom

Bain & Co.

Född 1980. Civilekonom.

Anställd i SSC sedan 2007.

Född 1976. Civilingenjör.

Anställd i SSC sedan 2002.

Född 1957. Civilingenjör.

Anställd i SSC sedan 1982.

Född 1967. Kvalitetssamordnare.

Anställd i SSC sedan 2002.

Styrelseledamot i LKAB och

SBAB.

Styrelseordförande i

Utbildningsradion samt

Mittmedia Förvaltnings AB.

Ordförande i Onsala

Rymdobservatorium och i

SwedNanoTech.

9

Styrelseordförande i Almi Invest,

Scandinova och Quadpak AB.

Styrelseledamot i SEB Fonder

AB.

Styrelsesuppleant i Serrulata AB

Ingen styrelseledamot eller närstående till ledamot äger aktier eller andra finansiella

instrument i bolaget.

Av bolagsstämman beslutade styrelsearvoden framgår av not 7 till årsredovisningen.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete bedrivs i enlighet med en fastställd arbetsordning som bland annat

reglerar sammanträdesfrekvens, huvudpunkter vid ordinarie sammanträden samt

ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör.


Styrelsen har under 2011 hållit sju ordinarie och tre extra sammanträden, varvid styrelsens

ledamöter har deltagit enligt följande:

Olof Rydh

(styrelseordförande

till årsstämman

2011)

Hans Karlander

(styrelseordförande

sedan årsstämman

2011)

Carl-Johan

Blomberg

Ulla-Britt Fräjdin-

Hellqvist

Hanna

Lagercrantz

Nr 213

15 feb

ord

X

Nr 214

29 apr

ord

Nr 215

20 maj

extra

Nr 216

28 jun

ord

Nr 217

25 aug

ord

Nr 218

21 sep

ord

Nr 219

5 okt

extra

Nr 220

8 nov

ord

Nr 221

16 dec

extra

Nr 222

20 dec

ord

X X X X X X X X X

X X X X X X X X X X

X X X X X X X X - X

- X X X X X X X - X

Lars Leijonborg X X X X X X X X X X

Per-Erik Mohlin X X X X X X X X - X

Fredrik

Wilhelmsson

Christer

Colliander (avgick i

samband med

årsstämman 2011)

Aurélie

Domargård

(suppleant sedan

årsstämman 2011)

X X X X X X X X X X

-

X X X X X X X X X

Maria Hjerpe X X X X X X X X X X

Lennart Jonasson X X X X X X X X X X

Britt-Marie Åslund X X X X X X X X X X

Vid de styrelsesammanträden som hållits under året har styrelsen, förutom redovisning av

utvecklingen för bolagets verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt strategi- och

strukturfrågor, finansiell rapportering och affärsutveckling liksom andra frågor som enligt

beslutsordningen skall behandlas av styrelsen.

Vid behandlingen av årsbokslut deltar bolagets revisor.

Sekreterare i styrelsen är bolagets jurist. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i

styrelsens sammanträden som föredragande.

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott som sedan april 2011 består av Carl-Johan

Blomberg (ordförande), Hans Karlander, Hanna Lagercrantz och Lennart Jonasson.

Utskottet skall bl a upprätthålla och effektivisera styrelsens kontakt med SSCs revisorer

samt övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet har under året hållit

fem sammanträden. Vid tre av dessa deltog bolagets revisorer. Utskottsledamöternas

närvaro vid sammanträdena framgår av följande tabell:

10


2011:1

11 febr

2011:2

28 juni

2011:3

23 aug

2011:4

7 nov

2011:5

12 dec

Carl-Johan Blomberg X X X X X

Olof Rydh

avgick april 2011

Hans Karlander

tillträdde april 2011

X

X X X X

Hanna Lagercrantz X X X X X

Christer Colliander

avgick april 2011

Lennart Jonasson

tillträdde april 2011

Verkställande direktör

-

X X X X

Verkställande direktör i SSC är civilingenjör Lars Persson, född 1956. Lars Persson har

uppdrag som styrelseledamot i familjeföretaget Turn to Törn AB. Varken Persson eller

någon honom närstående innehar aktier eller andra finansiella instrument i SSC, inte heller

aktier eller delägande i företag som SSC har betydande affärsförbindelse med.

För verkställande direktörens arbete har styrelsen fastställt en instruktion. I styrelsens

arbetsordning regleras därutöver särskilt vilka frågor som skall beslutas av bolagets

styrelse respektive av verkställande direktören.

Under hösten rekryterades Stefan Gardefjord som ny verkställande direktör för SSC och

tillträder den 1 maj 2012. Lars Persson kvarstår som verkställande direktör fram till dess.

Revisorer

Val av revisorer beslutas av ägaren på årsstämman. Vid årsstämman 2011 utsågs som

revisor KPMG AB, med Stefan Holmström som huvudansvarig revisor, för tiden intill

slutet av årsstämman år 2012.

Delårsrapporten per den 30 september 2011 har översiktligt granskats av revisorn.

Bolagets revisionskostnader och kostnader för konsultuppdrag till revisionsbyrån framgår

av not 4 till årsredovisningen.

Ersättningsprinciper

SSC följer de av regeringen fastställda riktlinjerna för ersättningar till ledande

befattningshavare i de statligt ägda företagen.

SSC redovisar enligt regeringens riktlinjer ersättningar till bolagets ledande befattningshavare

i not 7 till årsredovisningen.

SSCs organisation och arbetssätt

SSCs organisation omfattar fyra operativa affärsområden och ett antal gemensamma

lednings-/stabsfunktioner. Verksamheten inom moderbolaget och de svenska dotterbolagen

bedrivs vid följande arbetsplatser:

11


• Solna strand

• Esrange Space Center

• Salmijärvi

• Vidsel

• Stockholm Teleport, Ågesta

• Uppsala Science Park

SSC har vidare ett representationskontor i Beijing i Kina. Etablering pågår av ett

försäljningskontor i Bangkok, Thailand.

Moderbolagets verksamhetssystem är certifierat enligt den internationella standarden

ISO 9001:2008. Huvuddelen av den dokumentation som rör verksamhets- och processstyrning

finns tillgänglig på bolagets intranät. SSC är också certifierat av Tullverket som

Authorized Economic Operator enligt för den europeiska unionen gemensamma regler. För

frågor om handel med strategiska produkter har SSCs handläggare med certifikat från

Exportkontrollföreningen.

SSC avger också för 2011 en hållbarhetsredovisning enligt riktlinjer framtagna inom

Global Reporting Initiative (GRI). Rapporten granskas av KPMG.

Dotter- och intressebolag

SSC har följande dotter- och intressebolag (≥ 20 % av aktier och röster):

Bolag Ägarandel Verksamhet

SSC Telecom Holding AB 100 % Har förvaltat SSCs numera avyttrade innehav av aktier i SES

SIRIUS AB. Bolaget bedriver ingen annan verksamhet.

LSE Space GmbH 100 % Konsultföretag i Tyskland, drift av satellitsystem.

Aurora Technology B.V. 100 % Konsultföretag med verksamhet i Nederländerna och Spanien,

dotterbolag till LSE Space GmbH.

LSE Space Middle East JLT 100 % Dotterbolag till LSE Space GmbH.

NanoSpace AB 100 % Utveckling av mikromekaniska system för rymdtillämpningar.

ECAPS AB 100 % Utveckling av miljövänliga framdrivningssystem för

rymdfarkoster.

NEAT AB 100 % ”Namnskyddsbolag”, bedriver ingen verksamhet.

SSC Chile SA 100 % Markstationstjänster för satelliter, Santiago, Chile.

SSC International AB 100 % Äger tre aktier i SSC Chile SA; bedriver för närvarande ingen

annan verksamhet.

Apriora Holding

(Cypern)

Universal Space Network, Inc.

(USA)

100 % ”Namnskyddsbolag” för varumärket PrioraNet; ingen annan

verksamhet. 50% ägs via SSCs helägda dotterbolag USN.

100 % Markstationstjänster för satelliter, verksamt i USA och

Australien.

SSC Space Australia Pty Ltd 100 % Markstationstjänster för satelliter, Australien.

Prioranet Canada Ltd 49 % Markstationstjänster för satelliter, Kanada.

12


Under 2011 avyttrades SSCs aktieinnehav i Spaceport Sweden AB samt likviderades OS2

Orbital Satellite Services International AB.

Styrelserna i dotterbolagen består i huvudsak av ledande befattningshavare i moderbolaget.

I det amerikanska dotterbolaget Universal Space Network, Inc. finns enligt avtal med

amerikansk myndighet tre fristående styrelseledamöter som är amerikanska medborgare. I

styrelsen ingår vidare två personer ur SSCs ledning. Styrelsearvoden betalas inte till

ledamöter som har sin anställning inom SSC.

Koncernledning och ledningsgrupp

SSCs koncernledning utgörs av följande personer:

• Verkställande direktören Lars Persson. Stefan Gardefjord tillträder som

verkställande direktör från 1 maj 2012.

• Ekonomi- och finansdirektören. För närvarande tillsatt med interimslösning

• Informationsdirektören Anna Rathsman

• Personaldirektören Christina Cyon

I moderbolagets ledningsgrupp ingår därutöver följande:

• Chefen för Satellite Management Systems Leif Österbo

• Chefen för Science Services Lennart Poromaa

• Chefen för Airborne Systems Olov Fäst

• IT-chefen Thomas Niemi

• Säkerhetschefen Jonny Järnmark

Etik och miljöfrågor

SSCs etiska grundvärden har sammanfattats i en av styrelsen antagen etikpolicy. SSC

strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra intressenter

genom att med lönsamhet erbjuda varor och tjänster på den internationella marknaden. För

att av omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande företag skall

SSC upprätthålla hög kvalitet och etisk nivå. SSC skall inte använda metoder som snedvrider

marknaderna och hindrar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. SSC

medverkar inte till korruption och mutor.

SSCs miljöpolicy har följande huvudpunkter:

SSC tillhandahåller ett flertal produkter och tjänster som minskar miljöbelastningen och

som bidrar till samhällets miljö- och klimatkunskap. Samtidigt innebär bolagets verksamhet

naturligen viss miljöpåverkan, vissa miljörisker samt råvaru- och energiförbrukning.

SSC vill medverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genom

att utveckla produkter och tjänster med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i all

verksamhet och väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten.

SSC respekterar internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inom

miljöområdet. SSC vill begränsa de negativa effekterna av transporter och optimera råvaru-

och energianvändningen i verksamheten. Vid egenutveckling och upphandling av varor

och tjänster vägs miljöaspekter in vid valet av systemlösningar och leverantörer.

13


I det dagliga arbetet strävar bolaget efter att minska miljöbelastningen, t ex genom att

hushålla med energi och råvaror, genom att källsortera avfall och genom att undvika resor

när dessa utan större olägenhet kan ersättas av telefon- eller videokonferenser. En översyn

av koncernbolagens videokonferenssystem pågår med syfte att höja kvalitet och tillgänglighet.

SSC bedriver inte någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt

miljöbalken.

Mångfalds- och jämställdhetsarbete

Inom SSC innebär mångfald att alla har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter

inom alla områden oavsett individuella olikheter. En ny mångfaldspolicy är framtagen och

med den som utgångspunkt bedrivs mångfaldsarbete i hela koncernen. Lokala handlingsplaner

med konkreta mål och aktiviteter tas sedan fram inom respektive bolag eftersom

förutsättningar och behov kan skilja sig åt mellan bolag och länder.

Jämställdhet är en del av mångfaldsarbetet och i Sverige tas en jämställdhetsplan fram vart

tredje år. SSCs jämställdhetspolicy innebär att kvinnors och mäns kompetens skall

tillvaratas och utvecklas på lika villkor i syfte att uppnå bättre resursutnyttjande, ökad

effektivitet och stärkt konkurrenskraft. Ingen skall missgynnas på grund av kön när det

gäller anställning, arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön,

arbetsledning, uppsägning eller omplacering. Bolagets jämställdhetsplan innehåller

konkreta mål för ökad jämställdhet på kort och lång sikt samt aktiviteter för att nå dessa

mål. Planen syftar till att verka för lika villkor för kvinnor och män, skapa förutsättningar

för en jämnare könsfördelning samt öka kunskapen om jämställdhetsfrågor genom t ex

föreläsningar och andra utbildningsinsatser. Bolagets rekryteringspolicy har utformats

specifikt för att stödja jämställdhetsarbetet och bolaget bedriver ett löpande arbete för att

öka andelen kvinnor på ledande befattningar i bolaget. Jämställdhetsarbetet är en viktig

chefsuppgift och bedrivs som en integrerad del i verksamheten.

Hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning

Enligt regeringens direktiv avger SSC fr o m verksamhetsåret 2008 en särskild Hållbarhetsredovisning

enligt riktlinjer som tagits fram inom Global Reporting Initiative.

Presentation av bolagets hållbarhetsarbete har tagits fram för genomgång med samtliga

medarbetare i koncernen.

Kvalitetsfrågor, verksamhetssystem

Moderbolagets verksamhetssystem är certifierat enligt den internationella standarden

ISO 9001:2008. Huvuddelen av den dokumentation som rör verksamhets- och processstyrning

finns tillgänglig på bolagets intranät. Varje enhet i SSC ansvarar för kvaliteten hos

sina produkter samt för ständiga förbättringar av sina processer. Enheternas kvalitetssamordnare

ansvarar för att förvalta och utveckla processerna i verksamhetssystemet inom

sin enhet. För den gemensamma förbättringsverksamheten i företaget utses interna

kvalitetsrevisorer/förbättringsledare inom enheterna på förslag från SSCs kvalitetschef.

SSC är också certifierat av Tullverket som Authorized Economic Operator enligt för den

europeiska unionen gemensamma regler. För frågor om handel med strategiska produkter

har SSC handläggare med certifikat från Exportkontrollföreningen.

14


Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Kontrollmiljö

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av

kontrollmiljön. SSCs kontrollmiljö definieras av tillämpad organisation, beslutsvägar,

befogenheter och ansvar som dokumenterats i styrande dokument, bl a affärsplaner,

budgetar, attest- och befogenhetsregler, redovisnings- och rapportinstruktioner.

Verksamheten inom SSC bedrivs traditionellt på en värdegrund där följsamhet mot

gällande lagstiftning och regler, internt och externt, är en viktig ledstjärna. En etikpolicy

har fastställts av styrelsen.

Riskbedömning

Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen har identifierat de

resultaträknings- respektive balansräkningsposter där hög risk föreligger samt till vilka

processer dessa poster relaterar. De risker som identifierats beror huvudsakligen på högt

balansvärde, antal transaktioner samt komplexiteten i vissa beräkningar. Riskbedömningen

har resulterat i en översyn av beskrivningen av aktuella processer och de kontroller som är

inbyggda i dessa.

Kontrollaktiviteter

SSCs operativa verksamhet bedrivs inom fyra affärsenheter. Varje affärsenhet har en egen

controllerfunktion som svarar för bland annat ekonomisk planering och uppföljning.

Vid arbetsplatsen Esrange Space Center tillämpas med goda erfarenheter ett formaliserat

avvikelserapporteringssystem som omfattar såväl den tekniska som den administrativa

verksamheten.

SSC har inte någon särskild granskningsfunktion i form av internrevision. Bolagets storlek

motiverar enligt styrelsens bedömning inte att en sådan funktion inrättas.

Tjänstemän från moderbolaget ingår i alla dotterbolags styrelser. För dotterbolagen i

Sverige tillämpas fullständig revision som genomförs av moderbolagets revisorer. I de

utländska dotterbolagen tillämpas antingen fullständig revision eller översiktlig granskning

genom lokal revisionsbyrå. De större dotterbolagen har kvalificerade ekonomiansvariga

tjänstemän. Den ekonomiska rapporteringen följs därutöver noga av moderbolagets

controllerfunktion.

Information och kommunikation

Den interna kommunikationen sker genom SSCs intranät, e-post och arbetsplatsträffar.

Huvuddelen av styrande dokument och processbeskrivningar finns tillgängliga för all

personal på bolagets intranät.

SSCs informations- och kommunikationsvägar för den finansiella rapporteringen bedöms

vara ändamålsenliga och kända, vilket möjliggör rapportering och återkoppling från

verksamheten till styrelse och ledning. Den externa finansiella ekonomiska rapporteringen

produceras av ekonomistaben. Styrelsen godkänner rapporterna. Bokslut/årsredovisning

samt halvårsrapport undertecknas av styrelsen. Övriga kvartalsrapporter avges av VD på

uppdrag av styrelsen.

15


Uppföljning

I enlighet med gällande verksamhetssystem sker regelbundna ”ledningens genomgångar”

där uppföljning och utvärdering av efterlevnaden av processer och policies genomförs.

Styrelse och ledning erhåller månadsvisa ekonomiska rapporter och bokslut samt

kvartalsvis aktuell ekonomisk prognos. Vid varje ordinarie styrelsesammanträde lämnas en

omfattande verksamhetsrapportering.

Femårsöversikt för koncernen

(kSEK)

2011 2010 2009 2008 2007

Försäljningsintäkter 855 877 934 136 994 222 669 164 550 929

Rörelseresultat före av- och

nedskrivningar 43 624 -59 331 83 225 27 713 28 449

Av- och nedskrivningar 155 638 119 341 69 551 36 575 27 328

Rörelseresultat -112 014 -178 672 13 674 -8 862 1 121

Finansiellt netto -141 212 616 -28 579 160 871 10 679

Resultat före skatt -112 155 33 944 -14 905 152 009 11 800

Skatt -10 350 28 114 -8 523 -8 606 -3 709

Nettoresultat -122 505 62 058 -23 428 143 403 8 091

Eget kapital 436 457 574 828 527 532 544 336 393 545

Nettoinvesteringar 116 891 -209 097 398 934 -128 758 16 477

Soliditet 45,2% 47,5% 46,8% 59,9% 66,4%

Avkastning på eget kapital neg 11,3% neg 30,6% 2,1%

Avkastningsmål och utdelningspolicy

Ägaren har angivit att SSC uthålligt bör nå 10 % avkastning på justerat eget kapital.

Koncernens resultat för 2011 gav negativ avkastning på eget kapital, att jämföra med

11,3 % under 2010. För 10-års perioden 2002-2011 uppgår den genomsnittliga

avkastningen på eget kapital till 4,5 %.

Enligt av bolagsstämman beslutad utdelningspolicy skall bolaget normalt lämna utdelning

med 30-50 % av årsresultatet. Vid bestämmande av utdelningens storlek skall hänsyn tas

till bolagets aktuella kapitalstruktur och kapitalbehov.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag

med statligt ägande skall styrelsen vid årsstämman dels föreslå riktlinjer för ersättningar till

ledande befattningshavare, dels redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller

inte.

16


Styrelsen lämnar sin redovisning avseende följsamhet till riktlinjerna under 2011 i separat

handling till årsstämman. Uppgifter om under året betalda ersättningar framgår av not 7 till

årsredovisningen.

Styrelsen föreslår att vid föregående årsstämma beslutade riktlinjer för ersättningar till

ledande befattningshavare skall äga fortsatt tillämpning.

Perspektiv för kommande år

SSC fortsätter sin satsning och expansion inom området Satellite Management Services.

Gjorda och planerade investeringar i framför allt utökad kapacitet och strategiskt placerade

antennanläggningar positionerar bolaget väl för nya affärer och successiv utveckling av ett

allt bredare och attraktivare globalt erbjudande till såväl befintliga som nya kunder.

Marknadsorienteringen intensifieras och inom bolaget fokuseras en fördjupad integration

mellan olika verksamheter och länder för att på så sätt bättre använda bolagets samlade

kompetens, skapa kostnadssynergier och därmed ett konkurrenskraftigare kunderbjudande.

Under året påbörjas också ett omfattande arbete med att modernisera och utveckla Esrange

Space Center och Science Services för att både förstärka den befintliga verksamheten och

utvärdera förutsättningarna att erbjuda ett utökat tillträde till rymden för såväl

rymdorganisationer som företag och andra kommersiella aktörer.

NanoSpace är inne i en intensiv utvecklingsfas och efter drygt tio års utveckling närmar sig

ECAPS en kommersialisering. Under året kommer olika scenarier och handlingsalternativ

att utvärderas för projekten som båda bedöms ha en långsiktigt stor strategisk betydelse för

SSC.

Inom Airborne och Aerospace Services, som båda är väletablerade på sina respektive

marknader, kommer tjänsteutbudet att breddas och säljinsatserna att förstärkas.

För att bättre ta tillvara på SSCs potential att fortsätta växa globalt och samtidigt förbättra

lönsamheten kommer även organisation, ledning och styrning att genomlysas och

förbättras.

Kommunikationsarbetet skall också utvecklas för att positionera SSC som Sveriges största

och ledande rymdföretag och därmed också utgöra ett starkt stöd för den framtida affärsutvecklingen.

2011 års resultat samt förslag till vinstdisposition

Koncernens resultat för år 2011 är en förlust om 122,5 MSEK.

Moderbolagets resultat för 2011 uppgår till -121 833 kSEK. I resultatet ingår 1 619 kSEK

som utgör utdelning från dotterbolag. Till bolagsstämmans förfogande stående vinst utgör

345 884 kSEK.

17


Förslag till vinstdisposition i moderbolaget

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp (kronor):

Fond för verkligt värde -2 791 524

Balanserat resultat 470 508 719

Årets resultat -121 833 527

Summa 345 883 668

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt

följande:

Balanseras i ny räkning 345 883 668

varav till fond för verkligt värde -2 791 524

Summa 345 883 668

18


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 19

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

(kSEK)

Not 2011 2010

Intäkter 2,3 855 877 934 136

Råvaror och förnödenheter -30 646 -49 541

Övriga externa kostnader 4,5,6 -360 293 -364 626

Personalkostnader 7, 37 -461 121 -473 569

Förändring av omstrukturerings- och förlustreserv 39 29 190 -110 369

Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 -155 638 -119 341

Övriga rörelseintäkter 8 25 976 30 877

Övriga rörelsekostnader 9 -15 359 -26 239

Rörelseresultat -112 014 -178 672

Resultat från andelar i intresseföretag 10 68 652

Finansiella intäkter 11 4 335 230 665

Finansiella kostnader 12 -4 544 -18 701

Resultat före skatt -112 155 33 944

Skatt 13 -10 350 28 114

Årets resultat -122 505 62 058

Övrigt totalresultat 26

Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av

utländska verksamheter -6 512 -6 753

Kassaflödessäkringar inklusive skatteeffekt -2 939 993

Valutakursdifferens på monetär post

klassificerad som utvidgad investering 3 758 -8 190

Årets övrigt totalresultat -5 693 -13 950

Årets summa totalresultat -128 198 48 108

Årets resultat hänförligt till:

- moderbolagets aktieägare -122 505 62 058

- Innehav utan bestämmande inflytande - -

-122 505 62 058

Årets summa totalresultat hänförligt till:

- moderbolagets aktieägare -128 198 48 108

- Innehav utan bestämmande inflytande - -

-128 198 48 108

Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 28 -7 539 3 819


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 20

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

PER 31 DECEMBER

(kSEK)

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Not 2011 2010

Immateriella anläggningstillgångar 17 51 702 162 081

Materiella anläggningstillgångar 16 434 161 364 220

Innehav i intresseföretag 19 720 697

Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 0 0

Långfristiga fordringar 22 2 503 3 335

Uppskjutna skattefordringar 14 9 911 98 406

Omsättningstillgångar

498 997 628 739

Varulager 20 6 524 4 859

Skattefordran 14 688 8 048

Kundfordringar 21 124 326 154 530

Fordringar hos intresseföretag 3 679 4 458

Övriga fordringar 23 36 560 37 888

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 59 175 49 415

Likvida medel 25 220 986 321 854

465 938 581 052

Summa tillgångar 964 935 1 209 791


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 21

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

PER 31 DECEMBER

(kSEK)

EGET KAPITAL

Kapital och reserver hänförliga till moderbolagets aktieägare

Not 2011 2010

Aktiekapital 27 32 500 32 500

Reserver 26, 35 -10 404 -4 711

Balanserat resultat inklusive årets resultat 414 361 547 039

436 457 574 828

Innehav utan bestämmande inflytande - -

Summa eget kapital 436 457 574 828

SKULDER

Långfristiga skulder

Långfristiga räntebärande skulder 38 128 128 134 690

Övriga långfristiga skulder 5 760 7 795

Avsättningar 39 37 628 46 900

Uppskjutna skatteskulder 14 1 228 86 612

172 744 275 997

Kortfristiga skulder

Kortfristiga räntebärande skulder 38 41 399 23 689

Förskott från kunder 152 241 146 605

Leverantörsskulder 45 003 26 238

Skulder till intressebolag 0 100

Skatteskulder 2 262 1 226

Övriga skulder 30 19 918 18 388

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 70 916 79 041

Avsättningar 39 23 995 63 679

355 734 358 966

Summa skulder 528 478 634 963

Summa eget kapital och skulder 964 935 1 209 791

Upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser återfinns i not 25.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 22

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

(kSEK)

Not

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

Balanserad

Reserver

vinst inkl

Aktie- Omräknings- Säkrings- årets Summa

kapital reserv reserv resultat eget kapital

Ingående balans 1 januari 2010 32 500 5 652 3 587 485 793 527 532

Årets resultat 62 058 62 058

Årets övrigt totalresultat 26 -14 943 993 - -13 950

Årets totalresultat -14 943 993 62 058 48 108

Utdelning avseende 2009 -813 -813

Utgående balans 31 december 2010 32 500 -9 291 4 580 547 039 574 828

Ingående balans 1 januari 2011 32 500 -9 291 4 580 547 039 574 828

Årets resultat -122 505 -122 505

Årets övrigt totalresultat 26 -2 754 -2 939 - -5 693

Årets totalresultat -2 754 -2 939 -122 505 -128 198

Utdelning avseende 2010 -10 173 -10 173

Utgående balans 31 december 2011 32 500 -12 045 1 641 414 361 436 457


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 23

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDE FÖR KONCERNEN

(kSEK)

Not 2011 2010

Den löpande verksamheten

Resultat före skatt -112 155 33 944

Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 36 140 814 8 425

Betalda inkomstskatter -10 022 -8 698

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar i rörelsekapital 18 637 33 671

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -2 382 -600

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar och andra fordringar 17 011 -16 195

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder och andra skulder -19 707 -18 021

Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 559 -1 145

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 16 -120 828 -84 172

Avyttrade materiella anläggningstillgångar 16 3 037 1 857

Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkan 40 - -4 813

Försäljning dotterbolag, netto likviditetspåverkan - -

Investeringar i intressebolag -30 -

Försäljning intressebolag 120 -

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -194 -3 355

Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 004 299 580

Kassaflöde från investeringsverksamheten -116 891 209 097

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån - 629

Amortering av lån -9 151 -116 488

Ökning kortfristiga finansiella skulder 17 290 9 219

Utdelning till moderföretagets aktieägare -10 173 -813

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 034 -107 453

Årets kassaflöde -105 366 100 499

Likvida medel vid årets början 321 854 235 799

Valutakursdifferens i likvida medel 4 498 -14 444

Likvida medel vid årets slut 220 986 321 854

Erhållen och betald ränta

Under året erhållen ränta 2 619 545

Under året betald ränta -4 526 -4 998

I kassaflödesanalysen består avyttrade materiella

anläggningstillgångar av följande delposter:

Bokfört värde 16 2 549 1 338

Resultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 488 519

Försäljningsintäkter från materiella anläggningstillgångar 3 037 1 857


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 24

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

(kSEK)

Not 2011 2010

Nettoomsättning 2,3 503 959 575 307

Förändring av pågående arbeten 66 586 97 490

570 545 672 797

Råvaror och förnödenheter -26 165 -44 610

Övriga externa kostnader 4,5,6 -290 198 -310 612

Personalkostnader 7,37 -271 982 -288 691

Förändring av omstrukturerings- och förlustreserv 39 29 190 -110 369

Avskrivningar 15 -22 598 -22 738

Övriga rörelseintäkter 8 23 190 27 690

Övriga rörelsekostnader 9 -14 514 -25 262

Rörelseresultat -2 532 -101 795

Resultat från övriga värdepapper som är

anläggningstillgångar 11 1 769 247 548

Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 11 402 6 452

Nedskrivningar av finansiella tillgångar 12,19 -134 091 -111 484

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -3 365 -17 472

Resultat efter finansiella poster -126 817 23 249

Bokslutsdispositioner 32 18 347 -11 085

Skatt 13 -13 363 26 739

Årets resultat 29 -121 833 38 903

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

(kSEK)

Årets resultat -121 833 38 903

Övrigt totalresultat 26

Kassaflödessäkringar inklusive skatteeffekt -2 939 993

Valutakursdifferens på monetär post

klassificerad som utvidgad investering 3 758 -8 190

Årets övrigt totalresultat 819 -7 197

Årets totalresultat -121 014 31 706


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 25

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER 31 DECEMBER

(kSEK)

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 15

Not 2011 2010

Byggnader och markanläggningar 61 253 48 698

Maskiner och andra tekniska anläggningar 44 664 26 508

Inventarier och verktyg 38 903 39 403

Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar 56 176 44 568

Finansiella anläggningstillgångar

200 996 159 177

Andelar i dotterföretag 34 89 557 156 475

Andelar i intresseföretag 19 0 45

Fordringar på koncernföretag 3, 22 222 660 224 483

Fordringar på intresseföretag 22 2 309 3 335

Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 0 0

Uppskjutna skattefordringar 14 16 395 27 127

Omsättningstillgångar

Varulager m m

330 921 411 465

Insatsvaror och förnödenheter 20 5 734 4 152

Pågående arbete för annans räkning 138 155 300 229

143 889 304 381

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 21 59 482 109 488

Fordringar på koncernföretag 3 23 033 9 558

Fordringar på intresseföretag 3 679 4 458

Skattefordran 14 197 7 500

Övriga fordringar 23 3 457 28 156

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 38 264 23 757

142 112 182 917

Kassa och bank 25 145 696 287 976

Summa tillgångar 963 614 1 345 916


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 26

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER 31 DECEMBER

(kSEK)

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Not 2011 2010

Bundet

Aktiekapital 27 32 500 32 500

Reservfond 6 500 6 500

39 000 39 000

Fritt

Fond för verkligt värde 35 -2 791 -3 610

Balanserad vinst 470 508 441 778

Årets resultat -121 833 38 903

29 345 884 477 071

Summa eget kapital 384 884 516 071

Obeskattade reserver 33 43 160 61 507

Långfristiga skulder

Långfristiga räntebärande skulder 38 103 649 101 753

Avsättningar 39 34 305 45 431

137 954 147 184

Kortfristiga skulder

Uppskjuten skatteskuld 14 0 0

Förskott från kunder 267 828 420 830

Leverantörsskulder 30 224 11 871

Skulder till koncernföretag 3 12 324 57 334

Skulder till intresseföretag 0 100

Övriga skulder 30 11 975 11 861

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 51 270 55 479

Avsättningar 39 23 995 63 679

397 616 621 154

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 963 614 1 345 916

Ställda säkerheter 108,6 66,8

Eventualförpliktelser 68,0 75,5

Information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 25


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 27

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

(kSEK)

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Aktie- Reserv- Fond för Balanserad Summa

Not kapital fond verkligt värde vinst eget kapital

Ingående balans 1 januari 2010 32 500 6 500 3 587 442 590 485 177

Årets resultat 38 903 38 903

Årets övrigt totalresultat 26 -7 197 - -7 197

Årets totalresultat -7 197 38 903 31 706

Utdelning avseende 2009 -813 -813

Utgående balans 31 december 2010 32 500 6 500 -3 610 480 681 516 071

Ingående balans 1 januari 2011 32 500 6 500 -3 610 480 681 516 071

Årets resultat -121 833 -121 833

Årets övrigt totalresultat 26 819 819

Årets totalresultat 819 -121 833 -121 014

Utdelning avseende 2010 -10 173 -10 173

Utgående balans 31 december 2011 32 500 6 500 -2 791 348 675 384 884


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 28

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

(kSEK)

Den löpande verksamheten

Not 2011 2010

Rörelseresultat före finansiella poster -2 532 -101 795

Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 36 9 498 130 508

6 966 28 713

Erhållen ränta 9 780 6 453

Utdelningar 920 3 549

Erlagd ränta -3 365 -3 687

Betald inkomstskatt -6 697 -8 425

7 604 26 603

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager och pågående arbeten 160 492 -98 268

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar 35 479 -53 907

Ökning(-)/Minskning(+) av övriga kortfristiga fordringar 5 430 40 429

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder och kundförskott -173 160 144 614

Ökning(+)/Minskning(-) av övriga kortfristiga skulder -42 607 193 566

Kassaflöde från den löpande verksamheten -6 762 253 037

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 15 -66 919 -59 111

Avyttrade materiella anläggningstillgångar 2 835 1 784

Investeringar i dotterbolag -98 704 -56

Utskiftning dotterbolag 53 978 -

Placeringar i övriga finansiella

anläggningstillgångar -30 -818

Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 286 37 475

Kassaflöde från investeringsverksamheten -107 554 -20 726

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån - 486

Amortering av skuld -108 -107 738

Erhållet/lämnat koncernbidrag -20 167 -13 500

Betald utdelning 29 -10 173 -813

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -30 448 -121 565

Årets kassaflöde -144 764 110 746

Likvida medel vid årets början 287 976 191 233

Kursdifferens i likvida medel 2 484 -14 003

Likvida medel vid årets slut 145 696 287 976


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 29

NOTER till koncernredovisning och redovisning för moderbolaget

Belopp i kSEK om inte annat anges

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats

anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat

anges.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards

(IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från

International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av den

europeiska unionen. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1

Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Nedan beskrivs vilka ändrade

redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av

IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens

redovisning.

Fr o m 1 januari 2011 tillämpar koncernen ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående. Dessa

ändringar innebär främst att vissa undantag från upplysningskraven införs för företag över vilka

staten har bestämmande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande, men

även att definitionen av närstående förenklas, förtydligas och rensas på asymmetriska inslag.

Införda lättnader innebär att statligt relaterade företag inte längre behöver lämna alla upplysningar

om närståendetransaktioner med vare sig (i) den stat som har bestämmande, gemensamt

bestämmande eller betydande inflytande över företaget eller (ii) andra företag som är relaterade till

samma stat. Om denna möjlighet utnyttjas, behöver istället nya mindre omfattande upplysningar

lämnas. Ändringen av närståendedefinitionen medför att några speciella relationer tillkommer till

närståendekategorin, medan några andra försvinner. Ändringen ska tillämpas retroaktivt från och

med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011. Ändringarna har godkänts av EU.

I övrigt har det inte skett några förändringar av koncernens redovisnings- och värderingsprinciper.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och

skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som

värderas till verkligt värde vilka består av derivatinstrument, finansiella tillgångar respektive skulder

klassificerade som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultatet och

finansiella tillgångar som kan säljas.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas

återvinnas eller betalas mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv

månader räknat från balansdagen.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar

och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade

beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa

uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat

denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både

aktuell period och framtida perioder. Rapporterna är upprättade enligt regelverket för ”going

concern”.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 30

Moderbolaget

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och

Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (sept

2011). RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa

samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen,

tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De

nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga

perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats i

enlighet med vad som anges ovan för koncernen.

Fr o m 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag som

investering i aktier i dotterbolag. Ändringen har inte föranlett någon justering av belopp i de

finansiella rapporterna annat än vad som följer av not 34 Moderbolagets andelar i dotterföretag.

Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i eget

kapital.

För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen

dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för

moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i

koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden.

Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens

scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och

kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport

över kassaflöden.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte

förtidstillämpats vid upprättandet av dessa rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida

tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och

värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar

som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering

av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två

kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet

anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de

kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på

kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och

möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska

redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte

innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat.

Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan

redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.

IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av

finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser

finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s k ”Fair Value Option”. För

dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen

kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.

SSC har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2015.

Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha

någon effekt på koncernens redovisning:

- Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

- Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter

- Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 31

- Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för

överförda finansiella tillgångar

- IFRS 10 Consolidated Financial Statements

- IFRS 11 Joint arrangements

- IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities

- IFRS 13 Fair value measurement

- Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter,

- Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture

Utöver ovanstående nyheter bedöms inte de övriga nyheterna påverka koncernens finansiella

rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar Svenska rymdaktiebolaget och de företag där bolaget har ett

bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett

företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning

om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan

dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Förutom moderbolaget omfattar koncernredovisningen

följande bolag:

o Aurora Technology B.V.

o ECAPS AB

o LSE Space Engineering & Operations GmbH

o LSE Space Middle East JLT

o NanoSpace AB

o NEAT AB (vilande bolag)

o SSC Chile SA

o SSC International AB

o SSC Space Australia Pty Ltd

o SSC Telecom Holding AB

o Universal Space Network, Inc.

Förvärv den 1 januari 2010 eller senare

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag

betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och

övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade

identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande

inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission

av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat.

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och

verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av

förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som

goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.

Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av

tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.

Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade

köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument görs ingen omvärdering och reglering görs

inom eget kapital. För övriga redovisade villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje

rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer.

Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Vid avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående

innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 32

Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009

För förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och den 31 december 2009 där anskaffningskostnader

överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt

eventualförpliktelser som redovisas separat redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är

negativ redovisas denna direkt i årets resultat.

Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS)

Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning,

redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade

redovisningsprinciper. Klassificering och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv

som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av

koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.

Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande

erhålles. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen fram till det datum då det bestämmande

inflytandet upphör.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital,

d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande

inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan

bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.

Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande

Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår,

redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav

utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande

inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade

vinstmedel.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering, justering till koncernens redovisningsprinciper samt

kassaflödesanalys

Koncerninterna transaktioner, interna mellanhavanden samt orealiserade vinster mellan koncernföretag

elimineras.

I de fall dotterföretagens redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper

har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.

I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade

verksamheter under rubriken förvärv av ny verksamhet respektive avyttring. De tillgångar och

skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen

ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande

inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna.

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till

anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill

(netto efter eventuella ackumulerade nedskrivningar) som identifierats vid förvärvet.

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av

egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i

periodens resultat och dess andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas bland

reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets

redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger

dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen

inte ytterligare förluster om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för

intresseföretagets räkning. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens

redovisade värde.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 33

Utländsk valuta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för

moderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska

kronor. Belopp är, om inte annat anges, angivna i tusentals kronor.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som gällde på transaktionsdagen.

Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning

av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i årets

resultat.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas till svenska kronor efter årets genomsnittliga

valutakurs medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens

kurs. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i separat

komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet

realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de

omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av

en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas

till balansdagens kurs.

Monetära långfristiga fordringar mot en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller

troligtvis inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av SSCs nettoinvestering

i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga

fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital,

benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna

hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser

som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Redovisning av intäkter

I koncernredovisningen redovisas intäkter av pågående projekt/tjänsteuppdrag i takt med upparbetning

inom respektive uppdrag. Med hänsyn till riskbilden i rymdprojekt kan utfallet av ett

uppdrag normalt beräknas på ett tillförlitligt sätt först när projektet är i det närmaste färdigställt.

Intäkter redovisas därför endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdragsutgifter

som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust redovisas omgående

som kostnad. Tjänster utförda på löpande räkning intäktsförs i takt med att prestationen utförs.

I moderbolaget redovisas rörelsens intäkter, efter avdrag för mervärdesskatt, vid leverans av

produkter och tjänster då risk och/eller äganderätt övergår till köparen. Tjänster utförda på löpande

räkning intäktsförs i takt med att prestationen utförs. Vid försäljning av projekt till fast pris resultat-

och intäktsförs dessa i enskilda bolag då projekten färdigställts.

Övriga rörelseintäkter redovisas när tjänst eller egendom har tillhandahållits och då risk och/eller

äganderätt övergår till köparen.

Redovisning av pågående arbeten i moderbolaget

Ej slutlevererade uppdrag till fast pris redovisas som pågående arbeten och värderas till det lägsta

av anskaffningsvärde och verkligt värde. I anskaffningsvärdet medräknas direkta kostnader och

skälig andel av indirekta kostnader. Eventuella förluster i pågående fastprisprojekt belastar

periodens resultat. Inkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i den

takt uppdraget utförs och faktureras.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar

samt på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst

vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt valutakursvinster. Anteciperad utdelning

från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens

storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat

sina finansiella rapporter.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 34

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiella

tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av finansiella tillgångar samt

sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat

utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid

tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de

skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även

justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader

som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade

värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och

skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den

berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. De

temporära skillnaderna avser gjorda avsättningar.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga

överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den

uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

Anläggningstillgångar

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade

avskrivningar enligt plan och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter

som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Moderbolagets byggnader är belägna på ofri grund vid Esrange och i Ågesta varför något anskaffningsvärde

för mark inte föreligger. Bolaget har inte pålagts några specifika förpliktelser för

återställningsarbeten. Inga avsättningar har gjorts för sådana åtgärder.

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det

beräknade restvärdet, görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:

Byggnader 20-50 år

Maskiner och tekniska anläggningar 5-20 år

Inventarier och verktyg 3-5 år

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar med en begränsad

nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs

tillgången ned till detta värde.

Tillkommande utgifter redovisas som separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida

ekonomiska förmåner som är förknippade med den tillkommande tillgången kommer att komma

koncernen tillgodo. Andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs under den period de

uppkommer.

Använda avskrivningsmetoder, restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella tillgångar

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på

koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar

vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.

Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med

avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill

som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas

till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 35

återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på

den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.

Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter

som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Förvärvade kundkontrakt, kundrelationer och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och

redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Förvärvade varumärken har en obestämbar livslängd och redovisas till anskaffningsvärde minskat

med ackumulerade nedskrivningar.

Forskning och utveckling. Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk

kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultat

eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer,

redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning om produkten eller processen är

tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen

och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar

samtliga direkt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som kostnad

när de uppkommer. Inga utgifter för utveckling har hittills kvalificerat för redovisning som tillgång

varför inga utvecklingsutgifter finns redovisade i rapporten över finansiell ställning.

Tillkommande utgifter. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en

tillgång i rapporten över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för

den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningar. För kundkontrakt och kundrelationer redovisas avskrivningar i takt med den

förväntade förbrukningen av de ekonomiska fördelarna från dessa tillgångar. För övriga immateriella

anläggningstillgångar redovisas avskrivningar i resultatet linjärt över immateriella tillgångars

beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella

anläggningstillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade

nyttjandeperioden är:

Kundkontrakt och kundrelationer 1-7 år

Övriga immateriella tillgångar 3-5 år

Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, såsom Goodwill och varumärken,

skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av

bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden

indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det

belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet

är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och

nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där

det finns separata identifierbara kassaflöden. I första hand sker nedskrivning av goodwillvärden. Se

även avsnittet om Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål.

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns

indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de

antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill

återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade

värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för

avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Leasade anläggningstillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs i stället för att ägas redovisas som hyreskostnader

(operationell leasing) linjärt över leasingperioden. Om leasingavtalet skulle innehålla villkor som

innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som

förknippas med ägandet av tillgången (finansiell leasing) skulle de redovisats bland anläggningstillgångarna

i rapporten över finansiell ställning och avskrivas under nyttjandeperioden. Koncernen

har inte identifierat några avtal som innebär finansiell leasing.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 36

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan

likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan

återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när koncernen blir part

enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning

när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger

att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsfaktura tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet

realiseras, förfaller eller när koncernen förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en

finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i

avtalet fullgörs eller på annats sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över

finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger

avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera

skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då

koncernen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande

instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument

förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via

resultatet. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket

syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter

första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar

periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs

nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas

värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i årets resultat som den säkrade

posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar

på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom

finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen

relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del

på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och

motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten

understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra

finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair

Value Option). Koncernen har inga tillgångar värderade enligt Fair Value Option. Finansiella

instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i

årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för

derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Tillgångar i denna kategori

klassificeras som omsättningstillgångar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper

med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som koncernen har avsikt och förmåga

att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda

eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättnings-


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 37

tillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka

klassificeras som anläggningstillgångar.

Kundfordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för

värdeminskning. Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva

bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt

fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens

redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta.

Det reserverade beloppet redovisas i resultatet.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas utgörs av aktier eller andra andelar i onoterade bolag som ej är

dotterbolag eller intressebolag.

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, d v s det datum då koncernen

förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt

värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade

värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som

beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser

på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. I denna kategori värderas

tillgångar till anskaffningsvärde om inte verkligt värde kan beräknas tillförlitligt. Vid avyttring av

tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets

resultat.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar

som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att

transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas

derivatinstrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling

till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att

säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende

säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de

poster som säkrats.

Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet

medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i

finansnettot.

De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad transaktion i

utländsk valuta (kassaflödessäkring) redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde.

Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna

i en särskild komponent i eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkrade

flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar

omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar årets resultat.

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning

ekonomiskt säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknas till

balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som

säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån

säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild

komponent i eget kapital (omräkningsreserven). Därigenom neutraliseras de omräkningsdifferenser

som påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen bedömer per balansdagen om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov

föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. När det gäller aktier som

klassificerats som tillgångar som kan säljas beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt

värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde som en indikation på att

nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas

tas den ackumulerade förlusten, beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 38

verkligt värde med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultatet, bort från

eget kapital och redovisas i årets resultat. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som

redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte

längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella skulder som innehas för handel och andra

finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s k Fair Value Option).

Koncernen har inga finansiella skulder värderade enligt Fair Value Option. I den första kategorin

ingår koncernens derivat med negativt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och

effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, exempelvis leverantörsskulder, ingår i denna kategori.

Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet

fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det

uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för tillämpliga rörliga

försäljningskostnader.

Ersättningar till anställda

Pensionsplaner

Samtliga anställda i Svenska rymdaktiebolaget omfattas av en kollektivavtalad pensionsplan, den

s k ITP-planen. För flertalet anställda tillämpas den ITP2-plan som är förmånsbestämd och

finansieras genom pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För år 2011

finns inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa ITP2-planen som en

förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som

pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalts till Alecta. Årets avgifter för

förmånsbaserade pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 13,5 MSEK (föregående

år 16,4 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid

utgången av december 2011 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån

för förmånsbestämd försäkring till 113% (december 2010: 146%). Den kollektiva konsolideringsnivån

utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena

beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden.

Anställda födda 1979 och senare omfattas i stället av den premiebestämda planen ITP1. Denna

plan tillämpas också för vissa äldre befattningshavare enligt individuell överenskommelse.

Anställda i dotterbolag i Tyskland, Nederländerna, Chile och USA omfattas ej av pensionsplan eller

långsiktiga pensionsåtaganden, dock att i Chile och USA bolaget erlägger viss löpande pensionspremie

för den anställdes räkning.

Andra ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de

relaterade tjänsterna erhålls.

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast för

förpliktade åtaganden, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse

och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera

den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig,

beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 39

före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är

tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för eventuella garantiåtaganden redovisas när de underliggande produkterna eller

tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av

tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell

omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt

tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas

erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt

kontraktet.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av

årsstämman.

Koncernbidrag i moderbolaget

Företaget redovisar koncernbidrag i enlighet med RFR 2 IAS 18 p 3 (erhållna koncernbidrag) samt

RFR 2 IAS 27 p 2 (lämnade koncernbidrag). Koncernbidrag som moderföretaget erhåller redovisas

enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas

från moderföretaget till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterbolag.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt

anskaffningsvärdemetoden.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av

kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande

tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade

händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när

det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är

troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag.

Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett

skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör

betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar

moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS

39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget

redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för

vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Redovisning enligt IFRS innebär att koncernen gör bedömningar och antaganden om framtiden. De

uppskattningar av värden av tillgångar och skulder, liksom av framtida intäkter och kostnader, som

därvid görs kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Viktiga områden

där sådana bedömningar och uppskattningar sker avser framför allt följande:


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 40

Materiella och immateriella anläggningstillgångar: En bedömning huruvida det finns ett nedskrivningsbehov

sker per varje balansdag. Om beräknat nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden

understiger tillgångens redovisade värde sker en nedskrivning motsvarande beräknad skillnad.

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt

nedskrivningsbehov på goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar

av parametrar gjorts. En redogörelse för dessa återfinns under not 17. Som förstås av

beskrivningen i not 17 skulle ändringar av förutsättningar för dessa antaganden och uppskattningar

kunna ha en väsentlig effekt på värdet av goodwill i respektive kassagenererande enhet.

Bedömning av vilka framtida fördelar som nedlagt utvecklingsarbete kan komma att medföra för

moderbolaget och koncernen är utomordentligt svår. Utvecklingssatsningarna har ännu inte bedöms

vara tekniskt och kommersiellt användbara, varför osäkerheten om framtida ekonomiska fördelar

kvarstår. SSC har därför inte aktiverat nedlagda utvecklingskostnader. Kostnaden för de

egenfinansierade utvecklingssatsningarna uppgick under 2011 till ca 14,5 MSEK (2010:

19,7 MSEK). Andelen av koncernens rörelsekostnader utgjorde 1,5 % (1,7 %).

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet beräknas som (justerat) eget kapital i procent av balansomslutningen.

Med nettoresultat avses resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på eget kapital beräknas som nettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under

året.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 41

Not 2 Omsättningens fördelning på affärsområden och marknader

Koncernens omsättning hänförs till följande marknadsområden:

Belopp i MSEK

2011 2010

Sverige 137 219

Övriga Europa 472 479

Asien 121 71

Amerika 126 165

Övriga marknader 0 0

856 934

Redovisad koncernomsättning har fakturerats i följande valutor:

SEK 317 309

EUR 376 404

USD 153 205

Övriga valutor 10 16

856 934

Moderbolagets omsättning hänförs till följande affärsområden:

Aerospace Services 65 47

Satellite Management Services 271 257

Space Systems 29 66

Airborne Systems 4 74

Science Services 128 130

Övriga intäkter 7 1

504 575

Moderbolagets omsättning hänförs till följande marknadsområden:

Sverige 153 159

Övriga Europa 222 320

Asien 106 60

Amerika 23 36

Övriga marknader 0 0

504 575

Enligt styrelsens beslut tillämpar bolaget inte IFRS 8 Rörelsesegment eftersom bolaget inte är noterat.

Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

2011 2010

Av moderbolagets nettoomsättning avser försäljning till dotterföretag 16 395 32 763

Av moderbolagets inköp avser inköp från dotterföretag 20 971 9 837

Av moderbolagets nettoomsättning avser försäljning till intresseföretag - -

Av moderbolagets inköp avser inköp från intresseföretag 4 369 1 879

Moderbolaget redovisar på bokslutsdagen följande fordringar och respektive skulder till koncernföretag:

Fordringar på koncernföretag 245 693 234 041

Skulder till koncernföretag 12 324 57 334

Inköp och försäljning mellan koncernföretag och intresseföretag sker på marknadsmässiga villkor.

Not 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Moderbolaget Koncernen

KPMG 2011 2010 2011 2010

Revisionstjänster 1 223 1 326 1 449 1 620

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 34 140 34 140

Skatterådgivning 80 392 80 392

Andra uppdrag 2 396 154 2 709 154

Horwath

Revisionstjänster 84 79

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - -

Skatterådgivning - -

Andra uppdrag - -

BDO

Revisionstjänster 630 757

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - -

Skatterådgivning 481 303

Andra uppdrag 13 14


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 42

Not 5 Leasingavtal och andra hyresavtal

Vid årets utgång fanns leasingavtal och andra hyresavtal med

kontrakterade kostnader enligt följande:

2011 2010 2011 2010

- betalningar under påföljande år 13 024 12 429 17 578 16 511

- betalningar två till fem år framåt 12 868 24 571 16 369 30 540

- betalningar senare än fem år framåt - - -

Räkenskapsårets kostnader för motsvarande avtal har uppgått till 12 825 12 526 17 793 17 104

Förekommande leasingavtal avser huvudsakligen förhyrning av lokaler och personbilar på för respektive område sedvanliga

villkor. Smärre lokalytor vidareuthyrs.

Not 6 Närståenderelationer och transaktioner med närstående

Beträffande innehav av aktier i dotter- och intressebolag hänvisas till noterna 19 och 34.

Köp och försäljning mellan moderbolaget och dotter- respektive intresseföretag redovisas i Not 3.

Beträffande ersättningar till och anställningsvillkor för ledande befattningshavare hänvisas till Not 7.

Not 7 Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner och ersättningar

Löner och ersättningar har utgått 2011 2010 2011 2010

till styrelse och verkställande direktörer 3 042 3 084 16 708 18 420

till övriga anställda 177 544 185 658 325 187 327 638

Totala löner och ersättningar 180 586 188 742 341 895 346 058

Sociala kostnader har uppgått till 86 757 91 789 104 959 109 149

härav för pensionskostnader 22 120 23 947 23 270 24 564

Pensionskostnader (ingående i sociala kostnader) har uppgått till

för verkställande direktörer 742 648 1 045 786

för övriga anställda 21 378 23 299 22 225 23 778

Upplysning om ersättning och villkor för ledande befattningshavare

Kostn. för Övr. för-

S:a

Lön pension måner ersättn.

Lars Persson, verkställande direktör 2 432 742 1)

43 3 217

Bo C Johanson, ekonomi- och finansdirektör 927 2) 178 2) 20 2) 1 125

Michael Blomqvist, ekonomi- och finansdirektör 454 3) 93 3) 1 3) 549

Anna Rathsman, informationsdirektör 1 041 302 49 1 392

Christina Cyon, personaldirektör 1 109 317 45 1 472

Verkställande direktörens avtal gäller med 6 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida utgår därefter

avgångsvederlag för 18 månader, dock med avräkning för ny inkomst. VD:s avtal har under 2011 sagts upp i enlighet med dessa villkor.

Avgångsvederlag ingår i 2011 års kostnader med 4,5 MSEK.

För övriga ledande befattningshavare tillämpas branschens allmänna anställningsvillkor enligt avtal mellan Almega

och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer.

1) Pensionering kan ske från 62 års ålder.

2) Avser perioden 20110101-20110630

3) Avser perioden 20110701-20111031

Ersättning till stämmovalda styrelseledamöter enligt bolagsstämmans beslut, SEK för år räknat

Årsstämma 2011 Årsstämma 2010

Arvode till ordföranden 180 000 160 000

Arvode till stämmovald ledamot 90 000 * 80 000 *

Ersättning till arbetstagarledamöter enligt bolagsstämmans beslut

SEK per sammanträde 0

Ersättning till ledamöter i revisionskommittén enligt bolagsstämmans beslut, SEK för år räknat

Arvode till kommitténs ordförande 30 000 30 000

Arvode till stämmovald ledamot av kommittén 20 000 * 20 000 *

* Ersättning utgår ej till ledamot med anställning i regeringskansliet

Som ersättning till styrelseledamöter har under kalenderåret 2011 utbetalts

Olof Rydh (avg. ordförande) 180 000

Hans Karlander (tilltr. ordförande) 0

Carl-Johan Blomberg 110 000

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist 80 000

Hanna Lagercrantz 0

Lars Leijonborg 80 000

Per-Erik Mohlin 80 000

Fredrik Wilhelmsson 80 000

Styrelsearvoden till stämmovalda ledamöter betalas normalt ut årligen i april månad för förfluten mandatperiod.

Moderbolaget Koncernen

Moderbolaget Koncernen


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 43

Not 8 Övriga rörelseintäkter

Moderbolaget

Koncernen

2011 2010 2011 2010

Valutakursvinster 15 141 21 672 15 626 22 260

Försäkringsersättning 210 101 210 101

Lokal- och serviceintäkter 5 890 4 006 6 265 4 089

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 417 502 578 525

Övriga poster 1 532 1 409 3 297 3 902

23 190 27 690 25 976 30 877

Not 9 Övriga rörelsekostnader

Moderbolaget

Koncernen

2011 2010 2011 2010

Valutakursförluster 14 428 25 262 14 795 25 984

Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 85 - 89 6

Övriga poster 1 0 475 249

14 514 25 262 15 359 26 239

Not 10 Resultat från andelar i intresseföretag

Koncernen

2011 2010

Resultatandel Prioranet Canada Ltd. 68 652

68 652

Not 11 Finansiella intäkter

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

Moderbolaget Koncernen

2011 2010 2011 2010

Utdelning från dotterbolag 1 619 212 174 - -

Övrig erhållen utdelning - 708 - 708

Försäljning aktier 150 34 666 81 229 412

Ränteintäkter och liknande resultatposter

1 769 247 548 81 230 120

Valutakursvinster 1 622 0 1 635 0

Ränteintäkter av kortfristiga placeringar - 0 - -

Ränteintäkter koncernföretag 7 998 6 066 - -

Övriga ränteintäkter 1 782 386 2 619 545

11 402 6 452 4 254 545

Summa finansiella intäkter 13 171 254 000 4 335 230 665

Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde via resultatet.

Not 12 Finansiella kostnader

Moderbolaget

Koncernen

2011 2010 2011 2010

Valutakursförluster 0 13 785 0 13 752

Räntekostnader till koncernföretag 758 44 - -

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 134 091 111 484 - -

Räntekostnader på lån 1 953 2 832 3 349 3 729

Övriga räntekostnader 654 811 1 195 1 220

Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde via resultatet.

137 456 128 956 4 544 18 701


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 44

Not 13 Skatt på årets resultat

2011 2010 2011 2010

Aktuell skatt för året - - -4 418 -2 448

Förändring av uppskjuten skatt -13 363 26 739 -5 932 29 667

Kupongskatt - - - 895

-13 363 26 739 -10 350 28 114

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -13 363 26 739 -3 570 38 098

Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare

aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -2 362 -8 431

Totalt redovisad uppskjuten skatteintäkt -13 363 26 739 -5 932 29 667

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad

baserad på gällande skattesats:

Redovisat resultat före skatt -108 470 30 831 -112 156 33 944

Skatt enligt gällande skattesats, 26,3% -28 528 8 109 -29 497 8 927

Skatteeffekt av utländsk skattesats i dotterbolag - - -8 336 -3 214

Skatteeffekter av nedskrivning imm. tillg. resp avyttring av aktier 35 266 15 206 22 328 -48 463

Skatteeffekt av erhållna skattefria utdelningar -242 -60 809 - -187

Skatteeffekt av övriga justeringsposter -4 388 299 -3 647 -1 740

Skatteeffekt av resultat från intressebolag - - 18 171

Skatt på periodiseringsfonder 147 170 - -

Underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisas 11 108 10 286 29 484 17 287

Kupongskatt - - - -895

Not 14 Uppskjuten skatt

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder

Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande:

Koncernen

13 363 -26 739 10 350 -28 114

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2011 2010 2011 2010 2011 2010

Materiella anläggningstillgångar 2 496 1 901 -48 487 -52 550 -45 991 -50 649

Immateriella tillgångar -378 -17 725 -378 -17 725

Avsättningar 25 187 38 505 25 187 38 505

Underskottsavdrag 42 871 59 796 -2 652 -959 40 219 58 837

Finansiella anläggningstillgångar 1 582 1 582 0

Säkringsreserv -585 -1 634 -585 -1 634

Obeskattade reserver -11 351 -15 541 -11 351 -15 541

Kvittning -62 225 -1 797 62 225 1 797 0 0

Skattefordringar/skulder netto 9 911 98 405 -1 228 -86 612 8 683 11 793

Moderbolaget

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2011 2010 2011 2010 2011 2010

Avsättningar 15 398 28 761 15 398 28 761

Finansiella anläggningstillgångar 1 582 1 582 0

Säkringsreserv -585 -1 634 -585 -1 634

Kvittning -585 -1 634 585 1 634 0 0

Skattefordringar/skulder netto 16 395 27 127 0 0 16 395 27 127

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen

Balans per 1 jan 2010 -13 828

Redovisat i årets resultat 29 667

Redovisat i övrigt totalresultat -69

Förvärv, avyttring -3 977

Balans per 31 dec 2010 11 793

Balans per 1 jan 2011 11 793

Redovisat i årets resultat -5 932

Redovisat i övrigt totalresultat 2 822

Förvärv, avyttring -

Balans per 31 dec 2011 8 683

Moderbolaget Koncernen


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 45

Moderbolaget

Balans per 1 jan 2010 743

Redovisat i årets resultat 26 739

Redovisat i övrigt totalresultat -355

Förvärv, avyttring -

Balans per 31 dec 2010 27 127

Balans per 1 jan 2011 27 127

Redovisat i årets resultat -13 363

Redovisat i övrigt totalresultat 2 631

Förvärv, avyttring -

Balans per 31 dec 2011 16 395

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige uppgår till ca 26,3 (12,5) MSEK med viss begränsning i

utnyttjandet med hänsyn till tidigare ägarförändring i dotterbolag. Motsvarande skattefordringar avseende underskottsavdrag i USA är 6,2

MUSD (3,6 MUSD).

Not 15 Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget

Byggnader Maskiner och

Pågående

och mark- tekniska Inventarier och nyanlägganläggningar

anläggningar

verktyg ningar Summa

Per 1 januari 2010

Anskaffningsvärde 135 816 122 135 276 066 28 159 562 176

Ackumulerade avskrivningar -86 543 -115 595 -235 951 - -438 089

Bokfört värde 49 273 6 540 40 115 28 159 124 087

1 januari - 31 december 2010

Ingående bokfört värde 49 273 6 540 40 115 28 159 124 087

Förvärv - - 12 976 46 134 59 110

Färdigställande 1 632 24 027 4 066 -29 725 0

Avyttringar och utrangeringar - - -1 282 - -1 282

Avskrivningar -2 207 -4 059 -16 472 - -22 738

Utgående bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177

Per 31 december 2010

Anskaffningsvärde 137 448 146 162 291 826 44 568 620 004

Ackumulerade avskrivningar -88 750 -119 654 -252 423 - -460 827

Bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177

Taxeringsvärde för byggnader 2010 3 307

1 januari - 31 december 2011

Ingående bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177

Förvärv - 16 499 8 624 41 797 66 920

Färdigställande 15 153 6 488 8 548 -30 189 0

Avyttringar och utrangeringar - - -2 503 - -2 503

Avskrivningar -2 598 -4 831 -15 169 - -22 598

Utgående bokfört värde 61 253 44 664 38 903 56 176 200 996

Per 31 december 2011

Anskaffningsvärde 152 601 169 149 306 495 56 176 684 421

Ackumulerade avskrivningar -91 348 -124 485 -267 592 - -483 425

Bokfört värde 61 253 44 664 38 903 56 176 200 996

Taxeringsvärde för byggnader 2011 3 307

Not 16 Materiella anläggningstillgångar, koncernen

Per 1 januari 2010

Inventarier och

Pågående

nyanlägg-

verktyg ningar Summa

Anskaffningsvärde 177 053 236 201 360 744 45 517 819 515

Ackumulerade av- och nedskrivningar -87 713 -122 792 -258 602 0 -469 107

Valutakursdifferenser 5 938 -8 279 -2 857 -250 -5 448

Bokfört värde 95 278 105 130 99 285 45 267 344 960

1 januari - 31 december 2010

Byggnader

och markanläggningar

Maskiner och

tekniska

anläggningar

Ingående bokfört värde 95 278 105 130 99 285 45 267 344 960

Valutakursdifferenser -2 151 -5 056 -2 681 -973 -10 861

Förvärv via rörelseförvärv - - 168 - 168

Förvärv 22 - 19 547 64 602 84 171

Färdigställande 1 633 24 027 4 435 -30 095 0

Avyttringar och utrangeringar - - -1 338 - -1 338

Avskrivningar -3 086 -13 866 -29 371 - -46 323

Nedskrivningar -6 557 1) - - - -6 557

Utgående bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 46

Not 16 Fortsättning

Materiella anläggningstillgångar, koncernen

Per 31 december 2010

Inventarier och

Pågående

nyanlägg-

verktyg ningar Summa

Anskaffningsvärde 178 708 260 228 383 556 80 024 902 516

Ackumulerade av- och nedskrivningar -97 356 -136 658 -287 973 - -521 987

Valutakursdifferenser 3 787 -13 335 -5 538 -1 223 -16 309

Bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220

Taxeringsvärde för byggnader 2010 (Sverige) 3 307

1 januari - 31 december 2011

Ingående bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220

Valutakursdifferenser 303 800 181 538 1 822

Förvärv via rörelseförvärv - - - - 0

Förvärv 3 005 36 421 14 025 67 377 120 828

Färdigställande 15 152 30 660 9 104 -54 916 0

Avyttringar och utrangeringar - - -2 549 - -2 549

Avskrivningar -3 300 -15 199 -26 925 - -45 424

Nedskrivningar -4 548 -188 - - -4 736

Utgående bokfört värde 95 751 162 729 83 881 91 800 434 161

Per 31 december 2011

Anskaffningsvärde 196 865 327 309 404 136 92 485 1 020 795

Ackumulerade av- och nedskrivningar -105 204 -152 045 -314 898 - -572 147

Valutakursdifferenser 4 090 -12 535 -5 357 -685 -14 487

Bokfört värde 95 751 162 729 83 881 91 800 434 161

Taxeringsvärde för byggnader 2011 (Sverige) 3 307

1) För information om nedskrivningar, se not 17

Not 17 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

Per 1 januari 2010

Kund-

Övriga

immateriella

kontrakt Goodwill tillgångar

Summa

Bokfört värde 1 376 14 860 141 772 58 759 216 767

1 376 14 860 141 772 58 759 216 767

1 januari - 31 december 2010

Ingående bokfört värde 1 376 14 860 141 772 58 759 216 767

Genom förvärv av dotterföretag 6 489 7 546 7 542 21 577

Avskrivningar -912 -18 385 - -11 787 -31 084

Nedskrivningar - - -32 733 -2 644 -35 377

(se nedan om nedskrivningsprövning av goodwill)

Valutakursdifferenser -1 -661 -5 622 -3 518 -9 802

Utgående bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081

Per 31 december 2010

Anskaffningsvärde 5 288 53 970 159 641 82 880 301 779

Ackumulerade av- och nedskrivningar -4 811 -52 667 -32 733 -23 832 -114 043

Valutakursdifferenser -14 1 000 -15 945 -10 696 -25 655

Bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081

1 januari - 31 december 2011

Ingående bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081

Genom förvärv av dotterföretag - - - - -

Avskrivningar -462 -1 962 - -16 175 -18 599

Nedskrivningar - -317 -65 147 -21 415 -86 879

(se nedan om nedskrivningsprövning av goodwill)

Valutakursdifferenser -1 -24 -3 240 -1 636 -4 901

Utgående bokfört värde 0 0 42 576 9 126 51 702

Per 31 december 2011

Byggnader

och markanläggningar

Anskaffningsvärde 5 288 53 970 159 641 82 880 301 779

Ackumulerade av- och nedskrivningar -5 273 -54 946 -97 880 -61 422 -219 521

Valutakursdifferenser -15 976 -19 185 -12 332 -30 556

Bokfört värde 0 0 42 576 9 126 51 702

Utgifter för forskning och utveckling som kostnadsförts

Koncernens utgifter för forskning och utveckling som kostnadsförts under räkenskapsåret uppgår till 14 524 (19 721) kSEK.

Patent

Maskiner och

tekniska

anläggningar


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 47

Not 17 Fortsättning

Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

Nedskrivningsprövning av Goodwill

En sammanfattning av fördelningen av goodwill på kassagenererande enhet återfinns nedan.

LSE Space Engineering & Operations AG

ECAPS AB

Nanospace AB

SSC Chile S.A.

Universal Space Network, Inc

Aurora Technology B.V.

LSE Space Engineering & Operations AG

2% (2%)

ECAPS AB

2% (2%)

Nanospace AB

2% (2%)

SSC Chile S.A.

3,0% (3,6%)

Universal Space Network, Inc

2,3% (2,8%)

Aurora Technology B.V. 2% (2% )

Not 18 Finansiella tillgångar - andelar i andra bolag

Koncernen

2011 2010

28 310 28 310

5 496 5 496

58 58

0 0

0 68 331

8 712 8 768

42 576 110 963

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från

uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiell budget och prognos. Prognoserna baseras i huvudsak på respektive enhets

historiska utveckling och på ledningens bedömning av respektive marknads och enhets utveckling under de kommande fem åren.

Kassaflöden som beräknats bortom prognosperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan.

2011 2010 2011 2010

Vid årets början 0 2 811 0 70 168

Försäljning - -2 811 - -70 168

Vid årets slut 0 0 0 0

Not 19 Innehav i intresseföretag

Tillväxt 1

1 Prognosticerad tillväxt använd för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden.

2 Diskonteringsränta före skatt tillämpad på uppskattade framtida värden

Org.nr Säte

Diskonteringsränta

10% (10%)

10% (10%)

17,5% (10,9%)

18,5% (18,6%)

2

12,6% (13%)

12,8% (12,9% )

Resultatutvecklingen för det chilenska bolaget har, bl a p g a valutautvecklingen, inte motsvarat ställda förväntningar. Vid

nyttjandevärdesberäkning har därför framkommit ett nedskrivningsbehov i dotterbolaget om motsvarande totalt ca 5 MSEK (8 MSEK). Varav

Immateriella- 0,3 MSEK (1,4 MSEK) samt Materiella anläggningstillgångar 4,7 MSEK (6,6 MSEK).

Resultatutvecklingen för det amerikanska bolaget har inte motsvarat ställda förväntningar. Vid nyttjandevärdesberäkning har därför

framkommit ett nedskrivningsbehov avseende dotterbolaget om motsvarande ca 87 MSEK (34 MSEK). Totala nedskrivningar avsåg

Immateriella anläggningstillgångar.

Moderbolaget

Kapitalandel

%

Rösträttsandel

% Antal aktier

Bokfört

värde

Prioranet Canada Ltd 2014200071 Alberta 49 49 49 0

Moderbolagets direkta innehav

2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 45 11 167

Årets förändring -45 -11 122

Summa anskaffningsvärden 0 45

Ingående nedskrivningar 0 -11 122

Årets förändring - 11 122

Summa nedskrivningar 0 0

Bokfört värde i moderbolag 0 45

Koncernen

Koncernen

Innehav i intresseföretag 2011 2010

Ingående balans 697 115

Ökning genom rörelseförvärv 30 -

Minskning genom försäljning -75 -

Minskning genom omklassificering - -70

Resultatandel efter skatt 68 652

Utgående balans 720 697


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 48

Not 20 Varulager

2011 2010 2011 2010

Lager av insatsmaterial och förnödenheter 5 734 4 054 5 804 4 115

Reservdelar 0 98 720 744

5 734 4 152 6 524 4 859

Årets kostnad för varor i lager 2 566 1 395 2 566 1 395

Årets nedskrivning av varor i lager - - - -

Not 21 Kundfordringar

2011 2010 2011 2010

Kundförluster har uppgått till 0 0 0 0

Reserv för osäkra kundfordringar

Ingående reserv vid årets början 358 1 445 521 1 501

Årets förändring 321 -1 087 471 -980

Utgående reserv vid årets slut 679 358 992 521

Kundfordringar värderas efter individuell och gruppvis prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.

Inga kundfordringar har längre kredittid än 3 månader.

Koncernens kundfordringar fördelas på valutor enligt följande (motvärden i kSEK): 2011 2010

SEK 23 013 14 767

EUR 67 285 114 756

USD 32 640 23 406

Andra valutor 1 388 1 601

124 326 154 530

Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar

Moderbolaget

Koncernen

2011 2010 2011 2010

Ej förfallna kundfordringar 53 101 93 406 101 577 125 083

Förfallna kundfordringar 0 - 30 dagar 1 725 2 829 13 661 10 290

Förfallna kundfordringar > 30 - 90 dagar 4 055 3 359 6 521 6 125

Förfallna kundfordringar > 90 - 180 dagar 727 5 126 815 7 780

Förfallna kundfordringar > 180 dagar -125 4 768 1 752 5 252

Kundfordringar, redovisat värde 59 482 109 488 124 326 154 530

Not 22

Fordringar på koncernföretag

Moderbolaget

2011 2010

Ingående balans 224 483 239 577

Långfristigt lån till dotterbolag 86 261 -

Omklassificering -4 748 -1 575

Nedsättning av lån -91 196 -

Valutakursomräkning 7 860 -13 519

Utgående balans 222 660 224 483

Fordringar på intresseföretag

Moderbolaget Koncernen

2011 2010 2011 2010

Ingående balans 3 335 - 3 335 -

Långfristigt lån till intressebolag - 3 335 - 3 335

Amortering -1 004 - -1 004 -

Valutakursomräkning -22 - -22 -

Utgående balans 2 309 3 335 2 309 3 335

Not 23 Övriga kortfristiga fordringar

2011 2010 2011 2010

Avräkning för skatter och avgifter 383 9 435 6 221 11 752

Fordran leverantörer 1 109 668 1 109 6 837

Förskott leverantörer 0 9 657 22 148 9 657

Värde av terminskontrakt 1 227 6 769 1 227 6 769

Övriga poster 738 1 627 5 855 2 873

3 457 28 156 36 560 37 888

Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Moderbolaget

Koncernen

Moderbolagets och dotterbolagens kundfordringar uppvisar koncentration till ett mindre antal institutionella kunder. Även i övrigt är flertalet

kunder institutionella. Stora delar av bolagets intäkter följer fleråriga avtal med betalningsplaner kopplade till tid eller projekthändelser.

Risken för kundförluster är liten.

Långfristiga fordringar

Moderbolaget

Moderbolaget

Koncernen

Koncernen

Moderbolaget Koncernen

2011 2010 2011 2010

Förutbetalda hyror 3 182 3 060 3 818 3 714

Upplupna rörelseintäkter 32 321 14 958 46 006 38 607

Övriga poster 2 761 5 739 9 351 7 094

38 264 23 757 59 175 49 415


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 49

Not 25 Likvida medel, garantier och eventualförpliktelser

2011 2010 2011 2010

Kassa och bank 145 696 287 976 220 986 321 854

145 696 287 976 220 986 321 854

Moderbolaget har tecknat borgen för lån till dotterbolaget SSC Chile SA om totalt 9,8 (11,1) MUSD, motsvarande 68,0 (75,5) MSEK.

Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier för erhållna förskott och andra förpliktelser som uppkommit i den normala

affärsverksamheten. Som säkerhet för dessa har pantsatts företagsinteckningar och likvida medel om 109 (67) MSEK. Moderbolaget har

vidare tecknat fullgörandegarantier för dotterbolags kontraktuella åtaganden om ca 10 MSEK. Några väsentliga skulder förväntas inte

uppkomma genom dessa eventualförpliktelser.

Not 26 Redogörelse för ackumulerat övrigt totalresultat samt förändring av reserver

Koncernen

Säkringsreserv

Ingående balans per 1 januari 2010 5 652 3 587 10 719

Årets omräkningsdifferens -6 753 - -

Valutakursdifferens på monetär post

-8 190 - -

Årets förändringar i verkligt värde - -8 781 -

Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 10 129 -

Årets skatteförändring avseende säkringsreserv

- -355 -

Utgående balans per 31 december 2010 -9 291 4 580 10 719

Ingående balans per 1 januari 2011 -9 291 4 580 10 719

Årets omräkningsdifferens

Valutakursdifferens på monetär post

-6 512 -

klassificerad som utvidgad investering

2 176 -

Årets förändringar i verkligt värde -12 717 -

Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat 8 729 -

Årets skatteförändring avseende omräknings- och säkringsreserv

1 582 1 049 -

Utgående balans per 31 december 2011 -12 045 1 641 10 719

OmräkningsSäkrings- Balanserad

Moderbolaget

reservreserv

vinst

Ingående Valutakursdifferens balans per på 1 januari monetär 2010 post

0 3 587 10 719

klassificerad som utvidgad investering

-8 190 - -

Årets förändringar i verkligt värde

- -8 781 -

Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 10 129 -

Årets skatteförändring avseende säkringsreserv

- -355 -

Utgående balans per 31 december 2010 -8 190 4 580 10 719

Ingående balans per 1 januari 2011 -8 190 4 580 10 719

Not 27 Aktiekapital

Moderbolagets aktiekapital utgör 32 500 kSEK fördelat på 16 250 till fullo betalda aktier.

Kvotvärdet är 2 000 SEK per aktie.

Not 28 Resultat per aktie

2011 2010

Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare -122 505 62 058

Antal aktier 16 250 16 250

Resultat per aktie (SEK) -7 539 3 819

Ägaren har angivit att SSC uthålligt bör avkasta 10 % på eget kapital.

För 2011 innebär koncernens resultat en avkastning om -24,2 %. Avkastningen för år 2010 var 11,3 %. För perioden 2002-2011

har den genomsnittliga avkastningen varit 4,5 %

Not 29 Föreslagen utdelning

2011 2010

Som utdelning till ägaren föreslås per aktie ett belopp av (SEK) - 626

motsvarande totalt (kSEK) - 10 172,5

Föreslagen utdelning har inte redovisats som skuld i balansräkningen.

Moderbolaget Koncernen

Omräkningsreserv

Koncernen

Balanserad

vinst

Valutakursdifferens på monetär post

klassificerad som utvidgad investering

2 176 -

Årets förändringar i verkligt värde

- -12 717 -

Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 8 729 -

Årets skatteförändring avseende omräknings- och säkringsreserv

1 582 1 049 -

Utgående balans per 31 december 2011 -4 432 1 641 10 719

Moderbolaget


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 50

Not 30 Övriga skulder

Moderbolaget

Koncernen

2011 2010 2011 2010

Personalskatter 4 289 5 123 6 240 6 963

Avräkning för skatter och avgifter 6 242 4 697 9 052 5 496

Värde av terminskontrakt 0 1 272 0 1 272

Övriga poster 1 444 769 4 626 4 657

11 975 11 861 19 918 18 388

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget

Koncernen

2011 2010 2011 2010

Upplupna personalkostnader 32 068 29 911 42 192 37 284

Förutbetalda intäkter 5 702 8 567 5 702 8 576

Förlustrisker i pågående projekt 457 2 276 992 2 276

Övriga poster 13 043 14 725 22 030 30 905

51 270 55 479 70 916 79 041

Not 32 Bokslutsdispositioner

Moderbolaget

2011 2010

Upplösning av periodiseringsfond 27 432 615

Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning -11 500 -11 700

Upplösning av skatteutjämningsreserv 2 415 -

Avsättning till periodiseringsfond - -

18 347 -11 085

Not 33 Obeskattade reserver i moderbolaget

2011 2010

Skillnad mellan bokförda avskrivningar

och avskrivningar enligt plan 43 160 31 660

Skatteutjämningsreserv K 0 2 415

Periodiseringsfond 2005 0 3 877

Periodiseringsfond 2006 0 136

Periodiseringsfond 2007 0 4 171

Periodiseringsfond 2008 0 9 745

Periodiseringsfond 2009 0 9 503

Periodiseringsfond 2010 0

43 160 61 507

Not 34 Moderbolagets andelar i dotterföretag

Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört

Per 31 december 2011 Org.nr Säte % andel % aktier värde

SSC Telecom Holding AB 556656-3580 Solna 100 100 1 000 120

LSE Space GMBH HRB 195494 München 100 100 20 000 38 154

NanoSpace AB 556643-0475 Solna 100 100 3 000 2 075

NEAT AB 556683-9311 Kiruna 100 100 1 000 100

ECAPS AB 556602-7446 Stockholm 100 100 1 000 10 230

SSC International AB 556749-3662 Solna 100 100 1 000 100

SSC Chile SA 76025701-K Santiago 99,997 1) 99,997 1) 113 330 2 524

Universal Space Network, Inc 100 100 100 21 241

SSC Space Australia Pty Ltd 137 394 257 Sydney 100 100 1 100 100 15 013

Apriora Holding Ltd HE 110 764 Cypern 50 2) 50 2) Newport Beach

500 0

89 557

Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört

Per 31 december 2010 Org.nr Säte % andel % aktier värde

SSC Telecom Holding AB 556656-3580 Solna 100 100 1 000 54 098

LSE Space Engineering & Operations AG HRB 154309 München 100 100 20 000 38 154

NanoSpace AB 556643-0475 Solna 100 100 3 000 2 075

NEAT AB 556683-9311 Kiruna 100 100 1 000 100

ECAPS AB 556602-7446 Stockholm 100 100 1 000 10 230

SSC International AB 556749-3662 Solna 100 100 1 000 100

SSC Chile SA 76025701-K Santiago 99,997 1) 99,997 1) 113 330 8 316

Universal Space Network, Inc Newport Beach 100 100 100 43 344

SSC Space Australia Pty Ltd 137 394 257 Sydney 100 100 100 1

OS2 Orbital Satellite Services

International AB 556750-1555 Stockholm 100 100 1 000 57

Apriora Holding Ltd HE 110 764 Cypern 50 2) 50 2) 500 0

156 475

1) Återstående del av bolaget ägs av SSC International AB.

2) Återstående del av bolaget ägs av Universal Space Network, Inc


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 51

Not 34 Fortsättning

Moderbolagets andelar i dotterföretag

2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 310 655 284 814

Årets anskaffning (2010: justering av anskaffningsvärde) 121 208 16 519

Årets avyttring -11 179 -

Årets omklassificering - 11 122

Nedsättning/utskiftning av del av reservfond -53 978 -

Summa anskaffningsvärden 366 706 312 455

Ingående nedskrivningar -154 180 -33 375

Årets avyttring 11 122 -

Årets nedskrivningar 2)

-134 091 -111 483

Årets omklassificering - -11 122

Utgående nedskrivningar -277 149 -155 980

Netto bokfört värde 89 557 156 475

2010-01-01 1)

Ingående balans anskaffningsvärde enligt Årsredovisning 2010 255 015

Effekt av ändrad redovisningsprincip 29 799

Ny Ingående balans anskaffningsvärde 2010 efter omräkning 284 814

Ingående balans nedskrivningar enligt Årsredovisning 2010 -3 576

Effekt av ändrad redovisningsprincip -29 799

Ny Ingående balans nedskrivningar 2010 efter omräkning -33 375

Netto bokfört värde 251 439

1) Ingående balanser per 2010-01-01 redovisas till följd av ändring av redovisningsprinciper avseende koncernbidrag. Ändringen har

ingen nettoeffekt på moderbolagets eget kapital eller balansräkning i övrigt.

2) Viktiga antaganden för nedskrivningsbehov framgår av not 17.

Not 35 Information om finansiella risker

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och

kreditrisker. Finanspolicy för hantering av finansiella risker har fastställts av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter gentemot SSC eller för att ett bolag som SSC innehar

aktier eller andelar i kommer på obestånd eller utsätts för bestående värdeminskning.

SSC har i huvudsak institutionella kunder. Många har varit kunder under lång tid. Risken för kreditförluster avseende kundfordringar och

liknande poster är erfarenhetsmässigt mycket liten. När SSC lämnar förskottsbetalningar till en leverantör görs regelbundet en bedömning

huruvida bankgaranti skall krävas för att begränsa kreditrisken.

SSC placerar från tid till annan överskottslikviditet i penningmarknadsinstrument. Enligt gällande placeringsinstruktion får detta endast ske i

instrument med hög kreditrating, minst A-1 enligt Standard & Poor alternativt P-1 enligt Moodys. Kreditrisken är därför mycket låg.

Kreditrisken i derivat uppgick per balansdagen till 1,2 MSEK (6,8 MSEK) och motsvarar totala positiva marknadsvärdet för derivat

För övriga finansiella tillgångar antas kreditrisken motsvara de redovisade värdena.

SSC har tecknat borgen för lån till dotterbolaget SSC Chile SA om per balansdagen intill 9,8 MUSD, motsvarande 68,0 MSEK.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan möta betalningsåtaganden vid rätt tidpunkt. Koncernens inriktning är att vid varje tidpunkt

kunna möta utestående betalningsförpliktelser. SSCs likviditet har historiskt varit god. Gällande policy för placering av likvida medel innebär

att kortfristiga placeringar skall göras med beaktande av förutsedda betalningsflöden och så att förtida lösen av placeringar ej skall

erfordras. Koncernen har rullande 12 månaders likviditetsplanering som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras

kvartalsvis. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnader för finansiering av koncernen. Målsättningen är att

koncernen skall kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader och utan

att riskera koncernens rykte.

Moderbolaget förfogar över en beviljad checkkredit om 5 MSEK samt en beviljad kredit om 25 MSEK. För dotterbolaget SSC Chile SA finns

checkräkningskredit om 5 MUSD.

Koncernens kreditfaciliteter per 31 december 2011

Avtalad kredit

Checkkredit

Facilitetsavtal

Facilitetsavtal

Checkräkningskredit

Summa motvärde

Tillgängliga likvida medel

Likviditetsreserv

Koncernens kreditfaciliteter per 31 december 2010

Avtalad kredit

Checkkredit

Facilitetsavtal

Facilitetsavtal

Checkräkningskredit

Summa motvärde

Tillgängliga likvida medel

Likviditetsreserv

Nominellt Utnyttjat Tillgängligt

MSEK 25,0 0,0 25,0

MSEK 5,0 0,0 5,0

MUSD 24,8 19,8 5,0

MEUR 0,8 0,1 0,7

MUSD 5,0 4,7 0,3

i MSEK 243,6 170,6 73,0

MSEK 221,0 1

294,0

Nominellt Utnyttjat Tillgängligt

MSEK 25,0 0,0 25,0

MSEK 5,0 0,0 5,0

MUSD 26,1 21,1 5,0

MEUR 0,8 0,0 0,8

MUSD 5,0 2,2 2,8

i MSEK 248,8 158,4 90,3

MSEK 321,9 1

1 Av tillgängliga medel så har 58,6 MSEK (16,8 MSEK) ställts som säkerhet för moderbolagets eventualförpliktelser

avseende bankgarantier för erhållna förskott

412,2


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 52

Not 35 Fortsättning

Information om finansiella risker

Förfallostruktur räntebärande skulder - odiskonterade kassaflöden

Originalvaluta,

uttryckt i

Koncernen 2011 (MSEK)

Valuta miljoner

- 1 år 1 - 5 år > 5 år

Facilitetsavtal, utnyttjad del

Banklån, rak amortering

Checkräkningskredit, utnyttjad del

Facilitetsavtal

Banklån, rak amortering

Checkräkningskredit, utnyttjad del

USD 15,0

- 103,9 -

USD 4,8

8,9 24,5 -

USD 4,7 32,5 - -

Originalvaluta,

uttryckt i

Koncernen 2010 (MSEK)

Valuta miljoner - 1 år 1 - 5 år > 5 år

USD 15,0

- 101,8 -

USD 6,1

8,7 32,7 -

USD 2,2 14,9 - -

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i

marknadspriser. Marknadsrisker indelas i tre typer: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar

koncernen utgörs av valutarisker och ränterisker.

Valutarisk

Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas

valutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i

utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument, kund- eller leverantörsskulder,

dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering.

Moderbolaget har betydande delar av sina intäkter i främmande valuta, framför allt euro. Enligt gällande finanspolicy träffar SSC regelbundet

terminsavtal för att säkra väsentliga delar av kontrakterade intäkter. De utländska dotterbolagen har sina huvudsakliga intäkter i sin

respektive redovisningsvaluta.

Valutarisker återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad

omräkningsexponering. Koncernen är också utsatt för valutarisker med avseende på betalningsflöden för lån i utländsk valuta (finansiell

exponering).

För moderbolagets innehav i främmande valutor placerade på bank är bolaget utsatt för den valutarisk som uppkommer vid kursvariationer.

I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda, se vidare Redovisnings- och

värderingsprinciper.

Koncernens säkringsinstrument fördelar sig per balansdagen på följande valutor

Per 31 december 2011

Volym 1)

Snittkurs Volym 1)

Snittkurs Volym 1)

Förfallotidpunkter

Snittkurs

2012 -6 750 9,17 - - - -

Totalt -6 750 9,58 - - - -

Balansdagskurs, 31 december 2011

Orealiserat resultat före skatt redovisat i

säkringsreserven, 31 december 2011

Per 31 december 2010

Förfallotidpunkter

Volym 1)

8,94 6,92 6,78

2 626

Snittkurs Volym 1)

Snittkurs Volym 1)

Snittkurs

2011 -12 596 9,55 1 709 7,58 - -

2012 -506 10,42 - - - -

Totalt -13 102 9,58 1 709 6,82 - -

Balansdagskurs, 31 december 2010

Orealiserat resultat före skatt redovisat i

säkringsreserven, 31 december 2010

1) Volymen är uttryckt i tusental i lokal valuta.

Minustecken innebär utflöde av valuta.

EUR/SEK USD/SEK

EUR/SEK USD/SEK

9,00 6,80 6,81

8 044 -1 829

Omräkningsexponering av utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig per balansdagen på följande valutor (MSEK):

CAD/SEK

CAD/SEK

Koncernen

2011 2010

EUR 39,3 30,7

USD 23,8 54,2


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 53

Not 35 Fortsättning

Information om finansiella risker

Moderbolaget redovisar innehavet i USN som en utvidgad investering där valutakursdifferensen vid omräkning av fordran i USD till

balansdagens kurs redovisas i omräkningsreserven. Koncernen har en partiell ekonomisk säkring för att skydda omräknings-exponering i

utländsk valuta genom att moderbolaget upptagit lån i US dollar som ekonomisk säkring för del av nettoinvesteringen i USN.

Moderbolagets aktieinnehav i det chilenska bolaget SSC Chile SA innebär omräkningsexponering mot US dollar, vilket ekonomiskt skyddas

koncernmässigt av att det chilenska bolagets upplåning sker i US dollar.

Moderbolagets aktieinnehav i det tyska bolaget LSE Space Engineering & Operations GmbH innebär omräkningsexponering avseende euro.

Denna risk har inte skyddats särskilt.

En tioprocentig förstärkning av den svenska valutan gentemot andra valutor skulle innebära en förändring av nettotillgångarnas värde med -

6,3 (-8,1) MSEK.

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i

verkliga värden och förändringar i kassaflöden. Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom långfristig upplåning. Denna risk har inte

skyddats särskilt.

Med de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen skulle en ränteförändring på 1 procentenhet förändra ränteintäkterna

med ca 2,2 (3,2) MSEK och räntekostnaderna med ca 1,7 (1,6) MSEK givet att alla andra faktorer (exempelvis valutakurser) är oförändrade.

Not 36 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m

Moderbolaget Koncernen

2011 2010 2011 2010

Avskrivningar 22 598 22 738 64 022 77 406

Resultat vid avyttring av inventarier -332 -502 -488 -519

Resultat vid försäljning av aktier - - -45 -229 411

Resultatandel i intressebolag - - -68 -652

Resultat vid förändring av avsättningar -11 126 45 431 -9 272 46 900

Övriga poster -1 642 62 841 86 665 114 701

Summa justeringsposter 9 498 130 508 140 814 8 425

Not 37 Anställda

Antal anställda

Moderbolaget Koncernen

Medelantalet anställda har varit 2011 2010 2011 2010

Kvinnor 100 110 151 160

Män 254 276 485 499

Totalt 354 386 636 659

Av moderbolagets anställda hänförs 352 (384) till Sverige och 2 (2) till Kina.

Anställda i koncernen hänförs till länder enligt följande:

Koncernen 2011

Koncernen 2010

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Sverige 104 267 371 111 283 394

Chile 4 45 49 4 55 59

Tyskland 24 86 110 22 84 106

Frankrike - - - 0 0 0

Nederländerna 5 14 19 7 12 19

Kina 1 1 2 1 1 2

USA* 11 47 58 12 48 60

Spanien 1 17 18 2 14 16

Förenade Arabemiraten 1 8 9 1 2 3

Totalt 151 485 636 160 499 659

Könsfördelning bland ledande befattningshavare

per 31 december 2011 Kvinnor Män Totalt

Styrelsens stämmovalda ledamöter 2 5 7

Personalrepresentanter och suppleanter i bolagets styrelse 2 2 4

Ledningsgruppen 2 7 9


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 54

Not 38 Räntebärande skulder

Moderbolaget

Koncernen

Långfristiga skulder 2011 2010 2011 2010

Banklån, rak amortering - - 24 479 32 937

Facilitetsavtal 103 649 101 753 103 649 101 753

103 649 101 753 128 128 134 690

Kortfristiga skulder

Banklån, kortfristig del - - 8 901 8 789

Checkräkningskredit - - 32 498 14 900

0 0 41 399 23 689

Finansiella lånevillkor

Moderbolaget har facilitetsavtal om 20 (20) MUSD med Svenska Handelsbanken. De beviljade krediterna innehåller finansiella

lånevillkor, covenants, avseende vissa specificerade finansiella nyckeltal. För det fall avtalade finansiella lånevillkor

inte uppfylls äger kreditgivarna rätt att säga upp kreditavtalen. Under år 2011 har samtliga finansiella nyckeltal mött

avtalade värden. Facilitetsavtalet är amorteringsfritt med slutgiltig förfallodag 30 december 2014. SSC äger rätt

att lösa facilitetsavtalet vid varje ränteförfalloperiod.

Dotterbolaget SSC Chile SA upptog i samband med förvärvet av verksamheten i Chile banklån i Svenska Handelsbanken om

9 MUSD med rak amortering fram till lånets förfallodag den 31 juli 2015.

Not 39 Avsättningar

Moderbolaget Koncernen

Långfristiga avsättningar 2011 2010 2011 2010

Förlustkontrakt 34 305 45 431 34 305 45 431

Övriga avsättningar - - 3 323 1 469

34 305 45 431 37 628 46 900

Moderbolaget Koncernen

Kortfristiga avsättningar 2011 2010 2011 2010

Förlustkontrakt 11 126 10 379 11 126 10 379

Omstruktureringsreserv 12 869 53 300 12 869 53 300

23 995 63 679 23 995 63 679

Moderbolaget Koncernen

Avsättning för förlustkontrakt 2011 2010 2011 2010

Redovisat värde vid periodens ingång 55 810 - 55 810 -

Avsättningar som gjorts under perioden - 57 069 - 57 069

Belopp som tagits i anspråk under perioden -10 379 -1 259 -10 379 -1 259

Redovisat värde vid periodens utgång 45 431 55 810 45 431 55 810

Moderbolaget Koncernen

Omstruktureringsreserv 2011 2010 2011 2010

Redovisat värde vid periodens ingång 53 300 2 523 53 300 2 523

Avsättningar som gjorts under perioden - 53 300 - 53 300

Belopp som tagits i anspråk under perioden -40 431 -2 523 -40 431 -2 523

Redovisat värde vid periodens utgång 12 869 53 300 12 869 53 300

Moderbolaget Koncernen

Övriga avsättningar 2011 2010 2011 2010

Redovisat värde vid periodens ingång - - 1 469 -

Avsättningar som gjorts under perioden - - 1 854 1 469

Belopp som tagits i anspråk under perioden - - - -

Redovisat värde vid periodens utgång 0 0 3 323 1 469

Moderbolaget Koncernen

Totala avsättningar 2011 2010 2011 2010

Redovisat värde vid periodens ingång 109 110 2 523 110 579 2 523

Avsättningar som gjorts under perioden - 110 369 1 854 111 838

Belopp som tagits i anspråk under perioden -50 810 -3 782 -50 810 -3 782

Redovisat värde vid periodens utgång 58 300 109 110 61 623 110 579

varav total långfristig del av avsättningarna 34 305 45 431 37 628 46 900

varav total kortfristig del av avsättningarna 23 995 63 679 23 995 63 679

Förlustkontrakt

Under 2010 omförhandlades ett kundkontrakt avseende åren 2010-2016. För beräknad förlust gjordes en avsättning om 57,1 MSEK.

10,4 MSEK har under 2011 upplösts och haft en positiv påverkan på resultatet.

Omstruktureringsreserv

Under 2010 avsattes 53,3 MSEK för beräknade kostnader avseende omstruktureringar 2011-2012.

Vid upplösning av reserven under 2011 påverkades resultatet positivt med 29,2 MSEK.


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 55

Not 40 Förvärv

2010

Förvärv av Aurora Technology B.V.

SSCs dotterbolag LSE förvärvade i januari 2010 samtliga aktier i det holländska bolaget Aurora Technology B.V., som bedriver

konsultverksamhet i huvudsak mot den europeiska rymdorganisationen ESA i Nederländerna och Spanien. Förvärvet av Aurora Technology

har tillfört koncernen följande värden:

Värde före

förvärvet

Verkligt värde

justering

Redovisat

värde i

koncernen

Goodwill 0 10 084 10 084

Immateriella anläggningstillgångar 1 719 12 310 14 028

Materiella anläggningstillgångar 166 0 166

Kortfristiga fordringar 6 626 0 6 626

Likvida medel 5 073 0 5 073

Uppskjuten skatteskuld -342 -3 634 -3 976

Långfristiga skulder 0 -8 966 -8 966

Kortfristiga skulder -7 858 -2 764 -10 622

5 384 7 030 12 413

Kontant köpeskilling för aktierna utgjorde 1,2 MEUR. Tilläggsköpeskilling, delvis villkorad till framtida resultat, uppgår till totalt 1,225 MEUR

och är värderad till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning.

Kassaflödesanalys avseende förvärv av dotterbolag

Utbetald köpeskilling 13 001

Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten -5 650

Påverkan på likvida medel 7 351

Totalt kassaflöde avseende förvärv av dotterbolag 7 351


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 56

Not 41 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Moderbolaget 2011

Låne- och

kundfordringar

Investeringar

som hålles till

förfall

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Säkringsredovisade

derivat

Andra

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde Verkligt värde

Tillgångar

Andra långfristiga

värdepappersinnehav - - - - - - -

Långfristiga fordringar 224 969 - - - - 224 969 224 969

Kundfordringar 82 515 - - - - 82 515 82 515

Övriga fordringar 3 679 - - 1 227 - 4 906 4 906

Kortfristiga placeringar

Skulder

- - - - - - -

Leverantörsskulder - - - - 30 224 30 224 30 224

Skulder till koncernföretag - - - - 12 324 12 324 12 324

Övriga skulder - - - - - 0 0

Räntebärande skulder - - - - 103 649 103 649 103 649

Moderbolaget 2010

Låne- och

kundfordringar

Investeringar

som hålles till

förfall

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Säkringsredovisade

derivat

Andra

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde Verkligt värde

Tillgångar

Andra långfristiga

värdepappersinnehav - - - - - 0 -

Långfristiga fordringar 227 818 - - - - 227 818 227 818

Kundfordringar 119 046 - - - - 119 046 119 046

Övriga fordringar 4 458 - - 6 769 - 11 227 11 227

Kortfristiga placeringar

Skulder

- - - - - - -

Leverantörsskulder - - - - 11 871 11 871 11 871

Skulder till koncernföretag - - - - 57 334 57 334 57 334

Övriga skulder - - - 1 272 - 1 272 1 272

Räntebärande skulder - - - - 101 753 101 753 101 753

Koncernen 2011

Låne- och

kundfordringar

Investeringar

som hålles till

förfall

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Säkringsredovisade

derivat

Andra

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde Verkligt värde

Tillgångar

Andra långfristiga

värdepappersinnehav - - - - - - -

Kundfordringar 124 326 - - - - 124 326 124 326

Övriga fordringar 3 679 - - 1 227 - 4 906 4 906

Kortfristiga placeringar - - - - - - -

Skulder

Leverantörsskulder - - - - 45 003 45 003 45 003

Övriga skulder - - - - - 0 0

Räntebärande skulder - - - - 169 527 169 527 169 527


Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 57

Not 41 Fortsättning

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Koncernen 2010

Låne- och

kundfordringar

Investeringar

som hålles till

förfall

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Säkringsredovisade

derivat

Andra

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde Verkligt värde

Tillgångar

Andra långfristiga

värdepappersinnehav - - - - - 0 -

Kundfordringar 154 530 - - - - 154 530 154 530

Övriga fordringar 4 458 - - 6 769 - 11 227 11 227

Kortfristiga placeringar - - - - - - -

Skulder

Leverantörsskulder - - - - 26 238 26 238 26 238

Övriga skulder - - - 1 272 - 1 272 1 272

Räntebärande skulder - - - - 158 378 158 378 158 378

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på koncernens finansiella

instrument:

Derivatinstrument : För valutakontrakt redovisas verkligt värde på valutamarknaden med hänsyn till aktuell dagskurs och

återstående löptid för respektive instrument.

Låne- och kundfordringar l öper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader varför det redovisade värdet

reflekterar det verkliga värdet. Fordringar med en livslängd överstigande sex månader värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas : I denna kategori redovisas koncernens långfristiga innehav av onoterade aktier. Dessa

redovisas till sitt anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Leverantörsskulder löper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än tre månader varför det redovisade värdet

reflekterar det verkliga värdet.

Räntebärande skulder redovisas till nominellt belopp, vilket motsvarar verkligt värde.

I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt

värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

Koncernen 2011

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Andra långfristiga

värdepappersinnehav - - - -

Kundfordringar - - - -

Övriga fordringar - 1 227 - 1 227

Kortfristiga placeringar

Skulder

- - - -

Leverantörsskulder - - - -

Övriga skulder - - - 0

Räntebärande skulder - - - -

Koncernen 2010

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Andra långfristiga

värdepappersinnehav - - - -

Kundfordringar - - - -

Övriga fordringar - 4 554 - 4 554

Kortfristiga placeringar - - - -

Skulder

Leverantörsskulder - - - -

Övriga skulder - 602 - 602

Räntebärande skulder - - - -


2 Information om redovisningen

SSC har valt att även för 2011 avge hållbarhetsredovisning på nivå C+. Det är bolagets

fjärde årliga hållbarhetsredovisning och den förra publicerades i mars 2011. SSC:s

hållbarhetsredovisning granskas av KPMG.

Hållbarhetsredovisningen är ett komplement till årsredovisningen och för att få en samlad

bild av bolagets verksamhet ska båda dessa dokument läsas. Av den anledningen återfinns

heller inte bolagsspecifik information i hållbarhetsredovisningen utan då hänvisas till

årsredovisningen (se GRI G3 korsreferenslista).

En arbetsgrupp med företrädare för olika organisationsdelar inom SSC har under året

arbetat med hållbarhetsredovisningen och ansvarat för framtagandet av informationen till

rapporten. Björn Ohlson (bjorn.ohlson@sscspace.com) är kontaktperson för företagets

hållbarhetsarbete.

I SSC:s hållbarhetsredovisning beskrivs de mest väsentliga miljö- och samhällsaspekterna

som bolagets verksamhet påverkar. Målgruppen för hållbarhetsredovisningen är SSC:s

intressenter, vilka primärt utgörs av svenska staten med tillhörande myndigheter, politiker,

medarbetare, fackliga organisationer, närboende till SSC:s anläggningar samt kunder och

leverantörer. Olika intressentdialoger förs i verksamheten, beroende på hur SSC påverkar

eller påverkas av respektive intressent.

SSC:s hållbarhetsredovisning 2011 omfattar verksamheten i Sverige - med anläggningarna

i Solna, Esrange och Ågesta, samt i vissa delar även de utländska dotterbolagen LSE, USN

och SSC Chile. Vilande eller avyttrade bolag omfattas ej. En sammanfattande engelsk och

svensk presentation över bolagets hållbarhetsarbete för information till anställda i hela

bolaget finns tillgänglig på intranätet.

Divisionen Space Systems med verksamhet i Solna avyttrades 30 juni 2011 och är därmed

endast i tillämpliga delar inkluderade i denna redovisning.

För kalenderåret 2011 rapporteras 13 indikatorer. Valet av indikatorer har gjorts utifrån en

bedömning av var SSC:s största påverkan på faktorer som relaterar till hållbar utveckling

finns. Relevansen i valda indikatorer har prövats genom en jämförelse mot andra

rymdteknikföretag samt mot andra statligt ägda företag.

Korsreferenslista enligt GRI:s modell återfinns som bilaga till rapporten.

3 SSC och hållbar utveckling

SSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra

intressenter genom att med lönsamhet erbjuda produkter och tjänster på den internationella

marknaden. För att av omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande

företag skall SSC i samtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och agera på en

hög etisk nivå.

Flertalet av SSC:s produkter och tjänster medverkar till en hållbar utveckling genom att

bidra till att öka samhällets miljö- och klimatkunskap.

Frågor om miljö, hälsa och säkerhet ingår som en integrerad del i SSC:s totala verksamhet.

SSC anser att störst effekt uppnås genom förebyggande åtgärder och ansluter sig till ett

synsätt som leder mot långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att hög effektivitet

2


eftersträvas i användning av energi och naturresurser, gynnande av system för återvinning

och återanvändande av material samt förebyggande och begränsande av föroreningar.

SSC strävar efter att erbjuda arbetsförhållanden som stimulerar medarbetare att vara

effektiva, ta ansvar och fortsätta att utveckla sin kompetens.

SSC skall uppfylla eller överträffa miljökrav enligt gällande lagar, förordningar och

internationella överenskommelser. SSC har fastställt ett antal policys vilka ligger till grund

för arbetet med hållbar utveckling. Ansvaret för att hållbarhetsarbetet genomförs är

gemensamt för chefer och övriga medarbetare inom SSC.

SSC definierar hållbar utveckling på följande sätt: - Hållbar utveckling är en utveckling

som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillfredsställa sina behov. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning.

Det omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt

tänkande är grunden för hållbar utveckling.

SSC:s hållbarhetsvision: - SSC skall sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling till

förmån och nytta för miljön, samhället och våra kunder.

Följande områden har identifierats som relevanta för SSC:s arbete med hållbar utveckling:

• Ekonomi

• Miljö

• Samhälle

• Kund

• Medarbetare och arbetsmiljö

• Säkerhet

4 Ekonomi

Uthålligt starkt finansiellt resultat ger SSC möjlighet att fortsätta utveckla produkter och

tjänster på den internationella marknaden. Flertalet av SSC:s produkter och tjänster bidrar

till en ökad kunskap om jorden och dess klimat.

Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter, som har sitt ursprung i

finansieringen av statlig rymdpolitik i Sverige och andra länder. Den svenska

finansieringen kanaliseras via Rymdstyrelsen. SSC erhåller dock inga statliga bidrag eller

annat finansiellt stöd från svenska staten.

5 Miljö

SSC:s miljöarbete utgår från bolagets miljöpolicy. Där framgår bland annat att SSC skall

medverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genom att

utveckla produkter och tjänster med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i all

verksamhet samt väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten.

Bolaget skall därvid arbeta aktivt för att begränsa miljöpåverkan på mark, luft, vatten och

ekosystem. Internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inom

miljöområdet respekteras.

3


Det ankommer på varje chef att visa ledarskap i miljöarbetet, att integrera arbetet i bolagets

verksamhetssystem och i affärs- och verksamhetsplaner, att där ställa upp mål för arbetet

som gör det möjligt att mäta måluppfyllelsen, och att se till att underställd personal har rätt

kompetens och utbildning inom miljöområdet för att lösa sina uppgifter.

I SSC:s verksamhet sker en viss miljöpåverkan genom råvaru- och energiförbrukning samt

genom koldioxidutsläpp.

De av SSC:s verksamheter som bedöms kunna ha störst påverkan på miljön är raket- och

ballonguppsändningar, som numera är internationella verksamheter: raketer skjuts upp

även från andra länders baser och vissa ballongflygningar sker över långa sträckor på norra

halvklotet. De raketmotorer som används innehåller ett fast bränsle i mängderna 300 –

10 000 kg beroende på rakettyp. Under förbränningsfasen omvandlas bränslet till bland

annat kväveoxider och saltsyra. En del av motorerna innehåller låga halter av asbest och

strikta rutiner följs för hanteringen. Halterna har kunnat minskas, men SSC strävar efter att

tillsammans med motortillverkaren försöka hitta ett ersättningsmaterial. För dessa motorer

har SSC importtillstånd från Kemikalieinspektionen samt Arbetsmiljöverket. Tillstånden

föreskriver krav på hantering, skyddskläder och deponi. Deponering av utbrända

motordelar sker på avsedd plats inom SSC:s anläggning med tillstånd av miljökontoret i

Kiruna. Bortforsling av raketdelar och ballongplast sker kontinuerligt inom det

nedslagsområde för raketer och ballonger som SSC förfogar över. För att underlätta

lokalisering av ”rymdskrotet” betalas hittelön till de privatpersoner som påträffar material.

Omhändertagande av ballonger som landar utanför Sveriges gränser sker i samråd med

ansvarig myndighet i respektive land. Under året har fem raketer (varav tre med två steg)

skjutits från Esrange. En SSC-ägd raketmotor har skjutits från Andöya i Norge och två från

Brasilien.

SSC:s övriga dagliga verksamhet bedrivs mestadels i kontorsmiljö, med den marginella

påverkan som medföljer detta. I verksamheten strävas efter att minska miljöbelastningen,

exempelvis genom hushållning med energi genom närvarogivare för belysning samt

energisnålare apparater och uppmaningar att stänga av datorer och skärmar efter

arbetsdagens slut. Några andra exempel är att utskrifter sker automatiskt dubbelsidigt och i

svartvitt och källsortering av avfall - på Esrange även kompostering. Rutiner för hantering

av farligt avfall har införts i Solna och speciellt anpassade utrymmen för hantering av gift

och kemikalier har byggts i återvinningsrummet, i renrum och laboratorier samt ytterligare

några platser.

SSC strävar efter att successivt minska förbrukningen av elektricitet för uppvärmningsändamål,

främst genom alternativa uppvärmningsmetoder vid Esrange där bergvärmeanläggningar

ger värme till hotellet och sedan 2011 även till ytterligare byggnader.

Energikartläggningen på Esrange som påbörjades 2009 resulterade i ett

energibesparingsprogram som pågått under 2010 och 2011 och som fortsätter. En rad

åtgärder som tidsstyrning av el, timers för motorvärmare, närvarogivare för belysning och

ersättning av äldre energikrävande utrustning har genomförts. En ny kylanläggning som

tillvaratar utomhusluftens kyla togs t ex 2010 i drift på satellitmarkstationen och under

2011 implementerades reduktion av värme och ventilation i rakethallar, ballonghus och

hotellbyggnaden under icke kampanjperioder och under längre ledigheter. Under året har

även arbete för att ersätta en äldre freon-kylanläggning med en som använder CO2

påbörjats.

4


Reglerutrustningen för kylning moderniserades vid Ågestaanläggningen, resulterande i

minskad energiförbrukning.

SSC:s direkta energianvändning utgörs av drivmedel till tjänstefordon och reservkraft och

olja för uppvärmning av raketramper. På Esrange har lastfordon bytts till miljövänligare,

bränslesnålare modell.

Vid Esrangeanläggningen och vid arbetsplatsen i Vidsel samåker huvuddelen av

personalen med buss till och från respektive arbetsplats. SSC:s globala expansion har

medfört ett förändrat resemönster med ett ökat antal tjänsteresor, framför allt nationella

och internationella flygresor. Flera företagsinterna resor undviks genom att använda

telefon-, video- eller webbaserade konferenser.

Företaget har fortsatt delta i ett nätverk för statliga bolag under ledning av Trafikverket

med syfte att utbyta erfarenheter och idéer kring miljöpåverkan av resor.

Miljöindikatorer

I området miljö har redovisade indikatorer valts med beaktande av var SSC:s verksamhet

har störst miljöpåverkan.

Total avfallsvikt

Kilogram 2011 2010

Brännbart 56 935 57 056

Återvinning 31 842 18 060

Farligt avfall 12 760 7 515

Deponi 16 085 173

Kompost 11 500

De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011

Avfall separeras fortfarande bara i mindre utsträckning i länderna där dotterbolagen verkar

Oseparerat avfall från USN och SSC Chile har ökat mängden deponi

Expansion och ombyggnader vid Esrange har likaså ökat mängden avfall

Kompost är en ny kategori fr.o.m. 2011 och avser bara Esrangeanläggningen

Siffrorna för 2011 är justerade för avyttringen av divisionen Space Systems

Förbrukning av krut

Kilogram 2011 2010

Förbrukat vid uppskjutning av sondraketer 5 226 11 227

Destruerat 0 0

Tabellen avser endast verksamhet vid moderbolagets avläggning Esrange

Under 2011 har färre större raketer sänts upp

Förbrukning av elektricitet

MWh 2011 2010

Total förbrukning av elektricitet 12 060* 12 872

* varav 2 785 MWh i dotterbolagen LSE, USN och SSC Chile

Siffrorna för 2011 är justerade för avyttringen av divisionen Space Systems

5


Förbrukning av drivmedel

Liter 2011 2010

Bensinförbrukning egna tjänstefordon 30 828 34 767

Dieselförbrukning egna tjänstefordon 56 108 57 553

Dieselförbrukning avseende reservkraft 10 435 14 511

Eldningsolja för uppvärmning* 5 037 8 010

Tabellen avser endast verksamheten i Sverige

* avser raketramper. Inköpt mängd redovisas, dock sker förbrukning över längre tid än ett år

Ändrade rutiner har minskat förbrukning av drivmedel för reservkraft

Utsläpp av växthusgaser

Ton 2011 2010

Utsläpp av koldioxid från fordon* 251 268

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med hyrbilar 74 49

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med flyg 1 397 1 493

Utsläpp av koldioxid från reservkraft & uppvärmning 41 60

Utsläpp av koldioxid från frakter 658

Tabellen avser endast verksamheten i Sverige

Frakter inkluderas fr.o.m. 2011

* Innefattar SSC-ägda fordon, körning i tjänsten med förmånsbilar samt körning i tjänsten med egna bilar

6 Samhälle

SSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra

intressenter genom att med lönsamhet erbjuda produkter och tjänster på både den

nationella och internationella marknaden.

Som ett globalt verksamt företag följer SSC de kartell- och konkurrenslagar och

förordningar som gäller i de länder där bolaget bedriver verksamhet. SSC skall av

omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande företag och ska i

samtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och hög etisk nivå. SSC ska inte medverka till

korruption.

En väsentlig del av SSC:s framgång bygger på en god relation med samhället med

ömsesidig tillit. I syfte att bibehålla den goda relationen informerar SSC kontinuerligt

politiker och andra beslutsfattare om bolaget och dess verksamhet.

SSC tar vid sina anläggningar i Sverige emot omkring fyra tusen besökare per år. Dessa är

främst företrädare för kunder och myndigheter, politiker, representanter från utländska

ambassader, studerande och allmänheten - mestadels turister. Vid besöken presenteras

svensk rymdverksamhet generellt och särskilt SSC:s verksamhetsområden. I SSC:s

särskilda intresse ligger att sprida kunskap om hur rymdverksamheten tillämpas i vardagen

och varför den är viktig för den enskilda människan och samhället.

SSC är för viktiga delar av sin verksamhet starkt beroende av att få tillgång till information

och produkter som är underkastade andra länders regler om exportkontroll. SSC är även

beroende av att uppfattas såsom lojalt mot motsvarande svenska regler för att inte försvåra

den egna exporten av varor eller tjänster. Bolaget följer i sin verksamhet såväl svenska

6


egler om exportkontroll som de åtaganden som görs gentemot utländska leverantörer och

deras myndigheter.

Företaget använder både i Sverige och vid sina anläggningar utomlands mycket

amerikansk teknologi och den goda relationen till amerikanska myndigheter när det gäller

exportregler är mycket viktig.

Markanvändning i nordligaste Sverige är en avgörande fråga för såväl lokalbefolkning som

för SSC. Årliga samrådsmöten avseende Esrangeanläggningens raketnedslagsområde hålls

med länsstyrelsen, kommunen, samebyar, turistföretag och markägare. Syftet är att

informera om pågående verksamheter på området för att på bästa sätt samordna olika

intresseområden. Företrädare för Esrangeanläggningen och samebyarna håller varandra

löpande informerade om sina verksamheter. Vid planering av raketuppskjutningar tas

hänsyn till samebyarnas åsikter för att minimera negativ påverkan på renskötseln.

Jakten efter mineraler har under de senare åren intensifierats i Norrbotten och flera företag

är intresserade av Esranges stora nedslagsområde, vilket hotar såväl raketverksamheten

som rennäringen. SSC har under 2011 samarbetat med Saarivuoma sameby när det gäller

att hålla nedslagsområdet fritt från annan näringsverksamhet än renskötsel och

uppsändning av ballonger och raketer, ett arbete som fortgår 2012. SSC hade 12 maj 2011

en annonsbilaga i tidningen Dagens Samhälle där företagets och samebyarnas intressen att

skydda nedslagsområdet framhölls. Medlemmar ur Saarivuoma sameby har anlitats för

arbete i fält under ett japanskt ballongprojekt.

Företagets markstationsverksamhet har vuxit och nya platser för anläggning av antenner

har behövts. Under året har SSC i god anda kommit överens med samebyn närmast

Esranges basområde om att kunna utöka det inhägnade området med lite under 40.000 m².

Politiskt engagemang

SSC ger inte ekonomiska bidrag till politiska partier eller enskilda politiker. SSC ger inte

direkta eller indirekta bidrag till kandidater till offentliga poster, politiska partier eller

andra politiska organisationer. Anställda på SSC får inte betald ledighet för politiska

åtaganden.

Sponsring och donationer

SSC anser att företagets viktigaste bidrag till de orter där bolaget är representerat är att

bedriva kärnverksamheten så effektivt som möjligt och enligt företagets etiska principer.

Mot bakgrund av att SSC:s verksamhet i betydande omfattning har offentliga

organisationer som kunder iakttas stor återhållsamhet med gåvor/donationer. De

begränsade donationer som görs hanteras via bolagets lokala enheter och inriktar sig på

program som stöder kultur, utbildning, sport eller andra proaktiva sociala och humanitära

program. Istället för att skicka ut julkort gavs i Sverige ett bidrag till organisationen ”Min

Stora Dag.”

Vid dotterbolaget USN:s Newport Beach-kontor ställer flera anställda sin expertis till

förfogande åt organisationen Rocket Science Tutors som hjälper elever med matematik och

teknik studier.

SSC Chile hjälper sin kommun med transporter och arbeten med anläggningsmaskiner.

7


7 Kund

SSC arbetar med utveckling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem. I

verksamheten skall SSC alltid fokusera på kundnytta och lönsamhet genom att bevara och

stärka bolagets dynamik och handlingskraft. SSC skall fortlöpande och systematiskt

förbättra samtliga delar av verksamheten samt utnyttja verksamhetsbredden för att bättre

tjäna bolagets kunder. Marknadsföring och försäljning av SSC:s produkter och tjänster

skall ske på ett affärsmässigt och hederligt sätt, baserat på kvalitet, prestanda, pris,

servicenivå och andra relevanta faktorer.

Rymdteknik ger nytta och ny kunskap, vilket bidrar till att SSC:s kunder kan arbeta för en

hållbar utveckling genom bland annat forskning om jorden och dess klimat.

SSC har under 2011 deltagit i flera konferenser och mässor där hela koncernen har

presenterats för kunder. Under året lanserades SSC:s nya varumärke för första gången på

National Space Symposium i Colorado, USA, en av företagets viktigaste evenemang. SSC

presenterar sig nu inför alla kunder på ett enhetligt och koordinerat sätt både på

utställningar och genom informationsmaterial.

Divisionen Satellite Management Services genomförde en omfattande kund- och

medarbetarundersökning för att få en bättre bild av hur verksamheten uppfattas såväl

externt som internt. Inom de områden där möjligheter till förbättringar konstaterats har

handlingsprogram startats. Förbättringsarbetet fortsätter nu under 2012 och

undersökningen planeras att repetera under 2013.

Dotterbolaget USN genomförde en kundundersökning 2010 och planerar att genomföra en

liknande enkät under innevarande år - 2012.

I SSC:s allt mer globala organisation kommer dessa förändringar att innebära ett förbättrat

informationsutbyte mellan personalen och en kvalitetssäkring av säljprocessen.

Utskick av tryckt material till kunder ersätts alltmer av användning av elektronisk media.

Produkter och tjänster

Några exempel på produkter och tjänster som SSC erbjuder:

Satellitframdrivning

Miljövänligt bränsle för satelliter och tillhörande motorer. ECAPS-systemet kan ersätta det

mycket giftiga, cancerogena och reaktiva ämnet hydrazin som idag är det mest använda

satellitbränslet. Bränslet har nu testats i rymden, ombord på PRISMA-satelliterna.

Havsövervakningssystem

Systemet används av kustbevakningsorganisationer i en ökande mängd länder världen över

t.ex. för flygburen spaning efter oljeutsläpp, övervakning av fiskevatten och gränser,

isförhållanden samt för sjöräddning.

Miniatyriserade system för satelliter

Mikroteknologi i rymdsammanhang reducerar kostnader och möjliggör avancerade små

satelliter. SSC:s dotterbolag NanoSpace arbetar bl.a. med mycket små system för

framdrivning och bränslehantering och även dessa system har nu testats i rymden, ombord

på PRISMA-satelliterna.

8


Nyttolaster för raketer

Experimentutrustning för forskning i nära tyngdlöshet för grundforskning inom olika

vetenskapliga discipliner såsom material, vätskefysik och biologi.

Raketsystem

Tekniska system för sondraketer med uppdrag att utföra atmosfärstudier kring nattlysande

moln, pärlemormoln och vattenånga eller forskning i tyngdlöshet.

Uppsändning av raketer och ballonger

Uppsändning av sondraketer och höghöjdsballonger med vetenskapliga instrument från

främst Esrange. Uppsändningarna genomförs ofta med miljövetenskapliga ändamål och i

internationellt samarbete vilket därmed ger ett globalt perspektiv.

Drift av satelliter

En världsomspännande verksamhet där SSC med dotterbolag medverkar i driften av

satelliter genom satellitkontroll, kommunikation av styrsignaler samt mottagning av

satellitdata. Satelliterna används bl.a. för kartläggning av jordbruksmarker,

skogsavverkning och ökenutbredning, för väderprognostisering, för övervakning av

polarisar, naturkatastrofer, jordens atmosfär inklusive ozonlagret och andra klimatstudier.

8 Medarbetare och arbetsmiljö

SSC:s anställda är en strategisk resurs för bolaget och dess verksamhet. SSC vill vara en

attraktiv arbetsgivare med motiverade medarbetare som har rätt kompetens för sina

arbetsuppgifter.

SSC tar avstånd från och tolererar inte någon form av diskriminering eller trakasserier.

Våld på arbetsplatsen, inklusive hot, hotfullt beteende, trakasserier, förolämpningar och

liknande tolereras givetvis inte.

Mångfalden ses som en idégenererande och välgörande tillgång. Det är en förutsättning att

personalen känner sig rättvist behandlad för att kunna och vilja prestera en bra arbetsinsats.

Detta innebär att SSC strävar efter att ge alla anställda lika möjligheter oavsett kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annat kännemärke som

skyddas av lagen. Ingen skall missgynnas på grund av kön när det gäller anställning,

arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön, arbetsledning, uppsägning

eller omplacering. Mångfaldsarbete är en viktig chefsuppgift och skall bedrivas som en

integrerad del i affärs- och verksamhetsplaner. Jämställdhet är en del av mångfaldsarbetet

och i SSC Sverige tas en jämställdhetsplan fram vart tredje år. Planen innehåller bland

annat aktiviteter för att öka antalet kvinnor bland de anställda och att eftersträva tvåkönade

arbetsgrupper.

Under året har nya chefer fått introduktion i systematiskt arbetsmiljöarbete vilket ingår i

programmet för chefsintroduktion. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete finns och

arbete pågår kontinuerligt. En handbok för det praktiska arbetsmiljöarbetet, SAM i

praktiken, har tidigare tagits fram och är under fortsatt utveckling.

9


Interna chefsutbildningar och mentorprogram har genomförts under året för att tydliggöra

chefsansvaret. Detta har även genomförts eller planeras för utländska dotterbolag.

Ytterligare chefsutbildningar planeras för kommande år.

Introduktion för nyanställda har genomförts för enskilda eller i grupper. Uppföljning av

introduktionen görs en tid efter anställningens början.

Utbildning i dotterbolagen har fokuserat på t ex teknik, arbetarskydd, olycksförebyggande

åtgärder, första hjälpen och säkerhetsregler.

SSC skall säkerställa en hälsosam arbetsmiljö och vidtar nödvändiga åtgärder för att

förhindra olycksfall och skador. Arbetsmiljöronder har utförts enligt plan. Utifrån vad som

har framkommit vid dessa och vid arbetsmiljökommittémöten anlitas skyddsingenjör och

ergonom via företagshälsovården för översyn av arbetsmiljön.

Den fysiska och psykiska hälsan är viktig för arbetstrivseln. SSC arbetar aktivt med

friskvård, bl.a. genom att erbjuda anställda regelbundna hälsoundersökningar genom

företagshälsovården. Där erbjuds även andra tjänster inom arbetsmiljö, hälsa och

rehabilitering. Årligen görs en uppföljning av resultatet från hälsokontrollerna som

företagshälsovården tar fram. Uppföljningen kan sedan leda till olika arbetsmiljöåtgärder.

Trivselbefrämjande kulturella och idrottsliga aktiviteter anordnas löpande genom

företagets fritidsföreningar. Även i dotterbolagen ordnas liknande sociala aktiviteter.

Under 2010 genomfördes en medarbetarundersökning i hela koncernen. Utifrån denna

undersökning har under 2011 arbete med olika aktiviteter genomförts. Samtliga enheter

arbetar fram fokusområden och aktiviteter utifrån resultatet av enkäten. Nästa

medarbetarundersökning genomförs under våren 2012.

SSC följer gällande lagar och kollektivavtal för anställningsvillkor och strävar efter att

upprätthålla goda relationer med de anställdas fackliga organisationer. Alla medarbetare

har frihet att organisera sig fackligt enligt gällande lagstiftning. Samtliga anställda utom

VD omfattas av kollektivavtal.

10


Indikatorer – medarbetare och arbetsmiljö

Indikatorer har valts inom de områden som anses mest relevanta för SSC och dess

intressenter: antal anställda, hälsa och arbetssäkerhet, utbildning samt mångfald och

möjligheter.

Antal anställda i koncernen vid årets slut

Antal personer 2011 2010

Tillsvidareanställda, heltid

Män 448 467

Kvinnor 134 138

Tillsvidareanställda, deltid

Män 6 6

Kvinnor 13 10

Visstidsanställda

Män 17 23

Kvinnor 4 12

Totalt 622 656

Varav i moderbolaget 342 377

I 2010 års siffror ingår divisionen Space Systems med 46 medarbetare

Chefsbefattningar i koncernen

Antal personer 2011 2010

Män 45 59

Kvinnor 14 20

Totalt 59 79

Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd

Timmar 2011 2010

Utbildningstimmar per anställd (moderbolaget) 17 18

Utbildningstimmar per anställd (utl. dotterbolag) 14

De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011

11


9 Säkerhet

Uppskjutning av sondraketer har inslag av farliga moment. SSC arbetar därför aktivt med

säkerhet och säkerhetsfrågor. SSC:s Esrangeanläggning är klassad som civilt skyddsobjekt

och tillträdeskontroll tillämpas. Vissa medarbetare vid Esrange har erhållit extra utbildning

i sjukvård i syfte att kunna hantera en eventuell krissituation. Regelbundet genomförs

övningar vid Esrangeanläggningen för att vidmakthålla förmågan att hantera verksamheten

på ett säkert och tillfredsställande sätt.

Inför raketuppskjutningar informeras allmänheten via lokala media. Informationen

annonseras som långtidsvarningar varje halvår i tidningar. Inför varje uppskjutning

publiceras förberedande meddelanden i tidningar. I samband med aktuell uppskjutning

sänds dagliga varningar ut i lokalradion. Ytterligare säkerhetsåtgärder är ljud- och

ljussignaler för dem som befinner sig i närområdet. Riktad information om kommande

uppskjutningar skickas till berörda myndigheter och intressenter.

Vid uppsändning av höghöjdsballonger används helium, vilket är säkerhetsmässigt bättre

än vätgas, som tidigare användes.

SSC:s säkerhetsarbete leds av en Chief Security Officer med det övergripande ansvaret för

säkerhet i koncernen. Årligen hålls större räddningsövningar vid Esrange.

För att säkerställa en korrekt hantering av farligt gods i Sverige i samband med förvaring,

förflyttning och transport har en tydligare ansvarsfördelning fastställts med det

övergripande ansvaret hos säkerhetschefen. Kartläggning av farligt gods och utbildningar

planeras.

Hanteringen av kemikalier i Solna är riskfylld och åtgärder har vidtagits för att förebygga

skador och förbättra arbetsmiljön. Nya rutiner har införts och all hantering med

lösningsmedel, andra kemikalier och giftiga ämnen kan nu ske i ett speciellt kemi-renrum

samt i ventilerade dragskåp och förvaringsskåp i andra utrymmen.

Vid Ågestaanläggningen, installerades skydd mot snöras ovanför portar, dörrar och

gångvägar.

Säkerhetsindikatorer

SSC mäter och rapporterar följande nyckelindikatorer med målet att minska antalet olyckor

och tillbud.

Olyckor och tillbud

2011 2010

Olyckor medförande behov av akutsjukvård och/eller

sjukfrånvaro 0 1

Olyckor med personskada 2 3

Tillbud med risk för personskada 0 0

De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011

Bägge olyckorna 2011 avser Sverige. Ingen av olyckorna var av allvarligare art

12


GRI G3 KORSREFERENSLISTA 2011

SSC:s hållbarhetsredovisning har upprättats i enlighet med GRI:s (Global Reporting Initiative) G3-riktlinjer och dess tio redovisningsprinciper.

Redovisningsprinciperna syftar till att säkerställa att information om verksamhetens hållbarhetsaspekter inkluderas

samt att kvalitén på den information som redovisas uppfyller givna kriterier.

SSC rapporterar enligt GRI:s nivå C+, vilket bestyrks av KPMG AB.

Nedan finns en korsreferenslista för de indikatorer som specificeras av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning (G3) och som har rapporterats

av SSC. I korsreferensindexet anges indikatorns namn och nummer enligt G3-riktlinjer, med hänvisning till plats där relevant information

återfinns.

Information om status, avgränsning och utelämnande redovisas under respektive indikator.

Informationen återfinns i dokument enligt följande:

HR – SSC:s hållbarhetsredovisning 2011

ÅR – SSC:s årsredovisning 2011

Förklaring till omfattning av hållbarhetsrapporteringen:

- Rapporterad

- Delvis rapporterad

- Ej rapporterad

Svenska rymdaktiebolaget Besöksadress Telefon: 08-627 62 00 www.sscspace.se

Box 4207 Solna strandväg 86 Telefax: 08-98 70 69 Org.nr: 556166-5836

171 04 Solna Styrelsens säte: Kiruna


Indikator Beskrivning Sida Omfattning Kommentar

1. Strategi och analys

1.1 Uttalande från VD om relevansen av hållbar

utveckling för organisationen och dess strategi

2. Organisationsprofil

HR 1

ÅR 13-14

2.1 Organisationens namn ÅR 1

2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna, och/eller

tjänsterna

2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden,,

dotterbolag och joint ventures

ÅR 1-4

ÅR 1-4, 6-7

2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor ÅR 1,

fottext

2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i

och namnen på de länder där viktig verksamhet

bedrivs

ÅR 2-4, 6

54 (not 37)

2.6 Ägarstruktur och företagsform ÅR 7-8

2.7 Marknader som organisationen är verksam på ÅR 1-4,

41 (not 2)

2.8 Den redovisade organisationens storlek ÅR

2.9 Väsentliga förändringar under

redovisningsperioden beträffande storlek, struktur

eller ägande

2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under

redovisningsperioden

ÅR 2, 7

Inga utmärkelser eller priser har erhållits under

redovisningsperioden.

16


3. Information om redovisningen

3.1 Redovisningsperiod för den redovisade

informationen

3.2 Datum för publicering av den senaste

redovisningen

HR 2

3.3 Redovisningscykel HR 2

3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen

och dess innehåll

3.5 Processer för definition av innehållet i

redovisningen

3.6 Redovisningens avgränsning HR 2

3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för

redovisningens omfattning och avgränsning

3.8 Princip för redovisning av joint ventures,

dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade

verksamheter och andra enheter som väsentligt kan

påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder

och/eller organisationer

3.10 Förklaring av effekten av förändringar av

information som lämnats i tidigare redovisningar,

och skälen för sådana förändringar

3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan

föregående redovisningsperiod vad gäller

avgränsning, omfattning eller mätmetoder som

använts i redovisningen

3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen

standardupplysningarna finns

HR 2 Rymdbolagets hållbarhetsredovisning för 2010. Redovisningen

publicerades i mars 2011.

Björn Ohlson, telefon 08 627 6385

HR 2-3 I arbetet med att ta fram hållbarhetsredovisningen har GRI:s

vägledning använts för att definiera innehållet samt tillhörande

principer om väsentlighet (HR2), kommunikation med intressenter

(HR3), hållbarhetssammanhang (HR3) och fullständighet (HR3).

HR 2,3

HR 2

Inga omräkningar av tidigare års siffror har skett.

Indikatorn EN1, är ny indikator för 2011. I övrigt har

avgränsningen förändrats för indikatorerna EN1, EN4, LA7 och

LA10 då tre dotterbolag har inkluderats. För indikator EN17

inkluderas frakter 2011.

17

Utgörs av denna korsreferenslista som publiceras tillsammans med

SSC:s hållbarhetsredovisning på www.sscspace.se.


4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer

4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning ÅR 7-11

4.2 Beskriv huruvida styrelseordförande också är

verkställande direktör

4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå

ange antalet medlemmar inom denna som är

oberoende och/eller inte ingår i företagsledning

4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma

med rekommendationer eller vägledning till

styrelse eller företagsledning

4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har

kontakt med

ÅR 9, 11

Enligt statens ägarpolicy skall styrelseledamöters oberoende i

förhållande till staten som ägare inte redovisas.

ÅR 10 Inga minoritetsägare i SSC finns då samtliga aktier ägs av svenska

staten. De anställdas intressen säkerställs av

arbetstagarrepresentanter i bolagets styrelse.

HR 2

4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter Mål och målområden togs fram 2008. Företagets intressenter togs i

beaktande under hela processen.

Ekonomisk påverkan

EC3 Omfattning av organisationens förmånsbestämda

åtaganden

ÅR 42

(not 7)

EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna HR 3

Miljöpåverkan

Svensk redovisningsslagstiftning tillämpas vid redovisning av

förmånsbestämda åtaganden.

EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla HR 6 Direkt energianvändning per primär energikälla redovisas i liter.

EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla HR 5 Indirekt energianvändning per primär energikälla redovisas i MWh.

Arbetsplatsen vid Vidsel redovisas ej då fastighetsägaren ansvarar

för förbrukningen av elektricitet.

EN16 Total direkta och indirekta utsläpp av

växthusgaser, i vikt

HR 6 Redovisade uppgifter omfattar endast utsläpp av koldioxid från

egna tjänstefordon, reservkraft samt uppvärmning.

Koldioxidutsläppen från elförbrukningen inkluderas ej 2011 då de,

i relation till koldioxidutsläppen från tjänsteresor, har en marginell

påverkan eftersom majoriteten av bolagets elförbrukning utgörs av

miljömärkt el

18


EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser,

i vikt

HR 6 Redovisningen omfattar utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med

hyrbil och flyg samt från och med 2011 inkluderas även utsläpp av

koldioxid från frakter.

EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod HR 5 Redovisade volymer avser SSC:s anläggningar vid Esrange, Solna

och Ågesta. Från och med 2011 inkluderas volymer från de tre

utlänska dotterbolagen LSE, USN och SSC Chile. Total avfallsvikt

redovisas i kilogram.

EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från

produkter och tjänster, samt resultat härav

Social påverkan: Anställningsförhållanden och arbetsvillkor

LA1 Total personalstyrka, uppdelad på

anställningsform och region

LA4 Procent av personalstyrkan som omfattas av

kollektivavtal

LA7 Omfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar,

förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet

arbetsrelaterade dödsolyckor

LA10 Genomsnittligt antal tränings- och

utbildningstimmar per anställd och år

LA13 Sammansättning av styrelse och ledning samt

uppdelning av andra anställda efter kön,

åldersgrupp, minoritetstillhörighet och andra

mångfaldsindikatorer

HR 8-9

HR 11,

ÅR 54

(not 37)

HR 10

HR 12

Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster

är ej kvantifierbara.

Information om anställda i dotterbolagen framgår av not 37 till

årsredovisningen.

HR 11 Redovisning sker ej per personalkategori då SSC verkar för att

samliga medarbetare skall ha samma rätt och möjligheter till

vidareutbildning och kompetensutveckling. Redovisade timmar

avser heltids- och deltidsanställda.

ÅR 9-10,

14-15

Av SSC:s anställda utgör 24% kvinnor. I koncernledning uppgår

andelen kvinnor till 40% och i ledningsgruppen uppgår andelen

kvinnor till 24%. Redovisning sker uppdelat på kön.

19

More magazines by this user
Similar magazines