Verksamhetsberättelse 2012 - Capito

PoPulärvetenskaPligt magasin 

Verksamhetsberättelse 2012

Det här är 

Forskning 

& Framsteg 

stiftelsen forskning & framsteg ger ut en populärvetenskaplig tidskrift 

för information om forskning och forskningsresultat. Detta sker utan 

vinstsyfte. Verksamheten finansieras genom egna intäkter samt genom 

bidrag från organisationer och andra som vill stödja stiftelsen (se sidan 

17). 

Tidskriften vänder sig till en forskningsintresserad allmänhet, till 

lärare, forskare och till andra intresserade inom förvaltning, organisationsväsende 

och näringsliv. Forskning & Framstegs viktigaste 

uppdrag är att förmedla insikter till dessa grupper. Läsaren ska förstå. 

Det kan handla om forskningsresultat, men också olika vetenskapliga 

förhållningssätt, metoder och diskussioner. Liksom forskningens roll i 

samhället. 

Forskning & Framsteg har en stor läsekrets. Varje nummer av tidningen 

läses av omkring 130 000. Ambitionerna för att hålla intresset 

vid liv hos alla dessa människor är högt ställda: Innehållet måste presenteras 

så att det lockar till läsning. Komplicerade sammanhang och komplexa 

resonemang måste förklaras på ett lättförståeligt sätt. Tidningen 

ska vara relevant och allmänbildande. Läsaren ska bli lite klokare! 

Det material som Forskning & Framsteg arbetar med är hämtat från 

den främsta kunskapsfronten. Det kan vara ny forskning av betydelse 

för samhället. Men också redan välkänd forskning som belyser aktuella 

ämnen – från alla akademiska områden. Det gör att innehållet spänner 

över allt från materiens minsta beståndsdelar till den yttersta rymden. 

Från djurens beteende till den mänskliga hjärnan. Från livets uppkomst 

till aktuella energiproblem. Från mänsklig kultur till frågor om rätt 

och fel. Genom hög kvalitet på texter, foton och andra illustrationer 

skapas trovärdighet. Saklighet, opartiskhet och relevans är honnörsord 

i det arbetet. Därigenom är Forskning & Framsteg en röst som hörs, ett 

forum att räkna med i det svenska samhället. Och på det sättet har det 

varit sedan 1966! 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 | 3

2012 års ordinarie nummer av Forskning & Framsteg. 

4 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Från el niño till sauropod 

under 2012 gav Forskning & Framsteg ut nio 

ordinarie nummer, varav ett som ett dubbelnummer. 

Sammanlagt 84 artiklar och ytterligare 

ett stort antal notiser publicerades. 

Varje nummer har en omslagsartikel. 

Det kan vara en artikel som redaktionen 

bedömer som extra viktig, en artikel med 

en extra intressant bild, eller helt enkelt den 

artikel som redaktionen tror lockar till mest 

läsning. 

Året inleddes med en omslagsartikel om 

klimatfenomenen El Niño och La Niña. 

Den handlar om Stilla havets vädersystem. 

Stilla havets strömmar vänder och vädret 

påverkas över nästan hela planeten. El 

Niño dyker upp vid jultid med några års 

mellanrum och innebär varmare vatten vid 

Sydamerika. Men 2012 var det istället den 

kyliga La Niña. Artikeln förklarade vad det 

är som händer. 

Årets andra nummer pryddes av en hund 

med tydlig vit teckning. Artikeln handlade 

om de gener som styr tama djurs utseende 

och diskuterade om samma gener också 

påverkar djurens beteende. 

Nummer tre pryddes av Vintergatan, och 

mitt i fanns ett utskuret svart hål. Artikeln 

handlade om hur man kan upptäcka något 

som inte går att se: ett svart hål. I detta 

fall det svarta hål som med all sannolikhet 

befinner sig i Vintergatans mitt. Ingen har 

hittills bortom allt tvivel lyckats bevisa att 

svarta hål verkligen finns. Men de tydligaste 

Chefredaktör Patrik Hadenius 

mätresultaten hittills pekar rakt in i mitten 

av Vintergatan. 

Majnumrets omslag leder tankarna till 

gamla skolplanscher. Det är en illustration 

av hur havet kan ha sett ut precis före en av 

jordens första klimatkatastrofer. För 440 

miljoner år sedan, precis när djurlivet hade 

börjat få ordentligt fäste på jorden, inträffade 

något som fick nästan 90 procent av 

arterna att gå under. 

Lagom till sommaren kom ett 100-sidigt 

dubbelnummer. Omslagsartikeln var 

också tidningens absolut längsta text. Den 

handlade om Bartolomé de las Casas, en 

conquistador i den nya världen. Under sin 

livstid öppnades hans ögon för de fruktans- 

värda övergrepp som han var delaktig i. I 

dag skulle vi kalla honom whistleblower. 

Artikeln berättade hans livshistoria. 

På omslaget till nummer sju poserade 

Tony Hallin, brandförman vid Stockholms 

brandförsvar, på omslaget. Sverige är ett 

av de värst drabbade länderna i världen vad 

gäller anlagda skolbränder. Forskarna har 

svårt att förklara varför. Men det finns gott 

om metoder för att minska bränderna. 

Nummer åtta pryddes av en naturbild 

på mossa. Och den kanske inte helt väntade 

rubriken: Mossornas fantasifulla sexliv. Artikeln 

handlade om mossornas livscykel och 

sexuella fortplantning som skiljer dem från 

allt annat som växer på land. I oktober – när 

blomväxterna falnat, träden tappar sina löv 

och nummer åtta kom ut – då börjar deras 

bästa tid. 

I november var det åter dags för en 

astronomibild. Denna gång på universums 

största kända stjärna. Nyligen trodde astronomerna 

att stjärnor inte kunde bli större 

än 150 solmassor. Nya fynd visar dock att 

stjärnorna förmodligen kan bli dubbelt så 

stora – och dessa jättar spelar en avgörande 

roll för rymdens utveckling. 

På omslaget till årets sista nummer vandrade 

en av de sista dinosaurierna, en sauropod. 

De är de största djur som någonsin har 

vandrat på vår jord. Forskningen visar att 

storleken både var nyckeln till deras framgång 

– och orsak till deras undergång. 


Ett fullspäckat år 

Forskning & Framsteg är långt mer än en tidskrift. Det framgår 

tydligt när all verksamhet under ett år lyfts fram. Stiftelsen är en 

kunskapskälla, en underhållare och förmedlare. 

tack vare stiftelsens nära samarbete med 

svenska och internationella forskare finns 

det goda förutsättningar för att erbjuda 

mer än den tryckta tidningen. Det gäller 

föreläsningar och diskussioner, seminarier 

och resor, webbsidor och tv-program. 

Tidskriftens läsare – och många fler – har 

möjlighet att få seriös populärvetenskap 

och vetenskapsjournalistik på fler sätt än 

genom tryckt text och bild. För att nå en 

större publik och minska de egna kostnaderna 

genomförs många av dessa extra 

arrangemang i samarbete med externa 

organisationer. 

Hjärnan var ett tema som togs upp flera 

gånger under året. Först som seminarium 

i mars i Göteborg. På Park Aveny Hotel 

bjöds på en helkväll med förtäring och 

föreläsningar. Föredragen handlade bland 

annat om relationen mellan galenskap och 

genialitet, ökad livslängd samt bipolär 

sjukdom. Föreläsare var läkaren Simon 

Kyaga, professor Gunnar Bjursell, docent 

Mia Ericson och professor Mikael Landén. 

Seminariet hölls i samarbete med Göteborgsposten. 

200 deltagare fanns på plats. 

förenar språk och dans 

Senare, i Stockholm i november, hölls 

seminariet Hjärnan i samarbete med tidningen 

Modern Psykologi. Föredragen tog 

upp ämnen som likheter mellan droger och 

shopping, proteser som känns mer verkliga 

för kroppen samt vad som förenar språk 

och dans i hjärnan. Bland föredragshållarna 

6 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 

fanns framstående forskare som Torkel 

Klingberg, Julia Uddén och Martin Ingvar. 

Förutom underhållning och dagsfärsk 

forskning fick de 600 besökarna möjlighet 

att tala med redaktionen och de närvarande 

forskarna. 

Under september genomförde Forskning 

& Framsteg sin traditionella Kunskapskryssning 

– från Stockholm till Mariehamn 

tur och retur – fylld av föredrag, 

mingel, dryck och god mat. Bland talarna 

fanns professor Sören Holmberg, som 

berättade om amerikanskt väljarbeteende, 

Dick Harrison, professor i historia som 

talade om digerdöden, samt professor Staffan 

Ulfstrand, professor Ariel Goobar och 

universitetslektor Agneta Skoog Svanberg. 

redaktion mötte läsare 

Vid det återkommande mässevenemanget 

Bok & Bibliotek i Göteborg i slutet av 

september mötte redaktionen många 

läsare. Gamla och nya läsare strömmade till 

den monter som Forskning & Framsteg 

hade gemensamt med Språktidningen och 

Modern Psykologi. I montern hölls samtal 

mellan forskare och tidskriftens redaktörer. 

Mötena var öppna för alla besökare. 

Redaktionen har genomfört flera liknade 

aktiviteter - med föreläsningar och utdelning 

av tidningar, till exempel under 

Vetenskapsfestivalen och Bonnier Globe 

Forum. Tidskiftens redaktörer har också 

medverkat i ett flertal tv- och radioprogram 

och seminarier under året. 

Påverkar arktiska moln 

En rad välbesökta föreläsningar i samarbete 

med Folkuniversitetet har också hållits 

under året. I september talade till exempel 

professor Tomas Riad om svenska språket 

och dess toner. I oktober föreläste 

Rahman Amanullah, om universums mörka 

sida. Och i september talade professor 

Caroline Leck om hur mikroorganismer 

påverkar arktiska moln. 

De forskningsseminarier som tid- 

skriften haft i samarbete med Nobelmuseet 

har varit mycket uppskattade. Under 

året har publik gratis fått ta del av ämnen 

som kärlek och kärnfysik, DNA-analyser 

och forntidshistoria samt gatans hjältinnor. 

levererat svep 

En återkommande populär aktivitet 

under året har varit samarbetet mellan 

TV4 News och tidningarna Forskning & 

Framsteg, Språktidningen och Modern 

Psykologi. Stiftelsen för strategisk forskning 

har också medverkat i samarbetet. 

Avsnitten kallas Forskning i fokus. I 

studion för TV4 News program Vetenskap 

har tidningarnas vetenskapsredaktörer 

medverkat tillsammans med programledare 

Madeleine Westin. Bland annat har 

redaktörerna levererat ett svep inom det 

vetenskapliga området med exempel från 

aktuella forskningsresultat, samt kommenterat 

forskningsnyheter och intervjuat 

forskare i studion.

Redaktör Jörn Spolander under inspelning av 

TV4 News program Vetenskap. 



Välkommen till en heldag om 

HJÄRNAN 

FÖRRA ÅRETS SUCCÉ MED NYTT PROGRAM 

BOKA PÅ BRATIDSKRIFTER.SE/HJARNAN 

» Lärande och minne 

» Att lura sina sinnen 

» Språk och dans 

» Droger och hjärnan 

1 2 3 

Stockholm 15 november 2012 

Martin Ingvar » Mia Ericson » Torkel Klingberg » och många fler… 

4 5 6 

7 8 

10 

9

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

Två nöjda prenumeranter på Bok & Bibliotek i Göteborg 

Seminarium om hjärnan i Stockholm 

Pascale Hoffmann och Björn Pilström, två av deltagarna på Kunskapskryssning 2012 

Redaktör Jörn Spolander planerar 

Anne Boschini, forskare vid Stockholms universitet, bloggar på fof.se 

Redaktör Joanna Rose på Kunskapskryssning 2012 till Mariehamn 

Intresserad publik vid ett av forskningsseminarierna vid Nobelmuseet 

Professor Dick Harrison berättar om digerdöden på Kunskapskryssning 2012 

Läkaren Simon Kyaga talade om ”Den mörka sidan av kreativitet” vid seminariet Hjärnan i Göteborg 

Chefredaktör Patrik Hadenius diskuterar innehållsidéer med redaktör Cecilia Christner Riad 

Ur twitterflödet från 

Forskning & Framsteg 

7 maj 

Vår chefredaktör får en ny hatt! 

9 feb 2012 

Därför får tama djur ofta en vit fläck i pannan. 

11 dec 

Därför är det bra med en chef som är expert. 

22 feb 

surt blir sött med mirakelbäret. 

16 maj 

ny syn på en av jordens första klimatkatastrofer. 

4 dec 

Pappor jobbar mindre - mammor mer. 

16 aug 

hur mycket vindkraft klarar sverige? 

19 okt 

skilsmässoavstånden krymper. 

16 nov 

hajarnas pr-problem blir tydligt i ny studie. 


Styrelsen bestod vid 

utgången av 2012 av 

följande personer: 

Erland Hjelmquist (ordförande), 

Ylva Nordin, Mariann Samuelson, 

Sten Haage, Eva Thörnelöf, 

Kristina Höök och Henrik Höjer 

(personalrepresentant). 

Rådet bestod vid ut- 

gången av 2012 av 

följande personer: 

energimyndigheten: 

Anna Fridén 

forskningsrådet för arbetsliv och 

socialvetenskap: Erland Hjelmquist 

(ordförande) 

forskningsrådet för miljö, 

areella näringar och samhällsbyggande: 

Emelie von Essen 

kk-stiftelsen: Ulf Hall 

kungl. skogs- och lantbruks- 

akademien: Ylva Nordin 

kungl. vetenskapsakademien: 

Arne Öhman 

kungl. vitterhets historie och 

antikvitets akademien: 

Merja Kytö 

rymdstyrelsen: 

Johan Marcopoulos 

stiftelsen för miljöstrategisk 

forskning: Clas-Uno Frykholm 

stiftelsen för vård- och 

allergiforskning: Anna Andersson 

stiftelsen riksbankens jubileumsfond: 

Göran Blomqvist 

styrelsen för utvecklings- 

samarbete, sida: Catarina Nilsson 

knut och alice wallenbergs 

stiftelse: Göran Sandberg 

verket för innovationssystem: 

Rolf Johnson 

vetenskapsrådet: 

Anna-Maria Fleetwood 


styrelse, råd och 

revisorer 

i stiftelsens råd sitter representanter för de bidragsgivande 

organisationerna. Rådets uppgift 

är att informera sig om stiftelsens verksamhet 

och att välja stiftelsens styrelse. Rådet utser 

också stiftelsens valberedning. Styrelsen kan 

bestå av fem till nio ledamöter, kunniga inom 

forskning, tidskriftsverksamhet och kapitalförvaltning, 

samt en representant för personalen. 

Under 2012 bestod styrelsen av åtta personer. 

Under verksamhetsåret har styrelsen sammanträtt 

sex gånger. Rådet har sammanträtt 

två gånger. Styrelsens och rådets sekreterare var 

Patrik Hadenius. 

Valberedningen bestod vid årets utgång av 

Malin Lindgren (sammankallande), Tomas Nilsson 

och Joanna Rose. 

Revisorer har varit Håkan Lambert-Olsson och 

Hans Andersson, auktoriserad revisor. 

stiftelsens personal 

Chefredaktör och ansvarig utgivare samt 

kanslichef var Patrik Hadenius. Redaktörer vid 

utgången av året var Henrik Höjer, Joanna Rose, 

Per Snaprud samt Jörn Spolander. Cecilia Christner 

Riad var under året tjänstledig men anlitades på 

frilansbasis. 

Peter Alenäs har på frilansbasis svarat för tidskriftens 

formgivning. Externa språkgranskare 

har varit Kerstin Öjner och Lili Guggenheimer. 

Extern marknadsförare har varit Eva Bergström. 

Ekonomiansvarig har varit Sara Lundqvist. 

Prenumerationsansvarig har varit Eva Sebring.

Styrelsen för Stiftelsen Forskning & Framsteg, 802008-7246 

får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 

2012 till 31 december 2012. 

i syfte att uPPnå stiftelsens mål att förmedla information 

om forskning och forskningsresultat samt forskningens roll 

i samhället publicerades under året nio ordinarie utgåvor av 

Forskning & Framsteg, varav ett dubbelnummer, samt tre specialutgåvor. 

I september 2012 arrangerades en föreläsningsresa 

i samarbete med Viking Line för ca 200 prenumeranter. 

Tidskriften arrangerade en temadag om hjärnforskning på 

Hotel Rival i Stockholm för drygt 600 besökare. Tillsammans 

med äventyrsresor och Världens resor som arrangör gick 

kunskapsresor för tidskriftens läsare till Galapagosöarna och 

Himalaya. 

Tidskriftens TS-kontrollerade upplaga per nummer år 2012 

var 29 000 exemplar, en ökning med 1 300 exemplar. Antalet 

läsare per utgåva ligger enligt Sifos senaste orvestomätning 

2012 på 126 000 läsare. Webbplatsen fof.se har 19 000 unika 

besökare per vecka. 

Samtliga femton intressenter har lämnat verksamhetsbidrag, 

vars storlek bland annat har bestämts utifrån deras 

respektive resurser för forskning. Intressenterna har gjort 

STIFTELSEN FoRSKNING & FRAMSTEG (oRG.NR. 802008-7246) 

Förvaltningsberättelse 

tidsbundna finansiella åtaganden mot stiftelsen och utsett 

ledamöter i stiftelsens råd. Rådets uppgift är att välja stiftelsens 

styrelse. Utöver intressenterna har tretton övriga organ 

lämnat verksamhetsbidrag. Utan verksamhetsbidragen vore 

en långsiktig överlevnad för tidskriften inte möjlig. 

Stiftelsens likvida tillgångar förvaltas diskretionärt. Den 

svenska aktiemarknaden avslutade börsåret starkt och slutade 

på ca +14%, de globala aktierna steg med ca +8%. De svenska 

räntorna sjönk generellt under året delvis pga Riksbankens 

sänkningar av styrräntan. Stiftelsen Forskning & Framstegs 

totala portfölj steg med ca 7 % under 2012. Störst bidrag kom 

från de svenska aktierna. Ränteplaceringarnas avkastning var 

väldigt låg under året vilket i december medförde en förändring 

i placeringsreglementet inför kommande år. 

Tack vare en välavvägd marknadsföringsstrategi, god förnyelse 

av prenumerationer och en extra marknadsföringssatsning 

mot slutet av verksamhetsåret har tidskriftens upplaga 

ökat. Bortsett från ökade marknadsföringskostnader har intäkter 

och utgifter följt budget. Den ökade marknadsföringskostnaden 

är resultatet av ett strategiskt beslut fattat av styrelsen 

under hösten. Resultatet för 2012 visar därmed ett underskott. 

Samtliga belopp anges i svenska kronor om inget annat anges. 

ReSultat öveRSikt 2012 2011 2010 2009 2008 

Nettoomsättning 16 092 895 17 183 633 13 197 103 14 953 005 14 955 924 

Resultat före finansiella poster -1 283 065 233 742 -609 508 1 470 616 -1 070 788 

Resultat -771 866 900 826 5 670 292 708 -2 714 310 

Balansomslutning 20 082 329 21 060 885 20 632 279 17 095 094 19 533 351 



ReSultatRÄkNiNG 

Rörelsens intäkter 


NoT 2012-01-01 – 2012-12-31 2011-01-01 – 2011-12-31 

Nettoomsättning 15 432 352 16 488 629 

Annonsintäkter 660 543 695 005 

Hyresintäkter 410 868 674 693 

Verksamhetsbidrag 1 4 920 133 5 495 000 

Övriga erhållna bidrag 150 000 - 

Summa rörelsens intäkter 21 573 896 23 353 327 

Rörelsens kostnader 

Produktions- och distributionskostnader -7 744 304 -7 581 974 

Personalkostnader 2 -6 333 249 -6 059 595 

Nedskrivning lager - -145 257 

Avskrivningar -88 452 -108 821 

Övriga externa kostnader -8 690 956 -9 223 938 

Summa rörelsens kostnader -22 856 961 -23 119 585 

Rörelseresultat -1 283 065 233 742 

Resultat från finansiella investeringar 

Återföring av nedskrivning värdepapper - 59 279 

Resultat vid försäljning av värdepapper 373 782 417 216 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 142 355 190 589 

Räntekostnader och liknande resultatposter -4 938 - 

ÅRetS ReSultat -771 866 900 826

BalaNSRÄkNiNG 

tillGÅNGaR 

anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

NoT 2012-12-31 2011-12-31 

Inventarier 3 194 410 282 862 

Finansiella anläggningstillgångar 

194 410 282 862 

Långfristiga värdepappersinnehav 4 14 457 689 12 102 619 

Summa anläggningstillgångar 14 652 099 12 385 481 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 160 844 458 143 

Övriga fordringar 746 173 435 142 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 1 382 360 1 380 630 

Summa kortfristiga fordringar 2 289 377 2 273 915 

kassa och bank 3 140 853 6 401 489 

Summa omsättningstillgångar 5 430 230 8 675 404 

SuMMa tillGÅNGaR 20 082 329 21 060 885 

eGet kaPital OCH SkulDeR 

eget kapital 

Eget kapital vid årets början 9 587 809 8 686 983 

Årets resultat 6 -771 866 900 826 

Summa eget kapital 8 815 943 9 587 809 

kortfristiga skulder 


Leverantörsskulder 1 169 029 810 337 

Skatteskulder 25 403 - 

Övriga skulder 180 972 194 881 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 9 890 982 10 467 858 

Summa kortfristiga skulder 11 266 386 11 473 076 

SuMMa eGet kaPital OCH SkulDeR 20 082 329 21 060 885 



tillÄGGSuPPlYSNiNGaR 

Redovisningsprinciper 

Årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och 

Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är 

oförändrade jämfört med tidigare år. 

anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med 

avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning 

av tillgångarnas ekonomiska livslängd. 

Följande avskrivningsprocent har tillämpats, varvid hänsyn 

tagits till innehavstiden för under året förvärvade och avyttrade 

tillgångar. 


Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: 

Anläggningstillgångar % per år 

Datorer 33% 

Övriga inventarier 20% 

leasing 

Stiftelsen leasar en frankeringsmaskin och två kopieringsmaskiner. 

årskostnaden uppgick till 6 408 kr resp 37 445 kr. 

Fordringar 

Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas 

inflyta. 

NOteR 

NOt 1. veRkSaMHetSBiDRaG (tkr) 

Beloppet avser verksamhetsbidrag från stiftelsens intressenter och andra bidragsgivare. Utan dessa bidrag skulle rörelseresultatet vara 

kraftigt negativt, varför de årliga bidragen är helt nödvändiga för tidskriftens långsiktiga överlevnad. 

2012 2011 

intressenter 

Energimyndigheten 220 315 

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 396 411 

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 385 300 

KK-stiftelsen 220 292 

Riksbankens Jubileumsfond 220 355 

Rymdstyrelsen 44 64 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 43 64 

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 220 224 

Stiftelsen för Strategisk Forskning 215 

Vårdalstiftelsen 44 64 

Styrelsen för utvecklingssamarbete, SIDA 220 233 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 383 550 

Verket för innovationssystem 396 420 

Kungl. Vetenskapsakademien 44 64 

Vetenskapsrådet 1 276 1 605 

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 44 64 

Summa verksamhetsbidrag, intressenter 4 370 5 025

NOt 1. övRiGa BiDRaGSGivaRe, FORtS 

övriga bidragsgivare 


AFA Sjukförsäkring 44 40 

Kjell och Märta Beijers Stiftelse 44 40 

Magnus Bergvalls Stiftelse 30 30 

Erna och Victor Hasselblads Stiftelse 44 40 

Stiftelsen Lars Hiertas Minne 40 40 

Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse 40 40 

IngaBritt och Arne Lundbergs Stiftelse 44 40 

Torsten Söderbergs Stiftelse 44 40 

Ragnar Söderbergs Stiftelse 44 40 

Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning 44 40 

Wallanders, Hedelius och Tore Browaldhs Stiftelse 44 40 

Åke Wibergs Stiftelse 44 40 

o.E. Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse 44 

Summa övriga bidragsgivare 550 470 

tOtala BiDRaG 4 920 5 495 

NOt 2. MeDeltalet aNStÄllDa, löNeR SOCiala avGiFteR OCH aNDRa eRSÄttNiNGaR 

Medelantalet anställda 



Män 4 4 

Kvinnor 4 4 

totalt 8 8 

totala löner och ersättningar 3 878 402 3 804 611 

Sociala kostnader 1 296 993 1 217 380 

Pensionskostnader 927 870 859 047 

totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 6 103 265 5 881 038 



NOt 3. iNveNtaRieR 

Ackumulerade anskaffningsvärden: 


2012-12-31 2011-12-31 

Vid årets början 713 491 756 821 

Nyanskaffningar - 96 315 

Avyttringar och utrangeringar - -139 645 

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 713 491 713 491 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan: 

Vid årets början -430 629 -456 921 

Avyttringar och utrangeringar 135 113 

Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden -88 452 -108 821 

utgående ackumulerade avskrivningar -519 081 -430 629 

Redovisat värde vid årets slut 194 410 282 862 

NOt 4. lÅNGFRiStiGa vÄRDePaPPeRSiNNeHav 

2012-12-31 2012-12-31 

Bokfört värde Marknadsvärde 

Svenska räntebärande placeringar 6 600 000 6 603 952 

Svenska aktier och aktiefonder 4 844 917 6 241 317 

Utländska aktier och aktiefonder 2 866 075 3 012 278 

Kapitalmedelskonto 146 697 146 697 

14 457 689 16 004 244 

2012-12-31 2011-12-31 

Ingående anskaffningsvärde 12 102 619 11 672 172 

Köpta/Sålda räntebärande papper netto -306 408 1 789 539 

Köpta/Sålda aktier och aktiefonder netto 2 661 478 -1 022 492 

Sålda/Sålda aktieobligationer netto - -336 600 

utgående ackumulerat anskaffningsvärde 14 457 689 12 102 619 

Ingående nedskrivningar - -59 279 

Årets upplösning - 59 279 

utgående ackumulerad nedskrivning - - 

Bokfört värde netto 14 457 689 12 102 619

NOt 5. FöRutBetalDa kOStNaDeR OCH uPPluPNa iNtÄkteR 

2012-12-31 2011-12-31 

Förutbetalda produktionskostnader 808 874 518 022 

Förutbetalda hyror 237 779 236 782 

Förutbetald marknadsföring 66 180 288 875 

Övriga förutbetalda kostnader 76 767 141 947 

Upplupna intäkter 192 760 195 003 

NOt 6. eGet kaPital 

Styrelsen beslutar att årets resultat -771 866, balanseras i ny räkning. 

NOt 7. uPPluPNa kOStNaDeR OCH FöRutBetalDa iNtÄkteR 

1 382 360 1 380 629 

2012-12-31 2011-12-31 

Periodiserade försäljningsintäkter 8 363 205 8 712 994 

Förskottsbetalda bidrag 836 000 869 000 

Upplupna personalkostnader 275 086 225 161 

Övriga upplupna kostnader 416 691 660 703 

SToCKHoLM DEN 26 MARS 2013 

Erland Hjelmquist (ordförande) Patrik Hadenius (chefredaktör) Eva Thörnelöf 


9 890 982 10 467 858 

Sten Haage 

Kristina Höök Samuelson Ylva Nordin 

Mariann Samuelson 

Henrik Höjer 



ReviSiONSBeRÄttelSe 

till styrelsen i stiftelsen forskning & framsteg 

organisationsnummer 802008-7246 

Rapport om årsredovisningen 

Vi har reviderat årsredovisningen för Stiftelsen Forskning & Framsteg för 

räkenskapsåret 2012. 

Styrelsens ansvar för årsredovisningen 

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som 

ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna 

kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning 

som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror 

på oegentligheter eller på fel. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår 

revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Dessa 

standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav, samt planerar och utför 

revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller 

väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis 

om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer 

vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna 

för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på 

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de 

delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar 

årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma 

granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, 

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i 

stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering 

av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och 

av rimligheten i styrelsens/förvaltarens uppskattningar i redovisningen, 

liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 

som grund för våra uttalanden. 

uttalanden 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med 

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande 

bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av 

dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. 

18 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 2011 

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens 

förvaltning för Stiftelsen Forskning & Framsteg för räkenskapsåret 2012. 

Styrelsens/förvaltarens ansvar 

Det är styrelsen/förvaltaren som har ansvaret för förvaltningen enligt 

stiftelselagen och stiftelseförordnandet. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår 

granskning funnit att någon styrelseledamot handlat i strid med stiftelselagen 

och stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god 

redovisningssed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av årsredovisningen 

granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen 

för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig 

mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även 

granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med 

stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 

som grund för våra uttalanden. 

uttalanden 

Stiftelsen har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 

SToCKHoLM DEN 8 APRIL 2013 

Hans Andersson, 

auktoriserad revisor 

Håkan Lambert-olsson

intressenter 

Stiftelsen Forskning & Framsteg 

bildades den 1 juli 1979 

för att överta utgivningen av 

tidskriften Forskning & Framsteg, 

som hade börjat utges i 

september 1966. 

Forskning & Framstegs 

intressenter är olika stora och 

organiserade på skilda sätt 

men har det gemensamt att 

de svarar för centrala avsnitt i 

det svenska forskningssystemet. 

varje intressent tillsätter 

en ledamot som representant 

i stiftelsens råd och har förbundit 

sig att lämna ett årligt 

verksamhetsbidrag. 

energimyndigheten 

Energimyndigheten arbetar för ett 

hållbart energisystem. Myndigheten 

verkar inom flera större områden för 

att skapa villkor för en effektiv och 

hållbar energianvändning och en 

kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. 

Myndigheten stödjer 

forskning och utveckling kring 

tillförsel, omvandling, distribution 

och användning av energi. Insatserna 

sker inom sex temaområden: bränsle, 

bygg, industri, kraft, systemstudier 

och transport. En funktion för Affärsutveckling 

& Kommersialisering finns 

också. Stöd lämnas även till pilot- 

och demonstrationsanläggningar 

där ny teknik prövas. Vid sidan av 

FoU-verksamheten används även 

teknikupphandlingar för att få fram 

nya energieffektiva produkter. 

www.energimyndigheten.se 

Forskningsrådet för arbetsliv 

och socialvetenskap 

Forskningsrådet för arbetsliv och 

socialvetenskap, FAS, initierar och 

finansierar grundläggande och 

behovsstyrd forskning inom arbetsliv, 

hälsa och välfärd. FAS stöder 

forskning inom följande områden: 

arbetsmarknad, arbetsorganisation, 

arbete och hälsa, folkhälsa, omsorg 

och sociala relationer samt välfärd 

och socialförsäkring. 

FAS har ett särskilt samordningsansvar 

för forskning om äldre, barn 

och ungdom, funktionshinder och 

handikapp, internationell migration 

och etniska relationer (IMER) samt 

för socialvetenskaplig alkoholforskning. 

Rådet har dessutom ett bevakningsansvar 

för forskning inom 

området elektromagnetiska fält och 

elöverkänslighet. 

www.fas.se 

Forskningsrådet för miljö, areella 

näringar och samhällsbyggande 

Formas är ett statligt forskningsråd 

som får anslag från Miljödepartementet 

och Jordbruksdepartementet. 

Verksamheten gäller i första hand 

forskningsstöd, men även forskningsinformation 

och kunskapskommunikation 

samt strategiska bedömningar 

och analys. Formas stöder forskning 

vid universitet, högskolor och forskningsinstitut 

som uppfyller höga 

krav på vetenskaplig kvalitet och 

har relevans för berörda samhällssektorer 

och prioriterar forskning 

om miljö och hållbar utveckling. 

Dessutom främjar Formas mång- och 

tvärvetenskaplig forskning till stöd 

för en hållbar utveckling. Formas har 

tre huvudområden: Miljö och natur, 

areella näringar, djur och livsmedel, 

och samhällsbyggande. 

www.formas.se 

kk-stiftelsen 

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 

är högskolornas 

forskningsfinansiär med uppdrag att 

stärka Sveriges konkurrenskraft och 

förmåga att skapa värde. Stiftelsen 

stödjer forskning vid Sveriges högskolor 

och nya universitet under 

förutsättning att näringslivet går in 

med lika mycket och deltar aktivt för 

att därmed utveckla sin verksamhet. 

KK-stiftelsen bildades 1994 och har 

sedan starten satsat cirka 7 miljarder 

kronor i över 2 000 projekt. Stiftelsen 

verkar bland annat för att lärosätena 

ska bygga internationellt konkurrenskraftiga 

kunskapsmiljöer, arbeta 

långsiktigt kring strategisk profilering 

och öka samarbetet mellan akademi, 

näringsliv, institut och samhälle. 

www.kks.se 

kungl. Skogs- och lantbruks- 

akademien 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 

(KSLA) instiftades 1811. 

Akademiens uppgift är ”att med 

stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet 

till samhällets gagn främja 

jordbruk och skogsbruk samt därtill 

knuten verksamhet”. Akademien 

initierar och stöder nya projekt 

samt riktar myndigheternas och 

allmänhetens uppmärksamhet på 

viktiga frågor, särskilt för utövarna 

av jord- och skogsbruk. KSLA utgör 

remissinstans i frågor som rör 

jord- och skogsbruk. Verksamheten 

bedrivs i kommittéer, utskott 

och arbetsgrupper samt genom 

sammankomster, konferenser och 

seminarier. KSLA delar årligen ut 

ett antal priser, belöningar och 

stipendier. 

www.ksla.se 

kungl . vetenskapsakademien 

Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, 

är en fristående icke-statlig organisation, 

vars uppgift är att främja 

vetenskaperna och stärka deras 

inflytande i samhället. KVA tar av 

hävd särskilt ansvar för naturvetenskap 

och matematik, men strävar 

i sitt arbete efter att öka utbytet 

mellan olika discipliner. KVAs 

verksamhet är bland annat inriktad 

mot att sprida kunskap om rön och 

problem inom aktuell forskning, att 

föra vetenskapens talan i samhället, 

och att utföra oberoende analyser 

och utvärderingar, baserade på 

vetenskaplig grund, av för samhället 

viktiga frågor. KVA delar årligen ut 

ett antal pris och belöningar. Mest 

kända är Nobelprisen i fysik och 

kemi. 

www.kva.se 

kungl. vitterhets Historie och 

antikvitets akademien 

Akademien räknar sina anor till år 

1753. Sedan 1975 är KVHAA helt 

skild från tidigare statliga myndighetsfunktioner 

och utan statlig 

finansiering. Akademien består 

av två klasser, en historisk-antikvarisk 

och en filosofisk-filologisk. 

Akademiens uppgift är att främja 

forskning och annan verksamhet 

inom humanistiska, religionsvetenskapliga, 

rättsvetenskapliga och 

samhällsvetenskapliga discipliner 

samt kulturmiljövård, detta i 

samarbete med svenska organ och 

sammanslutningar och i internationell 

samverkan, bl.a. med utländska 

akademier. Ytterligare uppgifter är 

att utge vetenskapliga skrifter och 

att utdela understöd och belöningar 

åt forskare inom akademiens verksamhetsområde. 

www.vitterhetsakad.se 

Rymdstyrelsen 

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet 

under Näringsdepartementet 

med ansvar för 

all statligt finansierad nationell 

och internationell rymdverksamhet 

i Sverige vad gäller FoU. För 

rymdforskning erhåller Rymdstyrelsen 

anslag från Utbildningsdepartementet. 

Rymdstyrelsens 

ansvarsområde innefattar bl.a. 

rymdforskning, där Rymdstyrelsen 

i egenskap av forskningsråd 

under utbildningsdepartementet 

ger forskningsanslag till institut, 

universitet och högskolor. Aktiva 

rymdforskningsgrupper finns 

bland annat inom områdena astrofysik, 

magnetosfär- och jonosfärfysik, 

övre atmosfärens fysik och 

kemi samt materialforskning och 

livsvetenskap i tyngdlöshet. 

www.rymdstyrelsen.se 

Sida 

Sida arbetar med forskningssamarbete 

för att tillgodose behovet 

av forskningsbaserad kunskap för 

en effektiv fattigdomsbekämpning. 

Sidas forskningssamarbete är en 

grundpelare inom det svenska 

utvecklingssamarbetets stöd till 

forskning med målet att stärka och 

utveckla forskning av relevans för 

fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. 

Arbetet sker genom stöd 

till forskningsråd, universitet och 

forskningsinstitutioner i ett antal 


samarbetsländer, till regionala forskningsnätverk 

samt genom stöd till 

internationella forskningsprogram 

och organisationer. 

www.sida.se 

Stiftelsen för miljöstrategisk 

forskning 

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, 

Mistra, stöder forskning av 

strategisk betydelse för en god 

livsmiljö och hållbar utveckling. Stiftelsen 

ska främja utvecklingen av 

starka forskningsmiljöer av högsta 

internationella klass med betydelse 

för Sveriges framtida konkurrenskraft. 

Forskningen ska medverka till 

att viktiga miljöproblem löses och 

till en miljöanpassad samhällsutveckling. 

Möjligheterna att uppnå 

industriella tillämpningar ska tas till 

vara. Mistra investerar i forskargrupper 

som i samverkan med 

användare bidrar till att lösa viktiga 

miljöproblem. Mistra investerar i ett 

tjugotal stora forskningsprogram, 

som vart och ett kan löpa mellan 

sex och åtta år. 

www.mistra.org 

Stiftelsen Riksbankens 

Jubileumsfond 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 

har till ändamål att främja och 

understödja vetenskaplig forskning 

med anknytning till Sverige. 

Stiftelsen bildades 1962 genom 

en donation av Sveriges riksbank 

som därmed ville uppmärksamma 

bankens 300-årsjubileum 1968 och 

samtidigt främja “ett angeläget 

nationellt ändamål”. I de bestämmelser 

som utformades för stiftelsen 

framhölls att dess verksamhet 

skulle “inriktas på sådan forskning 

som syftar till att öka kunskapen 

om de verkningar som tekniska, 

ekonomiska och sociala förändringar 

framkallar i samhället och hos 

de enskilda människorna.” Senare 

tillkom en donation att användas för 

kulturvetenskaplig forskning. 

www.rj.se 

knut och alice Wallenbergs 

stiftelse 

Stiftelsen har sin grund i en donation 

i december 1917 av bankdirek- 


tören K.A. Wallenberg och hans 

hustru Alice. Övervägande delen 

av anslagen går till universitet och 

högskolor. 

Stiftelsens ändamål är att “främja 

vetenskaplig forskning och undervisnings- 

eller studieverksamhet av 

landsgagnelig innebörd”. Universitet, 

högskolor och liknande forsknings- 

och utbildningsinstitutioner 

kan erhålla anslag inom följande 

områden: Forskningsprojekt av hög 

vetenskaplig potential, nationellt 

viktig infrastruktur, individuellt stöd 

till framstående forskare, strategiska 

anslag och stiftelsens stipendieprogram. 

www.wallenberg.com/kaw 

verket för innovationssystem 

VINNoVA:s huvuduppgift är att 

finansiera behovsmotiverad forskning 

och bidra till att forskningsresultat 

kommer till användning inom 

näringsliv och samhälle. Detta görs 

bland annat genom att utveckla 

effektiva innovationssystem där en 

viktig del är samverkan mellan olika 

aktörer. Målet är en hållbar tillväxt 

för Sverige. VINNoVA skall stärka 

kunskapen om innovationssystemen 

genom analyser, forskning och utvärderingar. 

VlNNoVA arbetar främst 

inom ämnesområdena informations- 

och kommunikationsteknik, tjänster 

och IT-användning, bioteknik, arbetsliv, 

produktframtagning, material och 

transporter. 

www.vinnova.se 

vetenskapsrådet 

Vetenskapsrådet, VR, är en statlig 

myndighet som ger stöd till grundläggande 

forskning av högsta vetenskapliga 

kvalitet inom alla områden. 

Utöver forskningsfinansiering 

arbetar myndigheten med strategi 

och analys samt forskningskommunikation. 

Målet är att Sverige ska 

vara en ledande forskningsnation. 

Vetenskapsrådets största verksamhet 

är forskningsfinansiering, både 

finansiellt och verksamhetsmässigt. 

Vetenskapsrådet arbetar på flera 

sätt för att bidra till kraftsamling, 

profilering och förnyelse av svensk 

forskning men även långsiktig 

kunskapsuppbyggnad inom analys 

och uppföljning av forskning. Forsk- 

ningskommunikation och etikfrågor 

är andra områden för VR. 

www.vr.se 

vårdalstiftelsen 

Vårdalstiftelsens mål är att förbättra 

människors hälsa och livsvillkor. Det 

görs genom att stödja nyskapande 

forskning och strategiska samarbeten 

på dessa områden. Stiftelsen är 

en oberoende finansiär vars profilområden 

bland annat handlar om 

åldrandets utmaningar och barns 

och ungdomars hälsa. Vårdalstiftelsen 

är en av de viktigaste aktörerna 

i Sverige inom tvärvetenskaplig 

forskning på vård- och omsorgsområdet. 

Genom att stiftelsen 

samverkar med andra finansiärer 

kan större kraft i forskningsfinansieringen 

uppnås än vad var och en 

kan uppnå på egen hand. Vårdalstiftelsen 

bildades 1994 efter beslut av 

Sveriges riksdag. 

www.vardal.se 

anDra stöDjanDe organ 

Varje år har ekonomiska bidrag lämnats 

av andra organ än grundarna. 

Dessa är inte bundna att lämna 

fortsatta bidrag, men satsningarna 

är mycket betydelsefulla för tidskriftens 

kvalitet. 

aFa Försäkring 

AFA Försäkring är en av Sveriges 

största finansiärer av svensk 

arbetslivsforskning. Genom att ge 

anslag till forskning, utveckling 

och kunskapsförmedling, som kan 

bidra till bättre arbetsmiljö och 

hälsa inom både privat och offentlig 

sektor, arbetar AFA Försäkring långsiktigt 

för att minska arbetsskador 

och långvarig sjukfrånvaro. När AFA 

Försäkring ger anslag till forskningsprojekt 

baseras detta främst 

på projektens relevans utifrån AFA 

Försäkrings behov. Forskning och 

utveckling som kan förväntas få 

praktisk betydelse i arbetslivet eller 

ge upphov till behandlingsmetoder 

mot sjukdomar är prioriterade. 

www.afa.se 

kjell och Märta Beijers Stiftelse 

Kjell och Märta Beijers Stiftelse 

bildades 1974 genom en donation 

av direktör Kjell Beijer och hans 

maka. Stiftelsens huvudsakliga 

ändamål är att främja vetenskaplig 

forskning, främst inom energi och 

ekologi och att stödja undervisning 

och utbildning inom ekonomiska, 

teknologiska och jordbrukstekniska 

områden. Stiftelsen ska också stödja 

kulturella och konstnärliga värden 

inom svensk heminredningstradition. 

Stiftelsens största anslagsmottagare 

är Beijerinstitutet vid Kungl. 

Vetenskapsakademien, som är en 

av världens ledande institutioner för 

ekologisk forskning. En annan stor 

mottagare av anslag är Beijerlaboratoriet 

vid Uppsala universitets 

biomedicinska fakultet. 

www.beijerstiftelsen.se 

Magnus Bergvalls Stiftelse 

Folkskolläraren och bokförläggaren 

Magnus Bergvall testamenterade 

sin kvarlåtenskap till en stiftelse 

som “har till huvudsakligt ändamål 

att främja vetenskaplig forskning 

genom anslag till svenska vetenskapsmän 

samt svenska vetenskapliga 

och kulturella institutioner. Därjämte, 

men i en omfattning som inte 

står i strid med stiftelsens i första 

stycket angivna huvudsakliga ändamål, 

må även lämnas understöd 

åt allmänna eller enskilda svenska 

hjälporganisationer av olika slag för 

främjande av deras arbete.” Stiftelsen 

har som policy att bevilja anslag 

på “mindre” belopp till många 

sökande inom alla verksamhetsområden. 

Stiftelsen tillgodoser därmed 

ett stort behov av kompletterande 

finansiering av olika projekt. 

www.magnbergvallsstiftelse.nu 

O.e. edla Johanssons 

vetenskapliga stiftelse 

o. E. och Edla Johanssons vetenskapliga 

stiftelse tillkom genom 

donation av makarna Johansson 

1974. Stiftelsen delar ut stipendier 

för forskning, företrädesvis inom 

naturvetenskap, teknik och medicin. 

Stipendier ges normalt till disputerade 

forskare och inte för studier 

och resor. Stipendiernas storlek är 

normalt 25 000 – 150 000 kronor 

per år. 

www.stiftelsen.rago.se

erna och victor Hasselblads 

Stiftelse 

Erna och Victor Hasselblads 

Stiftelse bildades i mars 1979 efter 

gemensamt upprättat testamente 

av Dr. Victor Hasselblad och dennes 

maka Erna. Stiftelsen har till sitt 

huvudsakliga ändamål att främja 

forskning och vetenskaplig undervisning 

inom det naturvetenskapliga 

området samt inom fotografin. 

Ändamålet uppfylls genom naturvetenskapliga 

forskningsanslag 

och donationer, genom utdelande 

av ett internationellt pris i fotografi 

samt genom utdelande av anslag, 

stipendier och forskningsbidrag 

inom fotografi. 

www.hasselbladfoundation.org 

Stiftelsen lars Hiertas Minne 

Lars J. Hierta var industriman, 

publicist, bokförläggare, riksdagsman. 

Han grundade bland annat 

Liljeholmens stearinfabrik, Munksjö 

pappersbruk, Nya Angslupsbolaget 

och tidningen Aftonbladet. Vid 

sin död var han en av Sveriges 

rikaste personer. Stiftelsen tar emot 

ansökan från enskilda forskare 

inom alla ämnesområden. För närvarande 

utdelas medel årligen till 

vetenskapliga ändamål. Bidrag kan 

även ges till vissa sociala ändamål 

samt till allmännyttiga slöjder och 

näringar. Stiftelsen tar även emot 

ansökningar från föreningar och 

enskilda personer. Det kan till exempel 

gälla undervisningsmetoder, 

sprida skrifter eller studieresor. 

www.larshiertasminne.se 

axel och Margaret ax:son 

Johnsons Stiftelse 

Axel och Margaret Ax:son Johnsons 

Stiftelse är en privat stiftelse vars 

huvudsakliga ändamål är att 

“allmänt främja vetenskaplig forskning”. 

Stiftelsen ger även ut tidskriften 

Axess (se www.axess.se), anordnar 

seminarier och producerar 

vetenskapliga tv-program. Stiftelsen 

grundades 1947 av generalkonsul 

Axel Ax:son Johnson tillsammans 

med hans fru Margaret. 

www.axsonjohnsonfoundation.org 

ingaBritt och arne lundbergs 

Forskningsstiftelse 

Direktör Arne Lundberg var en 

mycket skicklig och framgångsrik 

affärsman. Han var bl.a. verkställande 

direktör i Phannacia AB. Till 

minne av direktör Arne Lundberg 

donerade hans hustru lngaBritt 

Lundberg medel till en stiftelse. 

Denna har till ändamål att främja 

medicinsk vetenskaplig forskning 

huvudsakligen rörande cancer, 

njursjukdomar och ortopedi. Särskilt 

prioriteras sådana större projekt 

som bedöms vara väsentliga 

för forskning inom de områden 

som faller inom stiftelsens ändamål. 

Stiftelsen prioriterar anslag 

för anskaffande av apparatur, 

hjälpmedel och medicinsk utrustning. 

www.lundbergsstiftelsen.com 

torsten söderbergs stiftelse 

Torsten Söderbergs Stiftelse 

grundades år 1960 av generalkonsul 

Torsten Söderberg och hans 

hustru Wanja. Stiftelsen har till 

ändamål att ”främja vetenskaplig 

forskning och vetenskaplig undervisnings- 

eller studieverksamhet 

varvid företrädesvis de ekonomiska, 

medicinska och rättsvetenskapliga 

områdena skall komma 

ifråga”. Stiftelsen ger delvis 

gemensamma anslag med Ragnar 

Söderbergs stiftelse och utdelar 

årligen Det Söderbergska Priset, 

Det Söderbergska Handelspriset 

samt Torsten och Wanja Söderbergs 

Pris. 

www.torstensoderbergsstiftelse.se 

ragnar söderbergs stiftelse 

Ragnar Söderbergs stiftelse 

stöder vetenskaplig forskning 

inom ekonomi, rättsvetenskap 

och medicin. År 2012 startar den 

nya utlysningen Ragnar Söderbergforskare 

i medicin som vänder 

sig till yngre forskare. 

www.ragnarsoderbergsstiftelse.se 

Carl tryggers Stiftelse för 

vetenskaplig Forskning 

Carl Trygger bildade 1961 Carl 

Tryggers Stiftelse för Vetenskap- 

lig Forskning. Stiftelsen stöder 

främst för Sverige betydelsefull 

forskning inom ämnesområdena 

skogs- och lantbruksvetenskap, 

biologi, kemi och fysik även 

innefattande dessa vetenskapers 

tekniska tillämpningar. Stiftelsen 

stöder sådana projekt som bygger 

på nya idéer och initiativ och 

som väntas främja utvecklingen 

av landets näringsliv. Större anslag 

har gått till kemisk, fysikalisk, 

biologisk, ekologisk och skogsindustriell 

forskning, viltforskning 

samt instrumentutveckling för 

kemisk analys, mätteknik, energi- 

och materialteknik liksom inom 

allmän fysik. 

www.carltryggersstiftelse.se 

Jan Wallanders och tom 

Hedelius Stiftelse samt tore 

Browaldhs Stiftelse 

Stiftelsernas ändamål är att stödja 

samhällsvetenskaplig forskning 

inom främst ekonomisk geografi, 

företagsekonomi, nationalekonomi 

och ekonometri. Stiftelserna 

har utvecklat olika anslagstyper 

för att underlätta ansökningsförfarandet 

och bedömningsproceduren. 

De anslagstyper som 

finns är: program, postdoktorala 

stipendier – Wallanderstipendier, 

anslag för forskarutbyte och 

spridning av forskningsresultat, 

stipendier för forskarutbildning 

utomlands – Hedeliusstipendier 

och Browaldhstipendier för internationell 

rekrytering. 

www.forskningsstiftelserna. 

handelsbanken.se 

Åke Wibergs Stiftelse 

År 1954 gjordes den grunddonation, 

som blev början till stiftelsen. 

Åke Wibergs Stiftelse ger anslag 

till medicinsk forskning, både basal 

och klinisk verksamhet. Viktig 

målgrupp är nya forskarassistenter 

som efter avslutad postdoktorsutbildning, 

gärna genomförd 

utomlands, sätter upp en forskargrupp. 

Stiftelsen ger även anslag 

till forskning inom humaniora och 

samhällsvetenskap samt stöd till 

vård och utbildning av barn och 

ungdom. Som exempel på projekt 

finns hjälpverksamhet och annan 

handikappverksamhet för barn 

och ungdom samt olika former av 

utbildningsaktiviteter. 

www.ake-wiberg.com 


PRODuktiON, teXteR OCH FORM CAPITO AB 

FOtO CAPITO: sId 8 (BIld 3, 6, 7, 8), HenrIk Höjer: sId 8 (BIld 1), kArIn svens: sId 7, 8 (BIld 4), 

PrIvAT/kArOlInskA InsTITuTeT: sId 8 (BIld 9), ÅsA FIskáAre: sId 1, 2, 8 (BIld 10), 10

forskning & framsteg Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 - Capito

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?