Världens samlade fetma ser inte ut som man förväntar sig. Inte om ...

1
Söder om Sahara försöker de utsvultna överleva ännu en
dag, trots torka, kolibakterier och förlamande fattigdom.
I en annan del av världen kolkar en överviktig man i sig
ännu en läskeblask, som retar aptiten inför nästa mega-
Världshälsoorganisationen, som länge försökt utrota
världssvälten, har fått en ny uppgift: att bekämpa de intressen
som förvärrar fetman.
För första gången i historien lider fler av övervikt än av
undernäring.
burgare med pommes frites.
Varför äter vi ihjäl oss?
Bild: PETER CLAESSON
BIG MAN & CO. USA med 283 miljoner människor är världens femte fetaste nation, räknat på andelen invånare med BMI över 30. Några
pyttesmå öriken i Stilla havet samt Jordanien och Grekland är än värre drabbade. I fetmans spår ökar antalet diabetesfall och
hjärt- och kärlsjukdomar med förfärande hastighet.
Världens samlade fetma ser inte ut
som man förväntar sig.
Inte om man tror att övervikt är något
som äventyrar folkhälsan enbart
i rika länder.
Betydligt fler är drabbade – och situationen
blir allt värre.
A
merikas förenta stater står
ofta som symbol för världens
fetma. Men andelen feta
kvinnor i exempelvis Jamaica
och Sydafrika är i nivå med USA. Colombia
och Brasilien närmar sig övervikt
av västeuropeiskt snitt. Samtidigt går miljoner
i samma länder ständigt hungriga.
– En fattig bonde i Latinamerika går ofta
direkt från undernäring till bukfetma.
Han kommer inte att dö av undernäring
utan av hjärtinfarkt, säger Staffan Lindeberg,
docent i allmänmedicin vid Lunds
universitetssjukhus och tillägger:
– Redan nu inträffar två tredjedelar av
världens dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar
i tredje världen.
Fet kan betyda felnärd
Men att vara fet behöver inte betyda att
man är välnärd; snarare felnärd. Fattigfetma
kan maskera en allvarlig brist på livsviktiga
vitaminer och mineraler.
– De fattiga äter inte vad de vill, inte heller
vad de vet att de borde äta. De äter vad
de kan få tag i, säger Patricia Aguirre, hälsominister
i Argentina.
Hur har då fetman kunnat expandera så
snabbt, i så många länder?
Det finns ingen enkel förklaring, men
några ledtrådar finns i snabbmatens hemland
USA. Här är över 30 procent av befolkningen
klassad som fet. Lägger man
till alla överviktiga blir andelen 65 procent.
I boken Food Politics ger Marion Nestle,
professor i näringslära vid New Yorks universitet,
en bild av frosseriets drivkrafter:
Amerikanskt jordbruk har i åratal producerat
mer än invånarna orkar trycka i
sig. Ändå uppmuntrar generösa statliga
bidrag till odling av än mer majs och
sojabönor, råvaror för livsmedelsindustrins
utvinning av matoljor och sötningsmedel.
Samtidigt får uppfödare av grisar,
mjölkkor, fjäderfä och biffdjur ymnig
tillgång till billigt foder.
Giganterna inom livsmedelsindustrin
fick dock ett problem: Hur sälja mera mat
till en nation av redan mätta?
Läsken har svällt
Reklamsatsning
i Sverige
januari-oktober 2003
miljoner kronor
18
54
Källa: Research international
Lösningen heter ”super sizing”, det vill
säga jätteförpackningar av chips, godis
och knallsöta frukostflingor till ett måttligt
höjt pris.
Även läsken har svällt. Coca-Colas klassiska,
kurviga glasflaska har förvandlats
till en plastdito som rymmer åtta till tio
gånger så mycket.
Snabbmatskedjorna har anammat samma
affärsidé. För bara lite mera pengar får
man en megaportion pommes frites och en
jättemugg läsk till hamburgaren. Eller en
extra burgare. Tricket går hem. Alla vill få
mer för pengarna.
1970-97 ökade genomsnittsamerikanen
sitt kaloriintag med 500 kilokalorier. Det
syns på midjeomfånget.
82
147
160
291
312
33
chokl.
33
stycksaker
79
tabletter
66
konfektyr
102
tugggummi
frukt fisk snacks läsk glass snabbmat godis
Konsumtion av sötade
livsmedel i Sverige
liter, kg
80
60
40
James Hill vid Health Sciences Center i
Denver varnar:
– Med nuvarande ökningstakt är vi uppe
i 39 procent feta om fem år.
Sänkt självkänsla - och diabetes
Läsk
20
Saft
Godis
Glass
Sylt
1980 -85 -90 -95 2000 2001
Källa: Livsmedelsverket
Att bli fet handlar inte bara om sänkt
självkänsla – att känna sig misslyckad och
mobbad i en kultur som hyllar de slanka.
Svår fetma betyder förhöjd risk för en rad
sjukdomar – som diabetes typ 2, hjärtsvikt,
kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och ett antal
cancerformer.
Människan är illa rustad för det obegränsade
utbudet av osund mat. I State of
the World 2000 ger Brian Halweil och Gary
Gardner ungefär följande förklaring:
Begäret efter fet och sockerrik föda
verkar vara medfött; en rest från våra
rötter i jägar/samlartid, då vi sällan
kom över energität föda. Det gällde att
äta upp sig när tillfälle gavs. En fettlager
kunde vara bra att ha. Då.
Begäret efter fett och socker bär vi med
oss in i vår tid – vilket livsmedelsindustrin
förstått att utnyttja, menar Halweil/Gardner.
Det gäller inte minst tillverkarna av kolsyrad
dryck. Den amerikanska branschtidningen
Beverage Industry ser åttaåring-
2

3
Andel vuxna
européer med
BMI över 30
0 - 9,9
10 - 14,9
15 - 19,9
20 - 24,9
25 - 29,9
över 30
Statistik saknas
Extrem fetma BMI över 40
Svår fetma BMI 35 - 40
Fetma BMI 30 - 35
Övervikt BMI 25 - 30
Normalvikt BMI 18,5 -25
Undervikt BMI under 18,5
ar som en optimal målgrupp ”eftersom
barn fortfarande håller på att grundlägga
sina smaker och vanor”.
Coca-Cola, Pepsi, Seven-up och Dr Pepper
satsar astronomiska belopp på tv-reklam
riktad till barn. För drygt 20 år sedan
drack tonårspojkar i USA 1,4 liter läsk i
veckan. Nu dricker de över fyra liter.
Socker retar aptiten
%
män
Källa: iaso
Island
Det är inte mycket bättre i Sverige. Sedan
1980 har läskdrickandet ökat dramatiskt:
från 30 till 93 liter per person och år.
En liter läsk innehåller motsvarande 30
sockerbitar. Mest dricker barn och unga.
Det bekymrar Charlotte Erlanson-Albertsson,
som forskar i aptitreglering och
energimetabolism.
– Har man anlagt fetma som barn är det
väldigt svårt att bli av med den.
Fet mat, åtminstone fleromättat fett, signalerar
så småningom en mättnadskänsla.
– Men socker stimulerar i stället aptiten
och får oss att äta ännu mer, säger Erlanson-Albertsson.
Blandar man fett och
socker i en måltid verkar
sockret ta överhanden.
Mättnadssignalerna överröstas
och vi stimuleras att
fortsätta äta.
● Som när man sköljer ner
en hamburgare med cocacola?
– Ja, cocacola och pommes frites har
samma effekt som om du smäller i dig en
gräddtårta.
Läsk är extra förrädiskt; sötman känns
tydligare när den är upplöst i vätska.
– Och lika illa är lightprodukter. Sötningsmedlen
har samma förödande effekt
för aptitstimuleringen.
Norge Finland
Sverige
Estl
Lettl
Ryssland
Irland
Storbr
Danmark
Lit
Nederl
Polen
Tyskland
Belg Lux Tjeck Slovakien
Frankrike
Sch Öst
Ung
Rumänien
Kro SerbI/Mont
Bulgarien
Portugal
Italien
Alb
Spanien
Turkiet
”Vi måste
reagera och
stoppa detta
sockerflöde
innan vi
drunknar i det”
Grekland
Blandningen socker/fett leder till ett
ständigt, okontrollerat småätande, enligt
Erlanson-Albertsson.
Socker verkar dessutom vara vanebildande.
Till en början får man en kick av
små mängder. I nästa fas vänjer sig kroppen
och kräver mer – till sist måste man ha
sin dos för att inte drabbas av abstinens.
Likheten med alkohol- och nikotinberoende
är slående.
– Min åsikt är att det finns ett sockerberoende,
ett tvångsmässigt handlande, när
man inte kan gå förbi en butik utan att
köpa en chokladkaka.
Sockerindustrin attackerar WHO
kvinnor
Utbudet i butikerna gör inte saken lättare.
Frukostflingor som Kalaspuffar och
Frosties innehåller över 40 procent socker.
Fettsnåla produkter är ofta desto rikare på
socker. Lättfruktyoughurt kan innehålla
upp till tio sockerbitar per portion.
– I det tysta har det smugit sig in mer och
mer socker i maten. Vi måste reagera och
stoppa detta sockerflöde
innan vi drunknar i det.
Världshälsoorganisationen
försöker. I våras initierade
WHO en global attack
mot världens fetma. Högst
tio procent av det dagliga
energiintaget bör komma
från socker, slog WHO-experterna
fast.
Då gick läsk- och sockerproducenterna i
Sugar Association i taket. I ett brev till
WHO förnekade man varje samband mellan
socker och fetma.
Dessutom hotade man med att påverka
den amerikanska kongressen att dra in sitt
årliga stöd till WHO – 406 miljarder dollar
– om rapporten publicerades.
Källa: IASO och överviktsenheten vid Huddinge Universitetssjukhus
Det är inga småhandlare WHO utmanar.
Socker och fett är storsäljare i alla OECDländer.
Redan 1996 stod snabbmatsrestauranger,
godis och sockrade frukostflingor
för över hälften av allt kaloriintag i USA,
Australien och tio länder i Europa.
EU är inte bättre än USA.Varje år åstadkommer
EU:s bönder ett smörberg på 500
000 ton, i ren överproduktion. EU:s jordbrukspolitiker
satsar 500 miljoner euro
varje år för att förmå oss att äta mer smör,
glass och grädde – mättade fetter som vi
borde undvika.
Svenska skolbespisningar som väljer fet
mjölk får större subventioner än de som
väljer lätt- eller mellanmjölk.
Hur uppmuntras vi då att äta frukt och
grönt? Det gör vi inte.
EU:s bönder får i stället betalt för att varje
år kassera en miljon ton prima frukt och
grönsaker. Förstörelsen finansieras med
EU-medborgarnas skattepengar. Resultatet
blir att priserna hålls uppe i butikerna.
Milslång kö till McDonalds
Under 1990-talet erövrade skräpmaten
nya kontinenter. I juni 1994 sträckte sig
bilköerna 11 kilometer på väg mot det nyöppnade
på väg mot landets första McDonaldsrestaurang
i Kuwait city. Sedan dess
har restaurangkedjan etablerat sig även i
Saudiarabien och Bahrein. I dag har
McDonalds i runda tal 28 000 näringsställen
i över 120 länder.
– Mellanöstern har oerhörda problem
med ökad fetma. Här går diabetes typ 2
ända ner i 20-årsåldern, berättar Hans
Rosling, professor i internationell hälsa på
Karolinska.
– Men man kan inte peka ut amerikansk
livsstil som orsak. Människor blir feta
även utan McDonalds.
– Folk över hela världen reagerar likadant,
när de får det lite bättre ställt: ”Äntligen
slipper jag bära hem 40 liter vatten
från brunnen varje dag, äntligen slipper
jag kånka på de där tunga säckarna”. Då
drar man inte på sig ett par joggingskor,
det första man gör.
I många länder är andelen feta kvinnor
långt fler än andelen feta män.
Enligt Charlotte Erlanson-
Albertsson handlar det om
hormoner. Östrogen gör kvinnor
mer mottagliga för fetma.
Kvinnor stimuleras av kolhydrater
och fett och lockas mer
av socker.Testosteronet gör att
män snarare dras till proteiner.
I Jordanien klassas 33 procent
av männen men hela 60
procent av kvinnorna som feta. Det är inte
alls så märkligt, menar Hans Rosling:
– Kvinnorna i Jordanien är inte ute och
cyklar, de får inte spela badminton i trädgården
eller ta på sig baddräkt och simma
ut i Akabaviken.
Allt fetare mat i stan
Flera studier i Sydafrika visar att fetman
ökat med urbaniseringen. Med 1940-talets
traditionella kostvanor på landsbygden
stod fett för 16 procent av det dagliga kaloriintaget.
I dagens storstäder har andelen
ökat till 25-30 procent.
Man kan se samma mönster i studier
från drygt 130 fattiga länder. Människor
som flyttar till stan äter dessutom dubbelt
så mycket socker.
FN:s organ för jordbruksfrågor, FAO, argumenterar
på sin hemsida:
”När livsmedelsindustrin ser inkomsterna
öka i u-länderna ställer man in siktet
på nya marknader. Från Mexiko till Marocko
frestar man människor i fattiga
länder med samma mat som
äventyrar hälsan i välfärdsländerna.”
Staffan Lindeberg har följt
urbefolkningen på ön Kitava i
ögruppen Trobrianderna i Papua
Nya Guinea sedan 1990.
Den isolerade ön var näst intill
opåverkad av västerländska
matvanor.
– Ingen var fet eller överviktig,
ingen var heller drabbad
av hjärt- och kärlsjukdomar,
inte ens de riktigt gamla.
Trots ihärdiga utfrågningar
kunde ingen på Kitava påminna
sig någon som utan förvarning
drabbats av hastig, spon-
tan död – som vid hjärtinfarkt. Om man
inte räknade fall från kokospalm, drunkning
eller dråp.
Förlamning och talrubbningar, som vid
stroke, var lika okända. Däremot var man
väl förtrogen med infektioner, malaria och
dödliga komplikationer vid graviditet.
På denna ö åt byborna samma mat som
man gjort sedan urminnes tider: fisk och
skaldjur, magert kött, rotfrukter
som jams, taro och
sötpotatis, mycket frukt och
vegetabilier.
Mejeriprodukter, matfett,
socker, spannmål och alkohol
förekom inte.
De Kitavabor som flyttat
in till städerna och bytt matvanor
drabbades dock av
fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.
– Både mina egna och andras studier,
främst från Söderhavet, Australien, Afrika,
Sydamerika och Arktis talar för att åldersrelaterade
folksjukdomar var ovanliga
eller saknades helt.
Numera är mathållningen i Söderhavet
allt annat än hälsosam.
– Trobrianderna ligger som en förskonad
enklav i ett hav av cocacolonisation, säger
Lindeberg.
”Kvinnorna i
Jordanien tar
inte på sig en
baddräkt och
simmar ut i
Akabaviken”
Polynesien – världens fett-ghetto
På Nauru är uppemot 70 procent av befolkningen
fet eller extremt fet. Mellan 40
och 45 procent lider av diabetes. Läget på
Tonga och Samoa är inte stort bättre.
– Situationen där är en varningsklocka
för resten av världen, säger Neville Rigby,
informationschef på IASO, en internationell
paraplyorganisation för fetmastudier.
– Dessa nationer har ingen kapacitet att
klara av alla by-passoperationer eller ta
hand om alla diabetessjuka,
Tungt drabbade länder
21
31
23
Procentandel feta män (BMI över 30)
Procentandel feta kvinnor (BMI över 30)
34
22
35
28 30
23
36 34
Typisk vardagsmat på Tonga, Samoa och
Fiji är ”mutton flaps”.
– En motbjudande produkt från fårets
buk, drypande av fett, något som normalt
skärs av och slängs vid slakt, upplyser Rigby.
Corned beef, fettrika brosk- och skinnbitar
av kalkon, flottyrringar och vitt bröd är
annan stapelföda.
De flesta Tongabor säger sig vilja äta
mer fisk, taro, jams och brödfrukt, men
den osunda importerade maten är billigare
och lättare att komma över.
Grannön Fiji förbjöd faktiskt import av
mutton flaps i folkhälsans namn. Nya Zeelands
köttproducenter kallar importstoppet
ett misshagligt handelshinder och hotar
med att dra frågan inför WTO (World
Trade organization).
● Men är det inte genant för de rika länderna
att förse tredje världen med livsmedel
som gör människorna där feta och sjuka?
– Jag tror inte att företag som exporterar
dessa produkter är generade, säger Neville
Rigby.
FAKTA
1,7 miljarder i riskzonen
● International Obesity Task Force (IOTF) beräknar
världens överviktiga och feta till
minst 1,1 miljarder. Cirka 1,7 miljarder riskerar
att drabbas av sjukdomar relaterade till
övervikt.
● 90 procent av alla diabetes typ 2-fall i västvärlden
kan härledas till viktökning, enligt
IOTF.
● Internationella diabetesfederationen tror
att antalet diabetesfall ökar från 190 miljoner
till 330 miljoner inom 25 år, om inte fetman
minskas.
Copyright: Göteborgs-Posten
28 28
Marshallöarna Bahrain Malta Kuwait Paraguay USA Grekland Jordanien Tonga Nauru
38
33
60
47
70
74
68
4

Trots berg av mat
fortsätter svälten
Maten skulle räcka till alla - om vi och undernäring var enligt WHO en ”vikvärrar försörjningsläget. Andelen under-
fördelade den mera rättvist. Ändå tig bidragande orsak”till att dukade under. närda har ökat från 33 till drygt 70 procent
fortsätter hunger och halvsvält , år Välnärda barn hade överlevt.
de senaste 20 åren.
efter år.
Matbergen i EU och USA verkar per-
Infekterat dricksvatten
I krigshärjade länder som Burundi, Sierra
Leone, Somalia och Eritrea är läget
manenta både fattigdom och hung-
– Men undernäring behöver inte bero på nästan lika svårt.
er.
akut matbrist, förtydligar professor Hans
Rosling, professor i internationell hälsa.
I Afghanistan ligger landminor och odetonerade
amerikanska klusterbomber
V
ärlden har i någon mån tagit
ett steg framåt. 19 länder,
däribland Kina, har minskat
antalet hungrande med 80
– Ibland har maten funnits, men det lilla
barnet har så mycket diarré att hon inte får
behålla det hon äter.
Diarré och maginfektioner är ett stän-
kvar i jorden. Att plöja och så är nödvändigt
men livsfarligt. Minröjning tar tid.
Angola och Mozambique lider fortfarande
av decenniers strider, först mot koloni-
miljoner sedan 1990. I 26 länder har antadigt hot när man lever i
almakten, sedan mellan rivalet
hungrande i stället ökat.
842 miljoner människor lider i dag av
halvsvält och undernäring, enligt FN-orga-
slum- och kåkstäder med
avlopp i öppna diken, när
dricksvattnet av och till är
”Undernäring
handlar i första
liserande gerillagrupper. Minerad
mark, torka och jordersion
försvårar en åternet
FAO.
Till 2015 ska antalet hungrande ha minskat
med hälften, enligt FN:s millenniede-
förorenat av kolibakterier.
– Det är därför vanlig, enkel
socialpolitik får sådana
hand om
fattigdom”
hämtning.
Hiv/aids drabbar även livsmedelsförsörjningen.
Över
klaration. Ska detta mål uppnås måste dramatiska effekter – när
30 procent av den arbetsföra
hungerbekämpningen bli tio gånger effek- ett land inför underbara saker som rinnan- befolkningen i Zimbabwe, Botswana och
tivare än hittills.
de vatten, tvål och sanitet till de fattigaste, Swaziland är försvagade av farsoten. Od-
Sex miljoner barn dör av hunger
säger Hans Rosling och tillägger:
– Undernäring handlar i första hand om
lingar förfaller, när ingen har ork att bruka
jorden.
Ett annat FN-organ, UNDP, summerar i fattigdom.
Drygt 13 miljoner barn söder om Sahara
Human development report 2003:
Undernäring kan även bottna i utdragna har förlorat en eller båda föräldrarna i
”I Sydasien och Afrika söder om Sahara krigstillstånd. Åtta länder i världen har va- epedemin.
lever stora grupper av människor i ständig
hungersnöd.
rit beroende av akut nödhjälp i över 15 år. I
samtliga fall var krig eller väpnad konflikt
Maten skulle räcka till alla
För många länder var 1990-talet ett årti- huvudorsak, enligt FAO.
Enligt FAO skulle ingen människa på
onde av förtvivlan.”
Kongo Kinshasa har trasats sönder av jorden behöva svälta.
Det gäller inte minst de sex miljoner inbördes strider sedan 1960-talet. Det se- Räknar man samman alla livsmedel som
barn under fem år som dött varje år under naste kriget har pågått i sju år. Brända fält, produceras på jordklotet och delar med 6,1
90-talet.
övergivna byar och folkmassor på flykt be- miljarder världsmedborgare blir det 2 760
De dog i sjukdomar som lunginflammatyder hunger och halvsvält. Undermåliga kalorier var. 2 200 räcker för att äta sig
Bild: CORINNE DUFKA
tion, diarré och mässlingen, men hunger vägar och lamslagna transportleder för- mätt.
ÄNDLÖST LIDANDE. Sudan är ett av fem länder i världen som varit drabbat av hungersnöd i mer än 15 år. De övriga är Angola, Etiopien
och Sierra Leone i Afrika, samt Afghanistan i Asien. Gemensamt för dessa nationer är en blodig historia.
5 6

7
Över 840 miljoner undernärda
Indien
214
1 Burundi, Eritrea,
Etiopien, Kenya,
Rwanda, Somalia,
Kina och Taiwan
Östra Afrika 1
81
135
Sudan, Tanzania
och Uganda.
2 Burma, Filippinerna,
Bangladesh, Nepal, Pakistan, Sri Lanka
Sydostasien 2
Centrala Afrika 3
48
79
66
Indonesien, Kambodja,
Laos, Malaysia,
Thailand och Vietnam
3 Gabon, Kamerun, C. A.
Rep, Konga Brazzaville,
Södra Afrika4
Mellanöstern5
38
35
Kongo Kinshasa, Tchad
4 Angola, Botswana,
Lesotho, Madagaskar,
Baltikum, Östeuropa, fd Sovjetunionen
Sydamerika
34
33
Malawi, Mauritius,
Mozambique,
Namibia, Swaziland,
Västra Afrika6
I-länder (inklusive Sydafrika) 11
33
Zambia och Zimbabwe
5 Afgh, Iran, Irak, Jorda.
Kuwait, Libanon,Saudi,
Mongoliet, Nord/Sydkorea, Hongkong
Centralamerika
Karibien
Nordafrika
Mexiko
10
8
8
6
5
Syrien, Turkiet, F.Arab.
Tunisien
6 Benin, Burkina Faso,
Elfenbenskusten,
Gambia, Ghana,
Guinea, Liberia, Mali,
Mauretanien, Niger,
Nigeria, Senegal,
Siffrorna avser åren 1999-2001
0 50 100 150 200 250 Sierra Leone och Togo
Men hankar man sig fram på svältlöner i
ett skuldtyngt land är matbergen ändå
utom räckhåll. Även om mat finns i landet.
Så var fallet förra hösten, när Malawi
upplevde sin värsta hungerkatastrof på
femtio år. Miljoner fattigbönder
svalt. Men i huvudstaden
Lilongwe dignade livsmedelsbutikerna
av mat – åtkomlig
för den som kunde
betala.
Svältkatastrofen var allt
annat än oundviklig. Vanstyre
och växande utlandsskulder
banade vägen.
1998 använde regimen i Malawi en del
av det internationella biståndet till gratis
utsäde. 2,5 miljoner småbrukare fick majs,
baljväxter och gödning.
Utsålda majslager
Året därpå blev skörden av majs och
kassava rekordstor. Majslagren fylldes,
men gratisutdelningen av utsäde avbröts.
Världsbanken och andra biståndsgivare
sa nej till en förlängning. Motiveringen var
att Malawi inte skulle bli kroniskt beroende
av bistånd.
Samtidigt visade det sig att landets regering
hunnit exportera det mesta av den rekordstora
majsskörden – samt att en stor
del av pengarna försvunnit i fickan på
Råd från
Världsbanken
banade väg
för svältkatastrofen
jordbruksministern. Efterträdaren, Aleke
Banda, försvarade majsförsäljningen i en
intervju med BBC.
”Internationella rådgivare ansåg att vi
inte behövde behålla så stora reserver.”
Inkomsterna från den sålda
majsreserven skulle gå till
avbetalningar av Malawis
växande utlandsskuld. Enligt
Banda hade rådet att sälja ut
majslagret kommit från internationella
valutafonden,
IMF. Men IMF svor sig fri: det
var Världsbanken och EU
som givit Malawi rådet att sälja sin majs.
Så i fjol, när torkan förbrände stora områden
i Centralafrika, blev majsskörden
katastrofal.
Malawis lilla förråd var snart uppätet.
Även utsädet som var tänkt för nästa odlingssäsong
gick åt. Hungern slog hårt mot
de utblottade.
Odla tobak för export
– Bönderna uppfattar det som att man
ryckt undan mattan under fötterna på
dem, säger Hans Holmén i arbetsgruppen
Afrint, som arbetar för en utveckling av
afrikanskt jordbruk, bland annat i Malawi.
Tanken med fritt utsäde var att bryta landets
ensidiga beroende av exportgrödor, i
synnerhet tobak, som står för hälften av
Källa: FAO
exportinkomsterna. Det föll inte långivarna
på läppen.
– Världsbanken vill att Malawi ska odla
exportgrödor och köpa billig mat på
världsmarknaden, säger Hans Holmén.
● Men är det ett klokt råd att använda sin
odlingsjord till grödor som tobak, te och
kaffe, när landet inte kan mätta sin egen
befolkning?
– Jag mår illa när jag ser extrapriser på
kaffe i butikerna här, säger Göran Djurfeldt,
som är aktiv i arbetsgruppen Afrint.
Trots det ser han odling för avsalu, även
av exportgrödor, som bättre än att inte få
sälja sina grödor alls.
Ruinerade småbrukare
Han kallar västvärldens handelspolitik
ett systematiskt sabotage av de fattiga ländernas
försök att brödföda sin befolkning.
– Det gäller framför allt dumpningen av
billigt livsmedel. En afrikansk regering
köper hellre amerikanskt överskottsmajs
till ett artificiellt lågt pris, än stödjer de
egna majsodlarna.
Men USA:s president George W Bush är
inte ensam om att pumpa in skattepengar i
jordbruk och agroindustri. OECD-länderna
subventionerar sitt jordbruk med över
300 miljarder dollar om året – fem gånger
mer än världens samlade bistånd.
EU betalade exempelvis ut 913 dollar per
ko till sina jordbrukare år 2000. Den genomsnittlige
afrikanen, söder om Sahara
har 490 dollar i årsinkomst. Stödet till bondens
ko är oftast obefintligt.
Stefan de Vylder, nationalekonom som
granskat villkoren för världens fattigaste i
boken Utvecklingens drivkrafter, delar
Göran Djurfeldts kritik.
– Exporten av den rika världens jordbruksöverskott
har ruinerat många småbönder
i den fattiga världen, eftersom de
inte kan sälja sitt överskott på marknaden.
Det är en skam, säger Stefan de Vylder.
Det är ingen slump att torktålig, traditionell
gröda som hirs och durra efterfrågas
allt mindre i Nigeria.
– EU och USA har lyckats förmå en stor
del av Afrikas stadsbefolkning att äta bröd
gjort på vete, med hjälp av decenniers envisa
export av subventionerat överskottsvete.
De flesta länder söder om Sahara kan
över huvud taget inte odla vete – en gröda
som är anpassad till ett betydligt svalare
klimat.
Utkonkurrerade av EU
Stefan de Vylder nämner fler exempel:
– I flera västafrikanska länder kostar
subventionerat kött från EU bara hälften så
mycket som kött producerat i Västafrika.
Den brittiska biståndsorganisationen
Oxfam kritiserar även EU:s prisdumpade
sockerexport.
EU subventionerar varje år sina sockerbetsodlare
och sockerfabrikanter med 15
miljarder kronor. Dessa subsidier skapar
ett gigantiskt överskott som exporteras på
världsmarknaden. Till underpris.
Det spelar ingen roll att länder som Moçambique,
Malawi, Zambia och Senegal
kan framställa eget rörsocker till en bråkdel
av kostnaden inom EU. Tack vare sina
subsidier kan EU:s sockerproducenter ändå
konkurrera ut dessa lågkostnadsländer.
Strafftullar för de fattigaste
Samtidigt skyddar EU sin hemmamarknad
mot importerat rörsocker med strafftullar
på upp till 140 procent.
EU har visserligen slopat tullarna för en
rad jordbruksprodukter från världens 49
fattigaste länder (de så kallade MUL-länderna,
se kartan ovan) – men detta gäller
inte socker och ris. På dessa varor behålls
tullarna åtminstone till 2009.
Moçambique och andra utfattiga sockerproducenter
kan däremot inte skydda sin
hemmamarknad. Världsbanken och Valutafonden
(IMF) har pressat de flesta skuldtyngda
länder i tredje världen att riva sina
tullmurar.
Så jämnas vägen för sockerexport från
den rika världen till den fattiga.
INTE MÄTT?
Global strategi mot fetma: www.iaso.org
och
www.fao.org/FOCUS/E/obesity/
obes2.htm
FAO:s senaste hungerrapport:
www.fao.org/docrep/006/j0083e/
j0083e00.htm
Om halverad global fattigdom:
www.undp.se
Om fattigfällor och global orättvisa:
www.forumsyd.se
SNF om jordbruk, miljökris i syd: www.snf.se
Utrikespolitiska institutet/länder i fickformat:
www.ui.se
LÄS MERA:
Göran Djurfeldt: Mera mat - att brödföda en
växande befolkning
Eric Schlosser: Snabbmatslandet
Stefan de Vylder: Utvecklingens drivkrafter
____________________________________
Text: JAN-ÅKE NORESSON
Grafik: ROLAND THORBJÖRNSSON
Copyright:
Materialet får gärna mångfaldigas i utbildningssyfte,
dock inte för kommersiellt bruk.
8