Mätningar och resultat - Välkommen till MTG Skaraborg

Miljön i
Mariestad, Töreboda och Gullspång
2008
Miljö- och byggnadsförvaltningen
2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Begränsad klimatpåverkan ........................................................................................ 3
Frisk luft.....................................................................................................................4
Bara naturlig försurning ........................................................................................... 11
Giftfri miljö................................................................................................................ 14
Skyddande ozonskikt............................................................................................... 17
Säker strålmiljö ........................................................................................................ 18
Ingen övergödning................................................................................................... 19
Levande sjöar och vattendrag ................................................................................. 31
Grundvatten av god kvalitet..................................................................................... 48
Myllrande våtmarker ................................................................................................ 50
Levande skogar .......................................................................................................51
Ett rikt odlingslandskap............................................................................................ 53
God bebyggd miljö................................................................................................... 56
Ett rikt växt och djurliv.............................................................................................. 60
Källförteckning ......................................................................................................... 66
Omslagsbild: Elfiske i Gullspångsforsen
2

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Regionalt miljömål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemen inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan
takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelproduktionen säkerställs och
andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra
länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
• Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden 2008 – 2012 vara
minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990.
Mätningar och resultat
Utsläppen av koldioxidekvivalenter per invånare var år 2006 c:a 6,2 ton som snitt i de
tre kommunerna. Mellan 2004 och 2006 har det skett en ökning av utsläppen i
Mariestad, inom transportsektorn samt inom djurhållningen, medan Töreboda och
Gullspång har minskat sina utsläpp av koldioxid. Stor osäkerhet råder dock i det
statistiska underlaget.
Tabell 1 Utsläpp av fossila koldioxidekvivalenter (ton) år 2006 . 1 Siffrorna för metan härrör till stor del från år
2005 p.g.a. SCB statistik för lantbruksdjur.
Ämne Mariestad Töreboda Gullspång Totalt
Koldioxid 121 800 23 600 27 900 173 300
Metan 19 800 25 000 5 900 50 700
Dikväveoxid 8 400 7 200 2 300 17 900
Svavelhexafluorid 0 0 - 0
Fluorerande kolväten 100 100 - 200
Summa
150 100
55 900
36 100
242 100
Måluppfyllelse
Någon fullständig bild av utsläppen av växthusgaser för 1990 finns inte framräknad
men det samlade utsläppet av koldioxid (d.v.s. utan övriga växthusgaser) var då
245 000 ton. 2 Detta motsvarar en minskning med c:a 20 % mellan 1990 och 2006
avseende denna växthusgas.
1 SCB 2008
2 SCB 2008
3

4
FRISK LUFT
Regionalt miljömål
Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas.
• Halten 5 μg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga
kommuner år 2005.
• Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som
årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010.
Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år
• Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 μg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde
år 2010.
• År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Västra Götalands
län, exklusive metan, ha minskat till under 40 000 ton.
• Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som
årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet
får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som
dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5)
ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per
år.
• Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak
underskridas år 2015.
Mätningar och resultat
Mätningar i de tre kommunerna sker enligt luftvårdsförbundet Luft i Väst mätprogram.
Mätningarna varierar mellan åren. Kommunerna genomför dessutom vissa mätningar
i egen regi.
Kvävedioxid
Kvävedioxidutsläpp härrör från olika slags förbränning och kan i höga halter orsaka
andningsproblem.
Halterna av kvävedioxid i luften vid Gamla torget I Mariestad har successivt minskat
från ca 20 μg/m 3 1987 till ca 10 μg/m 3 år 2005 då mätningarna upphörde. Införandet
av kväverening på fordon från 1989 har inverkat positivt.

Figur 1 Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid, μg/m 3 , åren 1992 till 2007 i urban bakgrundsluft (Gamla
Torget i Mariestad). 3 Miljömålet (linjen) ligger på 20 μg/m 3 räknat som årsmedelvärde.
25
20
15
10
5
0
92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07
Mätningar av kvävedioxid i urban bakgrund har även utförts i Töreboda och Gullspång
under säsongen 2002/2003 med passiva provtagare. Halterna var genomgående
låga.
Tabell 2 Kvävedioxid i urban bakgrund, μg/m 3 , i Töreboda (Kommunhuset) och Gullspång (Brandstationen i
Hova) vinterhalvåret 2002/2003. 4
Ämne Töreboda Hova
Kvävedioxid 9,9 11,3
Förutom mätningar i bakgrundsluft har det vissa år genomförts mätningar i gatunivå
vintertid på ett antal punkter. Mätningarna ger främst en bild av trafikens utsläpp.
Halterna har minskat kraftigt och låg vid senaste mättillfället i paritet med de halter
som återfinns i bakgrundsluften. Vädersituationen under mätperioderna spelar stor
roll för resultatet.
Tabell 3 Kvävedioxid i gatunivå, μg/m 3 som veckomedelvärde alt. 3-månadsmedelvärde. 5
Provpunkt 1990 1996 1999 2001 2002
Mariestad
Drottninggatan 12 (Biblioteket) 22,4 21,5
Gågatan 36,2 24,8
Hamngatan 4 20,7 13,6 12,0
Hamngatan – Telegrafgatan 18,4 20,8 10,0
Hertig Karls torg 24,6 11,0 12,0
Johannesbergsgatan – Skogsvägen 10,6 9,6
John Hedins väg – Leksbergsvägen 20,4 9,1 9,3
Karlagatan 3 24,0 24,0 12,6 12,0
Karlagatan – Esplanaden 24,0 23,7 13,0
Kungsgatan 12 31,4 27,2 14,6 14,0
3
Mariestads kommun 1993, 1994, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2004, 2005:1, 2005:2 , 2006 och
2008 samt IVL 2008.
4
Luft i Väst 2004
5
Mariestads kommun 1990:2, 1999, 2001 samt IVL 1996, och Luft i Väst 2004
5

Kungsgatan – Hamngatan 23,6 11,0
Mariagatan – Blombackagatan 31,4 21,7 12,4 11,0
Norra torggatan – Österlånggatan 26,4 14,2 12,0
Nygatan – Drottninggatan 35,7 28,0 17,5 15,0
Nygatan – Komministergatan 30,0 26,8 14,2 14,0
Nygatan – Kungsgatan 34,4 32,8 16,8 17,0
Nygatan – Stockholmsvägen 49,4 35,1 18,8 19,0
Nygatan – Telegrafgatan 22,6 25,4 11,8 12,0
Stockholmsvägen – Borgmästaregatan 23,4
Stockholmsvägen – Mariagatan 33,2 26,0 14,5 13,0
Stockholmsvägen – Viktoriagatan 24,6 13,0
Stockholmsvägen – Östra Järnvägsgatan 28,2 23,6 13,8 14,0
Viktoriagatan 15 24,7
Västerlånggatan – Rådhusgatan 19,4 19,8
Västra skolgatan – Trädgårdsgatan 19,6 22,2 9,9 10,0
Österlånggatan 1 14,0 11,0
Östra skolgatan 2 22,6 11,0
Töreboda
Kungsgatan – Parkgatan* 12,7
Gullspång
Torggatan 12 Hova* 14,2
* 3-månadersmedelvärde
Under säsongen 2006/2007 gjorde även mätningar i regional bakgrund, d.v.s. avskilt
från utsläppskällor, vid Mariestads astronomiska klubbs observatorium c:a 7 km
sydväst om Mariestads tätort. Vinterhalvårsmedelvärdet låg här på 2,8 μg/m 3 . 6
Värdet avspeglar den långväga transport av kvävedioxid som förekommer.
Svaveldioxid
Halterna av svaveldioxid i Mariestads tätort minskade kraftigt under slutet av 1980talet
och början av 90-talet, bl.a. till följd av minskad användning av eldningsolja med
högt svavelinnehåll såväl lokalt som regionalt och internationellt. Svaveldioxid
mättes fram till 2004 vid en punkt vid Gamla torget i Mariestad.
Svaveldioxid transporteras långväga i luften innan den fälls ut med nederbörden. Till
stor del påverkas SO2-halten således av den luft som förts hit från kontinenten. I
mitten av 1990-talet ökade halterna igen för att sedan åter sjunka.
6 Mariestads kommun 2008
6

Figur 2 Vinterhalvårsmedelvärden för svaveldioxid, μg/m 3 , åren 1987 till 2005. 7 Miljömålet (linjen) är 5 μg/m 3
räknat som årsmedelvärde. Inga mätningar gjordes under säsongen 2003/2004.
14
12
10
8
6
4
2
0
87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05
Partiklar
PM10-mätningar har skett i urban bakrundsluft under vinterhalvår vid Gamla Torget i
Mariestad sedan 2001. Under år 2008 körs mätningarna över ett helt år och omfattar
även PM2,5. Halterna av PM10 har legat kring 13 sedan mätningarna startade.
Värdet för PM 2,5 var 6,8 μg/m 3 under första halvåret 2008.
Enligt gällande miljökvalitetsnorm får halten av partiklar räknat som PM 10 inte
överskrida 40 μg/m 3 räknat som årsmedelvärde. Regeringens synpunkt är dock att
det långsiktiga målet för partiklar bör vara att halten inte överskrider 15 μg/m 3 räknat
som årsmedelvärde. 8
Figur 3 Vinterhalvårsmedelvärden av PM10, μg/m 3 , åren 2001 till 2008 i urban bakgrundsluft (Gamla Torget i
Mariestad). 9 Gällande miljökvalitetsnorm ligger på 40 μg/m 3 som årsmedelvärde.
20
15
10
5
0
01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08
Under perioden november 2005 till och med april 2006 mättes även PM10 i gaturum
på Nygatan i Mariestad. Halterna här var något högre, medelvärdet för mätperioden
låg på 19 μg/m 3 . Dygnsmedelvärdet överskreds 3 gånger under den tid mätningarna
pågick. Mätningen indikerar att gällande miljökvalitetsnormer klaras. Under 2007
genomfördes en mätning med passiva provtagare på denna punkt. Resultatet var
7
Mariestads kommun 1990:1, 1991, 1992, 1993, 1994, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2004,
2005:1, 2005:2, 2006 och 2008.
8
Miljömålskommittén 2000
9
Mariestads kommun 2002, 2004, 2005:1, 2005:2, 2006 och 2008.
7

119 μg/cm 2 /månad. Enheten är inte direkt jämförbar med haltvärden men en grov
uppskattning är att de motsvarar c:a 15 μg/m 3 . 10
I februari – mars 2007 genomfördes en provtagning med passiva provtagare för
partiklar i alla tre kommunernas tätorter. Mätningarna skedde i gatunivå. Mätningar
med passiva provtagare går inte att direkt jämföra med gällande normer.
Tabell 4 Partiklar i gatunivå, μg/cm 2/ månad som månadsmedelvärde. 11
Provpunkt 2007
Mariestad
Drottninggatan 12 (Biblioteket) 114
Gågatan 32
Karlagatan – Esplanaden 50
Kungsgatan 12 60
Norra torggatan – Österlånggatan 52
Nygatan – Drottninggatan 69
Nygatan – Stockholmsvägen 99
Nygatan – Telegrafgatan 87
Stockholmsvägen – Mariagatan 154
Stockholmsvägen – Östra Järnvägsgatan 81
Töreboda
Drottninggatan (Torget) 106
Storgatan - Kyrkogatan 43
Gullspång
Torggatan – Mariestadsvägen (Hova) 40
Storgatan – Västergatan (Gullspång) 38
Mätningar av partiklar i regional bakgrund har skett vid Mariestads astronomiska
klubbs observatorium c:a 7 km sydväst om Mariestads tätort. Mätpunkten ger en bra
indikation om intransporten till kommunen. Medelvärdet för mätperioden november
2005 till och med april 2006 var 10 μg/m 3 . Då skedde mätningarna dygnsvis. Under
säsongen 2006/2007 har mätningar skett på månadsbasis och såväl PM10 som
PM2,5 mättes. Vinterhalvårsmedelvärdet för PM10 var då 11,5 μg/m 3 och för PM2,5
var det 6,1 μg/m 3 . 12
Lättflyktiga kolväten (VOC)
Mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) har fram till 2005 skett vid Gamla Torget i
Mariestad. Halterna har minskat mellan 1995 och 2005.
10 Mariestads kommun 2008.
11 Mariestads kommun 2008.
12 Mariestads kommun 2008.
8

Gällande miljökvalitetsnorm för bensen är 5 μg/m 3 och normen ska uppfyllas senast
år 2010. 13 Regeringens synpunkt är dock att bensenhalten långsiktigt inte bör
överstiga 1 μg/m 3 angivet som årsmedelvärde. 14
Tabell 5 Vinterhalvårsmedelvärden i urban bakgrundsluft, μg/m 3 , för VOC i Mariestads centrum (Gamla
Torget). 15
95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05
Bensen 3,7 2,6 3,0 3,3 2,2 2,6 2,1 2,1 1,3 1,1
Toluen 9,1 7,2 7,1 7,4 5,6 6,5 4,9 4,8 3,8 2,8
Oktan 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2
Butylacetat 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1
Etylbenzen 1,2 0,9 1,0 1,0 0,8 0,9 0,7 0,7 0,6 0,4
MP-xylen 4,2 3,3 3,4 3,5 2,4 2,8 2,4 2,4 2,0 1,6
O-xylen 1,5 1,2 1,2 1,2 0,9 1,3 0,9 0,8 0,7 0,5
Nonan 0,8 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,4 0,3 0,3
Mätningar av bensen har även skett i gatunivå vid några tillfällen. I Mariestad har det
skett mätningar under en veckas tid under februari månad. I Töreboda och Gullspång
har mätningarna istället gjorts under ett antal veckor säsongen 2003/2004.
Mätningar i gatunivå visar främst på utsläpp från trafiken.
Tabell 6 Halter av bensen i gatunivå, μg/m 3 . 16
Provpunkt μg/m 3 1996 1999 2001 2004
Hamngatan 4 8,7 2,3 4,5 1,2
Johannesbergsgatan – Skogsvägen 2,6 2,3
Karlagatan 3 6,6 4,4 2,4 1,3
Kungsgatan 12 2,1
Mariagatan – Blombackagatan 5,3 3,5 2,7 1,3
Norra torggatan – Österlånggatan 7,5 3,5 3,9 1,5
Nygatan – Drottninggatan 12,5 8,0 4,8 2,4
Nygatan – Komministergatan 8,2 4,3 3,0
Nygatan – Kungsgatan 16,4 5,3 7,8 2,7
Nygatan – Stockholmsvägen 17,3 7,5 8,0 1,9
Stockholmsvägen – Mariagatan 1,7
Stockholmsvägen – Viktoriagatan 1,5
Stockholmsvägen – Östra Järnvägsgatan 7,6 3,5 4,4
Östra skolgatan 2 6,0 2,6 3,2 1,1
13 Regeringen 2003
14 Miljömålskommittén 2000
15 Mariestads kommun 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2004, 2005:1 och 2005:2
16 Mariestads kommun 1999, 2001, 2004 samt IVL 1996 och Luft i Väst 2005
9

Töreboda
Kungsgatan – Parkgatan 1,2
Gullspång
Torggatan 12 (Hova) 1,4
Ozon
Marknära ozon bildas vid höga halter av kolväten och NOx under inverkan av solljus
och uppträder därför mestadels sommartid. Höga halter av marknära ozon kan leda
till skador på vegetationen med en försämrad tillväxt som följd.
Mätningar av marknära ozon har tidigare skett inom Länsstyrelsens program för
luftövervakning. Mätningarna utfördes vid Stora Ek och Fågelö i Mariestad.
Enligt Regeringen bör halten räknat som medelvärde under sommarhalvåret inte
överstiga 50 μg/m 3 för att det långsiktiga miljömålet ska uppnås 17 . Det finns även en
miljökvalitetsnorm för ozon vilken, likt miljömålet, är 120 μg/m 3 som ett rullande
åttatimmarsmedelvärde. Normen ska uppfyllas från och med 2010.
Tabell 7 Medelhalt av ozon under sommarhalvåren åren 1995 till 2005, μg/m 3 . 18
Provpunkt 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Fågelö 66 59
Stora Ek 59 58 56 49 60 51
November 2005 till och med april 2006 mättes ozon månadsvis dels vid Gamla
Torget i Mariestad och dels vid Mariestads astronomiska klubbs observatorium.
Medelvärderna för mätperioden var 50 respektive 49 μg/m 3 . 19
Måluppfyllelse
Miljömålen för kvävedioxid och svaveldioxid klaras redan idag. Även de långsiktig
målen.
Resultaten från de ozonmätningar som gjorts föreligger antingen som medelvärde för
sommarhalvår eller månadsmedelvärden och kan inte direkt jämföras med målet
vilket är formulerat som ett rullande åttatimmarsmedelvärde. Det är därför oklart om
målet klaras eller ej.
Någon fördelning mellan kommunerna vad gäller minskade utsläpp av VOC har ännu
inte gjorts. De minskade halterna i gatunivå tyder dock på att utsläppen i Mariestad
har minskat. De nivåer som Regeringen anger för bensen för att uppnå det
långsiktiga miljömålet klaras troligtvis inte idag.
17 Miljömålskommittén 2000
18 IVL 1995, 1998 och 2001
19 Mariestads kommun 2006
10

Målet för partiklar klaras redan idag. (Åtminstone i Mariestad; för Töreboda och
Gullspång är mätunderlaget för klent för att avgöra.) Halterna ligger dock i närheten
av det långsiktiga målet på 15 μg/m 3 . Några mätningar med timupplösning sker inte.
Inga mätningar av benso(a)pyren har hittills gjorts.
BARA NATURLIG FÖRSURNING
Regionalt miljömål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för
vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka
korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.
• År 2010 är högst 15 procent av antalet sjöar och 20 procent av sträckan rinnande
vatten i Västra Götalands län drabbade av försurning som orsakats av
människan.
• Högst 35 procent av skogsmarken i Västra Götalands län har år 2010 en hög eller
mycket hög surhetsgrad varav andelen med mycket hög surhetsgrad är högst 4
procent.
• År 2010 har utsläppen av svaveldioxid i Västra Götaland minskat till 4 200 ton
eller mindre.
• År 2010 har utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län minskat till 25 000
ton eller mindre.
Mätningar och resultat
Vattnets surhetsgrad är viktigt då det dels påverkar vattenorganismers livsfunktioner,
dels bestämmer i vilken form olika näringsämnen och metaller uppträder. Mycket få
arter klarar ett pH under 5,4. I marken leder försurningen till minskad möjlighet för
växterna att ta upp näring. Marken urlakas på viktiga näringsämnen (så kallade baskatjoner)
och dessutom ökar rörligheten för giftiga tungmetaller.
Deposition av försurande ämnen
Försurande ämnen tillförs via luften dels i form av stoft, s.k. torrdeposition, dels via
nederbörden, s.k. våtdeposition. Mätningar av deposition vid St. Ek har skett sedan
1995. Mätningarna omfattar numera endast krondropp vilket underskattar den
faktiska kvävedepositionen något p.g.a. trädens upptag av kväve via barren.
Resultatet av mätningarna visar att depositionen av svavel och kväve legat konstant
under den senast 10-årsperioden. De kritiska belastningsgränserna, d.v.s. hur stort
nedfall naturen tål utan att långsiktiga negativa effekter uppkommer, bedöms ligga på
3 respektive 5 kg/ha för svavel och kväve.
11

Figur 4 Deposition (krondropp) av svavel och kväve, kg/ha, vid provytan vid St. Ek . 20 Miljömålen (linjerna)
3 kg svavel/ha och 5 kg kväve/ha.
12
6
5
4
3
2
1
0
96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07
Markvatten
Vid provpunkten vid Stora Ek tas även prover på markvatten inom ramen för
nedfallsmätningarna. Markvattnet avspeglar utlakningen av ämnen ur marken. Vid
låga pH kan metaller, t.ex. aluminium, börja att röra sig fritt och därmed blir mera
tillgängligt för organismer. Om marken mättas av kväve kan det ske en ökad
utlakning i markvattnet.
En långsam förbättring syns för pH och syraneutraliserande förmåga. Kanske med
undantag för säsongen 2006/2007. Läckaget av ammonium har däremot ökat.
Tabell 8 Värden från analyser av markvatten vid Stora Ek 200 till 2007. 21
Svavel
Kväve
Parameter 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07
pH 4,7 4,7 4,7 4,8 4,9 5,1 4,9
ANC* (mekv/liter) -0,048 -0,037 -0,137 -0,163 0,000 0,038 -0,019
Oorganiskt Al (mg/liter) 1,15 0,94 1,46 1,11 0,87 0,94 0,66
Ca 2+ (mg/liter) 2,68 2,55 2,02 2,48 1,36 1,82 1,68
Mg 2+ (mg/liter) 2,59 2,05 3,07 2,73 2,45 4,10 2,19
Na + (mg/liter) 16,91 17,32 35,55 24,62 22,53 40,66 16,99
K + (mg/liter) 0,43 0,38 0,23 0,44 0,36 0,61 0,48
BC/ooAl** (mg/liter) 5,3 5,3 3,4 4,8 - 5,6 8,6
NO3-N 0,002 0,002 0,002 0,002 0,011 0,006 0,049
NH4-N 0,050 0,010 0,013 0,218 0,347 0,456 0,295
SO4-S 7,53 6,26 8,36 8,10 10,50 12,44 7,98
* ANC = syraneutraliserande förmåga. Ett positivt värde innebär att försurande ämnen kan buffras.
** BC/ooAl = kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. En kvot under 1 anses utgöra en ekologisk
risk.
Sjöar
Vänern har stabilt, normalt pH-värde. Variationerna i pH är mindre i Storvänern än
inne i Mariestadsfjärden eftersom vattenmassans storlek gör den mindre känslig för
förändringar. De stora tillflödena av lerpartiklar ger en hög alkalinitet, d.v.s. förmåga
20 IVL 2008
21 IVL 2008

att motstå en pH-sänkning. Även i Ymsen, Östen, Viken och Skagern är pH-värdena
normala. Variationerna är något större i dessa sjöar än i Vänern. Unden och
Vristulven har däremot problem med försurning och kalkning bedrivs för att upprätthålla
ett normalt pH.
Tabell 9 pH i sjöar 2000 - 2007. 22
Sjö 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Vänern 7,5 7,3 7,4 7,4 7,4 7,5 7,4 7,5
Ymsen 7,4 7,4 7,8 7,9 7,8 7,6 7,4 7,5
Östen 7,8 7,5 7,6 7,5 7,2 7,7 7,1 7,3
Unden 6,7 6,5 6,9 7,0 6,6 7,2 6,6 6,7
Viken 6,8 6,9 7,2 7,0 7,0 7,2 6,9 7,1
Skagern 6,7 7,0 - - 7,3 - - 7,2
Alkalinitet är ett mått på buffringsförmåga, d.v.s. förmågan att motstå en ökad
koncentration av vätejoner. Alkaliniteten bestäms av tillgången på positiva joner av
jordartsmetaller, främst kalcium. Eftersom jonerna har olika styrka så räknas de om
till enheten milliekvivalenter (mekv). Ett värde över 0,10 mekv anses som god
buffringsförmåga.
Tabell 10 Alkalinitet i sjöar, mekv/liter, 2000 till 2007 . 23
Sjö 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Vänern 0,30 0,28 0,28 0,29 0,30 0,31 0,31 0,32
Ymsen 0,64 0,60 0,58 0,73 0,72 0,71 0,70 0,61
Östen 0,76 0,60 0,59 0,54 0,56 0,84 0,55 0,50
Unden 0,06 0,05 0,07 0,08 0,05 0,10 0,07 0,07
Viken 0,19 0,16 0,19 0,25 0,22 0,22 0,20 0,19
Skagern 0,17 0,15 - - 0,15 - - 0,17
Vattendrag
Gullspångsälven har bra förhållanden trots att den rinner upp i områden med mycket
skogsmark och sur berggrund. Detta beror till del på kalkningsinsatser och till del på
ett minskat nedfall av svavel över avrinningsområdet. Hovaån, Tidan och Friaån har
alla normala pH-värden och god alkalinitet. Åarna rinner genom områden med
lerjordar vilka innehåller buffrande mineral, bl.a. kalkhaltigt material som inlandsisen
en gång fört med sig, vilket bidrar till att hålla buffringsförmågan uppe.
22 Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2002:2, 2003:1, 2003:2, 2004:1, 2004:2, 2005:1, 2005:2, 2006:1,
2006:2, 2007:1, 2007:2 och 2008:1, SLU 2008, Medins Sjö och åbiologi AB 2000, 2001, 2002, 2003, 2004,
2005:1, 2006, 2007 och 2008.
23 Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2002:2, 2003:1, 2003:2, 2004:1, 2004:2, 2005:1, 2005:2, 2006:1,
2006:2, 2007:1, 2007:2 och 2008:1, SLU 2008, Medins Sjö och åbiologi AB 2000, 2001, 2002, 2003, 2004,
2005:1, 2006, 2007 och 2008.
13

Figur 5 pH-värden i Gullspångsälven, Tidan, Friaån och Hovaån. 24 Vid ett pH lägre än 5,5 (linjen) uppkommer
ekologiska störningar. Neutralt pH är 7.
14
8
7
6
5
4
3
2
1
0
99 00 01 02 03 04 05 06 07
Gullspångsälven
Friaån
Tidan
Hovaån
Måluppfyllelse
Vänern, Ymsen, Viken, Östen och Skagern har god motståndskraft mot försurning
p.g.a. omgivande jordarter. Sjöarna Unden och Vristulven upprätthåller ett pH kring 7
genom kalkning. Likaså kalkas ett antal mindre sjöar i Töreboda (Velen, Sänningen
Mullsjön samt Stora och Lilla Skogssjön). Många andra mindre sjöar är troligtvis
fortfarande påverkade av försurning även om det saknas data från senare tid. Målet
att högst 15% av antalet sjöar ska vara onaturligt försurade klaras därför sannolikt
inte.
Gullspångsälven samt åarna Tidan, Friaån och Hovaån är inte försurnings-påverkade
och har god buffrande förmåga. Målet att högst 20% av de rinnande vattendragen
ska vara onaturligt försurade klaras redan i dag.
Nedfallet av svavel och kväve i kommunerna ligger troligtvis under den kritiska
belastningsgränsen. Markvattnet har dock lågt pH och dålig buffringsförmåga. Risk
finns för att målet för andelen skogsmark med hög eller mycket hög surhetsgrad inte
klaras.
Någon statistik över utsläppen av svavel och kväve i de tre kommunerna finns inte i
nuläget. Det regionala målet har inte heller omräknats till lokal nivå. I Mariestad har
fjärrvärmeanläggningens övergång till biobränsle har minskat energisektorns utsläpp
av svavel- och kväveoxider. Trafiken utgör en av de största utsläppskällorna för
nitratkväve. Förbättrad fordonsteknik bör ge minskade utsläpp per fordon men antalet
fordon förväntas öka. En ganska stor andel av kvävenedfallet utgörs också av
ammoniak vilken till stor del kommer från gödselhantering.
GIFTFRI MILJÖ
Regionalt miljömål
Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av
samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
24 KM-lab 2000:1, 2000:2 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2001:2, 2001:3, 2002:1, 2002:2, 2002:3,
2003:1, 2003:2, 2004:1, 2005:1, 2005:2, 2006:1, 2006:2, 2007:1, 2007:2 och 2008, AnalyCen 2003, 2004, 2005
och 2007:1 samt Eurofins 2008.

• Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt
framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För
ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter
inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga ska uppgifter om
egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter
ska då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 ska det
även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt
bildade och utvunna kemiska ämnena.
• Senast 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de
farliga ämnen som ingår.
• Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från:
- Nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande,
nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och
fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast
2007.
- Övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande
ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt
allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på
ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet.
- Övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt
kadmium och bly, senast år 2010.
Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte
företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan
befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller
kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte
läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som
omfattas av delmålet ska minska fortlöpande. Delmålet avser ämnen som
människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen
som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som
bildas oavsiktligt.
• Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen
skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska
fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och
användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinningen av material
minska.
• För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmålet ”Utfasning
av farliga ämnen”, ska det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda
myndigheter.
• Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och
sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar
betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid
behov åtgärdade vid utgången av år 2010.
• Åtgärder ska under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de
prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan
15

vara löst allra senast år 2050. Ytterligare 15 stycken förorenade områden i
riskklass 1 ska vara åtgärdade under perioden 2006-2010.¨
• År 2010 ska tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av
halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.
• År 2015 ska exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara
på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.
Mätningar och resultat
Miljögifter och tungmetaller tenderar att ansamlas i ekosystem och de kan lagras i
sediment under lång tid. I höga halter kan de medföra hälskoskador på såväl djur
som människor. Klassiska exempel är kvicksilver, PCB och DDT. Nya ämnen som
diskuteras är bromerade flamskyddsmedel, organiska fosforföreningar och olika
läkemedelrester.
Metaller och miljögifter i fisk
Inom ramen för Vänerns Vattenvårdsförbunds miljöövervakningsprogram analyseras
halterna av tungmetaller och miljögifter i Abborre. Detta bl.a. vid en punkt utanför
Torsö.
Tabell 11 Halter av tungmetaller och miljögifter i abborre från Vänern utanför Torsö. 25
Parameter
(ng/g)
16
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Koppar (TS) 10 300 13 600 17 000 7 800 7 400 5 900 6 700
Zink (TS) 121 000 121 000 118 000 114 000 106 000 111 000 117 000
Kadmium (TS) 1 300 1 500 800 1 100 1 200 1 000 750
Bly (TS) 26 31 31 20 30 53 46
Krom (TS) 30 50 20 20 20 19 8
Nickel (TS) 20 20 20 50 30 22 26
Kvicksilver (vv) 136 140 177 83 90 181 87
PCB (fv) 340 330 280 310 300 900 290
DDT (fv)
110 120 90 - - - -
År 2001 utfördes en kompletterande provtagning som del i ett större projekt rörande
både Vänern och Vättern. Prover togs bl.a. på lax, öring och lake från norra Vänern
och sammanlagt analyserades 38 olika ämnen. En kompletterande analys av några
bromerade flamskyddsmedel blev klar under 2005.
Tabell 12 Miljögifter i fisk från norra Vänern. 26
Parameter (ng/g) Lax Öring Lake
Hexaklorcyklohexan (vv) 771 699
DDT (fv)* 300 1 800
25
Vänerns Vattenvårdsförbund 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och 2008
26
Tomas Öberg Konsult AB 2003

PCB (fv)* 470 2 870
2,3,7,8-TCDD (vv) 0,00038 0,00058
Tributyltenn (vv) 1,7 1,9
Kvicksilver (TS) 1 800 1 800
Bly (TS) 8,8 8,4
Pentaklorfenol (TS) 1 100 58
Dietylhexylftalat (TS) 350 500
Polybromerade difenyletrar** 4 059 7 302
Hexabromcyklododekan 3 370 4 240
* Oklart vilken enhet som egentligen ska gälla.
** Summa av 8 kongener.
Inventering av förorenade områden
I de tre kommunerna finns för närvarande finns 23 områden med konstaterade
föroreningar av olika slag. Därtill kommer ett 100-tal områden där föroreningar skulle
kunna finnas med tanke på tidigare eller nuvarande markanvändning. Efterbehandling
har, helt eller delvis, utförts på 7 områden.
Tabell 13 Förorenade områden i de tre kommunerna, läget 2007.
Mariestad Töreboda Gullspång Totalt
Inventerade områden 73 29 20 122
Undersökta områden 21 1 2 23
Efterbehandlade områden 4 1 1 7
Måluppfyllelse
Målen kring kunskapsuppbyggnad och information avgörs av lagstiftning och insatser
på nationell nivå.
Utfasning av farliga kemikalier är ett ansvar för alla. Tillsyn bedrivs bl.a. av
kommunernas miljö- och byggnadsförvaltning. Kommunerna tillämpar miljökrav vid
upphandling.
Undersökningar av förorenade områden med hög riskklass har genomförts eller
pågår i viss utsträckning. Sannolikt kommer inte alla områden som omfattas av
miljömålet att vara åtgärdade till 2010.
Undersökningarna visar att miljögifter fortfarande förekommer i sådana mängder att
kostrestriktioner för Vänerfisk behövs.
SKYDDANDE OZONSKIKT
Regionalt miljömål
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
• År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.
17

Mätningar och resultat
Inga mätningar av ozonskiktet görs i Mariestad eller i Västra Götalands län.
Hanteringen av ozonnedbrytande ämnen av typen HCFC i större anläggningar
(>10 kg installerad mängd) registreras årligen av Miljö- och byggnadsförvaltningen.
Enligt denna rapportering har läckagen av ozonnedbrytande ämnen i stort sett
upphört.
Tabell 14 Installerade mängder ozonnedbrytande köldmedia (HCFC) och rapporterade läckage år 2007.
Ämne Installerad mängd
18
Rapporterade
läckage
Mariestad 236 0
Töreboda 15 0
Gullspång 0 0
Summa
251
Måluppfyllelse
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen styrs av gällande lagstiftning och samhällets
efterlevnad av dessa regler. För större anläggningar råder användningsförbud för
CFC och påfyllnadsförbud för HCFC. 27 Målet ser ut att vara uppfyllt men läckaget
från mindre anläggningar, uttjänta kylar och frysar av hushållsmodell samt från bygg-
och isoleringsavfall är okänt.
SÄKER STRÅLMILJÖ
Regionalt miljömål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter
av strålning i den yttre miljön.
• År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla
verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden
skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv
per person och år från varje enskild verksamhet.
• År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än
år 2000.
• Riskerna med magnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga
åtgärder skall vidtas i takt med att sådan eventuella risker identifieras.
27 Regeringen 2002
0

Mätningar och resultat
Var 7:e månad utförs bakgrundsmätningar av gammastrålning på ett antal punkter.
Avsikten är att kunna spåra eventuella förhöjningar av strålningsnivån vid händelser
som medför utsläpp av radioaktiva partiklar.
Tabell 15 Bakgrundsnivåer av gammastrålning, (mSv) under åren 2002-2007.
Mätpunkter 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Mariestad
Mariestads centrum 0,10 0,12 0,10 0,15 0,14 0,10
Sjötorp 0,14 0,10 0,13 0,09 0,12 0,10
Lugnås 0,10 0,10 0,13 0,12 0,14 0,12
Tidavad 0,19 0,14 0,16 0,13 0,15 0,15
Lockerud 0,12 0,12 0,15 0,12 0,14 0,12
Töreboda
Töreboda gästhamn 0,10 0,12 0,11 0,12 0,12 0,12
Älgarås 0,07 0,10 0,11 0,11 0,10 0,10
Hjälstad 0,12 0,12 0,10 0,14 0,11 0,12
Beateberg 0,14 0,13 0,11 0,14 0,14 0,12
Gullspång
Gullspång - 0,09 - - - 0,12
Södra Råda - 0,09 - - - 0,14
Hova - 0,10 - - - 0,09
Gårdsjö - 0,12 - - - 0,12
Ingen mätning av effekter från elektriska- eller magnetiska fält genomförs i de tre
kommunerna.
Måluppfyllelse
Utförda mätningar tyder inte på någon förhöjd nivå hos bakgrundsstrålningen i de tre
kommunerna.
INGEN ÖVERGÖDNING
Regionalt miljömål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan
på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till
allsidig användning av mark och vatten.
• Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar
från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med
minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de
känsligaste områdena
19

• Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar
från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med
minst 30 procent från 1995 års nivå.
• Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst
15 procent från 1995 års nivå.
• År 2010 har utsläppen av kväveoxider i Västra Götalands län minskat till
25 000 ton eller mindre.
Mätningar och resultat
Fosfor är vanligtvis det begränsande näringsämnet i sötvatten, d.v.s. det som avgör
hur stor tillväxt av biomassa det blir. Höga fosforhalter kan i insjöar leda till bl.a.
algblomning och igenväxning av vikar. Fosforn binds i bottensedimenten i form av
järnfosfat men kan åter frigöras om syrebrist uppstår.
Höga kvävehalter utgör oftast inte några direkta problem i insjöar med undantag för
igenväxningsvikar där god kvävetillgång kan vara avgörande för vassens utbredning.
Då vattnet når Västerhavet, där kväve är det begränsande näringsämnet, bidrar det
dock till övergödningsproblem. Vänerns Vattenvårdsförbund och SLU har genomfört
en modellberäkning av källorna till fosfor och kväve i Göta älvs avrinningsområde.
Vänern
Kontinuerliga mätningar sker på en punkt belägen i Björsätersviken och en punkt i
Säbyviken. Mätningarna sker på 0,5, 5 och 10 meters djup. 28 Provtagningar sker
även i den del av Storvänern som ligger inom Mariestads kommun. Provpunkten,
Dagskärsgrund, ligger c:a 13 väster om Torsö. Mätningarna görs på 0,5, 10 och 20
meters djup.
Kvävehalterna ligger konstant högt. Fosforhalterna är däremot mer normala och
bedöms ligga nära den naturliga bakgrundshalten. Goda syreförhållanden motverkar
urlakning av fosfor ur bottensedimenten.
Figur 6 Kvävehalter, μg/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 1998 till 2007. 29 Linjen
anger gräns för ”Höga halter” (625 μg/liter) enligt SNV.
20
1200
1000
800
600
400
200
0
28 SLU 2008
29 SLU 2008
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Björsätersviken
Säbyviken
Dagskärsgrund

Figur 7 Fosforhalter, μg/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 1998 till 2007. 30 Gränsen
för ”Höga halter” enligt SNV går vid 25 μg/liter.
20
15
10
5
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Björsätersviken
Säbyviken
Dagskärsgrund
Övriga sjöar
Näringshalterna i Ymsen övervakas i det nationella miljöövervakningsprogrammet
som en referenssjö. Halterna ligger högt för både kväve och fosfor.
Näringshalten i Östen undersöks årligen av Tidans vattenvårdsförbund. Sjön har
höga halter av näringsämnen men också en tydlig rettensionseffekt.
Unden och Viken provtas inom ramen för det recipientkontrollprogram som finns för
norra Vätterns tillringsområde drivet av Vätternvårdsförbundet. Unden ligger på
gränsen till höga kvävehalter medan Viken har lägre halter. Vad gäller fosfor så ligger
båda sjöarna lågt.
Figur 8 Kvävehalter, μg/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 1998 till 2007. 31 Linjen anger gräns för
”Höga halter” (625 μg/liter) enligt SNV.
2000
1500
1000
500
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
30 SLU 2008
31 SLU 2008, KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1,
2006:1, 2007:1 och 2008, Medins Biologi AB 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och
2008.
Ymsen
Östen
Unden
Viken
21

Figur 9 Fosforhalter, μg/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 1998 till 2007. 32 Linjen anger gräns för
”Höga halter” (25 μg/liter) enligt SNV.
22
100
80
60
40
20
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Ymsen
Östen
Unden
Gullspångsälven
Mätningar sker månadsvis vid en punkt i Gullspång (Södra Råda). Halterna av kväve
är på gränsen till höga medan fosforhalterna är låga.
Figur 10 Kvävehalter i Gullspångsälven, μg/liter, åren 1993 till 2007. 33 Linjen anger gräns för ”Höga halter”
(625 μg/liter) enligt SNV.
800
700
600
500
400
300
200
100
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Figur 11 Fosforhalterna i Gullspångsälven, μg/liter, för åren 1993 till 2007 34 Linjen anger gräns för ”Höga
halter” (25 μg/liter) enligt SNV.
25
20
15
10
5
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
32 SLU 2008, KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1,
2006:1, 2007:1 och 2008, Medins Biologi AB 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och
2008.
33 KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1999:2, och 2000:2, Alcontrol Laboratories 2001:2, 2002:2, 2003:2,
2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2, Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
34 KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1999:2, och 2000:2, Alcontrol Laboratories 2001:2, 2002:2, 2003:2,
2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2, Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
Viken

Ammonium bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar och kan vara giftigt
för fisk och andra vattenlevande organismer. Riktvärdet enligt gällande miljökvalitetsnorm
för laxfiskvatten är 40 μg/l. Halterna av ammonium i Gullspångsälven är låga.
Figur 12 Halter av ammonium i Gullspångsälven, μg/liter, åren 1994 till 2007. 35 Miljökvalitetsnormen för
laxfiskvatten har ett riktvärde på 40 μg/liter.
25
20
15
10
5
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Transporten av näringsämnen till Vänern bestäms till stor del av vattenföringen vilket
skulle göra Gullspångsälven en av de viktigaste källorna. De transporterade
mängderna är dock ändå måttliga eftersom halterna i vattnet, framförallt när det
gäller fosfor, inte är så höga. Flödena i älven varierar kraftigt mellan åren vilket ger
en motsvarande variation av transporterna.
Figur 13 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Gullspångsälven åren
1993 till 2006. 36 Data saknas för år 2001.
2500
2000
1500
1000
500
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06
120
100
80
60
40
20
0
Tot-N
Vattenföring
35
KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1999:2, och 2000:2, Alcontrol Laboratories 2001:2, 2002:2, 2003:2,
2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2, Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
36
KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1999:2, 2000:2 och Alcontrol Laboratories 2001:2, 2003:2, 2004:2,
2005:2, 2006:2 och 2007:2
23

Figur 14 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Gullspångsälven åren
1993 till 2006. 37 Data saknas för år 2001.
24
35
30
25
20
15
10
5
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06
120
100
80
60
40
20
0
Tot-P
Vattenföring
SLU utförde 2004 en modellberäkning över hur Vänern belastas av näringsämnen
från dess olika delavrinningsområden. Uppgifter om marktyper, markanvändning,
kända punktkällor och diffusa källor har legat till grund för arbetet. Närheten till
mynningen och pågående markanvändning avgör hur hög belastningen blir.
Figur 15 Belastning av kväve och fosfor till Vänern från Gullspångsälvens delavrinningsområden. 38
Kväve Fosfor
37
KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1999:2, 2000:2 och Alcontrol Laboratories 2001:2, 2003:2, 2004:2,
2005:2, 2006:2 och 2007:2
38
Sonesten L m.fl. 2004

Tidan
Mätningar sker månadsvis vid en punkt i Odensåker samt en punkt vid Marieforsbron
i Mariestads tätort i regi av Tidans Vattenförbund. Prov tas på c:a 0,5 m djup.
Halterna av näringsämnen är höga till mycket höga. Halten ammoniumkväve
överstiger riktvärdet för laxfiskvatten.
Figur 16 Kvävehalter i Tidan, μg/liter, åren 1998 till 2007. 39 Linjen anger gräns för "Mycket höga halter"
(1 250 μg/liter) enligt SNV.
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Odensåker
Marieforsbron
Figur 17 Fosforhalterna Tidan, μg/liter, för åren 1998 till 2007. 40 Linjen anger gräns för "Mycket höga halter"
(50 μg/liter) enligt SNV.
100
80
60
40
20
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Odensåker
Marieforsbron
Figur 18 Halter av ammoniumkväve i Tidan, μg/liter, åren 1998 till 2007. 41 Linjen anger riktvärdet enligt
miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 40 μg/liter.
140
120
100
80
60
40
20
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Odensåker
Marieforsbron
39
KM-lab 1999:1, och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003, 2004, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
40
KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1
och 2008.
41
KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1
och 2008.
25

Tidan en av de viktigare källorna när det gäller uttransport av näringsämnen till
Vänern. Transporten bestäms till stor del av vattenföringen vilket ger variationer
mellan åren.
År 2007 var transporten av kväve och fosfor relativt stor, c:a 1 700 ton kväve och c:a
70 ton fosfor.
Figur 19 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Tidan åren 1994 till
2007. 42
26
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
35
30
25
20
15
10
5
0
Tot-N
Vattenföring
Figur 20 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Tidan åren 1994 till
2007. 43
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
35
30
25
20
15
10
5
0
Tot-P
Vattenföring
Den av SLU utförda modellberäkningen visar att Vänern belastas av mycket kväve
och fosfor från Tidans olika delavrinningsområden. Liksom för Gullspångsälven så
avgör närheten till mynningen och pågående markanvändning hur hög belastningen
blir.
42
KM-lab 1995:1, 1996:1, 1997:1, 1998:1, 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1,
2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och 2008.
43
KM-lab 1995:1, 1996:1, 1997:1, 1998:1, 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1,
2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och 2008.

Figur 21 Belastning av kväve och fosfor till Vänern från Tidans delavrinningsområden. 44
Kväve
Friaån
Näringshalterna i Friaån mäts i ett antal punkter inom ramen för Töreboda reningsverks
recipientkontrollprogram. En punkt finns strax uppströms Töreboda reningsverk
och en annan punkt finns vid Enåsa knappt 2 km uppströms mynning. Provtagningarna
har visat på mycket höga halter av såväl fosfor som kväve.
Figur 22 Kvävehalter i Friaån, μg/liter, under åren 1998 till 2007. 45 Linjen anger gräns för ”Mycket höga halter”
(1 250 μg/liter) enligt SNV.
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Fosfor
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Töreboda
Enåsa
44
Sonesten L m.fl. 2004
45
KM-lab 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3 samt AnalyCen 2003, 2004, 2005 och
2007:1 samt Eurofins 2008.
27

Figur 23 Fosforhalter i Friaån, μg/liter åren 1998 till 2007. 46 Linjen anger gräns för ”Mycket höga halter” (50
μg/liter) enligt SNV.
28
200
150
100
50
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Töreboda
Enåsa
Figur 24 Halter av ammoniumkväve i Friaån, μg/liter, under åren 2002 till 2007. 47 Linjen anger riktvärdet enligt
miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 40 μg/liter.
2500
2000
1500
1000
500
0
02 03 04 05 06 07
Töreboda
Enåsa
Kvävetransporten ligger kring 200 ton per år och fosfortransporten kring 8 ton per år.
Värdena inkluderar en uppskattad transport via Hasslebäcken.
Figur 25 Kvävetransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Friaån åren 1994 till
2007. 48
350
300
250
200
150
100
50
0
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Tot-N
Vattenföring
46
KM-lab 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3 samt AnalyCen 2003, 2004, 2005 och
2007:1 samt Eurofins 2008.
47
AnalyCen 2003, 2004, 2005 och 2007:1, Eurofins 2008.
48
KM-lab 1995:3, 1996:3, 1997:3, 1998:2, 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3,
AnalyCen 2003, 2004, 2005 och 2007:1 samt Eurofins 2008.

Figur 26 Fosfortransporter i ton (vänstra axeln) och vattenföring i m 3 /s (högra axeln) för Friaån åren 1994 till
2007. 49
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Tot-P
Vattenföring
SLU:s modellberäkning visar på hur Friaåns olika delavrinningsområden belastar
Vänern med näringsämnen.
Figur 27 Belastning av kväve och fosfor till Vänern från Friaåns delavrinningsområden. 50
Kväve Fosfor
Hovaån
I Hovaån finns en mätpunkt som ligger vid mynningen till sjön Skagern (Nötebron).
Mätningar sker varannan månad i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund.
49 KM-lab 1995:3, 1996:3, 1997:3, 1998:2, 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3,
AnalyCen 2003, 2004, 2005 och 2007:1 samt Eurofins 2008.
50 Sonesten L m.fl. 2004
29

Halterna av näringsämnen i Hovaån är mycket höga. Ammoniumkvävet ligger över
riktvärdet för laxfiskvatten.
Figur 28 Kvävehalter i Hovaån, μg/liter, under åren 1993 till 2007. 51 Linjen anger gräns för ”Mycket höga
halter” (1 250 μg/liter) enligt SNV.
30
2500
2000
1500
1000
500
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Figur 29 Fosforhalter i Hovaån, μg/liter åren 1993 till 2007. 52
140
120
100
80
60
40
20
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Linjen anger gräns för ”Mycket höga halter” (50 μg/liter) enligt SNV.
Figur 30 Halter av ammoniumkväve i Hovaån, μg/liter, under åren 2002 till 2007. 53 Linjen anger riktvärdet
enligt miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten, 40 μg/liter.
160
140
120
100
80
60
40
20
0
02 03 04 05 06 07
51 KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1998:2, 1999:2 och 2000:2, Alcontrol Laboratories 2001:2, 2002:2,
2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Gulspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
52 KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1998:2, 1999:2 och 2000:2, Alcontrol Laboratories 2001:2, 2002:2,
2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Gulspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
53
Alcontrol Laboratories 2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Gulspångsälvens Vattenvårdsförbund
2008.

Måluppfyllelse
Delmålen om utsläppsminskningar har ännu inte räknats om från regional till lokal
nivå.
Fosforhalterna visar ingen minskande trend. De är låga i sjöarna Vänern, Unden och
Viken samt i Gullspångsälven. Ymsen och Östen samt jordbruksåarna har höga
fosforhalter. Målet klaras inte idag.
Inte heller kvävet visar någon nedåtgående trend. Halterna är höga i Vänern, Ymsen
och Östen medan de är måttliga i Unden och Viken. Kvävehalterna Tidan, Friaån
och Hovaån är mycket höga. Även i Gullspångsälven är halterna höga.
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Regionalt miljömål
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer
skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden
samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt
som förutsättningar för friluftslivet värnas.
• Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett
långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15
fiskefria områden ska finnas i varje distrikt.
• Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt
skyddsvärda vattendragen i Västra Götalands län ha restaurerats.
• Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och
skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda
ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för
vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per
dygn i genomsnitt.
• Senast 2005 sker utsättning av djur och växter på ett sådant sätt att den
biologiska och den genetiska mångfalden inte påverkas negativt.
Mätningar och resultat
VÄNERN
Kontinuerliga mätningar sker på en punkt belägen i Björsätersviken och en punkt i
Säbyviken. Mätningarna sker på 0,5, 5 och 10 meters djup. 54 Provtagningar sker
även i den del av Storvänern vid Dagskärsgrund som ligger c:a 13 km väster om
Torsö. Prover tas på 0,5, 10 och 20 meters djup.
Siktdjup
Siktdjup är egentligen ett mått på hur väl ljus kan tränga ner i vattnet och därmed
vilka förutsättningar vattenvegetationen har att växa på olika djup. När mindre än en
54 SLU 2008.
31

procent av ljuset förmår tränga ned sker ingen fotosyntes alls. Siktdjupet begränsas
av mängden suspenderat material och lösta humusämnen. Mängderna av
näringsämnen påverkar också siktdjupet då höga näringshalter gynnar tillväxt av
mikroalger.
Storvänern har måttligt siktdjup medan siktdjupet inne i Mariestadsfjärden varierar
mellan litet och måttligt. Säbyviken har generellt mindre siktdjup än Björsätersviken.
Figur 31 Siktdjupet, meter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 1998 till 2007. 55 Linjen anger
gränsen för ”Litet siktdjup” (2,5 m) enligt SNV.
32
0
-1
-2
-3
-4
-5
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Björsätersviken
Säbyviken
Dagskärsgrund
Halten klorofyll ger ett mått på biomassan hos mikroalgerna. Klorofyllvärdena i
Mariestadsfjärden och Storvänern är mestadels måttliga, förmodligen p.g.a. de låga
fosforhalterna. Grunda varma vikar kan ha avsevärt högre klorofyllhalter än den
öppna vattenmassan.
Figur 32 Klorofyllhalterna, μg/liter, i Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund åren 1998 till 2007. 56
Värden för Dagskärsgrund saknas för 1998 och 2000. Linjen anger gränsen för höga värden (5 μg/liter) enligt
SNV:s bedömningsgrunder.
7
6
5
4
3
2
1
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Björsätersviken
Säbyviken
Dagskärsgrund
Syrgashalt
Hur mycket syrgas som finns i vattnet bestäms dels av temperaturen (ju lägre
temperatur desto mer syre kan lösas), dels av hur mycket syre som förbrukas vid
nedbrytning av organiskt material. I lite djupare sjöar kan det ofta uppstå temperaturskiktningar
vilka förhindrar omblandning av vattnet. Eftersom nedbrytningsprocesserna
mestadels försiggår invid botten kan syreförråden där ta slut. Vid syre-
55 SLU 2008.
56 SLU 2008.

ist kan giftigt svavelväte (H2S) bildas vilket syns som en svart inlagring i bottensedimenten.
Syreförhållandena i såväl Storvänern som Mariestadsfjärden är goda,
även nere vid botten.
Figur 33 Syrgashalt, mg/liter, i Björsätersviken och Säbyviken åren 1998 till 2007. Lägsta uppmätta värde för
bottenvatten. 57 Linjen anger gränsen för ”Syrerikt tillstånd” (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder.
12
10
8
6
4
2
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Björsätersviken
Säbyviken
Dagskärsgrund
Syreförbrukning
TOC (totalt organiskt kol) är ett mått på hur mycket organiskt material som finns löst i
vattnet. Vid nedbrytningen av organiskt material åtgår syre. Värdena för TOC i
Vänern och Mariestadsfjärden är låga vilket hänger samman med de måttliga
klorofyllhalterna och de låga värdena för fosfor.
Figur 34 Syreförbrukande organiska ämnen (TOC), mg/liter, för Björsätersviken, Säbyviken och Dagskärsgrund
åren 1998 till 2007. 58 Gränsen för ”Tydlig syretäring” enligt SNV går vid 15 mg/liter.
6
5
4
3
2
1
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Björsätersviken
Säbyviken
Dagskärsgrund
Mikroalger
Mikroalger utgör basen i sjöns näringskedja. De mikroalger som förekommer i de
största mängderna är kiselalger. Dessa tillväxer snabbt under våren. Under
sommaren kollapsar populationen eftersom behövliga resurser uttömts men sedan
ökar den igen under sensommaren. I juli månad ökar även guldalgerna i antal medan
grönalger och cyanobakterier förekommer mera jämt fördelat under sommaren. En
algförekomst överstigande 2,5 mm 3 /liter under perioden maj till oktober indikerar på
en näringspåverkad miljö.
57 SLU 2008.
58 SLU 2008.
33

Figur 35 Förekomst av några viktiga mikroalger vid Dagskärsgrund under april, maj, juni och augusti år 1998
till 2007, mm 3 /liter. 59
34
2,5
2
1,5
1
0,5
0
98
59 SLU 2008.
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
Grönalger
Kiselalger
Guldalger
Pansarflagellater
Cyanobakterier

ÖVRIGA SJÖAR
Mätningar i Ymsen sker inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet
(nationella referenssjöar) vid fyra tillfällen per år. I Östen sker mätningar vid tre
tillfällen per år inom ramen för Tidans Vattenförbunds övervakningsprogram. I Unden
och Viken tas prover vid två tillfällen per år inom recipientkontrollen för norra Vättern.
Siktdjup
Siktdjupet varierar kraftigt mellan sjöarna. De fosforfattiga sjöarna Unden och Viken
har stort siktdjup medan den näringsrika Ymsen och Östen har små.
Figur 36 Siktdjupet, meter, i Ymsen, Östen, Unden och Vikenåren 1998 till 2007. 60 Data från 2007 saknas för
Unden och Viken. Linjen anger gränsen för ”Litet siktdjup” (2,5 m) enligt SNV.
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
-16
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Ymsen
Östen
Unden
Klorofyll
Klorofyll mäts i Ymsen och Östen. Sjöarna är grunda och näringsrika och har därför
förutsättningar för en hög biologisk produktion. I Ymsen har detta lett till höga halter
av klorofyll. I Östen däremot är halterna lägre. Detta kan bero på att den högre
vattenväxtvegetationen dominerar och lämnar ett mindre utrymme åt mikroalgerna. 61
Figur 37 Klorofyllhalter, μg/liter, i Ymsen och Östen 1998 till 2007. 62 Linjen anger gränsen för höga värden
(5 μg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder.
50
40
30
20
10
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Viken
Ymsen
60
SLU 2008, KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1,
2006:1, 2007:1 och 2008, Medins Biologi AB 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005:1, 2006, 2007 och
2008.
61
Alcontrol Laboratories 2003:2
62
SLU 2008, KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1,
2006:1, 2007:1 och 2008.
Östen
35

Syrgashalt
Unden har goda syreförhållanden även på stort djup (50-90 m). Halten syrgas
understiger aldrig 7 mg/liter. Ymsen och Östen hade goda syreförhållanden i slutet
av 1990-talet men det verkar som det skett en försämring de senaste åren. Viken har
återkommande syrgashalter i bottenvattnet (20 –25 m) vilka understiger 7 mg/liter
under sensommaren. I augusti 2007 var halterna mycket låga, endast 0,6 mg/liter.
Figur 38 Syrgashalt, mg/liter, i Ymsen, Östen, Unden och Viken åren 1998 till 2007. Lägsta uppmätta värde för
bottenvatten. 63 Linjen anger gränsen för ”Syrerikt tillstånd” (7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder.
36
14
12
10
8
6
4
2
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Ymsen
Östen
Unden
Syreförbrukning
TOC (totalt organiskt kol) är ett mått på hur mycket organiskt material som finns löst i
vattnet. Vid nedbrytningen av organiskt material åtgår syre varför TOC även ger
indikationer om risken för syrebrist.
Värdena för TOC i Ymsen är måttliga. I Östen varierar halterna mycket mellan olika
år och är ibland höga.
Figur 39 Syreförbrukande organiska ämnen (TOC), mg/liter, för Ymsen och Östen åren 1998 till 2007. 64 Linjen
anger gränsen för ”Hög halt” (12 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder.
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
63 SLU 2008, KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1,
2006:1, 2007:1 och 2008, Medins Biologi AB 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005:1, 2006, 2007 och
2008.
64 SLU 2008.
Viken
Ymsen
Östen

Mikroalger
Provtagning av mikroalger i Ymsen görs en gång per år i augusti månad. Sjön är
grund (värms upp snabbt) och rik på fosfor vilket gynnar tillväxten av mikroalger.
Halterna är därför flera gånger högre än vad som uppmäts i Vänern. Ett värde över 4
mm 3 /liter under augusti indikerar en näringsrik miljö.
Figur 40 Förekomsten av några viktiga mikroalger i augusti, mm 3 /liter, i Ymsen åren 1998 till 2007. 65
25
20
15
10
5
0
65 SLU 2008.
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Grönalger
Kiselalger
Guldalger
Pansarflagellater
Cyanobakterier
37

GULLSPÅNGSÄLVEN
Provtagning sker en gång i månaden på en punkt i Gullspång (Södra Råda) i regi av
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Proverna tas på en halv meters djup. 66
Vattenföring
Medelvattenföring i Gullspångsälven vid kraftverket i Gullspång är 61 m 3 /s. Maxflödet
är c:a 500 m 3 /s medan reglering av tappning ger ett minimivattenföring på 9 m 3 /s.
Igenom Gullspångsforsen råder en minimitappning på 3 m 3 /s.
Syreförbrukning
TOC-halterna i Gullspångsälven är låga till måttliga. Detta indikerar goda syreförhållanden.
Figur 41 Halterna av TOC, mg/liter åren 1993 till 2007. 67 Linjen anger gränsen för "Hög halt" (12 mg/liter)
enligt SNV:s bedömningsgrunder.
38
14
12
10
8
6
4
2
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Metaller
Järn och mangan mäts i en punkt inne i Gullspångs samhälle i regi av SLU. Järnhalterna
varierar lite från år till år men har legat kring 150 mg/liter den senaste 10årsperioden.
Manganhalterna varierar inte så mycket mellan åren men däremot
kraftigt under året med en klar topp under sommaren. Halterna av tungmetaller i
vattnet är genomgående låga.
Figur 42 Halter av järn i Gullspångsälven, μg/liter, åren 1998 till 2006. 68
250
200
150
100
50
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
66
KM lab 1994:2
67
KM lab 1994:2, 1995:2, 1996:2 och 1997:2, Alcontrol Laboratories 1999:2, 2000:2, 2001:2, 2003:2, 2004:2,
2005:2, 2006:2, 2007:2 och 2008.
68
SLU 2008.

Figur 43 Halter av mangan i Gullspångsälven, μg/liter, åren 1998 till 2006. 69
10
8
6
4
2
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Tabell 16 Halter av metaller i vatten, μg/liter. 70
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Koppar 0,94 0,91 1,2 0,89 0,84 0,62 0,87 0,81
Zink 2,9 3,0 4,5 2,4 2,2 1,7 2,6 2,5
Kadmium 0,010 0,009 0,022 0,008 0,006 0,006 0,008 0,009
Bly 0,17 0,18 0,29 0,15 0,19 0,14 0,19 0,22
Krom 0,57 0,57 0,55 0,55 0,52 0,40 0,58 0,53
Nickel 0,85 0,89 0,82 0,70 0,65 0,52 0,67 0,74
TIDAN
Provtagning sker en gång i månaden på en punkt i Odensåker och vid en punkt i
Mariestads tätort (Marieforsbron). Mätningarna utförs på uppdrag av Tidans
Vattenförbund. Proverna tas på en halv meters djup. 71
Vattenföring
I samband med den årliga provtagningen i Tidan så presenteras vattenföringsberäkningar
gjorda enligt SMHI:s PULS-modell. Flödet beräknas i en punkt belägen
vid Marieforsbron i Mariestads tätort.
Under perioden 1998 till 2008 var vattenföringens årsmedelvärde i genomsnitt
22,5 m 3 /s. Högsta vattenföring är på vår och höst medan vattenföringen sommartid
kan gå ned till c:a 5 m 3 /s. År 2007 var speciellt med ett högt flöde, 55 m 3 /s, i juli.
69 SLU 2008.
70 SLU 2008.
71 Alcontrol Laboratories 2004:1
39

Figur 44 Vattenföringen i Tidan i Mariestad, m 3 /s, åren 1998 till 2007. 72
40
70
60
50
40
30
20
10
0
98
99
00
01
02
03
Suspenderat material
Slamhalten i Tidan är mestadels hög. Variationen mellan åren har också varit stor då
nederbördsmängder och vattennivåer inverkar. År 2007 var grumligheten extra hög,
särskilt vid punkten i Odensåker.
Figur 45 Halten suspenderat material i Tidan, mg/liter, åren 1998 till 2007. 73 Linjen anger gränsen för "Hög
slamhalt" (6 mg/liter) enligt SNV.
20
15
10
5
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
04
05
06
07
08
Odensåker
Mariestad
72
KM-lab 1999:1, 2000:1 och Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003, 2004, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
73
KM-lab 1999:1, 2000:1 och Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003, 2004, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.

Färgtal
Tidans vatten är starkt färgat vilket indikerar att det finns mycket löst organiskt
material (humusämnen). Färgtalet var högre än normalt under år 2007.
Figur 46 Färgtal i Tidan, mg Pt/liter, åren 1998 till 2007. 74 Linjen anger gräns för "Starkt färgat vatten"
(100 mgPt/liter)enligt SNV.
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Odensåker
Mariestad
Syrgashalt och TOC
Syrgashalten har mestadels hållit sig inom intervallet ”Syrerikt tillstånd”. Under
sensomrarna ligger dock ofta syrgashalten strax under 7 mg/liter. TOC-halten har
legat inom intervallen ”Måttlig halt” eller ”Hög halt”.
Figur 47 Variationerna i syrgashalt, mg/liter, under åren 1998 till 2007. 75 Linjen anger gräns för syrerikt tillstånd
(7 mg/liter) enligt SNV:s bedömningsgrunder.
16
14
12
10
8
6
4
2
0
98
99
00
01
02
03
74
KM-lab 1999:1, 2000:1 och Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003, 2004, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
75
KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003, 2004, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
04
05
06
07
08
41

Figur 48 Halterna av TOC, mg/liter åren 1998 till 2007. 76 Linjen anger gränsen för "Hög halt" (12 mg/liter)
enligt SNV:s bedömningsgrunder.
42
16
14
12
10
8
6
4
2
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Odensåker
Mariestad
Metaller
Metaller i det fria vattnet mäts vid badhusbron inne i Mariestads centrum 12 gånger
per år. Halterna av järn har varierat kring c:a 1 100 mg/liter under perioden 1998 till
2006. År 2007 låg halten dock högre. Halterna av mangan har legat på en relativt
jämn nivå. Liksom för Gullspångsälven så är manganhalterna högst sommartid.
Halterna av tungmetaller är genomgående låga.
Figur 49 Halter av järn i Tidan i Mariestad, μg/liter, åren 1998 till 2007. 77
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Figur 50 Halter av mangan i Tidan i Mariestad, μg/liter, åren 1998 till 2007. 78
140
120
100
80
60
40
20
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
76
KM-lab 1999:1 och 2000:1, Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003, 2004, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
77
SLU 2008.
78
SLU 2008.

Tabell 17 Halter av metaller i vattnet vid badhusbron på 0,5 m djup, μg/liter. 79
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Koppar 2,1 1,8 1,4 1,2 3,2 1,7 2,2 1,8
Zink 7,0 6,0 4,2 6,0 13,0 6,0 7,0 3,7
Kadmium 0,019 0,016 0,012 0,010 0,020 0,010 0,050 0,015
Bly 0,82 0,69 0,47 0,40 0,70 0,50 0,70 0,64
Krom 1,33 1,20 0,88 0,60 0,80 1,40 2,10 0,50
Kvicksilver 0,005 0,013 0,020 0,012 0,006 0,005 0,005 0,008
FRIAÅN
Sedan 1993 bedriver Töreboda kommun ett kontrollprogram för Friaån med provtagning
på en halv meters djup. En av provpunkterna ligger strax uppströms
Töreboda reningsverk och en annan er ligger vid Enåsa intill väg 26. 80
Vattenföring
Årsmedelvattenföringen i Friaån ligger kring 1,6 m 3 /s. Lågvattenföring ligger på c:a
0,1 m 3 /s och högvattenföringen på c:a 10 m 3 /s. 81 Under sommarhalvåret 2007 var
det en lång period med lågvatten, kring 0,2 m 3 /s.
Figur 51 Vattenföringen, m 3 /s i Friaån åren 1998 till 2007. 82 Värden för 2003, 2005 och 2006 saknas.
7
6
5
4
3
2
1
0
98
99
00
01
02
03
79
Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och 2008.
80
Alcontrol Laboratories 2002:2
81
Eurofins 2008.
82
KM-lab 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3 samt AnalyCen 2003, 2004, 2005, och
2007:1 samt Eurofins 2008.
04
05
06
07
08
43

Färgtal
Färgtalsvärdena har varit höga under första hälften av 2000-talet vilket indikerar en
stor förekomst av lösta humusämnen i vattnet.
Figur 52 Färgtal i Friaån, mgPt/liter, åren 1998 till 2007. 83 Linjen anger gränsen för "Starkt färgat vatten" enligt
SNV.
44
350
300
250
200
150
100
50
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Syrgashalten
Syremättnaden i Friaåns huvudfåra (Enåsa) har med några undantag legat inom
intervallet ”Syrerikt tillstånd”. Avgörande för vattendragets ekologiska status är det
lägsta värdet under året eftersom detta ofta avgör vilka arter som kan leva där.
Töreboda
Figur 53 Syrgashalten i Friaån, mg/liter, åren 1998 till 2007. 84 Linjen anger gräns för ”Syrerikt tillstånd” enligt
SNV:s bedömningsgrunder.
16
14
12
10
8
6
4
2
0
98
99
00
01
02
03
83
KM-lab 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3 samt AnalyCen 2003, 2004, 2005, och
2007:1 samt Eurofins 2008.
84
KM-lab 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3 samt AnalyCen 2004, 2005 och 2007:1
samt Eurofins 2008.
04
05
06
07
Enåsa
08

Syretärande material (TOC)
Friaåns vatten innehåller mycket syretärande material. Vid Töreboda samhälle är
halterna strax under gränsen för ”Hög halt” medan de vid Enåsa ligger en bit över
denna gräns. Halterna kan variera mycket inom respektive år.
Figur 54 Halterna av TOC mg/liter åren 1998 till 2007. 85 Linjen anger gränsen för ”Hög halt”, (12 mg/liter)
enligt SNV:s bedömningsgrunder.
24
20
16
12
8
4
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Töreboda
Enåsa
Metaller
Halterna av metaller i vattenmossa var vid undersökningar utförda 1993, 1996 och
2003 låga eller mycket låga med undantag för arsenik, krom och koppar för vilka
måttligt höga halter uppmättes.
Tabell 18 Metallhalter, mg/kg TS, i vattenmossa tagen vid Enåsa 1993, 1996 och 2003. 86
1993 1996 2003
Arsenik 3,5 0,65 6,2
Bly 8,3 1,6 1,9
Kadmium 0,22 0,21 0,59
Koppar 13 34 35
Krom 8,6 2,2 2,7
Kvicksilver 0,050 0,019 0,020
Nickel 8,4 1,6 16
Zink 90 54 170
HOVAÅN
Provtagning i Hovaån sker i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. En punkt
(Nötebron) finns nära utloppet i Skagern. 87
Färgtal
Färgtalsvärdena i Hovaån är höga vilket indikerar en stor förekomst av lösta
humusämnen i vattnet.
85
KM-lab 1999:3 och 2000:3, Alcontrol Laboratories 2001:3 och 2002:3 samt AnalyCen 2004, 2005 och 2007:1
samt Eurofins 2008.
86
Stenberg A 1994, KM lab 1997:2 och AnalyCen 2003:2
87
Alcontrol Laboratories 2002:2
45

Figur 55 Färgtal i Hovaån, mgPt/liter, åren 1993 till 2007. 88 Linjen anger gränsen för "Starkt färgat vatten" (100
mgPt/liter) enligt SNV.
46
250
200
150
100
50
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Syretärande material (TOC)
Halten av syretärande material, räknat som TOC, ligger inom intervallet ”Hög halt”.
Transporten av TOC ut till Skagern var c:a 760 ton år 2006. 89
Figur 56 Halterna av TOC mg/liter åren 1993 till 2007. 90 Linjen anger gränsen för ”Hög halt”, (12 mg/liter)
enligt SNV:s bedömningsgrunder.
24
20
16
12
8
4
0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Metaller
Halterna av järn har varierat kring c:a 1 200 mg/liter under perioden 1998 till 2007
medan halterna av mangan har legat på en relativt jämn nivå med undantag för år
2002. Till skillnad mot Gullspångsälven och Tidan så förekommer det ingen större
inomårsvariation av manganhalterna i Hovaån. Halterna av tungmetaller är
genomgående låga.
88 KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1998:2 och 1999:2, Alcontrol Laboratories 2000:2, 2001:2, 2002:2,
2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Eurofins 2008.
89 Alcontrol Laboratories 2007:2
90 KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1998:2 och 1999:2, Alcontrol Laboratories 2000:2, 2001:2, 2002:2,
2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.

Figur 57 Halter av järn i Hovaån, μg/liter, åren 1998 till 2007. 91
2000
1500
1000
500
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Figur 58 Halter av mangan i Hovaån, μg/liter, åren 1998 till 2007. 92
300
250
200
150
100
50
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Tabell 19 Halter av metaller i Hovaån 2000 till 2007, μg/liter. 93
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Koppar 2,1 1,8 1,4 1,2 3,2 1,7 2,2 1,8
Zink 7,0 6,0 4,2 6,0 13,0 6,0 7,0 6,0
Kadmium 0,019 0,016 0,012 0,010 0,020 0,010 0,050 0,018
Bly 0,82 0,69 0,47 0,40 0,70 0,50 0,70 0,79
Krom 1,33 1,20 0,88 0,60 0,80 1,40 2,10 0,92
Kvicksilver 0,005 0,013 0,020 0,012 0,006 0,005 0,005 -
Måluppfyllelse
Tidan nedströms Östen och Gullspångsälven nedströms kraftverket i Gullspång är
utpekade som nationellt särskilt värdefulla. Gullspångsälven har skydd i form av
naturreservat sedan 2006.
91
KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1998:2 och 1999:2, Alcontrol Laboratories 2000:2, 2001:2, 2002:2,
2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
92
KM-lab 1994:2, 1995:2, 1996:2, 1997:2, 1998:2 och 1999:2, Alcontrol Laboratories 2000:2, 2001:2, 2002:2,
2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2 samt Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund 2008.
93
Alcontrol Laboratories 2001:2, 2002:2, 2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2, Gullspångsälvens
Vattenvårdsförbund 2008.
47

Åtgärder för att förbättra fiskens vandringsmöjligheter och restaurera lekplatser har
utförts i Gullspångsälven och Tidan men fler behövs troligtvis för att klara målet.
Vattendragen Tidan, Friaån och Hovaån har höga halter av syreförbrukande material
och vattnet är starkt färgat.
Arbete med vattenförsörjningsplaner pågår.
Främmande arter har uppmärksammats i Vänern, bl.a. signalkräfta och ullhandskrabba.
Det är oklart vilken dignitet problemet har. Utsättningar av fisk och kräftor
kräver tillstånd från Länsstyrelsen.
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
Regionalt miljömål
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
• Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida
vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering
som begränsar användningen av vattnet.
• Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana
ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för
vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande
ekosystem.
• Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som
är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i
genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska
normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade
av mänsklig verksamhet.
Mätningar och resultat
SGU har identifierat ett antal viktiga geologiska formationer för grundvatten i jord.
Flera formationer har sedan slagits samman till grundvattenområde med en längd av
20 – 40 km vilka även innefattar tillrinningsområdena. Indelning i två huvudsakliga
klasser har gjorts. Klass 1 innebär att uttagsmöjligheten av grundvatten överstiger 25
liter per sekund och klass 2 motsvarar 5-25 liter per sekund.
Intressanta formationer i de tre kommunerna utgörs av rullstensåsar. Idag finns
skyddsområden fastlagda kring de flesta pågående kommunala grundvattentäkterna.
Skyddsområdena omfattar mindre delar av de av SGU utpekade
formationerna.
48

Figur 59 Geologiska formationer viktiga för vattenförsörjning. 94
Länsstyrelsen har upprättat ett övervakningsprogram för grundvatten. Vissa punkter
ska provtas årligen medan vissa är tänkta att provtas vart 5:e år. I Mariestad finns tre
punkter (SK 17 norr om Sjötorp, SK 19 i Odensåker och SK 27 i Lugnås). I Töreboda
finns 2 punkter (SK 18a och SK 18b vilka båda ligger c:a 6 km söder om Töreboda
centralort). I Gullspång finns 3 (SK 14 vid Hova, SK 15 vid Högsåsen och SK 16 vid
Delebäck). Provtagning skedde år 1999.
Tabell 20 Resultat från provtagning av grundvatten vid tre provpunkter i Mariestad 1999. 95
Provpunkt pH Konduktivitet
(mS/m)
Aluminium
(mg/l)
Järn
(mg/l)
Mangan
(mg/l)
Koppar
(mg/l)
Mariestad
SK 17 5,2 5,9 0,60 1,90 0,11 0,002
SK 19 6,5 20,0 0,13 0,10 0,01 0,001
SK 27 8,6 43,0 0,02 0,04 0,02 0,002
Töreboda
SK 18a 6,8 11,0 0,06 0,04 0,06 0,070
SK 18b 5,7 7,4 0,06 0,04 0,08 0,001
Gullspång
SK 14 6,4 17,0 0,03 0,13 0,11 0,007
SK 15 5,7 5,0 0,13 1,10 0,29 0,030
SK 16 6,6 22,0 0,08 0,15 0,03 0,004
94 SGU 2008.
95 Lång L-O och Book S - 2000
49

Det grundvatten som används som råvatten i de kommunala vattentäkterna i Lugnås,
Tidavad, Torsö, Töreboda och Hova provtas årligen.
Tabell 21 Resultat från provtagning av råvatten vid de allmänna vattenverken i Lugnås, Tidavad, Torsö,
Töreboda och Hova 2007. 96
Parameter Lugnås Tidavad Torsö Töreboda Hova
pH 6,8 6,9 7,9 7,3 7,7
Alkalinitet (mg/liter) 54 93 230 - 140
Hårdhet (tyska grader) 5,5 9,4 9,4 - 8,3
Färg (mgPt/liter)

• Senast år 2010 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natureller
kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt.
• I odlingslandskapet skall minst 3 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller
återställas fram till år 2010.
Mätningar och resultat
Myrskyddsplan
I de tre kommunerna finns två objekt som ingår i den nationella myrskyddsplanen,
Myrhulta mosse i Töreboda och Karsmossen på gränsen mellan Mariestad och
Gullspång.
Anläggning av våtmarker
Mellan 1999, då miljömålet antogs, och 2008 har sammanlagt c:a 26 ha våtmarker
anlagts med hjälp av miljöstöd i de tre kommunerna. 97
Tabell 22 Areal anlagda våtmarker (ha) med hjälp av miljöstöd åren 1999 - 2008. 98
Parameter 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Mariestad 14,4 3,0
Töreboda 0,6 6,3 0,3
Gullspång 0,3 1,0
Måluppfyllelse
Myrhylta mosse i Töreboda är sedan 2008 skyddad som reservat. Länsstyrelsen
bedriver arbete kring skydd av Karsmossen.
Det är oklart om målet om skogsbilvägar uppnås. Skogsstyrelsen bedömer att de
endast får kännedom om en tredjedel av alla skogsbilvägar som byggs.
Målet för nyanläggning av våtmarker har inte räknats om till kommunnivå. I
Mariestad, Töreboda och Gullspång har totalt c:a 26 ha våtmark anlagts med hjälp av
miljöstöd mellan 1999 och 2008. Detta motsvarar c:a 0,9% av miljömålet för länet. Till
detta kan ytterligare våtmarker ha tillkommit.
LEVANDE SKOGAR
Regionalt miljömål
Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt
som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden
värnas.
97 Länsstyrelsen Västra Götaland 2008.
98 Länsstyrelsen Västra Götaland 2007 (kompletterat med förfrågan 2009).
51

• År 2010 har, räknat från 1998, ytterligare 65 600 ha skyddsvärd skogsmark
undantagits från skogsproduktion, vilket avspeglas i att ytterligare 18 450 ha
naturreservat har inrättats, ytterligare 2 300 ha biotopskydd har bildats, ytterligare
3 850 ha naturvårdsavtal har upprättats och ytterligare 41 000 ha frivilliga
avsättningar finns i Västra Götalands län.
• År 2010 skall mängden hård död ved i Västra Götalands län öka med minst 50%
på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och vara högre
i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad.
Arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 13% till år 2010 på produktiv
skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och mer i de delar av Västra
Götalands län där den biologiska mångfalden är särskilt hotad.
Arealen gammal skog skall öka minst 13% till år 2010 på produktiv skogsmarksareal
utanför reservat och nationalparker och mer i de delar av Västra Götalands
län där den biologiska mångfalden är särskilt hotad.
Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka på produktiv skogsmarksareal
utanför reservat och nationalparker i Västra Götaland.
• Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt i Västra Götalands län att
fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kulturlämningar minskar för
att vara försumbara till år 2010.
Mätningar och resultat
Skyddade skogar
I Mariestad, Töreboda och Gullspång finns sammanlagt en nationalpark och 14
naturreservat vilka helt eller delvis avser att skydda skogsbiotoper. Därtill finns ett
antal områden avsatta som biotopskydd och ytterligare områden omfattas av frivilliga
naturvårdsavtal.
Tabell 23 Areal skyddade områden vilka inriktats mot att skydda skog (ha) 1998 och 2007. 99
Skyddsform 1998 2007
Mariestad
Nationalpark 2 358 2 358
Naturreservat 3 469 4 343
Biotopskydd 6 29
Frivilliga avtal 0 16
Töreboda
Nationalpark 0 0
Naturreservat 17 17
Biotopskydd 0 0
Frivilliga avtal 0 18
99 Länsstyrelsen Västra Götaland 2008.
52

Gullspång
Nationalpark 0 0
Naturreservat 172 172
Biotopskydd 4 24
Frivilliga avtal 0 65
Summa 6 026 7 042
Måluppfyllelse
Det regionala målet om skydd av skogar har ännu inte brutits ned till kommunal nivå.
Arealen skyddad skog i de tre kommunerna har ökat med i storleksordningen 17%
mellan 1998 och 2007, främst genom bildandet av Onsö naturreservat.
Ingen undersökning har gjorts rörande behovet av ökad tillgång på död ved, ökat
lövinslag och högre andel äldre träd. Troligtvis är behovet detsamma som för länet i
övrigt.
ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP
Regionalt miljömål
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
• I Västra Götaland ska år 2010 minst 70 000 ha ängs- och betesmark bevaras
och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska
utökas till minst 750 ha och arealen hävdad betesmark av de mest hotade
typerna till minst 2 500 ha.
• Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens
omfattning i hela landet.
• Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med
c:a 70 procent.
• Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara
utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt
säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige.
• Senast 2020 ska odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer från olika
tider tas om hand så att en mångfald bibehålls.
• Den certifierade ekologiska jordbruksmarken bör öka till 20% 2010.
Den certifierade ekologiska produktionen av mjölk, ägg och kött från idisslare,
dvs. nöt och lamm, bör öka markant till 2010.
Den certifierade ekologiska produktionen av grisar och matfåglar bör öka
kraftigt till år 2010.
53

54
För att stimulera en positiv utveckling av marknaden och en hållbar utveckling
bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka.
Inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel
ska avse ekologiska livsmedel 2010.
Mätningar och resultat
Enligt statistik från Länsstyrelsen så omfattas ca 2 800 ha ängs- och hagmark i de tre
kommunerna av det särskilda miljöstödet under 2007.
Tabell 24 Arealer (ha) äng- och hagmark med miljöstöd 2006 och 2007. 100
2006 2007
Mariestad 1 457 1 421
Töreboda 863 893
Gullspång 526 521
Summa 2 846 2 835
I de tre kommunerna finns det sammanlagt 28 instiftade biotopskyddsområden med
anknytning till odlingslandskapet. Dessa omfattar drygt 65 ha naturbetesmark.
Statistik visar på en ökning av arealen åker- och betesmark som är KRAV-godkänd
eller bedrivs efter KRAV:s regler i de tre kommunerna mellan 2003 och 2007. Utöver
KRAV kan det finnas annan miljöanpassad produktion. EU har t.ex. en egen
certifiering av ekologisk produktion.
Tabell 25 Arealer (ha) jordbruksmark som är KRAV-godkänd eller bedrivs enligt KRAV:s regler 2003 till
2007. 101
2003 2004 2005 2006 2007
Mariestad
Åkermark 3 363 3 522 3 605 3 575 3 724
Betesmark 235 450 504 447 570
Töreboda
Åkermark 1 284 1 381 1 406 1 557 2 413
Betesmark 162 169 186 178 188
Gullspång
Åkermark 157 186 195 188 301
Betesmark 60 57 58 61 56
100 Länsstyrelsen Västra Götaland 2008.
101 KRAV Ekonomisk förening 2008.

Tabell 26 Andel av åkermarken, %, som var godkänd av KRAV, åren 2003 till 2007. 102
2003 2004 2005 2006 2007
Mariestad 16,0 16,0 15,0 23,0 22,0
Töreboda 7,6 8,0 8,2 8,9 14,7
Gullspång 3,5 4,2 4,3 4,2 6,7
Tabell 27 Antal djur i produktion som är KRAV-godkänd eller bedrivs enligt KRAV:s regler 2003-2007. 103
2003 2004 2005 2006 2007
Mariestad
Nötkreatur 667 681 703 907 1 406
Svin 0 0 0 0 0
Får 139 111 101 93 170
Fjäderfä 0 0 0 0 0
Töreboda
Nötkreatur 453 538 540 545 863
Svin 36 36 36 32 36
Får 192 171 87 78 155
Fjäderfä 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Gullspång
Nötkreatur 120 135 145 170 180
Svin 0 0 0 0 0
Får 0 60 49 18 22
Fjäderfä 0 0 0 0 0
Måluppfyllelse
Ännu har inte det regionala målet om ängs- och hagmarker räknats om till lokal nivå.
Arealen ängs- och hagmark i de tre kommunerna som tilldelas miljöstöd har ökat
mellan 2003 och 2007. För de 28 biotopskyddsområdena finns skötselåtgärder
föreskrivna av Länsstyrelsen.
Inga uppgifter om förändringen av antal småbiotoper i jordbrukslandskapet i området
finns. För länet i stort är trenden att antalet objekt som vårdas med hjälp av miljöstöd
ökade från 2002 till 2004.
Andelen jordbruksmark i ekologisk produktion når i dagsläget målet på 20% i
Mariestad men troligtvis inte i Töreboda och Gullspång. Trenden är dock
uppåtgående. Antalet lantbruksdjur i ekologisk (uttryckt som KRAV-certifierade)
produktion ökar med undantag för svin.
102 KRAV Ekonomisk förening 2008.
103 KRAV Ekonomisk förening 2008.
55

GOD BEBYGGD MILJÖ
Regionalt miljömål
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden
skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och
utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med
mark, vatten och andra resurser främjas.
• Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på
program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,
service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och
förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.
• Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program
och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och
utvecklas.
• Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Västra Götaland
grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och
tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och
kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer
fortsatt begränsas.
• Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program
och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt
minskas, hur förnybara energiresurser ska tas tillvara och hur utbyggnad av
produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska
främjas.
• Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast år 2010 vara identifierade och
ha en långsiktigt hållbar förvaltning.
• Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden
som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent
till år 2010 jämfört med år 1998.
• År 2010 ska uttaget av naturgrus i Västra Götalands län vara högst 1,4 miljoner
ton per år.
• Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör
ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker
för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att:
Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50
procent till år 2010 räknat från 1994 års nivå.
56
Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom
materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.
Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll,
restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling.
Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central
behandling.

Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från
livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet
avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat
avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling
återföra till växtodling.
Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp
återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.
• Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler
minskar. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande
till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för
energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen
förnybar energi ökar kontinuerligt.
• År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.
Därför ska det säkerställas att
samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast
år 2015 har en dokumenterat god ventilation,
radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft
och att
radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³.
Mätningar och resultat
Fysisk planering
Mariestads kommun har en översiktsplan från 2003. Denna har kompletterats med
bl.a. en naturvårdsplan och en grönplan är på gång. Gullspångs kommun håller på
att ta fram en ny översiktsplan och ett förslag finns framme. Likaså Töreboda arbetar
på en ny översiktsplan. De tre kommunerna håller även på att ta fram en gemensam
energiplan samt riktlinjer för planering av vindkraft.
Kulturhistorisk bebyggelse
Inventeringar av områden med värdefulla kulturmiljöer har gjorts i Mariestad (år
2003) och Töreboda (år 1983). I Mariestad identifierades 25 områden och i Töreboda
18. 104
Trafikbuller
Dåvarande Tekniska kontoret utförde 1998 en utredning av trafikbullersituationen i
Mariestads tätort. Bullervärden beräknades med hjälp av en datamodell i 130
punkter. Resultatet blev att c:a 50% av punkterna låg över 55 dB(A) utomhus vid
fasad och/eller 30 dB(A) inomhus räknat som ekvivalent nivå.
104 Länsstyrelsen Västra Götaland 2008
57

Figur 60 Beräkning av trafikbuller i Mariestads tätort, maximal ljudvolym utomhus vid fasad (dB(A)). 105
Grustäkter
I de tre kommunerna finns 16 grustäkter som är registrerade hos Miljö- och
byggnadsförvaltningen. Samtliga finns i Töreboda. Årsproduktionen är inte känd.
Hushållens energianvändning
Statistik från SCB visar på en minskad energianvändning hos hushållen, exklusive
transporter, mellan 1990 och 2006. Variationerna mellan åren tyder på osäkerhet i
statistiken.
Tabell 28 Hushållens ungefärliga energianvändning (kWh/person och år). 106
58
1990 1995 2000 2003 2004 2005 2006
Mariestad 9 300 9 300 8 700 9 600 8 200 10 100 9 300
Töreboda 10 200 9 000 8 700 8 100 6 800 5 600 8 100
Gullspång 9 900 10 000 10 100 7 800 6 100 9 200 9 300
Medeltal 9 600
9 300 8 900 9 000 7 600
8 300 8 900
Markradon
I mitten av 1990-talet genomförde SGU en markradonkartering av Mariestad på
uppdrag av Kommunen. Områden med förhöjd respektive låg risk för markradon
ritades in på en karta. Markradonrisken är störst i områden med genomsläppliga
jordar eftersom radongasen då lättare kan transporteras.
105 Trivector 1998
106 SCB 2008.

Figur 61 Karta över markradonrisker i Mariestads kommun. 107
Måluppfyllelse
Målet om fysisk planering är på väg att uppfyllas genom pågående översiktlig
planering.
107 Sandkvist 1996.
59

Trafikbullerutredningen för Mariestad visade att höga bullernivåer förekom på flera
platser i tätorten. Det är oklart hur läget ser ut idag liksom hur läget är i Töreboda och
Gullspång. Flera samhällen i de tre kommunerna ligger utmed riks- eller europaväg.
Uttag av naturgrus förekommer i området. Det finns inga uppgifter på hur stora
mängder som bryts så det är oklart om målet nås.
Hushållens energianvändning per person är ungefär den samma 2005 som 1990 och
målet klaras därför inte idag.
Det finns inga uppgifter om mängderna hushållsavfall eller graden av återvinning
varför det är oklart om målet nås.
Det är oklart om målet för god ventilation i bostäder samt målen om radon klaras.
Mätningarna av radon har intensifierats på grund av ändrade regler.
ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV
Regionalt miljömål
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt
deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt
livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till
en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa,
livskvalitet och välfärd.
• Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald inom Västra Götalands län
vara hejdad.
• År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att
andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30
procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.
• Senast år 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land
som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på
landskapsnivå.
Mätningar och resultat
SJÖFÅGLAR
Många av Vänerns fågelarter är beroende av kala skär för sin häckning. Måsfåglar
bildar ofta stora kolonier och i skydd av dessa finns andra arter som t.ex. änder. När
skären växer igen överges de av fåglarna. Därför är sjöfåglar en god indikator på
förändringar i miljön.
Sedan 1993 har det, genom Vänerns Vattenvårdsförbunds regi, årligen räknats
sjöfåglar i Vänern. Räkningarna pågår vid många lokaler samtidigt under några dagar
i juni. Ett 70-tal fågelskär i Mariestads skärgård och kring Djurö ingår i
undersökningarna.
60

Tabell 29 Antal fåglar påträffade vid sjöfågelräkningarna i Mariestads och Djurö skärgård samt Åråsviken 1999
till 2007. 108 Inga data för 2003 finns publicerade.
Fågelarter 1999 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007
Storlom 34 21 16 31 8 22 22 22
Storskarv (antal bon) 145 126 160 206 440* 873* 787* 792*
Häger 1 1 2 3
Knölsvan 5 3 6 5 4
Grågås 3 11 1 55 106 102 74
Kanadagås 42 32 64 70 47 69 47 37
Bläsand 2 12 4
Snatterand 4 5 19
Kricka 6 1 26 2 1 5 53
Gräsand 25 28 18 23 33 37 35 28
Årta 1
Vigg 2 2 1 1 2
Ejder 2
Sjöorre 4
Knipa 2 4 1 4 4 1 2
Småskrake 54 76 66 62 74 123 141 99
Storskrake 10 11 5 13 14 8 7 18
Fiskgjuse 3 1
Lärkfalk 1 1 2
Strandskata 25 10 12 18 14 20 21
Tofsvipa 4 1 2
Rödbena 3
Kustsnäppa 2
Kärrsnäppa 1 2
Svartsnäppa 1
Drillsnäppa 30 11 9 25 24 25 30 23
Dvärgmås 3 1 1 2 12 8 8
Skrattmås 468 210 652 693 657 1 270 1 313 1 153
Fiskmås 592 641 571 654 827 1 041 685 1 066
Silltrut 6 4 3 5 3 3 10 9
Gråtrut 1 551 1 460 1 597 1 678 1 283 1 265 1 175 1 290
Havstrut 93 111 88 100 87 73 89 93
Skräntärna 3
Fisktärna 552 786 682 977 1 286 1 154 1 329 1 424
Silvertärna 26 24 33 50 61 51 65 97
Svarttärna 1 2
* Antal revir
108
Landgren E och Landgren T 1999, 2000, 2001, 2002, 2004, 2006, Landgren T 2007 samt Landgren T och
Christensen A 2001
61

FISKFAUNA
Vänern
Fiskeriverket utför räkningar av de ekologiskt viktiga arterna siklöja och nors med
hjälp av ekolod. Bestånden visar stor mellanårsvariation beroende på hur
föryngringen lyckats.
Figur 62 Täthet av siklöja i södra Värmlandssjön, individer/ha, 1995-2007. 109
62
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Figur 63 Täthet av nors i södra Värmlandssjön, individer/ha, 1995-2007. 110
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Gullspångsälven
Gullspångsälven nedströms kraftverket i Gullspång och de forssträckor som finns
nedströms är av stort värde som lek- och uppväxtområden för lax och öring. Det är
stora mellanårsvariationer.
Under 2000-talet har omfattande restaureringsåtgärder genomförts samtidigt som
vattenregleringen ändrats. Bl.a. återskapades lekområden i en tidigare torrlagd fåra,
Gullspångsforsen. Lek- och uppväxtområden i Åråsforsarna utökades också genom
utläggning av sten och grus. Gullspångslaxprojektets mål är att uppnå en täthet på
c:a 100 individer/m 2 för båda arterna tillsammans.
109 Vänerns Vattenvårdsförbund 2006, 2007 och 2008.
110 Vänerns Vattenvårdsförbund 2006, 2007 och 2008.

Figur 64 Täthet av lax- och öringungar, individer/100m 2 , i Stora Åråsforsen, åren 1998 till 2007. 111
16
14
12
10
8
6
4
2
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07
Tidan
Tidans mynning och de forssträckor som finns nedströms Ullervad är av stort värde
som lekområden för vandrande öring, asp och nors. Området utpekas även som
lokal för den hotade arten nissöga. 112 Följande fiskarter påträffades vid ett provfiske i
mynningsområdet 1995: 113
Abborre Id
Asp Mört
Benlöja Nors
Björkna Sarv
Braxen Sutare
Gers Vimma
Gädda
Elfisken utförs vid Trilleholm c:a 5 km uppströms mynningen. Undersökningarna sker
i september månad.
Tabell 30 Fiskar vid Trilleholm 2000 till 2007, individer/100m 2 . 114 Inga data finns för år 2004 eller 2006.
Lax
Öring
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Färna 3 3 4 6 2 6
Id 1
Gädda 1
Löja 1 1 2
Mört 1 13 13 1
Stensimpa 139 69 26 3 31 63
Ål 1 2 1 1
Öring 5 1 1 2 8 4
111
Projekt Gullspångslaxen 2007
112
Naturvårdsverket 1998
113
Länsstyrelsen Skaraborg 1995
114
KM-lab 2000:1 och Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
63

BOTTENFAUNA
Bottenfaunan utgör föda för fisk och utgör ofta en god indikator på förhållanden i
vatten. Mer än 1500 individer per m 2 och ett diversitetsindex över 3,85 anses högt i
rinnande vatten. I sjöar går motsvarande gräns vid 2000 individer per m 2 och 3,0 I
diversitetsindex. Olika arter är också olika tåliga för föroreningar, försurning med
mera varför bottenfaunan även kan nyttjas för att bedöma vattenkvaliteten.
Vänern
Undersökningar av bottenfaunan i Mariestadsfjärden visar på endast en liten
påverkan. Den biologiska mångfalden, artdiversiteten, är mycket stor vilket indikerar
näringsfattigt vatten med goda syreförhållanden. Föroreningspåverkan klassas som
obetydlig.
Tabell 31 Bottenfauna i Mariestadsfjärden (station 1 utanför Tidans mynning) åren 1995 till 2005. 115
64
1995 1998 2001 2005
Antal taxa 20 21 17 20
Individer per m 2 1 887 2 671 791 1 377
Shannonindex 2,60 2,90 3,56 3,60
Föroreningspåverkan A A A A
År 2004 utfördes en inventering av bottenfauna vid strandkanter i Vänern. Bl.a.
inventerades lokaler på Brommö och Torsö. Stensbäckaviken och Svarta Berget på
norra Brommö var lokaler i exponerat läge medan Rövaren på Brommö samt
Notudden och Hattarevik på Torsö var lokaler i skyddat läge.
Artdiversiteten var hög på samtliga lokaler. Vid inventeringen hittades bl.a. den
hotade arten manteldammsnäcka och den ovanliga dagsländearten Grönögd
selslända.
Tabell 32 Bottenfauna i strandkanter vid några lokaler på Brommö och Torsö 2004. 116
Hattarevik Notudden Svarta
Berget
Stensbäckaviken
Rövaren
Antal taxa 40 39 34 22 32
Individer per lokal 427 226 311 134 200
Shannonindex 2,49 2,90 2,65 2,52 2,87
Gullspångsälven
Undersökningar av bottenfaunan sker vid en punkt i Stora Åråsforsen i regi av
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund.
115
KM-lab 1995:3 och 1998:3, Alcontrol Laboratories 2001:4 och Medins Biologi AB 2005:2
116
Johansson J 2004

Bottenfaunan vid Stora Åråsforsen är mycket artrik och har individrikedomen varierar
från måttligt hög till mycket hög. Förekomster av föroreningskänsliga arter indikerar
obetydlig påverkan. Området hyser höga till mycket höga naturvärden och ovanliga
arter förekommer.
Tabell 33 Bottenfauna vid Åråsforsarna åren 1999 till 2006. 117 Inga data finns för år 2001.
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Antal taxa 60 60 49 44 41 54 46
Individer per m 2 3 424 1 050 1 393 1 148 1 643 3 070 1 494
Diversitetsindex 3,60 4,49 3,21 3,66 3,67 3,89 4,41
Sedan 2006 bedrivs även bottenfaunaundersökning i den nyligen restaurerade
Gullspångsforsen inom ramen för Gullspångslaxprojektet. Undersökningarna visar på
en snabb återetablering av bottenfaunan. 118
Tabell 34 Bottenfauna i Gullspångsforsen, provyta VG 612, åren 2006 till 2007. 119
2006 2007
Antal taxa 50 36
Individer per m 2 677 179
Diversitetsindex 2,53 2,01
Tidan
Undersökningar av bottenfaunan sker årligen vid Trilleholm i regi av Tidans Vattenförbund.
Bottenfaunan består mestadels av insekter men även av gråsuggor,
snäckor, iglar, kräftdjur och fåborstmaskar. Artantalet är relativt högt och
individtätheten är mycket hög. Avsaknaden av arter med höga krav på rent vatten,
såsom bäcksländor, indikerar dock att vattnet har förhöjda näringshalter. Denna
påverkan har bedömts som obetydlig sedan 1995 men 2007 bedömdes den som
betydlig.
Tabell 35 Bottenfauna vid Trilleholm åren 2000 till 2007. 120
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Antal taxa 69 48 46 46 42 41 48 35
Individer per m 2 3 009 2 379 2 541 4 670 698 4 634 1 319 4 651
Diversitetsindex 3,09 3,87 3,83 3,36 3,37 2,51 4,34 2,83
117
KM-lab 2000:2, Alcontrol Laboratories 2001:2, 2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2.
118
Terralimno gruppen AB 2006
119
Limnia 2007
120
KM-lab 2000:1 och Alcontrol Laboratories 2001:1, 2002:1, 2003:1, 2004:1, 2005:1, 2006:1, 2007:1 och
2008.
65

Hovaån
Provtagning sker vid Nötebron strax innan utloppet i Skagern. Artantalet är dock lågt
Bottenfaunan domineras individmässigt av insekter som tvåvingar och skalbaggar
men det finns även mycket fåborstmaskar. Antalet individer varierar stort mellan
åren, från måttligt högt år 2004 till mycket högt år 2005. Förekomst av föroreningskänsliga
arter indikerar obetydlig påverkan.
Tabell 36 Bottenfauna vid Nötebron åren 2002 till 2006. 121
66
2002 2003 2004 2005 2006
Antal taxa 27 27 24 30 26
Individer per m 2 1 094 1 298 615 3 070 879
Diversitetsindex 3,20 2,93 3,42 2,27 3,26
Måluppfyllelse
Det är oklart vilka arter som förekommer eller bör förekomma i de tre kommunerna.
Många rödlistade arter förekommer dock. För att målet ska kunna nås är det viktigt
att bevara alla förekommande typer av biotoper I tillräcklig mängd. I vissa fall behövs
restaurering.
KÄLLFÖRTECKNING
Alcontrol Laboratories - 2001:1
Tidan 2000
Tidans Vattenförbund, Mariestad
Alcontrol Laboratories - 2001:2
Gullspångsälven 2000
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
Alcontrol Laboratories - 2001:3
Friaån 2000
Töreboda kommun, Töreboda
Alcontrol Laboratories - 2001:4
Mariestadsfjärden 2001
Metsä Tissue, Katrinefors bruk
Alcontrol Laboratories - 2002:1
Tidan 2001
Tidans Vattenförbund, Mariestad
121 Alcontrol Laboratories 2003:2, 2004:2, 2005:2, 2006:2 och 2007:2

Alcontrol Laboratories - 2002:2
Gullspångsälven 2001
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
Alcontrol Laboratories - 2002:3
Friaån 2001
Töreboda kommun, Töreboda
Alcontrol Laboratories – 2003:1
Tidan 2002
Tidans Vattenförbund, Mariestad
Alcontrol Laboratories - 2003:2
Gullspångsälven 1998-2002
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
Alcontrol Laboratories – 2004:1
Tidan 2003
Tidans Vattenförbund, Mariestad
Alcontrol Laboratories - 2004:2
Gullspångsälven 2003
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
Alcontrol Laboratories – 2005:1
Tidan 2004
Tidans Vattenförbund, Mariestad
Alcontrol Laboratories – 2005:2
Gullspångsälven 2004
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
Alcontrol Laboratories – 2006:1
Tidan 2005
Alcontrol Laboratories, Karlstad
Alcontrol Laboratories – 2006:2
Gullspångsälven 2005
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
Alcontrol Laboratories – 2007:1
Tidan 2006
Alcontrol Laboratories, Karlstad
67

Alcontrol Laboratories – 2007:2
Gullspångsälven 2006
Alcontrol Laboratories, Karlstad
Alcontrol Laboratories – 2007:3
Rapport nr 07017117
Alcontrol Laboratories, Karlstad
Alcontrol Laboratories – 2007:4
Rapport nr 07017120
Alcontrol Laboratories, Karlstad
Alcontrol Laboratories – 2007:5
Rapport nr 07017114
Alcontrol Laboratories, Karlstad
Alcontrol Laboratories – 2007:6
Rapport nr 07041224
Alcontrol Laboratories, Karlstad
Alcontrol Laboratories – 2008
Tidan 2007
Alcontrol Laboratories, Karlstad
AnalyCen – 2003
Friaån 2002
AnalyCen, Göteborg
AnalyCen – 2004
Friaån 2003
AnalyCen, Göteborg
AnalyCen – 2005
Friaån 2004
AnalyCen, Göteborg
AnalyCen – 2007:1
Friaån 2005-2006
AnalyCen, Göteborg
AnalyCen – 2007:2
Analysrapport VD007310-07
AnalyCen, Göteborg
68

Eurofins - 2008
Årsrapport Friaån 2007 – Töreboda kommun
Eurofins, Lidköping
Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund - 2008
Internet http://www.gvvf.se/
Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund, Karlsskoga
IVL - 1995
Bilaga till luftföroreningar i södra Sverige
IVL, Aneboda
IVL - 1996
Rapport för passiva provtagare
IVL, Göteborg
IVL – 1998
Övervakning av marknära ozon i SNORP-länen
IVL, Göteborg.
IVL – 2001
Övervakning av luftföroreningar i västra Götalands län
IVL, Aneboda
IVL – 2007
Internet www.ivl.se
IVL, Göteborg
Johansson J - 2004
Inventering av bottenfaunan i tio littorala biotoper i Vänern
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
KM lab – 1994:1
Recipientkontrollen i Tidan 1993
Tidans Vattenförbund
KM lab – 1994:2
Recipientkontrollen i Gullspångsälven 1993
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
KM lab - 1995:1
Recipientkontroll Tidan.
Tidans Vattenförbund, Mariestad
69

KM lab – 1995:2
Gullspångsälven 1994
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
KM-lab - 1995:3
Sediment- och bottenfaunaundersökning i Mariestadsfjärden 1995
Metsä-Serla, Katrinefors bruk
KM lab - 1996:1
Tidan 1995.
Tidans Vattenförbund, Mariestad
KM lab – 1996:2
Gullspångsälven 1995
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
KM lab - 1996:3
Friaån 1993-1995
Töreboda kommun, Töreboda
KM lab - 1997:1
Tidan 1996.
Tidans Vattenförbund
KM lab – 1997:2
Gullspångsälven 1996
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
KM lab - 1997:3
Friaån 1996
Töreboda kommun, Töreboda
KM lab - 1998:1
Tidan 1997.
Tidans Vattenförbund
KM lab - 1998:2
Gullspångsälven 1993-1997.
Gullspångsälvens Vattenförbund, Karlskoga
KM lab - 1998:3
Friaån 1997
Töreboda kommun, Töreboda
70

KM lab - 1998:4
Mariestadsfjärden 1998
Metsä-Serla, Katrinefors bruk
KM lab - 1999:1
Tidan 1998
Tidans Vattenförbund, Mariestad
KM lab – 1999:2
Gullspångsälven 1998
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
KM lab - 1999:3
Friaån 1998
Töreboda kommun, Töreboda
KM lab - 2000:1
Tidan 1999
Tidans Vattenförbund, Mariestad
KM lab – 2000:2
Gullspångsälven 1999
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga
KM lab - 2000:3
Friaån 1999
Töreboda kommun, Töreboda
KRAV Ekonomisk förening - 2007
Internet http://statistik2006.krav.se/
KRAV Ekonomisk förening, Uppsala
Kyrkander - 2004
Bottenfauna i Gullspångsälven
Göteborgs Universitet, Göteborg
Landgren E och Landgren T - 1999
Fågelskär i Vänern
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Landgren E och Landgren T - 2000
Fågelskär i Vänern 1999
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
71

Landgren E och Landgren T – 2001
Fågelskär i Vänern 2000
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Landgren T och Christensen A – 2001
Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Landgren E och Landgren T - 2002
Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2002
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Landgren E och Landgren T - 2004
Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2004
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Landgren E och Landgren T - 2006
2006 års fågelinventering i Vänern
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Landgren T - 2007
2006 års fågelinventering i Vänern
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Limnia - 2007
Småkryp i Gullspångsforsen
Limnia, Skövde
Luft i Väst - 2004
Mätning av luftföroreningar i Västra Götaland
Luft i Väst, Vänersborg
Luft i Väst - 2005
Mätning av luftföroreningar i Västra Götaland 2003/2004
Luft i Väst, Vänersborg
Lång L-O och Book S - 2000
Försurningskänsligt grundvatten i Skaraborg
Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Vänersborg
Länsstyrelsen Skaraborgs län – 1995
Provfiske i Tidans, Lidans och Nossans mynningar 1995
Länsstyrelsen Skaraborgs län, Mariestad
72

Länsstyrelsen Västra Götaland – 2007
Sammanställning av bidragsbeslut
Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborg
Länsstyrelsen Västra Götaland – 2008
Internet www.o.lst.se
Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborg
Mariestads kommun – 1990:1
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 89/90
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1990:2
Redovisning av luftmätningar i Mariestads centrum
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1991
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1990-1991
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1992
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1991-1992
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1993
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1992-1993
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1994
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1993-1994
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1996
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1994-1995
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1997
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1996-1997
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 1998
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1997-1998
Mariestads kommun, Mariestad
73

Mariestads kommun – 1999
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1998-1999
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2000
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 1999-2000
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2001
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 2000-2001
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2002
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 2001-2002
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2004
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 2002-2003
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2005:1
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 2003-2004
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2005:2
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 2004-2005
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2006
Luftundersökning i Mariestad – vinterhalvåret 2005-2006
Mariestads kommun, Mariestad
Mariestads kommun – 2008
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång – vinterhalvåret 2006-2007
Mariestads kommun, Mariestad
Medins Biologi AB - 1999
Recipientkontrollen i norra Vätterns avrinningsområde – rapport 1994-1998
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB - 2000
Recipientkontrollen i norra Vätterns avrinningsområde – årsrapport 1999
Medins Biologi AB, Mölnlycke
74

Medins Biologi AB - 2001
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2000
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB - 2002
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2001
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB - 2003
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2002
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB – 2004
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2003
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB – 2005:1
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2000 - 2004
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB – 2005:2
Mariestadsfjärden 2005
Medins Biologi AB, Karlstad
Medins Biologi AB – 2006
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2005
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB – 2007
Recipientkontrollen i norra Vätterns tillrinningsområde - årsrapport 2006
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Medins Biologi AB – 2008
Norra Vätterns tillrinningsområde – recipientkontrollen 2007
Medins Biologi AB, Mölnlycke
Miljömålskommittén – 2000
Framtidens miljö – allas vårt ansvar
Miljödepartementet, Stockholm
Naturvårdsverket - 1998
Nissöga
SNV, Solna
75

Projekt Gullspångslaxen - 2007
Internet www.gullspangslaxen.se
Gullspångs kommun, Gullspång
Regeringen - 2002
Förordning (2002: 187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet
Regeringskansliet, Stockholm
Regeringen - 2003
Förordning (2001: 527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Regeringskansliet, Stockholm
Sandkvist - 1996
Markradonundersökningar för Mariestads kommun
SGU, Uppsala
SCB - 2008
Internet www.scb.se (Kommunala energibalanser)
SCB, Stockholm
SGU – 2008
Internet, http://maps.sgu.se/sguinternetmaps/hyna/viewer.html (Grundvattenkartan)
SGU, Uppsala
SLU - 2008
Internet www.ma.slu.se (databank/databas)
SLU, Uppsala
Sonesten L m.fl. - 2004
Kväve & fosfor till Vänern och Västerhavet
SLU, Uppsala
Stenberg A - 1994
Recipientkontroll Friaåns vattensystem.
AB AnalyCen, Lidköping
Terralimno Gruppen AB - 2005
Bottenfauna i Gullspångsforsen hösten 2005
Terralimno Gruppen AB, Falköping
Tomas Öberg Konsult AB - 2003
Miljögifter i fisk 2001/2002
Vätternvårdsförbundet, Mariestad
76

Trivector - 1998
Vägtrafikbuller i Mariestads tätort.
Mariestads kommun, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund – 2002
Vänern – årsskrift 2002
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund - 2003
Vänern – årsskrift 2003
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund - 2004
Vänern – årsskrift 2004
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund - 2005
Vänern – årsskrift 2005
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund - 2006
Vänern – årsskrift 2006
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund - 2007
Vänern – årsskrift 2007
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
Vänerns Vattenvårdsförbund - 2008
Vänern – årsskrift 2008
Vänerns Vattenvårdsförbund, Mariestad
77