ÅRSREDOVISNING 2011 - SSC

ÅRSREDOVISNING 2011 

med bolagsstyrningsrapport 

och hållbarhetsredovisning

På omslaget: Uppsändning av ett avancerat ballongburet experiment för mätning av ljudbangar 

SSC har på uppdrag av den japanska rymdorganisationen JAXA utvecklat och genomfört experimentet. 

Genom att släppa två modeller från hög höjd uppnåddes överljudsfart som framkallade ljudbangar. 

Två flygningar genomfördes i maj från Esrange Space Center.

AEI0-S498 

Svenska rymdaktiebolaget 

ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING 

FÖR ÅR 2011 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

inklusive Bolagsstyrningsrapport 

2011 års resultat 

Koncernens omsättning och resultat för år 2011 (2010): 

Försäljningsintäkter 856 MSEK (934 MSEK) 

Rörelseresultat -112 MSEK (-179 MSEK) 

Resultat före skatt -112 MSEK ( 34 MSEK) 

Resultat efter skatt -123 MSEK ( 62 MSEK) 

Svenska rymdaktiebolagets uppdrag och verksamhet 

Bolagsordningens ändamålsparagraf har följande lydelse: 

Bolaget skall bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svara för driften 

av Esrange Space Center samt utöva annan därmed förenlig verksamhet. 

Under april 2011 bytte Svenska rymdaktiebolaget marknadsföringsnamn från Rymdbolaget 

till det internationellt mer kända varumärket SSC och använder därför beteckningen SSC 

framöver. Det legala namnet Svenska rymdaktiebolaget kvarstår. 

SSC erbjuder en portfölj av produkter och tjänster som underlättar för kunderna att utnyttja 

de möjligheter som rymdtekniken erbjuder. SSC investerar i rymdverksamhet med goda 

tillväxtmöjligheter och bra avkastning. SSC fortsätter att positionera sig som ett ledande 

globalt företag inom utvalda marknadssegment med ambitionen att inom dessa vara 

nummer ett eller två på världsmarknaden. 

SSCs affärsverksamhet har under året bedrivits i moderbolaget och dotterbolag genom fyra 

operativa affärsområden efter försäljningen av divisionen Space Systems den 30 juni 2011, 

nämligen: 

Satellite Management Systems 

Science Services 

Aerospace Services 

Airborne Systems 

Solna strandväg 86, 171 04 Solna 

Faktureringsadress: Box 4207, 171 04 Solna 

Tel: 08-627 62 00, Fax: 08-98 70 69 

www.sscspace.com 

Reg.no. 556166-5836 

Styrelsens säte: Kiruna

Verksamheten inom moderbolaget och de svenska dotterbolagen bedrivs vid följande 

arbetsplatser: 

Solna strand 

Esrange Space Center 

Salmijärvi 

Vidsel 

Stockholm Teleport, Ågesta 

Uppsala Science Park 

Representationskontor öppnades 2008 i Beijing i Kina och är under etablering i Bangkok, 

Thailand. Internationellt har SSC verksamhet genom dotter- och intressebolag i Tyskland, 

Nederländerna, Spanien, Chile, USA, Kanada, Australien och Dubai. 

SSC och omvärlden 

Rymdverksamhetens kunder finns – med undantag för telekommunikationssektorn – 

fortfarande till stor del inom den offentliga/institutionella världen. Under 2011 har det varit 

fortsatta omprövningar och omprioriteringar för många länders rymdverksamheter. 

Samtidigt har omstruktureringen bland marknadens kommersiella aktörer fortsatt med hög 

förändringstakt. I Europa framstår nu Tyskland jämte Frankrike som pådrivande och med 

ambitiösa nationella mål. 

Flera av de deltagande länderna i samarbetet inom European Space Agency (ESA) har 

ekonomiska problem. ESA har därför drabbats av stor osäkerhet kring den fortsatta 

verksamheten och tvingats till betydande neddragningar av sina rymdsatsningar. För att 

möta den omfattande konsolidering som har skett i den europeiska rymdindustrin och för 

att om möjligt undvika att som beställare bli helt beroende av några få stora leverantörer 

har ESA beslutat att öka kraven på de stora huvudleverantörerna att anlita underleverantörer 

utanför den egna koncernen. Europeiska Unionen är på väg mot ökat 

engagemang inom rymdområdet och är bl a huvudman för det europeiska navigationssystemprojektet 

Galileo och för det europeiska initiativet, Global Monitoring for 

Environment and Security (GMES), som syftar till att etablera europeisk satellitkapacitet 

för jordobservation. 

Satellite Management Services 

Inom affärsområdet Satellite Management Services tillhandahålls satellitkontroll, 

markstationstjänster och teleporttjänster från anläggningar i Kiruna, Stockholm/Ågesta och 

genom dotterbolag i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Chile, Kanada, Australien och 

Dubai. 

Under den senaste tioårsperioden har antalet satelliter i bana runt jorden varit mer eller 

mindre oförändrat. Under samma tidsperiod har omsättningen inom Satellite Management 

ökat sexfalt, vilket huvudsakligen berott på att intresset från satellitägarna att anlita 

fristående operatörer (outsourcing) har ökat väsentligt. Utvecklingen mot ökad outsourcing 

bedöms fortsätta, samtidigt som prognoserna säger att antalet satelliter i bana kommer att 

öka med 47 % under nästa tioårsperiod. Bemanningstjänsterna växer stadigt med ca 10 % 

per år. 

Under årets andra kvartal tecknade USN, SSCs amerikanska dotterbolag, ett kontrakt för 

datatjänstmottagning tillsammans med norska KSAT. Två nya antenner kommer att 

etableras i USA, en i Kalifornien och en i Florida, samt en ny station i Punta Arenas i 

2

Chile. SSC har under tredje kvartalet 2011 påbörjat investeringar för dessa och antennerna 

kommer att gå i drift 2012. 

Vid Esrange Space Center har ytterligare tre antenner tagits i bruk liksom en i Kanada och 

en i Australien. Den i Australien parallellt med att det australienska bolaget togs i 

operationellt bruk. 

Marknaden för satellitstationstjänster breddas successivt med fler kunder och ökat intresse 

för att köpa dessa tjänster kommersiellt. Samtidigt pressas priserna genom ökad 

konkurrens och prismedvetenhet hos kunderna. SSCs ökade internationella närvaro har 

inneburit vidgade kundkontakter och nya affärer. 

För att förbättra erbjudandet till kunderna har SSC påbörjat uppbyggnad av ett markbaserat 

kommunikationsnät för dataöverföring med stor kapacitet. Avsikten är att knyta samman 

koncernens olika markstationer och erbjuda överföringskapacitet även till större kunder. 

Ett första avtal med en betydande kund tecknades under året. 

Science Services 

Verksamheten omfattar dels uppsändning av sondraketer och ballonger främst inom ramen 

för den internationella överenskommelsen om Esrange-Andöya Special Project (EASP), dels 

utveckling av vetenskaplig instrumentering och nyttolaster/experimentutrustning för 

sondraket- och ballongverksamheten. 

Årets projektverksamhet har varit omfattande. Fem sondraketer har för kunders räkning 

sänts upp från Esrange Space Center. Tre inom vetenskaplig forskning samt två 

studentraketer. 

Under året släpptes 22 höghöjdsballonger, några av dem med syftet att studera stratosfären 

i den arktiska regionen ur klimatförändringsperspektiv. 

Japanska JAXAs experiment med att mäta och studera ljudbangarnas signatur inför JAXAs 

vidare utveckling av ett supersoniskt flygplan utfördes med positivt utfall under maj 

månad. 

Förberedelser pågår fortsatt för att möjliggöra cirkumpolära ballongflygningar, vilket ger 

SSC möjlighet att överflyga eller landa i Ryssland med vetenskapliga ballongnyttolaster. 

Aerospace Services 

Affärsområdet omfattar den verksamhet som SSC sedan mars 2007 bedriver vid Försvarets 

Materielverks (FMV) försöksanläggning i Vidsel. 

SSCs personal svarar för driften av i huvudsak mät- och följsystem vid FMVs anläggning 

RFN i Vidsel. Under 2011 genomfördes ett flertal prov med nationella och internationella 

kunder. 

På uppdrag av FMV har SSCs personal bedrivit ett stort antal utvecklingsprojekt i syfte att 

modernisera, öka kapacitet och förbättra provsystem och andra tekniska system. 

Under 2011 övertog FMV säljansvaret i sin helhet för tjänsterna avseende North European 

Aerospace Test range (NEAT), vilket tidigare var ett samarbete mellan SSC och FMV. 

3

Airborne Systems 

Inom Airborne Systems levererar SSC flygburna system för kustbevakningsuppgifter, i 

första hand övervakning av oljeutsläpp och fiske. 

Globalt ökar intresset för havsövervakning beroende på stigande fokus på såväl miljö- och 

fiskeövervakning som sjösäkerhetsfrågor. Samtidigt efterfrågas på vissa marknader allt 

mer integrerade lednings- och övervakningssystem vilket ökar den tekniska nivån i 

efterfrågade system och gör marknadssituationen mer komplex. 

Kontrakt skrevs under 2011 med den finska gränsbevakningen om uppgradering av de 

MSS 6000 system de har ombord på sina flygplan. Uppgraderingen syftar till att ytterligare 

förbättra övervakningen av bland annat oljespill och tjuvfiske i Östersjön. 

På grund av kraftigt försenade flygplansleveranser levererades inget komplett nytt system 

under 2011, utan leveranserna är framflyttade till 2012. 

Space Systems 

Divisionen Space Systems såldes den 30 juni 2011 till det tyska rymdföretaget OHB 

Systems som då startade det svenska bolaget OHB Sweden. 

Space Systems arbetade i huvudsak mot institutionella marknader med svenska 

Rymdstyrelsen och ESA som traditionellt viktigaste uppdragsgivare. 2009 och 2010 

innebar kraftigt minskade beställningsvolymer. Mot bakgrund av den försämrade 

orderingången och bedömd övertalighet inom Space Systems såldes divisionen den 30 juni 

2011. 

Utveckling av resultat och finansiell ställning under 2011 

Koncernens intäkter för året uppgick till 855,9 MSEK, 8,4 % lägre än föregående år. 

Den minskade omsättningen härrör till största del till den avyttrade Space Systems 

Division. Divisionens andel av koncernens omsättning har inte varit så väsentlig att 

denna skulle särredovisats som en avvecklad verksamhet. De minskade intäkterna beror 

även på oregelbundenheten i koncernens projektverksamhet samt förseningar i projekt, 

vilket också återspeglas genom variationer i externa kostnader. 

Koncernens rörelseresultat är -112,0 MSEK (-178,7 MSEK). Rörelseresultatet har bl a 

belastats med planenliga avskrivningar på förvärvade i huvudsak immateriella tillgångar 

i SSC Chile och USN om totalt 18,6 MSEK (32,5 MSEK). 

Vid nyttjandevärdesberäkning har vidare framkommit nedskrivningsbehov i utländska 

dotterbolag om totalt 91,6 MSEK (41,9 MSEK), vilket belastat resultatet. Resultatet har 

påverkats positivt av upplösning av omstruktureringsreserv med 29,2 MSEK. 

Koncernens finansiella resultat uppgår till -0,1 MSEK (212,6 MSEK). I det finansiella 

resultatet ingår valutakursvinster om 1,6 MSEK. I föregående års finansiella resultat 

ingår realisationsvinster vid försäljning av aktier i SES SIRIUS AB och Spot Image 

uppgående till 229,4 MSEK. 

Koncernens resultat före skatt är -112,2 MSEK (33,9 MSEK). 

Balansomslutningen har under året minskat med 244,9 MSEK till 964,9 MSEK. Detta 

beror till största del på nedskrivningar av immateriella tillgångar samt nettoredovisning 

4

av vissa uppskjutna skattefordringar och skulder. Räntebärande skulder har ökat med 

11,1 MSEK. 

Kassaflödet uppgick under året totalt till -105,4 MSEK. Av 120,8 MSEK i investeringar 

i materiella anläggningstillgångar härrör 84,8 MSEK till investeringar i nya antenner i 

USN, SSC Australia, SSC Chile och inom Satellite Management Services svenska 

verksamhet. Av finansieringsverksamheten härrör -10,2 MSEK av kassaflödet till 

utbetald utdelning till ägaren. 

Väsentliga riskfaktorer för SSCs verksamhet 

Viktiga delar av SSCs verksamhet har till sin natur hög teknisk risknivå. Det gäller dels 

tekniska utvecklingsrisker, dels risker för misslyckanden vid t ex uppsändningar av raketer, 

satelliter, ballonger, dels också risker för att satelliter i bana av någon anledning slutar att 

fungera. Felfunktioner kan i många fall inte korrigeras efter att felet har uppstått. Dessa 

risker, som också innefattar risken för förseningar, finns i många fall inte bara i SSCs egna 

verksamhet utan också hos såväl underleverantörer som kunder. Att avtalsmässigt fullt 

skydda de egna intressena är normalt inte möjligt. 

De tekniska riskerna medför i många fall också ekonomiska/affärsmässiga risker, t ex för 

avbrutna uppdrag till följd av haverier. Förseningar vad avser nya satellitprojekt är vanligt 

förekommande och medför ofta försening av SSCs och dotterföretagens tjänsteleveranser. 

Dessa risker är endast i begränsad utsträckning försäkringsbara till rimlig kostnad. 

Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter som har sitt ursprung i 

statlig budgetfinansiering i Sverige och i andra länder. Detta innebär en affärsrisk relaterad 

till hur de offentliga rymdsatsningarna utvecklas i kundländer som bl a Sverige, Frankrike 

och USA. 

SSC har i sin affärsverksamhet exponering för valutakursändringar främst avseende euro 

och amerikanska dollar. Omfattningen varierar men euro-delen av moderbolagets 

fakturering uppgår typiskt till 30-45%. Cirka hälften av den närmaste tolvmånadsperiodens 

förväntade nettoflöden av valutor säkras normalt genom valutaterminer. Dotterbolagen i 

Tyskland och USA har såväl intäkter som kostnader i lokal valuta. Förvärvet av 

verksamhet i Chile har till stor del finansierats genom att det chilenska dotterbolaget 

upptagit lån i amerikanska dollar. Bolaget har sina huvudsakliga intäkter i denna valuta 

men en betydande andel av kostnaderna i lokal valuta. Bolaget är alltså exponerat för 

kursförändringar mellan dessa två valutor. För förvärvet av USN år 2009 har moderbolaget 

lämnat lån som delvis motsvaras av upplåning i moderbolaget. 

Inom SSC fortsatte under år 2011 arbetet med att dels etablera ett ramverk och en process 

för analys och bedömning av risker i bolagets verksamhet, dels en fördjupad inventering av 

aktuella risker. 

Forskning och utveckling 

SSC bedriver utvecklingsarbete, även efter försäljningen av Space Systems, dels inom 

ramen för de uppdrag som erhålls från bland annat Rymdstyrelsen och ESA, dels i viss 

utsträckning som affärsutveckling med egen finansiering. De sistnämnda satsningarna sker 

huvudsakligen inom dotterbolagen ECAPS och NanoSpace. Utvecklingssatsningarna har 

ännu inte lett till reguljär affärsverksamhet, varför osäkerheten om framtida ekonomiska 

fördelar kvarstår. SSC har därför inte aktiverat nedlagda utvecklingskostnader. Kostnaden 

5

för de egenfinansierade utvecklingssatsningarna uppgick under 2011 till ca 14,5 MSEK 

(2010: 19,7 MSEK). Forsknings- och utvecklingsandelen av koncernens rörelsekostnader 

utgjorde 1,5 % (1,7 %). 

Verksamhet i dotter- och intressebolag 

SSC Telecom Holding AB har under 2011 varit vilande. 

Dotterbolaget LSE Space GmbH omsatte under 2011 17,0 MEUR och hade vid årets slut 

125 anställda. Bolaget tillhandahåller konsulttjänster inom områdena satellitkontroll och 

satellitmarkstationer och har sin huvudsakliga verksamhet i Tyskland, dels i 

Oberpfaffenhofen utanför München, dels i Darmstadt. I Nederländerna driver det av LSE 

helägda nederländska konsultföretaget Aurora Technology BV verksamhet med 

30 anställda. Detta bolag bedriver konsulttjänster främst mot den europeiska 

rymdorganisationen ESA i Nederländerna och Spanien. LSEs dotterbolag, LSE Middle 

East JLT i Förenade Arabemiraten, med ca 10 anställda, driver i huvudsak 

utbildningsverksamhet i regionen. 

Dotterbolaget NanoSpace AB, med 7 anställda, bedriver, på uppdrag av ESA, EU och den 

svenska Rymdstyrelsen, utveckling av produkter för rymdmarknaden inom området 

mikroelektromekaniska system. Bolaget levererade under 2011 sin första kommersiella 

produkt. 

Dotterbolaget ECAPS AB utvecklar ett miljövänligt framdrivningssystem för rymdfarkoster. 

Bolaget har 11 anställda. Arbetet finansieras delvis genom beställningar från 

ESA och Rymdstyrelsen. Ett system med dysor med 1N dragkraft finns integrerat på 

PRISMA-satelliten och har under 2011 fortsatt testats på denna satellit med mycket goda 

resultat. Sedan år 2008 bedriver ECAPS också utvecklingsarbete för dysor med större 

dragkraft. Bolaget levererade under 2011 sin första kommersiella produkt. 

Det i Chile etablerade dotterbolaget SSC Chile SA förvärvade den 31 juli 2008 en 

satellitmarkstation belägen norr om Santiago. Verksamheten sysselsätter ca 50 personer 

och hade 2011 en årsomsättning om 4,3 MUSD. Resultatutvecklingen för det chilenska 

bolaget har, bl a p g a valutautvecklingen, inte motsvarat ställda förväntningar. Vid 

nyttjandevärdesberäkning har därför framkommit ett nedskrivningsbehov i dotterbolaget 

om motsvarande 5,1 MSEK. 

Namnskyddsbolaget NEAT AB har inte bedrivit någon verksamhet. 

SSC äger sedan den 30 april 2009 samtliga aktier i det amerikanska bolaget Universal 

Space Network, Inc. som bedriver satellitmarkstationstjänster för satelliter i USA och 

Australien. Bolaget har ca 60 anställda. Omsättningen 2011 var 14,4 MUSD 

motsvarande 93,7 MSEK. Resultatutvecklingen för det amerikanska bolaget har inte 

motsvarat ställda förväntningar. Vid nyttjandevärdesberäkning har därför framkommit 

ett nedskrivningsbehov avseende dotterbolaget om motsvarande ca 86,6 MSEK. 

Under 2009 etablerade SSC ett helägt dotterbolag i Australien, SSC Space Australia Pty 

Ltd. Bolaget blev operationellt under 2011 och ansvarar för en satellitmarkstation norr 

om Dongara i västra Australien. 

Under 2009 etablerade SSC vidare i samarbete med det kanadensiska företaget Iunctus 

Geomatics ett bolag för markstationstjänster i Kanada, Prioranet Canada Ltd. Bolaget 

ägs till 51 % av Iunctus Geomatics och till 49 % av SSC. Bolaget tillhandahåller 

6

infrastrukturtjänster för SSC och andra kunder med behov av antennkapacitet i 

nordligaste Nordamerika. En ny antenn togs i bruk under 2011. 

BOLAGSSTYRNING 

Ägare 

Samtliga aktier i Svenska rymdaktiebolaget (SSC) ägs av svenska staten. Förvaltningsansvaret 

för aktierna flyttades den 1 januari 2011 från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. 

Allmänna riktlinjer för de statligt ägda bolagen 

Näringsdepartementet har inom ramen för sitt uppdrag att förvalta ägandet i de statliga 

bolagen utvecklat och sammanställt ”Statens ägarpolicy”, vars senaste utgåva återges i 

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande år 2010. 

Ägarpolicyn innefattar i vissa delar ställningstaganden i förhållande till Svensk kod för 

bolagsstyrning. Enligt statens ägarpolicy skall företag med statligt ägande ansluta sig till 

det regelverk som finns i ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Senaste version av koden 

trädde i kraft den 1 februari 2010. Texten finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. 

SSC följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i 

företag med statligt ägande och dess riktlinjer för extern ekonomisk rapportering i statligt 

ägda företag. 

Riktlinjerna om anställningsvillkor innebär bland annat att ersättningar till ledande 

befattningshavare skall redovisas i årsredovisningen på motsvarande sätt som i noterade 

företag. 

Svensk kod för bolagsstyrning innebär bland annat att styrelsen skall upprätta en bolagsstyrningsrapport. 

SSC har valt att fr o m verksamhetsåret 2010 integrera bolagsstyrningsrapporten 

i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Bolaget tillämpar koden i alla punkter 

förutom i de fall statens ägarpolicy skiljer sig från koden och då tillämpar bolaget vad som 

följer av statens ägarpolicy. 

SSCs uppgifter 

Bolagsordningen anger att SSC skall bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, 

svara för driften av Esrange Space Center samt utöva annan därmed förenlig verksamhet. 

Följande riksdagsbeslut ligger till grund för bolagets verksamhet: 

• Beslut med anledning av regeringens proposition 1972:48 angående 

rymdverksamhet (bet 1972:NU:37, rskr 1972:216), samt 

• Beslut med anledning av regeringens proposition 1985/86:127 om riktlinjer för 

industripolitiken på rymdområdet, m m (bet 1985/86:NU21, rskr 1985/86:305). 

Regeringen har vid årsstämman 2011 angivit följande finansiella mål för SSC: 

• Bolaget bör uthålligt avkasta 10 % på justerat eget kapital; 

• Bolaget bör långsiktigt dela ut 30-50 % av årsvinsten. 

Avseende måluppfyllelse se sidan 16. 

7

Bolagsstämma 

Bolagsstämman är det forum där bolagets ägare utövar sitt inflytande och beslutanderätt 

över bolagets verksamhet. Riksdagsledamot har enligt bolagsordningen rätt att närvara vid 

bolagsstämman och i anslutning till denna ställa frågor. 

Årsstämma hölls den 29 april 2011 i Solna. Vid stämman beslöts bland annat om ansvarsfrihet 

för bolagets styrelse och verkställande direktör för räkenskapsåret 2010 samt om val 

av styrelseledamöter. 

Vid årsstämman utsågs sju ordinarie styrelseledamöter. Hans Karlander utsågs till 

styrelsens ordförande. Stämman beslöt också om ändrad bolagsordning för Svenska 

rymdaktiebolaget. Bolagsordningen anger att styrelsen skall ha sex till åtta av 

bolagsstämman valda styrelseledamöter. Aktiebolagslagens föreskrifter gäller utan 

ytterligare tillägg i fråga om ändring av bolagsordningen. 

SSCs styrelse 

Nomineringsprocessen till styrelsen sker enligt de principer som beskrivs i ”Statens 

ägarpolicy”. 

Utöver de av bolagsstämman utsedda ledamöterna utser de lokala arbetstagarorganisationerna 

inom bolaget två ordinarie ledamöter och två suppleanter. 

Styrelseledamöter 

Namn, mandattid Personlig bakgrund Andra uppdrag år 2011 

Hans Karlander, 

ordförande sedan årsstämman 

2011 

Carl-Johan Blomberg, 

ledamot sedan 2007 

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, 


Född 1953. Civilekonom. 

Verksam i företaget Karnell. 


Senior Vice President & CFO, 

Orexo AB. Tidigare verksam inom 

Micronic Mydata, Pharmacia, 

Procordia, Alfa-Laval. 

Född 1954. Civilingenjör. 

Verksam i familjebolaget Fräjdin & 

Hellqvist AB. 

Tidigare verksam inom bl a Volvo 

Personvagnar och Svenskt 

Näringsliv. 

8 

Styrelseordförande i Borgviks 

Bruk AB och i Karnell. 

Styrelseledamot i bl a Struktur 

Nordic Office AB, Kasthall 

Group AB, Iris Group AB, Nordic 

Vehicle Conversion AB, Silva 

Group AB, KGH Group AB, 

North Trade AB samt i Prins 

Eugens Waldemarsudde, 

Kulturfonden Sverige Finland 

och Finlandsinstitutet 

Pfizer Pension Trust Sweden, 

Alfa Lavals pensionsstiftelse. 

Styrelseordförande i Kongsberg 

Automotive ASA, SinterCast AB 

och Stiftelsen för strategisk 

forskning. 

Styrelseledamot i Castellum AB, 

Datarespons ASA e-man AB, 

Fouriertransform AB, Stockholm 

Environment Institute och 

Tällberg Foundation.

Namn, mandattid Personlig bakgrund Andra uppdrag år 2011 

Hanna Lagercrantz, 


Lars Leijonborg, 


Per-Erik Mohlin, 


Fredrik Wilhelmsson, 


Aurélie Domargård, 

suppleant för arbetstagarledamot 

sedan årsstämman 

2011 

Maria Hjerpe, 

Arbetstagarledamot sedan 

2010, suppleant för 

arbetstagarledamot 2008-2010 

Lennart Jonasson, 

suppleant för arbetstagarledamot 

sedan 2002 

Britt-Marie Åslund, 

arbetstagarledamot sedan 

2008 

Född 1970. Civilekonom, M Phil. 

Departementssekreterare vid 

Finansdepartementet. 

Tidigare anställningar vid SG 

Warburg, UBS och SEB. 

Född 1949. Socionom. 

Verksam inom Diplomat Communications. 

Tidigare riksdagsledamot, 

partiledare och utbildningsminister. 


Tidigare anställningar inom Asea 

och Volvo-koncernen. 

Född 1963. Civilingenjör, MBA. 

Verksam inom Wilhelmsson 

Management AB. Tidigare bl a inom 

Bain & Co. 


Anställd i SSC sedan 2007. 





Född 1967. Kvalitetssamordnare. 


Styrelseledamot i LKAB och 

SBAB. 

Styrelseordförande i 

Utbildningsradion samt 

Mittmedia Förvaltnings AB. 

Ordförande i Onsala 

Rymdobservatorium och i 

SwedNanoTech. 

9 

Styrelseordförande i Almi Invest, 

Scandinova och Quadpak AB. 

Styrelseledamot i SEB Fonder 

AB. 

Styrelsesuppleant i Serrulata AB 

Ingen styrelseledamot eller närstående till ledamot äger aktier eller andra finansiella 

instrument i bolaget. 

Av bolagsstämman beslutade styrelsearvoden framgår av not 7 till årsredovisningen. 

Styrelsens arbete 

Styrelsens arbete bedrivs i enlighet med en fastställd arbetsordning som bland annat 

reglerar sammanträdesfrekvens, huvudpunkter vid ordinarie sammanträden samt 

ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör.

Styrelsen har under 2011 hållit sju ordinarie och tre extra sammanträden, varvid styrelsens 

ledamöter har deltagit enligt följande: 

Olof Rydh 

(styrelseordförande 

till årsstämman 

2011) 

Hans Karlander 

(styrelseordförande 

sedan årsstämman 

2011) 

Carl-Johan 

Blomberg 

Ulla-Britt Fräjdin- 

Hellqvist 

Hanna 

Lagercrantz 

Nr 213 

15 feb 

ord 

X 

Nr 214 

29 apr 

ord 

Nr 215 

20 maj 

extra 

Nr 216 

28 jun 

ord 

Nr 217 

25 aug 

ord 

Nr 218 

21 sep 

ord 

Nr 219 

5 okt 

extra 

Nr 220 

8 nov 

ord 

Nr 221 

16 dec 

extra 

Nr 222 

20 dec 

ord 

X X X X X X X X X 

X X X X X X X X X X 

X X X X X X X X - X 

- X X X X X X X - X 

Lars Leijonborg X X X X X X X X X X 

Per-Erik Mohlin X X X X X X X X - X 

Fredrik 

Wilhelmsson 

Christer 

Colliander (avgick i 

samband med 

årsstämman 2011) 

Aurélie 

Domargård 

(suppleant sedan 

årsstämman 2011) 

X X X X X X X X X X 

- 

X X X X X X X X X 

Maria Hjerpe X X X X X X X X X X 

Lennart Jonasson X X X X X X X X X X 

Britt-Marie Åslund X X X X X X X X X X 

Vid de styrelsesammanträden som hållits under året har styrelsen, förutom redovisning av 

utvecklingen för bolagets verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt strategi- och 

strukturfrågor, finansiell rapportering och affärsutveckling liksom andra frågor som enligt 

beslutsordningen skall behandlas av styrelsen. 

Vid behandlingen av årsbokslut deltar bolagets revisor. 

Sekreterare i styrelsen är bolagets jurist. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i 

styrelsens sammanträden som föredragande. 

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott som sedan april 2011 består av Carl-Johan 

Blomberg (ordförande), Hans Karlander, Hanna Lagercrantz och Lennart Jonasson. 

Utskottet skall bl a upprätthålla och effektivisera styrelsens kontakt med SSCs revisorer 

samt övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet har under året hållit 

fem sammanträden. Vid tre av dessa deltog bolagets revisorer. Utskottsledamöternas 

närvaro vid sammanträdena framgår av följande tabell: 

10

2011:1 

11 febr 


28 juni 


23 aug 


7 nov 


12 dec 

Carl-Johan Blomberg X X X X X 

Olof Rydh 

avgick april 2011 

Hans Karlander 

tillträdde april 2011 

X 

X X X X 

Hanna Lagercrantz X X X X X 

Christer Colliander 

avgick april 2011 

Lennart Jonasson 

tillträdde april 2011 

Verkställande direktör 

- 

X X X X 

Verkställande direktör i SSC är civilingenjör Lars Persson, född 1956. Lars Persson har 

uppdrag som styrelseledamot i familjeföretaget Turn to Törn AB. Varken Persson eller 

någon honom närstående innehar aktier eller andra finansiella instrument i SSC, inte heller 

aktier eller delägande i företag som SSC har betydande affärsförbindelse med. 

För verkställande direktörens arbete har styrelsen fastställt en instruktion. I styrelsens 

arbetsordning regleras därutöver särskilt vilka frågor som skall beslutas av bolagets 

styrelse respektive av verkställande direktören. 

Under hösten rekryterades Stefan Gardefjord som ny verkställande direktör för SSC och 

tillträder den 1 maj 2012. Lars Persson kvarstår som verkställande direktör fram till dess. 

Revisorer 

Val av revisorer beslutas av ägaren på årsstämman. Vid årsstämman 2011 utsågs som 

revisor KPMG AB, med Stefan Holmström som huvudansvarig revisor, för tiden intill 

slutet av årsstämman år 2012. 

Delårsrapporten per den 30 september 2011 har översiktligt granskats av revisorn. 

Bolagets revisionskostnader och kostnader för konsultuppdrag till revisionsbyrån framgår 

av not 4 till årsredovisningen. 

Ersättningsprinciper 

SSC följer de av regeringen fastställda riktlinjerna för ersättningar till ledande 

befattningshavare i de statligt ägda företagen. 

SSC redovisar enligt regeringens riktlinjer ersättningar till bolagets ledande befattningshavare 

i not 7 till årsredovisningen. 

SSCs organisation och arbetssätt 

SSCs organisation omfattar fyra operativa affärsområden och ett antal gemensamma 

lednings-/stabsfunktioner. Verksamheten inom moderbolaget och de svenska dotterbolagen 

bedrivs vid följande arbetsplatser: 

11

• Solna strand 

• Esrange Space Center 

• Salmijärvi 

• Vidsel 

• Stockholm Teleport, Ågesta 

• Uppsala Science Park 

SSC har vidare ett representationskontor i Beijing i Kina. Etablering pågår av ett 

försäljningskontor i Bangkok, Thailand. 

Moderbolagets verksamhetssystem är certifierat enligt den internationella standarden 

ISO 9001:2008. Huvuddelen av den dokumentation som rör verksamhets- och processstyrning 

finns tillgänglig på bolagets intranät. SSC är också certifierat av Tullverket som 

Authorized Economic Operator enligt för den europeiska unionen gemensamma regler. För 

frågor om handel med strategiska produkter har SSCs handläggare med certifikat från 

Exportkontrollföreningen. 

SSC avger också för 2011 en hållbarhetsredovisning enligt riktlinjer framtagna inom 

Global Reporting Initiative (GRI). Rapporten granskas av KPMG. 

Dotter- och intressebolag 

SSC har följande dotter- och intressebolag (≥ 20 % av aktier och röster): 

Bolag Ägarandel Verksamhet 

SSC Telecom Holding AB 100 % Har förvaltat SSCs numera avyttrade innehav av aktier i SES 

SIRIUS AB. Bolaget bedriver ingen annan verksamhet. 

LSE Space GmbH 100 % Konsultföretag i Tyskland, drift av satellitsystem. 

Aurora Technology B.V. 100 % Konsultföretag med verksamhet i Nederländerna och Spanien, 

dotterbolag till LSE Space GmbH. 

LSE Space Middle East JLT 100 % Dotterbolag till LSE Space GmbH. 

NanoSpace AB 100 % Utveckling av mikromekaniska system för rymdtillämpningar. 

ECAPS AB 100 % Utveckling av miljövänliga framdrivningssystem för 

rymdfarkoster. 

NEAT AB 100 % ”Namnskyddsbolag”, bedriver ingen verksamhet. 

SSC Chile SA 100 % Markstationstjänster för satelliter, Santiago, Chile. 

SSC International AB 100 % Äger tre aktier i SSC Chile SA; bedriver för närvarande ingen 

annan verksamhet. 

Apriora Holding 

(Cypern) 

Universal Space Network, Inc. 

(USA) 

100 % ”Namnskyddsbolag” för varumärket PrioraNet; ingen annan 

verksamhet. 50% ägs via SSCs helägda dotterbolag USN. 

100 % Markstationstjänster för satelliter, verksamt i USA och 

Australien. 

SSC Space Australia Pty Ltd 100 % Markstationstjänster för satelliter, Australien. 

Prioranet Canada Ltd 49 % Markstationstjänster för satelliter, Kanada. 

12

Under 2011 avyttrades SSCs aktieinnehav i Spaceport Sweden AB samt likviderades OS2 

Orbital Satellite Services International AB. 

Styrelserna i dotterbolagen består i huvudsak av ledande befattningshavare i moderbolaget. 

I det amerikanska dotterbolaget Universal Space Network, Inc. finns enligt avtal med 

amerikansk myndighet tre fristående styrelseledamöter som är amerikanska medborgare. I 

styrelsen ingår vidare två personer ur SSCs ledning. Styrelsearvoden betalas inte till 

ledamöter som har sin anställning inom SSC. 

Koncernledning och ledningsgrupp 

SSCs koncernledning utgörs av följande personer: 

• Verkställande direktören Lars Persson. Stefan Gardefjord tillträder som 

verkställande direktör från 1 maj 2012. 

• Ekonomi- och finansdirektören. För närvarande tillsatt med interimslösning 

• Informationsdirektören Anna Rathsman 

• Personaldirektören Christina Cyon 

I moderbolagets ledningsgrupp ingår därutöver följande: 

• Chefen för Satellite Management Systems Leif Österbo 

• Chefen för Science Services Lennart Poromaa 

• Chefen för Airborne Systems Olov Fäst 

• IT-chefen Thomas Niemi 

• Säkerhetschefen Jonny Järnmark 

Etik och miljöfrågor 

SSCs etiska grundvärden har sammanfattats i en av styrelsen antagen etikpolicy. SSC 

strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra intressenter 

genom att med lönsamhet erbjuda varor och tjänster på den internationella marknaden. För 

att av omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande företag skall 

SSC upprätthålla hög kvalitet och etisk nivå. SSC skall inte använda metoder som snedvrider 

marknaderna och hindrar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. SSC 

medverkar inte till korruption och mutor. 

SSCs miljöpolicy har följande huvudpunkter: 

SSC tillhandahåller ett flertal produkter och tjänster som minskar miljöbelastningen och 

som bidrar till samhällets miljö- och klimatkunskap. Samtidigt innebär bolagets verksamhet 

naturligen viss miljöpåverkan, vissa miljörisker samt råvaru- och energiförbrukning. 

SSC vill medverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genom 

att utveckla produkter och tjänster med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i all 

verksamhet och väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten. 

SSC respekterar internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inom 

miljöområdet. SSC vill begränsa de negativa effekterna av transporter och optimera råvaru- 

och energianvändningen i verksamheten. Vid egenutveckling och upphandling av varor 

och tjänster vägs miljöaspekter in vid valet av systemlösningar och leverantörer. 

13

I det dagliga arbetet strävar bolaget efter att minska miljöbelastningen, t ex genom att 

hushålla med energi och råvaror, genom att källsortera avfall och genom att undvika resor 

när dessa utan större olägenhet kan ersättas av telefon- eller videokonferenser. En översyn 

av koncernbolagens videokonferenssystem pågår med syfte att höja kvalitet och tillgänglighet. 

SSC bedriver inte någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 

miljöbalken. 

Mångfalds- och jämställdhetsarbete 

Inom SSC innebär mångfald att alla har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter 

inom alla områden oavsett individuella olikheter. En ny mångfaldspolicy är framtagen och 

med den som utgångspunkt bedrivs mångfaldsarbete i hela koncernen. Lokala handlingsplaner 

med konkreta mål och aktiviteter tas sedan fram inom respektive bolag eftersom 

förutsättningar och behov kan skilja sig åt mellan bolag och länder. 

Jämställdhet är en del av mångfaldsarbetet och i Sverige tas en jämställdhetsplan fram vart 

tredje år. SSCs jämställdhetspolicy innebär att kvinnors och mäns kompetens skall 

tillvaratas och utvecklas på lika villkor i syfte att uppnå bättre resursutnyttjande, ökad 

effektivitet och stärkt konkurrenskraft. Ingen skall missgynnas på grund av kön när det 

gäller anställning, arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön, 

arbetsledning, uppsägning eller omplacering. Bolagets jämställdhetsplan innehåller 

konkreta mål för ökad jämställdhet på kort och lång sikt samt aktiviteter för att nå dessa 

mål. Planen syftar till att verka för lika villkor för kvinnor och män, skapa förutsättningar 

för en jämnare könsfördelning samt öka kunskapen om jämställdhetsfrågor genom t ex 

föreläsningar och andra utbildningsinsatser. Bolagets rekryteringspolicy har utformats 

specifikt för att stödja jämställdhetsarbetet och bolaget bedriver ett löpande arbete för att 

öka andelen kvinnor på ledande befattningar i bolaget. Jämställdhetsarbetet är en viktig 

chefsuppgift och bedrivs som en integrerad del i verksamheten. 

Hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning 

Enligt regeringens direktiv avger SSC fr o m verksamhetsåret 2008 en särskild Hållbarhetsredovisning 

enligt riktlinjer som tagits fram inom Global Reporting Initiative. 

Presentation av bolagets hållbarhetsarbete har tagits fram för genomgång med samtliga 

medarbetare i koncernen. 

Kvalitetsfrågor, verksamhetssystem 

Moderbolagets verksamhetssystem är certifierat enligt den internationella standarden 

ISO 9001:2008. Huvuddelen av den dokumentation som rör verksamhets- och processstyrning 

finns tillgänglig på bolagets intranät. Varje enhet i SSC ansvarar för kvaliteten hos 

sina produkter samt för ständiga förbättringar av sina processer. Enheternas kvalitetssamordnare 

ansvarar för att förvalta och utveckla processerna i verksamhetssystemet inom 

sin enhet. För den gemensamma förbättringsverksamheten i företaget utses interna 

kvalitetsrevisorer/förbättringsledare inom enheterna på förslag från SSCs kvalitetschef. 

SSC är också certifierat av Tullverket som Authorized Economic Operator enligt för den 

europeiska unionen gemensamma regler. För frågor om handel med strategiska produkter 

har SSC handläggare med certifikat från Exportkontrollföreningen. 

14

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 

Kontrollmiljö 

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av 

kontrollmiljön. SSCs kontrollmiljö definieras av tillämpad organisation, beslutsvägar, 

befogenheter och ansvar som dokumenterats i styrande dokument, bl a affärsplaner, 

budgetar, attest- och befogenhetsregler, redovisnings- och rapportinstruktioner. 

Verksamheten inom SSC bedrivs traditionellt på en värdegrund där följsamhet mot 

gällande lagstiftning och regler, internt och externt, är en viktig ledstjärna. En etikpolicy 

har fastställts av styrelsen. 

Riskbedömning 

Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen har identifierat de 

resultaträknings- respektive balansräkningsposter där hög risk föreligger samt till vilka 

processer dessa poster relaterar. De risker som identifierats beror huvudsakligen på högt 

balansvärde, antal transaktioner samt komplexiteten i vissa beräkningar. Riskbedömningen 

har resulterat i en översyn av beskrivningen av aktuella processer och de kontroller som är 

inbyggda i dessa. 

Kontrollaktiviteter 

SSCs operativa verksamhet bedrivs inom fyra affärsenheter. Varje affärsenhet har en egen 

controllerfunktion som svarar för bland annat ekonomisk planering och uppföljning. 

Vid arbetsplatsen Esrange Space Center tillämpas med goda erfarenheter ett formaliserat 

avvikelserapporteringssystem som omfattar såväl den tekniska som den administrativa 

verksamheten. 

SSC har inte någon särskild granskningsfunktion i form av internrevision. Bolagets storlek 

motiverar enligt styrelsens bedömning inte att en sådan funktion inrättas. 

Tjänstemän från moderbolaget ingår i alla dotterbolags styrelser. För dotterbolagen i 

Sverige tillämpas fullständig revision som genomförs av moderbolagets revisorer. I de 

utländska dotterbolagen tillämpas antingen fullständig revision eller översiktlig granskning 

genom lokal revisionsbyrå. De större dotterbolagen har kvalificerade ekonomiansvariga 

tjänstemän. Den ekonomiska rapporteringen följs därutöver noga av moderbolagets 

controllerfunktion. 

Information och kommunikation 

Den interna kommunikationen sker genom SSCs intranät, e-post och arbetsplatsträffar. 

Huvuddelen av styrande dokument och processbeskrivningar finns tillgängliga för all 

personal på bolagets intranät. 

SSCs informations- och kommunikationsvägar för den finansiella rapporteringen bedöms 

vara ändamålsenliga och kända, vilket möjliggör rapportering och återkoppling från 

verksamheten till styrelse och ledning. Den externa finansiella ekonomiska rapporteringen 

produceras av ekonomistaben. Styrelsen godkänner rapporterna. Bokslut/årsredovisning 

samt halvårsrapport undertecknas av styrelsen. Övriga kvartalsrapporter avges av VD på 

uppdrag av styrelsen. 

15

Uppföljning 

I enlighet med gällande verksamhetssystem sker regelbundna ”ledningens genomgångar” 

där uppföljning och utvärdering av efterlevnaden av processer och policies genomförs. 

Styrelse och ledning erhåller månadsvisa ekonomiska rapporter och bokslut samt 

kvartalsvis aktuell ekonomisk prognos. Vid varje ordinarie styrelsesammanträde lämnas en 

omfattande verksamhetsrapportering. 

Femårsöversikt för koncernen 

(kSEK) 

2011 2010 2009 2008 2007 

Försäljningsintäkter 855 877 934 136 994 222 669 164 550 929 

Rörelseresultat före av- och 

nedskrivningar 43 624 -59 331 83 225 27 713 28 449 

Av- och nedskrivningar 155 638 119 341 69 551 36 575 27 328 

Rörelseresultat -112 014 -178 672 13 674 -8 862 1 121 

Finansiellt netto -141 212 616 -28 579 160 871 10 679 

Resultat före skatt -112 155 33 944 -14 905 152 009 11 800 

Skatt -10 350 28 114 -8 523 -8 606 -3 709 

Nettoresultat -122 505 62 058 -23 428 143 403 8 091 

Eget kapital 436 457 574 828 527 532 544 336 393 545 

Nettoinvesteringar 116 891 -209 097 398 934 -128 758 16 477 

Soliditet 45,2% 47,5% 46,8% 59,9% 66,4% 

Avkastning på eget kapital neg 11,3% neg 30,6% 2,1% 

Avkastningsmål och utdelningspolicy 

Ägaren har angivit att SSC uthålligt bör nå 10 % avkastning på justerat eget kapital. 

Koncernens resultat för 2011 gav negativ avkastning på eget kapital, att jämföra med 

11,3 % under 2010. För 10-års perioden 2002-2011 uppgår den genomsnittliga 

avkastningen på eget kapital till 4,5 %. 

Enligt av bolagsstämman beslutad utdelningspolicy skall bolaget normalt lämna utdelning 

med 30-50 % av årsresultatet. Vid bestämmande av utdelningens storlek skall hänsyn tas 

till bolagets aktuella kapitalstruktur och kapitalbehov. 

Ersättning till ledande befattningshavare 

Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag 

med statligt ägande skall styrelsen vid årsstämman dels föreslå riktlinjer för ersättningar till 

ledande befattningshavare, dels redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller 

inte. 

16

Styrelsen lämnar sin redovisning avseende följsamhet till riktlinjerna under 2011 i separat 

handling till årsstämman. Uppgifter om under året betalda ersättningar framgår av not 7 till 

årsredovisningen. 

Styrelsen föreslår att vid föregående årsstämma beslutade riktlinjer för ersättningar till 

ledande befattningshavare skall äga fortsatt tillämpning. 

Perspektiv för kommande år 

SSC fortsätter sin satsning och expansion inom området Satellite Management Services. 

Gjorda och planerade investeringar i framför allt utökad kapacitet och strategiskt placerade 

antennanläggningar positionerar bolaget väl för nya affärer och successiv utveckling av ett 

allt bredare och attraktivare globalt erbjudande till såväl befintliga som nya kunder. 

Marknadsorienteringen intensifieras och inom bolaget fokuseras en fördjupad integration 

mellan olika verksamheter och länder för att på så sätt bättre använda bolagets samlade 

kompetens, skapa kostnadssynergier och därmed ett konkurrenskraftigare kunderbjudande. 

Under året påbörjas också ett omfattande arbete med att modernisera och utveckla Esrange 

Space Center och Science Services för att både förstärka den befintliga verksamheten och 

utvärdera förutsättningarna att erbjuda ett utökat tillträde till rymden för såväl 

rymdorganisationer som företag och andra kommersiella aktörer. 

NanoSpace är inne i en intensiv utvecklingsfas och efter drygt tio års utveckling närmar sig 

ECAPS en kommersialisering. Under året kommer olika scenarier och handlingsalternativ 

att utvärderas för projekten som båda bedöms ha en långsiktigt stor strategisk betydelse för 

SSC. 

Inom Airborne och Aerospace Services, som båda är väletablerade på sina respektive 

marknader, kommer tjänsteutbudet att breddas och säljinsatserna att förstärkas. 

För att bättre ta tillvara på SSCs potential att fortsätta växa globalt och samtidigt förbättra 

lönsamheten kommer även organisation, ledning och styrning att genomlysas och 

förbättras. 

Kommunikationsarbetet skall också utvecklas för att positionera SSC som Sveriges största 

och ledande rymdföretag och därmed också utgöra ett starkt stöd för den framtida affärsutvecklingen. 

2011 års resultat samt förslag till vinstdisposition 

Koncernens resultat för år 2011 är en förlust om 122,5 MSEK. 

Moderbolagets resultat för 2011 uppgår till -121 833 kSEK. I resultatet ingår 1 619 kSEK 

som utgör utdelning från dotterbolag. Till bolagsstämmans förfogande stående vinst utgör 

345 884 kSEK. 

17

Förslag till vinstdisposition i moderbolaget 

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp (kronor): 

Fond för verkligt värde -2 791 524 

Balanserat resultat 470 508 719 

Årets resultat -121 833 527 

Summa 345 883 668 

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt 

följande: 

Balanseras i ny räkning 345 883 668 

varav till fond för verkligt värde -2 791 524 

Summa 345 883 668 

18

Svenska rymdaktiebolaget Årsredovisning 2011 19 

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 

(kSEK) 

Not 2011 2010 

Intäkter 2,3 855 877 934 136 

Råvaror och förnödenheter -30 646 -49 541 

Övriga externa kostnader 4,5,6 -360 293 -364 626 

Personalkostnader 7, 37 -461 121 -473 569 

Förändring av omstrukturerings- och förlustreserv 39 29 190 -110 369 

Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 -155 638 -119 341 

Övriga rörelseintäkter 8 25 976 30 877 

Övriga rörelsekostnader 9 -15 359 -26 239 

Rörelseresultat -112 014 -178 672 

Resultat från andelar i intresseföretag 10 68 652 

Finansiella intäkter 11 4 335 230 665 

Finansiella kostnader 12 -4 544 -18 701 

Resultat före skatt -112 155 33 944 

Skatt 13 -10 350 28 114 

Årets resultat -122 505 62 058 

Övrigt totalresultat 26 

Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av 

utländska verksamheter -6 512 -6 753 

Kassaflödessäkringar inklusive skatteeffekt -2 939 993 

Valutakursdifferens på monetär post 

klassificerad som utvidgad investering 3 758 -8 190 

Årets övrigt totalresultat -5 693 -13 950 

Årets summa totalresultat -128 198 48 108 

Årets resultat hänförligt till: 

- moderbolagets aktieägare -122 505 62 058 

- Innehav utan bestämmande inflytande - - 

-122 505 62 058 

Årets summa totalresultat hänförligt till: 

- moderbolagets aktieägare -128 198 48 108 

- Innehav utan bestämmande inflytande - - 

-128 198 48 108 

Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 28 -7 539 3 819


RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN 

PER 31 DECEMBER 

(kSEK) 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 


Immateriella anläggningstillgångar 17 51 702 162 081 

Materiella anläggningstillgångar 16 434 161 364 220 

Innehav i intresseföretag 19 720 697 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 0 0 

Långfristiga fordringar 22 2 503 3 335 

Uppskjutna skattefordringar 14 9 911 98 406 

Omsättningstillgångar 

498 997 628 739 

Varulager 20 6 524 4 859 

Skattefordran 14 688 8 048 

Kundfordringar 21 124 326 154 530 

Fordringar hos intresseföretag 3 679 4 458 

Övriga fordringar 23 36 560 37 888 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 59 175 49 415 

Likvida medel 25 220 986 321 854 

465 938 581 052 

Summa tillgångar 964 935 1 209 791


RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN 

PER 31 DECEMBER 

(kSEK) 

EGET KAPITAL 

Kapital och reserver hänförliga till moderbolagets aktieägare 


Aktiekapital 27 32 500 32 500 

Reserver 26, 35 -10 404 -4 711 

Balanserat resultat inklusive årets resultat 414 361 547 039 

436 457 574 828 

Innehav utan bestämmande inflytande - - 

Summa eget kapital 436 457 574 828 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

Långfristiga räntebärande skulder 38 128 128 134 690 

Övriga långfristiga skulder 5 760 7 795 

Avsättningar 39 37 628 46 900 

Uppskjutna skatteskulder 14 1 228 86 612 

172 744 275 997 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga räntebärande skulder 38 41 399 23 689 

Förskott från kunder 152 241 146 605 

Leverantörsskulder 45 003 26 238 

Skulder till intressebolag 0 100 

Skatteskulder 2 262 1 226 

Övriga skulder 30 19 918 18 388 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 70 916 79 041 


355 734 358 966 

Summa skulder 528 478 634 963 

Summa eget kapital och skulder 964 935 1 209 791 

Upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser återfinns i not 25.


RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN 

(kSEK) 

Not 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 

Balanserad 

Reserver 

vinst inkl 

Aktie- Omräknings- Säkrings- årets Summa 

kapital reserv reserv resultat eget kapital 

Ingående balans 1 januari 2010 32 500 5 652 3 587 485 793 527 532 

Årets resultat 62 058 62 058 

Årets övrigt totalresultat 26 -14 943 993 - -13 950 

Årets totalresultat -14 943 993 62 058 48 108 

Utdelning avseende 2009 -813 -813 

Utgående balans 31 december 2010 32 500 -9 291 4 580 547 039 574 828 

Ingående balans 1 januari 2011 32 500 -9 291 4 580 547 039 574 828 

Årets resultat -122 505 -122 505 

Årets övrigt totalresultat 26 -2 754 -2 939 - -5 693 

Årets totalresultat -2 754 -2 939 -122 505 -128 198 

Utdelning avseende 2010 -10 173 -10 173 

Utgående balans 31 december 2011 32 500 -12 045 1 641 414 361 436 457


RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDE FÖR KONCERNEN 

(kSEK) 


Den löpande verksamheten 

Resultat före skatt -112 155 33 944 

Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 36 140 814 8 425 

Betalda inkomstskatter -10 022 -8 698 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar i rörelsekapital 18 637 33 671 

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -2 382 -600 

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar och andra fordringar 17 011 -16 195 

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder och andra skulder -19 707 -18 021 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 559 -1 145 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 16 -120 828 -84 172 

Avyttrade materiella anläggningstillgångar 16 3 037 1 857 

Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkan 40 - -4 813 

Försäljning dotterbolag, netto likviditetspåverkan - - 

Investeringar i intressebolag -30 - 

Försäljning intressebolag 120 - 

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -194 -3 355 

Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 004 299 580 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -116 891 209 097 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån - 629 

Amortering av lån -9 151 -116 488 

Ökning kortfristiga finansiella skulder 17 290 9 219 

Utdelning till moderföretagets aktieägare -10 173 -813 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 034 -107 453 

Årets kassaflöde -105 366 100 499 

Likvida medel vid årets början 321 854 235 799 

Valutakursdifferens i likvida medel 4 498 -14 444 

Likvida medel vid årets slut 220 986 321 854 

Erhållen och betald ränta 

Under året erhållen ränta 2 619 545 

Under året betald ränta -4 526 -4 998 

I kassaflödesanalysen består avyttrade materiella 

anläggningstillgångar av följande delposter: 

Bokfört värde 16 2 549 1 338 

Resultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 488 519 

Försäljningsintäkter från materiella anläggningstillgångar 3 037 1 857


RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 

(kSEK) 


Nettoomsättning 2,3 503 959 575 307 

Förändring av pågående arbeten 66 586 97 490 

570 545 672 797 

Råvaror och förnödenheter -26 165 -44 610 

Övriga externa kostnader 4,5,6 -290 198 -310 612 

Personalkostnader 7,37 -271 982 -288 691 

Förändring av omstrukturerings- och förlustreserv 39 29 190 -110 369 

Avskrivningar 15 -22 598 -22 738 

Övriga rörelseintäkter 8 23 190 27 690 

Övriga rörelsekostnader 9 -14 514 -25 262 

Rörelseresultat -2 532 -101 795 

Resultat från övriga värdepapper som är 

anläggningstillgångar 11 1 769 247 548 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 11 402 6 452 

Nedskrivningar av finansiella tillgångar 12,19 -134 091 -111 484 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -3 365 -17 472 

Resultat efter finansiella poster -126 817 23 249 

Bokslutsdispositioner 32 18 347 -11 085 

Skatt 13 -13 363 26 739 

Årets resultat 29 -121 833 38 903 

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET 

(kSEK) 


Övrigt totalresultat 26 

Kassaflödessäkringar inklusive skatteeffekt -2 939 993 


klassificerad som utvidgad investering 3 758 -8 190 

Årets övrigt totalresultat 819 -7 197 

Årets totalresultat -121 014 31 706


BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER 31 DECEMBER 

(kSEK) 

TILLGÅNGAR 


Materiella anläggningstillgångar 15 


Byggnader och markanläggningar 61 253 48 698 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 44 664 26 508 

Inventarier och verktyg 38 903 39 403 

Pågående nyanläggningar och förskott 

avseende materiella anläggningstillgångar 56 176 44 568 

Finansiella anläggningstillgångar 

200 996 159 177 

Andelar i dotterföretag 34 89 557 156 475 

Andelar i intresseföretag 19 0 45 

Fordringar på koncernföretag 3, 22 222 660 224 483 

Fordringar på intresseföretag 22 2 309 3 335 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 0 0 

Uppskjutna skattefordringar 14 16 395 27 127 

Omsättningstillgångar 

Varulager m m 

330 921 411 465 

Insatsvaror och förnödenheter 20 5 734 4 152 

Pågående arbete för annans räkning 138 155 300 229 

143 889 304 381 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 21 59 482 109 488 

Fordringar på koncernföretag 3 23 033 9 558 

Fordringar på intresseföretag 3 679 4 458 

Skattefordran 14 197 7 500 

Övriga fordringar 23 3 457 28 156 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 38 264 23 757 

142 112 182 917 

Kassa och bank 25 145 696 287 976 

Summa tillgångar 963 614 1 345 916


BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET PER 31 DECEMBER 

(kSEK) 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 


Bundet 

Aktiekapital 27 32 500 32 500 

Reservfond 6 500 6 500 

39 000 39 000 

Fritt 

Fond för verkligt värde 35 -2 791 -3 610 

Balanserad vinst 470 508 441 778 


29 345 884 477 071 

Summa eget kapital 384 884 516 071 

Obeskattade reserver 33 43 160 61 507 

Långfristiga skulder 

Långfristiga räntebärande skulder 38 103 649 101 753 


137 954 147 184 


Uppskjuten skatteskuld 14 0 0 

Förskott från kunder 267 828 420 830 

Leverantörsskulder 30 224 11 871 

Skulder till koncernföretag 3 12 324 57 334 

Skulder till intresseföretag 0 100 

Övriga skulder 30 11 975 11 861 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 51 270 55 479 


397 616 621 154 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 963 614 1 345 916 

Ställda säkerheter 108,6 66,8 

Eventualförpliktelser 68,0 75,5 

Information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 25


RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET 

(kSEK) 

Bundet eget kapital Fritt eget kapital 

Aktie- Reserv- Fond för Balanserad Summa 

Not kapital fond verkligt värde vinst eget kapital 

Ingående balans 1 januari 2010 32 500 6 500 3 587 442 590 485 177 

Årets resultat 38 903 38 903 

Årets övrigt totalresultat 26 -7 197 - -7 197 

Årets totalresultat -7 197 38 903 31 706 

Utdelning avseende 2009 -813 -813 

Utgående balans 31 december 2010 32 500 6 500 -3 610 480 681 516 071 

Ingående balans 1 januari 2011 32 500 6 500 -3 610 480 681 516 071 

Årets resultat -121 833 -121 833 

Årets övrigt totalresultat 26 819 819 

Årets totalresultat 819 -121 833 -121 014 

Utdelning avseende 2010 -10 173 -10 173 

Utgående balans 31 december 2011 32 500 6 500 -2 791 348 675 384 884


KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET 

(kSEK) 

Den löpande verksamheten 


Rörelseresultat före finansiella poster -2 532 -101 795 

Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 36 9 498 130 508 

6 966 28 713 

Erhållen ränta 9 780 6 453 

Utdelningar 920 3 549 

Erlagd ränta -3 365 -3 687 

Betald inkomstskatt -6 697 -8 425 

7 604 26 603 

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager och pågående arbeten 160 492 -98 268 

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar 35 479 -53 907 

Ökning(-)/Minskning(+) av övriga kortfristiga fordringar 5 430 40 429 

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder och kundförskott -173 160 144 614 

Ökning(+)/Minskning(-) av övriga kortfristiga skulder -42 607 193 566 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -6 762 253 037 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 15 -66 919 -59 111 

Avyttrade materiella anläggningstillgångar 2 835 1 784 

Investeringar i dotterbolag -98 704 -56 

Utskiftning dotterbolag 53 978 - 

Placeringar i övriga finansiella 

anläggningstillgångar -30 -818 

Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 286 37 475 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -107 554 -20 726 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån - 486 

Amortering av skuld -108 -107 738 

Erhållet/lämnat koncernbidrag -20 167 -13 500 

Betald utdelning 29 -10 173 -813 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -30 448 -121 565 

Årets kassaflöde -144 764 110 746 

Likvida medel vid årets början 287 976 191 233 

Kursdifferens i likvida medel 2 484 -14 003 

Likvida medel vid årets slut 145 696 287 976


NOTER till koncernredovisning och redovisning för moderbolaget 

Belopp i kSEK om inte annat anges 

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper 

Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats 

anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat 

anges. 

Grund för rapporternas upprättande 

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards 

(IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från 

International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av den 

europeiska unionen. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 

Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Nedan beskrivs vilka ändrade 

redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av 

IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens 

redovisning. 

Fr o m 1 januari 2011 tillämpar koncernen ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående. Dessa 

ändringar innebär främst att vissa undantag från upplysningskraven införs för företag över vilka 

staten har bestämmande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande, men 

även att definitionen av närstående förenklas, förtydligas och rensas på asymmetriska inslag. 

Införda lättnader innebär att statligt relaterade företag inte längre behöver lämna alla upplysningar 

om närståendetransaktioner med vare sig (i) den stat som har bestämmande, gemensamt 

bestämmande eller betydande inflytande över företaget eller (ii) andra företag som är relaterade till 

samma stat. Om denna möjlighet utnyttjas, behöver istället nya mindre omfattande upplysningar 

lämnas. Ändringen av närståendedefinitionen medför att några speciella relationer tillkommer till 

närståendekategorin, medan några andra försvinner. Ändringen ska tillämpas retroaktivt från och 

med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011. Ändringarna har godkänts av EU. 

I övrigt har det inte skett några förändringar av koncernens redovisnings- och värderingsprinciper. 

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och 

skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som 

värderas till verkligt värde vilka består av derivatinstrument, finansiella tillgångar respektive skulder 

klassificerade som finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultatet och 

finansiella tillgångar som kan säljas. 

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas 

återvinnas eller betalas mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och 

kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv 

månader räknat från balansdagen. 

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar 

och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade 

beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa 

uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. 

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat 

denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både 

aktuell period och framtida perioder. Rapporterna är upprättade enligt regelverket för ”going 

concern”.


Moderbolaget 

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och 

Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (sept 

2011). RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa 

samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, 

tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. 

Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. 

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De 

nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga 

perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. 

Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats i 

enlighet med vad som anges ovan för koncernen. 

Fr o m 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag som 

investering i aktier i dotterbolag. Ändringen har inte föranlett någon justering av belopp i de 

finansiella rapporterna annat än vad som följer av not 34 Moderbolagets andelar i dotterföretag. 

Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i eget 

kapital. 

För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen 

dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för 

moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i 

koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. 

Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens 

scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och 

kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport 

över kassaflöden. 

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas 

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte 

förtidstillämpats vid upprättandet av dessa rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida 

tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. 

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och 

värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar 

som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering 

av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två 

kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet 

anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de 

kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på 

kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och 

möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska 

redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte 

innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. 

Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan 

redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. 

IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av 

finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser 

finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s k ”Fair Value Option”. För 

dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen 

kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. 

SSC har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2015. 

Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha 

någon effekt på koncernens redovisning: 

- Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter 

- Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter 

- Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda


- Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för 

överförda finansiella tillgångar 

- IFRS 10 Consolidated Financial Statements 

- IFRS 11 Joint arrangements 

- IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities 

- IFRS 13 Fair value measurement 

- Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter, 

- Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture 

Utöver ovanstående nyheter bedöms inte de övriga nyheterna påverka koncernens finansiella 

rapporter. 

Koncernredovisning 

Koncernens redovisning omfattar Svenska rymdaktiebolaget och de företag där bolaget har ett 

bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett 

företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning 

om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan 

dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Förutom moderbolaget omfattar koncernredovisningen 

följande bolag: 

o Aurora Technology B.V. 

o ECAPS AB 

o LSE Space Engineering & Operations GmbH 

o LSE Space Middle East JLT 

o NanoSpace AB 

o NEAT AB (vilande bolag) 

o SSC Chile SA 

o SSC International AB 

o SSC Space Australia Pty Ltd 

o SSC Telecom Holding AB 

o Universal Space Network, Inc. 

Förvärv den 1 januari 2010 eller senare 

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag 

betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och 

övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade 

identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande 

inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission 

av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat. 

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och 

verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av 

förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som 

goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. 

Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av 

tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. 

Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade 

köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument görs ingen omvärdering och reglering görs 

inom eget kapital. För övriga redovisade villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje 

rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. 

Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. 

Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. 

Vid avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående 

innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.


Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 

För förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och den 31 december 2009 där anskaffningskostnader 

överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt 

eventualförpliktelser som redovisas separat redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är 

negativ redovisas denna direkt i årets resultat. 

Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS) 

Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, 

redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade 

redovisningsprinciper. Klassificering och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv 

som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av 

koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004. 

Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande 

erhålles. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen fram till det datum då det bestämmande 

inflytandet upphör. 

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande 

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, 

d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande 

inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan 

bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar. 

Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande 

Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, 

redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav 

utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande 

inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade 

vinstmedel. 

Transaktioner som elimineras vid konsolidering, justering till koncernens redovisningsprinciper samt 

kassaflödesanalys 

Koncerninterna transaktioner, interna mellanhavanden samt orealiserade vinster mellan koncernföretag 

elimineras. 

I de fall dotterföretagens redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper 

har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper. 

I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade 

verksamheter under rubriken förvärv av ny verksamhet respektive avyttring. De tillgångar och 

skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen 

ingår därför ej i kassaflödesanalysen. 

Intresseföretag 

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande 

inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. 

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till 

anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill 

(netto efter eventuella ackumulerade nedskrivningar) som identifierats vid förvärvet. 

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av 

egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. 

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i 

periodens resultat och dess andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas bland 

reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets 

redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger 

dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen 

inte ytterligare förluster om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för 

intresseföretagets räkning. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens 

redovisade värde.


Utländsk valuta 

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för 

moderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska 

kronor. Belopp är, om inte annat anges, angivna i tusentals kronor. 

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som gällde på transaktionsdagen. 

Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning 

av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i årets 

resultat. 

De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas till svenska kronor efter årets genomsnittliga 

valutakurs medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens 

kurs. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i separat 

komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet 

realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de 

omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat. 

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av 

en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas 

till balansdagens kurs. 

Monetära långfristiga fordringar mot en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller 

troligtvis inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av SSCs nettoinvestering 

i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga 

fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, 

benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna 

hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser 

som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat. 

Redovisning av intäkter 

I koncernredovisningen redovisas intäkter av pågående projekt/tjänsteuppdrag i takt med upparbetning 

inom respektive uppdrag. Med hänsyn till riskbilden i rymdprojekt kan utfallet av ett 

uppdrag normalt beräknas på ett tillförlitligt sätt först när projektet är i det närmaste färdigställt. 

Intäkter redovisas därför endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdragsutgifter 

som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust redovisas omgående 

som kostnad. Tjänster utförda på löpande räkning intäktsförs i takt med att prestationen utförs. 

I moderbolaget redovisas rörelsens intäkter, efter avdrag för mervärdesskatt, vid leverans av 

produkter och tjänster då risk och/eller äganderätt övergår till köparen. Tjänster utförda på löpande 

räkning intäktsförs i takt med att prestationen utförs. Vid försäljning av projekt till fast pris resultat- 

och intäktsförs dessa i enskilda bolag då projekten färdigställts. 

Övriga rörelseintäkter redovisas när tjänst eller egendom har tillhandahållits och då risk och/eller 

äganderätt övergår till köparen. 

Redovisning av pågående arbeten i moderbolaget 

Ej slutlevererade uppdrag till fast pris redovisas som pågående arbeten och värderas till det lägsta 

av anskaffningsvärde och verkligt värde. I anskaffningsvärdet medräknas direkta kostnader och 

skälig andel av indirekta kostnader. Eventuella förluster i pågående fastprisprojekt belastar 

periodens resultat. Inkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i den 

takt uppdraget utförs och faktureras. 

Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar 

samt på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst 

vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt valutakursvinster. Anteciperad utdelning 

från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens 

storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat 

sina finansiella rapporter.


Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiella 

tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av finansiella tillgångar samt 

sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. 

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. 

Skatter 

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat 

utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid 

tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. 

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de 

skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även 

justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. 

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader 

som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade 

värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och 

skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den 

berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. De 

temporära skillnaderna avser gjorda avsättningar. 

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga 

överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. 

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den 

uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. 


Materiella tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade 

avskrivningar enligt plan och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter 

som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. 

Moderbolagets byggnader är belägna på ofri grund vid Esrange och i Ågesta varför något anskaffningsvärde 

för mark inte föreligger. Bolaget har inte pålagts några specifika förpliktelser för 

återställningsarbeten. Inga avsättningar har gjorts för sådana åtgärder. 

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det 

beräknade restvärdet, görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande: 

Byggnader 20-50 år 

Maskiner och tekniska anläggningar 5-20 år 

Inventarier och verktyg 3-5 år 

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av anläggningstillgångar med en begränsad 

nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs 

tillgången ned till detta värde. 

Tillkommande utgifter redovisas som separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida 

ekonomiska förmåner som är förknippade med den tillkommande tillgången kommer att komma 

koncernen tillgodo. Andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs under den period de 

uppkommer. 

Använda avskrivningsmetoder, restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. 

Immateriella tillgångar 

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på 

koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar 

vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. 

Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med 

avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill 

som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas 

till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill


återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på 

den goodwill som avser den avyttrade enheten. 

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. 

Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter 

som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. 

Förvärvade kundkontrakt, kundrelationer och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och 

redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. 

Förvärvade varumärken har en obestämbar livslängd och redovisas till anskaffningsvärde minskat 

med ackumulerade nedskrivningar. 

Forskning och utveckling. Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk 

kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultat 

eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, 

redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning om produkten eller processen är 

tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen 

och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar 

samtliga direkt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som kostnad 

när de uppkommer. Inga utgifter för utveckling har hittills kvalificerat för redovisning som tillgång 

varför inga utvecklingsutgifter finns redovisade i rapporten över finansiell ställning. 

Tillkommande utgifter. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en 

tillgång i rapporten över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för 

den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. 

Avskrivningar. För kundkontrakt och kundrelationer redovisas avskrivningar i takt med den 

förväntade förbrukningen av de ekonomiska fördelarna från dessa tillgångar. För övriga immateriella 

anläggningstillgångar redovisas avskrivningar i resultatet linjärt över immateriella tillgångars 

beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella 

anläggningstillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade 

nyttjandeperioden är: 

Kundkontrakt och kundrelationer 1-7 år 

Övriga immateriella tillgångar 3-5 år 

Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, såsom Goodwill och varumärken, 

skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av 

bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden 

indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det 

belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet 

är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och 

nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där 

det finns separata identifierbara kassaflöden. I första hand sker nedskrivning av goodwillvärden. Se 

även avsnittet om Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål. 

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns 

indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de 

antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill 

återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade 

värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för 

avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. 

Leasade anläggningstillgångar 

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs i stället för att ägas redovisas som hyreskostnader 

(operationell leasing) linjärt över leasingperioden. Om leasingavtalet skulle innehålla villkor som 

innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som 

förknippas med ägandet av tillgången (finansiell leasing) skulle de redovisats bland anläggningstillgångarna 

i rapporten över finansiell ställning och avskrivas under nyttjandeperioden. Koncernen 

har inte identifierat några avtal som innebär finansiell leasing.


Finansiella instrument 

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan 

likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan 

återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. 

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när koncernen blir part 

enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning 

när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger 

att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsfaktura tas upp när faktura mottagits. 

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet 

realiseras, förfaller eller när koncernen förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en 

finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i 

avtalet fullgörs eller på annats sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. 

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över 

finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger 

avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera 

skulden. 

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då 

koncernen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. 

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande 

instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument 

förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via 

resultatet. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket 

syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter 

första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar 

periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs 

nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas 

värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i årets resultat som den säkrade 

posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar 

på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom 

finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen 

relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del 

på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. 

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och 

motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten 

understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet 

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra 

finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair 

Value Option). Koncernen har inga tillgångar värderade enligt Fair Value Option. Finansiella 

instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i 

årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för 

derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Tillgångar i denna kategori 

klassificeras som omsättningstillgångar. 

Investeringar som hålles till förfall 

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper 

med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som koncernen har avsikt och förmåga 

att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. 

Lånefordringar och kundfordringar 

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda 

eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättnings-


tillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka 

klassificeras som anläggningstillgångar. 

Kundfordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för 

värdeminskning. Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva 

bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt 

fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens 

redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. 

Det reserverade beloppet redovisas i resultatet. 

Finansiella tillgångar som kan säljas 

Finansiella tillgångar som kan säljas utgörs av aktier eller andra andelar i onoterade bolag som ej är 

dotterbolag eller intressebolag. 

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, d v s det datum då koncernen 

förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt 

värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade 

värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som 

beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser 

på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. I denna kategori värderas 

tillgångar till anskaffningsvärde om inte verkligt värde kan beräknas tillförlitligt. Vid avyttring av 

tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets 

resultat. 

Derivat och säkringsredovisning 

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar 

som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att 

transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas 

derivatinstrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. 

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling 

till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att 

säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende 

säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de 

poster som säkrats. 

Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet 

medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i 

finansnettot. 

De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad transaktion i 

utländsk valuta (kassaflödessäkring) redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. 

Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna 

i en särskild komponent i eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkrade 

flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar 

omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar årets resultat. 

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning 

ekonomiskt säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknas till 

balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som 

säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån 

säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild 

komponent i eget kapital (omräkningsreserven). Därigenom neutraliseras de omräkningsdifferenser 

som påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras. 

Nedskrivning av finansiella tillgångar 

Koncernen bedömer per balansdagen om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov 

föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. När det gäller aktier som 

klassificerats som tillgångar som kan säljas beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt 

värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde som en indikation på att 

nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas 

tas den ackumulerade förlusten, beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt


verkligt värde med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultatet, bort från 

eget kapital och redovisas i årets resultat. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som 

redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte 

längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas. 

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet 

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella skulder som innehas för handel och andra 

finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s k Fair Value Option). 

Koncernen har inga finansiella skulder värderade enligt Fair Value Option. I den första kategorin 

ingår koncernens derivat med negativt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och 

effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. 

Andra finansiella skulder 

Lån samt övriga finansiella skulder, exempelvis leverantörsskulder, ingår i denna kategori. 

Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 

Varulager 

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet 

fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det 

uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för tillämpliga rörliga 

försäljningskostnader. 

Ersättningar till anställda 

Pensionsplaner 

Samtliga anställda i Svenska rymdaktiebolaget omfattas av en kollektivavtalad pensionsplan, den 

s k ITP-planen. För flertalet anställda tillämpas den ITP2-plan som är förmånsbestämd och 

finansieras genom pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För år 2011 

finns inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa ITP2-planen som en 

förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som 

pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalts till Alecta. Årets avgifter för 

förmånsbaserade pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 13,5 MSEK (föregående 

år 16,4 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid 

utgången av december 2011 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån 

för förmånsbestämd försäkring till 113% (december 2010: 146%). Den kollektiva konsolideringsnivån 

utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena 

beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden. 

Anställda födda 1979 och senare omfattas i stället av den premiebestämda planen ITP1. Denna 

plan tillämpas också för vissa äldre befattningshavare enligt individuell överenskommelse. 

Anställda i dotterbolag i Tyskland, Nederländerna, Chile och USA omfattas ej av pensionsplan eller 

långsiktiga pensionsåtaganden, dock att i Chile och USA bolaget erlägger viss löpande pensionspremie 

för den anställdes räkning. 

Andra ersättningar 

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de 

relaterade tjänsterna erhålls. 

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast för 

förpliktade åtaganden, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande. 

Avsättningar 

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse 

och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. 

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera 

den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, 

beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats


före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är 

tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. 

En avsättning för eventuella garantiåtaganden redovisas när de underliggande produkterna eller 

tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av 

tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med. 

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell 

omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt 

tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. 

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas 

erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt 

kontraktet. 

Utdelning 

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av 

årsstämman. 

Koncernbidrag i moderbolaget 

Företaget redovisar koncernbidrag i enlighet med RFR 2 IAS 18 p 3 (erhållna koncernbidrag) samt 

RFR 2 IAS 27 p 2 (lämnade koncernbidrag). Koncernbidrag som moderföretaget erhåller redovisas 

enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas 

från moderföretaget till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterbolag. 

Dotterföretag och intresseföretag 

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt 

anskaffningsvärdemetoden. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av 

kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande 

tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring. 

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) 

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade 

händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när 

det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är 

troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 

Finansiella garantier 

Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. 

Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett 

skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör 

betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar 

moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 

39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget 

redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för 

vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet. 

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 

Redovisning enligt IFRS innebär att koncernen gör bedömningar och antaganden om framtiden. De 

uppskattningar av värden av tillgångar och skulder, liksom av framtida intäkter och kostnader, som 

därvid görs kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Viktiga områden 

där sådana bedömningar och uppskattningar sker avser framför allt följande:


Materiella och immateriella anläggningstillgångar: En bedömning huruvida det finns ett nedskrivningsbehov 

sker per varje balansdag. Om beräknat nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden 

understiger tillgångens redovisade värde sker en nedskrivning motsvarande beräknad skillnad. 

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt 

nedskrivningsbehov på goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar 

av parametrar gjorts. En redogörelse för dessa återfinns under not 17. Som förstås av 

beskrivningen i not 17 skulle ändringar av förutsättningar för dessa antaganden och uppskattningar 

kunna ha en väsentlig effekt på värdet av goodwill i respektive kassagenererande enhet. 

Bedömning av vilka framtida fördelar som nedlagt utvecklingsarbete kan komma att medföra för 

moderbolaget och koncernen är utomordentligt svår. Utvecklingssatsningarna har ännu inte bedöms 

vara tekniskt och kommersiellt användbara, varför osäkerheten om framtida ekonomiska fördelar 

kvarstår. SSC har därför inte aktiverat nedlagda utvecklingskostnader. Kostnaden för de 

egenfinansierade utvecklingssatsningarna uppgick under 2011 till ca 14,5 MSEK (2010: 

19,7 MSEK). Andelen av koncernens rörelsekostnader utgjorde 1,5 % (1,7 %). 

Nyckeltalsdefinitioner 

Soliditet beräknas som (justerat) eget kapital i procent av balansomslutningen. 

Med nettoresultat avses resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare. 

Avkastning på eget kapital beräknas som nettoresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under 

året.


Not 2 Omsättningens fördelning på affärsområden och marknader 

Koncernens omsättning hänförs till följande marknadsområden: 

Belopp i MSEK 

2011 2010 

Sverige 137 219 

Övriga Europa 472 479 

Asien 121 71 

Amerika 126 165 

Övriga marknader 0 0 

856 934 

Redovisad koncernomsättning har fakturerats i följande valutor: 

SEK 317 309 

EUR 376 404 

USD 153 205 

Övriga valutor 10 16 

856 934 

Moderbolagets omsättning hänförs till följande affärsområden: 

Aerospace Services 65 47 

Satellite Management Services 271 257 

Space Systems 29 66 

Airborne Systems 4 74 

Science Services 128 130 

Övriga intäkter 7 1 

504 575 

Moderbolagets omsättning hänförs till följande marknadsområden: 

Sverige 153 159 

Övriga Europa 222 320 

Asien 106 60 

Amerika 23 36 

Övriga marknader 0 0 

504 575 

Enligt styrelsens beslut tillämpar bolaget inte IFRS 8 Rörelsesegment eftersom bolaget inte är noterat. 

Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 


Av moderbolagets nettoomsättning avser försäljning till dotterföretag 16 395 32 763 

Av moderbolagets inköp avser inköp från dotterföretag 20 971 9 837 

Av moderbolagets nettoomsättning avser försäljning till intresseföretag - - 

Av moderbolagets inköp avser inköp från intresseföretag 4 369 1 879 

Moderbolaget redovisar på bokslutsdagen följande fordringar och respektive skulder till koncernföretag: 

Fordringar på koncernföretag 245 693 234 041 

Skulder till koncernföretag 12 324 57 334 

Inköp och försäljning mellan koncernföretag och intresseföretag sker på marknadsmässiga villkor. 

Not 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 

Moderbolaget Koncernen 

KPMG 2011 2010 2011 2010 

Revisionstjänster 1 223 1 326 1 449 1 620 

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 34 140 34 140 

Skatterådgivning 80 392 80 392 

Andra uppdrag 2 396 154 2 709 154 

Horwath 

Revisionstjänster 84 79 

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - - 

Skatterådgivning - - 

Andra uppdrag - - 

BDO 

Revisionstjänster 630 757 

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - - 

Skatterådgivning 481 303 

Andra uppdrag 13 14


Not 5 Leasingavtal och andra hyresavtal 

Vid årets utgång fanns leasingavtal och andra hyresavtal med 

kontrakterade kostnader enligt följande: 

2011 2010 2011 2010 

- betalningar under påföljande år 13 024 12 429 17 578 16 511 

- betalningar två till fem år framåt 12 868 24 571 16 369 30 540 

- betalningar senare än fem år framåt - - - 

Räkenskapsårets kostnader för motsvarande avtal har uppgått till 12 825 12 526 17 793 17 104 

Förekommande leasingavtal avser huvudsakligen förhyrning av lokaler och personbilar på för respektive område sedvanliga 

villkor. Smärre lokalytor vidareuthyrs. 

Not 6 Närståenderelationer och transaktioner med närstående 

Beträffande innehav av aktier i dotter- och intressebolag hänvisas till noterna 19 och 34. 

Köp och försäljning mellan moderbolaget och dotter- respektive intresseföretag redovisas i Not 3. 

Beträffande ersättningar till och anställningsvillkor för ledande befattningshavare hänvisas till Not 7. 

Not 7 Löner, andra ersättningar och sociala avgifter 

Löner och ersättningar 

Löner och ersättningar har utgått 2011 2010 2011 2010 

till styrelse och verkställande direktörer 3 042 3 084 16 708 18 420 

till övriga anställda 177 544 185 658 325 187 327 638 

Totala löner och ersättningar 180 586 188 742 341 895 346 058 

Sociala kostnader har uppgått till 86 757 91 789 104 959 109 149 

härav för pensionskostnader 22 120 23 947 23 270 24 564 

Pensionskostnader (ingående i sociala kostnader) har uppgått till 

för verkställande direktörer 742 648 1 045 786 

för övriga anställda 21 378 23 299 22 225 23 778 

Upplysning om ersättning och villkor för ledande befattningshavare 

Kostn. för Övr. för- 

S:a 

Lön pension måner ersättn. 

Lars Persson, verkställande direktör 2 432 742 1) 

43 3 217 

Bo C Johanson, ekonomi- och finansdirektör 927 2) 178 2) 20 2) 1 125 

Michael Blomqvist, ekonomi- och finansdirektör 454 3) 93 3) 1 3) 549 

Anna Rathsman, informationsdirektör 1 041 302 49 1 392 

Christina Cyon, personaldirektör 1 109 317 45 1 472 

Verkställande direktörens avtal gäller med 6 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida utgår därefter 

avgångsvederlag för 18 månader, dock med avräkning för ny inkomst. VD:s avtal har under 2011 sagts upp i enlighet med dessa villkor. 

Avgångsvederlag ingår i 2011 års kostnader med 4,5 MSEK. 

För övriga ledande befattningshavare tillämpas branschens allmänna anställningsvillkor enligt avtal mellan Almega 

och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer. 

1) Pensionering kan ske från 62 års ålder. 

2) Avser perioden 20110101-20110630 

3) Avser perioden 20110701-20111031 

Ersättning till stämmovalda styrelseledamöter enligt bolagsstämmans beslut, SEK för år räknat 

Årsstämma 2011 Årsstämma 2010 

Arvode till ordföranden 180 000 160 000 

Arvode till stämmovald ledamot 90 000 * 80 000 * 

Ersättning till arbetstagarledamöter enligt bolagsstämmans beslut 

SEK per sammanträde 0 

Ersättning till ledamöter i revisionskommittén enligt bolagsstämmans beslut, SEK för år räknat 

Arvode till kommitténs ordförande 30 000 30 000 

Arvode till stämmovald ledamot av kommittén 20 000 * 20 000 * 

* Ersättning utgår ej till ledamot med anställning i regeringskansliet 

Som ersättning till styrelseledamöter har under kalenderåret 2011 utbetalts 

Olof Rydh (avg. ordförande) 180 000 

Hans Karlander (tilltr. ordförande) 0 

Carl-Johan Blomberg 110 000 

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist 80 000 

Hanna Lagercrantz 0 

Lars Leijonborg 80 000 

Per-Erik Mohlin 80 000 

Fredrik Wilhelmsson 80 000 

Styrelsearvoden till stämmovalda ledamöter betalas normalt ut årligen i april månad för förfluten mandatperiod. 


Moderbolaget Koncernen


Not 8 Övriga rörelseintäkter 

Moderbolaget 

Koncernen 


Valutakursvinster 15 141 21 672 15 626 22 260 

Försäkringsersättning 210 101 210 101 

Lokal- och serviceintäkter 5 890 4 006 6 265 4 089 

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 417 502 578 525 

Övriga poster 1 532 1 409 3 297 3 902 

23 190 27 690 25 976 30 877 

Not 9 Övriga rörelsekostnader 

Moderbolaget 

Koncernen 


Valutakursförluster 14 428 25 262 14 795 25 984 

Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 85 - 89 6 

Övriga poster 1 0 475 249 

14 514 25 262 15 359 26 239 

Not 10 Resultat från andelar i intresseföretag 

Koncernen 


Resultatandel Prioranet Canada Ltd. 68 652 

68 652 

Not 11 Finansiella intäkter 

Resultat från finansiella anläggningstillgångar 



Utdelning från dotterbolag 1 619 212 174 - - 

Övrig erhållen utdelning - 708 - 708 

Försäljning aktier 150 34 666 81 229 412 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 

1 769 247 548 81 230 120 

Valutakursvinster 1 622 0 1 635 0 

Ränteintäkter av kortfristiga placeringar - 0 - - 

Ränteintäkter koncernföretag 7 998 6 066 - - 

Övriga ränteintäkter 1 782 386 2 619 545 

11 402 6 452 4 254 545 

Summa finansiella intäkter 13 171 254 000 4 335 230 665 

Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde via resultatet. 

Not 12 Finansiella kostnader 

Moderbolaget 

Koncernen 


Valutakursförluster 0 13 785 0 13 752 

Räntekostnader till koncernföretag 758 44 - - 

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 134 091 111 484 - - 

Räntekostnader på lån 1 953 2 832 3 349 3 729 

Övriga räntekostnader 654 811 1 195 1 220 

Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde via resultatet. 

137 456 128 956 4 544 18 701


Not 13 Skatt på årets resultat 


Aktuell skatt för året - - -4 418 -2 448 

Förändring av uppskjuten skatt -13 363 26 739 -5 932 29 667 

Kupongskatt - - - 895 

-13 363 26 739 -10 350 28 114 

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) 

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -13 363 26 739 -3 570 38 098 

Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare 

aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -2 362 -8 431 

Totalt redovisad uppskjuten skatteintäkt -13 363 26 739 -5 932 29 667 

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad 

baserad på gällande skattesats: 

Redovisat resultat före skatt -108 470 30 831 -112 156 33 944 

Skatt enligt gällande skattesats, 26,3% -28 528 8 109 -29 497 8 927 

Skatteeffekt av utländsk skattesats i dotterbolag - - -8 336 -3 214 

Skatteeffekter av nedskrivning imm. tillg. resp avyttring av aktier 35 266 15 206 22 328 -48 463 

Skatteeffekt av erhållna skattefria utdelningar -242 -60 809 - -187 

Skatteeffekt av övriga justeringsposter -4 388 299 -3 647 -1 740 

Skatteeffekt av resultat från intressebolag - - 18 171 

Skatt på periodiseringsfonder 147 170 - - 

Underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisas 11 108 10 286 29 484 17 287 

Kupongskatt - - - -895 

Not 14 Uppskjuten skatt 

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 

Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande: 

Koncernen 

13 363 -26 739 10 350 -28 114 

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto 

2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Materiella anläggningstillgångar 2 496 1 901 -48 487 -52 550 -45 991 -50 649 

Immateriella tillgångar -378 -17 725 -378 -17 725 

Avsättningar 25 187 38 505 25 187 38 505 

Underskottsavdrag 42 871 59 796 -2 652 -959 40 219 58 837 

Finansiella anläggningstillgångar 1 582 1 582 0 

Säkringsreserv -585 -1 634 -585 -1 634 

Obeskattade reserver -11 351 -15 541 -11 351 -15 541 

Kvittning -62 225 -1 797 62 225 1 797 0 0 

Skattefordringar/skulder netto 9 911 98 405 -1 228 -86 612 8 683 11 793 

Moderbolaget 

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto 

2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Avsättningar 15 398 28 761 15 398 28 761 

Finansiella anläggningstillgångar 1 582 1 582 0 

Säkringsreserv -585 -1 634 -585 -1 634 

Kvittning -585 -1 634 585 1 634 0 0 

Skattefordringar/skulder netto 16 395 27 127 0 0 16 395 27 127 

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag 

Koncernen 

Balans per 1 jan 2010 -13 828 

Redovisat i årets resultat 29 667 

Redovisat i övrigt totalresultat -69 

Förvärv, avyttring -3 977 

Balans per 31 dec 2010 11 793 

Balans per 1 jan 2011 11 793 

Redovisat i årets resultat -5 932 

Redovisat i övrigt totalresultat 2 822 

Förvärv, avyttring - 

Balans per 31 dec 2011 8 683 

Moderbolaget Koncernen


Moderbolaget 

Balans per 1 jan 2010 743 

Redovisat i årets resultat 26 739 

Redovisat i övrigt totalresultat -355 


Balans per 31 dec 2010 27 127 

Balans per 1 jan 2011 27 127 

Redovisat i årets resultat -13 363 

Redovisat i övrigt totalresultat 2 631 


Balans per 31 dec 2011 16 395 

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige uppgår till ca 26,3 (12,5) MSEK med viss begränsning i 

utnyttjandet med hänsyn till tidigare ägarförändring i dotterbolag. Motsvarande skattefordringar avseende underskottsavdrag i USA är 6,2 

MUSD (3,6 MUSD). 

Not 15 Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget 

Byggnader Maskiner och 

Pågående 

och mark- tekniska Inventarier och nyanlägganläggningar 

anläggningar 

verktyg ningar Summa 

Per 1 januari 2010 

Anskaffningsvärde 135 816 122 135 276 066 28 159 562 176 

Ackumulerade avskrivningar -86 543 -115 595 -235 951 - -438 089 

Bokfört värde 49 273 6 540 40 115 28 159 124 087 

1 januari - 31 december 2010 

Ingående bokfört värde 49 273 6 540 40 115 28 159 124 087 

Förvärv - - 12 976 46 134 59 110 

Färdigställande 1 632 24 027 4 066 -29 725 0 

Avyttringar och utrangeringar - - -1 282 - -1 282 

Avskrivningar -2 207 -4 059 -16 472 - -22 738 

Utgående bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177 

Per 31 december 2010 



Bokfört värde 48 698 26 508 39 403 44 568 159 177 

Taxeringsvärde för byggnader 2010 3 307 

1 januari - 31 december 2011 


Förvärv - 16 499 8 624 41 797 66 920 





Per 31 december 2011 



Bokfört värde 61 253 44 664 38 903 56 176 200 996 

Taxeringsvärde för byggnader 2011 3 307 

Not 16 Materiella anläggningstillgångar, koncernen 


Inventarier och 

Pågående 

nyanlägg- 



Ackumulerade av- och nedskrivningar -87 713 -122 792 -258 602 0 -469 107 

Valutakursdifferenser 5 938 -8 279 -2 857 -250 -5 448 

Bokfört värde 95 278 105 130 99 285 45 267 344 960 


Byggnader 

och markanläggningar 

Maskiner och 

tekniska 

anläggningar 


Valutakursdifferenser -2 151 -5 056 -2 681 -973 -10 861 

Förvärv via rörelseförvärv - - 168 - 168 

Förvärv 22 - 19 547 64 602 84 171 




Nedskrivningar -6 557 1) - - - -6 557 

Utgående bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220


Not 16 Fortsättning 

Materiella anläggningstillgångar, koncernen 


Inventarier och 

Pågående 

nyanlägg- 



Ackumulerade av- och nedskrivningar -97 356 -136 658 -287 973 - -521 987 

Valutakursdifferenser 3 787 -13 335 -5 538 -1 223 -16 309 

Bokfört värde 85 139 110 235 90 045 78 801 364 220 

Taxeringsvärde för byggnader 2010 (Sverige) 3 307 



Valutakursdifferenser 303 800 181 538 1 822 

Förvärv via rörelseförvärv - - - - 0 

Förvärv 3 005 36 421 14 025 67 377 120 828 




Nedskrivningar -4 548 -188 - - -4 736 



Anskaffningsvärde 196 865 327 309 404 136 92 485 1 020 795 

Ackumulerade av- och nedskrivningar -105 204 -152 045 -314 898 - -572 147 

Valutakursdifferenser 4 090 -12 535 -5 357 -685 -14 487 

Bokfört värde 95 751 162 729 83 881 91 800 434 161 

Taxeringsvärde för byggnader 2011 (Sverige) 3 307 

1) För information om nedskrivningar, se not 17 

Not 17 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen 


Kund- 

Övriga 

immateriella 

kontrakt Goodwill tillgångar 

Summa 

Bokfört värde 1 376 14 860 141 772 58 759 216 767 

1 376 14 860 141 772 58 759 216 767 



Genom förvärv av dotterföretag 6 489 7 546 7 542 21 577 

Avskrivningar -912 -18 385 - -11 787 -31 084 

Nedskrivningar - - -32 733 -2 644 -35 377 

(se nedan om nedskrivningsprövning av goodwill) 

Valutakursdifferenser -1 -661 -5 622 -3 518 -9 802 

Utgående bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081 



Ackumulerade av- och nedskrivningar -4 811 -52 667 -32 733 -23 832 -114 043 

Valutakursdifferenser -14 1 000 -15 945 -10 696 -25 655 

Bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081 


Ingående bokfört värde 463 2 303 110 963 48 352 162 081 

Genom förvärv av dotterföretag - - - - - 

Avskrivningar -462 -1 962 - -16 175 -18 599 

Nedskrivningar - -317 -65 147 -21 415 -86 879 

(se nedan om nedskrivningsprövning av goodwill) 

Valutakursdifferenser -1 -24 -3 240 -1 636 -4 901 

Utgående bokfört värde 0 0 42 576 9 126 51 702 


Byggnader 

och markanläggningar 


Ackumulerade av- och nedskrivningar -5 273 -54 946 -97 880 -61 422 -219 521 

Valutakursdifferenser -15 976 -19 185 -12 332 -30 556 

Bokfört värde 0 0 42 576 9 126 51 702 

Utgifter för forskning och utveckling som kostnadsförts 

Koncernens utgifter för forskning och utveckling som kostnadsförts under räkenskapsåret uppgår till 14 524 (19 721) kSEK. 

Patent 

Maskiner och 

tekniska 

anläggningar



Immateriella anläggningstillgångar, koncernen 

Nedskrivningsprövning av Goodwill 

En sammanfattning av fördelningen av goodwill på kassagenererande enhet återfinns nedan. 

LSE Space Engineering & Operations AG 

ECAPS AB 

Nanospace AB 

SSC Chile S.A. 

Universal Space Network, Inc 

Aurora Technology B.V. 

LSE Space Engineering & Operations AG 

2% (2%) 

ECAPS AB 

2% (2%) 

Nanospace AB 

2% (2%) 

SSC Chile S.A. 

3,0% (3,6%) 

Universal Space Network, Inc 

2,3% (2,8%) 

Aurora Technology B.V. 2% (2% ) 

Not 18 Finansiella tillgångar - andelar i andra bolag 

Koncernen 


28 310 28 310 

5 496 5 496 

58 58 

0 0 

0 68 331 

8 712 8 768 

42 576 110 963 

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från 

uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiell budget och prognos. Prognoserna baseras i huvudsak på respektive enhets 

historiska utveckling och på ledningens bedömning av respektive marknads och enhets utveckling under de kommande fem åren. 

Kassaflöden som beräknats bortom prognosperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. 


Vid årets början 0 2 811 0 70 168 

Försäljning - -2 811 - -70 168 

Vid årets slut 0 0 0 0 

Not 19 Innehav i intresseföretag 

Tillväxt 1 

1 Prognosticerad tillväxt använd för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden. 

2 Diskonteringsränta före skatt tillämpad på uppskattade framtida värden 

Org.nr Säte 

Diskonteringsränta 

10% (10%) 

10% (10%) 

17,5% (10,9%) 

18,5% (18,6%) 

2 

12,6% (13%) 

12,8% (12,9% ) 

Resultatutvecklingen för det chilenska bolaget har, bl a p g a valutautvecklingen, inte motsvarat ställda förväntningar. Vid 

nyttjandevärdesberäkning har därför framkommit ett nedskrivningsbehov i dotterbolaget om motsvarande totalt ca 5 MSEK (8 MSEK). Varav 

Immateriella- 0,3 MSEK (1,4 MSEK) samt Materiella anläggningstillgångar 4,7 MSEK (6,6 MSEK). 

Resultatutvecklingen för det amerikanska bolaget har inte motsvarat ställda förväntningar. Vid nyttjandevärdesberäkning har därför 

framkommit ett nedskrivningsbehov avseende dotterbolaget om motsvarande ca 87 MSEK (34 MSEK). Totala nedskrivningar avsåg 

Immateriella anläggningstillgångar. 

Moderbolaget 

Kapitalandel 

% 

Rösträttsandel 

% Antal aktier 

Bokfört 

värde 

Prioranet Canada Ltd 2014200071 Alberta 49 49 49 0 

Moderbolagets direkta innehav 


Ingående anskaffningsvärden 45 11 167 

Årets förändring -45 -11 122 

Summa anskaffningsvärden 0 45 

Ingående nedskrivningar 0 -11 122 

Årets förändring - 11 122 

Summa nedskrivningar 0 0 

Bokfört värde i moderbolag 0 45 

Koncernen 

Koncernen 

Innehav i intresseföretag 2011 2010 

Ingående balans 697 115 

Ökning genom rörelseförvärv 30 - 

Minskning genom försäljning -75 - 

Minskning genom omklassificering - -70 

Resultatandel efter skatt 68 652 

Utgående balans 720 697


Not 20 Varulager 


Lager av insatsmaterial och förnödenheter 5 734 4 054 5 804 4 115 

Reservdelar 0 98 720 744 

5 734 4 152 6 524 4 859 

Årets kostnad för varor i lager 2 566 1 395 2 566 1 395 

Årets nedskrivning av varor i lager - - - - 

Not 21 Kundfordringar 


Kundförluster har uppgått till 0 0 0 0 

Reserv för osäkra kundfordringar 

Ingående reserv vid årets början 358 1 445 521 1 501 

Årets förändring 321 -1 087 471 -980 

Utgående reserv vid årets slut 679 358 992 521 

Kundfordringar värderas efter individuell och gruppvis prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. 

Inga kundfordringar har längre kredittid än 3 månader. 

Koncernens kundfordringar fördelas på valutor enligt följande (motvärden i kSEK): 2011 2010 

SEK 23 013 14 767 

EUR 67 285 114 756 

USD 32 640 23 406 

Andra valutor 1 388 1 601 

124 326 154 530 

Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar 

Moderbolaget 

Koncernen 


Ej förfallna kundfordringar 53 101 93 406 101 577 125 083 

Förfallna kundfordringar 0 - 30 dagar 1 725 2 829 13 661 10 290 

Förfallna kundfordringar > 30 - 90 dagar 4 055 3 359 6 521 6 125 

Förfallna kundfordringar > 90 - 180 dagar 727 5 126 815 7 780 

Förfallna kundfordringar > 180 dagar -125 4 768 1 752 5 252 

Kundfordringar, redovisat värde 59 482 109 488 124 326 154 530 

Not 22 

Fordringar på koncernföretag 

Moderbolaget 


Ingående balans 224 483 239 577 

Långfristigt lån till dotterbolag 86 261 - 

Omklassificering -4 748 -1 575 

Nedsättning av lån -91 196 - 

Valutakursomräkning 7 860 -13 519 

Utgående balans 222 660 224 483 

Fordringar på intresseföretag 



Ingående balans 3 335 - 3 335 - 

Långfristigt lån till intressebolag - 3 335 - 3 335 

Amortering -1 004 - -1 004 - 

Valutakursomräkning -22 - -22 - 

Utgående balans 2 309 3 335 2 309 3 335 

Not 23 Övriga kortfristiga fordringar 


Avräkning för skatter och avgifter 383 9 435 6 221 11 752 

Fordran leverantörer 1 109 668 1 109 6 837 

Förskott leverantörer 0 9 657 22 148 9 657 

Värde av terminskontrakt 1 227 6 769 1 227 6 769 

Övriga poster 738 1 627 5 855 2 873 

3 457 28 156 36 560 37 888 

Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Moderbolaget 

Koncernen 

Moderbolagets och dotterbolagens kundfordringar uppvisar koncentration till ett mindre antal institutionella kunder. Även i övrigt är flertalet 

kunder institutionella. Stora delar av bolagets intäkter följer fleråriga avtal med betalningsplaner kopplade till tid eller projekthändelser. 

Risken för kundförluster är liten. 

Långfristiga fordringar 

Moderbolaget 

Moderbolaget 

Koncernen 

Koncernen 



Förutbetalda hyror 3 182 3 060 3 818 3 714 

Upplupna rörelseintäkter 32 321 14 958 46 006 38 607 

Övriga poster 2 761 5 739 9 351 7 094 

38 264 23 757 59 175 49 415


Not 25 Likvida medel, garantier och eventualförpliktelser 


Kassa och bank 145 696 287 976 220 986 321 854 

145 696 287 976 220 986 321 854 

Moderbolaget har tecknat borgen för lån till dotterbolaget SSC Chile SA om totalt 9,8 (11,1) MUSD, motsvarande 68,0 (75,5) MSEK. 

Moderbolaget har eventualförpliktelser avseende bankgarantier för erhållna förskott och andra förpliktelser som uppkommit i den normala 

affärsverksamheten. Som säkerhet för dessa har pantsatts företagsinteckningar och likvida medel om 109 (67) MSEK. Moderbolaget har 

vidare tecknat fullgörandegarantier för dotterbolags kontraktuella åtaganden om ca 10 MSEK. Några väsentliga skulder förväntas inte 

uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. 

Not 26 Redogörelse för ackumulerat övrigt totalresultat samt förändring av reserver 

Koncernen 

Säkringsreserv 

Ingående balans per 1 januari 2010 5 652 3 587 10 719 

Årets omräkningsdifferens -6 753 - - 


-8 190 - - 

Årets förändringar i verkligt värde - -8 781 - 

Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat - 10 129 - 

Årets skatteförändring avseende säkringsreserv 

- -355 - 

Utgående balans per 31 december 2010 -9 291 4 580 10 719 

Ingående balans per 1 januari 2011 -9 291 4 580 10 719 

Årets omräkningsdifferens 


-6 512 - 

klassificerad som utvidgad investering 

2 176 - 

Årets förändringar i verkligt värde -12 717 - 

Förändringar i verkligt värde överfört till årets resultat 8 729 - 

Årets skatteförändring avseende omräknings- och säkringsreserv 

1 582 1 049 - 

Utgående balans per 31 december 2011 -12 045 1 641 10 719 

OmräkningsSäkrings- Balanserad 

Moderbolaget 

reservreserv 

vinst 

Ingående Valutakursdifferens balans per på 1 januari monetär 2010 post 

0 3 587 10 719 


-8 190 - - 

Årets förändringar i verkligt värde 

- -8 781 - 


Årets skatteförändring avseende säkringsreserv 

- -355 - 

Utgående balans per 31 december 2010 -8 190 4 580 10 719 

Ingående balans per 1 januari 2011 -8 190 4 580 10 719 

Not 27 Aktiekapital 

Moderbolagets aktiekapital utgör 32 500 kSEK fördelat på 16 250 till fullo betalda aktier. 

Kvotvärdet är 2 000 SEK per aktie. 

Not 28 Resultat per aktie 


Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare -122 505 62 058 

Antal aktier 16 250 16 250 

Resultat per aktie (SEK) -7 539 3 819 

Ägaren har angivit att SSC uthålligt bör avkasta 10 % på eget kapital. 

För 2011 innebär koncernens resultat en avkastning om -24,2 %. Avkastningen för år 2010 var 11,3 %. För perioden 2002-2011 

har den genomsnittliga avkastningen varit 4,5 % 

Not 29 Föreslagen utdelning 


Som utdelning till ägaren föreslås per aktie ett belopp av (SEK) - 626 

motsvarande totalt (kSEK) - 10 172,5 

Föreslagen utdelning har inte redovisats som skuld i balansräkningen. 


Omräkningsreserv 

Koncernen 

Balanserad 

vinst 



2 176 - 

Årets förändringar i verkligt värde 

- -12 717 - 


Årets skatteförändring avseende omräknings- och säkringsreserv 

1 582 1 049 - 

Utgående balans per 31 december 2011 -4 432 1 641 10 719 

Moderbolaget


Not 30 Övriga skulder 

Moderbolaget 

Koncernen 


Personalskatter 4 289 5 123 6 240 6 963 

Avräkning för skatter och avgifter 6 242 4 697 9 052 5 496 

Värde av terminskontrakt 0 1 272 0 1 272 

Övriga poster 1 444 769 4 626 4 657 

11 975 11 861 19 918 18 388 

Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Moderbolaget 

Koncernen 


Upplupna personalkostnader 32 068 29 911 42 192 37 284 

Förutbetalda intäkter 5 702 8 567 5 702 8 576 

Förlustrisker i pågående projekt 457 2 276 992 2 276 

Övriga poster 13 043 14 725 22 030 30 905 

51 270 55 479 70 916 79 041 

Not 32 Bokslutsdispositioner 

Moderbolaget 


Upplösning av periodiseringsfond 27 432 615 

Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning -11 500 -11 700 

Upplösning av skatteutjämningsreserv 2 415 - 

Avsättning till periodiseringsfond - - 

18 347 -11 085 

Not 33 Obeskattade reserver i moderbolaget 


Skillnad mellan bokförda avskrivningar 

och avskrivningar enligt plan 43 160 31 660 

Skatteutjämningsreserv K 0 2 415 

Periodiseringsfond 2005 0 3 877 

Periodiseringsfond 2006 0 136 




Periodiseringsfond 2010 0 

43 160 61 507 

Not 34 Moderbolagets andelar i dotterföretag 

Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört 

Per 31 december 2011 Org.nr Säte % andel % aktier värde 

SSC Telecom Holding AB 556656-3580 Solna 100 100 1 000 120 

LSE Space GMBH HRB 195494 München 100 100 20 000 38 154 

NanoSpace AB 556643-0475 Solna 100 100 3 000 2 075 

NEAT AB 556683-9311 Kiruna 100 100 1 000 100 

ECAPS AB 556602-7446 Stockholm 100 100 1 000 10 230 

SSC International AB 556749-3662 Solna 100 100 1 000 100 

SSC Chile SA 76025701-K Santiago 99,997 1) 99,997 1) 113 330 2 524 

Universal Space Network, Inc 100 100 100 21 241 

SSC Space Australia Pty Ltd 137 394 257 Sydney 100 100 1 100 100 15 013 

Apriora Holding Ltd HE 110 764 Cypern 50 2) 50 2) Newport Beach 

500 0 

89 557 

Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört 

Per 31 december 2010 Org.nr Säte % andel % aktier värde 

SSC Telecom Holding AB 556656-3580 Solna 100 100 1 000 54 098 

LSE Space Engineering & Operations AG HRB 154309 München 100 100 20 000 38 154 

NanoSpace AB 556643-0475 Solna 100 100 3 000 2 075 

NEAT AB 556683-9311 Kiruna 100 100 1 000 100 

ECAPS AB 556602-7446 Stockholm 100 100 1 000 10 230 

SSC International AB 556749-3662 Solna 100 100 1 000 100 

SSC Chile SA 76025701-K Santiago 99,997 1) 99,997 1) 113 330 8 316 

Universal Space Network, Inc Newport Beach 100 100 100 43 344 

SSC Space Australia Pty Ltd 137 394 257 Sydney 100 100 100 1 

OS2 Orbital Satellite Services 

International AB 556750-1555 Stockholm 100 100 1 000 57 

Apriora Holding Ltd HE 110 764 Cypern 50 2) 50 2) 500 0 

156 475 

1) Återstående del av bolaget ägs av SSC International AB. 

2) Återstående del av bolaget ägs av Universal Space Network, Inc



Moderbolagets andelar i dotterföretag 


Ingående anskaffningsvärden 310 655 284 814 

Årets anskaffning (2010: justering av anskaffningsvärde) 121 208 16 519 

Årets avyttring -11 179 - 

Årets omklassificering - 11 122 

Nedsättning/utskiftning av del av reservfond -53 978 - 

Summa anskaffningsvärden 366 706 312 455 

Ingående nedskrivningar -154 180 -33 375 

Årets avyttring 11 122 - 

Årets nedskrivningar 2) 

-134 091 -111 483 

Årets omklassificering - -11 122 

Utgående nedskrivningar -277 149 -155 980 

Netto bokfört värde 89 557 156 475 

2010-01-01 1) 

Ingående balans anskaffningsvärde enligt Årsredovisning 2010 255 015 

Effekt av ändrad redovisningsprincip 29 799 

Ny Ingående balans anskaffningsvärde 2010 efter omräkning 284 814 

Ingående balans nedskrivningar enligt Årsredovisning 2010 -3 576 

Effekt av ändrad redovisningsprincip -29 799 

Ny Ingående balans nedskrivningar 2010 efter omräkning -33 375 

Netto bokfört värde 251 439 

1) Ingående balanser per 2010-01-01 redovisas till följd av ändring av redovisningsprinciper avseende koncernbidrag. Ändringen har 

ingen nettoeffekt på moderbolagets eget kapital eller balansräkning i övrigt. 

2) Viktiga antaganden för nedskrivningsbehov framgår av not 17. 

Not 35 Information om finansiella risker 

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. 

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och 

kreditrisker. Finanspolicy för hantering av finansiella risker har fastställts av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler. 

Kreditrisk 

Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter gentemot SSC eller för att ett bolag som SSC innehar 

aktier eller andelar i kommer på obestånd eller utsätts för bestående värdeminskning. 

SSC har i huvudsak institutionella kunder. Många har varit kunder under lång tid. Risken för kreditförluster avseende kundfordringar och 

liknande poster är erfarenhetsmässigt mycket liten. När SSC lämnar förskottsbetalningar till en leverantör görs regelbundet en bedömning 

huruvida bankgaranti skall krävas för att begränsa kreditrisken. 

SSC placerar från tid till annan överskottslikviditet i penningmarknadsinstrument. Enligt gällande placeringsinstruktion får detta endast ske i 

instrument med hög kreditrating, minst A-1 enligt Standard & Poor alternativt P-1 enligt Moodys. Kreditrisken är därför mycket låg. 

Kreditrisken i derivat uppgick per balansdagen till 1,2 MSEK (6,8 MSEK) och motsvarar totala positiva marknadsvärdet för derivat 

För övriga finansiella tillgångar antas kreditrisken motsvara de redovisade värdena. 

SSC har tecknat borgen för lån till dotterbolaget SSC Chile SA om per balansdagen intill 9,8 MUSD, motsvarande 68,0 MSEK. 

Likviditetsrisk 

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan möta betalningsåtaganden vid rätt tidpunkt. Koncernens inriktning är att vid varje tidpunkt 

kunna möta utestående betalningsförpliktelser. SSCs likviditet har historiskt varit god. Gällande policy för placering av likvida medel innebär 

att kortfristiga placeringar skall göras med beaktande av förutsedda betalningsflöden och så att förtida lösen av placeringar ej skall 

erfordras. Koncernen har rullande 12 månaders likviditetsplanering som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras 

kvartalsvis. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnader för finansiering av koncernen. Målsättningen är att 

koncernen skall kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader och utan 

att riskera koncernens rykte. 

Moderbolaget förfogar över en beviljad checkkredit om 5 MSEK samt en beviljad kredit om 25 MSEK. För dotterbolaget SSC Chile SA finns 

checkräkningskredit om 5 MUSD. 

Koncernens kreditfaciliteter per 31 december 2011 

Avtalad kredit 

Checkkredit 

Facilitetsavtal 


Checkräkningskredit 

Summa motvärde 

Tillgängliga likvida medel 

Likviditetsreserv 

Koncernens kreditfaciliteter per 31 december 2010 

Avtalad kredit 

Checkkredit 



Checkräkningskredit 

Summa motvärde 

Tillgängliga likvida medel 

Likviditetsreserv 

Nominellt Utnyttjat Tillgängligt 

MSEK 25,0 0,0 25,0 

MSEK 5,0 0,0 5,0 

MUSD 24,8 19,8 5,0 

MEUR 0,8 0,1 0,7 

MUSD 5,0 4,7 0,3 

i MSEK 243,6 170,6 73,0 

MSEK 221,0 1 

294,0 

Nominellt Utnyttjat Tillgängligt 

MSEK 25,0 0,0 25,0 

MSEK 5,0 0,0 5,0 

MUSD 26,1 21,1 5,0 

MEUR 0,8 0,0 0,8 

MUSD 5,0 2,2 2,8 

i MSEK 248,8 158,4 90,3 

MSEK 321,9 1 

1 Av tillgängliga medel så har 58,6 MSEK (16,8 MSEK) ställts som säkerhet för moderbolagets eventualförpliktelser 

avseende bankgarantier för erhållna förskott 

412,2



Information om finansiella risker 

Förfallostruktur räntebärande skulder - odiskonterade kassaflöden 

Originalvaluta, 

uttryckt i 

Koncernen 2011 (MSEK) 

Valuta miljoner 

- 1 år 1 - 5 år > 5 år 

Facilitetsavtal, utnyttjad del 

Banklån, rak amortering 

Checkräkningskredit, utnyttjad del 


Banklån, rak amortering 

Checkräkningskredit, utnyttjad del 

USD 15,0 

- 103,9 - 

USD 4,8 

8,9 24,5 - 

USD 4,7 32,5 - - 

Originalvaluta, 

uttryckt i 

Koncernen 2010 (MSEK) 

Valuta miljoner - 1 år 1 - 5 år > 5 år 

USD 15,0 

- 101,8 - 

USD 6,1 

8,7 32,7 - 

USD 2,2 14,9 - - 

Marknadsrisk 

Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i 

marknadspriser. Marknadsrisker indelas i tre typer: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar 

koncernen utgörs av valutarisker och ränterisker. 

Valutarisk 

Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas 

valutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i 

utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument, kund- eller leverantörsskulder, 

dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering. 

Moderbolaget har betydande delar av sina intäkter i främmande valuta, framför allt euro. Enligt gällande finanspolicy träffar SSC regelbundet 

terminsavtal för att säkra väsentliga delar av kontrakterade intäkter. De utländska dotterbolagen har sina huvudsakliga intäkter i sin 

respektive redovisningsvaluta. 

Valutarisker återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad 

omräkningsexponering. Koncernen är också utsatt för valutarisker med avseende på betalningsflöden för lån i utländsk valuta (finansiell 

exponering). 

För moderbolagets innehav i främmande valutor placerade på bank är bolaget utsatt för den valutarisk som uppkommer vid kursvariationer. 

I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda, se vidare Redovisnings- och 

värderingsprinciper. 

Koncernens säkringsinstrument fördelar sig per balansdagen på följande valutor 


Volym 1) 

Snittkurs Volym 1) 


Förfallotidpunkter 

Snittkurs 

2012 -6 750 9,17 - - - - 

Totalt -6 750 9,58 - - - - 

Balansdagskurs, 31 december 2011 

Orealiserat resultat före skatt redovisat i 

säkringsreserven, 31 december 2011 


Förfallotidpunkter 

Volym 1) 

8,94 6,92 6,78 

2 626 



Snittkurs 

2011 -12 596 9,55 1 709 7,58 - - 

2012 -506 10,42 - - - - 

Totalt -13 102 9,58 1 709 6,82 - - 

Balansdagskurs, 31 december 2010 

Orealiserat resultat före skatt redovisat i 

säkringsreserven, 31 december 2010 

1) Volymen är uttryckt i tusental i lokal valuta. 

Minustecken innebär utflöde av valuta. 

EUR/SEK USD/SEK 

EUR/SEK USD/SEK 

9,00 6,80 6,81 

8 044 -1 829 

Omräkningsexponering av utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig per balansdagen på följande valutor (MSEK): 

CAD/SEK 

CAD/SEK 

Koncernen 


EUR 39,3 30,7 

USD 23,8 54,2



Information om finansiella risker 

Moderbolaget redovisar innehavet i USN som en utvidgad investering där valutakursdifferensen vid omräkning av fordran i USD till 

balansdagens kurs redovisas i omräkningsreserven. Koncernen har en partiell ekonomisk säkring för att skydda omräknings-exponering i 

utländsk valuta genom att moderbolaget upptagit lån i US dollar som ekonomisk säkring för del av nettoinvesteringen i USN. 

Moderbolagets aktieinnehav i det chilenska bolaget SSC Chile SA innebär omräkningsexponering mot US dollar, vilket ekonomiskt skyddas 

koncernmässigt av att det chilenska bolagets upplåning sker i US dollar. 

Moderbolagets aktieinnehav i det tyska bolaget LSE Space Engineering & Operations GmbH innebär omräkningsexponering avseende euro. 

Denna risk har inte skyddats särskilt. 

En tioprocentig förstärkning av den svenska valutan gentemot andra valutor skulle innebära en förändring av nettotillgångarnas värde med - 

6,3 (-8,1) MSEK. 

Ränterisk 

Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i 

verkliga värden och förändringar i kassaflöden. Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom långfristig upplåning. Denna risk har inte 

skyddats särskilt. 

Med de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen skulle en ränteförändring på 1 procentenhet förändra ränteintäkterna 

med ca 2,2 (3,2) MSEK och räntekostnaderna med ca 1,7 (1,6) MSEK givet att alla andra faktorer (exempelvis valutakurser) är oförändrade. 

Not 36 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m 



Avskrivningar 22 598 22 738 64 022 77 406 

Resultat vid avyttring av inventarier -332 -502 -488 -519 

Resultat vid försäljning av aktier - - -45 -229 411 

Resultatandel i intressebolag - - -68 -652 

Resultat vid förändring av avsättningar -11 126 45 431 -9 272 46 900 

Övriga poster -1 642 62 841 86 665 114 701 

Summa justeringsposter 9 498 130 508 140 814 8 425 

Not 37 Anställda 

Antal anställda 


Medelantalet anställda har varit 2011 2010 2011 2010 

Kvinnor 100 110 151 160 

Män 254 276 485 499 

Totalt 354 386 636 659 

Av moderbolagets anställda hänförs 352 (384) till Sverige och 2 (2) till Kina. 

Anställda i koncernen hänförs till länder enligt följande: 

Koncernen 2011 

Koncernen 2010 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Sverige 104 267 371 111 283 394 

Chile 4 45 49 4 55 59 

Tyskland 24 86 110 22 84 106 

Frankrike - - - 0 0 0 

Nederländerna 5 14 19 7 12 19 

Kina 1 1 2 1 1 2 

USA* 11 47 58 12 48 60 

Spanien 1 17 18 2 14 16 

Förenade Arabemiraten 1 8 9 1 2 3 

Totalt 151 485 636 160 499 659 

Könsfördelning bland ledande befattningshavare 

per 31 december 2011 Kvinnor Män Totalt 

Styrelsens stämmovalda ledamöter 2 5 7 

Personalrepresentanter och suppleanter i bolagets styrelse 2 2 4 

Ledningsgruppen 2 7 9


Not 38 Räntebärande skulder 

Moderbolaget 

Koncernen 

Långfristiga skulder 2011 2010 2011 2010 

Banklån, rak amortering - - 24 479 32 937 

Facilitetsavtal 103 649 101 753 103 649 101 753 

103 649 101 753 128 128 134 690 


Banklån, kortfristig del - - 8 901 8 789 

Checkräkningskredit - - 32 498 14 900 

0 0 41 399 23 689 

Finansiella lånevillkor 

Moderbolaget har facilitetsavtal om 20 (20) MUSD med Svenska Handelsbanken. De beviljade krediterna innehåller finansiella 

lånevillkor, covenants, avseende vissa specificerade finansiella nyckeltal. För det fall avtalade finansiella lånevillkor 

inte uppfylls äger kreditgivarna rätt att säga upp kreditavtalen. Under år 2011 har samtliga finansiella nyckeltal mött 

avtalade värden. Facilitetsavtalet är amorteringsfritt med slutgiltig förfallodag 30 december 2014. SSC äger rätt 

att lösa facilitetsavtalet vid varje ränteförfalloperiod. 

Dotterbolaget SSC Chile SA upptog i samband med förvärvet av verksamheten i Chile banklån i Svenska Handelsbanken om 

9 MUSD med rak amortering fram till lånets förfallodag den 31 juli 2015. 

Not 39 Avsättningar 


Långfristiga avsättningar 2011 2010 2011 2010 

Förlustkontrakt 34 305 45 431 34 305 45 431 

Övriga avsättningar - - 3 323 1 469 

34 305 45 431 37 628 46 900 


Kortfristiga avsättningar 2011 2010 2011 2010 

Förlustkontrakt 11 126 10 379 11 126 10 379 

Omstruktureringsreserv 12 869 53 300 12 869 53 300 

23 995 63 679 23 995 63 679 


Avsättning för förlustkontrakt 2011 2010 2011 2010 

Redovisat värde vid periodens ingång 55 810 - 55 810 - 

Avsättningar som gjorts under perioden - 57 069 - 57 069 

Belopp som tagits i anspråk under perioden -10 379 -1 259 -10 379 -1 259 

Redovisat värde vid periodens utgång 45 431 55 810 45 431 55 810 


Omstruktureringsreserv 2011 2010 2011 2010 

Redovisat värde vid periodens ingång 53 300 2 523 53 300 2 523 

Avsättningar som gjorts under perioden - 53 300 - 53 300 




Övriga avsättningar 2011 2010 2011 2010 

Redovisat värde vid periodens ingång - - 1 469 - 

Avsättningar som gjorts under perioden - - 1 854 1 469 

Belopp som tagits i anspråk under perioden - - - - 

Redovisat värde vid periodens utgång 0 0 3 323 1 469 


Totala avsättningar 2011 2010 2011 2010 

Redovisat värde vid periodens ingång 109 110 2 523 110 579 2 523 

Avsättningar som gjorts under perioden - 110 369 1 854 111 838 



varav total långfristig del av avsättningarna 34 305 45 431 37 628 46 900 

varav total kortfristig del av avsättningarna 23 995 63 679 23 995 63 679 

Förlustkontrakt 

Under 2010 omförhandlades ett kundkontrakt avseende åren 2010-2016. För beräknad förlust gjordes en avsättning om 57,1 MSEK. 

10,4 MSEK har under 2011 upplösts och haft en positiv påverkan på resultatet. 

Omstruktureringsreserv 

Under 2010 avsattes 53,3 MSEK för beräknade kostnader avseende omstruktureringar 2011-2012. 

Vid upplösning av reserven under 2011 påverkades resultatet positivt med 29,2 MSEK.


Not 40 Förvärv 

2010 

Förvärv av Aurora Technology B.V. 

SSCs dotterbolag LSE förvärvade i januari 2010 samtliga aktier i det holländska bolaget Aurora Technology B.V., som bedriver 

konsultverksamhet i huvudsak mot den europeiska rymdorganisationen ESA i Nederländerna och Spanien. Förvärvet av Aurora Technology 

har tillfört koncernen följande värden: 

Värde före 

förvärvet 

Verkligt värde 

justering 

Redovisat 

värde i 

koncernen 

Goodwill 0 10 084 10 084 

Immateriella anläggningstillgångar 1 719 12 310 14 028 

Materiella anläggningstillgångar 166 0 166 

Kortfristiga fordringar 6 626 0 6 626 

Likvida medel 5 073 0 5 073 

Uppskjuten skatteskuld -342 -3 634 -3 976 

Långfristiga skulder 0 -8 966 -8 966 

Kortfristiga skulder -7 858 -2 764 -10 622 

5 384 7 030 12 413 

Kontant köpeskilling för aktierna utgjorde 1,2 MEUR. Tilläggsköpeskilling, delvis villkorad till framtida resultat, uppgår till totalt 1,225 MEUR 

och är värderad till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. 

Kassaflödesanalys avseende förvärv av dotterbolag 

Utbetald köpeskilling 13 001 

Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten -5 650 

Påverkan på likvida medel 7 351 

Totalt kassaflöde avseende förvärv av dotterbolag 7 351


Not 41 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning 

Moderbolaget 2011 

Låne- och 

kundfordringar 

Investeringar 

som hålles till 

förfall 

Finansiella 

tillgångar som 

kan säljas 

Säkringsredovisade 

derivat 

Andra 

finansiella 

skulder 

Summa 

redovisat 

värde Verkligt värde 

Tillgångar 

Andra långfristiga 

värdepappersinnehav - - - - - - - 

Långfristiga fordringar 224 969 - - - - 224 969 224 969 

Kundfordringar 82 515 - - - - 82 515 82 515 

Övriga fordringar 3 679 - - 1 227 - 4 906 4 906 

Kortfristiga placeringar 

Skulder 

- - - - - - - 

Leverantörsskulder - - - - 30 224 30 224 30 224 

Skulder till koncernföretag - - - - 12 324 12 324 12 324 

Övriga skulder - - - - - 0 0 

Räntebärande skulder - - - - 103 649 103 649 103 649 

Moderbolaget 2010 

Låne- och 


Investeringar 


förfall 

Finansiella 


kan säljas 


derivat 

Andra 

finansiella 

skulder 

Summa 

redovisat 


Tillgångar 


värdepappersinnehav - - - - - 0 - 

Långfristiga fordringar 227 818 - - - - 227 818 227 818 




Skulder 

- - - - - - - 


Skulder till koncernföretag - - - - 57 334 57 334 57 334 

Övriga skulder - - - 1 272 - 1 272 1 272 



Låne- och 


Investeringar 


förfall 

Finansiella 


kan säljas 


derivat 

Andra 

finansiella 

skulder 

Summa 

redovisat 


Tillgångar 


värdepappersinnehav - - - - - - - 



Kortfristiga placeringar - - - - - - - 

Skulder 


Övriga skulder - - - - - 0 0 

Räntebärande skulder - - - - 169 527 169 527 169 527



Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning 


Låne- och 


Investeringar 


förfall 

Finansiella 


kan säljas 


derivat 

Andra 

finansiella 

skulder 

Summa 

redovisat 


Tillgångar 


värdepappersinnehav - - - - - 0 - 



Kortfristiga placeringar - - - - - - - 

Skulder 


Övriga skulder - - - 1 272 - 1 272 1 272 


Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på koncernens finansiella 

instrument: 

Derivatinstrument : För valutakontrakt redovisas verkligt värde på valutamarknaden med hänsyn till aktuell dagskurs och 

återstående löptid för respektive instrument. 

Låne- och kundfordringar l öper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader varför det redovisade värdet 

reflekterar det verkliga värdet. Fordringar med en livslängd överstigande sex månader värderas till upplupet anskaffningsvärde. 

Finansiella tillgångar som kan säljas : I denna kategori redovisas koncernens långfristiga innehav av onoterade aktier. Dessa 

redovisas till sitt anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. 

Leverantörsskulder löper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än tre månader varför det redovisade värdet 

reflekterar det verkliga värdet. 

Räntebärande skulder redovisas till nominellt belopp, vilket motsvarar verkligt värde. 

I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt 

värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. 

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument 

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 


Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 

Tillgångar 


värdepappersinnehav - - - - 

Kundfordringar - - - - 

Övriga fordringar - 1 227 - 1 227 


Skulder 

- - - - 

Leverantörsskulder - - - - 

Övriga skulder - - - 0 

Räntebärande skulder - - - - 


Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 

Tillgångar 


värdepappersinnehav - - - - 

Kundfordringar - - - - 

Övriga fordringar - 4 554 - 4 554 

Kortfristiga placeringar - - - - 

Skulder 

Leverantörsskulder - - - - 

Övriga skulder - 602 - 602 

Räntebärande skulder - - - -

2 Information om redovisningen 

SSC har valt att även för 2011 avge hållbarhetsredovisning på nivå C+. Det är bolagets 

fjärde årliga hållbarhetsredovisning och den förra publicerades i mars 2011. SSC:s 

hållbarhetsredovisning granskas av KPMG. 

Hållbarhetsredovisningen är ett komplement till årsredovisningen och för att få en samlad 

bild av bolagets verksamhet ska båda dessa dokument läsas. Av den anledningen återfinns 

heller inte bolagsspecifik information i hållbarhetsredovisningen utan då hänvisas till 

årsredovisningen (se GRI G3 korsreferenslista). 

En arbetsgrupp med företrädare för olika organisationsdelar inom SSC har under året 

arbetat med hållbarhetsredovisningen och ansvarat för framtagandet av informationen till 

rapporten. Björn Ohlson (bjorn.ohlson@sscspace.com) är kontaktperson för företagets 

hållbarhetsarbete. 

I SSC:s hållbarhetsredovisning beskrivs de mest väsentliga miljö- och samhällsaspekterna 

som bolagets verksamhet påverkar. Målgruppen för hållbarhetsredovisningen är SSC:s 

intressenter, vilka primärt utgörs av svenska staten med tillhörande myndigheter, politiker, 

medarbetare, fackliga organisationer, närboende till SSC:s anläggningar samt kunder och 

leverantörer. Olika intressentdialoger förs i verksamheten, beroende på hur SSC påverkar 

eller påverkas av respektive intressent. 

SSC:s hållbarhetsredovisning 2011 omfattar verksamheten i Sverige - med anläggningarna 

i Solna, Esrange och Ågesta, samt i vissa delar även de utländska dotterbolagen LSE, USN 

och SSC Chile. Vilande eller avyttrade bolag omfattas ej. En sammanfattande engelsk och 

svensk presentation över bolagets hållbarhetsarbete för information till anställda i hela 

bolaget finns tillgänglig på intranätet. 

Divisionen Space Systems med verksamhet i Solna avyttrades 30 juni 2011 och är därmed 

endast i tillämpliga delar inkluderade i denna redovisning. 

För kalenderåret 2011 rapporteras 13 indikatorer. Valet av indikatorer har gjorts utifrån en 

bedömning av var SSC:s största påverkan på faktorer som relaterar till hållbar utveckling 

finns. Relevansen i valda indikatorer har prövats genom en jämförelse mot andra 

rymdteknikföretag samt mot andra statligt ägda företag. 

Korsreferenslista enligt GRI:s modell återfinns som bilaga till rapporten. 

3 SSC och hållbar utveckling 

SSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra 

intressenter genom att med lönsamhet erbjuda produkter och tjänster på den internationella 

marknaden. För att av omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande 

företag skall SSC i samtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och agera på en 

hög etisk nivå. 

Flertalet av SSC:s produkter och tjänster medverkar till en hållbar utveckling genom att 

bidra till att öka samhällets miljö- och klimatkunskap. 

Frågor om miljö, hälsa och säkerhet ingår som en integrerad del i SSC:s totala verksamhet. 

SSC anser att störst effekt uppnås genom förebyggande åtgärder och ansluter sig till ett 

synsätt som leder mot långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att hög effektivitet 

2

eftersträvas i användning av energi och naturresurser, gynnande av system för återvinning 

och återanvändande av material samt förebyggande och begränsande av föroreningar. 

SSC strävar efter att erbjuda arbetsförhållanden som stimulerar medarbetare att vara 

effektiva, ta ansvar och fortsätta att utveckla sin kompetens. 

SSC skall uppfylla eller överträffa miljökrav enligt gällande lagar, förordningar och 

internationella överenskommelser. SSC har fastställt ett antal policys vilka ligger till grund 

för arbetet med hållbar utveckling. Ansvaret för att hållbarhetsarbetet genomförs är 

gemensamt för chefer och övriga medarbetare inom SSC. 

SSC definierar hållbar utveckling på följande sätt: - Hållbar utveckling är en utveckling 

som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att 

tillfredsställa sina behov. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning. 

Det omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt 

tänkande är grunden för hållbar utveckling. 

SSC:s hållbarhetsvision: - SSC skall sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling till 

förmån och nytta för miljön, samhället och våra kunder. 

Följande områden har identifierats som relevanta för SSC:s arbete med hållbar utveckling: 

• Ekonomi 

• Miljö 

• Samhälle 

• Kund 

• Medarbetare och arbetsmiljö 

• Säkerhet 

4 Ekonomi 

Uthålligt starkt finansiellt resultat ger SSC möjlighet att fortsätta utveckla produkter och 

tjänster på den internationella marknaden. Flertalet av SSC:s produkter och tjänster bidrar 

till en ökad kunskap om jorden och dess klimat. 

Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter, som har sitt ursprung i 

finansieringen av statlig rymdpolitik i Sverige och andra länder. Den svenska 

finansieringen kanaliseras via Rymdstyrelsen. SSC erhåller dock inga statliga bidrag eller 

annat finansiellt stöd från svenska staten. 

5 Miljö 

SSC:s miljöarbete utgår från bolagets miljöpolicy. Där framgår bland annat att SSC skall 

medverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genom att 

utveckla produkter och tjänster med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i all 

verksamhet samt väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten. 

Bolaget skall därvid arbeta aktivt för att begränsa miljöpåverkan på mark, luft, vatten och 

ekosystem. Internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inom 

miljöområdet respekteras. 

3

Det ankommer på varje chef att visa ledarskap i miljöarbetet, att integrera arbetet i bolagets 

verksamhetssystem och i affärs- och verksamhetsplaner, att där ställa upp mål för arbetet 

som gör det möjligt att mäta måluppfyllelsen, och att se till att underställd personal har rätt 

kompetens och utbildning inom miljöområdet för att lösa sina uppgifter. 

I SSC:s verksamhet sker en viss miljöpåverkan genom råvaru- och energiförbrukning samt 

genom koldioxidutsläpp. 

De av SSC:s verksamheter som bedöms kunna ha störst påverkan på miljön är raket- och 

ballonguppsändningar, som numera är internationella verksamheter: raketer skjuts upp 

även från andra länders baser och vissa ballongflygningar sker över långa sträckor på norra 

halvklotet. De raketmotorer som används innehåller ett fast bränsle i mängderna 300 – 

10 000 kg beroende på rakettyp. Under förbränningsfasen omvandlas bränslet till bland 

annat kväveoxider och saltsyra. En del av motorerna innehåller låga halter av asbest och 

strikta rutiner följs för hanteringen. Halterna har kunnat minskas, men SSC strävar efter att 

tillsammans med motortillverkaren försöka hitta ett ersättningsmaterial. För dessa motorer 

har SSC importtillstånd från Kemikalieinspektionen samt Arbetsmiljöverket. Tillstånden 

föreskriver krav på hantering, skyddskläder och deponi. Deponering av utbrända 

motordelar sker på avsedd plats inom SSC:s anläggning med tillstånd av miljökontoret i 

Kiruna. Bortforsling av raketdelar och ballongplast sker kontinuerligt inom det 

nedslagsområde för raketer och ballonger som SSC förfogar över. För att underlätta 

lokalisering av ”rymdskrotet” betalas hittelön till de privatpersoner som påträffar material. 

Omhändertagande av ballonger som landar utanför Sveriges gränser sker i samråd med 

ansvarig myndighet i respektive land. Under året har fem raketer (varav tre med två steg) 

skjutits från Esrange. En SSC-ägd raketmotor har skjutits från Andöya i Norge och två från 

Brasilien. 

SSC:s övriga dagliga verksamhet bedrivs mestadels i kontorsmiljö, med den marginella 

påverkan som medföljer detta. I verksamheten strävas efter att minska miljöbelastningen, 

exempelvis genom hushållning med energi genom närvarogivare för belysning samt 

energisnålare apparater och uppmaningar att stänga av datorer och skärmar efter 

arbetsdagens slut. Några andra exempel är att utskrifter sker automatiskt dubbelsidigt och i 

svartvitt och källsortering av avfall - på Esrange även kompostering. Rutiner för hantering 

av farligt avfall har införts i Solna och speciellt anpassade utrymmen för hantering av gift 

och kemikalier har byggts i återvinningsrummet, i renrum och laboratorier samt ytterligare 

några platser. 

SSC strävar efter att successivt minska förbrukningen av elektricitet för uppvärmningsändamål, 

främst genom alternativa uppvärmningsmetoder vid Esrange där bergvärmeanläggningar 

ger värme till hotellet och sedan 2011 även till ytterligare byggnader. 

Energikartläggningen på Esrange som påbörjades 2009 resulterade i ett 

energibesparingsprogram som pågått under 2010 och 2011 och som fortsätter. En rad 

åtgärder som tidsstyrning av el, timers för motorvärmare, närvarogivare för belysning och 

ersättning av äldre energikrävande utrustning har genomförts. En ny kylanläggning som 

tillvaratar utomhusluftens kyla togs t ex 2010 i drift på satellitmarkstationen och under 

2011 implementerades reduktion av värme och ventilation i rakethallar, ballonghus och 

hotellbyggnaden under icke kampanjperioder och under längre ledigheter. Under året har 

även arbete för att ersätta en äldre freon-kylanläggning med en som använder CO2 

påbörjats. 

4

Reglerutrustningen för kylning moderniserades vid Ågestaanläggningen, resulterande i 

minskad energiförbrukning. 

SSC:s direkta energianvändning utgörs av drivmedel till tjänstefordon och reservkraft och 

olja för uppvärmning av raketramper. På Esrange har lastfordon bytts till miljövänligare, 

bränslesnålare modell. 

Vid Esrangeanläggningen och vid arbetsplatsen i Vidsel samåker huvuddelen av 

personalen med buss till och från respektive arbetsplats. SSC:s globala expansion har 

medfört ett förändrat resemönster med ett ökat antal tjänsteresor, framför allt nationella 

och internationella flygresor. Flera företagsinterna resor undviks genom att använda 

telefon-, video- eller webbaserade konferenser. 

Företaget har fortsatt delta i ett nätverk för statliga bolag under ledning av Trafikverket 

med syfte att utbyta erfarenheter och idéer kring miljöpåverkan av resor. 

Miljöindikatorer 

I området miljö har redovisade indikatorer valts med beaktande av var SSC:s verksamhet 

har störst miljöpåverkan. 

Total avfallsvikt 

Kilogram 2011 2010 

Brännbart 56 935 57 056 

Återvinning 31 842 18 060 

Farligt avfall 12 760 7 515 

Deponi 16 085 173 

Kompost 11 500 

De tre utländska dotterbolagen LSE, USN samt SSC Chile inkluderas från 2011 

Avfall separeras fortfarande bara i mindre utsträckning i länderna där dotterbolagen verkar 

Oseparerat avfall från USN och SSC Chile har ökat mängden deponi 

Expansion och ombyggnader vid Esrange har likaså ökat mängden avfall 

Kompost är en ny kategori fr.o.m. 2011 och avser bara Esrangeanläggningen 

Siffrorna för 2011 är justerade för avyttringen av divisionen Space Systems 

Förbrukning av krut 

Kilogram 2011 2010 

Förbrukat vid uppskjutning av sondraketer 5 226 11 227 

Destruerat 0 0 

Tabellen avser endast verksamhet vid moderbolagets avläggning Esrange 

Under 2011 har färre större raketer sänts upp 

Förbrukning av elektricitet 

MWh 2011 2010 

Total förbrukning av elektricitet 12 060* 12 872 

* varav 2 785 MWh i dotterbolagen LSE, USN och SSC Chile 

Siffrorna för 2011 är justerade för avyttringen av divisionen Space Systems 

5

Förbrukning av drivmedel 

Liter 2011 2010 

Bensinförbrukning egna tjänstefordon 30 828 34 767 

Dieselförbrukning egna tjänstefordon 56 108 57 553 

Dieselförbrukning avseende reservkraft 10 435 14 511 

Eldningsolja för uppvärmning* 5 037 8 010 

Tabellen avser endast verksamheten i Sverige 

* avser raketramper. Inköpt mängd redovisas, dock sker förbrukning över längre tid än ett år 

Ändrade rutiner har minskat förbrukning av drivmedel för reservkraft 

Utsläpp av växthusgaser 

Ton 2011 2010 

Utsläpp av koldioxid från fordon* 251 268 

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med hyrbilar 74 49 

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med flyg 1 397 1 493 

Utsläpp av koldioxid från reservkraft & uppvärmning 41 60 

Utsläpp av koldioxid från frakter 658 

Tabellen avser endast verksamheten i Sverige 

Frakter inkluderas fr.o.m. 2011 

* Innefattar SSC-ägda fordon, körning i tjänsten med förmånsbilar samt körning i tjänsten med egna bilar 

6 Samhälle 

SSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, aktieägare och andra 

intressenter genom att med lönsamhet erbjuda produkter och tjänster på både den 

nationella och internationella marknaden. 

Som ett globalt verksamt företag följer SSC de kartell- och konkurrenslagar och 

förordningar som gäller i de länder där bolaget bedriver verksamhet. SSC skall av 

omvärlden i alla avseenden uppfattas som ett seriöst och ansvarstagande företag och ska i 

samtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och hög etisk nivå. SSC ska inte medverka till 

korruption. 

En väsentlig del av SSC:s framgång bygger på en god relation med samhället med 

ömsesidig tillit. I syfte att bibehålla den goda relationen informerar SSC kontinuerligt 

politiker och andra beslutsfattare om bolaget och dess verksamhet. 

SSC tar vid sina anläggningar i Sverige emot omkring fyra tusen besökare per år. Dessa är 

främst företrädare för kunder och myndigheter, politiker, representanter från utländska 

ambassader, studerande och allmänheten - mestadels turister. Vid besöken presenteras 

svensk rymdverksamhet generellt och särskilt SSC:s verksamhetsområden. I SSC:s 

särskilda intresse ligger att sprida kunskap om hur rymdverksamheten tillämpas i vardagen 

och varför den är viktig för den enskilda människan och samhället. 

SSC är för viktiga delar av sin verksamhet starkt beroende av att få tillgång till information 

och produkter som är underkastade andra länders regler om exportkontroll. SSC är även 

beroende av att uppfattas såsom lojalt mot motsvarande svenska regler för att inte försvåra 

den egna exporten av varor eller tjänster. Bolaget följer i sin verksamhet såväl svenska 

6

egler om exportkontroll som de åtaganden som görs gentemot utländska leverantörer och 

deras myndigheter. 

Företaget använder både i Sverige och vid sina anläggningar utomlands mycket 

amerikansk teknologi och den goda relationen till amerikanska myndigheter när det gäller 

exportregler är mycket viktig. 

Markanvändning i nordligaste Sverige är en avgörande fråga för såväl lokalbefolkning som 

för SSC. Årliga samrådsmöten avseende Esrangeanläggningens raketnedslagsområde hålls 

med länsstyrelsen, kommunen, samebyar, turistföretag och markägare. Syftet är att 

informera om pågående verksamheter på området för att på bästa sätt samordna olika 

intresseområden. Företrädare för Esrangeanläggningen och samebyarna håller varandra 

löpande informerade om sina verksamheter. Vid planering av raketuppskjutningar tas 

hänsyn till samebyarnas åsikter för att minimera negativ påverkan på renskötseln. 

Jakten efter mineraler har under de senare åren intensifierats i Norrbotten och flera företag 

är intresserade av Esranges stora nedslagsområde, vilket hotar såväl raketverksamheten 

som rennäringen. SSC har under 2011 samarbetat med Saarivuoma sameby när det gäller 

att hålla nedslagsområdet fritt från annan näringsverksamhet än renskötsel och 

uppsändning av ballonger och raketer, ett arbete som fortgår 2012. SSC hade 12 maj 2011 

en annonsbilaga i tidningen Dagens Samhälle där företagets och samebyarnas intressen att 

skydda nedslagsområdet framhölls. Medlemmar ur Saarivuoma sameby har anlitats för 

arbete i fält under ett japanskt ballongprojekt. 

Företagets markstationsverksamhet har vuxit och nya platser för anläggning av antenner 

har behövts. Under året har SSC i god anda kommit överens med samebyn närmast 

Esranges basområde om att kunna utöka det inhägnade området med lite under 40.000 m². 

Politiskt engagemang 

SSC ger inte ekonomiska bidrag till politiska partier eller enskilda politiker. SSC ger inte 

direkta eller indirekta bidrag till kandidater till offentliga poster, politiska partier eller 

andra politiska organisationer. Anställda på SSC får inte betald ledighet för politiska 

åtaganden. 

Sponsring och donationer 

SSC anser att företagets viktigaste bidrag till de orter där bolaget är representerat är att 

bedriva kärnverksamheten så effektivt som möjligt och enligt företagets etiska principer. 

Mot bakgrund av att SSC:s verksamhet i betydande omfattning har offentliga 

organisationer som kunder iakttas stor återhållsamhet med gåvor/donationer. De 

begränsade donationer som görs hanteras via bolagets lokala enheter och inriktar sig på 

program som stöder kultur, utbildning, sport eller andra proaktiva sociala och humanitära 

program. Istället för att skicka ut julkort gavs i Sverige ett bidrag till organisationen ”Min 

Stora Dag.” 

Vid dotterbolaget USN:s Newport Beach-kontor ställer flera anställda sin expertis till 

förfogande åt organisationen Rocket Science Tutors som hjälper elever med matematik och 

teknik studier. 

SSC Chile hjälper sin kommun med transporter och arbeten med anläggningsmaskiner. 

7

7 Kund 

SSC arbetar med utveckling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem. I 

verksamheten skall SSC alltid fokusera på kundnytta och lönsamhet genom att bevara och 

stärka bolagets dynamik och handlingskraft. SSC skall fortlöpande och systematiskt 

förbättra samtliga delar av verksamheten samt utnyttja verksamhetsbredden för att bättre 

tjäna bolagets kunder. Marknadsföring och försäljning av SSC:s produkter och tjänster 

skall ske på ett affärsmässigt och hederligt sätt, baserat på kvalitet, prestanda, pris, 

servicenivå och andra relevanta faktorer. 

Rymdteknik ger nytta och ny kunskap, vilket bidrar till att SSC:s kunder kan arbeta för en 

hållbar utveckling genom bland annat forskning om jorden och dess klimat. 

SSC har under 2011 deltagit i flera konferenser och mässor där hela koncernen har 

presenterats för kunder. Under året lanserades SSC:s nya varumärke för första gången på 

National Space Symposium i Colorado, USA, en av företagets viktigaste evenemang. SSC 

presenterar sig nu inför alla kunder på ett enhetligt och koordinerat sätt både på 

utställningar och genom informationsmaterial. 

Divisionen Satellite Management Services genomförde en omfattande kund- och 

medarbetarundersökning för att få en bättre bild av hur verksamheten uppfattas såväl 

externt som internt. Inom de områden där möjligheter till förbättringar konstaterats har 

handlingsprogram startats. Förbättringsarbetet fortsätter nu under 2012 och 

undersökningen planeras att repetera under 2013. 

Dotterbolaget USN genomförde en kundundersökning 2010 och planerar att genomföra en 

liknande enkät under innevarande år - 2012. 

I SSC:s allt mer globala organisation kommer dessa förändringar att innebära ett förbättrat 

informationsutbyte mellan personalen och en kvalitetssäkring av säljprocessen. 

Utskick av tryckt material till kunder ersätts alltmer av användning av elektronisk media. 

Produkter och tjänster 

Några exempel på produkter och tjänster som SSC erbjuder: 

Satellitframdrivning 

Miljövänligt bränsle för satelliter och tillhörande motorer. ECAPS-systemet kan ersätta det 

mycket giftiga, cancerogena och reaktiva ämnet hydrazin som idag är det mest använda 

satellitbränslet. Bränslet har nu testats i rymden, ombord på PRISMA-satelliterna. 

Havsövervakningssystem 

Systemet används av kustbevakningsorganisationer i en ökande mängd länder världen över 

t.ex. för flygburen spaning efter oljeutsläpp, övervakning av fiskevatten och gränser, 

isförhållanden samt för sjöräddning. 

Miniatyriserade system för satelliter 

Mikroteknologi i rymdsammanhang reducerar kostnader och möjliggör avancerade små 

satelliter. SSC:s dotterbolag NanoSpace arbetar bl.a. med mycket små system för 

framdrivning och bränslehantering och även dessa system har nu testats i rymden, ombord 

på PRISMA-satelliterna. 

8

Nyttolaster för raketer 

Experimentutrustning för forskning i nära tyngdlöshet för grundforskning inom olika 

vetenskapliga discipliner såsom material, vätskefysik och biologi. 

Raketsystem 

Tekniska system för sondraketer med uppdrag att utföra atmosfärstudier kring nattlysande 

moln, pärlemormoln och vattenånga eller forskning i tyngdlöshet. 

Uppsändning av raketer och ballonger 

Uppsändning av sondraketer och höghöjdsballonger med vetenskapliga instrument från 

främst Esrange. Uppsändningarna genomförs ofta med miljövetenskapliga ändamål och i 

internationellt samarbete vilket därmed ger ett globalt perspektiv. 

Drift av satelliter 

En världsomspännande verksamhet där SSC med dotterbolag medverkar i driften av 

satelliter genom satellitkontroll, kommunikation av styrsignaler samt mottagning av 

satellitdata. Satelliterna används bl.a. för kartläggning av jordbruksmarker, 

skogsavverkning och ökenutbredning, för väderprognostisering, för övervakning av 

polarisar, naturkatastrofer, jordens atmosfär inklusive ozonlagret och andra klimatstudier. 

8 Medarbetare och arbetsmiljö 

SSC:s anställda är en strategisk resurs för bolaget och dess verksamhet. SSC vill vara en 

attraktiv arbetsgivare med motiverade medarbetare som har rätt kompetens för sina 

arbetsuppgifter. 

SSC tar avstånd från och tolererar inte någon form av diskriminering eller trakasserier. 

Våld på arbetsplatsen, inklusive hot, hotfullt beteende, trakasserier, förolämpningar och 

liknande tolereras givetvis inte. 

Mångfalden ses som en idégenererande och välgörande tillgång. Det är en förutsättning att 

personalen känner sig rättvist behandlad för att kunna och vilja prestera en bra arbetsinsats. 

Detta innebär att SSC strävar efter att ge alla anställda lika möjligheter oavsett kön, 

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annat kännemärke som 

skyddas av lagen. Ingen skall missgynnas på grund av kön när det gäller anställning, 

arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön, arbetsledning, uppsägning 

eller omplacering. Mångfaldsarbete är en viktig chefsuppgift och skall bedrivas som en 

integrerad del i affärs- och verksamhetsplaner. Jämställdhet är en del av mångfaldsarbetet 

och i SSC Sverige tas en jämställdhetsplan fram vart tredje år. Planen innehåller bland 

annat aktiviteter för att öka antalet kvinnor bland de anställda och att eftersträva tvåkönade 

arbetsgrupper. 

Under året har nya chefer fått introduktion i systematiskt arbetsmiljöarbete vilket ingår i 

programmet för chefsintroduktion. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete finns och 

arbete pågår kontinuerligt. En handbok för det praktiska arbetsmiljöarbetet, SAM i 

praktiken, har tidigare tagits fram och är under fortsatt utveckling. 

9

Interna chefsutbildningar och mentorprogram har genomförts under året för att tydliggöra 

chefsansvaret. Detta har även genomförts eller planeras för utländska dotterbolag. 

Ytterligare chefsutbildningar planeras för kommande år. 

Introduktion för nyanställda har genomförts för enskilda eller i grupper. Uppföljning av 

introduktionen görs en tid efter anställningens början. 

Utbildning i dotterbolagen har fokuserat på t ex teknik, arbetarskydd, olycksförebyggande 

åtgärder, första hjälpen och säkerhetsregler. 

SSC skall säkerställa en hälsosam arbetsmiljö och vidtar nödvändiga åtgärder för att 

förhindra olycksfall och skador. Arbetsmiljöronder har utförts enligt plan. Utifrån vad som 

har framkommit vid dessa och vid arbetsmiljökommittémöten anlitas skyddsingenjör och 

ergonom via företagshälsovården för översyn av arbetsmiljön. 

Den fysiska och psykiska hälsan är viktig för arbetstrivseln. SSC arbetar aktivt med 

friskvård, bl.a. genom att erbjuda anställda regelbundna hälsoundersökningar genom 

företagshälsovården. Där erbjuds även andra tjänster inom arbetsmiljö, hälsa och 

rehabilitering. Årligen görs en uppföljning av resultatet från hälsokontrollerna som 

företagshälsovården tar fram. Uppföljningen kan sedan leda till olika arbetsmiljöåtgärder. 

Trivselbefrämjande kulturella och idrottsliga aktiviteter anordnas löpande genom 

företagets fritidsföreningar. Även i dotterbolagen ordnas liknande sociala aktiviteter. 

Under 2010 genomfördes en medarbetarundersökning i hela koncernen. Utifrån denna 

undersökning har under 2011 arbete med olika aktiviteter genomförts. Samtliga enheter 

arbetar fram fokusområden och aktiviteter utifrån resultatet av enkäten. Nästa 

medarbetarundersökning genomförs under våren 2012. 

SSC följer gällande lagar och kollektivavtal för anställningsvillkor och strävar efter att 

upprätthålla goda relationer med de anställdas fackliga organisationer. Alla medarbetare 

har frihet att organisera sig fackligt enligt gällande lagstiftning. Samtliga anställda utom 

VD omfattas av kollektivavtal. 

10

Indikatorer – medarbetare och arbetsmiljö 

Indikatorer har valts inom de områden som anses mest relevanta för SSC och dess 

intressenter: antal anställda, hälsa och arbetssäkerhet, utbildning samt mångfald och 

möjligheter. 

Antal anställda i koncernen vid årets slut 

Antal personer 2011 2010 

Tillsvidareanställda, heltid 

Män 448 467 

Kvinnor 134 138 

Tillsvidareanställda, deltid 

Män 6 6 

Kvinnor 13 10 

Visstidsanställda 

Män 17 23 

Kvinnor 4 12 

Totalt 622 656 

Varav i moderbolaget 342 377 

I 2010 års siffror ingår divisionen Space Systems med 46 medarbetare 

Chefsbefattningar i koncernen 

Antal personer 2011 2010 

Män 45 59 

Kvinnor 14 20 

Totalt 59 79 

Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 

Timmar 2011 2010 

Utbildningstimmar per anställd (moderbolaget) 17 18 

Utbildningstimmar per anställd (utl. dotterbolag) 14 


11

9 Säkerhet 

Uppskjutning av sondraketer har inslag av farliga moment. SSC arbetar därför aktivt med 

säkerhet och säkerhetsfrågor. SSC:s Esrangeanläggning är klassad som civilt skyddsobjekt 

och tillträdeskontroll tillämpas. Vissa medarbetare vid Esrange har erhållit extra utbildning 

i sjukvård i syfte att kunna hantera en eventuell krissituation. Regelbundet genomförs 

övningar vid Esrangeanläggningen för att vidmakthålla förmågan att hantera verksamheten 

på ett säkert och tillfredsställande sätt. 

Inför raketuppskjutningar informeras allmänheten via lokala media. Informationen 

annonseras som långtidsvarningar varje halvår i tidningar. Inför varje uppskjutning 

publiceras förberedande meddelanden i tidningar. I samband med aktuell uppskjutning 

sänds dagliga varningar ut i lokalradion. Ytterligare säkerhetsåtgärder är ljud- och 

ljussignaler för dem som befinner sig i närområdet. Riktad information om kommande 

uppskjutningar skickas till berörda myndigheter och intressenter. 

Vid uppsändning av höghöjdsballonger används helium, vilket är säkerhetsmässigt bättre 

än vätgas, som tidigare användes. 

SSC:s säkerhetsarbete leds av en Chief Security Officer med det övergripande ansvaret för 

säkerhet i koncernen. Årligen hålls större räddningsövningar vid Esrange. 

För att säkerställa en korrekt hantering av farligt gods i Sverige i samband med förvaring, 

förflyttning och transport har en tydligare ansvarsfördelning fastställts med det 

övergripande ansvaret hos säkerhetschefen. Kartläggning av farligt gods och utbildningar 

planeras. 

Hanteringen av kemikalier i Solna är riskfylld och åtgärder har vidtagits för att förebygga 

skador och förbättra arbetsmiljön. Nya rutiner har införts och all hantering med 

lösningsmedel, andra kemikalier och giftiga ämnen kan nu ske i ett speciellt kemi-renrum 

samt i ventilerade dragskåp och förvaringsskåp i andra utrymmen. 

Vid Ågestaanläggningen, installerades skydd mot snöras ovanför portar, dörrar och 

gångvägar. 

Säkerhetsindikatorer 

SSC mäter och rapporterar följande nyckelindikatorer med målet att minska antalet olyckor 

och tillbud. 

Olyckor och tillbud 


Olyckor medförande behov av akutsjukvård och/eller 

sjukfrånvaro 0 1 

Olyckor med personskada 2 3 

Tillbud med risk för personskada 0 0 


Bägge olyckorna 2011 avser Sverige. Ingen av olyckorna var av allvarligare art 

12

GRI G3 KORSREFERENSLISTA 2011 

SSC:s hållbarhetsredovisning har upprättats i enlighet med GRI:s (Global Reporting Initiative) G3-riktlinjer och dess tio redovisningsprinciper. 

Redovisningsprinciperna syftar till att säkerställa att information om verksamhetens hållbarhetsaspekter inkluderas 

samt att kvalitén på den information som redovisas uppfyller givna kriterier. 

SSC rapporterar enligt GRI:s nivå C+, vilket bestyrks av KPMG AB. 

Nedan finns en korsreferenslista för de indikatorer som specificeras av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning (G3) och som har rapporterats 

av SSC. I korsreferensindexet anges indikatorns namn och nummer enligt G3-riktlinjer, med hänvisning till plats där relevant information 

återfinns. 

Information om status, avgränsning och utelämnande redovisas under respektive indikator. 

Informationen återfinns i dokument enligt följande: 

HR – SSC:s hållbarhetsredovisning 2011 

ÅR – SSC:s årsredovisning 2011 

Förklaring till omfattning av hållbarhetsrapporteringen: 

- Rapporterad 

- Delvis rapporterad 

- Ej rapporterad 

Svenska rymdaktiebolaget Besöksadress Telefon: 08-627 62 00 www.sscspace.se 

Box 4207 Solna strandväg 86 Telefax: 08-98 70 69 Org.nr: 556166-5836 

171 04 Solna Styrelsens säte: Kiruna

Indikator Beskrivning Sida Omfattning Kommentar 

1. Strategi och analys 

1.1 Uttalande från VD om relevansen av hållbar 

utveckling för organisationen och dess strategi 

2. Organisationsprofil 

HR 1 

ÅR 13-14 

2.1 Organisationens namn ÅR 1 

2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna, och/eller 

tjänsterna 

2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden,, 

dotterbolag och joint ventures 

ÅR 1-4 

ÅR 1-4, 6-7 

2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor ÅR 1, 

fottext 

2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i 

och namnen på de länder där viktig verksamhet 

bedrivs 

ÅR 2-4, 6 

54 (not 37) 

2.6 Ägarstruktur och företagsform ÅR 7-8 

2.7 Marknader som organisationen är verksam på ÅR 1-4, 

41 (not 2) 

2.8 Den redovisade organisationens storlek ÅR 

2.9 Väsentliga förändringar under 

redovisningsperioden beträffande storlek, struktur 

eller ägande 

2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under 

redovisningsperioden 

ÅR 2, 7 

Inga utmärkelser eller priser har erhållits under 

redovisningsperioden. 

16

3. Information om redovisningen 

3.1 Redovisningsperiod för den redovisade 

informationen 

3.2 Datum för publicering av den senaste 

redovisningen 

HR 2 

3.3 Redovisningscykel HR 2 

3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen 

och dess innehåll 

3.5 Processer för definition av innehållet i 

redovisningen 

3.6 Redovisningens avgränsning HR 2 

3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för 

redovisningens omfattning och avgränsning 

3.8 Princip för redovisning av joint ventures, 

dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade 

verksamheter och andra enheter som väsentligt kan 

påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder 

och/eller organisationer 

3.10 Förklaring av effekten av förändringar av 

information som lämnats i tidigare redovisningar, 

och skälen för sådana förändringar 

3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan 

föregående redovisningsperiod vad gäller 

avgränsning, omfattning eller mätmetoder som 

använts i redovisningen 

3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen 

standardupplysningarna finns 

HR 2 Rymdbolagets hållbarhetsredovisning för 2010. Redovisningen 

publicerades i mars 2011. 

Björn Ohlson, telefon 08 627 6385 

HR 2-3 I arbetet med att ta fram hållbarhetsredovisningen har GRI:s 

vägledning använts för att definiera innehållet samt tillhörande 

principer om väsentlighet (HR2), kommunikation med intressenter 

(HR3), hållbarhetssammanhang (HR3) och fullständighet (HR3). 

HR 2,3 

HR 2 

Inga omräkningar av tidigare års siffror har skett. 

Indikatorn EN1, är ny indikator för 2011. I övrigt har 

avgränsningen förändrats för indikatorerna EN1, EN4, LA7 och 

LA10 då tre dotterbolag har inkluderats. För indikator EN17 

inkluderas frakter 2011. 

17 

Utgörs av denna korsreferenslista som publiceras tillsammans med 

SSC:s hållbarhetsredovisning på www.sscspace.se.

4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer 

4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning ÅR 7-11 

4.2 Beskriv huruvida styrelseordförande också är 

verkställande direktör 

4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå 

ange antalet medlemmar inom denna som är 

oberoende och/eller inte ingår i företagsledning 

4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma 

med rekommendationer eller vägledning till 

styrelse eller företagsledning 

4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har 

kontakt med 

ÅR 9, 11 

Enligt statens ägarpolicy skall styrelseledamöters oberoende i 

förhållande till staten som ägare inte redovisas. 

ÅR 10 Inga minoritetsägare i SSC finns då samtliga aktier ägs av svenska 

staten. De anställdas intressen säkerställs av 

arbetstagarrepresentanter i bolagets styrelse. 

HR 2 

4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter Mål och målområden togs fram 2008. Företagets intressenter togs i 

beaktande under hela processen. 

Ekonomisk påverkan 

EC3 Omfattning av organisationens förmånsbestämda 

åtaganden 

ÅR 42 

(not 7) 

EC4 Väsentligt finansiellt stöd från det allmänna HR 3 

Miljöpåverkan 

Svensk redovisningsslagstiftning tillämpas vid redovisning av 

förmånsbestämda åtaganden. 

EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla HR 6 Direkt energianvändning per primär energikälla redovisas i liter. 

EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla HR 5 Indirekt energianvändning per primär energikälla redovisas i MWh. 

Arbetsplatsen vid Vidsel redovisas ej då fastighetsägaren ansvarar 

för förbrukningen av elektricitet. 

EN16 Total direkta och indirekta utsläpp av 

växthusgaser, i vikt 

HR 6 Redovisade uppgifter omfattar endast utsläpp av koldioxid från 

egna tjänstefordon, reservkraft samt uppvärmning. 

Koldioxidutsläppen från elförbrukningen inkluderas ej 2011 då de, 

i relation till koldioxidutsläppen från tjänsteresor, har en marginell 

påverkan eftersom majoriteten av bolagets elförbrukning utgörs av 

miljömärkt el 

18

EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, 

i vikt 

HR 6 Redovisningen omfattar utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med 

hyrbil och flyg samt från och med 2011 inkluderas även utsläpp av 

koldioxid från frakter. 

EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod HR 5 Redovisade volymer avser SSC:s anläggningar vid Esrange, Solna 

och Ågesta. Från och med 2011 inkluderas volymer från de tre 

utlänska dotterbolagen LSE, USN och SSC Chile. Total avfallsvikt 

redovisas i kilogram. 

EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från 

produkter och tjänster, samt resultat härav 

Social påverkan: Anställningsförhållanden och arbetsvillkor 

LA1 Total personalstyrka, uppdelad på 

anställningsform och region 

LA4 Procent av personalstyrkan som omfattas av 

kollektivavtal 

LA7 Omfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, 

förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet 

arbetsrelaterade dödsolyckor 

LA10 Genomsnittligt antal tränings- och 

utbildningstimmar per anställd och år 

LA13 Sammansättning av styrelse och ledning samt 

uppdelning av andra anställda efter kön, 

åldersgrupp, minoritetstillhörighet och andra 

mångfaldsindikatorer 

HR 8-9 

HR 11, 

ÅR 54 

(not 37) 

HR 10 

HR 12 

Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster 

är ej kvantifierbara. 

Information om anställda i dotterbolagen framgår av not 37 till 

årsredovisningen. 

HR 11 Redovisning sker ej per personalkategori då SSC verkar för att 

samliga medarbetare skall ha samma rätt och möjligheter till 

vidareutbildning och kompetensutveckling. Redovisade timmar 

avser heltids- och deltidsanställda. 

ÅR 9-10, 

14-15 

Av SSC:s anställda utgör 24% kvinnor. I koncernledning uppgår 

andelen kvinnor till 40% och i ledningsgruppen uppgår andelen 

kvinnor till 24%. Redovisning sker uppdelat på kön. 

19

ÅRSREDOVISNING 2011 - SSC

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?