Ladda ner (4,8Mb) - ISU

Grönskande ishallar och 

miljöpedagogiska skolor 

En åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse 

Serviceförvaltningen Malmö stad

2 

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor, år 2011. 

Projektpartners: Serviceförvaltningen Malmö stad, Miljöförvaltningen Malmö stad, Malmö 

Högskola, Lunds Tekniska Högskola, IVL Svenska miljö institutet AB, ISU Institutet för hållbar 

stadsutveckling, MKB fastighets AB, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Barn i stan. 

Serviceförvaltningens projektgrupp: Projektledare: Amelie Stjernhav, Övriga medlemmar: Isabella 

Ahlgren, Maria Andersson, Daniel Antonson, Per Castengren, David Davidsson, Herman 

Friedländer, Eric Goddard, Åsa Johansson, Britta Kruuse, Ida Olsson, Pontus Olsson, John Pearson, 

Daniel Wahlén Dessutom med särskilda arbetsinsatser från Malmö Naturskola, Arbetscentrum 

och Kommunteknik Malmö stad samt konsultföretag. 

Text: Maria Andersson, Eric Goddard, Åsa Johansson och Amelie Stjernhav Serviceförvaltningen 

Malmö stad. 

Foto: Serviceförvaltningen Malmö stad: Peter Adamsson sida 21, 56, 63, Isabella Ahlgren sida 30, 

Maria Andersson sida 11, 35, 45, 59, 60, 64, 65, 67, 68, 71, 75, 79, Daniel Antonson sida 10, 20, 22, 

24, 25, 29, 66, Per Castengren sida 25, 26, Herman Friedländer sida 24, Lina von Frisen sida 18, 77, 

86, Eric Goddard sida 61, Britta Kruuse sida 10, Fuad Selimovic sida 11, 13, Amelie Stjernhav sida 

7, 17, 18, 26, 27, 28, 29, 31, 33, 35, 36, 38, 39, 57, 59, 71,78, Ninna Thomsen sida 10, 23, 34, 41, 44, 

47, 58, 70 

Lunds universitet, Ekologiska institutionen: Nils Cronberg sida 82 

Stadsdelstidningen Kirseberg nr 3, 2010 sida 8, 16 

Svenska Landskap AB sida 9, 32, 38, 42, 43, 48, 53, 73, 74, 75 

Watreco AB sida 36 

Illustrationer: Serviceförvaltningen Malmö stad: Isabella Ahlgren sida 3, 14, 15, 18, 19 

Maria Andersson sida 4-5, 14, 37, 39, 69, 77, 81 

Svenska Landskap AB sida 3, 7, 11, 12, 12-13, 15, 17, 19, 37, 46, 49, 50-51, 55, 74-75, 78 

Formgivning: Fikon Design AB 

Tryck: Ljungbergs tryckeri AB 

Papper: Omslag Incanada Silk 300 gram och inlaga Cocoon Offset 120 gram

Innehåll 

Inledning ............................................................................................................................................................................4 

En grönskande ishall i Kirseberg 

Objektsbeskrivning ...................................................................................................................................................................7 

Utemiljö som fokusområde .................................................................................................................................................8 

Utgångsläge utemiljö ........................................................................................................................ 10 

Utemiljöåtgärder – nutid ................................................................................................................. 11 

Utemiljöåtgärder – närtid ................................................................................................................ 14 

Utemiljötgärder – framtid ............................................................................................................... 17 

Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 20 

Utgångsläge energi ............................................................................................................................ 22 

Energiåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 23 

Energiåtgärder – närtid ..................................................................................................................... 25 

Energiåtgärder – framtid .................................................................................................................. 28 

Vatten som fokusområde ................................................................................................................................................... 32 

Utgångsläge vatten ............................................................................................................................ 34 

Vattenåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 35 

Vattenåtgärder – närtid .................................................................................................................... 36 

Vattenåtgärder – framtid. ................................................................................................................ 38 

En miljöpedagogisk skola i Nydala 

Objektsbeskrivning ................................................................................................................................................................ 41 

Utemiljö som fokusområde .............................................................................................................................................. 42 

Utgångsläge utemiljö ........................................................................................................................ 44 

Utemiljötgärder – nutid .................................................................................................................... 45 

Utemiljötgärder – närtid .................................................................................................................. 48 

Utemiljöåtgärder – framtid ............................................................................................................. 54 

Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 56 

Utgångsläge energi ............................................................................................................................ 58 

Energiåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 59 

Energiåtgärder – närtid ..................................................................................................................... 61 

Energiåtgärder – framtid .................................................................................................................. 63 

Miljöpedagogik som fokusområde .............................................................................................................................. 64 

Utgångsläge miljöpedagogik ....................................................................................................... 66 

Miljöpedagogiska åtgärder – nutid........................................................................................... 67 

Miljöpedagogiska åtgärder – närtid ......................................................................................... 71 

Miljöpedagogiska åtgärder – framtid ...................................................................................... 76 

För fortsatt omställningsarbete 

Arbetsmodell ......................................................................................................................................................................... 81 

Checklistor för ishallar ........................................................................................................................................................... 83 

Checklistor för skolor ............................................................................................................................................................. 87 

Ta del av den fortsatta omställningen ........................................................................................................................ 90 

Kirsebergs ishall 

Nydalaskolan 

3

4 

Inledning 

Bakgrund till projektet ERUF EKO 

Stora delar av Sveriges flerbostadshus, skolor, kontorshus, 

idrottsanläggningar, sjukhus med mera är 

byggda under åren 1950-1975. Många av dessa 

byggnader är idag i stort behov av renovering. Husen 

har ofta utslitna byggnadskomponenter och installationer 

samt en onödigt hög energianvändning. 

Dessutom behöver utemiljön vanligtvis förnyas. 

Renoveringscykeln för dessa fastigheter bedöms 

ligga mellan 40 och 60 år vilket innebär att det nu är 

dags för upprustning och ekologisk omställning av 

detta bestånd. Storleken på renoveringsarbetet är 

omfattande, inte minst om man forsätter att blicka ut 

över efterkrigstidens bebyggelse i övriga Europa. 

Detta skapar å andra sidan möjligheter för ökad sysselsättning 

och nya företag genom utveckling av nya 

produkter och system för hållbar stadsutveckling. 

Projektet ERUF EKO delfinansieras med medel från 

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). EKO 

står för Ekologisk omställning av efterkrigstidens 

bebyggelse. Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 

och 2011-01-31. 

Projektets syfte 

Projektets syfte har varit att utveckla metoder, produkter 

och system för: 

• hållbar försörjning med värme, el, ventilation och 

vatten 

• gröna (växtbeklädda) tak och fasader samt 

ekologisk upprustning av utemiljö 

• ekologiska skolor, med utgångspunkt från 

Nydalaskolan i Malmö 

• ekologiska fritidsfastigheter, med utgångspunkt 

från Kirsebergs ishall i Malmö 

Projektet har utgått från en tidstypisk skola och fritidsfastighet 

och inbegriper hela fastigheten alltså byggnaden, 

utemiljön och till viss del även verksamheten i 

fastigheten. 

Denna åtgärdskatalog för ekologisk omställning 

av efterkrigstidens bebyggelse är den huvudsakliga 

slutprodukten för Serviceförvaltningen Malmö stads 

projekt. Identifierade behov och åtgärder beskrivs i 

katalogen utifrån ett brett och översiktligt perspektiv. 

Projektet innefattar även att realisera delar av de 

åtgärdsförslag som framkommer i denna åtgärdskatalog, 

samtliga beskrivna i texten som åtgärder under 

fas 1 - nutid. Resterande åtgärder (fas 2 - närtid och 

fas 3 - framtid) kan komma att genomföras i ett senare 

skede men inte inom ramen för projektet. 

Projektpartners och Projektgrupp 

Huvudprojektet ERUF EKO drivs av Miljöförvaltningen 

Malmö stad tillsammans med ett antal samarbetspartners. 

Förutom Serviceförvaltningen Malmö stad 

har även Malmö högskola, ISU Institutet för hållbar 

stadsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet i 

Alnarp, Lunds tekniska högskola, IVL Svenska 

Miljöinstitutet AB, MKB fastighets AB samt Barn i stan 

varit delaktiga i projektet. 

Åtgärdskatalogen inklusive realiserande av åtgärder 

inom fas 1 – nutid på fastigheterna Kirsebergs 

ishall och Nydalaskolan ingår i det delprojekt som 

drivs av Serviceförvaltningen Malmö stad. I 

Serviceförvaltningens arbetsgrupp för ERUF EKO 

ingår ett tjugotal personer med kompetens inom förvaltning, 

ekonomi, grönmiljö, arkitektur, bygg, teknik, 

energi och miljö. 

Läsanvisning 

Åtgärdskatalogen är uppdelad i två större delar, första 

delen rör Kirsebergs ishall och andra delen rör 

Nydalaskolan.

Ishallen och skolan har fått tre fokusområden var. 

För ishallen berör områdena Utemiljö, Energi och 

Vatten och för skolan Utemiljö, Energi och Miljöpedagogik. 

Dessa fokusområden är i sin tur uppdelade 

i tre faser; Fas 1 – nutid, Fas 2 – närtid och Fas 3 – 

framtid. Faserna beskriver hur den ekologiska omställningen 

kan genomföras stegvis, åtgärderna understödjer 

varandra och är fördelade över tid. 

Fas 1 – nutid 

Fasen har en kort tidsaspekt på 0-2 år och åtgärderna 

är välkända och ekonomiskt hanterbara. Åtgärderna 

är realiserade inom projekttiden för ERUF EKO. 

Fas 2 – närtid 

Fasen innehåller åtgärder som kräver något längre tid 

för planering och genomförande. Tidsaspekten är 

mellan 2-5 år och investeringen kan ses som mer 

långsiktig. 

Fas 3 – framtid 

Denna fas kan ses som en framtidsvision; ”Vart vill vi 

nå?”. Visionen innefattar inte nödvändigtvis färdiga 

lösningar i form av befintliga produkter eller tjänster 

utan kan lika gärna identifiera ett behov. Fas 3 kan, i 

planeringsprocessen, fungera som ett startläge där 

komponenter identifieras och fördelas i de olika faserna 

beroende på genomförande. Detaljeringsgraden 

ökar ju närmre nutiden åtgärden planeras. 

En viktig punkt vid fasindelning är att inte enbart enklare 

åtgärder hamnar i nutidsfasen. Sannolikheten för 

genomförande av de mer komplicerade åtgärderna 

minskar då drastiskt. Nyckeln till en lyckad planering 

är att finna kombinationer, där mindre krävande 

åtgärder kan samverka med de mer avancerade, och 

skapa smarta åtgärdspaket. 

Observera att vid omställning av andra ishallar och 

skolor från efterkrigstiden kan åtgärdspaketering och 

fördelningen över tid komma att se annorlunda ut än 

den för det aktuella projektet. 

Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av 

projektet innehållande bland annat den egna arbetsmodellen 

och checklistor på samtliga genomgångna 

åtgärder. 

Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt 

underlätta i utvärdering och prioritering av omställningsbehov 

och åtgärdsförslag för efterkrigstidens 

bebyggelse. Behoven är stora och åtgärderna många. 

Katalogen vänder sig framför allt till kommuner, 

fastighetsägare och förvaltare. Den är även tänkt att 

ge små och medelstora företag inom byggsektorn en 

möjlighet att kunna anpassa och utveckla sina produkter 

och tjänster alternativt skapa nya efter de 

identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens 

bebyggelse. 

5

6 

En grönskande ishall i Kirseberg 

Fokusområden och mål – Tre områden har fått stort fokus i arbetet med 

ekologisk omställning av Kirsebergs ishall och följande övergripande mål 

har satts upp: 

Utemiljö – Ishallen görs 100 % mer grönskande och välkomnande. 

Energi – Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare 10 % är 

egenproducerad, förnybar energi. 

Vatten – Allt smält- och dagvatten tas tillvara inom den egna fastigheten.

Objektsbeskrivning 

Området – Kirsebergs ishall är belägen i Kirsebergs 

stadsdel, en av Malmös mindre stadsdelar med en 

befolkningsstorlek på strax över 14 000 invånare. 

Området återfinns i nordöstra delen av Malmö som har 

ett kuperat och varierande landskap och omgärdas till 

stor del av kraftigt trafikerade genomfartsleder så som 

Inre Ringvägen och Stockholmsvägen. Även järnvägen 

spelar en stor roll i stadsdelen med kontinentalbanan, 

södra stambanan och Simrishamnsbanan som har sina 

sträckningar här. Framförallt påverkar detta ishallen 

som angränsar både i söder och väster mot järnvägsområdet. 

Problematiken gäller inte minst buller, skadegörelse 

och otrygghet. 

I kontrast till detta finns här även flertalet parker, 

grönytor och koloniområden. Kirsebergs bebyggelse 

härstammar till viss del från tidigt 1900-tal och ger 

omgivningarna en varierande och unik karaktär. De 

kringbyggda kvarteren i anslutning till ishallen är inget 

undantag. Deras pastellfärgade putsfasader och spröjsade 

fönster skapar en skarp kontrast mot ishallens 

avskalade plåtfasad och hårdgjorda kringytor. Förutom 

de intilliggande bostadshusen finns även ett småindustriområde 

och en fastighet som nyttjas till friskola i 

anslutning till ishallen. I norr ligger ett mindre parkområde. 

Fastigheten – Kirsebergs ishall byggdes 1973, renoverades 

med en om- och tillbyggnad 1998-99 och består 

av en tävlingsarena med plats för 1 500 åskådare. 

Kirsebergs ishall var från början en uterink som sedan 

byggts in i ett antal etapper. 

På fastigheten finns också rester av utetennisbanor 

som med tiden chanserat. Detaljplanen för fastigheten 

medger vissa möjligheter till nybyggnation även om 

de är begränsade. De fria ytorna består av en triangelformad 

yta mellan hallens och maskinbyggnadens 

sydvästra hörn samt en rektangulär yta mellan hallens 

och maskinbyggnadens nordvästra hörn. Det finns 

även möjligheter för ytterligare exploatering för 

idrottsändamål på delar av den idag hårdgjorda ytan i 

norr. 

Verksamheten – Flertalet idrottsplatser och idrottsanläggningar 

återfinns i Kirseberg där idrottsföreningarna 

Kirsebergs ishall Yta Ägare/Förvaltare 

Ishallstomt 

(varav byggnadsarea) 

9 005 kvm 

(3 350 kvm) 

Malmö stad, 

Stadsfastigheter 

(allmän platsmark) 2 890 kvm Gatukontoret 

Illustration Svenska Landskap 

med sina barn- och ungdomsverksamheter dominerar 

stadsdelens rika föreningsliv. Kirsebergs ishall, som är 

den enda ishallen i området, nyttjas i första hand av IK 

Pantern, en ishockeyförening som bildades redan 

1959. Anläggningen är även tillgänglig för allmänhetens 

åkning och skidskoskola för skolklasser. 

7

8 

Utemiljö som fokusområde 

När våra städer växer försvinner grönytor och växt- 

och djurliv får stryka på foten. Att anlägga grönytor 

på tak och fasader är ett sätt att vinna tillbaka naturen 

och samtidigt få flera andra fördelar på köpet. 

Grönskan är inte bara ett gemytligt avbräck i vår 

hårda stadsmiljö, den kan också bistå i många tekniska 

sammanhang och avhjälpa problem med 

exempelvis dagvattenhantering, luftrening och bullerdämpning. 

Det går dessutom att sänka temperaturen 

i en stad med hjälp av växter och på det sättet 

råda bot på en del av klimatförändringarnas 

effekter. Gröna tak och gröna fasader är ett snabbt 

sätt att få in grönska i en stad, där markytorna oftast 

redan är upptagna. Luftfuktigheten höjs och luftkvaliteten 

förbättras genom att växterna filtrerar 

partiklar. Utöver det kan gröna tak och fasadgrönska 

ge svalare klimat både utanför och inne i själva 

byggnaden. 

Vegetationen på gröna tak består ofta av en 

standardiserad artblandning med ett fåtal ingående 

arter. Systemen fungerar bra utifrån ett tekniskt perspektiv. 

De har ingen negativ påverkan på byggnadens 

skal och de minskar det avrinnande dagvattnet. 

De gröna taken kan dock utvecklas för att få 

högre biologiska och estetiska värden och även 

integreras mer aktivt i byggnadens design. 

För att kunna kvantifiera värdet av grönskan på 

fastigheten finns en modell för grönytefaktor framtagen. 

Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten 

som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar 

vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor anges 

av delytornas olika värde som kan variera från 0 för 

ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för 

grönska på mark eller dammar. 

Avsides belägna och dåligt gestaltade miljöer 

som tycks sakna omtanke och omsorg kan vara hårt 

utsatta för skadegörelse, klotter och vandalism. 

Belysningen är en viktig parameter i dessa sammanhang 

och kan vara avgörande för om en plats 

upplevs som trygg eller otrygg. Det handlar inte 

nödvändigtvis om att öka belysningsstyrkan och 

antalet armaturer utan om att belysa rätt. Med rätt 

belysning går det att skapa miljöer som upplevs 

estetiskt tilltalande och trygga utan att energianvändningen 

ökar. Ett utökat användande på större 

del av dygnet bidrar också till en tryggare omgivning. 

Det skänker också liv till våra städer och skapar 

mötesplatser samtidigt som byggnaden kan 

utnyttjas på ett optimalt sätt.

Ishallen görs 100 % mer grönskande 

och välkomnande. 

9

10 

Utgångsläge utemiljö 

Marken kring ishallen är i stort hårdgjord med asfalterade 

och avgrusade ytor. Få ytor kan i någon högre 

grad infiltrera vatten och växtligheten är begränsad. 

Grönytefaktorn, som anger värdet på fastighetens 

grönyta, uppgår här till 0,2 och kan jämföras med ett 

börvärde på 0,4 vid jämförbar nybyggnation. 

Ishallsområdet är en hårt utsatt plats när det gäller 

skadegörelse, slitage och klotter. Lokaliseringen intill 

järnvägsspåren gör fasaderna och vissa av takytorna 

på baksidan till en publik utställningsyta för dem som 

klottrar. Det inbjuder även till oönskade aktiviteter 

såsom skadegörelse och inbrott. Belysningen kring 

byggnaden är i behov av översyn då den uppfattas 

som både otrygg och ogästvänlig för besökare och är 

dessutom energikrävande. 

Ishallens entréparti är svårdefinierat och domineras 

av en icke välkomnande inhägnad samt en nedgången 

biljettkiosk med tillhörande inträdeskarusell. 

Vidare leds besökarna in i en smal passage mot den 

undanskymda publikingången. Ett kraftigt takutsprång 

bygger över passagen och gör den mörk 

och sluten. 

Ishallen är en av fyra publika ishallar i Malmö stads 

regi. Upptagningsområdet för hallen är därmed stort. 

Det finns olika sätt att ta sig till ishallen. Från stadens 

mer centrala delar leder cykelbanor fram till ishallen. 

Området kring entrén saknar dock tydlig och anpassad 

cykelparkering. Den närmsta hållplatsen för 

stadsbuss ligger cirka 500 meter från ishallen. 

Avsaknaden av goda förvaringsmöjligheter på 

själva anläggningen gör att utövarna behöver transportera, 

inte bara sig själva, utan även stora väskor 

med utrustning. Det mest utbredda sättet att ta sig 

till ishallen idag är därför med bil. 

Ishallens kärnverksamhet är ishockeyverksamhet i 

föreningsform samt allmänhetens åkning. Alternativa 

aktiviteter utöver detta saknas.

Förslag och illustration Svenska Landskap 

Utemiljöåtgärder nutid 

FAS 

1 

UTEMILJÖ 

Grönska 

Gröna väggar – Det finns många olika 

typer av gröna väggar, allt ifrån självklättrande 

växter till gestaltade fasadkonst- 

verk med avancerade bevattningssystem. Valet har 

varit att jobba med flera olika typer dels i demonstrativt 

syfte och dels för att skapa en variation som tidigare 

saknats. Stora delar av väggarna har försetts med 

klängväxter på vajer. Detta är en förhållandevis enkel 

och ekonomiskt fördelaktig lösning som ger stor visuell 

effekt. Vildvin och pipranka har varvats för att 

uppnå spännande kontraster i färg- och randfält. 

Växterna gör väggarna oattraktiva för klottrare och 

kan även skydda mot allmänt slitage. 

Mosskassetter – Fasaden på långsidan har dessutom 

kombinerats med en pilot av mossbeväxta kassetter 

på ställning. Mossan ger en tät och kompakt kontrast 

åt de yvigare klängväxterna. Mossan odlas på olika 

fukthållande substrat, bland annat i form av torv, som 

sedan fästs i plåtkassetter på ett stolpsystem. 

Konstruktionen möjliggör att kassetterna vinklas för 

att lättare kunna samla vatten ur luften samt vid 

nederbörd. 

Pelarträd – För att ytterligare förstärka ishallens grönskande 

intryck har entréfasaden fått en tät rad av 

pelarträd. Pelarträden bildar en grön fasad där dess 

form blir som utropstecken längs entrésidan. Det 

humaniserar skalan och avgränsar åtkomst för oönskad 

påverkan på vägg utan att hindra möjligheter 

för skötsel, fasadunderhåll och dylikt. 

Levande hägn – De delar av fastigheten som gränsar 

till järnvägen har kraftig inhägnad i form av säkerhetsstaket. 

Detta staket har fått en mjukare framtoning 

med hjälp av klängande och taggiga växter, som 

exempelvis björnbärsbuskar, utan att kompromissa 

med säkerheten. Istället försvårar den täta, taggiga 

växtligheten intrång och skapar ett levande och 

grönt inslag. 

Grönskande cykelparkering – I anslutning till entrén 

har fyra planteringskärl placerats ut. Planteringarna 

består till största delen av väldoftande kryddväxter. 

Förutom kärlens dekorativa syfte fyller de även en 

funktion som cykelparkering. För att cyklar ska kunna 

11

12 

FAS 

1 

UTEMILJÖ 


Förslag och illustration Svenska Landskap

låsas fast på ett tryggt sätt har kärlen anpassats i storlek 

och utformats med en bygel som låset fästs runt. 

Trygghet 

Preventiva växter mot klotter – Kirsebergs ishall är 

högintressant för klottrare med sitt läge intill de vältrafikerade 

järnvägsspåren. Stora, vita och publika 

ytor i en miljö som saknar gestaltningsgrepp, är hårt 

ansatta. Diskussionen kan föras kring huruvida klotter 

på vissa avsatta ytor bör legaliseras och hur dialog 

kan föras för att skapa samsyn i frågan. Då området 

kring ishallen till stor del saknar grönska har istället 

möjligheten att kunna gestalta dessa ytor med växtlighet 

utnyttjats och på så sätt även öka grönytefaktorn 

samtidigt som vegetationen fungerar preventivt 

mot klotter och skadegörelse. 

Hållbar förtätning med avseende på 

människor och aktiviteter 

Ny välkomnande entré – För att tydligare bjuda in 

besökarna och sätta ishallen på kartan har entrépartiet 

fått en omgestaltning. Entrén som varit svårdefinierad 

och undanskymd har nu fått en annan tydlighet 

genom att tidigare avskärmande stängsel och biljettkiosk 

har rivits samt att det fördunklande takutsprånget 

har kapats, vilket lättar upp och understryker 

vägen in till hallen. Sommartid hjälper pelarträden 

och de slingrande gröna växterna till att förstärka det 

grönskande intrycket. Nytillkommen cykelparkering i 

nära anslutning till ingången är ytterligare ett välkomnande 

inslag för besökare samtidigt som den 

bidrar till orienterbarheten. 

Cykelställ med 60 platser – Förutom cykelparkering i 

form av planteringskärl har ytterligare cykelställ av 

mer traditionell karaktär placerats ut i nära anslutning 

till entrén. Detta är en funktion som inte tidigare funnits 

och som visar på prioritering av miljövänliga 

transportmedel. Det är viktigt att, som besökare och 

cyklist, kunna komma så nära ishallen det bara går. 

Det är också en förutsättning för att kunna möta en 

ökande aktivitetsgrad i och kring ishallen. 

Belysningsöversyn – En belysningsöversyn är gjord 

med avseende på energi, estetik och trygghet. 

Förslaget innebär framför allt förbättrade villkor för 

arbetsmiljön, ökad trygghet och trivsel för besökare 

samt att det ger byggnaden en ny karaktär. Förslaget 

innebär både nytillkomst och utbyte av flertalet 

armaturer, detta utan att energianvändningen ökar. 

13

14 

Utemiljöåtgärder närtid 

FAS 

2 

UTEMILJÖ 

Grönska 

Kraftigt levande hägn – Tanken är att 

även avgränsningen mot banvallen ska 

blir grönare. Ett tre meter djupt hägn av 

taggiga och färgsprakande växter, som eldtorn och 

nypon, anläggs längs med det industriella säkerhetsstaketet. 

Växterna avdramatiserar staketet samtidigt 

som det försvårar intrång. 

Gröna tak – Ett grönt tak skapas genom sådd eller 

plantering direkt på ett jordlager, alternativt genom 

att färdiga växtmattor läggs på taket. Tjockleken för 

gröna tak kan variera från de tunnaste moss- och 

sedumtaken på 2 -5 cm, till de intensiva gräs- och örttaken 

på upp emot 40 cm. För att utveckla tekniken 

för gröna tak och skapa ett högre värde både biologiskt 

och estetisk kommer Kirsebergs ishall fungera 

som referenstak för nya utvecklingssystem inom 

området. De tänkta systemen kan appliceras var för 

sig eller kombinerat i en anläggning. I första hand är 

det taket på den nytillkomna luftslussen på ishallens 

baksida samt taket på omklädnadsdelen i södra lågbyggnaden 

som förses med gröna tak. Systemen som 

kommer användas är ett modifierat sedum tak samt 

ett system för torrhed. 

• Modifierat sedumtak – Detta system representerar 

det konventionella sättet att etablera gröna tak. 

Dessa system är välkända och tanken är att 

undersöka om de kan ges högre värde genom 

riktad införsel av frö. Sedumtaket kommer att få ett 

tillskott av nya plantor genom sådd, plantering och 

höetablering. Systemet kommer att väga runt 4 kg/ 

kvm. 

• Torrhed – Torra ekosystem är relativt vanliga i 

urbana miljöer men det är sällan som de har en sur 

markreaktion. Syftet med systemet är att testa om 

det går att utveckla en annan typ av lätta, tunna 

gröna tak baserade på en vegetationstyp som är 

vanlig i Sverige. Vegetationssystemen kommer att 

etableras med lokalt material, framförallt sand och 

ha en tjocklek på ca 15-20 cm. 

Ökad allmän vegetation – Fastigheten får generellt 

sett mer grönska och infiltrerande inslag, framför allt 

på parkeringsytan framför entrén och kring den tilltänkta 

våtmarksliknande dammen i norr. 

Arkitekt Isabella 

Ahlgren och idé 

Lina-Maria Bergh, 

Stadsfastigheter, 

Malmö stad 

Miljöhuset Lärkan – Den befintliga avfallscontainern 

byts ut mot miljöhuset Lärkan, framtagen av Malmö 

stad. Det är ett typhus som byggs i moduler och är 

konstruerat för att motstå vandalisering, brand och 

klotter. Miljöhuset har ett grönt, växtbeklätt tak vilket 

minskar vattenavrinningen med cirka 50 procent. 

Dessutom har det solceller som ger ström till belysningen. 

Huset byggs upp av vertikala träribbor som är 

svåra att klottra på och vid vandalisering är det enkelt 

att byta ut enskilda ribbor. I miljöhuset går det att till 

exempel återvinna plastförpackningar, tidningar, pappersförpackningar, 

glasförpackningar och metallförpackningar. 

Trygghet 

Belysning – Utomhusbelysningen är viktig för området 

kring ishallen. Det handlar inte enbart om att 

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Rejlers Ingenjörer AB. 

uppnå god funktionsbelysning ur exempelvis arbetsmiljösynpunkt. 

Armaturval, färgtemperatur, energief-


15

16 

fektivitet och placering är parametrar som påverkar 

hur byggnaden uppfattas och hur man ska röra sig i 

närområdet. De fasader som är synliga från infarten 

framhävs med hjälp av inramande, kall belysning vid 

takfoten som ger ishallen ett iskubsliknande intryck. 

Den gamla belysning i passagen byts ut mot ny energieffektiv 

i varma och kalla kontraster som fångar 

uppmärksamheten och ökar läsbarheten för besökarna. 

Skyltningen förstärks genom lysande skyltar både 

på fasaden synlig mot gatan samt ovanför själva 

entrén. Befintliga armaturer byts ut till mer trivselskapande 

och vid entréområdet kompletteras de också 

med ett lövverksraster som ger intressanta skuggverkningar. 

Även om åtgärden innebär fler armaturer betyder 

det inte att området får kraftigare belysning. Det 

handlar snarare om rätt belysning på rätt plats. Det är 

också viktigt att energianvändningen inte ökar på 

grund av insatserna. 

Hållbar förtätning med avseende på människor 

och aktiviteter 

Inbjudande mötesplats i stadsdelen – Utemiljön 

intill ishallen och ytorna kring hallen ska bli en inbjudande 

mötesplats. Föräldrar och anhöriga som följer 

med utövarna ska ha möjlighet att nyttja platsen för 

att exempelvis fika, träna eller jobba. De boende i 

området som inte nödvändigtvis åker skridskor ska 

också lockas till att använda den planerade kombiplanen 

eller caféverksamheten intill ishallen. 

Kombiplan med sittgradänger – Spontanlekplatser 

eller kombiplaner har visat sig mycket populära. En 

sådan plan skulle kunna utnyttjas av hockeyklubbens 

aktiva, intilliggande skola och stadsdelens barn och 

ungdomar på olika tider på dygnet. 

Träningsredskap ute – Träning utomhus i form av ett 

utegym gynnar inte bara hockeyspelarna utan förhoppningsvis 

alla träningssugna i olika åldrar och från 

olika delar av staden. För att koppla samman utegymmet 

med en tilltänkt pedagogisk vattengestaltning 

planeras ett av träningsredskapen att fungera som en 

manuell pump där utövaren själv, genom att cykla, 

pumpar upp vatten från ett magasin till en intillig- 

gande damm. Att pumpa och ”trampa vatten”, gör 

gymmet lekfullt samtidigt som det fyller en funktion. 

Gymmet är tänkt att vara öppet för alla dygnet runt. 

Statushöjning på markbeläggning – Markbeläggningen 

framför entrén kan hjälpa till att öka orienterbarheten 

för besökarna. Den tilltänkta beläggningen 

är ett gult tegel som läggs i ett parkettmönster och 

ger ett ljust och välkomnande uttryck som för tankarna 

till den röda, eller som här gula, mattan. 

Nivåskillnader i marken tas upp med hjälp av en lägre 

trappa. Denna fungerar även som en informell sittplats 

utöver de formella i form av stolar och bänkar, 

något som tidigare saknats. Tillgängligheten till ishallen 

är tillgodosedd genom en ramp. 

Inglasning av entré – För att ytterligare kunna utnyttja 

området kring ishallsingången planeras ytan att 

glasas in. Detta gör det möjligt att vistas där under en 

längre period på året samt att caféverksamheten kan 

utnyttjas i större utsträckning. Inglasningen kommer 

vara en orangeriliknande övergång mellan ute och 

inne som även fungerar som en luftsluss mellan

publikentrén och uteluften. Delar av utrymmet skulle 

i framtiden kunna fungera som uppvärmt växthus 

som värms av överskottsvärme från kylanläggningen. 

Utökad caféverksamhet – Caféverksamhet är en viktig 

del i att få människor att vilja uppehålla sig i och 

kring ishallen. Den befintliga cafédelen öppnas upp 

och integreras med ytorna mellan klubblokalerna och 

ishallen. Det skapar en naturlig mötesplats både för 

aktiva, föräldrar och övriga besökare som annars inte 

har någon självklar plats att uppehålla sig på i dagsläget. 

Önskemålet är också att aktiviteterna kopplade 

till ishallen ska kunna sträcka sig utanför gränsen för 

ishockeyverksamhet varför en gemensam mötespunkt 

känns väsentlig och viktig. 

Utemiljöåtgärder framtid 

FAS 

3 

UTEMILJÖ 

Grönska 

Gröna tak – Då taket över själva ishallen 

inte klarar ytterligare belastning i någon 

större utsträckning är det istället resteran- 

de lågbyggnader som blir försedda med ytterligare två 

nya sorters gröna tak i form av fuktäng och torräng. 

• Fuktäng – Fuktängar och rikkärr har haft en kraftigt 

minskande utbredning under de senaste åren, på 

grund av övergödning och utdikning. Det skulle 

vara möjligt att återskapa dessa system i en 

kontrollerad takmiljö förutsatt att byggnaden klarar 

de stora vikterna. Vegetationssystemet kommer att 

etableras med basrikt jordmaterial med högt 

organiskt innehåll. Systemet kommer att vara 

konstant fuktigt och cirka 40 cm tjockt. 

• Torräng – Torra kalkrika ängar är viktiga habitat för 

hotade växter och insekter. Denna typ av system 

kan utgöra ett estetiskt såväl som ett biologiskt 

tillskott till stadsmiljön. Målet med detta system 

är att undersöka om det går att anlägga torrängar 

med höga biologiska värden och rik blomning 

på tak. Substratet kommer att baseras på relativt 

lokalt, basiskt material och ha en tjocklek på 

15-20 cm. 


Takträdgård med ekologiskt café – En grönskande 

takträdgård anläggs på lågbygganden. Det platta 

taket förvandlas till en kuperad trädgård, ett intensivt 

tak med högt estetiskt och biologiskt värde, där det 

ges möjligheter till ekologisk odling för caféet och 

rekreativa värden för besökarna. 

Hållbar förtätning med avseende 

på byggnader 

Exploatering för idrottsändamål – Byggrätter i centrala 

lägen är eftertraktade och förtätning i våra städer 

är en viktig del av hållbarhetsperspektivet. På 

Kirsebergs ishall finns idag en outnyttjad byggrätt för 

idrottsändamål, lokaliserad norr om ishallen. Denna 

skulle kunna utnyttjas till att bygga in kombiplanen 

alternativt att det undersöks vilka idrotter som är i 

behov av lokaler som lämpar sig för denna yta. 

FAS 

2 

UTEMILJÖ 

17

18 

Förtätning i form av parasiter – Det är dåligt med 

ytterligare byggbar mark runt Kirsebergs ishall. Utökade 

aktiviteter i anknytning till hallen är önskvärda men det 

ställer stora krav på byggnaden gällande omklädnadsmöjligheter, 

förvaring och kontorsutrymmen. En lösning 

kan vara att bygga på höjden. Detta skulle kunna 

låta sig göras med hjälp av parasitbyggnader – en fristående 

form av byggnad som ”kopplas på” utanpå den 

befintliga byggnaden och som, i praktiken, även kan 

”kopplas loss” och flyttas till ett annat ställe om behovet 

ändras. Parasiten kan var gjord av återvunnet material 

och är med fördel en lättkonstruktion för att förenkla 

mobiliteten. Flexibilitet är ledordet. 

Hållbar förtätning med avseende på människor 

och aktiviteter 

Klättring och bouldering – Det finns ett växande 

intresse för olika former av klättring i Malmö. Ishallens 

väggar är höga och utbredda och skulle därför lämpa 

sig väl för klättring på artificiellt uppbyggda klätterväggar. 

Området kring den våtmarkslika dammen 

skulle kunna utgöra en plats för boulderingverksamhet. 

Bouldering kommer från engelskans ”boulder” 

som betyder stenblock och innebär avancerad klättring 

på låg höjd med begränsad utrustning. 

Isdisco – Ett utökat utbud på aktiviteter kan även ske 

inne i själva ishallen. Tänkbara möjligheter skulle 

kunna vara olika temaformer av dans på is, så som 

isdisco, vinterfester eller vårbaler. Det kan vara lämpligt 

att då arenabelysningen ses över även planera för 

den här typen av alternativ verksamhet då det gäller 

upphängningsanordningar, elförsörjning och liknande 

till extra ljud- och ljusutrustning. 

Takträdgård med ekologiskt café – Den takträdgård 

som planeras i samband med påbyggnaden ovanpå 

befintlig lågbyggnad uppfyller flertalet idag saknade 

parametrar. Grönytan ökar och ger tillskott till de biologiska 

och estetiska värdena. Utöver det tillkommer 

en utökad möjlighet till alternativa aktiviteter. Här kan 

caféet driva ytterligare verksamhet och dessutom kan 

odling bedrivas i olika former. Bevattning kan med 

fördel ske genom recirkulering av smältvatten alternativt 

från omhändertaget dagvatten. 

”Vattnets väg” – Inom ramen för fastighetens framtidsvision 

finns en idé om att kunna sammanbinda intilliggande 

parkområde med ishallens och skapa en vattnets 

väg. Vattnets väg innebär en lite mer lekfull 

utformning av en del av det öppna dagvattensystem 

som leder ner vatten till våtmarken eller vattendammen. 

Där kan barn upptäcka och följa vattnets väg och 

egenskaper i olika passager och fördämningar. Denna 

kan etableras inom befintlig fastighet i en kortare 

sträckning men även med möjlighet att utöka vattnets 

väg genom att leda ner vatten från omkringliggande 

områden med ett naturligt fall ner mot vattendammen.


FAS 

3 

UTEMILJÖ 

19

20 

Energi som fokusområde 

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då 

energipriserna var låga och frågor rörande ekologi 

och hållbarhet hade annorlunda prioritering jämfört 

med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggnader 

inför ett omfattande renoveringsbehov och det 

öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande 

sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra 

ytterligare 50 år i framtiden. 

Att minska energianvändningen är en viktig del i 

ledet för att uppnå ekologisk hållbarhet. Ett minskat 

energibehov innebär också minskade kostnader 

och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka 

kommer en energisnål fastighet vara av allt större 

betydelse. För att väsentligt kunna minska energianvändningen 

krävs inte minst investeringar i tekniska 

installationer och klimatskal. Kostnaden för 

dessa är ofta högre än om befintlig utrustning 

enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang 

är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån 

ett livscykelperspektiv. 

Ishallar är unika byggnader på så sätt att de 

innehåller energikrävande teknik för att kunna 

skapa det som är ishallens mest grundläggande 

funktion; en god is för användaren. Att en god 

iskvalitet bibehålls är därför en viktig målsättning 

vid energieffektivisering. 

Flertalet ishallar från den här tiden har likartade 

problem. De är dåligt isolerade plåthallar med teknisk 

utrustning som inte följt med i utvecklingen 

och de använder därmed stora mängder energi. 

Energianvändningen uppgår på ett år till cirka 750 

MWh. Det betyder att det är meningsfullt att energieffektivisera. 

År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 procent 

försörjas av förnybar energi. För att aktivt 

kunna medverka till detta är målet att Kirsebergs 

ishalls energianvändning minskas med 50 procent 

och att ytterligare 10 procent är egenproducerad, 

förnybar energi. Det energislag som är aktuellt för 

ishallen är i första hand solenergi. 

Energi från solen kan tas tillvara genom solfångare 

och solceller. Solfångare producerar värme som 

kan användas till varmvatten och uppvärmning. 

Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i 

en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning 

bedöms efter det behov som finns. Solceller passar 

bra till många anläggningar där verksamheten har 

stort behov av el, medan solfångare passar bra då 

uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för 

utomhusbassänger. Eftersom ishallen producerar 

stora mängder överskottsvärme som gott och väl 

täcker uppvärmningsbehovet är det solceller som 

är aktuella.

Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare 

10 % är egenproducerad, förnybar energi. 

21

22 

Utgångsläge energi 

Klimatskal 

Hallbyggnaden består av en isolerad betongplatta 

med ingjutna kylrör och ett bärande stålramssystem 

med plåtklädda fasader med tunnare, 

mellanliggande mineralullsisolering. Halltaket är 

belagt med självbärande, korrugerad plåt med 

ovanliggande isolering och papptäckning som 

ytskikt. Den bärande konstruktionen har svårt att 

klara ytterligare belastning. Klubblokalen är 

byggd och ombyggd i omgångar där väggar 

och tak är en träregelkonstruktion med mellanliggande 

mineralullsisolering. Omklädnadsdelen 

är en tillbyggnad från början av 2000-talet. 

Byggnaden har en murad konstruktion av lättklinkerblock 

som vilar på en grundsula av 

betong. Ytterväggarna har generellt sett fått 

många skador som kan ge upphov till mögel 

och röta. 

På grund av flertalet otätheter i konstruktionen 

tränger fuktig utomhusluft in i byggnaden 

och ställer höga krav på avfuktningsanläggningen. 

Störst är belastningen under de varmare 

månaderna då uteluften är som fuktigast. 

Vanligtvis pågår en säsong mellan september 

och april och en förlängning av denna period 

påverkar därför energianvändningen negativt på 

flera plan. Den största orsaken till luftinträngning 

är portar vid ispistmaskin samt dörrar vid entré 

som öppnas flertalet gånger under loppet av en 

dag och därmed tillåter stora mängder uteluft 

att tränga in. 

Teknik och styrning 

Energianvändningen för ishallen uppgår på ett 

år till cirka 750 MWh. Denna siffra står sig relativt 

bra mot det nationella snittet för ishallar som ligger 

på 1100-1300 MWh per år. Den största delen 

av energianvändningen går åt för att kyla isen. 

Kylmaskinscentralen är hjärtat i anläggningen 

där kompressorerna jobbar för att kyla köldmediet 

som pumpas runt i de ingjutna rören i 

betongplattan. Kylanläggningen är original sen 

ishallen byggdes och är i stort behov av ett byte. 

Ishallen är inte inkopplad till fjärrvärmenätet 

utan värms med hjälp av överskottsvärme samt 

elradiatorer i klubblokaldelen. Elvärmen står för 

cirka en femtedel av energianvändningen för 

ishallen. 

Belysningen i hallen har två lägen; ett för service 

och ett för match. Denna möjlighet används 

dock sällan och gör att matchläget är det vanligast 

förekommande. Omklädnadsrum och 

klubblokal saknar effektiv styrning av både belysning 

och ventilation. Belysningen är manuell vilket 

innebär att den ofta står tänd i onödan och 

ventilationen är tidsstyrd oavsett vilket behov 

som finns. Även utomhusbelysningen saknar 

någon form av styrning och är vanligtvis påslagen 

även under dygnets ljusa timmar. 

I ishallar förkommer mycket utrustning som 

behöver tvättas och torkas varför det är viktigt 

att dessa maskiner är energieffektiva. Nuvarande 

tvättmaskin och torktumlare på ishallen är från 

1990-talet Elvärme och Kylmaskin är endast inkopplade Belysning på kallvatten. 

Pumpar Maskinerna Fläktar är därför i behov Avfuktare av byte. 

Fläktar 

Div fastighetsel 

Avfuktare 

Pumpar 

Div 

fastighetsel 

Belysning 

Elvärme 

Kylmaskin 

Energianvändningen 

på Kirsebergs ishall

Energiåtgärder nutid 

FAS 

1 

ENERGI 

Klimatskal 

Automatisk port vid ispistmaskin och 

dörrstängare vid spelaringång – För att 

minska inläckaget av fuktig utomhusluft 

i samband med ispistmaskinens in och utfart ur hallen 

har en automatisk port installerats. Tidigare öppnades 

denna port manuellt med följd att porten stod 

öppen en längre stund medan ispistmaskinen tippa- 

de isskrap. Nu sköts detta automatiskt och inomhusklimatet 

kan därför hållas torrt och kylan över isen 

kan bevaras. Vid passagen mellan omklädnadsrum 

och intill ishallen fanns tidigare en dörr som hade 

svårt för att sluta tätt. Därför läckte värmen från 

omklädnadsdelen in i den kalla hallen. Här har en 

dörrstängare nu installerats som ser till att kylan från 

hallen inte försvinner ut. En enkel åtgärd som hjälper 

till att hålla rätt klimat inne i hallen. 


Ny kylanläggning – På ishallen har den kylanläggning 

som varit original sedan 1970-talet bytts ut. 

Bland annat har kylkompressorerna bytts ut mot 

moderna varianter samtidigt som anläggningen i 

övrigt har energioptimerats. En ny ispist tvåskiktsbetongplatta 

har gjutits där en glykollösning pumpas 

runt som köldmedium. Även ispistmaskinen har bytts 

ut. Den nya ispistmaskinen ser med hjälp av en infraröd 

sensor inne i hallen till att isen hålls på önskad 

tjocklek. På så sätt görs en energimässig nytta i att 

aldrig kyla mer is än vad som behövs. 

Installation av en ny kylanläggning är en stor investe- 

ring, men i detta fall var det oundvikligt eftersom kylanläggningen 

var i akut behov av byte. 

Optimering av driftförhållanden – Kylanläggningen 

ställs mot olika krav under olika delar av året. Därför 

är det viktigt att det sker ett löpande arbete med att 

optimera driftförhållanden för kylning av isen. Genom 

att inte ha en alltför kall temperatur på isen går det 

att göra stora energibesparingar. Här blir det en 

balansgång mellan den kvalité utövarna kräver på 

isen. Varje grad som istemperaturen kan höjas med 

ger en cirka tre procent energibesparing på kylbehovet. 

En optimerad drift medför därför stora energimässiga 

förbättringar. Vilken istemperatur som kan 

hållas varierar från ishall till ishall beroende hur ishallen 

byggnadstekniskt ser ut. 

Utbildning av driftpersonal – Det är viktigt att driftpersonalen 

får utbildning och är införstådda med de 

förändringar som sker. Den nya tekniken kräver ofta 

att den används på rätt sätt för att åtgärderna ska få 

genomslag och därför är det viktigt att driftpersonalen 

är engagerade. Utbildningsdagar är ett bra sätt att 

öka energi- och miljömedvetenheten hos driftpersonal 

och verksamhetsansvariga. Att utbilda driftpersonal 

är en billig åtgärd, men med stor besparingspotential 

eftersom hur driftpersonalen väljer att sköta 

hallen och isen har stor påverkan på energianvändningen. 

Energieffektiv avfuktningsanläggning – Ny energieffektiv 

avfuktningsläggning har installerats vilken är 

sammankopplad med ventilationen inne i hallen. 

Under normala förhållanden i hallen recirkuleras 

inomhusluften för att slippa ta in den fuktiga utomhusluften. 

Ju mindre fukttillskottet är inne i hallen 

desto mindre behöver avfuktningsanläggningen 

jobba. Då påfrestningarna på inomhusklimatet är 

stora i samband med match eller träning, är avfuktningsläggningen 

utrustad med ett spjäll som automatiskt 

släpper in frisk utomhusluft istället för att 

recirkulera inomhusluften. Styrningen sker på halten 

koldioxid i inomhusluften. På så sätt fås en energioptimerad 

drift där avfuktningsläggningen slipper jobba 

23

24 

för fullt under vanliga förhållanden i hallen. Avfuktare 

står för cirka 10 procent av ishallens energianvändning 

och därför finns det stora besparingar att göra i 

att recirkulera inomhusluften istället för att avfukta 

utomhusluften. Belastningarna på avfuktningsläggningen 

är som störst under de varmare delarna av 

året, då det finns mycket fukt i utomhusluften. 

Recirkulering av inomhusluften är därför än viktigare 

vid en lång säsong. 

Hallen anses i dagsläget ha tillräckligt självdrag för att 

ytterligare ventilation inte ska vara nödvändig. Då 

senare åtgärder utförs, så som att täta hallen och 

installera luftslussar, bör ventilationsstyrningen ses 

över så att ett visst grundflöde i hallen erhålls. 

Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorer 

– En av de stora nyckelfrågorna vad gäller energioptimering 

av en ishall handlar om att ta tillvara den 

överskottsvärme som bildas från kylkompressorerna. 

Överskottsvärmen kan täcka hela hallens värmebehov, 

med undantaget att en elpanna fortfarande kan 

behövas för att spetsa temperaturen på varmvattnet. 

Värmeåtervinningssystemet på ishallen använder 

överskottsvärmen från kylkompressorerna till att 

värma omklädnadsrum, tappvarmvatten och till att 

hålla inomhusluften i hallen på behaglig temperatur. 

Överskottsvärmen används även till att skapa ett tjäl- 

skydd under ispisten. Systemet finns till för att marken 

inte ska förstöras av den långvariga kylan, men 

har ännu inte behövt användas. 

Totalt tas den största delen av överskottsvärme tillvara 

inom fastigheten. Resten kyls av mot utomhusluften. 

Kvar att lämna värme till är läktaren i hallen för att 

öka publikkomforten eller att bygga ut det vattenburna 

värmesystemet till att även innefatta klubblokalerna, 

som idag värms av elradiatorer. 

Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorerna 

är en relativt stor investering, men med stor 

besparingspotential och bra lönsamhet eftersom det 

finns så pass mycket värme från kylkompressorerna 

att använda sig av. 

Belysningsstyrning i biutrymmen – I ishallens biutrymmen 

så som omklädnadsrum, toaletter och korridor 

har ny belysningsstyrning installerats. Tidigare var 

dessa utrymmen försedda med manuella strömbrytare 

vilket fick till följd att belysningen ibland stod tänd 

även under tider då lokalerna inte användes. Istället 

har omklädnadsrum nu försetts med frånvarostyrd 

belysning, medan korridor och toaletter har försetts 

med närvarostyrning. Skillnaden mellan de olika sätten 

att styra belysningen är att frånvarostyrning kräver 

ett aktivt val för att tända belysningen medan 

närvarostyrning automatiskt tänder då någon vistas i 

lokalerna. Närvarostyrning lämpar sig därför bättre för 

utrymmen som saknar infallande solljus och som kräver 

att det tänds då dessa rum används. Gemensamt 

för både frånvarostyrning och närvarostyrning är att 

det automatiskt släcks då ingen längre vistas i rummet. 

Energieffektiv utomhusbelysning med skymningsrelä 

– Utomhusbelysningen på fastigheten har tidigare 

saknat effektiv styrning och stått på även under

dagtid. För energieffektivare styrning har ett skymningsrelä 

installerats som reglerar belysningen så att 

denna endast tänds vid mörker. Dessutom har de 

befintliga armaturerna bytts ut mot armaturer med 

energieffektiva ljuskällor. LED används till effekt- och 

fasadbelysning kring entrén medan starkare belysning 

lyser upp markpartierna. Ishallen får därmed en 

mjukare och mer inbjudande gestaltning som dessutom 

tydliggör entréfunktionen. Energimässigt blir 

åtgärden ett nollsummespel men med kvalitativ 

belysning istället för kvantitativ. Det vill säga fler ljuspunkter 

på rätt ställe, men med en svagare ljusstyrka 

och effektivare styrning. 

Energiåtgärder närtid 

FAS 

2 

ENERGI 

Klimatskal 

Luftslussar – För att minska onödigt 

luftläckage kommer luftslussar att byggas, 

både på baksidan av byggnaden 

där ispistmaskinen kör ut för att lämna isskrap och på 

framsidan av byggnaden där människor passerar in 

och ut ur hallen. 

Luftslussen på baksidan av byggnaden kommer att 

bestå av en tillbyggnad mellan hallen och ismaskincentralen. 

Tillbyggnaden kommer att ha en inbyggd 

smältgrop där isskrapet från ispistmaskinen smälts. 

Nyttan med den inbyggda smältgropen är att ispistmaskinen 

slipper köra ut utomhus för att tippa isskrap 

och fylla på med läggvatten. Luftläckaget i samband 

med detta upphör därmed och isskrapet smälts dessutom 

med hjälp av återvunnen värme från kylkompressorerna, 

varför en energimässig nytta görs i att 

kyla kompressorerna. 

På framsidan av byggnaden kommer en entréinbyggnad 

i glas fungera som klimatavskiljare och förhindra 

att värmen i omklädnadsdelen av byggnaden 

försvinner ut i samband med att människor passerar 

in och ut ur ishallen. Dessutom skapas plats för vistelserum 

och caféverksamhet. 

ENERGI 

Isolering av kringytor och sargisolering – Ishallar har 

oftast isytor utanför rinken som är oisolerade. Ur 

arbetsmiljö- och publikkomfortssynpunkt är det fördelaktigt 

att isolera dessa ytor. De står dessutom för 

cirka 1-2 procent av isytan, vilket innebär att kylbehovet 

minskar och därmed energianvändningen då 

dessa ytor isoleras. Förutom att isolera isytorna utanför 

sargen kommer även själva sargen att isoleras. På så 

sätt hålls kylan bättre över isen och dessutom erhålls 

det en bullerdämpande förmåga som avsevärt förbättrar 

akustiken i hallen. 

FAS 

1 

25

26 


Energieffektiv belysning över isrinken – För hallarmaturerna 

på ishallen finns det i dagsläget två belysningslägen. 

Ett läge för service och ett läge för träning 

eller match. Problemet är att systemet sällan 

nyttjas utan oftast står hallbelysningen på full effekt. 

Genom att införa ett behörighetssystem, där endast 

driftpersonal och matchansvariga har tillgång till full 

belysning, kommer belysningen kunna styras på ett 

mer energieffektivt sätt. Belysningslägena kommer 

att utökas så att det finns ett läge för service, ett läge 

för träning och ett läge för match. Det kommer även 

installeras närvarostyrning så att belysningen släcks 

ner till ett energisparläge då det inte befinner sig 

någon på isen. 

Befintlig halogenbelysning i hallen är energikrävande 

och kommer därför att ersättas med lysrörsarmaturer 

där det finns flerstegständning inom samma 

armatur. Det betyder att det beroende på hur hög 

belysningsstyrka som efterfrågas hålls olika många 

lysrör tända. Vilka lysrör som hålls tända varierar dessutom 

automatiskt så att alla lysrör slits lika mycket. På 

så sätt görs besparingar i underhållskostnader med 

att alla lysrör slits lika mycket och kan bytas samtidigt. 

Dessutom får utövarna känslan av att alltid vara i fullt 

fokus, jämfört med ifall bara varannan armatur skulle 

hållas tänd vid träning. 

Med den nya, energieffektiva hallbelysningen 

kommer hockeyförbundets krav som finns på ”belysningsstyrka 

och jämnt fördelad belysning över isen” 

att kunna uppfyllas. Den befintliga halogenbelysning- 

en har inte kunnat belysa isen jämt och därför har 

A-lagsmatcherna fått spelas på en annan ishall. 

Installationen av nya hallarmaturer är en investering i 

halvmiljonsklassen som beräknas kunna ha en bra 

besparingspotential eftersom 16 procent av ishallens 

energianvändning går till belysning. 

Minskat användande av elvärme – Klubblokalen, i 

anslutning till omklädnadsdelen, är inte ansluten till 

värmeåtervinningssystemet utan värms istället av 

elradiatorer. Detta är en mycket kostsam lösning, särskilt 

eftersom klubblokalen har dålig värmelagringsförmåga. 

För att minska mängden elvärme kommer 

därför det vattenburna uppvärmningssystemet att 

byggas ut till att även innefatta dessa utrymmen. Då 

värms utrymmena med överskottsvärme från kylkompressorerna. 

Ett annat alternativ skulle vara att 

installera pulsstyrning på de befintliga elradiatorerna. 

Det innebär att radiatorerna arbetar tillsammans och 

pulsar ut värmen exakt efter behov med hjälp av en 

rumsgivare som ser till att inställd inomhustemperatur 

erhålls. Båda åtgärderna har bra besparingspotential 

och skulle minska användandet av elvärme. 

Energieffektiva lysrör 

– De lysrör som finns i 

omklädnadsrum, korridor, 

toalett och 

klubblokal kommer 

att bytas ut mot energieffektivare 

lysrör. Detta kommer att ge en cirka 30 

procentig besparing på dessa utrymmens belysningskostnader. 

Möjlighet till ytterligare besparingar i 

framtiden finns eftersom belysningen utvecklas mot 

att bli allt mer energieffektiv. 

Vattenbehandling – Normalt används varmvatten för 

att spola isen med eftersom det varma spolvattnet 

ger en klarare is än vad kallt spolvatten gör. Med hjälp 

av ett vattenbehandlingssystem går det dock att 

avlufta och avkalka spolvattnet på ett sätt som gör att 

kallvatten kan användas och trots det få bra klarhet 

på isen. Ur energisynpunkt är det fördelaktigt att 

använda kallvatten till spolning eftersom det då går 

åt mindre varmvatten och kylanläggningen slipper

kyla bort varmt spolvatten från isen. Vattenbehandlingen 

ger också isen en bättre kvalité som gör att 

istemperaturen kan höjas utan att isens hårdhet försämras. 

På ishallen värms varmvattnet av överskottsvärme 

från kylkompressorerna, men det kan ändå 

tänkas att vattenbehandling installeras för att erhålla 

en bättre kvalité på isen och därmed kunna höja 

istemperaturen. 

FAS 

2 

ENERGI 

Energieffektiv tvättvård – Tvättmaskinen på ishallen 

är endast inkopplad till kallvatten. Det innebär att 

kallvattnet värms med hjälp av elpatroner till önskad 

temperatur. Moderna tvättmaskiner är däremot 

inkopplade till både kall- och varmvatten. Det medför 

att eluppvärmningen som tidigare krävts har kunnat 

minskas eller elimineras helt. Därför kommer nuvarande 

tvättmaskin att ersättas med en modern 

maskin som är inkopplad till både varm- och kallvatten. 

Eftersom varmvattnet på ishallen värms av överbliven 

värme från kylkompressorerna blir detta en 

både ekologiskt och ekonomiskt hållbar lösning. 

Förutom att minska ner på eluppvärmningen finns 

det en rad andra fördelar med moderna tvättmaskiner. 

Utvecklingen går mot att maskinerna kommer 

att bli allt mer interaktiva. Genom att välja grad av 

nedsmutsning – lätt, mellan eller svår – kan nya 

maskiner på marknaden själva mäta upp mängden 

tvättmedel genom ett automatiskt doseringssystem. 

Maskinen känner själv av hur mycket tvätt det finns i 

maskinen och anpassar programmet efter det. På så 

sätt undviks överdosering av tvättmedel och det går 

att spara ner på både vattenanvädningen och miljö- 

påverkan. Forskningsinnovationer pågår även för att 

det med hjälp av ett inbyggt system för återanvändning 

av sköljvatten från tidigare tvättar ska gå att 

minska på vattenförbrukningen. Sammanlagt beräknas 

det gå att spara 2/3 av energin med en modern 

tvättmaskin jämfört med befintlig på ishallen. 

Den befintliga torktumlaren på ishallen kommer 

att ersättas med en modern maskin. Idag finns det 

flera torktumlare på marknaden som använder sig av 

en värmepump för att torka tvätten. 

Värmepumpstumlaren fungerar som en kondenstumlare 

vilket betyder att den inte behöver 

anslutas till en ventilationskanal. Istället leds fukten ut 

direkt till ett avlopp. Värmen återanvänds med hjälp av 

värmepumpen två gånger vilket medför att väsentligt 

mycket mindre varm luft kommer ut i rummet. De 

moderna torktumlarna är dessutom styrda av en fuktavkänning 

som automatiskt stänger av tumlaren då vald 

torrhetsgrad har uppnåtts. På så vis sparas energi 

genom att inte torka tvätten mer än nödvändigt. 

Värmepumpstumlaren och den smarta tvättmaskinen 

innebär en försumbar merkostnad vid ett planerat 

byte av maskiner och energikostnaderna beräknas 

minska med hälften för själva tvätt- och torkprocessen. 

Förnybar energi 

Solceller – Målet för ishallen är att 10 procent av 

energianvändning ska komma från egenproducerad, 

förnybar energi. Ishallen kommer därför förses med 

en 240 kvm stor solcellsanläggning på en av takytorna. 

Takytan det rör sig om utgörs inte av själva taket 

till hallen, utan istället taket till en av biytorna på 

ishallen. Detta på grund av att hallen inte klarar ytterligare 

laster på stomsystemet. En solcellsanläggning 

av den här typen kan producera cirka 100-130 kWh/ 

kvm, vilket på ett år betyder ungefär 28 000 kWh i 

minskade energikostnader. I valet mellan solceller 

och solfångare är solceller den bäst lämpade anläggningen 

för ishallen eftersom fastigheten är i stort 

behov av el, medan värmebehovet redan är täckt av 

överskottsvärme från kylanläggningen. En ansökan 

om solcellsbidrag har lämnats in till länsstyrelsen. 

Solcellsbidraget uppgår för kommuner till 55 procent 

av kostnaderna för anläggningen medan motsvarande 

siffra för privata ägare är 60 procent. 

27

28 

Energiåtgärder framtid 

FAS 

3 

ENERGI 

Klimatskal 

Tätning av byggnadens klimatskal – 

Förutom att täta byggnaden med hjälp 

av luftslussar är byggnadens klimatskal i 

behov av tätning. Diffusionsplasten i hallens ytterväggar 

kommer att renoveras och ses över. Även de otätheter 

som finns intill fönster, dörrar och genomförningar 

kommer att renoveras för att minska värmeförlusterna 

och luftläckaget genom dessa byggnadsdelar. 

Det kan även bli aktuellt med att försöka tilläggisolera 

hallens tak och väggar för att minska värme- 

förlusterna så att isen lättare kan hållas kall. Tyvärr klarar 

inte den bärande konstruktionen några ytterligare 

laster varför åtgärden endast är möjlig om den utförs 

på ett sätt som inte belastar den befintliga konstruktionen. 

Detta är ett område för produktutveckling där 

tunn och enkelt applicerbar isolering är önskvärd. 

Redan idag finns det produkter på marknaden som 

reducerar värmestrålningen från isen med hjälp av 

värmestrålningsreducerande skärmar som fästs på 

insidan av hallens tak och hjälper till att hålla isen kall. 

I väntan på produktutveckling kommer yttersidan av 

ishallens tak att målas vitt för att på så sätt hålla taket 

och därmed hallen och isen svalare när solen står på. 

I uppvärmda delar av fastigheten så som omklädnadsrum 

och klubblokal finns problem med att värmen 

försvinner ut ur byggnaden genom otätheter 

och dåligt isolerade vägg- och takkonstruktioner. I 

samband med förtätning på fastigheten kommer 

dessa byggnader att tilläggsisoleras och förses med 

välisolerade fönster som gör att de bättre kan hålla 

kvar värmen. 


Ventilationsstyrning i biutrymmen – I omklädnadsbyggnaden 

finns det ett värmeåtervinningssystem 

som använder värmen i frånluften för att värma tilluften. 

Här kommer den nuvarande plattvärmeväxlaren 

att ersättas med en roterande värmeväxlare med 

högre värmeåtervinningsgrad. Omklädnadsrummen i 

ishallen kommer dessutom att utrustas med behovsstyrd 

ventilation. Det innebär att nyttjandegraden 

och inomhusklimatets påfrestningar kommer att 

avgöra ventilationsstyrningen. I dagsläget är ventilationen 

för dessa utrymmen tidsstyrd. Det betyder att 

ventilationen går igång klockan sju på morgonen för 

att stängas av vid midnatt när träningarna är slut. 

Eftersom alla omklädnadsrum inte används samtidigt 

och bara under vissa tider på dygnet finns det energibesparingar 

att göra i att installera behovsstyrning. 

Det finns en rad olika sorters givare att använda 

sig av för att behovsstyra ventilationen. Till exempel 

koldioxidhalt-, närvaro-, blandgas- eller temperaturgivare. 

Oftast kan olika sorters givare kombineras för en 

optimal drift. Närvarogivare kan indikera att någon 

befinner sig i rummet, varvid temperatur och koldioxidhaltsgivare 

ser till att nödvändiga krav på inomhusklimatet 

erhålls. Fuktgivare är en annan möjlighet att 

använda sig av i omklädnadsrum där det hänger 

mycket fuktig utrustning. Vid all behovsstyrd ventilation 

är det viktigt att det finns någon form av grundflöde 

även då omklädnadsrummen inte används. 

Styrningen bör inte heller bli för komplex eftersom

driftteknikerna då kan uppleva att det blir för 

avancerat att sköta. 

I klubblokalen saknas värmeåtervinning och 

ventilationen har dessutom drifttid dygnet runt. 

Därför kommer klubblokalen att utrustas med 

ett värmeåtervinningsaggregat och behovsstyrd 

ventilation. 

Energieffektiv LED-belysning – Då man tittar på 

energieffektiv belysning är det även intressant 

att diskutera LED-belysning. LED eller lysdiod 

innebär högeffektiv belysning. Tekniken bakom 

LED bygger på att största delen av energin går 

åt till att skapa ljuset och att energi därmed inte 

går förlorad som värmeenergi, vilket annars är 

det största problemet för glödlampan där uppemot 

90 procent av energin går förlorad som värmeenergi. 

Förutom minskade energikostnader 

görs även besparingar i att livslängden blir upp 

till 50 gånger längre än den för en vanlig glödlampa. 

Kritiken mot LED har varit att de ger ett allt 

för riktat ljus och att ljuset uppfattas som färgmässigt 

kallare jämfört med den vanliga glödlampan. 

I vissa hänseenden har LED-belysning 

därför en bit kvar tills de, både prismässigt och 

teknikmässigt, kan utgöra en fullgod ersättning 

till traditionell belysning. Däremot fungerar LED 

redan idag utmärkt som dekorationsbelysning 

och i miljöer där kravet på en jämn belysning 

inte är så stort. För ishallar är kravet högt på att 

belysningen måste vara jämt fördelad över isen 

och att viss ljusstyrka måste uppnås i samband 

med matcher. Därför är armaturer med LEDbelysning 

inget alternativ i skrivande stund men 

med tanke på den snabba teknikutvecklingen 

kan det i framtiden bli en högintressant möjlighet 

till energieffektiv ishallsbelysning. Redan idag 

går det att använda LED-belysning i ishallens 

biutrymmen eller som effektbelysning vid passage 

in till hallen. 

Värmeåtervinning från duschvatten – 

Avloppsvatten är idag en stor energiförlust där 

mycket outnyttjad värme går till spillo. Principen 

för värmeåtervinning från duschvattnet går ut 

på att värma inkommande duschvatten med 

utgående avloppsvatten från duscharna. Detta 

görs med hjälp av en värmeväxlare där det 

inkommande kallvattnet tar upp värmen från 

utgående duschvatten. Vattnet tappar endast 

några få grader i temperatur från det att det 

WWrunnit över kroppen ner i avloppet. Det 

betyder att det finns stora energivinster att göra 

med värmeåtervinning från duschvatten. På 

29

30 

FAS 

3 

ENERGI 

ishallen används duscharna flitigt under hela dygnet, 

varför åtgärden skulle ge bra lönsamhet. Cirka 1/3 av 

varmvattenkostnaderna i samband med duschning 

går att spara och det är därför ett område med stor 

potential. Värmeväxlaren bör placeras innanför klimatskalet 

så att värmeförlusterna från duschvattnet 

blir så små som möjligt. 

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning innebär 

att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser 

förutspå byggnadens värme- eller kylbehov några 

dagar i förväg. Systemet skulle kunna vara särskilt 

intressant för en ishall eftersom energianvändningen 

för att kyla isen till stor del varierar med utomhusklimatet. 

I dagsläget reglerar driftpersonalen istemperaturen 

manuellt beroende på hur utomhusklimatet 

varierar. Ju varmare det är utomhus desto mer energi 

åtgår till att kyla isen och ju kallare det är utomhus 

desto mindre behöver isen kylas. Det skulle därför 

vara intressant att kunna förutspå isens kylbehov 

med hjälp av väderprognosstyrning för att erhålla en 

automatisk reglering av istemperaturen och därmed 

en energioptimerad drift. 


Vindkraft – Ytterligare möjligheter för förnybar energi 

ligger i att utnyttja vindkraft och förse ishallen med 

ett småskaligt vindkraftverk. Begränsningarna för en 

sådan anläggning ligger i att det krävs höga vindhastigheter 

för att den ska vara värd att driva samt att 

vindströmningen måste vara relativt konstant och 

inte som ofta i stadsmiljö, turbulent. I fallet med ishallen 

har den geografiska platsen svårt att uppfylla kraven 

för nuvarande vindkraftverk, varför denna möjlighet 

i nuläget har uteslutits. 

Tunnfilmssolceller – För att förse ishallen med ytterligare 

egenproducerad, förnybar energi är det intressant 

att följa utvecklingen för tunnfilmssolceller för 

att se om de kan vara en relevant lösning för ishallen. 

Förhoppningen finns om att tunnfilmssolceller ska 

kunna utvecklas till solceller med hög verkningsgrad 

som går att massproducera till en låg kostnad och 

därmed kunna användas på ytor som tidigare inte 

varit lämpliga för solcellsanläggningar. Ishallstaket 

klarar inte ytterligare laster och därför är det önskvärt 

med lätta och billiga tunnfilmssolceller som kan läggas 

på taket utan att medföra några stora belastningar 

på stomsystemet. Eftersom det finns stora takytor 

tillgängliga på ishallen, dessutom i söderläge, skulle 

det vara en mycket intressant åtgärd med stor potential 

för förnybar energi.

32 

Vatten som fokusområde 

Nästan 6 000 liter vatten använder varje svensk 

dagligen om man räknar in även så kallat virtuellt 

vatten, vatten som finns dolt i det vi konsumerar 

och indirekt används då det krävs för produktion 

av till exempel varor, kläder och mat. Det virtuella 

vattnet visar att vi påverkas av vattenbrist långt 

utanför nationens gränser. I spåren av klimatförändringarna 

kommer dricksvattenfrågan högt, förutom 

uppenbara risker med torka i delar av världen 

kan även vårt dricksvatten komma att påverkas. 

Dessa risker kan exempelvis vara saltvatteninträngningar 

i grundvattnet på grund av höjd havsnivå 

och försämrad vattenkvalitet är orsakad av 

översvämningar till ytvattentäckter. Stigande vattentemperatur 

kan också innebära en förändrad 

mikrobiologisk fauna i dricksvattnet, vilket kan förändra 

kraven på rening i våra reningsverk. Att ta 

fram rent dricksvatten kräver energi, om vattnet 

dessutom är varmt går det åt ytterligare energi. Att 

spara på vatten av dricksvattenkvalitet är därmed 

intressant både i nuläget och för framtida utmaningar. 

Ser man vidare ut i Europa är vattentillgången 

långt ifrån en självklarhet. 

Fukt kan uppkomma under hela byggnadens 

livscykel, antingen är det felprojekterat, felkonstruerat, 

fel byggt eller fel på förvaltningen. Fukt på fel 

ställe i en byggnad kan innebära förändrade materialegenskaper 

och beständighet. Fukt och det 

som kommer i fuktens spår kan dessutom skapa 

problem rörande människors hälsa. Mögel, röta 

svamp, svällande eller korrigerande material, frostsprängningar, 

mikrobiell tillväxt och alger. Inget av 

detta hör hemma i ett hållbart byggande och det 

är därför viktigt att hålla fukten under kontroll. 

Genom att använda sig av det som kallas ett 

öppet dagvattensystem, där vattnet är synligt 

under avrinning, går det att utnyttja naturens egna 

sätt att rena dagvattnet. Detta skapar intressanta 

inslag i stadsbilden och innebär samtidigt ökade 

förutsättningar för den biologiska mångfalden. 

Exempel på ytor som bidrar till att minska belastningarna 

på dagvattensystemet är gröna tak, grönytor, 

våtmarker, dammar, sjöar samt vattengenomsläppliga 

beläggningar som ger ökad infiltration 

jämfört med hårdgjorda ytor. Med hjälp av dessa 

åtgärder går det att se till att den naturliga vattenbalansen 

inte påverkas negativt av stadsbyggandet 

samt att mängden föroreningar som når ut till 

recipienten minskas. Malmö stad arbetar kontinuerligt 

mot ett lokalt omhändertagande av dagvatten. 

Att bromsa upp avrinningen lokalt innebär 

att det kommunala dagvattensystemet avlastas 

samtidigt som avskiljningsprocessen av föroreningar 

i dagvattnet underlättas.

Allt smält- och dagvatten tas tillvara 

inom den egna fastigheten. 

33

34 

Utgångsläge vatten 

Verksamhetens vattenanvändning 

Vattenanvändningen för Kirsebergs ishall ligger i nivå 

med liknande ishallar och uppgår till cirka 3 200 

kubikmeter årligen. Beroende på hur lång säsongen 

är varierar vattenanvändningen från år till år. En normalsäsong 

är ungefär åtta till nio månader mellan 

september och april. Duschar och blandare vid tvättställ 

används kontinuerligt under dagen och flödena 

uppgår till cirka 10 l/min för duschar och 12-18 l/min 

för tappställen. Någon övre temperatur- eller tidsreglering 

med avseende på energianvändning finns inte. 

Fukt 

Golvet i omklädnadsrummen består av plattor av löst 

lagd matta där vatten kunnat tränga in mellan plattorna. 

Problemet uppstår i mattskarvarna längs med 

väggarna och i de förslitningar som uppstått på 

grund av att skridskoskydden inte använts. 

Betongplattan under mattan har därför blivit utsatt 

för fritt vatten i samband med städning och duschning. 

Detta har bland annat fått till följd att mattskar- 

var rest sig, synliga mikrobiella skador i golvlister samt 

kemiska skador på mattor respektive underliggande 

spackelskikt. Vid inspektion har det även upptäckts att 

konstruktionen har problem med tillskjutande markfukt 

som tränger upp i betongplattan. 

Gestaltning av dag – och smältvatten 

Markytorna kring ishallen är till stor del hårdgjorda 

och har svårt att infiltrera dag- och smältvatten som 

uppkommer. Takytorna är stora och avvattningen 

sker via hängrännor och stuprör som leder vattnet till 

det kommunala dagvattensystemet. 

Verksamheten som sådan genererar kontinuerligt 

med isskrap som får tas omhand av den asfaltsbelagda 

marken utanför. Mängder på 8 -10 kubikmeter på 

en dag är inte ovanligt. Marken har som följd av detta 

blivit vattensjuk. 

Under kalla och snörika perioder är det svårt att 

inrymma snöhögarna lokalt på fastigheten. Snön forslas 

då bort med lastbil till lämpligare lagringsplatser.

Vattenåtgärder nutid 

FAS 

1 

Vatten 

Verksamhetens vatten- 

användning 

Snålspolande munstycken – På ishallen 

har samtliga duschar och blandare i 

omklädnadsrummen försetts med snålspolande 

munstycken. Totalt sett handlar det om nio stycken 

duschar samt 13 stycken blandare. Flödet i duscharna 

har minskat från cirka 10 l/min till 6 l/min och i blandarna 

på toaletterna har flödet minskat från mellan 

12-18 l/min till endast 2,5 l/min. Duscharna har även 

utrustats med så kallade prestoventiler, vilket innebär 

att de stängs av efter 30 sekunder. På så sätt regleras 

duschtiden. Även reglering av maximal vattentemperatur 

ut i blandare och duschar har gjorts. Besparing 

görs i både vattenresursanvändning och varmvattenkostnader 

även om varmvattnets värms med överskottsvärme. 

Åtgärden är förhållandevis billig att utföra 

och beräknas kunna halvera vattenanvändningen 

sett över året. 

Fukt 

Översyn av städrutiner – Det finns olika rutiner för 

hur städning av idrottslokaler ska utföras. I vissa fall 

innebär det att fritt vatten slås ut på golv i omklädnadsrum 

för att sedan få bli stående i syfte att luckra 

upp smuts och orenheter. I det fall att ytskikten, som 

exempelvis golvbeläggning, är skadade innebär detta 

en skadlig fuktinträngning. Det kan ur fuktsäkerhetssynpunkt 

vara relevant att se över vilka städrutiner 

som används för att säkerställa att inget kvarstående 

vatten förekommer på utsatta tät- eller ytskikt. 

Minskat vattenflöde innebär minskad fuktbelastning 

– I och med det minskade vattenflödet i 

duscharna på ishallen har också belastningen på 

utsatta tätskikt minskat. 

Gestaltning av dag- och smältvatten 

Ökad grönytefaktor – Den ökade grönytefaktorn 

innebär att fastigheten till viss del tar upp dag- och 

issmältvatten bättre än tidigare. 

Vattenrecirkulering för växtbevattning – En viss 

recirkulering av vatten görs då dag- och issmältvattnet 

kan användas för bevattning av de 32 mosskassetter 

som placerats på ishallens norrvägg. En pilot av 

bevattningssystemet har tagits fram och doserar vatten 

droppande. 

35

36 

Vattenåtgärder närtid 

FAS 

2 

Vatten 

Fukt 

Golvbeläggning – För att komma till 

rätta med problemen bör nuvarande 

golvmatta i omklädnadsrummen avlägs- 

nas. Därefter tillåts betongen torka ut, vartefter ny 

golvbeläggning kan appliceras. Den nya golvbeläggningen 

bör antingen vara utformad med ett fungerande 

tätskikt eller som ett ventilerat golv där fukten 

kan ventileras bort. Här finns behov av vidare produktutveckling 

inom golvmaterial. 

Ytterligare en aspekt för produktutveckling berör problematiken 

som uppstår när utövarna inte använder 

sina skridskoskydd och därmed skadar golvbeläggningen. 

I väntan på framtidens skridskotåliga golv är 

ett alternativ att avlägsna golvbeläggningen på 

sträckan mellan isbanan och på väg in till omklädnadsrummen. 

På så sätt uppmanas åkarna att använda 

sina skridskoskydd då de går av isen för att inte 

förstöra skenorna mot det hårda betonggolvet. 


Ökade infiltrationsytor vid parkering – 

Parkeringsytan framför ishallen är stor och hårdgjord. 

För att kunna infiltrera dagvatten ersätts asfalten på 

parkeringsplatserna med armeras grus och växtligheten 

ökar väsentligt. 

Lokaltomhändertagande av dagvatten, LOD – För 

att få ett lokalt omhändertagande av dag- och smältvatten 

kommer avrinning från tak, grusbelagda ytor 

och parkering ledas ner i ett öppet dagvattensystem. 

Vattenavrinning från tak leds via stuprör till markrännor 

som leder bort vattnet en bit från fasaden. 

Separationen från fasaden görs för att växtbädden till 

de gröna väggarna ska kunna utföras. Ur bevattningssyfte 

finns det sedan möjlighet att leda tillbaka dagvattnet 

från rännorna som löper en bit från fasaden. 

Möjligheten finns även att leda ner vatten direkt från 

takrännorna för att erbjuda bevattning av till exempel 

mosskassetter. 

Öppet dagvattensystem – Det öppna dagvattensystemet 

kommer till stor del bestå av så kallade lökrännor. 

Namnet på rännorna kommer från de lökliknande 

cementblocken på botten av rännorna. Här för- 

dröjs vattnet samtidigt som det skapas ett flöde som 

efterliknar naturens egna med avseende på självrening 

och syresättning av vattnet. Det öppna dagvattensystemet 

inbjuder även till lek och nyfikenhet hos 

såväl barn som vuxna. 

Våtmark/Damm – Som ett första steg planeras dagvattnet 

ledas vidare till en anläggning av våtmarksliknande 

damm på fastigheten. Dammen vattenfylls vid 

kraftiga eller långvariga regn för att sedan dunsta och 

torrläggas under perioder.


Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB. 

Vattenmagasin – Som nästa steg planeras dagvattnet istället 

ledas först till ett vattenmagasin som grävs ner på norrsidan 

av fastigheten intill våtmarken. Tanken med vattenmagasinet 

är att det ska fungera som en fördröjande buffert 

och lagring då dagvattenavrinningen är stor. Bufferten 

kan sedan användas till att förse våtmarken med dagvatten 

under perioder då avrinningen är mindre. Det finns även 

möjlighet att i framtiden använda det lagrade vattnet efter 

viss rening som spolvatten till isanläggningen. 

Från våtmarken eller vattendammen kommer det sedan 

37

38 

att finnas ett breddavlopp mot det kommunala dagvattensystemet. 

Pedagogisk vattenpump – Som en del i anläggandet 

av Vattnets väg kan delar av det planerade utomhusgymmet 

integreras och skapa ett pedagogiskt mervärde. 

Denna integration kan till exempel utgöras av 

en manuellt driven pump, där de som tränar pumpar 

upp och trampar vatten till en sorts reservoar i början 

av den korta sträckningen av Vattnets väg som ligger 

inom fastighetens område. 

FAS 

3 

FAS 

2 

Vatten 

Vattenåtgärder framtid 

Vatten 

Gestaltning av dag- och 

smältvatten 

Recirkulering av smältvatten – Isskrapet 

uppgår till cirka tio kubikmeter om dagen 

och det är därför av intresse att titta på om smältvattnet 

från isskrapet går att återanvända för att spola isen 

med på nytt. Processen kräver att smältvattnet går att 

rena från kalkrester, smuts och bakterier på ett effektivt 

sätt. En faktor som det måste tas hänsyn till när 

det gäller återvinning av vattnet är utövarna. De känner 

av väldigt små variationer i isens kvalitet. Området 

för återanvändning av smältvatten är i dagsläget fortfarande 

obruten mark och kräver vidare produktutveckling. 

”Vattnets väg” – En vanlig anledning till att införa 

öppna dagvattensystem är på grund av att det befint- 

Smältgrop – En stor del av vattenanvändningen på 

ishallen går åt till att lägga och spola isen och det blir 

stora mängder isskrap över när isen hyvlas. Isskrapet 

läggs på hög framför allt på den grusbelagd yta på 

baksidan av byggnaden. Efter tiotals år av tippande 

har området blivit vattensjukt vilket på sikt kan skapa 

problem för byggnaden samt järnvägsspåren som har 

sin dragning nära fastighetsgränsen. Som åtgärd på 

detta problem planeras en maskinhall med smältgrop 

att byggas vägg i vägg med gaveln på hallen och kylmaskinrummet. 

Isskrapet smälts med hjälp av överskottsvärme 

från kompressorerna och på så sätt görs 

även en god energimässig nytta i att kyla kompressorerna. 

Det avkylda vattnet leds tillbaka till kompressorerna 

som kylvatten vilket ökar effektiviteten i kompressorerna. 

Kravet på takhöjd i maskinhallen är minst 

fyra meter för att ismaskinen skall kunna tippa av snöskrapet. 

Det skall även finnas bra avspolningsmöjligheter 

med golvbrunn i utrymmet. Samtidigt bör också 

möjligheten att skapa en vattenavrinning från ispisten 

ses över. Avrinningen används när isen tas bort i slutet 

av säsongen och leds ner i smältgropen eller direkt till 

vattenmagasinet. 

liga VA- systemet med tiden har blivit överbelastat. 

Detta bland annat på grund av de ständigt ökande 

hårgjorda ytorna i staden, ett problem som kan resultera 

i källaröversvämningar vid kraftigt regn. På ishal-

len finns dessutom ett extra tillskott av vatten i form 

av isskrap. Vattnets väg är ett sätt att se vatten som 

resurs och inte som ett problem. Öppen dagvattenhantering 

är också ett sätt för staden att möta ökad 

nederbörd och värmeböljor när klimatet förändras. 

Den öppna dagvattenhanteringen blir dessutom ett 

gestaltningsgrepp i hela kvarteret. De slingrande lökrännorna 

grenar ut sig ända fram till stadsdelskontoret 

och bjuder in besökarna redan vid Södra 

Bulltoftavägen. Det finns plats för vattenkonst på 

Vattnets väg tillbaka till ishallen. Regnvattnet leds via 

mindre kanaler så kallande lökrännor igenom området, 

ishallens takvatten leds via stuprör ner till lökrännor 

som går längs med byggnaden och leder vattnet 

vidare till en våtmarksliknande damm. Det mesta 

nederbördsvattnet blir därför kvar inom området. 

Sett över året kan det öppna dagvattensystemet på 

området ta hand om cirka 70 procent av regnvattnet. 

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB. 

39

40 

En miljöpedagogisk skola i Nydala 

Tre områden har fått stort fokus i arbetet med ekologisk omställning 

och följande övergripande mål har satts upp: 

Utemiljö – Skolan görs 100 % mer grönskande, pedagogisk 

och trygg. 

Energi – Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är 

egenproducerad, förnybar energi. 

Miljöpedagogik – Den fysiska platsen, inne såväl som ute, 

uppmuntrar till förståelse och lärande kring hållbar utveckling.

Objektsbeskrivning 

Området – Fosie, där Nydalaskolan är belägen, är en blandad 

stadsdel. Här bor människor från flera olika länder och 

kulturer och med varierande sociala och materiella förutsättningar. 

Det samma gäller bebyggelsen. Villakvarter från 

tidigt 1900-tal varvas med efterkrigstidens storskaliga 

bebyggelsestruktur och Fosie industriby, med 10 000 

arbetsplatser, kontrasteras med Ekostaden Augustenborg. 

Fosie har cirka 40 000 invånare och är därmed den tredje 

mest boendetäta stadsdelen i Malmö. Flertalet stora trafikleder 

korsar området så som yttre och inre ringvägen, 

Trelleborgsvägen samt kontinentalbanan, men plats ges 

även för gång- och cykelbanor. I området finns flertalet 

grönstråk, bland annat Nydalaparken och 

Hermodsdalsparken som ansluter till skolan i norr och i 

söder. 

Verksamheten – På skolan finns, förutom grundskola, särskilda 

undervisningsgrupper, förberedelseklass, grundsärskola, 

träningsskola samt integrerad skolbarnsomsorg. Då 

skolan har ett stort antal elever med utomnordisk bakgrund, 

läggs stor tonvikt på att arbeta med språkutveckling 

och språkval erbjuds redan i årskurs sex. Skolan har 

valt att organisera eleverna i mindre klasser för att kunna 

skapa en god studiero. Varje klass består därför endast av 

13-18 elever. 

Nydalaskolan Yta Ägare/Förvaltare 

Fastighetstomt (varav 20 000 m 

byggnadsarea) 

2 

(6 000 m2) Malmö stad, Stadsfastigheter 

Byggnad Funktion 

A Huvudbyggnad, expedition, 

personal, skolsköterska, åk 4-6 

B Matsal, idrott, musik, förskola 

C, D, E Åk 1-2, slöjd och bild 

F Särskola 

G Åk 3 

H Garage 

41

42 

Utemiljö som fokusområde 

Skolgården är en betydelsefull del av barn och 

ungdomars vardag och en viktig parameter i 

deras lärande och utveckling. Den är också en 

del av staden och en mötesplats för människor 

även efter skoltid. En välgestaltad skolgård kan 

därför innebära positiva effekter på flera olika 

plan. 

I många fall är utemiljön på skolor från efterkrigsåren 

storskaliga och till stor del hårdgjorda. 

Gröna ytor är därför eftertraktade och gör stor 

skillnad i våra allt mer tätt växande städer. 

Förutom ökad trivsel har de gröna ytorna betydelse 

för exempelvis dagvattenhantering, luftrening 

och kan bidra till att sänka temperaturen. 

Grönskan ska även ses som ett pedagogiskt 

verktyg på skolgården. 

För att kunna kvantifiera värdet av grönskan 

finns en modell för grönytefaktor framtagen. 

Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten 

som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar 

vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor 

anges av delytornas olika värde som kan variera 

från 0 för ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis 

asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar. 

En skolgård som saknar mänsklig skala och 

rumslighet med stora hårda ytor kan lätt uppfattas 

som en otrygg plats, inte minst för de elever 

som vistas där dagligen. Att jobba med grönska, 

belysning och trygga rum eller zoner kan göra 

stora skillnader i att skapa en trivsam och hållbar 

utemiljö kring skolan. 

Skolan har också stor potential för alternativ 

verksamhet efter skoltid. Utrymmen för skolkök, 

idrott, musik, sy- och träslöjd öppnar för en rad 

möjligheter att få skolan att bli en social mötesplats 

på en större del av dygnet. Aktivitet och 

rörelse kvällstid kan även verka preventivt mot 

skadegörelse, inbrott och liknande som på 

många skolor är ett växande problem.

Skolan görs 100 % mer grönskande, 

pedagogiskt och trygg. 

43

44 

Utgångsläge utemiljö 

Grönska och biologisk mångfald 

Gårdsmiljön på skolan är till stor del hårdgjord med 

asfalt, markplattor och grus som dominerande markbeläggning. 

De gröna inslagen återfinns framför allt i 

utkanterna av skolgården och består bland annat en 

kilformad gräsbeklädd yta med avgränsande häck 

bakom matsalen, ett snårigt buskage för kurragömmalekar 

med höga träd i bakkant och en inhägnad 

grön oas med sittbänkar för lugnare och mer avskärmad 

lek i väster. Enskilda stamträd av varierande kvalitet 

finns också utspridda över skolgården. 

Grönytefaktorn uppnår ett värde på 0,3 och skulle, 

med tanke på den väl tilltagna tomtytan, kunna ökas 

väsentligt utan att nödvändigtvis kompromissa med 

ett behov av hårda bollplaner och andra aktivitetsytor. 

Vatten och infiltration 

De hårdgjorda ytorna är omfattande och har svårt att 

infiltrera dagvatten. Förutom naturliga vattenpölar 

saknar skolan vatten som gestaltningsgrepp i någon 

form. 

Trygghet 

De hårda, plana ytorna skapar en känsla av storskalighet 

och en svårighet i att veta var man ska uppehålla 

sig. Gården saknar därmed den rumslighet och intimitet 

som är önskvärd för att ge barn en utvecklande 

och trygg utemiljö. Otryggheten byggs på av de gatt 

som bildas mellan husen i C-D-E byggnaderna. 

Belysningen bidrar inte heller till trygghets- och trivselaspekten. 

Skolan har, som många andra skolor, 

vissa problem med skadegörelse. En kraftig belysningsmast 

är placerad centralt på skolgården för att 

täcka in ett stort, övergripande område. Effekten blir 

industriell och bländande. 

Trots stora trafikleder i stadsdelen möjliggörs kommunikation, 

till och från skolan, på cykel eller till fots 

av avskilda gång- och cykelbanor. Otryggheten ökas 

därför inte bara av biltrafiken i närområdet utan lika 

ofta av oaktsamma mopedister. Detta skapar även 

problem inne på skolgårdsområdet. Det är vanligt att 

skolbarnen blir hämtade och lämnade med bil, avsaknaden 

av bra och anpassad cykelparkering på skolan 

uppmuntrar inte direkt till att i första hand välja att 

cykla till skolan. Det är däremot gott om bilparkeringar 

i området. 

Aktivitet och hälsa 

Skolgården har vissa inslag som bjuder in till varierad 

och utvecklande lek. Bland annat finns stockar för 

balansövningar och en grön oas där barnen kan dra 

sig undan stoj och stim. Ett buskage mot västra ytterområdet 

inbjuder till gömställen och upptäcktslek. I 

övrigt är gårdsmiljön öppen och oskyddad mot väder 

och vind och saknar lekmöjligheter i skugga framförallt 

för de yngre och särskolebarnen. 

Förtätning 

Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/ 

Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. Ett 

exploateringstal på 1,0 betyder att det finns lika 

mycket byggd yta som mark i området. För att få 

högre värden än 1,0 krävs alltså förhållandevis tät 

bebyggelse och byggnader med mer än en våning. 

Ett normalt exploateringsvärde för en stad ligger mellan 

0,05 upp till 3. För att området skall räknas som 

högexploaterat krävs värden på mer än 0,9. Graden av 

markutnyttjande räknas ut genom att ta bebyggd 

markarea dividerat med total markarea. 

Nydalaskolans grad av markutnyttjande är 30 procent. 

Alternativa aktiviteter på annan tid än skoltid förkommer 

inte i större utsträckning. Tidigare förkom föreningsverksamhet 

i en av paviljongerna vilket upplevdes 

som positivt då skolgården blev en mer levande 

och tryggare plats på en större del av dygnet.

Utemiljöåtgärder nutid 

FAS 

1 

UTEMILJÖ 


Trädplantering vid paviljonger – Två 

trädrader med svenska trädarter har 

planterats längs paviljongerna där det 

förekommer problem med övertemperaturer under 

varma soliga dagar. Träden kommer att fungera som 

solskydd, samtidigt som de ger en ökad grönytefaktor, 

mer variation på skolgården och är ett bidrag till 

den biologiska mångfalden. De 17 träden är av olika 

svenska arter som al, björk, bok, lönn och ek. Mellan 

träden har buskar planterats, framförallt för att skapa 

en växtmiljö som liknar naturen, men också för att 

skydda träden mot yttre påverkan och ge dem bättre 

förutsättningar till etablering. 

Gröna väggar – Vildvin och pipranka har planterats 

på en norr- och en söderfasad på en av de centrala 

lågbyggnaderna. Den återkommande gula tegelfasaden 

bryts på så sätt av i färg och form samt får ett 

mer levande uttryck samtidigt som variationen minskar 

den stora skalan något. 

Levande hägn – Tillsammans med eleverna har det 

planterats ett levande hägn längs det höga flätverksstängslet 

vid tomtgränsen i norr. Det levande hägnet 

består av olika klättrande växter samt ett antal solrosor 

och fungerar som en avskärmning mot parkytorna 

och cykelbanan utanför. Dessutom avdramatiseras 

inhägnaden på ett positivt sätt. 

Kulle med bambulabyrint – Framför den stora 

huvudbyggnaden har asfalt brutits upp och ersatts 

av en kulle med en bambuspiral och en lind på toppen. 

Kullen ger möjlighet till olika sorters lek och är 

ofta ett populärt inslag på skolgårdar. 

Ängsmark – Intill kullen har ett parti inhämtad ängsmark 

placerats. En ängsmark består främst av gräs 

och örter, och kräver lite underhåll i förhållande till en 

vanlig gräsmatta samtidigt som den ger ett annat 

uttryck. Ängsmarken bidrar till en ökad biologisk 

mångfald både med sin förmåga att dra till sig smådjur 

och med sin rika variation på växter. 

45

46 

FAS 

1 

UTEMILJÖ 

Förslag och illustration Svenska Landskap

Markplattor ersatta med grönska – Det stora plattlagda 

stråket som går genom skolgården har luckrats 

upp genom att några markplattor har bytts ut mot 

växtlighet. Detta ökar grönytefaktorn, minskar hårdheten 

på skolgården samtidigt som det skapar en variation. 

Skogsträdgård – En avgrusad yta tillsammans med 

intilliggande buskage har omvandlats till en över 400 

kvm stor grön dunge med nyttoväxter i form av bärbuskar 

och fruktträd. Dungen är ett startskott till en 

skogsträdgård. En skogsträdgård är en lund av nyttoväxter 

som strävar efter att efterlikna den naturliga 

skogsträdgården eller skogsbrynet. Placeringen av 

växterna är sådan att maximalt solljus fångas upp och 

dungen lockar till sig ett rikt insekts- och fågelliv som 

håller skadedjur borta. Växterna är perenna, det vill 

säga de är fleråriga och kräver ingen eller mycket lite 

skötsel. Grundtanken med en skogsträdgård är just att 

minimera skötseln genom att låta växter samverka, 

och att samtidigt kunna utnyttja de ätbara frukter som 

skogsträdgården bjuder på. Exempel på nyttoväxter i 

en skogsträdgård kan vara olika sorters nöt- och bärbuskar, 

fruktträd, kryddväxter och perenna grönsaker. 

En skogsträdgård är en slitstark miljö, när den väl har 

etablerat sig och är inbjudande till lek och passar därför 

utmärkt på en skolgård. Den har dessutom ett tydligt 

pedagogiskt användningsområde och passar därför 

lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. 

Planteringen av vilda bärbuskar tillsammans med holkar 

och bon ger barnen spännande möjligheter till 

nya upptäckter. Genom planteringarna går en snirklande 

stig och en befintlig lyktstolpe har integrerats. 

Små mötesplatser är skapade inom trädgården som 

ger lugn och avskildhet från resten av skolgården. 

Dungen är anpassad för att även kunna användas vid 

träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i byggnaden 

intill. 

Holkar och bon – I den påbörjade skogsträdgården 

har även mer direkta insatser gjorts för att öka den 

biologiska mångfalden genom att placera ut holkar 

och djurbon av olika slag. Förutom olika fågelholkar 

återfinns här också igelkottsbon och fladdermusholkar. 

Odling 

Elevernas odling – Eleverna har fått hjälpa till att odla 

nytt i de befintliga odlingskärl som finns på skolgården 

som pallkragar, cementrör och fasta upphöjda 

odlingsbäddar. Det har odlats en hel del örter och 

kryddor och vackra blomster. 


Markplattor ersatta med vattenblänk – För att luckra 

upp och skapa mer variation har några markplattor 

bytts ut mot plattor med en grund fördjupning. 

Fördjupningen gör att det vid regn samlas vatten och 

därmed att uttrycket blir föränderligt och att det finns 

mer att upptäcka och lära sig av. 

Grönytefaktor – Med en högre grönytefaktor ökar 

automatiskt infiltrationsytorna på skolgården. 

Grönytefaktorn uppnår, efter ovanstående åtgärder, 

ett värde på 0,34. På grund av skolgårdens utbredda 

plattlagda ytor och stora takytor krävs ett fortsatt 

intensivt arbete med de gröna och blå åtgärderna för 

att väsentligt kunna höja faktorn. 

Trygghet 

Human skala – Den storskaliga skolgården saknade 

tidigare rumslighet och orienterbarhet som är en 

betydelsefull faktor för att göra skolgården mer stimulerande, 

lekfull och mänsklig. Genom att möblera 

skolgården med olika gröna åtgärder som skapar variation 

med höjdskillnader, 

vertikal 

grönska i form av 

gröna väggar, 

träd för skuggverkan 

och andra 

odlingar som bryter 

och humaniserar 

skalan blir 

skolgården en 

tryggare plats. 

47

48 

Utemiljöåtgärder närtid 

FAS 

2 

UTEMILJÖ 


Gröna tak – Gröna tak har många fördelar. 

Förutom ett bidrag till den biologiska 

mångfalden tar det hand om dagvatten, 

renar luften, dämpar buller och minskar överhettningen 

av städer. Gröna tak kommer att placeras på den 

låga centrala byggnaden. Byggnaden har ett stort, 

flackt tak och är synligt från kringliggande högre 

byggnader. Det gröna taket bidar därmed till utsikten. 

Sammanhängande grönstråk – Den påbörjade 

skogsträdgården binds samman med befintlig grönska 

till ett större grönstråk. Asfaltparti bryts upp och 

det kommer att planteras buskar så att en cykelslinga 

och en sittplats i en glänta ryms i buskaget. 

Odling 

Kompost – En kompost på skolan blir en naturlig del i 

samband med odlingsinslagen och förstärker lärandet 

om naturens kretslopp. 

Kryddträdgård – I anslutning till demoklassrummet 

placeras odlingar inspirerade av medeltida klosterträdgårdar. 

Odlingarna innehåller örter och kryddor av 

olika slag. Platsen är i närheten av matsalen och det 

fungerar därför utmärkt att plocka örter att lägga på 

maten eller använda i matlagningen. Till skillnad från 

andra naturlika gröna åtgärder som ängsmark och 

skogsträdgård, är tanken bakom denna odling att den 

även ska utgöra ett estetiskt inslag som formas och 

kontrolleras av människorna själva. Odlingarna kan 

bytas ut efter årstid och önskemål från verksamheten. 


Vattengestaltning – Från huvudbyggnaden till samlingsplatsen 

anläggs två ränndalar som tydliggör dagvattenavrinningen. 

Ränndalarna tydliggörs framförallt 

med sitt ytskikt av blå mosaik. Vattnet samlas sedan i 

en grund vattenspegel som sedan snabbt infiltreras 

och avdunstar. 

Trygghet 

Planering av utebelysning – Armaturerna ses över på 

skolgården, placering och styrka justeras. All belysning 

får skymningsrelä och LED-belysning används 

där så är möjligt. 

Trygghetszoner – Tanken med trygghetszonerna är 

att området med direkt närhet till hemklassrummen, 

för de yngre klasserna, ska upplevas som en bekväm 

och säker plats där klassen får känna tillhörighet och 

själva råda över hur den ska användas. Inom denna 

trygghetszon placeras cykelställ och ett klassträd 

planteras. Det ska kännas tryggt att ha sin cykel parkerad 

på skolan. Här öppnas det även upp för utomhuslektioner 

genom uteklassrum i direkt anslutning till 

det traditionella. Med ett lågt staket som också fungerar 

som informell sittplats blir det tydligt till vilket 

klassrum uteplatsen tillhör. Uteklassrummet bidrar 

även till att skapa en trygghetszon för eleverna vid 

utomhusvistelse utanför lektionstid.


49

50 

FAS 

2 

UTEMILJÖ


51

52 

Informella sittplatser – Förutom låga staket satsas 

det på andra typer av informella sittplatser och 

mötesplatser på skolgården. Informella sittplatser kan 

vara murar, hockeysarg eller kant kring planteringar. 

Stor samlingsplats – Det skapas en naturlig mötes- 

och samlingsplats framför huvudbyggnaden med 

utrymme för hela skolans barn. Samlingsplatsen går 

ihop med den befintliga bambukullen och ängsmarken, 

och har en mur i en s-liknande, ringlande form. 

Här går det att samla hela skolans elever vid skolavslutningar 

samtidigt som skalan gör att det lämpar 

sig att även sitta och prata på tu man hand. 

Paraplyer – På olika platser på skolgården kommer 

det att placeras fasta regnskydd i form av paraplyer i 

olika storlekar. Förutom ett utmärkt skydd vid regn är 

paraplyerna också en mysig mötesplats med det förhöjda 

bordet som lämpar sig för gemytliga samtal. 

Paraplyerna skapas i olika storlekar och höjder anpassade 

efter olika gamla elever. 

På- och avtagbara segeldukar för skydd mot solen 

kan användas över sandlådorna. Segeldukarna skyddar 

barnen mot skadlig UV-strålning och fungerar 

även som ett utmärkt skydd mot regn. 

Ökat antal cykelparkeringar – Förutom cykelparkeringarna 

i anslutning till trygghetszonerna kommer 

cykelplatser placeras ut på några andra lämpliga ställen 

på skolgården. Totalt sett kommer antalet cykelplatser 

mer än dubbleras och uppgå till cirka 150 

platser. De flesta cykelställ placeras i närheten av elevernas 

hemklassrum, inom trygghetszonerna. Några 

placeras på andra ställen, och förses då med gröna 

tak och belysning. 


Utökade aktivitetsredskap – Utökade aktivitetsredskap 

på skolgården som gungor, nya sandlådor med 

segelduk och pingisbord ger fler möjligheter för eleverna 

att vara aktiva på rasterna. Med ett större antal 

redskap ges mer variation för eleverna, samtidigt som 

de inte behöver vänta på att till exempel lekställningen 

ska bli ledig. Olika typer av lek stimulerar olika sinnen. 

Gungor exempelvis stimulerar det kinestetiska 

sinnet, uppfattningen av den egna kroppen i rummet, 

där upplevelsen och förtjusningen med höjdskillnader 

och ”tyngdlöshet” fascinerar. 

Trampstenar – Oregelbundet utlagda trampstenar 

tvingar ner blicken och stimulerar balanssinnet och 

koordinationsförmågan. Det är ett spännande, vackert 

och lekfullt skolgårdselement men också ett 

utmärkt sätt att skydda gräset från slitage. För att 

underlätta grönyteskötseln kan de grävas ner i nivå 

med markytan. Trampstenar har historiskt använts för 

att ta sig fram över ytor som lätt blev leriga vid regn 

eller som i Pompeji som nyttjade dessa tidiga upphöjda 

övergångsställen för att ta sig över den smutsiga 

gatan, en slags gatubro. 

Naturgym – För att uppmuntra till fysisk aktivitet på 

skolgården kommer ett lekfullt naturgym att byggas i 

närheten av idrottshallen. Utegymmet utformas som 

en fantasifull hinderbana och kan användas av eleverna 

både under lärarledd tid och för fri lek under rasterna. 

Uteservering – Den gröna kilen bakom matsalen 

kommer att delas upp i fyra delar genom att sätta 

häck som avskiljare med passage längst in. Närmst 

matsalen ordnas en uteservering för lunch utomhus. 

Uteserveringen kommer att vara tillgänglig med en 

dörr direkt från matsalen som gör det enkelt att gå ut 

med brickan och sätta sig. Uteserveringen ligger precis 

intill odlingarna med örter och kryddor, och tillåter 

eleverna att experimentera med egenodlade smaker 

till maten.

54 

Utemiljöåtgärder framtid 

FAS 

3 

UTEMILJÖ 


Fullt anlagd skogsträdgård – Den gröna 

dungen med nyttoväxter i form av bärbuskar 

och fruktträd har nu, efter att ha brett 

ut sig något mer ytmässigt, växt färdigt. Här finns nu 

gott om hallon, krusbär och äpplen. Dessutom har 

ytterligare tre cashewnöt-formade lundar växt upp, 

örtlunden, myntalunden och grönsakslunden, alla med 

skogsträdgården på Holma i Höör som förebild. 

Lundarna är ca 200 kvm stora, lätt upphöjda och har 

genom formen maximerat solinstrålningen likt ett 

skogsbryn. Örtlunden har glesare träd och buskskikt än 

de andra lundarna eftersom örterna på marken behöver 

mycket ljus. Intill örtlunden finns en liten damm 

med ätliga vatten- och våtmarksväxter. Vattenblänket 

gör att örtlunden får extra mycket solljus. När barnen 

rusar genom myntalunden doftar det ljuvligt, här återfinns 

förutom mynta, spansk körvel och citronmeliss. 

Precis som örtlunden har grönsakslunden lite glesare 

träd och buskskikt, på marken under återfinns olika 

perenna grönsaker. Här finns skogslök, ramslök, strandkål 

och pimpinell. Skolan kan stolt visa upp egenodlad 

frukt, bär, örter, nötter och grönsaker, alla är exempel 

på skogsträdgårdarnas ogräsfria och givmilda gåva. 

Det finns ytterligare en cashewnöts-formation, här 

odlas leken maximalt, särskilt vintertid när gräskullen 

förvandlas till en pulkabacke. 

Kaninhotell och hönsgård – Djurhållning kan bidra till 

att odla människors bästa kvaliteter; att lära sig och få 

ta ansvar, sköta och pyssla om och att villkorslöst få 

tycka om och känna värme. 

Odling 

Växthus – Ett litet växthus vid en söderfasad tillkommer. 

Här odlas nyttigheter både för elever och för kaniner; 

sallat, spenat, broccoli och morötter. Odling i kallväxthus 

gör att det går att börja odla lite tidigare än på 

friland, här förkultiveras bland annat kryddväxter för att 

senare planteras ut i kryddträdgården. 


Vatten i tre former – På skolgården får eleverna möjlighet 

att upptäcka tre olika former av vatten. 

• Mätbart – det pedagogiska vattnet i form av 

regnmätare kan praktiskt och konkret användas i 

undervisningen 

• Lekfullt – vattenlek, de skålformade 

vattenblänksplattorna glittrar, människans lust till 

vatten stimuleras, de skapar reflexer, motljus och 

stänk. 

• Naturlikt – små naturlika rännilar meandrar över 

skolgården, likt en liten skogsbäck flyter de fram, här 

finns möjligheten att höra ljudet av rinnande vatten 

i de ränndalar av blåmosaik som från stuprören 

leder fram till dammen vid örtlunden, vattnet 

infiltreras i dammen, vårt och naturens behov av 

vatten synliggörs. 

Trygghet 

Cykelstråk med närvarostyrd belysning – Cykelstråk 

med närvarostyrd belysning i närområdet sparar energi 

samtidigt som det förenklar för cyklisterna när mörkret 

faller och det ökar tryggheten eftersom det tydliggör 

mänsklig närvaro. 

Förtätning 

Hållbar förtätning av paviljongbyggnader – 

Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/ 

Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. 

Genom att den västra paviljongen försvinner och den 

östra byggs på med 1-2 vån, alternativt en ny byggnad 

av passivhusstandard i 2-3 våningsplan totalt, ökar 

exploateringen samtidigt som graden av markutnyttjande 

sjunker från 30 procent till 27 procent. Det blir 

plats för fler elever, fler klassrum och dessutom mer 

skolgård. 

Hållbar förtätning med avseende på människor och 

aktiviteter – Skolgården som mötesplats och målpunkt 

berikar stadsdelen när den kan nyttjas jämnare 

över dygnet och året. Att få till aktiviteter på kvällar och 

helger samt under lov gör området attraktivare och livfullare 

och fastigheten bättre nyttjad, förtätad. 

Aktiviteterna kan förekomma inne i själva skollokalerna 

men även utomhus på skolgården eller i intilliggande 

parkområden.


55

56 

Energi som fokusområde 

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då 

energipriserna var låga och frågor rörande ekologi 

och hållbarhet hade annorlunda prioritering 

jämfört med idag. Nu, 50 år senare, står 

dessa byggnader inför ett omfattande renoveringsbehov 

och öppnar för nya möjligheter att 

på ett allomfattande sätt ställa om dessa till 

byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i 

framtiden. 

Att minska energianvändningen är en viktig 

del i ledet för att uppnå ekologiskt hållbarhet. 

Ett minskat energibehov innebär också minskade 

kostnader och allt eftersom energipriserna 

fortsätter att öka kommer en energisnål fastighet 

vara av allt större betydelse. För att väsentligt 

kunna minska energianvändningen krävs 

inte minst investeringar i tekniska installationer 

och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta 

högre än om befintlig utrustning enbart ersatts 

med likvärdig. I detta sammanhang är det därför 

viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscykelperspektiv. 

Behovsstyrning är också en parameter som 

kan göra stor skillnad i hur energin utnyttjas. På 

en skola har olika lokaler olika behov med en 

utnyttjandegrad som varierar över dygnet. Detta 

berör framför allt ventilation och belysning. 

Under lektionstid är det full aktivitet inne i klassrummen 

medan raster och kvällstid innebär 

tomma lokaler. Systemen behöver därför ta hänsyn 

till de behov som finns och anpassas för att 

undvika exempelvis överflödig ventilering. 

År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 

procent försörjas av förnybar energi. För att 

aktivt kunna medverka till detta är målet att 

Nydalaskolans energianvändning minskas med 

35 procent och att 20 procent är egenproduce- 

rad, förnybar energi. Det energislag som är aktuellt 

för skolan är solenergi. 

Energi från solen kan nyttjas på en rad olika 

sätt där de två mest beprövade sätten är solfångare 

och solceller. Solfångare producerar 

värme som kan användas till varmvatten och 

uppvärmning. Solceller producerar el som kan 

ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten 

för vardera anläggning bedöms efter det behov 

som finns. Solceller passar bra till många anläggningar 

där verksamheten har stort behov av el, 

som exempelvis skolan, medan solfångare passar 

bra då uppvärmningsbehovet är stort som 

till exempel för utomhusbassänger.

Energianvändningen minskas med 35 % och 

20 % är egenproducerad förnybar energi. 

57

58 

Utgångsläge energi 

Klimatskal 

Skolan består av sju byggnader, A-G, där byggnad C, 

D och E är sammankopplade och byggnad F och G är 

träpaviljonger. Den totala byggnadsarean uppgår till 6 

000 kvm. Bortsett från de två paviljongerna är skolan 

till det yttre en tegelbyggnad. A-byggnaden vilar på 

betongplintar med bärande betongstomme. Ovanför 

källarplanet är tegelinnerväggar den bärande konstruktionen. 

Ytterväggarna består av träregelverk med 

mellanliggande isolering på en tjocklek av sammanlagt 

290 mm. Takbeklädnad är av koppar. Vid en 

omfattande fasadrenovering har alla byggnader utom 

paviljongerna utrustats med isolerglas. 

Byggnad B är uppbyggd på en krypgrund av så 

kallade ERGE-balkar och plintar av betong. 

Innerväggarna består av bärande LECA-block och 

ytterväggarna har en träregelskonstruktion med tegel 

som fasadmaterial. Takbeklädnad är papp ovanpå 

spontad panel. Byggnad C, D och E har en uppbyggnad 

likt B-byggnaden med skillnaden att mineralullstjockleken 

är 190 mm i byggnad C, D och E medan 

endast 70 mm i byggnad B. 

Paviljongbyggnaderna F och G är även de uppbyggda 

på en betongkrypgrund, men skiljer sig på så 

sätt att ytter- och innerväggarna består av bärande 

träkonstruktioner. Paviljongerna har en sämre värmelagringsförmåga 

än övriga byggnader på grund av de 

lättare byggnadsmaterialen och att isoleringstjockleken 

tunnare än önskvärt. De får därför ett stort uppvärmningsbehov 

under vinterhalvåret och även övertemperaturer 

på sommaren. 


Skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet och har en 

årlig energianvändning på cirka 725 MWh värme och 

310 MWh el. Fjärrvärmen används till byggnadernas 

uppvärmning och varmvatten medan elen används 

till belysning, ventilation, datorer, tvätt- och torkmaskiner 

samt övrig teknisk utrustning. 

Ett av de stora energiproblemen för skolan är de 

”tillfälliga” paviljonger som byggdes ungefär samtidigt 

som huvudbyggnaden. Paviljongerna är lätta träkonstruktioner 

vilket får till följd att det under de kalla 

delarna av året går åt mycket energi till uppvärmning. 

Situationen är den samma för många andra skolor 

med tillhörande paviljonger där det är svårt att åtgärda 

energiförlusterna, samtidigt som det finns ett 

behov av att paviljongerna ska stå kvar. 

Belysningen saknar effektiv styrning och tänds 

med manuell strömbrytare i varje rum. Det betyder 

att belysningen ibland står på även då lokalerna inte 

används. Ventilationen på skolan är tidsstyrd och inte 

efter behov. Skolan är utrustad med ett värmeåtervinningssystem 

som använder värmen i frånluften för att 

värma tilluften. 

Vattenanvändningen på skolan är hög i jämförelse 

med andra skolor och uppgår på ett år till cirka 4 400 

kubikmeter. 

Skolan har ett mottagningskök där mat tas om 

hand från närliggande tillagningsskolkök, varför 

endast värmehållning av maten är nödvändig samt 

viss enklare tillagning. Vitvarorna i skolans mottagningskök 

håller god energiklass. Kyl och frys är nyligen 

bytta och är av bästa energiklass med propan som 

drivmedel. Diskmaskinen är inkopplad till både varm- 

och kallvatten, där spolvattnet återvinns två gånger 

och där det även finns ett värmeåtervinningssystem i 

två steg som utnyttjar värmen i det använda spolvattnet. 

Däremot i skolans övriga byggnader finns en del 

pentryn med äldre vitvaror i form av kyl, frys och diskmaskin. 

I förskola och fritidsbyggnader finns tvätt- och 

torkutrustning som används flitigt. Skolan har datorer 

och tv-apparater i många av klassrummen och även 

en gemensam datorsal.

Energiåtgärder nutid 

FAS 

1 

ENERGI 

Klimatskal 

Trädplanteringar som skydd mot solinstrålning 

– För att undvika övertemperaturer 

i paviljongerna under sommarhalv- 

året har trädrader planterats en bit från fasaderna för 

att hindra solinstrålningen. På så sätt ökas grönytefaktorn 

på skolgården samtidigt som trädraden hjälper 

till att ge eleverna en bättre arbetsmiljö inne i klassrummen. 

Skolan är inte försedd med komfortkyla varför 

planteringen inte kan ses som en energibesparande 

åtgärd, men däremot som en billigare och icke 

energikrävande åtgärd jämfört med att installera 

komfortkyla. Under vinterhalvåret har trädens löv fallit 

ner och hindrar då inte solen från att ge värme och 

dagsljusinstrålning till paviljongerna. 


Demoklassrum – Det klassrum på skolan som tar ett 

samlat grepp kring energianvändningen. Här har 

åtgärder utförts som i ett senare skede ska komma 

att implementeras på hela skolan. Demoklassrummet 

har utrustats med behovsstyrd ventilation, frånvarostyrd 

belysning, vattenbesparande utrustning samt 

en rad miljöpedagogiska inslag. Förhoppningen med 

demoklassrummet är att det ska väcka engagemang 

och insikt hos elever och lärare med avseende på de 

energibesparande åtgärder som utförs på skolan. 

Belysningsstyrning i demoklassrum – Skolan har i 

dagsläget manuell belysning. Det innebär att belysningen 

ibland står på även under långa tider då lokalerna 

inte används. Därför har energibesparande frånvarostyrning 

installerats i demoklassrummet. Det 

innebär ett aktivt val för att tända belysningen, vartefter 

det automatiskt släcks då ingen längre använder 

rummet. Toalettgruppen i anslutning till demoklassrummet 

har utrustats med närvarostyrning som innebär 

att det automatiskt tänds då någon använder sig 

59

60 

av dessa utrymmen. Valet mellan närvaro- och frånvarostyrning 

görs beroende på ifall det finns gott om 

infallande solljus eller inte. I utrymmen som saknar 

infallande solljus är närvarostyrning bäst lämpad, 

medan frånvarostyrning fungerar bra i utrymmen 

som kan bevistas utan behovet att tända. 

Behovsstyrd ventilation i demoklassrum – 

Demoklassrummet har utrustats med behovsstyrd 

ventilation. Det innebär att en rörelsesensor registrerar 

om det är någon närvarande i rummet och därefter 

styr luftflödet i rummet genom öppning eller 

stängning av olika motordrivna spjäll. Då erhålls 

antingen minimiflöde vid frånvaro eller närvaroflöde 

då rummet används. Då närvaro upptäckts ser en 

temperaturgivare till att rätt temperatur erhålls i klassrummet 

genom att reglera luftflödet mellan närvaroflöde 

och maxflöde. Systemet kan även sammankopplas 

med värmeregleringen av rummets radiatorer 

för att på så sätt få en energieffektiv drift där ventilation 

och värme sker exakt efter behov. Utöver närvarogivare 

och temperaturgivare installeras även luftkvalitetsgivare 

som ökar luftflödet om inställt börvärde 

överskrids. Systemet möjliggör även att det kopplas 

samman med från- eller närvarostyrning för belysning. 

FAS 

1 

ENERGI 

Snålspolande munstycken – På skolan har vattenbesparande 

åtgärder utförts. Gymnastikduscharna har 

utrustats med tidsbegränsande prestoventiler och 

snålspolande munstycken som minskar flödet från 9 

l/min till 6 l/min. Prestoventilerna har en spoltid på 

cirka 30 sekunder. Blandare vid tvättställ har utrustats 

med snålspolande munstycken som minskar flödet 

från 15 l/min till 2,5 l/min. Flödet i kranar och duschar 

är fortfarande tillräckligt för att effektivt skölja bort 

tvål och lödder från händerna och kroppen. Blandare 

vid diskbänk, som kräver ett något högre flöde för att 

effektivt kunna tappa upp vatten, har sänkts från ett 

flöde på 9 l/min till 6 l/min. 

På skolan har sammanlagt sex duschar och 120 

tappställen vattenbesparats. Genom att minska flödet 

görs besparingar på både vattenresurser samt energikostnader 

för varmvattnet. Denna åtgärd har därför 

stor besparingspotential, särskilt i länder där vattenresurserna 

är begränsade. Åtgärden ger bra lönsamhet 

och är förhållandevis enkel att utföra. 

Effektivisering av värme- och ventilationssystem – 

Skolan är sedan tidigare försedd med ett värmeåtervinningssystem 

som återanvänder värmen ur frånluften 

för att värma tilluften. Ytterligare energibesparingar 

har gjorts genom att byta till energieffektiva 

pumpar i värmecentraler. Eftersom luftflödet på skolan 

tidigare varit för högt har detta reglerats ned och 

energibesparingar har gjorts även där. 

Injustering av rumsstyrning – Nästa steg i energieffektiviseringen 

har varit att injustera rumsstyrning av 

radiatorer till lämplig maxtemperatur. Genom att 

göra detta undviks att mer energi än nödvändigt 

används på grund av hög rumstemperatur. För varje 

grad som inomhustemperaturen kan sänkas med går 

det att göra fem procents energibesparing på uppvärmningsbehovet.

Energiåtgärder närtid 

FAS 

2 

ENERGI 

Klimatskal 

Tätning av paviljonger – Skolans paviljonger 

är lätta träkonstruktioner som har 

svårt att hålla kvar värmen under de kalla 

delarna av året. Om byggnader av den här typen planeras 

att stå kvar under en längre tid bör byggnadens 

värmeförluster ses över. Tätningslister i fönster och 

dörrar mellan karm och båge kan installeras för att 

minska onödigt luftläckage. Tvåglasfönster kan kompletteras 

med en extra isolerruta som ser till att värmeförlusterna 

över fönstren minskar. Det är även möjligt 

att tilläggsisolera ytterväggar eller tak för att få 

bättre värmelagringsförmåga och minska köldbryggorna 

i anslutningar mellan olika byggnadsdelar. 

Då paviljongerna från början är planerade som en 

tillfällig lösning kan det finnas en vinst i att, i samband 

med att verksamhetens utrymmesbehov utvärderas, 

planera för förtätning. Detta kan exempelvis göras 

genom att bevara befintlig stomme och skapa en ny 

påbyggnad eller genom att bygga en ny energieffektiv 

byggnad med ett hållbarhetsperspektiv som kan 

tillgodose behoven under lång tid framöver. Läs mer 

om detta under kapitlet Utemiljö. 

Termografering av skolans 

paviljonger. Den 

blåa färgen indikerar en 

kallare temperatur över 

fönster (till höger i bilden), 

men även köldbrygga 

i anslutning 

mellan vägg- och takkonstruktion. 

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning innebär 

att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser förutse 

värme- eller kylbehovet för en byggnad nästkommande 

dag eller upp till fem dagar framåt. På så 

vis kan ventilation, värme och kyla regleras i förväg så 

att byggnaden är väl förberedd och inte lagrar mer 

värme än vad som behövs, respektive kyler mer än 

vad som krävs om komfortkyla finns installerad. 

Väderprognosstyrning är en energibesparandeåtgärd 

som även höjer komforten för brukaren eller hyres- 

gästen eftersom ett jämnare inomhusklimat erhålls. 

Väderprognosstyrningen samordnas med byggnadens 

ordinarie reglersystem eftersom värme- och 

ventilationsbehovet inte endast beror på utomhusklimatet 

utan även på byggnadens värmelagringsförmåga 

och på vilken typ av verksamhet som bedrivs. 

Systemet är bäst lämpat för byggnader med relativt 

tung byggnadsstomme och med vattenburna radiatorer, 

där uppvärmning utgör en stor del av energianvändningen. 

Skolan ses därför som ett intressant 

objekt för väderprognosstyrning, dock med reservation 

eftersom byggnaderna på skolan skiljer sig från 

varandra beroende på byggnadstyp och väderstreck. 

Det kan därför behövas en specifik prognos för varje 

byggnad och därav ökade prenumerationskostnader. 

Väderprognosstyrning kan innebära relativt stora 

energibesparingar för en byggnad. Det är dock inte 

säkert att det görs en ekonomisk vinst i att installera 

väderprognosstyrning eftersom prenumerationskostnaderna 

ibland äter upp energibesparingen. Det går 

därför istället att se den ekologiska nyttan i att använda 

mindre energi och att byggnadens komfort höjs. 


Vattenresursbesparande prestoventiler – Blandare 

på tvättställ kommer att förses med prestoventiler. 

Det innebär en knapptryckning för att starta vattenflödet 

vartefter det automatiskt stängs efter cirka tio 

sekunder. Presto installeras för att hindra att skolans 

blandare står på i onödan och beräknas sänka varmvattenanvändningen 

med 50 procent. Det är även 

möjligt att utrusta blandarna med en rörelsesensor 

som har samma funktion som prestoventilen. 

Utomhusbelysning – I dagsläget tänds utomhusbelysningen 

på skolgården ett visst klockslag och står på 

fram till midnatt. För att utomhusbelysningen inte ska 

vara påslagen när det är ljust ute kommer ett energibesparande 

skymningsrelä installeras. Skymningsreläet 

ser till att belysningen endast tänds vid mörker 

och att den sedan släcks ett visst klockslag. 

Skolgården har i dagsläget en hög strålkastarmast 

med sex stycken strålkastare. Masten kommer att 

ersättas med stolpbelysning eller energibesparande 

61

62 

LED-strålkastare. Nuvarande fasadbelysning kommer 

att ses över för att kunna bytas till mer energieffektiva 

ljuskällor. 

Fortsättning på belysnings- och ventilationsåtgärder 

från demoklassrum – I ett demoklassrum på skolan 

har behovsstyrd ventilation och frånvarostyrd 

belysning installerats. Efter utvärdering kommer detta 

att utökas till att innefatta alla skolans utrymmen och 

därmed kommer stora energibesparingar att kunna 

göras. Den behovsstyrda ventilationen ser till att ett 

grundflöde erhålls då ingen vistas i lokalerna, för att 

sedan öka ventilationen när någon är närvarande. 

Frånvarostyrd belysning innebär ett aktivt val för att 

tända belysningen, vartefter det automatiskt släcks 

då ingen längre vistas i rummet. Toalettgrupper och 

liknande utrymmen utan infallande solljus utrustas 

med närvarostyrning eftersom behovet av att tända 

alltid finns då dessa utrymmen används. Belysning 

utgör en stor del av skolans elanvändning, varför 

åtgärden kommer ge en bra besparing. 

Energieffektiva storkök och pentry – I de byggnader 

där det finns pentry med kyl, frys och diskmaskin 

kommer de gamla maskinerna att bytas ut mot nya 

energisnåla maskiner. Dessutom kan fristående kyl 

och frys ersättas med ett kombinerat skåp eftersom 

de i dagsläget inte används i någon större omfattning. 

Mottagningskökets utrustning håller god energiklass, 

däremot kan det finnas vissa vattenresursbesparingar 

att göra vid installation av ny diskmaskin 

eftersom moderna diskmaskiner bland annat har ett 

nytt system för korgmatning som minskar vattenanvädningen. 

Energieffektiv tvättvård – Skolan har en del tvättmaskiner 

och torkskåp. Tvättmaskinerna har god energiklass, 

medan det finns energibesparingar att göra för 

torkskåpen. Torkskåpen på skolan är frånluftstorkskåp 

av enklare modell med manuell inställning av tid och 

temperatur. Dessa kommer att ersättas med avfuktartorkskåp 

som avfuktar kläderna istället för att värma 

bort fukten. Avfuktningstorkskåpet stängs av då kläderna 

har nått önskad torrhet och energianvändningen 

kan i vissa fall halveras med hjälp av ett avfuktnings- 

torkskåp istället för ett traditionellt frånluftstorkskåp. 

En annan möjlighet är att förse de nuvarande torkskåpen 

med en liten modul som kopplas mellan torkskåpet 

och eluttaget. Modulen stänger av torkskåpets 

värmeelement när kläderna är tillräckligt torra. I annat 

fall hade värmeelementet varit igång tills tidsvredet 

gått tiden ut. Eftersom kläderna oftast är torra innan 

dess så går det att göra energibesparingar även på 

så vis. 

Angående energieffektiva tvättmaskiner och torktumlare 

se avsnitt energieffektiva vitvaror för Kirsebergs 

ishall. 

Utbildning av driftpersonal – För att en byggnad ska 

vara så energieffektiv som möjligt är det viktigt att de 

som sköter den, det vill säga driftpersonal, får så bra 

utbildning som möjligt. Annars är det lätt hänt att de 

injusteringar som görs av någon, motverkas av en 

annan. Driftpersonalen behöver vara införstådd med 

hur de styrparametrar som regleras påverkar byggnaden 

och byggnadens energianvändning. Då fastigheten 

styrs på ett energioptimalt sätt finns det stora 

besparingar att göra. Styrinstruktioner bör finnas på 

plats för att ge driftpersonalen rätt förutsättningar. 

Grenuttag och timer på datorer och skrivare – 

Datorer, tv-apparater och skrivare är exempel på 

utrustning som drar verksamhetsel. Genom att installera 

grenuttag med strömbrytare där dessa apparater 

finns kommer det vara lättare för verksamheten att 

stänga av apparaterna. På så sätt blir det lättare att se 

till att apparaterna inte står på i stand-by läge och 

drar energi. En möjlighet är också att installera någon 

form av timerstyrning i datorsalen som ser till att alla 

apparaterna stängs efter ett visst klockslag. 

Energieffektiva lysrör – Genom att se över skolans 

belysning och efterhand ersätta de lysrör som finns 

med energisnålare lysrör kommer det gå att göra en 

cirka 30 procentig energibesparing för dessa armaturer. 

Ersätt onödig varmvattencirkulering med varmvattenberedare 

– Skolan består av en rad byggnader 

som är utspridda från varandra. Det betyder att varmvattnet 

måste cirkuleras långa sträckor för att nå fram

till alla tappställen. Därmed görs värmeförluster på 

vägen från varmvattenberedare till tappställe. För att 

minska på dessa värmeförluster kommer de tappställen 

som befinner sig långt ifrån den centrala varmvattenberedaren 

att förses med egna, mindre varmvattenberedare. 

Det kan även finnas tappställen på sko- 

Energiåtgärder framtid 

FAS 

3 

ENERGI 


Värmeåtervinning från duschvatten – I 

dagsläget används gymnastikduscharna 

på skolan endast dagtid men i framtiden 

finns förhoppningen om att skolans gymnastiksal 

skulle kunna vara värd för aktiviteter även kvällstid. 

Därför är värmeåtervinning från duschvatten en 

mycket intressant åtgärd där cirka 1/3 av energianvändningen 

i samband med duschning går att spara. 

Systemet bygger på att det utgående duschvattnet, 

vilket endast tappat några få grader i temperatur, värmer 

inkommande kallvatten med hjälp av en värmeväxlare. 

Värmeväxlaren bör placeras innanför klimatskalet 

för att minska värmeförlusterna. Området 

för värmeåtervinning från duschvatten är fortfarande 

under utveckling och förhoppningen är att det kan 

bli standard. 

Belysningsöversyn – LED-belysning kommer att 

utvecklas över de närmsta åren och på sikt ersätta 

den belysning som finns idag. Det är därför intressant 

att i framtidsvisionen ha med en översyn av skolans 

belysning för att se ifall LED-tekniken kan utgöra ett 

energieffektivt alternativ. Det är även intressant att 

titta på ljusarmaturer med dagsljusreglering som 

anpassar belysningsnivån efter hur dagsljusinsläppet 

varierar under dagen. På så sätt sparas energi samtidigt 

som en god synkomfort uppnås. Eftersom stor del av 

skolans elanvändning går åt till belysning finns det stor 

besparingspotential i energieffektiv belysning. 


Solceller – Målet för skolan är att 20 procent av energianvändningen 

ska täckas av egenproducerad, för- 

lan som inte är i behov av varmvatten året runt varför 

varmvattencirkuleringen till dessa tappställen kommer 

stängas av under vissa delar av året. Det kan 

även bli aktuellt att försöka sänka varmvattencirkuleringstemperaturen 

och på så sätt spara energi, men 

då bör legionellarisken först utredas. 

nybar energi. Därför kommer en cirka 500 kvm solcellsanläggning 

att placeras på skolans plana takytor. 

Eftersom skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet finns 

det störst behov av elektricitet och därmed solceller. 

En sådan anläggning kan producera ca 60 000 kWh 

per år och på så sätt förse skolan med 20 procent förnybar 

energi. Solcellerna kommer att placeras horisontellt 

vilket innebär låg installationskostnad och 

minskad risk för vandalisering. 

63

64 

Miljöpedagogik som fokusområde 

FN har deklarerat att under åren 2005-2014 skall 

”utbildning för hållbar utveckling ges högsta prioritet 

inom all utbildning”. Detta understryker vikten 

av att eleverna ges utbildning i dessa frågor i unga 

år eftersom det är då som grundläggande beteenden 

och uppfattningar skapas vilka senare i livet 

kan vara svåra att ändra på. Det är betydelsefullt att 

alla känner delaktighet i frågorna, därför bör det 

tas fram en miljöpedagogik som alla kan vara med 

och påverka. 

De miljöpedagogiska spridningseffekterna ska 

inte heller förringas, barn har en utmärkt förmåga 

att sprida kunskap vidare. Förutom elevernas kunskapsutveckling 

är det väsentligt att även verksamhetspersonal 

får utbildning. Istället för att utgå från 

förbud och uppmaningar ska varje person kunna se 

hur han eller hon kan bidra i det stora sammanhanget. 

Att alla jobbar åt samma håll och ser nyttan i det 

som görs, både vad gäller ökad ekologisk hållbarhet 

och sparade energikostnader, är betydelsefullt. 

I undervisningen om hållbarhet bör möjligheter 

ges för självreflektion kring ämnet, både för elever 

och för lärare. Målet är nått först när elever och 

lärare själv kommer med nya idéer och tankar om 

hur skolan kan utvecklas till en mer ekologiskt hållbar 

plats. 

Det är förhållandevis enkelt att minska energianvändningen 

med hjälp av tekniska lösningar och 

moderna installationer, men för att verkligen göra 

skillnad måste en beteendeförändring ske. Vägen 

dit är kunskap och insikt om sitt beteende och sin 

klimatpåverkan. 

En miljöpedagogisk utemiljö har för avsikt att 

väcka tankar och engagemang kring miljöfrågor. 

Den ska skapa förståelse och empati för vår natur 

och dess element och ge de som uppehåller sig 

där en möjlighet att vara delaktiga och påverka sin 

egen hållbara närmiljö. Efterkrigstidens skolgårdar 

är ofta rymliga men kala, och möjligheten att 

anpassa dessa till modern utomhuspedagogik är 

därför stor. 

Att pedagogerna har en positiv inställning till 

miljöfrågor och ett engagemang är viktigt, men 

det behövs även bra verktyg för att kunna arbeta 

med hållbarhet i den dagliga verksamheten. 

Gröna, välgestaltade skolgårdar, välanpassad 

källsortering och energimässigt hållbara verksamhetslokaler 

ger godare förutsättningar för att arbeta 

med miljöfrågor. 

Det är också viktigt att visa eleverna både den 

”lilla” påverkan som de gör själva genom att 

sopsortera och att släcka lampor, samt den”stora”, 

som att vara en del av Malmös miljömål till 2030, 

när hela Malmö ska försörjas med förnybar energi.

Den fysiska platsen, inne 

såväl som ute, uppmuntrar 

till förståelse och lärande 

kring hållbar utveckling. 

65

66 

Utgångsläge miljöpedagogik 

Inomhusmiljö för hållbar utveckling 

Möbleringen på skolan kan med avseende på energi- 

och inomhusmiljö göras bättre. Det är inte ovanligt 

att möbler och blommor är placerade framför ventilationsdon 

för att minska känslan av drag och ibland 

används ytan framför donen som tillfällig avlastningsplats 

för väskor och liknande. Detta gör att ventilationen 

får en sämre effektivitet, och för att få in frisk luft i 

klassrummen vädras det istället med hjälp av öppna 

fönster, vilket orsakar stora värmeförluster. Inte heller 

är det ovanligt att stora massiva möbler är placerade 

under fönster och därmed täcker radiatorerna. 

Värmen får då inte den spridning i rummen som är 

önskvärd, och detta ses som en bidragande faktor till 

varför temperaturen på skolan är lägre än förväntad 

under vinterhalvåret. 

Bristfällig möblering, avsaknad av ordentliga förvaringsutrymmen 

och mycket lösa saker som böcker, 

egentillverkade lerfigurer och färgpennor i klassrummen 

gör det svårt att städa ordentligt. Detta leder till 

ett dåligt inomhusklimat. Det saknas tomma ytor i 

inomhusmiljön som därför känns plottrig och inte alltid 

fördelaktig som undervisningsmiljö. 

De två paviljongerna är inte optimala ur energisynpunkt. 

Under vintern upplevs de som alldeles för 

kalla, och under de varma delarna av året skapas istället 

problem med övertemperaturer. I ett försök att 

lösa problemen på vintern har verksamheten på sko- 

lan satt upp tillfälliga värmefläktar som kopplas direkt 

till elnätet och slukar energi. 

För att avskärma mot störande sol är persienner 

ofta neddragna i klassrummen. För att få det ljus som 

behövs för att se tavlan eller texten i boken tänds det 

istället i taket. Belysningen styrs manuellt, vilket leder 

till att lamporna ofta är tillslagna även då eleverna 

inte befinner sig i rummet. Onödig energi nyttjas 

även då datorer står på och skärmarna är påslagna 

även då de inte används. 

Blandarna på skolans tvättställ är utrustade med 

munstycken som har ett kraftigt vattenflöde. 

Blandarna har manuell på- och avstängning och 

på grund av det höga flödet används ofta mer vatten 

än vad som är nödvändigt, vilket också har en negativ 

påverkan på energianvändningen. 

Viss källsortering sker, som en del i den pedagogiska 

verksamheten och skolrestaurangerna har ett 

eget källsorteringsrum. Däremot finns inget miljöhus 

på skolan, utan alla sopor slängs i en och samma container 

på skolgården. Det finns önskemål från pedagogerna 

att kunna lära ut källsortering på ett riktigt 

sätt genom att införa fullvärdig källsortering i både 

klassrum och på gården. 

Att lära miljö på skolgården 

Skolgården saknar tydliga miljöpedagogiska redskap. 

Utomhusmiljön är till största delen hårdgjord och har 

mycket få naturliga inslag. Hårdgjorda ytor är bra för 

en del aktiviteter och inte minst för tillgängligheten, 

men det är också viktigt med stimulerande inslag 

som rumslighet och föränderliga växter. Därför saknas 

en uppmuntrande miljö för hållbarhetsfrågor. 

Generellt sett finns lite grönska på skolan, både inne 

och ute.

Miljöpedagogiska åtgärder nutid 

FAS 

1 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

Inomhusmiljö för hållbar 

utveckling 

Behovsstyrd ventilation – Införandet av 

behovsstyrd ventilation i demoklassrummet 

på Nydalaskolan förbättrar inom- 

husklimatet och minskar behovet av långvarig vädring 

som kan orsaka energiförluster. 

Möblering – Ytterligare en åtgärd för att skapa ett 

bättre inomhusklimat har varit att bidra med en lösning 

för möbleringen. Det förekommer vissa brister i 

hur klassrummen har möblerats. I ett försök att göra 

den pedagogiska miljön mer optimal i svårmöblerade 

rum har ofta stora möbler placerats framför radiatorerna 

och fläktdon vilket fått till följd att värmen 

och luften inte fördelar sig i rummet på det sätt som 

är tänkt. I ett försök att lösa problemet med inomhusklimatet 

har energikrävande värmefläktar kopplats in 

direkt på elnätet. Två lösningar har tagits fram för att 

förtydliga vikten av att möblera rätt för en optimal 

energianvändning och inomhusmiljö. Framför radiatorn 

i demoklassrummet har det gjorts en markering 

i golvet som visar en möbleringsfri zon, 60 cm ut. Det 

har även tagits fram tre möbleringsförslag för demoklassrummet 

som förklarar hur det går att möblera ett 

rum med hänsyn till radiatorer och ventilationsdon, 

både generellt och specifikt för detta klassrum. 

Möbleringsförslagen ska ge tips och kunskap till hela 

verksamheten om hur en energioptimal möblering 

kan se ut. Med de nya möbleringsförslagen åtgärdas 

förhoppningsvis användandet av de temporära värmefläktar 

som ibland satts in, liksom att städningen 

av klassrummet kommer att underlättas. 

Grenkontakt med strömbrytare 

och watt-mätare – 

I demoklassrummet finns 

datorer och en hel del 

annan elektrisk utrustning. 

Datorerna drar ström även 

då de är avstängda, så för 

att slippa dra ut kontakterna 

ur vägguttagen varje 

dag införs det grenkontak- 

ter med strömbrytare som placeras så att de enkelt 

kan slås av när datorn stängs av. 

En watt-mätare kopplas till datorn och gör det 

extra tydligt att apparaten använder energi både i 

stand by-läge och i avstängt läge om inte strömmen 

bryts helt. Mätaren visar effekt, pris och tid och går 

även att koppla till övrig elektrisk utrustning i klassrummet, 

vilket gör det lätt för eleverna att jämföra 

olika strömförande produkter. 

Snålspolande munstycken – Alla blandare på handfat 

i toalettgrupper och vaskar i klassrummen har blivit 

kompletterade med snålspolande munstycken. 

Den minskade vattenanvädningen reducerar även 

användandet av energi samtidigt som användarvänligheten 

finns kvar. Strålsamlaren för handfaten sköljer 

effektivt bort tvål och lödder, trots att den endast 

använder 2,5 liter per minut. Diskbänksblandarna får 

ett något högre flöde eftersom de bland annat 

används för att tappa vatten. 

Källsortering – Demoklassrummet har försetts med 

tre källsorteringsbehållare. Eleverna kan nu enkelt i 

klassrummet sortera 

brännbart, papper och 

plast. På skolgården har 

den befintliga containern 

bytts ut mot miljöhuset 

Lärkan. Det är ett typhus 

som byggs i moduler och 

är konstruerat för att motstå 

vandalisering, brand 

och klotter. Miljöhuset har 

ett grönt, växtbeklätt tak 

och solceller som ger 

ström till belysningen. 

Huset byggs upp av vertikala 

träribbor som är svåra 

att klottra på och vid vandalisering 

är det enkelt att 

byta ut enskilda ribbor. 

Det gröna taket med 

moss- och sedumväxter minskar vattenavrinningen 

med cirka 50 procent. 

67

68 

Sopsortering och miljöhus ses som en viktig del av 

den miljöpedagogiska insatsen, då systemet aktivt 

kommer att användas av elever såväl som personal. 

Miljöhuset har en skylt på fasaden som beskriver 

sopsortering, solceller och gröna tak. Informationen 

kommer att ingå i undervisningen där eleverna får se 

miljöhuset som ett illustrativt exempel och där de får 

redogöra för vägen från äppelskrutt till biogas eller 

PET-flaska till fleecetröja. På så vis ökar även intresset 

för både det smarta sophuset och källsortering i allmänhet, 

samtidigt som risken för vandalisering minskas 

ytterligare. 

Luftrengörande växter – Ett ytterligare steg i miljöförbättring 

i klassrummet har varit att införa luftrengörande 

växter. Tre olika krukväxter har placerats i 

klassrummet: fredskalla, svärmorstunga och gullranka. 

Växterna har valts ut på grund av sina goda luftrenande 

egenskaper, då de bryter ner gifter som finns i 

inomhusmiljön samtidigt som de ökar luftfuktigheten 

i klassrummet. Växter gör dessutom att våra stress- 

hormon minskar. En närmre beskrivning av växterna, 

skötsel och egenskaper kommer verksamheten tillhanda 

genom en faktabroschyr om växter. 

Markeringar i klassrummet – Med hjälp av textmarkeringar 

i klassrummet framhävs energianvändningen 

ytterligare. Markeringarna består av text på väggen 

och hängande 

skyltar i taket, och framhäver 

de installationer 

som påverkar energianvändningen: 

• El vid kontakterna i 

klassrummet 

• Vatten vid handfat/ 

blandaren 

• Värme vid radiatorn 

• Ljus vid 

strömbrytaren 

• Luft i form av pilar 

som hängande 

skyltar i till- och 

frånluftsdonen 

Information kring dessa 

markeringar har tagits 

fram genom en faktabroschyr av typen ”Så funkar 

det”, där både elever och pedagoger kan ta del av 

informationen om åtgärderna i klassrummet, och 

även tips på hur de kan användas i den dagliga 

undervisningen. 

Frånvarostyrning av belysning – De manuella strömbrytarna 

till belysningen i demoklassrummet är 

utbytta mot en frånvarostyrning. Det innebär att om 

belysning önskas krävs en aktiv knapptryckning, men 

att det automatiskt släcks vid inaktivitet. Placeringen 

av texten ”LJUS” på väggen vid strömbrytaren väcker 

frågor och medvetenhet, samtidigt som en tillhörande 

broschyr förklarar hur den aktiva närvarostyrningen 

fungerar och används samt varför den är installerad. 

Ekologiska fotavtryck – Av Nydalaskolans 370 elever 

har en stor del utomnordisk bakgrund och det finns

många olika nationaliteter representerade. Eleverna i 

det aktuella demoklassrummet är inget undantag. 

För att visa hur olika länder använder olika mycket av 

jordens resurser har det fästs ekologiska fotavtryck på 

golvet i demoklassrummet. Ländernas ekologiska fotavtryck 

tas fram genom att räkna ut hur stor biologiskt 

produktiv yta det krävs för att ta fram det vi konsumerar 

och för att absorbera avfallet. Fotavtrycken är 

formade som fötter och respresenterar med sin storlek 

förhållandena mellan de olika länderna. Länderna 

som finns representerade har bland annat valts utifrån 

elevernas nationallitet. 

Tematavla – 

Tematavlan ”Mitt 

löfte till moder 

jord” består av tolv 

utbytbara löften, 

ett för varje 

månad. Genom 

att avge ett löfte 

per månad tydliggörs 

olika områden 

inom hållbarhet för eleverna. Löftena kan till 

exempel vara: ”Köpa de saker jag verkligen vill ha och 

strunta i onödiga prylar”, ”Släcka lampor i rum där 

ingen är” och ”Stänga av datorn och TV:n, istället för 

att låta dem stå på i viloläge”. Syftet är att skapa eftertanke 

kring de aktiviteter som berör eleverna och 

som de har möjlighet att påverka själva, både i skolan 

och i hemmet. Förslaget är tagit från Natur och 

Miljöpärmen som delas ut till alla skolor inom Malmö 

stad. 

Förslag till verksamheten – Ett förslag till verksamheten 

är att hålla bytardagar eller loppmarknad på skolgården 

en gång om året. Istället för att slänga gamla 

leksaker eller datorspel och köpa nya, kan eleverna 

byta med varandra. 


Demoklassrum ute – Det är viktigt att lärandet sker i 

olika sammanhang och med varierande metoder. 

Genom att förlägga undervisningen utomhus och i 

kombination med fysisk aktivitet stimuleras de olika 

sinnena och förbättrar inlärningen. En avskild, lummig 

och tidigare outnyttjad plats på skolgården har 

fått ett uteklassrum. Platsens avskildhet lämpar sig för 

pedagogisk verksamhet genom att den är separerad 

från resten av skolgården och till viss del även väderskyddad. 

Uteklassrummet har naturliga sittplatser i 

form av stockar och stenar, en scen med pergola och 

en markbeläggning av stenmjöl. Uteklassrummet har 

temat ”väderlek”. På scenen finns en kompassros och 

i närheten finns regnmätare, termometer och en 

vindsnurra. Liksom till demoklassrummet inne har 

detta demoklassrum ute en broschyr med information 

om hur de nya redskapen med rubrikerna vind, 

nederbörd, sol och temperatur kan användas. 

Odlingslådor – ”Allotment plots” är ett koncept som 

består av flyttbara odlingslådor på 120x120 cm med 

ätbara växter. Det är framtaget av sex landskapsarkitekter 

från SLU, där tanken är att inspirera till att 

använda outnyttjad mark i sin närhet för odling av 

ätbara växter. Fem odlingslådor i olika höjder har placerats 

i anslutning till uteklassrummet. De olika höjderna 

skapar tillgänglighet samtidigt som det ger 

utrymme för olika slags odlingar beroende på rötternas 

storlek. Resultatet blir enligt landskapsarkitekternas 

definition: ekologisk, närproducerad mat som en 

reaktion mot distanseringen till matproduktionen 

och en hyllning till individens engagemang. 

FAS 

1 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

69

70 

Majas alfabet – Plantering av växter efter den populära 

barnboken ”Majas alfabet” har påbörjats. Det är 

en pedagogisk insats som lär barnen alfabetet och 

växtlära. Till varje växt finns det en liten sång. 

FAS 

1 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

Växtlighet för funktion och nytta – På skolgården i 

övrigt har flera gröna åtgärder utförts som kan användas 

i den miljöpedagogiska verksamheten. De gröna 

väggarna som är placerade på en norr- och en söderfasad 

visar hur växtligheten ter sig beroende på placering. 

Det finns även växtlighet med olika funktioner 

som ätbart, insynsskydd, utsmyckning och rumsbildande. 

Svenska trädarter – Problemet med övertemperaturer 

i paviljongerna har lösts genom att plantera två 

trädrader med totalt 17 träd 4-5meter från fönsterna. 

Träden fungerar som solskydd under den varma årstiden 

då de är fyllda med löv. Träden är utvalda svenska 

trädarter som med fördel kan användas i undervisningen. 

De representerade arterna är bland andra 

gråal, vårtbjörk, bok, rönn och ek. Förutom träden 

finns undervegetation mellan stammarna. Detta för 

att efterlikna naturen i så hög grad som möjligt, då 

det finns en balans mellan de vedartade träden och 

de örtartade buskarnas olika biotoper, samtidigt som 

det ger en motståndskraft mot yttre påverkan och 

därmed större möjlighet till etablering. 

Vilda bär, holkar och bon – Ett första skede till en 

skogsträdgård har utförts på skolan. En skogsträdgård 

är en lund av nyttoväxter som strävar efter att efterlikna 

den naturliga skogsträdgården eller skogsbrynet. 

Placeringen av växterna är sådan att maximalt solljus 

fångas upp och dungen lockar till sig ett rikt insekts- 

och fågelliv som håller skadedjur borta. Växterna är 

perenna, det vill säga de är fleråriga och kräver ingen 

eller mycket lite skötsel. Den har dessutom ett tydligt 

pedagogiskt användningsområde och passar därför 

lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. På 

skolan har en plantering av vilda bärbuskar tillsammans 

med holkar och bon skapat en plats för avskildhet. 

Bären är ätliga för både djur och barn. Genom 

planteringarna går en snirklande stig och en befintlig 

lyktstolpe har integrerats. Små mötesplatser är skapade 

inom gården som ger lugn och avskildhet. 

Dungen är anpassad för att även kunna användas vid 

träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i byggnaden 

intill. 

Vattenblänk och små odlingar – På den hårdgjorda 

skolgården har det bytts ut några traditionella markplattor 

mot vattenblänk i betong för att luckra upp 

och skapa variation på markplan. Vattenblänken har 

storleken av en markplatta, men med en fördjupning 

så att det samlas vatten vid nederbörd vilket skapar 

ett mer livfullt uttryck på skolgården. Några plattor är 

borttagna helt för att istället skapa små odlingslotter 

med växtlighet för att minska hårdheten ytterligare. 

Det finns många olika möjligheter att använda detta i 

den pedagogiska verksamheten. Vattenblänken och 

cementplattorna kan ses som staden vi bor i, medan 

de små odlingslotterna är landsbygden. Genom att 

känna på materialen en solig dag kan man direkt förstå 

varför temperaturen är högre i städerna än på 

landsbygden och vad grönytor kan göra för detta.

Miljöpedagogiska åtgärder närtid 

FAS 

2 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 


utveckling 

Utvärdering – För att gå vidare med de 

miljöpedagogiska åtgärderna är det viktigt 

att starta med en utvärdering av det 

som tidigare är utfört och se om det har skapats några 

nya behov. De redan utförda tekniska åtgärderna från 

demoklassrummet förs sedan vidare till övriga klassrum 

och lokaler på skolan. Arbetet med att utveckla 

demoklassrummet fortsätter och fokus är nu att ytterligare 

tydliggöra energianvändningen. 

Forcerad ventilation – Behovsstyrd ventilation införs 

på hela skolan. Trots den behovsstyrda ventilationen 

kan det vid tillfällen uppkomma behov av att få in 

extra luft i klassrummen. För att undvika att fönster 

öppnas med följden värme släpps ut vid sådana tillfällen, 

kommer det att installeras forcerad ventilation i 

demoklassrummet. Den forcerade ventilationen gör 

att verksamheten med en enkel knapptryckning kan 

öka luftflödet tillfälligt i klassrummet. 

Tag mot tags – En lösning på problemet med klotter 

och skadegörelse på toaletterna kan vara att införa en 

”tag” till toaletterna. Varje elev har sin personliga tag 

som registreras vid toalettbesök. Detta som grepp 

mot att minska skadegörelse och öka konforten 

genom att det registreras vem som besökt toaletten. 

Ett försök införs i en av byggnaderna på skolan. 

Städrutiner – För att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet 

”En giftfri miljö” är det viktigt att se över vilka 

kemikalier som används av verksamheten och vid städning 

av lokalerna. Även städrutinerna bör ses över, och 

vidareutbildning av städpersonal kan vara aktuellt. 

Bättre förvaringsmöjligheter – Genom att skapa 

bättre förvaringsmöjligheter och att betona vikten av 

att städa efter sig, och även att kasta det man inte vill 

ha, skapas en mindre stressfull och mer behaglig 

innemiljö. I demoklassrummet införs förvaringssystem 

som är lättillgängliga men som är slutna och därför 

inte samlar damm eller ger ett stökigt intryck. 

Ekologiska ytskikt – Ett ytterligare grepp om innemiljön 

tas genom att måla om väggarna i demoklassrummet 

för en lugn och inspirerande miljö. Genom 

att välja så ljusa färger som möjligt minskar behovet 

av belysning då det ljusa materialet reflekterar ljuset i 

högre grad och med färg av äggoljetempera undviker 

man lösningsmedel och konserveringsmedel som är 

skadliga för miljön. Väggarna kommer dessutom att 

vara lätta att rengöra. 

Synliggöra energianvändningen 

– Genom att ytterligare 

synliggöra energianvändningen 

är förhoppningen 

att det onödiga användandet 

ska minska. Det är få 

som glömmer en vattenkran 

rinnande, men att lämna 

datorn igång under långa 

perioder är desto vanligare. Visualiseringen av energi 

görs genom olika tekniska installationer i demoklassummet 

som är tydliga och kan användas av eleverna 

själva. 

Nedan följer en rad alternativ för Nydalaskolan. 

• Lysande sladdar – Sladdarna i klassrummet byts ut 

mot nya sladdar med ljuseffekter. Power aware 

cord har ett pulserade ljus som varierar i intensitet, 

och lyser starkare ju mer elektricitet som passerar 

genom dem. Sladdarna visar ett svagt ljus då en 

apparat är avslagen men ändå drar energi, vilket 

blir en tydlig visualisering av elförbrukningen som 

annars inte syns. På så vis blir en lysande sladd lite 

71

72 

som att lämna kranen rinnande. 

• Energidisplay – Eliq är en ny svensk produkt som är 

skapad av företaget Exibea för att minska 

elförbrukningen genom att göra den synlig. Den 

består av en trådlös pekskärm och en sändare som 

placeras vid elmätaren. Elförbrukningen visas i 

kronor, kilowattimmar och koldioxidutsläpp. Eliq 

marknadsförs som barnsligt enkel och det har visat 

sig att vid installering av elmätare i ett hushåll 

minskar elförbrukningen med i genomsnitt 24 

procent. Enbart genom att elförbrukningen 

tydliggörs skapas ett medvetande och med det ett 

agerande. Eliq kan användas i undervisningen, 

genom att stänga av datorn går det att tydligt se 

hur elförbrukningen minskar och på så sätt räkna 

ut de riktiga energibovarna i klassrummet. 

• Ladda mobilen – Att använda sin egen energi till att 

ladda sin mobiltelefon kan bli en tydlig indikator 

på arbetet att alstra energi. Eleverna ges 

möjligheten att cykla fram elektricitet för att ladda 

sin mobiltelefon. En motionscykel utrustas med en 

laddare som är kopplad till en dynamo. Dynamon 

omvandlar rörelsen till elektricitet som i sin tur 

laddar mobilen. 

• Spara energi vid datorn – Ecobutton kopplas till 

usb-uttaget på datorn. Den lysande knappen 

placeras bredvid tangentbordet och när datorn 

lämnas kopplas den om till bästa energisparläge 

genom en enkel tryckning på eko-knappen. Det är 

sen bara att trycka på vilken knapp som helst på 

datorn så startas den upp i det läge den var när 

den kopplades ner den till energisparläge. Datorn 

visar nu med hjälp av ecobutton hur mycket 

energi, koldioxid och pengar som är sparade. 

Ecobutton är en bra lösning till datorsalar där 

datorerna används ofta och med korta uppehåll. 

• Automatisk avstängning – Tap-switcher är en 

lösning på problemet att apparater drar elektricitet 

även då de är i stand by-läge eller till och med 

avstängda, så länge de är inkopplade på elnätet. 

Tap-switcher kopplas till grenuttaget och känner av 

om elanvändningen är under standard, och 

kopplar då bort strömmen helt. Den är utformad 

som en gammaldags vattenkran, i det pedagogiska 

syfte att visa att apparaterna bör stängas av då de 

inte används liksom en vattenkranen stängs av när 

man är klar. 

Energisnål belysning – Belysningen i demoklassrummet 

byts ut från lysrör till LED-lampor. En ytterligare 

sparåtgärd är att installera dagsljusstyrning av belysningen, 

vilket innebär att när det tillkommer tillräckligt 

med ljus utifrån, släcks takarmaturen. En luxmätare 

för klassrummet ger upptäckter om ljus och kunskaper 

om när det verkligen behövs. Beroende på 

aktivitet kan ljuset anpassas. Den tidigare införda aktiva 

närvarostyrningen av belysningen i demoklassrummet 

appliceras på resten av skolan. 

Vattenbesparning – Nästa steg gällande vattenbesparing 

blir att installera prestoventiler på blandarna 

på handfaten. Vattnet sätts på genom att trycka på 

prestoventilen och har en spoltid på ungefär tio sekunder. 

Detta är en åtgärd för att förhindra att blandare 

står på i onödan. Ett alternativ till prestoventiler är 

en sensor som även innefattar en hygienisk aspekt. En 

vattensparåtgärd för duscharna är att installera en 

”showerdrop” som direkt visar hur mycket vatten som 

gått åt och meddelar när duschtiden bör upphöra. 

Källsortering på hela skolan – Källsorteringskärl införs 

i samtliga klassrum och uppehållsrum. Källsorteringen 

utvecklas också från att innehålla tre behållare till ett 

mer utvecklat system. En kompost placeras vid kryddträdgården 

i närheten av matsalen. 

Luftrenande växter och hygrometer – Luftrenande 

växter införs på hela skolan. De luftrengörande växterna 

renar luften och ökar luftfuktigheten i rummet. En 

hygrometer placeras i demoklassrummet. Eleverna 

kan på så sätt läsa av värdet och har möjlighet att 

påverka om luften inte är bra. Detta är ytterligare ett 

steg i att medvetandegöra sin omgivande miljö och 

känna delaktighet och ansvar för densamma. 


Uteklassrum vid hemklassrum – En vidare utveckling 

av utomhusklassrum är att skapa uteklassrum för alla 

genom att ansluta en avgränsad uteplats till befintliga 

hemklassrum. I den omedelbara närheten till hem-

klassrummen finns en trygghetszon och genom att 

placera ett uteklassrum inom denna får eleverna 

också en trygg plats på skolgården. Genom denna 

variant med dörr direkt från klassrummen, ökas 

användbarheten och flexibiliteten. Halva klassen kan 

vara inne och halva ute och läraren har ändå full uppsikt 

över alla elever. Utformningen blir enkel i form av 

en inhägnad med sittplatser och bord. Inhägnaden 

som består av ett lågt staket kommer även att fungera 

som informella sittplatser inom trygghetszonen på 

skolgården. Genom att förlägga fler lektioner utomhus 

och kombinera lärande med fysisk aktivitet, aktiveras 

alla sinnen med praktisk handling och det blir 

lättare att fånga elevernas fokus. 

Uteservering – En uteservering ger möjlighet för lunchande 

elever att äta utomhus. För att underlätta 

användningen av uteserveringen placeras en dörr i 

direkt anslutning från matsalen till uteplatsen som 

hamnar i närheten av de tidigare planterade ätbara 

växterna och kryddträdgården. 

Kryddträdgård – En kryddträdgård i den gröna kilen 

vid uteserveringen blir en rofylld plats med odlingar i 

en medveten struktur. Kryddträdgården är utformad 

efter medeltida trädgårdsodling med grönsaker och 

örter blandat med dekorativa växter. Kryddorna kan 

plockas och användas till lunchen eller enbart fungera 

som dekoration. 

Kompost – Nästa steg i återvinningsprocessen är att 

införa en kompost på skolgården. Denna bidrar till att 

bättra på kretsloppstänket och är till för att användas 

av eleverna själva men också av personal. Placeringen 

av komposten är i närheten av uteserveringen och de 

ätbara odlingarna. 

Klassträd – I närhet av uteklassrummen inom trygghetszonen 

får varje klass plantera ett klassträd. 

Klassen får uppgiften att ta hand om detta träd 

genom att vattna, kratta löv och lära sig om trädet. 

Klassträdet kan liknas vid ett vårdträd som enligt 

svensk folktro bär lycka och framgång till ägaren men 

att skada trädet betyder olycka. 

Gröna tak – Gröna tak kommer läggas på befintliga 

låga skolbyggnader. De gröna taken kommer vara synliga 

för eleverna från den högre huvudbyggnaden. 

FAS 

2 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

Solur – Som en vidare utveckling av det tidigare 

temat ”Väderlek” där vindsnurra, termometer och 

regnmätare sattes ut, kommer nu ett solur att placeras 

på skolgården. Soluret består av en visare som 

skuggar sig mot ett antal informella sittplatser som 

också fungerar som tidsangivare. Tanken är att soluret 

inte bara ska vara en klocka och ett pedagogiskt 

hjälpmedel, utan även en plats där man vill vara. 

Solsegel – Temat väderskydd inkluderar skydd mot 

sol, vind och vatten. Skolbarnen behöver något ställe 

på skolgården där de kan leka fritt från skadlig 

UV-strålning. Som skydd mot solen ges verksamheten 

möjlighet att sätta upp ett solsegel över baksanden. 

Solseglet är avtagbart och tas in efter skoltid. Tre stol- 

73

74 

par sätts upp för att fästa solseglet i, vilket även möjliggör 

att hänga en hängmatta lägre ner på stolparna. 

Materialet är formstabilt, det vill säga det hänger jämt 

och samlar inte vatten vid regn. Det skyddar mot 

UV-strålning, är vattenavvisande och behandlat mot 

svamp. 

Paraplyer – På skolgården placeras det ut ett antal 

fasta paraplyer för skydd mot regn och sol men också 

som en rumsskapande plats på skolgården. 

Paraplyerna är i olika höjder för olika barn och skapar 

en trevlig mötesplats genom att ett barbord är placerat 

under. 

Pedagogiska sittplatser – På skolgården har det placerats 

ut sittplatser i olika material och med olika 

beläggning. De geometriskt formade sittplatserna har 

en liten fördjupning där vatten kan samlas vid regn 

eller tö. Då solen lyser på ytorna kan eleverna få uppleva 

hur olika material lagrar värmen mer eller mindre 

och vidare att på de varmare ytorna torkar vattnet 

upp fortare. 

Cykelställ inom trygghetszonen – I anslutning till 

trygghetszonen får varje klass ett eget cykelställ. 

Detta för att uppmuntra att ta cykeln till skolan och 

för att känna trygghet i att ställa sin cykel under upp-

sikt på skolgården. Cykelparkeringen är utformad 

med ett lekfullt och framhävt utseende. 

Avståndsskylt – Vid en utfart från skolan placeras en 

skylt för cyklister och gående där det anges i minuter 

hur lång tid det tar att cykla eller gå till olika platser i 

staden. Skylten tydliggör på ett lekfullt sätt vilket smidigt 

fortskaffningsmedel cykeln är och uppmuntrar 

till att använda densamma. 

Utegym – Ett utegym i närheten av idrottssalen uppmuntrar 

till fysisk aktivitet och kan användas på 

idrottslektioner, raster och efter skoltid. Att generellt 

uppmuntra till fysisk aktivitet anses som en viktig del 

av förslagen. 

FAS 

2 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 


75

76 

Miljöpedagogiska åtgärder framtid 

FAS 

3 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 


utveckling 

Tag mot tags till alla – Nu tas ett vidare 

grepp mot klotter och skadegörelse och 

alla eleverna får en tag till toaletterna. 

Genom registrering av toalettbesök för alla elever på 

skolan väntas klotter och skadegörelse på desamma 

att minska rejält samtidigt som konforten förväntas 

öka. 

Förvaring till alla – För att skapa en mer harmonisk 

studiemiljö samt för att underlätta för städpersonalen 

införs bättre förvaringsmöjligheter på skolan. I 

varje klassrum kommer det att införas nya hyllsystem 

med lådor som gör det enkelt att förvara och att 

hitta samt minskar problemet med dammansamling. 

Ekologiska ytskikt på hela skolan – Hela skolan får 

en upprustning av innerväggar som målas om i ljusa, 

miljövänliga färger med ett ytskikt som är lätt att rengöra. 

De ljusa ytskikten gör att ljuset reflekteras bättre 

och behovet av belysning i klassrummet minskar 

något. Fräscha ytskikt tillsammans med goda förvaringsmöjligheter 

på skolan kan öka respekten för 

byggnaden och minska klotter och skadegörelse. 

Strömbrytare för hela byggnaden – En lösning på 

problemet med apparater som står på ”stand by” 

över natten är en strömbrytare som stänger av 

strömförsörjningen till hela byggnaden med hjälp av 

en knapptryckning. Genom att bryta strömmen när 

siste man går hem så undviks onödigt användande 

över natten då det inte finns någon där. Naturligtvis 

ska den inte vara kopplad till kylskåp och annan 

utrustning som alltid bör vara tillslagen. 

Belysningsåtgärder på hela skolan – Belysningen på 

skolan byts nu helt ut mot energisnål LED-belysning. 

Dagsljusstyrning av belysningen införs också i alla 

klassrum. 

Vattensparande sensorer – Hela skolan kommer 

att få ta del av de vattenbesparande åtgärderna, 

genom att sensorer införs på resterande blandare. 

Sensorerna förkortar flödestiden av vattnet och tar 

bort risken att blandaren står och rinner då den inte 

används. Tillsammans med den närvarostyrda belysningen 

utgör sensorerna även en hygienisk aspekt 

på toaletterna, genom att beröringsytorna minskar. 

Tematavlor – För att ytterligare öka grönskan i klassrummen 

och för att visa dess variationsrikedom 

införs växtbeklädda tavlor på väggarna. De gröna 

tavlorna är luftrenande, lugnande och lärande, samtidigt 

som de fungerar som ett estetiskt inslag. 

Tavlorna kräver en viss omsorg från eleverna och är 

uppbyggda så att delar av dem kan bytas ut efter 

önskemål. 

Grön flagg – Grön flagg är ett nätverk för skolor som 

arbetar med hållbar utveckling både i sin undervisning 

och i den dagliga driften av skolan. Grön Flagg 

drivs av Håll Sverige rent och är den svenska grenen 

av Eco Schools som finns i över 40 länder. Inom Grön 

Flagg finns sex olika teman att arbeta efter; konsumtion, 

klimat och energi, kretslopp, livsstil och hälsa, 

närmiljö och vattenresurser. Skolan arbetar med ett 

tema i taget tills de utsatta målen är uppnådda. Ett 

återkommande och kontinuerligt arbete med olika 

teman bidrar till ett helhetstänkande inom hållbar 

utveckling. När skolan deltar i Grön flagg får de rådgivning 

och stöd för att klara målen, samtidigt som 

de är en förebild för andra skolor. Genom de hållbara 

besparingsåtgärder som ingår i programmet kommer 

skolan förutom bidraget till vår gemensamma 

miljö även bidra till den egna ekonomin. Syftet med 

programmet är att minska miljöbelastningen och 

att ge kunskap för hållbar utveckling som en del av 

vardagen. 

Belöna sparåtgärder – En viktig del för att spara 

energi är att få med sig verksamheten. Förutom 

information och utbildning av personal, elever och 

övrig verksamhet finns det ytterligare vinster att göra 

genom att belöna verksamheten efter uppnådda 

mål. Genom mål för hållbar utveckling som riktar sig 

till skolan kan uppföljning och senare belöning ske. 

Skolan jobbar tillsammans för att uppnå delmålen

och noterar åtgärder och ändrade beteenden. Efter 

uppnått mål ges belöning till skolan efter önskemål. 

Det kan exempelvis handla om fler träd till skolgården 

eller nya trädgårdsverktyg. 

Skolans DNA – Ett 

sätt att förbättra och 

följa upp skolans 

hälsa och miljöpåverkan 

är att införa ett 

system för skolans 

”DNA”. Samma system 

kan användas på 

andra skolor i närområdet och på så sätt jämföras. 

Med DNA menas att olika miljöpåverkande parametrar 

mäts upp och jämförs med utsatta mål. Förutom 

grundläggande parametrar som antal personer per 

kvm anges: 

• ålder (genomsnitt för lärare och elever) 

• hälsa (procentuell närvaro) 

• el (verksamhetsel och fastighetsel per person 

och år) 

• värme (kWh per person och år) 

• vatten (liter per person och år) 

• transporterr hållbarhet i transportsätt till skolan) 

• förnybar energi (kWh per person och år), 

• grönska (grönytefaktor på skolan) 

• mat (andel ekologisk och rättvisemärkt mat) 

• källsortering (antal fraktioner) 

• koldioxid (utsläpp per person och år) 

Redovisningen av parametrarna sker i bildform, där 

storleken på bilden symboliserar skolans användning 

och mål. Ett exempel är vattenanvändningen som 

visas i form av en droppe, som ställs sidan om en 

droppe som symboliserar målet. Det handlar om att 

göra informationen lekfull och tillgänglig även för 

dem som inte intresserar sig för siffror. Resultaten presenteras 

på nytt efter varje terminsavstämning. 

Eleverna har då jobbat ett tag med uppgifterna och 

får på ett pedagogiskt sätt ta del av resultatet av vad 

de har åstadkommit. Det är viktigt att både lärare och 

elever räknas i statistiken och lever upp till målen 

men kanske ännu viktigare att lärarna är ett föredöme 

för eleverna i hur de agerar. 


Skolgård för alla – Målet med skolan är att den ska 

vara en förebild för andra skolor att inspireras och till 

viss del använda sig av. Med hjälp av en digital karta 

över Nydalaskolans skolgård och dess finesser kan 

andra skolor få en överblick och även göra studiebesök 

eller efter bokning använda skolgården för lektioner. 

En gemensam hemsida kopplat till ett geografiskt 

informationssystem med information om 

Malmös skolgårdar och andra pedagogiska platser 

öppnar användbarheten av skolgården. Det kan 

handla om ett intresse för att prova utomhuslektioner 

i uteklassrummet, titta på olika svenska trädarter eller 

att låta sig inspireras för den egna skolans del. Genom 

en sådan integrering av skolan i resten av staden ökar 

stoltheten för den egna skolgården och även för 

stadsdelen. 

Botanisk tematrädgård – Odlingarna på skolgården 

får en vidareuveckling genom att det införs en botanisk 

tematrädgård som får fungera som ett växtbibliotek 

med arter under ett visst tema. Arter inom en 

botanisk familj får samsas om ett rumsligt utrymme 

och användas i undervisningen för beskrivande av 

arter och familjer inom botaniken. 

Växthus – Ett växthus placeras intill en byggnad i 

söderläge för odling av mer krävande typer av grödor. 

Växthuset sköts av eleverna tillsammans med lärare. 

77

78 

Lästrädet ”Boken” – Ett träd för avkoppling och stillhet 

skapas genom att en bänk placeras runt trädet 

vilket förses med en högtalare. Trädet kan användas 

för att lyssna på ljudböcker eller musik och styrs inifrån 

byggnaden. 

Sammanhängande grönstråk – Rivningen av den 

västra paviljongen skapar en fri yta och möjliggör en 

större sammanhängande grönyta som innehåller 

både den utökade skogsträdgården men också andra 

grönytor med biotoptänk. Detta ökar grönytefaktorn 

till en önskad nivå och den biologiska mångfalden tar 

ytterligare ett steg i rätt riktning. 

Slutförande av skogsträdgård – Den påbörjade 

skogsträdgården når nu sitt färdigställande och binder 

samman flera mindre grönytor till ett stort grönt 

stråk. Skolan slutför därmed sin förvandling från 

asfaltö till grön oas. 

Vatten på skolgården – Vattentemat på skolgården 

utvecklas och består nu av tre former: mätbart, lekfullt 

och naturlikt. Det mätbara vattnet i form av regnmätaren 

vid uteklassrummet kan användas för väderobservationer 

och matematik. Det lekfulla vattnet är 

vattenblänken bland cementstenarna och på sittplatserna. 

Slutligen införs en naturlik vattenhantering 

som består av ränndalar av blå mosaik och en damm 

vid skogsträdgården. 

Förtätning – Förtätningen genom påbyggnad och 

upprustning av den östra paviljongen ger en tätare 

byggnad som blir mer energieffektiv. Förtätningen 

ger också möjlighet att skapa större sammanhängande 

grönstråk på skolgården, en förtätning av utemiljön 

som ger en mer kvalitativ skolgård, fylld av män- 

niskor och aktiviteter. Skolgården är ett viktigt inslag i 

stadsmiljön där många elever spenderar mycket tid. 

För att öka attraktionen till skolgården och parken 

intill kan olika typer av aktiviteter införas anpassade 

efter årstid, både under skoltid och på fritid. Det kan 

handla om utomhussport, filmvisningar, ljusinstallationer 

och uppträdanden. 

Kaninhotell och hönsgård – Ett alternativ som ställer 

krav på engagemang från både lärare, elever och 

föräldrar är ett kaninhotell samt en hönsgård på skolan. 

Elever som vill ha kanin men kanske inte kan ha 

det hemma får ett utrymme där djuren kan placeras i 

burar. Ägg plockas och förtärs under skoltid och hönsen 

sköts på schemalagda pass efter skoltid. Genom 

ansvaret för djuren lär de sig att bry sig om och respektera 

dem. Vid rengöring av burarna komposteras 

avföring och används senare som gödsel vid odling 

av kaninmat. På så sätt är eleverna med om att skapa 

ett kretslopp på skolan. 

Solceller – För att minska miljöbelastningen till följd 

av elanvändning installeras solceller på taken av 

några byggnader, synliga för barnen och pedagogerna. 

Solceller är ett miljövänligt sätt att få el till byggnaden 

och ett viktigt steg i utvecklingen mot mer förnybar 

och lokalt producerad energi i Malmö. 

Belysning av cykelstråk – För att ytterligare uppmuntra 

till att använda cykeln och för att det ska kännas 

tryggt och 

bra att cykla till 

skolan, kommercykelvägarna 

i närområdet 

att utrustas 

med närvarostyrdbelysning. 

Skyltar 

med cykeltider 

till olika destinationer visar hur snabbt och smidigt 

det är att ta cykeln. I närheten av skolan kommer 

cykelvägarna att färgmarkeras för att förtydliga att det 

är ”cykelns väg”.

FAS 

3 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

79

80 

Rubrik För fortsatt omställningsarbete 

Stora I januari delar 2011 av avslutas Sveriges projektet lägenheter, ERUF skolor, EKO men dagis, det ekologiska 

kontorshus, omställningsarbetet idrottsanläggningar, fortsätter. Behovet sjukhus är stort mm och är åtgärderna är 

byggda många. Vi under har i detta åren avsnitt 1950-1975. valt att Många sammanställa av dessa vår arbetsmodell 

byggnader och samtliga är omnämnda idag slitna åtgärder och i stort i användbara behov av checklistor reno- för att 

vering. underlätta Husen för kommande har ofta en planering onödigt och hög utförande. energian- 

vändning, utslitna byggnadskomponenter och 

installationer som behöver renoveras. Dessutom 

behöver utemiljön vanligtvis förnyas.

Arbetsmodell 

I projektet har följande arbetsmodell använts. 

Modellen bygger på sex steg från nulägesanalys till 

genomförande av åtgärder. Tanken är att åtgärdskatalogen 

ska kunna fungera som verktyg vid ekologisk 

omställning av andra, liknande objekt och på sätt förenkla 

planeringsprocessen. 




1. Nulägesanalys 

Identifiera miljöbelastningen för objektet. 

Ta hjälp av objektsdokumentation så som exempelvis 

energideklarationer, besiktningsprotokoll, ritningar 

med mera. Enkäter, mätningar, intervjuer med verksamhets- 

och driftpersonal är också viktiga hjälpmedel. 

Förutom byggnaden och verksamheten bör även 

utemiljön analyseras. Här kan beräkningar av grönytefaktor 

och checklista för biologisk mångfald vara 

användbara. Trafiksituationen kan också lämpa sig att 

se över. Hur ser förhållandet mellan bil- och cykelparkeringar 

ut, närhet till kollektivtrafik och dylikt? 

2. Prioritera 

Rangordna punkterna utifrån vad som miljöbelastar 

mest. 

3. Ta fram åtgärdsförslag 

Ta fram en bruttoförslagslista på åtgärder utan att låta 

genomförbarheten begränsa. 

4. Titta på genomförbarhet 

Sätt upp målsättningar för slutresultatet. Utgå sedan 

ifrån bruttolistan och utvärdera genomförbarheten. 

Dela in åtgärderna i olika tidsfaser eller steg för att 

lättare kunna sortera. Bedömningar utifrån miljövinster, 

pay off-tid eller livscykelkostnadsberäkningar kan 

vara till god hjälp. Utvärdera också åtgärdernas synergieffekter. 

Serviceförvaltningen Malmö stad81 

5. Åtgärdspaketering 

Samla de utvalda åtgärderna i lämpliga åtgärdspaket 

och undvik på så sätt suboptimering. Hitta en god 

balans mellan enklare och mer komplicerade eller 

kostsamma åtgärder för att förebygga att framtida 

åtgärder blir kvar på pappret. Försök också undvika 

att de i närtid liggande åtgärderna inte förhindrar 

eller motverkar de framtida. 

6. Genomförande 

Genomför de utvalda åtgärderna för ekologisk 

omställning.

Grönskande ishallar – checklista nutid 

Utemiljö 

FAS 

Grönska 

1 

Gröna väggar med klängväxter 

på vajer 

Gröna väggar med mosskassetter 

Pelarträd längs med entréfasad 

Levande hägn 

Grönskande cykelparkering 

Trygghet 

Preventiva växter mot klotter 

Ny välkomnande entré 

Cykelställ vid entré 

Belysningsöversyn med avseende på 

trygghet, energibesparing och 

estetik 

UTEMILJÖ 

Vatten 

FAS 

Verksamhetens vatten- 1 

användning 

VATTEN 

Snålspolande munstycken i 

duschar och blandare 

Fukt 

Översyn av städrutiner 

Minskat vattenflöde ger minskad 

fuktbelastning 


Ökad grönytefaktor 

Vattenrecirkulering för växtbevattning 

Energi 

FAS 

Klimatskal 

1 

Automatisk port vid 

ENERGI 

ispistmaskin och dörrstängare 

vid spelaringång 


Ny kylanläggning 

Optimering av driftförhållanden 

Utbildning av driftpersonal 

Energieffektiv avfuktningsläggning 

Nyttjande av överskottsvärme från 

kylkompressorer 

Belysningsstyrning biutrymmen 

Energieffektiv utomhusbelysning med 

skymningsrelä 

83

84 

Grönskande ishallar – checklista närtid 

FAS 

Utemiljö 

2 

Grönska 

Kraftigt levande hägn 

Gröna tak i olika system 

Ökad allmän vegetation 

Miljöhuset lärkan 

Trygghet 

Belysning 



Inbjudande mötesplats i staden 

Kombiplan med sittgradänger 

Träningsredskap utomhus 

Statushöjning på markbeläggning 

Inglasning av entré 

Utökad caféverksamhet 

UTEMILJÖ 

FAS 

Vatten 

2 

Fukt 

VATTEN 

Golvbeläggning 


Ökade infiltrationsytor vid parkering 

Lokalt omhändertagande av dagvatten, 

LOD 

Öppet dagvattensystem 

Våtmark /damm 

Vattenmagasin 

Pedagogisk vattenpump 

Smältgrop 


Klimatskal 

Luftslussar 

ENERGI 

Isolering av kringytor och sargisolering 


Energieffektiv belysning över isrinken 

Minskat användande av elvärme 


Vattenbehandling 

Energieffektiv tvättvård 


Solceller 

FAS 

2

Grönskande ishallar – checklista framtid 

Utemiljö 

Grönska 

Gröna tak i olika system 

Takträdgård med ekologiskt café 


byggnader 

Exploatering för idrottsändamål 

Förtätning i form av parasiter 



Klättring och bouldering 

Isdisco 

Takträdgård med ekologiskt café 

”Vattnets väg” 

Vatten 

Gestaltning av dag- och 

smältvatten 

Recirkulering av smältvatten 

”Vattnets väg” 

FAS 

3 

UTEMILJÖ 

FAS 

3 

VATTEN 


Klimatskal 

Tätning av byggnadens 

klimatskal 


Ventilationsstyrning i biutrymmen 

Energieffektiv LED-belysning 

Väderprognosstyrning 

Värmeåtervinning från duschvatten 


Vindkraft 

Tunnfilmssolceller 

FAS 

3 

ENERGI 

85

Miljöpedagogiska skolor – checklista nutid 

Utemiljö 


Trädplantering vid paviljonger 

Gröna väggar 

Levande hägn 

Kulle med bambulabyrint 

Ängsmark 

Markplattor ersatta med grönska 

Skogsträdgård 

Holkar och bon 

Odling 

Elevernas odling 


Markplattor ersatta med vattenblänk 

Ökad grönytefaktor 

Trygghet 

Rumslighet och orienterbarhet 

Miljöpedagogik 

FAS 

1 

UTEMILJÖ 


Behovsstyrd ventilation 

Möbleringsförslag för värme, ventilation 

och städning 

Grenkontakter med strömbrytare 

och Watt-mätare 

Snålspolande munstycken till blandare 

Källsortering i klassrum 

Miljöhuset lärkan 

Luftrengörande växter 

Textmarkeringar i klassrum för medvetande 

om energianvändning 

Frånvarostyrning av belysning 

Ekologiska fotavtryck för olika länder 

Tematavlor ”Mitt löfte till Moder jord” 


Klimatskal 

Trädplantering som skydd mot 

solinstrålning 


Demoklassrum 

Belysningsstyrning i demoklassrum 

Behovsstyrd ventilation i demoklassrum 

Snålspolande munstycken 

Effektivisering av värme- och 

ventilationssystem 

Injustering av rumsstyrning för radiatorer 

FAS 

1 

FAS 

1 

ENERGI 

Förslag till verksamheten: 

loppmarknad och bytesdagar 


Demoklassrum ute med scen, pergola 

Väderlek: kompassros, regnmätare, 

termometer och vindsnurra 

Odlingslådor 

Majas alfabet: växtlära i alfabetisk ordning 

Växtlighet för funktion och nytta 

Svenska trädarter 

Vilda bär och frukter: ätbara för människor 

och djur 

Holkar och bon 

Vattenblänk: estetiskt och pedagogiskt 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

87

88 

Miljöpedagogiska skolor – checklista närtid 

Utemiljö 


Gröna tak 

Sammanhängande grönstråk 

Odling 

Kompost 

Kryddträdgård 


Vattengestaltning 

Trygghet 

Planering av utebelysning 

Trygghetszoner 

Informella sittplatser 

Stor samlingsplats 

Väderskydd i form av segeldukar 

och fasta paraplyer 

Ökat antal cykelparkeringar 


Utökade aktivitetsredskap 

Trampstenar 

Naturgym 

Uteservering 


FAS 

2 

UTEMILJÖ 

Inomhusmiljö för hållbarutveckling 

Forcerad ventilation i demoklassrum 

Tag mot tags på toaletterna 

Städrutiner och kemikalier 

Bättre förvaringsmöjligheter 

Ekologiska ytskikt för en lugn 

och inspirerande miljö 

Synliggöra energianvändningen med hjälp av: 

Lysande sladdar 

Energidisplay 

Ladda mobilen med cykel 

Spara energi vid datorn 

Automatisk strömbrytare 

Energisnål belysning med LED 

Vattenbesparande prestoventiler 

FAS 


2 

Klimatskal 

Tätning av paviljonger 

Väderprognosstyrning 


Vattenresursbesparande prestoventiler 

Utomhusbelysning 

Fortsättning på belysnings- och 

ventilationsåtgärder från demoklassrum 

Energieffektiva storkök och pentryn 

Energieffektiv tvättvård 

Utbildning av driftpersonal 

Ersätt onödig varmvattencirkulering 

med varmvattenberedare 

Grenuttag och timer på datorer och 

skrivare 



Uteklassrum i anslutning till 

hemklassrum 

Uteservering i anslutning till matsal 

Kryddträdgård 

Kompost 

Klassträd inom trygghetszonen 

Gröna tak synligt för eleverna 

Solur med informella sittplatser 

Solsegel för skydd mot sol 

Fasta paraplyer för skydd mot regn 

Pedagogiska sittplatser 

Cykelställ inom trygghetszonen 

Avståndsskylt för cyklister 

Utegym 

ENERGI 

FAS 

2 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK

Miljöpedagogiska skolor – checklista framtid 

Utemiljö 

Grönska och biologisk 

mångfald 

Fullt anlagd skogsträdgård 

Kaninhotell och hönsgård 

Odling 

Växthus 


Vatten i tre former: 

Mätbart 

Lekfullt 

Naturlikt 

Trygghet 

Cykelstråk med närvarostyrd 

belysning 

Förtätning 

Hållbar förtätning av 

paviljongbyggnader 




FAS 

3 

UTEMILJÖ 


Gröna tematavlor 

Grön flagg 

Belöna sparåtgärder 

Skolans DNA 


Skolgård för alla – skolgårdsnätverk inom 

staden 

Botanisk tematrädgård 

Växthus på skolgården 

Lästräd ”Boken” 



Värmeåtervinning från 

duschvatten 

Belysningsöversyn 


Solceller 

Sammanhängande grönstråk 

Slutförande av skogsträdgård 

Utvecklat vattentema på skolgården: 

mätbart, lekfullt och naturlikt 

Förtätning 

Kaninhotell och hönsgård 

Solceller 

Närvarostyrd belysning av cykelstråk 

i närområdet 

FAS 

3 

ENERGI 

FAS 

3 

MILJÖ- 

PEDAGOGIK 

89

90 

Ta del av den fortsatta omställningen 

Välkommen att besöka Kirsebergs ishall och Nydalaskolan 

för att se det vi har gjort på plats och för att följa hur det 

går med den fortsatta omställningen och vår måluppfyllelse. 

Studiebesök kan anordnas efter önskemål. 

Kirsebergs ishall finns på Österhagsgatan 3 och 

Nydalaskolan på Kollegiegatan 11 i Malmö. 

För mer information, kontakta: 

Amelie Stjernhav på Serviceförvaltningen Malmö stad 

tfn 040-34 18 83 

amelie.stjernhav@malmo.se 

www.malmo.se 

För mer information om ERUF EKO som helhet besök 

www.malmo.se eller www.isumalmo.se. Här kan du även 

beställa boken om ERUF EKO samt fler exemplar av åtgärdskatalogen. 

Avslutningsvis vill vi önska er lycka till med den egna 

omställningen! 




Serviceförvaltningen Malmö stad

I början av 2008 inleddes arbetet med att göra 

Kirsebergs ishall och Nydalaskolan i Malmö till 

ekologiskt hållbara fastigheter, ett arbete som 

ännu bara börjat och som i förlängningen kommer 

fortgå med hållbar omställning av ett stort 

antal byggnader från efterkrigstiden. 

Som del i omställningen har ishallens fasader 

fått ett grönskande intryck genom växtbeklädda 

väggar och tak som samtidigt medför 

ekologiska fördelar så som ökad dagvatteninfiltration 

och bullerdämpning. En våtmarksliknande 

damm kommer fungera som uppsamlingsyta 

för dag- och issmältvattnet samt vara 

en plats där den biologiska mångfalden kan 

frodas. Utemiljön kommer att inbjuda till lek 

och aktivitet samtidigt som entrén byggs om 

för att skapa en trivsam vistelsemiljö med bland 

annat caféverksamhet. Olika former av cykelställ 

på framsidan av byggnaden utökar möjligheterna 

till miljövänliga transporter och solceller 

på taket kommer innebära att ishallen kan 

förses med förnybar energi. Även invändigt har 

en rad åtgärder utförts, framför allt med fokus 

på energieffektivisering, som bidrar till att göra 

byggnaden till en del av ett ekologiskt hållbart 

samhälle. 

Skolgården på Nydalaskolan har förvandlats 

till en kreativ plats som kan vara en resurs i den 

pedagogiska verksamheten. De hårdgjorda 

ytorna har luckrats upp med hjälp av bland 

annat träd, ängsmark och odlingar vilka skapar 

MALMÖ STAD 

205 80 Malmö 

Telefon 040-34 10 00 

E-post: info@malmo.se 

www.malmo.se 

intressanta rum för barnen att upptäcka, lära av 

och leka i. Uteklassrum i olika former ger eleverna 

en naturlig koppling till utomhusmiljön 

och tillför undervisningen ytterligare en dimension. 

Skolans lokaler har energieffektiviserats 

bland annat genom belysnings- och ventilationsåtgärder 

och ett miljöpedagogiskt demoklassrum 

har inretts med syfte att synliggöra 

miljöfrågor som t ex energi- och vattenanvändning. 

Klassrummet kan fungera som ett verktyg 

för pedagogerna och samtidigt inspirera 

eleverna att själva hitta frågor och svar. 

Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning 

samt underlätta i utvärdering och prioritering 

av omställningsbehov och åtgärdsförslag för 

efterkrigstidens bebyggelse. Behoven är stora 

och åtgärderna många. Katalogen vänder sig 

framför allt till kommuner, fastighetsägare och 

förvaltare. Den är även tänkt att ge små och 

medelstora företag inom byggsektorn en möjlighet 

att kunna anpassa och utveckla sina produkter 

och tjänster alternativt skapa nya efter 

de identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens 

bebyggelse. 

Projektet ERUF EKO delfinansierades med 

medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden 

(ERUF). EKO står för Ekologisk omställning 

av efterkrigstidens bebyggelse. 

Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 och 

2011-01-31. 

ERUF 

EKO

Ladda ner (4,8Mb) - ISU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?