Ladda ner (4,8Mb) - ISU

isumalmo.se

Ladda ner (4,8Mb) - ISU

Grönskande ishallar och

miljöpedagogiska skolor

En åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse

Serviceförvaltningen Malmö stad


2

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor, år 2011.

Projektpartners: Serviceförvaltningen Malmö stad, Miljöförvaltningen Malmö stad, Malmö

Högskola, Lunds Tekniska Högskola, IVL Svenska miljö institutet AB, ISU Institutet för hållbar

stadsutveckling, MKB fastighets AB, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Barn i stan.

Serviceförvaltningens projektgrupp: Projektledare: Amelie Stjernhav, Övriga medlemmar: Isabella

Ahlgren, Maria Andersson, Daniel Antonson, Per Castengren, David Davidsson, Herman

Friedländer, Eric Goddard, Åsa Johansson, Britta Kruuse, Ida Olsson, Pontus Olsson, John Pearson,

Daniel Wahlén Dessutom med särskilda arbetsinsatser från Malmö Naturskola, Arbetscentrum

och Kommunteknik Malmö stad samt konsultföretag.

Text: Maria Andersson, Eric Goddard, Åsa Johansson och Amelie Stjernhav Serviceförvaltningen

Malmö stad.

Foto: Serviceförvaltningen Malmö stad: Peter Adamsson sida 21, 56, 63, Isabella Ahlgren sida 30,

Maria Andersson sida 11, 35, 45, 59, 60, 64, 65, 67, 68, 71, 75, 79, Daniel Antonson sida 10, 20, 22,

24, 25, 29, 66, Per Castengren sida 25, 26, Herman Friedländer sida 24, Lina von Frisen sida 18, 77,

86, Eric Goddard sida 61, Britta Kruuse sida 10, Fuad Selimovic sida 11, 13, Amelie Stjernhav sida

7, 17, 18, 26, 27, 28, 29, 31, 33, 35, 36, 38, 39, 57, 59, 71,78, Ninna Thomsen sida 10, 23, 34, 41, 44,

47, 58, 70

Lunds universitet, Ekologiska institutionen: Nils Cronberg sida 82

Stadsdelstidningen Kirseberg nr 3, 2010 sida 8, 16

Svenska Landskap AB sida 9, 32, 38, 42, 43, 48, 53, 73, 74, 75

Watreco AB sida 36

Illustrationer: Serviceförvaltningen Malmö stad: Isabella Ahlgren sida 3, 14, 15, 18, 19

Maria Andersson sida 4-5, 14, 37, 39, 69, 77, 81

Svenska Landskap AB sida 3, 7, 11, 12, 12-13, 15, 17, 19, 37, 46, 49, 50-51, 55, 74-75, 78

Formgivning: Fikon Design AB

Tryck: Ljungbergs tryckeri AB

Papper: Omslag Incanada Silk 300 gram och inlaga Cocoon Offset 120 gram


Innehåll

Inledning ............................................................................................................................................................................4

En grönskande ishall i Kirseberg

Objektsbeskrivning ...................................................................................................................................................................7

Utemiljö som fokusområde .................................................................................................................................................8

Utgångsläge utemiljö ........................................................................................................................ 10

Utemiljöåtgärder – nutid ................................................................................................................. 11

Utemiljöåtgärder – närtid ................................................................................................................ 14

Utemiljötgärder – framtid ............................................................................................................... 17

Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 20

Utgångsläge energi ............................................................................................................................ 22

Energiåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 23

Energiåtgärder – närtid ..................................................................................................................... 25

Energiåtgärder – framtid .................................................................................................................. 28

Vatten som fokusområde ................................................................................................................................................... 32

Utgångsläge vatten ............................................................................................................................ 34

Vattenåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 35

Vattenåtgärder – närtid .................................................................................................................... 36

Vattenåtgärder – framtid. ................................................................................................................ 38

En miljöpedagogisk skola i Nydala

Objektsbeskrivning ................................................................................................................................................................ 41

Utemiljö som fokusområde .............................................................................................................................................. 42

Utgångsläge utemiljö ........................................................................................................................ 44

Utemiljötgärder – nutid .................................................................................................................... 45

Utemiljötgärder – närtid .................................................................................................................. 48

Utemiljöåtgärder – framtid ............................................................................................................. 54

Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 56

Utgångsläge energi ............................................................................................................................ 58

Energiåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 59

Energiåtgärder – närtid ..................................................................................................................... 61

Energiåtgärder – framtid .................................................................................................................. 63

Miljöpedagogik som fokusområde .............................................................................................................................. 64

Utgångsläge miljöpedagogik ....................................................................................................... 66

Miljöpedagogiska åtgärder – nutid........................................................................................... 67

Miljöpedagogiska åtgärder – närtid ......................................................................................... 71

Miljöpedagogiska åtgärder – framtid ...................................................................................... 76

För fortsatt omställningsarbete

Arbetsmodell ......................................................................................................................................................................... 81

Checklistor för ishallar ........................................................................................................................................................... 83

Checklistor för skolor ............................................................................................................................................................. 87

Ta del av den fortsatta omställningen ........................................................................................................................ 90

Kirsebergs ishall

Nydalaskolan

3


4

Inledning

Bakgrund till projektet ERUF EKO

Stora delar av Sveriges flerbostadshus, skolor, kontorshus,

idrottsanläggningar, sjukhus med mera är

byggda under åren 1950-1975. Många av dessa

byggnader är idag i stort behov av renovering. Husen

har ofta utslitna byggnadskomponenter och installationer

samt en onödigt hög energianvändning.

Dessutom behöver utemiljön vanligtvis förnyas.

Renoveringscykeln för dessa fastigheter bedöms

ligga mellan 40 och 60 år vilket innebär att det nu är

dags för upprustning och ekologisk omställning av

detta bestånd. Storleken på renoveringsarbetet är

omfattande, inte minst om man forsätter att blicka ut

över efterkrigstidens bebyggelse i övriga Europa.

Detta skapar å andra sidan möjligheter för ökad sysselsättning

och nya företag genom utveckling av nya

produkter och system för hållbar stadsutveckling.

Projektet ERUF EKO delfinansieras med medel från

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). EKO

står för Ekologisk omställning av efterkrigstidens

bebyggelse. Projekttiden har varit mellan 2008-02-01

och 2011-01-31.

Projektets syfte

Projektets syfte har varit att utveckla metoder, produkter

och system för:

• hållbar försörjning med värme, el, ventilation och

vatten

• gröna (växtbeklädda) tak och fasader samt

ekologisk upprustning av utemiljö

• ekologiska skolor, med utgångspunkt från

Nydalaskolan i Malmö

• ekologiska fritidsfastigheter, med utgångspunkt

från Kirsebergs ishall i Malmö

Projektet har utgått från en tidstypisk skola och fritidsfastighet

och inbegriper hela fastigheten alltså byggnaden,

utemiljön och till viss del även verksamheten i

fastigheten.

Denna åtgärdskatalog för ekologisk omställning

av efterkrigstidens bebyggelse är den huvudsakliga

slutprodukten för Serviceförvaltningen Malmö stads

projekt. Identifierade behov och åtgärder beskrivs i

katalogen utifrån ett brett och översiktligt perspektiv.

Projektet innefattar även att realisera delar av de

åtgärdsförslag som framkommer i denna åtgärdskatalog,

samtliga beskrivna i texten som åtgärder under

fas 1 - nutid. Resterande åtgärder (fas 2 - närtid och

fas 3 - framtid) kan komma att genomföras i ett senare

skede men inte inom ramen för projektet.

Projektpartners och Projektgrupp

Huvudprojektet ERUF EKO drivs av Miljöförvaltningen

Malmö stad tillsammans med ett antal samarbetspartners.

Förutom Serviceförvaltningen Malmö stad

har även Malmö högskola, ISU Institutet för hållbar

stadsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet i

Alnarp, Lunds tekniska högskola, IVL Svenska

Miljöinstitutet AB, MKB fastighets AB samt Barn i stan

varit delaktiga i projektet.

Åtgärdskatalogen inklusive realiserande av åtgärder

inom fas 1 – nutid på fastigheterna Kirsebergs

ishall och Nydalaskolan ingår i det delprojekt som

drivs av Serviceförvaltningen Malmö stad. I

Serviceförvaltningens arbetsgrupp för ERUF EKO

ingår ett tjugotal personer med kompetens inom förvaltning,

ekonomi, grönmiljö, arkitektur, bygg, teknik,

energi och miljö.

Läsanvisning

Åtgärdskatalogen är uppdelad i två större delar, första

delen rör Kirsebergs ishall och andra delen rör

Nydalaskolan.


Ishallen och skolan har fått tre fokusområden var.

För ishallen berör områdena Utemiljö, Energi och

Vatten och för skolan Utemiljö, Energi och Miljöpedagogik.

Dessa fokusområden är i sin tur uppdelade

i tre faser; Fas 1 – nutid, Fas 2 – närtid och Fas 3 –

framtid. Faserna beskriver hur den ekologiska omställningen

kan genomföras stegvis, åtgärderna understödjer

varandra och är fördelade över tid.

Fas 1 – nutid

Fasen har en kort tidsaspekt på 0-2 år och åtgärderna

är välkända och ekonomiskt hanterbara. Åtgärderna

är realiserade inom projekttiden för ERUF EKO.

Fas 2 – närtid

Fasen innehåller åtgärder som kräver något längre tid

för planering och genomförande. Tidsaspekten är

mellan 2-5 år och investeringen kan ses som mer

långsiktig.

Fas 3 – framtid

Denna fas kan ses som en framtidsvision; ”Vart vill vi

nå?”. Visionen innefattar inte nödvändigtvis färdiga

lösningar i form av befintliga produkter eller tjänster

utan kan lika gärna identifiera ett behov. Fas 3 kan, i

planeringsprocessen, fungera som ett startläge där

komponenter identifieras och fördelas i de olika faserna

beroende på genomförande. Detaljeringsgraden

ökar ju närmre nutiden åtgärden planeras.

En viktig punkt vid fasindelning är att inte enbart enklare

åtgärder hamnar i nutidsfasen. Sannolikheten för

genomförande av de mer komplicerade åtgärderna

minskar då drastiskt. Nyckeln till en lyckad planering

är att finna kombinationer, där mindre krävande

åtgärder kan samverka med de mer avancerade, och

skapa smarta åtgärdspaket.

Observera att vid omställning av andra ishallar och

skolor från efterkrigstiden kan åtgärdspaketering och

fördelningen över tid komma att se annorlunda ut än

den för det aktuella projektet.

Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av

projektet innehållande bland annat den egna arbetsmodellen

och checklistor på samtliga genomgångna

åtgärder.

Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt

underlätta i utvärdering och prioritering av omställningsbehov

och åtgärdsförslag för efterkrigstidens

bebyggelse. Behoven är stora och åtgärderna många.

Katalogen vänder sig framför allt till kommuner,

fastighetsägare och förvaltare. Den är även tänkt att

ge små och medelstora företag inom byggsektorn en

möjlighet att kunna anpassa och utveckla sina produkter

och tjänster alternativt skapa nya efter de

identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens

bebyggelse.

5


6

En grönskande ishall i Kirseberg

Fokusområden och mål – Tre områden har fått stort fokus i arbetet med

ekologisk omställning av Kirsebergs ishall och följande övergripande mål

har satts upp:

Utemiljö – Ishallen görs 100 % mer grönskande och välkomnande.

Energi – Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare 10 % är

egenproducerad, förnybar energi.

Vatten – Allt smält- och dagvatten tas tillvara inom den egna fastigheten.


Objektsbeskrivning

Området – Kirsebergs ishall är belägen i Kirsebergs

stadsdel, en av Malmös mindre stadsdelar med en

befolkningsstorlek på strax över 14 000 invånare.

Området återfinns i nordöstra delen av Malmö som har

ett kuperat och varierande landskap och omgärdas till

stor del av kraftigt trafikerade genomfartsleder så som

Inre Ringvägen och Stockholmsvägen. Även järnvägen

spelar en stor roll i stadsdelen med kontinentalbanan,

södra stambanan och Simrishamnsbanan som har sina

sträckningar här. Framförallt påverkar detta ishallen

som angränsar både i söder och väster mot järnvägsområdet.

Problematiken gäller inte minst buller, skadegörelse

och otrygghet.

I kontrast till detta finns här även flertalet parker,

grönytor och koloniområden. Kirsebergs bebyggelse

härstammar till viss del från tidigt 1900-tal och ger

omgivningarna en varierande och unik karaktär. De

kringbyggda kvarteren i anslutning till ishallen är inget

undantag. Deras pastellfärgade putsfasader och spröjsade

fönster skapar en skarp kontrast mot ishallens

avskalade plåtfasad och hårdgjorda kringytor. Förutom

de intilliggande bostadshusen finns även ett småindustriområde

och en fastighet som nyttjas till friskola i

anslutning till ishallen. I norr ligger ett mindre parkområde.

Fastigheten – Kirsebergs ishall byggdes 1973, renoverades

med en om- och tillbyggnad 1998-99 och består

av en tävlingsarena med plats för 1 500 åskådare.

Kirsebergs ishall var från början en uterink som sedan

byggts in i ett antal etapper.

På fastigheten finns också rester av utetennisbanor

som med tiden chanserat. Detaljplanen för fastigheten

medger vissa möjligheter till nybyggnation även om

de är begränsade. De fria ytorna består av en triangelformad

yta mellan hallens och maskinbyggnadens

sydvästra hörn samt en rektangulär yta mellan hallens

och maskinbyggnadens nordvästra hörn. Det finns

även möjligheter för ytterligare exploatering för

idrottsändamål på delar av den idag hårdgjorda ytan i

norr.

Verksamheten – Flertalet idrottsplatser och idrottsanläggningar

återfinns i Kirseberg där idrottsföreningarna

Kirsebergs ishall Yta Ägare/Förvaltare

Ishallstomt

(varav byggnadsarea)

9 005 kvm

(3 350 kvm)

Malmö stad,

Stadsfastigheter

(allmän platsmark) 2 890 kvm Gatukontoret

Illustration Svenska Landskap

med sina barn- och ungdomsverksamheter dominerar

stadsdelens rika föreningsliv. Kirsebergs ishall, som är

den enda ishallen i området, nyttjas i första hand av IK

Pantern, en ishockeyförening som bildades redan

1959. Anläggningen är även tillgänglig för allmänhetens

åkning och skidskoskola för skolklasser.

7


8

Utemiljö som fokusområde

När våra städer växer försvinner grönytor och växt-

och djurliv får stryka på foten. Att anlägga grönytor

på tak och fasader är ett sätt att vinna tillbaka naturen

och samtidigt få flera andra fördelar på köpet.

Grönskan är inte bara ett gemytligt avbräck i vår

hårda stadsmiljö, den kan också bistå i många tekniska

sammanhang och avhjälpa problem med

exempelvis dagvattenhantering, luftrening och bullerdämpning.

Det går dessutom att sänka temperaturen

i en stad med hjälp av växter och på det sättet

råda bot på en del av klimatförändringarnas

effekter. Gröna tak och gröna fasader är ett snabbt

sätt att få in grönska i en stad, där markytorna oftast

redan är upptagna. Luftfuktigheten höjs och luftkvaliteten

förbättras genom att växterna filtrerar

partiklar. Utöver det kan gröna tak och fasadgrönska

ge svalare klimat både utanför och inne i själva

byggnaden.

Vegetationen på gröna tak består ofta av en

standardiserad artblandning med ett fåtal ingående

arter. Systemen fungerar bra utifrån ett tekniskt perspektiv.

De har ingen negativ påverkan på byggnadens

skal och de minskar det avrinnande dagvattnet.

De gröna taken kan dock utvecklas för att få

högre biologiska och estetiska värden och även

integreras mer aktivt i byggnadens design.

För att kunna kvantifiera värdet av grönskan på

fastigheten finns en modell för grönytefaktor framtagen.

Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten

som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar

vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor anges

av delytornas olika värde som kan variera från 0 för

ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för

grönska på mark eller dammar.

Avsides belägna och dåligt gestaltade miljöer

som tycks sakna omtanke och omsorg kan vara hårt

utsatta för skadegörelse, klotter och vandalism.

Belysningen är en viktig parameter i dessa sammanhang

och kan vara avgörande för om en plats

upplevs som trygg eller otrygg. Det handlar inte

nödvändigtvis om att öka belysningsstyrkan och

antalet armaturer utan om att belysa rätt. Med rätt

belysning går det att skapa miljöer som upplevs

estetiskt tilltalande och trygga utan att energianvändningen

ökar. Ett utökat användande på större

del av dygnet bidrar också till en tryggare omgivning.

Det skänker också liv till våra städer och skapar

mötesplatser samtidigt som byggnaden kan

utnyttjas på ett optimalt sätt.


Ishallen görs 100 % mer grönskande

och välkomnande.

9


10

Utgångsläge utemiljö

Marken kring ishallen är i stort hårdgjord med asfalterade

och avgrusade ytor. Få ytor kan i någon högre

grad infiltrera vatten och växtligheten är begränsad.

Grönytefaktorn, som anger värdet på fastighetens

grönyta, uppgår här till 0,2 och kan jämföras med ett

börvärde på 0,4 vid jämförbar nybyggnation.

Ishallsområdet är en hårt utsatt plats när det gäller

skadegörelse, slitage och klotter. Lokaliseringen intill

järnvägsspåren gör fasaderna och vissa av takytorna

på baksidan till en publik utställningsyta för dem som

klottrar. Det inbjuder även till oönskade aktiviteter

såsom skadegörelse och inbrott. Belysningen kring

byggnaden är i behov av översyn då den uppfattas

som både otrygg och ogästvänlig för besökare och är

dessutom energikrävande.

Ishallens entréparti är svårdefinierat och domineras

av en icke välkomnande inhägnad samt en nedgången

biljettkiosk med tillhörande inträdeskarusell.

Vidare leds besökarna in i en smal passage mot den

undanskymda publikingången. Ett kraftigt takutsprång

bygger över passagen och gör den mörk

och sluten.

Ishallen är en av fyra publika ishallar i Malmö stads

regi. Upptagningsområdet för hallen är därmed stort.

Det finns olika sätt att ta sig till ishallen. Från stadens

mer centrala delar leder cykelbanor fram till ishallen.

Området kring entrén saknar dock tydlig och anpassad

cykelparkering. Den närmsta hållplatsen för

stadsbuss ligger cirka 500 meter från ishallen.

Avsaknaden av goda förvaringsmöjligheter på

själva anläggningen gör att utövarna behöver transportera,

inte bara sig själva, utan även stora väskor

med utrustning. Det mest utbredda sättet att ta sig

till ishallen idag är därför med bil.

Ishallens kärnverksamhet är ishockeyverksamhet i

föreningsform samt allmänhetens åkning. Alternativa

aktiviteter utöver detta saknas.


Förslag och illustration Svenska Landskap

Utemiljöåtgärder nutid

FAS

1

UTEMILJÖ

Grönska

Gröna väggar – Det finns många olika

typer av gröna väggar, allt ifrån självklättrande

växter till gestaltade fasadkonst-

verk med avancerade bevattningssystem. Valet har

varit att jobba med flera olika typer dels i demonstrativt

syfte och dels för att skapa en variation som tidigare

saknats. Stora delar av väggarna har försetts med

klängväxter på vajer. Detta är en förhållandevis enkel

och ekonomiskt fördelaktig lösning som ger stor visuell

effekt. Vildvin och pipranka har varvats för att

uppnå spännande kontraster i färg- och randfält.

Växterna gör väggarna oattraktiva för klottrare och

kan även skydda mot allmänt slitage.

Mosskassetter – Fasaden på långsidan har dessutom

kombinerats med en pilot av mossbeväxta kassetter

på ställning. Mossan ger en tät och kompakt kontrast

åt de yvigare klängväxterna. Mossan odlas på olika

fukthållande substrat, bland annat i form av torv, som

sedan fästs i plåtkassetter på ett stolpsystem.

Konstruktionen möjliggör att kassetterna vinklas för

att lättare kunna samla vatten ur luften samt vid

nederbörd.

Pelarträd – För att ytterligare förstärka ishallens grönskande

intryck har entréfasaden fått en tät rad av

pelarträd. Pelarträden bildar en grön fasad där dess

form blir som utropstecken längs entrésidan. Det

humaniserar skalan och avgränsar åtkomst för oönskad

påverkan på vägg utan att hindra möjligheter

för skötsel, fasadunderhåll och dylikt.

Levande hägn – De delar av fastigheten som gränsar

till järnvägen har kraftig inhägnad i form av säkerhetsstaket.

Detta staket har fått en mjukare framtoning

med hjälp av klängande och taggiga växter, som

exempelvis björnbärsbuskar, utan att kompromissa

med säkerheten. Istället försvårar den täta, taggiga

växtligheten intrång och skapar ett levande och

grönt inslag.

Grönskande cykelparkering – I anslutning till entrén

har fyra planteringskärl placerats ut. Planteringarna

består till största delen av väldoftande kryddväxter.

Förutom kärlens dekorativa syfte fyller de även en

funktion som cykelparkering. För att cyklar ska kunna

11


12

FAS

1

UTEMILJÖ

Förslag och illustration Svenska Landskap

Förslag och illustration Svenska Landskap


låsas fast på ett tryggt sätt har kärlen anpassats i storlek

och utformats med en bygel som låset fästs runt.

Trygghet

Preventiva växter mot klotter – Kirsebergs ishall är

högintressant för klottrare med sitt läge intill de vältrafikerade

järnvägsspåren. Stora, vita och publika

ytor i en miljö som saknar gestaltningsgrepp, är hårt

ansatta. Diskussionen kan föras kring huruvida klotter

på vissa avsatta ytor bör legaliseras och hur dialog

kan föras för att skapa samsyn i frågan. Då området

kring ishallen till stor del saknar grönska har istället

möjligheten att kunna gestalta dessa ytor med växtlighet

utnyttjats och på så sätt även öka grönytefaktorn

samtidigt som vegetationen fungerar preventivt

mot klotter och skadegörelse.

Hållbar förtätning med avseende på

människor och aktiviteter

Ny välkomnande entré – För att tydligare bjuda in

besökarna och sätta ishallen på kartan har entrépartiet

fått en omgestaltning. Entrén som varit svårdefinierad

och undanskymd har nu fått en annan tydlighet

genom att tidigare avskärmande stängsel och biljettkiosk

har rivits samt att det fördunklande takutsprånget

har kapats, vilket lättar upp och understryker

vägen in till hallen. Sommartid hjälper pelarträden

och de slingrande gröna växterna till att förstärka det

grönskande intrycket. Nytillkommen cykelparkering i

nära anslutning till ingången är ytterligare ett välkomnande

inslag för besökare samtidigt som den

bidrar till orienterbarheten.

Cykelställ med 60 platser – Förutom cykelparkering i

form av planteringskärl har ytterligare cykelställ av

mer traditionell karaktär placerats ut i nära anslutning

till entrén. Detta är en funktion som inte tidigare funnits

och som visar på prioritering av miljövänliga

transportmedel. Det är viktigt att, som besökare och

cyklist, kunna komma så nära ishallen det bara går.

Det är också en förutsättning för att kunna möta en

ökande aktivitetsgrad i och kring ishallen.

Belysningsöversyn – En belysningsöversyn är gjord

med avseende på energi, estetik och trygghet.

Förslaget innebär framför allt förbättrade villkor för

arbetsmiljön, ökad trygghet och trivsel för besökare

samt att det ger byggnaden en ny karaktär. Förslaget

innebär både nytillkomst och utbyte av flertalet

armaturer, detta utan att energianvändningen ökar.

13


14

Utemiljöåtgärder närtid

FAS

2

UTEMILJÖ

Grönska

Kraftigt levande hägn – Tanken är att

även avgränsningen mot banvallen ska

blir grönare. Ett tre meter djupt hägn av

taggiga och färgsprakande växter, som eldtorn och

nypon, anläggs längs med det industriella säkerhetsstaketet.

Växterna avdramatiserar staketet samtidigt

som det försvårar intrång.

Gröna tak – Ett grönt tak skapas genom sådd eller

plantering direkt på ett jordlager, alternativt genom

att färdiga växtmattor läggs på taket. Tjockleken för

gröna tak kan variera från de tunnaste moss- och

sedumtaken på 2 -5 cm, till de intensiva gräs- och örttaken

på upp emot 40 cm. För att utveckla tekniken

för gröna tak och skapa ett högre värde både biologiskt

och estetisk kommer Kirsebergs ishall fungera

som referenstak för nya utvecklingssystem inom

området. De tänkta systemen kan appliceras var för

sig eller kombinerat i en anläggning. I första hand är

det taket på den nytillkomna luftslussen på ishallens

baksida samt taket på omklädnadsdelen i södra lågbyggnaden

som förses med gröna tak. Systemen som

kommer användas är ett modifierat sedum tak samt

ett system för torrhed.

• Modifierat sedumtak – Detta system representerar

det konventionella sättet att etablera gröna tak.

Dessa system är välkända och tanken är att

undersöka om de kan ges högre värde genom

riktad införsel av frö. Sedumtaket kommer att få ett

tillskott av nya plantor genom sådd, plantering och

höetablering. Systemet kommer att väga runt 4 kg/

kvm.

• Torrhed – Torra ekosystem är relativt vanliga i

urbana miljöer men det är sällan som de har en sur

markreaktion. Syftet med systemet är att testa om

det går att utveckla en annan typ av lätta, tunna

gröna tak baserade på en vegetationstyp som är

vanlig i Sverige. Vegetationssystemen kommer att

etableras med lokalt material, framförallt sand och

ha en tjocklek på ca 15-20 cm.

Ökad allmän vegetation – Fastigheten får generellt

sett mer grönska och infiltrerande inslag, framför allt

på parkeringsytan framför entrén och kring den tilltänkta

våtmarksliknande dammen i norr.

Arkitekt Isabella

Ahlgren och idé

Lina-Maria Bergh,

Stadsfastigheter,

Malmö stad

Miljöhuset Lärkan – Den befintliga avfallscontainern

byts ut mot miljöhuset Lärkan, framtagen av Malmö

stad. Det är ett typhus som byggs i moduler och är

konstruerat för att motstå vandalisering, brand och

klotter. Miljöhuset har ett grönt, växtbeklätt tak vilket

minskar vattenavrinningen med cirka 50 procent.

Dessutom har det solceller som ger ström till belysningen.

Huset byggs upp av vertikala träribbor som är

svåra att klottra på och vid vandalisering är det enkelt

att byta ut enskilda ribbor. I miljöhuset går det att till

exempel återvinna plastförpackningar, tidningar, pappersförpackningar,

glasförpackningar och metallförpackningar.

Trygghet

Belysning – Utomhusbelysningen är viktig för området

kring ishallen. Det handlar inte enbart om att

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Rejlers Ingenjörer AB.

uppnå god funktionsbelysning ur exempelvis arbetsmiljösynpunkt.

Armaturval, färgtemperatur, energief-


Förslag och illustration Svenska Landskap

15


16

fektivitet och placering är parametrar som påverkar

hur byggnaden uppfattas och hur man ska röra sig i

närområdet. De fasader som är synliga från infarten

framhävs med hjälp av inramande, kall belysning vid

takfoten som ger ishallen ett iskubsliknande intryck.

Den gamla belysning i passagen byts ut mot ny energieffektiv

i varma och kalla kontraster som fångar

uppmärksamheten och ökar läsbarheten för besökarna.

Skyltningen förstärks genom lysande skyltar både

på fasaden synlig mot gatan samt ovanför själva

entrén. Befintliga armaturer byts ut till mer trivselskapande

och vid entréområdet kompletteras de också

med ett lövverksraster som ger intressanta skuggverkningar.

Även om åtgärden innebär fler armaturer betyder

det inte att området får kraftigare belysning. Det

handlar snarare om rätt belysning på rätt plats. Det är

också viktigt att energianvändningen inte ökar på

grund av insatserna.

Hållbar förtätning med avseende på människor

och aktiviteter

Inbjudande mötesplats i stadsdelen – Utemiljön

intill ishallen och ytorna kring hallen ska bli en inbjudande

mötesplats. Föräldrar och anhöriga som följer

med utövarna ska ha möjlighet att nyttja platsen för

att exempelvis fika, träna eller jobba. De boende i

området som inte nödvändigtvis åker skridskor ska

också lockas till att använda den planerade kombiplanen

eller caféverksamheten intill ishallen.

Kombiplan med sittgradänger – Spontanlekplatser

eller kombiplaner har visat sig mycket populära. En

sådan plan skulle kunna utnyttjas av hockeyklubbens

aktiva, intilliggande skola och stadsdelens barn och

ungdomar på olika tider på dygnet.

Träningsredskap ute – Träning utomhus i form av ett

utegym gynnar inte bara hockeyspelarna utan förhoppningsvis

alla träningssugna i olika åldrar och från

olika delar av staden. För att koppla samman utegymmet

med en tilltänkt pedagogisk vattengestaltning

planeras ett av träningsredskapen att fungera som en

manuell pump där utövaren själv, genom att cykla,

pumpar upp vatten från ett magasin till en intillig-

gande damm. Att pumpa och ”trampa vatten”, gör

gymmet lekfullt samtidigt som det fyller en funktion.

Gymmet är tänkt att vara öppet för alla dygnet runt.

Statushöjning på markbeläggning – Markbeläggningen

framför entrén kan hjälpa till att öka orienterbarheten

för besökarna. Den tilltänkta beläggningen

är ett gult tegel som läggs i ett parkettmönster och

ger ett ljust och välkomnande uttryck som för tankarna

till den röda, eller som här gula, mattan.

Nivåskillnader i marken tas upp med hjälp av en lägre

trappa. Denna fungerar även som en informell sittplats

utöver de formella i form av stolar och bänkar,

något som tidigare saknats. Tillgängligheten till ishallen

är tillgodosedd genom en ramp.

Inglasning av entré – För att ytterligare kunna utnyttja

området kring ishallsingången planeras ytan att

glasas in. Detta gör det möjligt att vistas där under en

längre period på året samt att caféverksamheten kan

utnyttjas i större utsträckning. Inglasningen kommer

vara en orangeriliknande övergång mellan ute och

inne som även fungerar som en luftsluss mellan


publikentrén och uteluften. Delar av utrymmet skulle

i framtiden kunna fungera som uppvärmt växthus

som värms av överskottsvärme från kylanläggningen.

Utökad caféverksamhet – Caféverksamhet är en viktig

del i att få människor att vilja uppehålla sig i och

kring ishallen. Den befintliga cafédelen öppnas upp

och integreras med ytorna mellan klubblokalerna och

ishallen. Det skapar en naturlig mötesplats både för

aktiva, föräldrar och övriga besökare som annars inte

har någon självklar plats att uppehålla sig på i dagsläget.

Önskemålet är också att aktiviteterna kopplade

till ishallen ska kunna sträcka sig utanför gränsen för

ishockeyverksamhet varför en gemensam mötespunkt

känns väsentlig och viktig.

Utemiljöåtgärder framtid

FAS

3

UTEMILJÖ

Grönska

Gröna tak – Då taket över själva ishallen

inte klarar ytterligare belastning i någon

större utsträckning är det istället resteran-

de lågbyggnader som blir försedda med ytterligare två

nya sorters gröna tak i form av fuktäng och torräng.

• Fuktäng – Fuktängar och rikkärr har haft en kraftigt

minskande utbredning under de senaste åren, på

grund av övergödning och utdikning. Det skulle

vara möjligt att återskapa dessa system i en

kontrollerad takmiljö förutsatt att byggnaden klarar

de stora vikterna. Vegetationssystemet kommer att

etableras med basrikt jordmaterial med högt

organiskt innehåll. Systemet kommer att vara

konstant fuktigt och cirka 40 cm tjockt.

• Torräng – Torra kalkrika ängar är viktiga habitat för

hotade växter och insekter. Denna typ av system

kan utgöra ett estetiskt såväl som ett biologiskt

tillskott till stadsmiljön. Målet med detta system

är att undersöka om det går att anlägga torrängar

med höga biologiska värden och rik blomning

på tak. Substratet kommer att baseras på relativt

lokalt, basiskt material och ha en tjocklek på

15-20 cm.

Förslag och illustration Svenska Landskap

Takträdgård med ekologiskt café – En grönskande

takträdgård anläggs på lågbygganden. Det platta

taket förvandlas till en kuperad trädgård, ett intensivt

tak med högt estetiskt och biologiskt värde, där det

ges möjligheter till ekologisk odling för caféet och

rekreativa värden för besökarna.

Hållbar förtätning med avseende

på byggnader

Exploatering för idrottsändamål – Byggrätter i centrala

lägen är eftertraktade och förtätning i våra städer

är en viktig del av hållbarhetsperspektivet. På

Kirsebergs ishall finns idag en outnyttjad byggrätt för

idrottsändamål, lokaliserad norr om ishallen. Denna

skulle kunna utnyttjas till att bygga in kombiplanen

alternativt att det undersöks vilka idrotter som är i

behov av lokaler som lämpar sig för denna yta.

FAS

2

UTEMILJÖ

17


18

Förtätning i form av parasiter – Det är dåligt med

ytterligare byggbar mark runt Kirsebergs ishall. Utökade

aktiviteter i anknytning till hallen är önskvärda men det

ställer stora krav på byggnaden gällande omklädnadsmöjligheter,

förvaring och kontorsutrymmen. En lösning

kan vara att bygga på höjden. Detta skulle kunna

låta sig göras med hjälp av parasitbyggnader – en fristående

form av byggnad som ”kopplas på” utanpå den

befintliga byggnaden och som, i praktiken, även kan

”kopplas loss” och flyttas till ett annat ställe om behovet

ändras. Parasiten kan var gjord av återvunnet material

och är med fördel en lättkonstruktion för att förenkla

mobiliteten. Flexibilitet är ledordet.

Hållbar förtätning med avseende på människor

och aktiviteter

Klättring och bouldering – Det finns ett växande

intresse för olika former av klättring i Malmö. Ishallens

väggar är höga och utbredda och skulle därför lämpa

sig väl för klättring på artificiellt uppbyggda klätterväggar.

Området kring den våtmarkslika dammen

skulle kunna utgöra en plats för boulderingverksamhet.

Bouldering kommer från engelskans ”boulder”

som betyder stenblock och innebär avancerad klättring

på låg höjd med begränsad utrustning.

Isdisco – Ett utökat utbud på aktiviteter kan även ske

inne i själva ishallen. Tänkbara möjligheter skulle

kunna vara olika temaformer av dans på is, så som

isdisco, vinterfester eller vårbaler. Det kan vara lämpligt

att då arenabelysningen ses över även planera för

den här typen av alternativ verksamhet då det gäller

upphängningsanordningar, elförsörjning och liknande

till extra ljud- och ljusutrustning.

Takträdgård med ekologiskt café – Den takträdgård

som planeras i samband med påbyggnaden ovanpå

befintlig lågbyggnad uppfyller flertalet idag saknade

parametrar. Grönytan ökar och ger tillskott till de biologiska

och estetiska värdena. Utöver det tillkommer

en utökad möjlighet till alternativa aktiviteter. Här kan

caféet driva ytterligare verksamhet och dessutom kan

odling bedrivas i olika former. Bevattning kan med

fördel ske genom recirkulering av smältvatten alternativt

från omhändertaget dagvatten.

”Vattnets väg” – Inom ramen för fastighetens framtidsvision

finns en idé om att kunna sammanbinda intilliggande

parkområde med ishallens och skapa en vattnets

väg. Vattnets väg innebär en lite mer lekfull

utformning av en del av det öppna dagvattensystem

som leder ner vatten till våtmarken eller vattendammen.

Där kan barn upptäcka och följa vattnets väg och

egenskaper i olika passager och fördämningar. Denna

kan etableras inom befintlig fastighet i en kortare

sträckning men även med möjlighet att utöka vattnets

väg genom att leda ner vatten från omkringliggande

områden med ett naturligt fall ner mot vattendammen.


Förslag och illustration Svenska Landskap

FAS

3

UTEMILJÖ

19


20

Energi som fokusområde

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då

energipriserna var låga och frågor rörande ekologi

och hållbarhet hade annorlunda prioritering jämfört

med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggnader

inför ett omfattande renoveringsbehov och det

öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande

sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra

ytterligare 50 år i framtiden.

Att minska energianvändningen är en viktig del i

ledet för att uppnå ekologisk hållbarhet. Ett minskat

energibehov innebär också minskade kostnader

och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka

kommer en energisnål fastighet vara av allt större

betydelse. För att väsentligt kunna minska energianvändningen

krävs inte minst investeringar i tekniska

installationer och klimatskal. Kostnaden för

dessa är ofta högre än om befintlig utrustning

enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang

är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån

ett livscykelperspektiv.

Ishallar är unika byggnader på så sätt att de

innehåller energikrävande teknik för att kunna

skapa det som är ishallens mest grundläggande

funktion; en god is för användaren. Att en god

iskvalitet bibehålls är därför en viktig målsättning

vid energieffektivisering.

Flertalet ishallar från den här tiden har likartade

problem. De är dåligt isolerade plåthallar med teknisk

utrustning som inte följt med i utvecklingen

och de använder därmed stora mängder energi.

Energianvändningen uppgår på ett år till cirka 750

MWh. Det betyder att det är meningsfullt att energieffektivisera.

År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 procent

försörjas av förnybar energi. För att aktivt

kunna medverka till detta är målet att Kirsebergs

ishalls energianvändning minskas med 50 procent

och att ytterligare 10 procent är egenproducerad,

förnybar energi. Det energislag som är aktuellt för

ishallen är i första hand solenergi.

Energi från solen kan tas tillvara genom solfångare

och solceller. Solfångare producerar värme som

kan användas till varmvatten och uppvärmning.

Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i

en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning

bedöms efter det behov som finns. Solceller passar

bra till många anläggningar där verksamheten har

stort behov av el, medan solfångare passar bra då

uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för

utomhusbassänger. Eftersom ishallen producerar

stora mängder överskottsvärme som gott och väl

täcker uppvärmningsbehovet är det solceller som

är aktuella.


Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare

10 % är egenproducerad, förnybar energi.

21


22

Utgångsläge energi

Klimatskal

Hallbyggnaden består av en isolerad betongplatta

med ingjutna kylrör och ett bärande stålramssystem

med plåtklädda fasader med tunnare,

mellanliggande mineralullsisolering. Halltaket är

belagt med självbärande, korrugerad plåt med

ovanliggande isolering och papptäckning som

ytskikt. Den bärande konstruktionen har svårt att

klara ytterligare belastning. Klubblokalen är

byggd och ombyggd i omgångar där väggar

och tak är en träregelkonstruktion med mellanliggande

mineralullsisolering. Omklädnadsdelen

är en tillbyggnad från början av 2000-talet.

Byggnaden har en murad konstruktion av lättklinkerblock

som vilar på en grundsula av

betong. Ytterväggarna har generellt sett fått

många skador som kan ge upphov till mögel

och röta.

På grund av flertalet otätheter i konstruktionen

tränger fuktig utomhusluft in i byggnaden

och ställer höga krav på avfuktningsanläggningen.

Störst är belastningen under de varmare

månaderna då uteluften är som fuktigast.

Vanligtvis pågår en säsong mellan september

och april och en förlängning av denna period

påverkar därför energianvändningen negativt på

flera plan. Den största orsaken till luftinträngning

är portar vid ispistmaskin samt dörrar vid entré

som öppnas flertalet gånger under loppet av en

dag och därmed tillåter stora mängder uteluft

att tränga in.

Teknik och styrning

Energianvändningen för ishallen uppgår på ett

år till cirka 750 MWh. Denna siffra står sig relativt

bra mot det nationella snittet för ishallar som ligger

på 1100-1300 MWh per år. Den största delen

av energianvändningen går åt för att kyla isen.

Kylmaskinscentralen är hjärtat i anläggningen

där kompressorerna jobbar för att kyla köldmediet

som pumpas runt i de ingjutna rören i

betongplattan. Kylanläggningen är original sen

ishallen byggdes och är i stort behov av ett byte.

Ishallen är inte inkopplad till fjärrvärmenätet

utan värms med hjälp av överskottsvärme samt

elradiatorer i klubblokaldelen. Elvärmen står för

cirka en femtedel av energianvändningen för

ishallen.

Belysningen i hallen har två lägen; ett för service

och ett för match. Denna möjlighet används

dock sällan och gör att matchläget är det vanligast

förekommande. Omklädnadsrum och

klubblokal saknar effektiv styrning av både belysning

och ventilation. Belysningen är manuell vilket

innebär att den ofta står tänd i onödan och

ventilationen är tidsstyrd oavsett vilket behov

som finns. Även utomhusbelysningen saknar

någon form av styrning och är vanligtvis påslagen

även under dygnets ljusa timmar.

I ishallar förkommer mycket utrustning som

behöver tvättas och torkas varför det är viktigt

att dessa maskiner är energieffektiva. Nuvarande

tvättmaskin och torktumlare på ishallen är från

1990-talet Elvärme och Kylmaskin är endast inkopplade Belysning på kallvatten.

Pumpar Maskinerna Fläktar är därför i behov Avfuktare av byte.

Fläktar

Div fastighetsel

Avfuktare

Pumpar

Div

fastighetsel

Belysning

Elvärme

Kylmaskin

Energianvändningen

på Kirsebergs ishall


Energiåtgärder nutid

FAS

1

ENERGI

Klimatskal

Automatisk port vid ispistmaskin och

dörrstängare vid spelaringång – För att

minska inläckaget av fuktig utomhusluft

i samband med ispistmaskinens in och utfart ur hallen

har en automatisk port installerats. Tidigare öppnades

denna port manuellt med följd att porten stod

öppen en längre stund medan ispistmaskinen tippa-

de isskrap. Nu sköts detta automatiskt och inomhusklimatet

kan därför hållas torrt och kylan över isen

kan bevaras. Vid passagen mellan omklädnadsrum

och intill ishallen fanns tidigare en dörr som hade

svårt för att sluta tätt. Därför läckte värmen från

omklädnadsdelen in i den kalla hallen. Här har en

dörrstängare nu installerats som ser till att kylan från

hallen inte försvinner ut. En enkel åtgärd som hjälper

till att hålla rätt klimat inne i hallen.

Teknik och styrning

Ny kylanläggning – På ishallen har den kylanläggning

som varit original sedan 1970-talet bytts ut.

Bland annat har kylkompressorerna bytts ut mot

moderna varianter samtidigt som anläggningen i

övrigt har energioptimerats. En ny ispist tvåskiktsbetongplatta

har gjutits där en glykollösning pumpas

runt som köldmedium. Även ispistmaskinen har bytts

ut. Den nya ispistmaskinen ser med hjälp av en infraröd

sensor inne i hallen till att isen hålls på önskad

tjocklek. På så sätt görs en energimässig nytta i att

aldrig kyla mer is än vad som behövs.

Installation av en ny kylanläggning är en stor investe-

ring, men i detta fall var det oundvikligt eftersom kylanläggningen

var i akut behov av byte.

Optimering av driftförhållanden – Kylanläggningen

ställs mot olika krav under olika delar av året. Därför

är det viktigt att det sker ett löpande arbete med att

optimera driftförhållanden för kylning av isen. Genom

att inte ha en alltför kall temperatur på isen går det

att göra stora energibesparingar. Här blir det en

balansgång mellan den kvalité utövarna kräver på

isen. Varje grad som istemperaturen kan höjas med

ger en cirka tre procent energibesparing på kylbehovet.

En optimerad drift medför därför stora energimässiga

förbättringar. Vilken istemperatur som kan

hållas varierar från ishall till ishall beroende hur ishallen

byggnadstekniskt ser ut.

Utbildning av driftpersonal – Det är viktigt att driftpersonalen

får utbildning och är införstådda med de

förändringar som sker. Den nya tekniken kräver ofta

att den används på rätt sätt för att åtgärderna ska få

genomslag och därför är det viktigt att driftpersonalen

är engagerade. Utbildningsdagar är ett bra sätt att

öka energi- och miljömedvetenheten hos driftpersonal

och verksamhetsansvariga. Att utbilda driftpersonal

är en billig åtgärd, men med stor besparingspotential

eftersom hur driftpersonalen väljer att sköta

hallen och isen har stor påverkan på energianvändningen.

Energieffektiv avfuktningsanläggning – Ny energieffektiv

avfuktningsläggning har installerats vilken är

sammankopplad med ventilationen inne i hallen.

Under normala förhållanden i hallen recirkuleras

inomhusluften för att slippa ta in den fuktiga utomhusluften.

Ju mindre fukttillskottet är inne i hallen

desto mindre behöver avfuktningsanläggningen

jobba. Då påfrestningarna på inomhusklimatet är

stora i samband med match eller träning, är avfuktningsläggningen

utrustad med ett spjäll som automatiskt

släpper in frisk utomhusluft istället för att

recirkulera inomhusluften. Styrningen sker på halten

koldioxid i inomhusluften. På så sätt fås en energioptimerad

drift där avfuktningsläggningen slipper jobba

23


24

för fullt under vanliga förhållanden i hallen. Avfuktare

står för cirka 10 procent av ishallens energianvändning

och därför finns det stora besparingar att göra i

att recirkulera inomhusluften istället för att avfukta

utomhusluften. Belastningarna på avfuktningsläggningen

är som störst under de varmare delarna av

året, då det finns mycket fukt i utomhusluften.

Recirkulering av inomhusluften är därför än viktigare

vid en lång säsong.

Hallen anses i dagsläget ha tillräckligt självdrag för att

ytterligare ventilation inte ska vara nödvändig. Då

senare åtgärder utförs, så som att täta hallen och

installera luftslussar, bör ventilationsstyrningen ses

över så att ett visst grundflöde i hallen erhålls.

Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorer

– En av de stora nyckelfrågorna vad gäller energioptimering

av en ishall handlar om att ta tillvara den

överskottsvärme som bildas från kylkompressorerna.

Överskottsvärmen kan täcka hela hallens värmebehov,

med undantaget att en elpanna fortfarande kan

behövas för att spetsa temperaturen på varmvattnet.

Värmeåtervinningssystemet på ishallen använder

överskottsvärmen från kylkompressorerna till att

värma omklädnadsrum, tappvarmvatten och till att

hålla inomhusluften i hallen på behaglig temperatur.

Överskottsvärmen används även till att skapa ett tjäl-

skydd under ispisten. Systemet finns till för att marken

inte ska förstöras av den långvariga kylan, men

har ännu inte behövt användas.

Totalt tas den största delen av överskottsvärme tillvara

inom fastigheten. Resten kyls av mot utomhusluften.

Kvar att lämna värme till är läktaren i hallen för att

öka publikkomforten eller att bygga ut det vattenburna

värmesystemet till att även innefatta klubblokalerna,

som idag värms av elradiatorer.

Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorerna

är en relativt stor investering, men med stor

besparingspotential och bra lönsamhet eftersom det

finns så pass mycket värme från kylkompressorerna

att använda sig av.

Belysningsstyrning i biutrymmen – I ishallens biutrymmen

så som omklädnadsrum, toaletter och korridor

har ny belysningsstyrning installerats. Tidigare var

dessa utrymmen försedda med manuella strömbrytare

vilket fick till följd att belysningen ibland stod tänd

även under tider då lokalerna inte användes. Istället

har omklädnadsrum nu försetts med frånvarostyrd

belysning, medan korridor och toaletter har försetts

med närvarostyrning. Skillnaden mellan de olika sätten

att styra belysningen är att frånvarostyrning kräver

ett aktivt val för att tända belysningen medan

närvarostyrning automatiskt tänder då någon vistas i

lokalerna. Närvarostyrning lämpar sig därför bättre för

utrymmen som saknar infallande solljus och som kräver

att det tänds då dessa rum används. Gemensamt

för både frånvarostyrning och närvarostyrning är att

det automatiskt släcks då ingen längre vistas i rummet.

Energieffektiv utomhusbelysning med skymningsrelä

– Utomhusbelysningen på fastigheten har tidigare

saknat effektiv styrning och stått på även under


dagtid. För energieffektivare styrning har ett skymningsrelä

installerats som reglerar belysningen så att

denna endast tänds vid mörker. Dessutom har de

befintliga armaturerna bytts ut mot armaturer med

energieffektiva ljuskällor. LED används till effekt- och

fasadbelysning kring entrén medan starkare belysning

lyser upp markpartierna. Ishallen får därmed en

mjukare och mer inbjudande gestaltning som dessutom

tydliggör entréfunktionen. Energimässigt blir

åtgärden ett nollsummespel men med kvalitativ

belysning istället för kvantitativ. Det vill säga fler ljuspunkter

på rätt ställe, men med en svagare ljusstyrka

och effektivare styrning.

Energiåtgärder närtid

FAS

2

ENERGI

Klimatskal

Luftslussar – För att minska onödigt

luftläckage kommer luftslussar att byggas,

både på baksidan av byggnaden

där ispistmaskinen kör ut för att lämna isskrap och på

framsidan av byggnaden där människor passerar in

och ut ur hallen.

Luftslussen på baksidan av byggnaden kommer att

bestå av en tillbyggnad mellan hallen och ismaskincentralen.

Tillbyggnaden kommer att ha en inbyggd

smältgrop där isskrapet från ispistmaskinen smälts.

Nyttan med den inbyggda smältgropen är att ispistmaskinen

slipper köra ut utomhus för att tippa isskrap

och fylla på med läggvatten. Luftläckaget i samband

med detta upphör därmed och isskrapet smälts dessutom

med hjälp av återvunnen värme från kylkompressorerna,

varför en energimässig nytta görs i att

kyla kompressorerna.

På framsidan av byggnaden kommer en entréinbyggnad

i glas fungera som klimatavskiljare och förhindra

att värmen i omklädnadsdelen av byggnaden

försvinner ut i samband med att människor passerar

in och ut ur ishallen. Dessutom skapas plats för vistelserum

och caféverksamhet.

ENERGI

Isolering av kringytor och sargisolering – Ishallar har

oftast isytor utanför rinken som är oisolerade. Ur

arbetsmiljö- och publikkomfortssynpunkt är det fördelaktigt

att isolera dessa ytor. De står dessutom för

cirka 1-2 procent av isytan, vilket innebär att kylbehovet

minskar och därmed energianvändningen då

dessa ytor isoleras. Förutom att isolera isytorna utanför

sargen kommer även själva sargen att isoleras. På så

sätt hålls kylan bättre över isen och dessutom erhålls

det en bullerdämpande förmåga som avsevärt förbättrar

akustiken i hallen.

FAS

1

25


26

Teknik och styrning

Energieffektiv belysning över isrinken – För hallarmaturerna

på ishallen finns det i dagsläget två belysningslägen.

Ett läge för service och ett läge för träning

eller match. Problemet är att systemet sällan

nyttjas utan oftast står hallbelysningen på full effekt.

Genom att införa ett behörighetssystem, där endast

driftpersonal och matchansvariga har tillgång till full

belysning, kommer belysningen kunna styras på ett

mer energieffektivt sätt. Belysningslägena kommer

att utökas så att det finns ett läge för service, ett läge

för träning och ett läge för match. Det kommer även

installeras närvarostyrning så att belysningen släcks

ner till ett energisparläge då det inte befinner sig

någon på isen.

Befintlig halogenbelysning i hallen är energikrävande

och kommer därför att ersättas med lysrörsarmaturer

där det finns flerstegständning inom samma

armatur. Det betyder att det beroende på hur hög

belysningsstyrka som efterfrågas hålls olika många

lysrör tända. Vilka lysrör som hålls tända varierar dessutom

automatiskt så att alla lysrör slits lika mycket. På

så sätt görs besparingar i underhållskostnader med

att alla lysrör slits lika mycket och kan bytas samtidigt.

Dessutom får utövarna känslan av att alltid vara i fullt

fokus, jämfört med ifall bara varannan armatur skulle

hållas tänd vid träning.

Med den nya, energieffektiva hallbelysningen

kommer hockeyförbundets krav som finns på ”belysningsstyrka

och jämnt fördelad belysning över isen”

att kunna uppfyllas. Den befintliga halogenbelysning-

en har inte kunnat belysa isen jämt och därför har

A-lagsmatcherna fått spelas på en annan ishall.

Installationen av nya hallarmaturer är en investering i

halvmiljonsklassen som beräknas kunna ha en bra

besparingspotential eftersom 16 procent av ishallens

energianvändning går till belysning.

Minskat användande av elvärme – Klubblokalen, i

anslutning till omklädnadsdelen, är inte ansluten till

värmeåtervinningssystemet utan värms istället av

elradiatorer. Detta är en mycket kostsam lösning, särskilt

eftersom klubblokalen har dålig värmelagringsförmåga.

För att minska mängden elvärme kommer

därför det vattenburna uppvärmningssystemet att

byggas ut till att även innefatta dessa utrymmen. Då

värms utrymmena med överskottsvärme från kylkompressorerna.

Ett annat alternativ skulle vara att

installera pulsstyrning på de befintliga elradiatorerna.

Det innebär att radiatorerna arbetar tillsammans och

pulsar ut värmen exakt efter behov med hjälp av en

rumsgivare som ser till att inställd inomhustemperatur

erhålls. Båda åtgärderna har bra besparingspotential

och skulle minska användandet av elvärme.

Energieffektiva lysrör

– De lysrör som finns i

omklädnadsrum, korridor,

toalett och

klubblokal kommer

att bytas ut mot energieffektivare

lysrör. Detta kommer att ge en cirka 30

procentig besparing på dessa utrymmens belysningskostnader.

Möjlighet till ytterligare besparingar i

framtiden finns eftersom belysningen utvecklas mot

att bli allt mer energieffektiv.

Vattenbehandling – Normalt används varmvatten för

att spola isen med eftersom det varma spolvattnet

ger en klarare is än vad kallt spolvatten gör. Med hjälp

av ett vattenbehandlingssystem går det dock att

avlufta och avkalka spolvattnet på ett sätt som gör att

kallvatten kan användas och trots det få bra klarhet

på isen. Ur energisynpunkt är det fördelaktigt att

använda kallvatten till spolning eftersom det då går

åt mindre varmvatten och kylanläggningen slipper


kyla bort varmt spolvatten från isen. Vattenbehandlingen

ger också isen en bättre kvalité som gör att

istemperaturen kan höjas utan att isens hårdhet försämras.

På ishallen värms varmvattnet av överskottsvärme

från kylkompressorerna, men det kan ändå

tänkas att vattenbehandling installeras för att erhålla

en bättre kvalité på isen och därmed kunna höja

istemperaturen.

FAS

2

ENERGI

Energieffektiv tvättvård – Tvättmaskinen på ishallen

är endast inkopplad till kallvatten. Det innebär att

kallvattnet värms med hjälp av elpatroner till önskad

temperatur. Moderna tvättmaskiner är däremot

inkopplade till både kall- och varmvatten. Det medför

att eluppvärmningen som tidigare krävts har kunnat

minskas eller elimineras helt. Därför kommer nuvarande

tvättmaskin att ersättas med en modern

maskin som är inkopplad till både varm- och kallvatten.

Eftersom varmvattnet på ishallen värms av överbliven

värme från kylkompressorerna blir detta en

både ekologiskt och ekonomiskt hållbar lösning.

Förutom att minska ner på eluppvärmningen finns

det en rad andra fördelar med moderna tvättmaskiner.

Utvecklingen går mot att maskinerna kommer

att bli allt mer interaktiva. Genom att välja grad av

nedsmutsning – lätt, mellan eller svår – kan nya

maskiner på marknaden själva mäta upp mängden

tvättmedel genom ett automatiskt doseringssystem.

Maskinen känner själv av hur mycket tvätt det finns i

maskinen och anpassar programmet efter det. På så

sätt undviks överdosering av tvättmedel och det går

att spara ner på både vattenanvädningen och miljö-

påverkan. Forskningsinnovationer pågår även för att

det med hjälp av ett inbyggt system för återanvändning

av sköljvatten från tidigare tvättar ska gå att

minska på vattenförbrukningen. Sammanlagt beräknas

det gå att spara 2/3 av energin med en modern

tvättmaskin jämfört med befintlig på ishallen.

Den befintliga torktumlaren på ishallen kommer

att ersättas med en modern maskin. Idag finns det

flera torktumlare på marknaden som använder sig av

en värmepump för att torka tvätten.

Värmepumpstumlaren fungerar som en kondenstumlare

vilket betyder att den inte behöver

anslutas till en ventilationskanal. Istället leds fukten ut

direkt till ett avlopp. Värmen återanvänds med hjälp av

värmepumpen två gånger vilket medför att väsentligt

mycket mindre varm luft kommer ut i rummet. De

moderna torktumlarna är dessutom styrda av en fuktavkänning

som automatiskt stänger av tumlaren då vald

torrhetsgrad har uppnåtts. På så vis sparas energi

genom att inte torka tvätten mer än nödvändigt.

Värmepumpstumlaren och den smarta tvättmaskinen

innebär en försumbar merkostnad vid ett planerat

byte av maskiner och energikostnaderna beräknas

minska med hälften för själva tvätt- och torkprocessen.

Förnybar energi

Solceller – Målet för ishallen är att 10 procent av

energianvändning ska komma från egenproducerad,

förnybar energi. Ishallen kommer därför förses med

en 240 kvm stor solcellsanläggning på en av takytorna.

Takytan det rör sig om utgörs inte av själva taket

till hallen, utan istället taket till en av biytorna på

ishallen. Detta på grund av att hallen inte klarar ytterligare

laster på stomsystemet. En solcellsanläggning

av den här typen kan producera cirka 100-130 kWh/

kvm, vilket på ett år betyder ungefär 28 000 kWh i

minskade energikostnader. I valet mellan solceller

och solfångare är solceller den bäst lämpade anläggningen

för ishallen eftersom fastigheten är i stort

behov av el, medan värmebehovet redan är täckt av

överskottsvärme från kylanläggningen. En ansökan

om solcellsbidrag har lämnats in till länsstyrelsen.

Solcellsbidraget uppgår för kommuner till 55 procent

av kostnaderna för anläggningen medan motsvarande

siffra för privata ägare är 60 procent.

27


28

Energiåtgärder framtid

FAS

3

ENERGI

Klimatskal

Tätning av byggnadens klimatskal –

Förutom att täta byggnaden med hjälp

av luftslussar är byggnadens klimatskal i

behov av tätning. Diffusionsplasten i hallens ytterväggar

kommer att renoveras och ses över. Även de otätheter

som finns intill fönster, dörrar och genomförningar

kommer att renoveras för att minska värmeförlusterna

och luftläckaget genom dessa byggnadsdelar.

Det kan även bli aktuellt med att försöka tilläggisolera

hallens tak och väggar för att minska värme-

förlusterna så att isen lättare kan hållas kall. Tyvärr klarar

inte den bärande konstruktionen några ytterligare

laster varför åtgärden endast är möjlig om den utförs

på ett sätt som inte belastar den befintliga konstruktionen.

Detta är ett område för produktutveckling där

tunn och enkelt applicerbar isolering är önskvärd.

Redan idag finns det produkter på marknaden som

reducerar värmestrålningen från isen med hjälp av

värmestrålningsreducerande skärmar som fästs på

insidan av hallens tak och hjälper till att hålla isen kall.

I väntan på produktutveckling kommer yttersidan av

ishallens tak att målas vitt för att på så sätt hålla taket

och därmed hallen och isen svalare när solen står på.

I uppvärmda delar av fastigheten så som omklädnadsrum

och klubblokal finns problem med att värmen

försvinner ut ur byggnaden genom otätheter

och dåligt isolerade vägg- och takkonstruktioner. I

samband med förtätning på fastigheten kommer

dessa byggnader att tilläggsisoleras och förses med

välisolerade fönster som gör att de bättre kan hålla

kvar värmen.

Teknik och styrning

Ventilationsstyrning i biutrymmen – I omklädnadsbyggnaden

finns det ett värmeåtervinningssystem

som använder värmen i frånluften för att värma tilluften.

Här kommer den nuvarande plattvärmeväxlaren

att ersättas med en roterande värmeväxlare med

högre värmeåtervinningsgrad. Omklädnadsrummen i

ishallen kommer dessutom att utrustas med behovsstyrd

ventilation. Det innebär att nyttjandegraden

och inomhusklimatets påfrestningar kommer att

avgöra ventilationsstyrningen. I dagsläget är ventilationen

för dessa utrymmen tidsstyrd. Det betyder att

ventilationen går igång klockan sju på morgonen för

att stängas av vid midnatt när träningarna är slut.

Eftersom alla omklädnadsrum inte används samtidigt

och bara under vissa tider på dygnet finns det energibesparingar

att göra i att installera behovsstyrning.

Det finns en rad olika sorters givare att använda

sig av för att behovsstyra ventilationen. Till exempel

koldioxidhalt-, närvaro-, blandgas- eller temperaturgivare.

Oftast kan olika sorters givare kombineras för en

optimal drift. Närvarogivare kan indikera att någon

befinner sig i rummet, varvid temperatur och koldioxidhaltsgivare

ser till att nödvändiga krav på inomhusklimatet

erhålls. Fuktgivare är en annan möjlighet att

använda sig av i omklädnadsrum där det hänger

mycket fuktig utrustning. Vid all behovsstyrd ventilation

är det viktigt att det finns någon form av grundflöde

även då omklädnadsrummen inte används.

Styrningen bör inte heller bli för komplex eftersom


driftteknikerna då kan uppleva att det blir för

avancerat att sköta.

I klubblokalen saknas värmeåtervinning och

ventilationen har dessutom drifttid dygnet runt.

Därför kommer klubblokalen att utrustas med

ett värmeåtervinningsaggregat och behovsstyrd

ventilation.

Energieffektiv LED-belysning – Då man tittar på

energieffektiv belysning är det även intressant

att diskutera LED-belysning. LED eller lysdiod

innebär högeffektiv belysning. Tekniken bakom

LED bygger på att största delen av energin går

åt till att skapa ljuset och att energi därmed inte

går förlorad som värmeenergi, vilket annars är

det största problemet för glödlampan där uppemot

90 procent av energin går förlorad som värmeenergi.

Förutom minskade energikostnader

görs även besparingar i att livslängden blir upp

till 50 gånger längre än den för en vanlig glödlampa.

Kritiken mot LED har varit att de ger ett allt

för riktat ljus och att ljuset uppfattas som färgmässigt

kallare jämfört med den vanliga glödlampan.

I vissa hänseenden har LED-belysning

därför en bit kvar tills de, både prismässigt och

teknikmässigt, kan utgöra en fullgod ersättning

till traditionell belysning. Däremot fungerar LED

redan idag utmärkt som dekorationsbelysning

och i miljöer där kravet på en jämn belysning

inte är så stort. För ishallar är kravet högt på att

belysningen måste vara jämt fördelad över isen

och att viss ljusstyrka måste uppnås i samband

med matcher. Därför är armaturer med LEDbelysning

inget alternativ i skrivande stund men

med tanke på den snabba teknikutvecklingen

kan det i framtiden bli en högintressant möjlighet

till energieffektiv ishallsbelysning. Redan idag

går det att använda LED-belysning i ishallens

biutrymmen eller som effektbelysning vid passage

in till hallen.

Värmeåtervinning från duschvatten –

Avloppsvatten är idag en stor energiförlust där

mycket outnyttjad värme går till spillo. Principen

för värmeåtervinning från duschvattnet går ut

på att värma inkommande duschvatten med

utgående avloppsvatten från duscharna. Detta

görs med hjälp av en värmeväxlare där det

inkommande kallvattnet tar upp värmen från

utgående duschvatten. Vattnet tappar endast

några få grader i temperatur från det att det

WWrunnit över kroppen ner i avloppet. Det

betyder att det finns stora energivinster att göra

med värmeåtervinning från duschvatten. På

29


30

FAS

3

ENERGI

ishallen används duscharna flitigt under hela dygnet,

varför åtgärden skulle ge bra lönsamhet. Cirka 1/3 av

varmvattenkostnaderna i samband med duschning

går att spara och det är därför ett område med stor

potential. Värmeväxlaren bör placeras innanför klimatskalet

så att värmeförlusterna från duschvattnet

blir så små som möjligt.

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning innebär

att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser

förutspå byggnadens värme- eller kylbehov några

dagar i förväg. Systemet skulle kunna vara särskilt

intressant för en ishall eftersom energianvändningen

för att kyla isen till stor del varierar med utomhusklimatet.

I dagsläget reglerar driftpersonalen istemperaturen

manuellt beroende på hur utomhusklimatet

varierar. Ju varmare det är utomhus desto mer energi

åtgår till att kyla isen och ju kallare det är utomhus

desto mindre behöver isen kylas. Det skulle därför

vara intressant att kunna förutspå isens kylbehov

med hjälp av väderprognosstyrning för att erhålla en

automatisk reglering av istemperaturen och därmed

en energioptimerad drift.

Förnybar energi

Vindkraft – Ytterligare möjligheter för förnybar energi

ligger i att utnyttja vindkraft och förse ishallen med

ett småskaligt vindkraftverk. Begränsningarna för en

sådan anläggning ligger i att det krävs höga vindhastigheter

för att den ska vara värd att driva samt att

vindströmningen måste vara relativt konstant och

inte som ofta i stadsmiljö, turbulent. I fallet med ishallen

har den geografiska platsen svårt att uppfylla kraven

för nuvarande vindkraftverk, varför denna möjlighet

i nuläget har uteslutits.

Tunnfilmssolceller – För att förse ishallen med ytterligare

egenproducerad, förnybar energi är det intressant

att följa utvecklingen för tunnfilmssolceller för

att se om de kan vara en relevant lösning för ishallen.

Förhoppningen finns om att tunnfilmssolceller ska

kunna utvecklas till solceller med hög verkningsgrad

som går att massproducera till en låg kostnad och

därmed kunna användas på ytor som tidigare inte

varit lämpliga för solcellsanläggningar. Ishallstaket

klarar inte ytterligare laster och därför är det önskvärt

med lätta och billiga tunnfilmssolceller som kan läggas

på taket utan att medföra några stora belastningar

på stomsystemet. Eftersom det finns stora takytor

tillgängliga på ishallen, dessutom i söderläge, skulle

det vara en mycket intressant åtgärd med stor potential

för förnybar energi.


32

Vatten som fokusområde

Nästan 6 000 liter vatten använder varje svensk

dagligen om man räknar in även så kallat virtuellt

vatten, vatten som finns dolt i det vi konsumerar

och indirekt används då det krävs för produktion

av till exempel varor, kläder och mat. Det virtuella

vattnet visar att vi påverkas av vattenbrist långt

utanför nationens gränser. I spåren av klimatförändringarna

kommer dricksvattenfrågan högt, förutom

uppenbara risker med torka i delar av världen

kan även vårt dricksvatten komma att påverkas.

Dessa risker kan exempelvis vara saltvatteninträngningar

i grundvattnet på grund av höjd havsnivå

och försämrad vattenkvalitet är orsakad av

översvämningar till ytvattentäckter. Stigande vattentemperatur

kan också innebära en förändrad

mikrobiologisk fauna i dricksvattnet, vilket kan förändra

kraven på rening i våra reningsverk. Att ta

fram rent dricksvatten kräver energi, om vattnet

dessutom är varmt går det åt ytterligare energi. Att

spara på vatten av dricksvattenkvalitet är därmed

intressant både i nuläget och för framtida utmaningar.

Ser man vidare ut i Europa är vattentillgången

långt ifrån en självklarhet.

Fukt kan uppkomma under hela byggnadens

livscykel, antingen är det felprojekterat, felkonstruerat,

fel byggt eller fel på förvaltningen. Fukt på fel

ställe i en byggnad kan innebära förändrade materialegenskaper

och beständighet. Fukt och det

som kommer i fuktens spår kan dessutom skapa

problem rörande människors hälsa. Mögel, röta

svamp, svällande eller korrigerande material, frostsprängningar,

mikrobiell tillväxt och alger. Inget av

detta hör hemma i ett hållbart byggande och det

är därför viktigt att hålla fukten under kontroll.

Genom att använda sig av det som kallas ett

öppet dagvattensystem, där vattnet är synligt

under avrinning, går det att utnyttja naturens egna

sätt att rena dagvattnet. Detta skapar intressanta

inslag i stadsbilden och innebär samtidigt ökade

förutsättningar för den biologiska mångfalden.

Exempel på ytor som bidrar till att minska belastningarna

på dagvattensystemet är gröna tak, grönytor,

våtmarker, dammar, sjöar samt vattengenomsläppliga

beläggningar som ger ökad infiltration

jämfört med hårdgjorda ytor. Med hjälp av dessa

åtgärder går det att se till att den naturliga vattenbalansen

inte påverkas negativt av stadsbyggandet

samt att mängden föroreningar som når ut till

recipienten minskas. Malmö stad arbetar kontinuerligt

mot ett lokalt omhändertagande av dagvatten.

Att bromsa upp avrinningen lokalt innebär

att det kommunala dagvattensystemet avlastas

samtidigt som avskiljningsprocessen av föroreningar

i dagvattnet underlättas.


Allt smält- och dagvatten tas tillvara

inom den egna fastigheten.

33


34

Utgångsläge vatten

Verksamhetens vattenanvändning

Vattenanvändningen för Kirsebergs ishall ligger i nivå

med liknande ishallar och uppgår till cirka 3 200

kubikmeter årligen. Beroende på hur lång säsongen

är varierar vattenanvändningen från år till år. En normalsäsong

är ungefär åtta till nio månader mellan

september och april. Duschar och blandare vid tvättställ

används kontinuerligt under dagen och flödena

uppgår till cirka 10 l/min för duschar och 12-18 l/min

för tappställen. Någon övre temperatur- eller tidsreglering

med avseende på energianvändning finns inte.

Fukt

Golvet i omklädnadsrummen består av plattor av löst

lagd matta där vatten kunnat tränga in mellan plattorna.

Problemet uppstår i mattskarvarna längs med

väggarna och i de förslitningar som uppstått på

grund av att skridskoskydden inte använts.

Betongplattan under mattan har därför blivit utsatt

för fritt vatten i samband med städning och duschning.

Detta har bland annat fått till följd att mattskar-

var rest sig, synliga mikrobiella skador i golvlister samt

kemiska skador på mattor respektive underliggande

spackelskikt. Vid inspektion har det även upptäckts att

konstruktionen har problem med tillskjutande markfukt

som tränger upp i betongplattan.

Gestaltning av dag – och smältvatten

Markytorna kring ishallen är till stor del hårdgjorda

och har svårt att infiltrera dag- och smältvatten som

uppkommer. Takytorna är stora och avvattningen

sker via hängrännor och stuprör som leder vattnet till

det kommunala dagvattensystemet.

Verksamheten som sådan genererar kontinuerligt

med isskrap som får tas omhand av den asfaltsbelagda

marken utanför. Mängder på 8 -10 kubikmeter på

en dag är inte ovanligt. Marken har som följd av detta

blivit vattensjuk.

Under kalla och snörika perioder är det svårt att

inrymma snöhögarna lokalt på fastigheten. Snön forslas

då bort med lastbil till lämpligare lagringsplatser.


Vattenåtgärder nutid

FAS

1

Vatten

Verksamhetens vatten-

användning

Snålspolande munstycken – På ishallen

har samtliga duschar och blandare i

omklädnadsrummen försetts med snålspolande

munstycken. Totalt sett handlar det om nio stycken

duschar samt 13 stycken blandare. Flödet i duscharna

har minskat från cirka 10 l/min till 6 l/min och i blandarna

på toaletterna har flödet minskat från mellan

12-18 l/min till endast 2,5 l/min. Duscharna har även

utrustats med så kallade prestoventiler, vilket innebär

att de stängs av efter 30 sekunder. På så sätt regleras

duschtiden. Även reglering av maximal vattentemperatur

ut i blandare och duschar har gjorts. Besparing

görs i både vattenresursanvändning och varmvattenkostnader

även om varmvattnets värms med överskottsvärme.

Åtgärden är förhållandevis billig att utföra

och beräknas kunna halvera vattenanvändningen

sett över året.

Fukt

Översyn av städrutiner – Det finns olika rutiner för

hur städning av idrottslokaler ska utföras. I vissa fall

innebär det att fritt vatten slås ut på golv i omklädnadsrum

för att sedan få bli stående i syfte att luckra

upp smuts och orenheter. I det fall att ytskikten, som

exempelvis golvbeläggning, är skadade innebär detta

en skadlig fuktinträngning. Det kan ur fuktsäkerhetssynpunkt

vara relevant att se över vilka städrutiner

som används för att säkerställa att inget kvarstående

vatten förekommer på utsatta tät- eller ytskikt.

Minskat vattenflöde innebär minskad fuktbelastning

– I och med det minskade vattenflödet i

duscharna på ishallen har också belastningen på

utsatta tätskikt minskat.

Gestaltning av dag- och smältvatten

Ökad grönytefaktor – Den ökade grönytefaktorn

innebär att fastigheten till viss del tar upp dag- och

issmältvatten bättre än tidigare.

Vattenrecirkulering för växtbevattning – En viss

recirkulering av vatten görs då dag- och issmältvattnet

kan användas för bevattning av de 32 mosskassetter

som placerats på ishallens norrvägg. En pilot av

bevattningssystemet har tagits fram och doserar vatten

droppande.

35


36

Vattenåtgärder närtid

FAS

2

Vatten

Fukt

Golvbeläggning – För att komma till

rätta med problemen bör nuvarande

golvmatta i omklädnadsrummen avlägs-

nas. Därefter tillåts betongen torka ut, vartefter ny

golvbeläggning kan appliceras. Den nya golvbeläggningen

bör antingen vara utformad med ett fungerande

tätskikt eller som ett ventilerat golv där fukten

kan ventileras bort. Här finns behov av vidare produktutveckling

inom golvmaterial.

Ytterligare en aspekt för produktutveckling berör problematiken

som uppstår när utövarna inte använder

sina skridskoskydd och därmed skadar golvbeläggningen.

I väntan på framtidens skridskotåliga golv är

ett alternativ att avlägsna golvbeläggningen på

sträckan mellan isbanan och på väg in till omklädnadsrummen.

På så sätt uppmanas åkarna att använda

sina skridskoskydd då de går av isen för att inte

förstöra skenorna mot det hårda betonggolvet.

Gestaltning av dag- och smältvatten

Ökade infiltrationsytor vid parkering –

Parkeringsytan framför ishallen är stor och hårdgjord.

För att kunna infiltrera dagvatten ersätts asfalten på

parkeringsplatserna med armeras grus och växtligheten

ökar väsentligt.

Lokaltomhändertagande av dagvatten, LOD – För

att få ett lokalt omhändertagande av dag- och smältvatten

kommer avrinning från tak, grusbelagda ytor

och parkering ledas ner i ett öppet dagvattensystem.

Vattenavrinning från tak leds via stuprör till markrännor

som leder bort vattnet en bit från fasaden.

Separationen från fasaden görs för att växtbädden till

de gröna väggarna ska kunna utföras. Ur bevattningssyfte

finns det sedan möjlighet att leda tillbaka dagvattnet

från rännorna som löper en bit från fasaden.

Möjligheten finns även att leda ner vatten direkt från

takrännorna för att erbjuda bevattning av till exempel

mosskassetter.

Öppet dagvattensystem – Det öppna dagvattensystemet

kommer till stor del bestå av så kallade lökrännor.

Namnet på rännorna kommer från de lökliknande

cementblocken på botten av rännorna. Här för-

dröjs vattnet samtidigt som det skapas ett flöde som

efterliknar naturens egna med avseende på självrening

och syresättning av vattnet. Det öppna dagvattensystemet

inbjuder även till lek och nyfikenhet hos

såväl barn som vuxna.

Våtmark/Damm – Som ett första steg planeras dagvattnet

ledas vidare till en anläggning av våtmarksliknande

damm på fastigheten. Dammen vattenfylls vid

kraftiga eller långvariga regn för att sedan dunsta och

torrläggas under perioder.


Förslag och illustration Svenska Landskap

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB.

Vattenmagasin – Som nästa steg planeras dagvattnet istället

ledas först till ett vattenmagasin som grävs ner på norrsidan

av fastigheten intill våtmarken. Tanken med vattenmagasinet

är att det ska fungera som en fördröjande buffert

och lagring då dagvattenavrinningen är stor. Bufferten

kan sedan användas till att förse våtmarken med dagvatten

under perioder då avrinningen är mindre. Det finns även

möjlighet att i framtiden använda det lagrade vattnet efter

viss rening som spolvatten till isanläggningen.

Från våtmarken eller vattendammen kommer det sedan

37


38

att finnas ett breddavlopp mot det kommunala dagvattensystemet.

Pedagogisk vattenpump – Som en del i anläggandet

av Vattnets väg kan delar av det planerade utomhusgymmet

integreras och skapa ett pedagogiskt mervärde.

Denna integration kan till exempel utgöras av

en manuellt driven pump, där de som tränar pumpar

upp och trampar vatten till en sorts reservoar i början

av den korta sträckningen av Vattnets väg som ligger

inom fastighetens område.

FAS

3

FAS

2

Vatten

Vattenåtgärder framtid

Vatten

Gestaltning av dag- och

smältvatten

Recirkulering av smältvatten – Isskrapet

uppgår till cirka tio kubikmeter om dagen

och det är därför av intresse att titta på om smältvattnet

från isskrapet går att återanvända för att spola isen

med på nytt. Processen kräver att smältvattnet går att

rena från kalkrester, smuts och bakterier på ett effektivt

sätt. En faktor som det måste tas hänsyn till när

det gäller återvinning av vattnet är utövarna. De känner

av väldigt små variationer i isens kvalitet. Området

för återanvändning av smältvatten är i dagsläget fortfarande

obruten mark och kräver vidare produktutveckling.

”Vattnets väg” – En vanlig anledning till att införa

öppna dagvattensystem är på grund av att det befint-

Smältgrop – En stor del av vattenanvändningen på

ishallen går åt till att lägga och spola isen och det blir

stora mängder isskrap över när isen hyvlas. Isskrapet

läggs på hög framför allt på den grusbelagd yta på

baksidan av byggnaden. Efter tiotals år av tippande

har området blivit vattensjukt vilket på sikt kan skapa

problem för byggnaden samt järnvägsspåren som har

sin dragning nära fastighetsgränsen. Som åtgärd på

detta problem planeras en maskinhall med smältgrop

att byggas vägg i vägg med gaveln på hallen och kylmaskinrummet.

Isskrapet smälts med hjälp av överskottsvärme

från kompressorerna och på så sätt görs

även en god energimässig nytta i att kyla kompressorerna.

Det avkylda vattnet leds tillbaka till kompressorerna

som kylvatten vilket ökar effektiviteten i kompressorerna.

Kravet på takhöjd i maskinhallen är minst

fyra meter för att ismaskinen skall kunna tippa av snöskrapet.

Det skall även finnas bra avspolningsmöjligheter

med golvbrunn i utrymmet. Samtidigt bör också

möjligheten att skapa en vattenavrinning från ispisten

ses över. Avrinningen används när isen tas bort i slutet

av säsongen och leds ner i smältgropen eller direkt till

vattenmagasinet.

liga VA- systemet med tiden har blivit överbelastat.

Detta bland annat på grund av de ständigt ökande

hårgjorda ytorna i staden, ett problem som kan resultera

i källaröversvämningar vid kraftigt regn. På ishal-


len finns dessutom ett extra tillskott av vatten i form

av isskrap. Vattnets väg är ett sätt att se vatten som

resurs och inte som ett problem. Öppen dagvattenhantering

är också ett sätt för staden att möta ökad

nederbörd och värmeböljor när klimatet förändras.

Den öppna dagvattenhanteringen blir dessutom ett

gestaltningsgrepp i hela kvarteret. De slingrande lökrännorna

grenar ut sig ända fram till stadsdelskontoret

och bjuder in besökarna redan vid Södra

Bulltoftavägen. Det finns plats för vattenkonst på

Vattnets väg tillbaka till ishallen. Regnvattnet leds via

mindre kanaler så kallande lökrännor igenom området,

ishallens takvatten leds via stuprör ner till lökrännor

som går längs med byggnaden och leder vattnet

vidare till en våtmarksliknande damm. Det mesta

nederbördsvattnet blir därför kvar inom området.

Sett över året kan det öppna dagvattensystemet på

området ta hand om cirka 70 procent av regnvattnet.

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB.

39


40

En miljöpedagogisk skola i Nydala

Tre områden har fått stort fokus i arbetet med ekologisk omställning

och följande övergripande mål har satts upp:

Utemiljö – Skolan görs 100 % mer grönskande, pedagogisk

och trygg.

Energi – Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är

egenproducerad, förnybar energi.

Miljöpedagogik – Den fysiska platsen, inne såväl som ute,

uppmuntrar till förståelse och lärande kring hållbar utveckling.


Objektsbeskrivning

Området – Fosie, där Nydalaskolan är belägen, är en blandad

stadsdel. Här bor människor från flera olika länder och

kulturer och med varierande sociala och materiella förutsättningar.

Det samma gäller bebyggelsen. Villakvarter från

tidigt 1900-tal varvas med efterkrigstidens storskaliga

bebyggelsestruktur och Fosie industriby, med 10 000

arbetsplatser, kontrasteras med Ekostaden Augustenborg.

Fosie har cirka 40 000 invånare och är därmed den tredje

mest boendetäta stadsdelen i Malmö. Flertalet stora trafikleder

korsar området så som yttre och inre ringvägen,

Trelleborgsvägen samt kontinentalbanan, men plats ges

även för gång- och cykelbanor. I området finns flertalet

grönstråk, bland annat Nydalaparken och

Hermodsdalsparken som ansluter till skolan i norr och i

söder.

Verksamheten – På skolan finns, förutom grundskola, särskilda

undervisningsgrupper, förberedelseklass, grundsärskola,

träningsskola samt integrerad skolbarnsomsorg. Då

skolan har ett stort antal elever med utomnordisk bakgrund,

läggs stor tonvikt på att arbeta med språkutveckling

och språkval erbjuds redan i årskurs sex. Skolan har

valt att organisera eleverna i mindre klasser för att kunna

skapa en god studiero. Varje klass består därför endast av

13-18 elever.

Nydalaskolan Yta Ägare/Förvaltare

Fastighetstomt (varav 20 000 m

byggnadsarea)

2

(6 000 m2) Malmö stad, Stadsfastigheter

Byggnad Funktion

A Huvudbyggnad, expedition,

personal, skolsköterska, åk 4-6

B Matsal, idrott, musik, förskola

C, D, E Åk 1-2, slöjd och bild

F Särskola

G Åk 3

H Garage

41


42

Utemiljö som fokusområde

Skolgården är en betydelsefull del av barn och

ungdomars vardag och en viktig parameter i

deras lärande och utveckling. Den är också en

del av staden och en mötesplats för människor

även efter skoltid. En välgestaltad skolgård kan

därför innebära positiva effekter på flera olika

plan.

I många fall är utemiljön på skolor från efterkrigsåren

storskaliga och till stor del hårdgjorda.

Gröna ytor är därför eftertraktade och gör stor

skillnad i våra allt mer tätt växande städer.

Förutom ökad trivsel har de gröna ytorna betydelse

för exempelvis dagvattenhantering, luftrening

och kan bidra till att sänka temperaturen.

Grönskan ska även ses som ett pedagogiskt

verktyg på skolgården.

För att kunna kvantifiera värdet av grönskan

finns en modell för grönytefaktor framtagen.

Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten

som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar

vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor

anges av delytornas olika värde som kan variera

från 0 för ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis

asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar.

En skolgård som saknar mänsklig skala och

rumslighet med stora hårda ytor kan lätt uppfattas

som en otrygg plats, inte minst för de elever

som vistas där dagligen. Att jobba med grönska,

belysning och trygga rum eller zoner kan göra

stora skillnader i att skapa en trivsam och hållbar

utemiljö kring skolan.

Skolan har också stor potential för alternativ

verksamhet efter skoltid. Utrymmen för skolkök,

idrott, musik, sy- och träslöjd öppnar för en rad

möjligheter att få skolan att bli en social mötesplats

på en större del av dygnet. Aktivitet och

rörelse kvällstid kan även verka preventivt mot

skadegörelse, inbrott och liknande som på

många skolor är ett växande problem.


Skolan görs 100 % mer grönskande,

pedagogiskt och trygg.

43


44

Utgångsläge utemiljö

Grönska och biologisk mångfald

Gårdsmiljön på skolan är till stor del hårdgjord med

asfalt, markplattor och grus som dominerande markbeläggning.

De gröna inslagen återfinns framför allt i

utkanterna av skolgården och består bland annat en

kilformad gräsbeklädd yta med avgränsande häck

bakom matsalen, ett snårigt buskage för kurragömmalekar

med höga träd i bakkant och en inhägnad

grön oas med sittbänkar för lugnare och mer avskärmad

lek i väster. Enskilda stamträd av varierande kvalitet

finns också utspridda över skolgården.

Grönytefaktorn uppnår ett värde på 0,3 och skulle,

med tanke på den väl tilltagna tomtytan, kunna ökas

väsentligt utan att nödvändigtvis kompromissa med

ett behov av hårda bollplaner och andra aktivitetsytor.

Vatten och infiltration

De hårdgjorda ytorna är omfattande och har svårt att

infiltrera dagvatten. Förutom naturliga vattenpölar

saknar skolan vatten som gestaltningsgrepp i någon

form.

Trygghet

De hårda, plana ytorna skapar en känsla av storskalighet

och en svårighet i att veta var man ska uppehålla

sig. Gården saknar därmed den rumslighet och intimitet

som är önskvärd för att ge barn en utvecklande

och trygg utemiljö. Otryggheten byggs på av de gatt

som bildas mellan husen i C-D-E byggnaderna.

Belysningen bidrar inte heller till trygghets- och trivselaspekten.

Skolan har, som många andra skolor,

vissa problem med skadegörelse. En kraftig belysningsmast

är placerad centralt på skolgården för att

täcka in ett stort, övergripande område. Effekten blir

industriell och bländande.

Trots stora trafikleder i stadsdelen möjliggörs kommunikation,

till och från skolan, på cykel eller till fots

av avskilda gång- och cykelbanor. Otryggheten ökas

därför inte bara av biltrafiken i närområdet utan lika

ofta av oaktsamma mopedister. Detta skapar även

problem inne på skolgårdsområdet. Det är vanligt att

skolbarnen blir hämtade och lämnade med bil, avsaknaden

av bra och anpassad cykelparkering på skolan

uppmuntrar inte direkt till att i första hand välja att

cykla till skolan. Det är däremot gott om bilparkeringar

i området.

Aktivitet och hälsa

Skolgården har vissa inslag som bjuder in till varierad

och utvecklande lek. Bland annat finns stockar för

balansövningar och en grön oas där barnen kan dra

sig undan stoj och stim. Ett buskage mot västra ytterområdet

inbjuder till gömställen och upptäcktslek. I

övrigt är gårdsmiljön öppen och oskyddad mot väder

och vind och saknar lekmöjligheter i skugga framförallt

för de yngre och särskolebarnen.

Förtätning

Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/

Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. Ett

exploateringstal på 1,0 betyder att det finns lika

mycket byggd yta som mark i området. För att få

högre värden än 1,0 krävs alltså förhållandevis tät

bebyggelse och byggnader med mer än en våning.

Ett normalt exploateringsvärde för en stad ligger mellan

0,05 upp till 3. För att området skall räknas som

högexploaterat krävs värden på mer än 0,9. Graden av

markutnyttjande räknas ut genom att ta bebyggd

markarea dividerat med total markarea.

Nydalaskolans grad av markutnyttjande är 30 procent.

Alternativa aktiviteter på annan tid än skoltid förkommer

inte i större utsträckning. Tidigare förkom föreningsverksamhet

i en av paviljongerna vilket upplevdes

som positivt då skolgården blev en mer levande

och tryggare plats på en större del av dygnet.


Utemiljöåtgärder nutid

FAS

1

UTEMILJÖ

Grönska och biologisk mångfald

Trädplantering vid paviljonger – Två

trädrader med svenska trädarter har

planterats längs paviljongerna där det

förekommer problem med övertemperaturer under

varma soliga dagar. Träden kommer att fungera som

solskydd, samtidigt som de ger en ökad grönytefaktor,

mer variation på skolgården och är ett bidrag till

den biologiska mångfalden. De 17 träden är av olika

svenska arter som al, björk, bok, lönn och ek. Mellan

träden har buskar planterats, framförallt för att skapa

en växtmiljö som liknar naturen, men också för att

skydda träden mot yttre påverkan och ge dem bättre

förutsättningar till etablering.

Gröna väggar – Vildvin och pipranka har planterats

på en norr- och en söderfasad på en av de centrala

lågbyggnaderna. Den återkommande gula tegelfasaden

bryts på så sätt av i färg och form samt får ett

mer levande uttryck samtidigt som variationen minskar

den stora skalan något.

Levande hägn – Tillsammans med eleverna har det

planterats ett levande hägn längs det höga flätverksstängslet

vid tomtgränsen i norr. Det levande hägnet

består av olika klättrande växter samt ett antal solrosor

och fungerar som en avskärmning mot parkytorna

och cykelbanan utanför. Dessutom avdramatiseras

inhägnaden på ett positivt sätt.

Kulle med bambulabyrint – Framför den stora

huvudbyggnaden har asfalt brutits upp och ersatts

av en kulle med en bambuspiral och en lind på toppen.

Kullen ger möjlighet till olika sorters lek och är

ofta ett populärt inslag på skolgårdar.

Ängsmark – Intill kullen har ett parti inhämtad ängsmark

placerats. En ängsmark består främst av gräs

och örter, och kräver lite underhåll i förhållande till en

vanlig gräsmatta samtidigt som den ger ett annat

uttryck. Ängsmarken bidrar till en ökad biologisk

mångfald både med sin förmåga att dra till sig smådjur

och med sin rika variation på växter.

45


46

FAS

1

UTEMILJÖ

Förslag och illustration Svenska Landskap


Markplattor ersatta med grönska – Det stora plattlagda

stråket som går genom skolgården har luckrats

upp genom att några markplattor har bytts ut mot

växtlighet. Detta ökar grönytefaktorn, minskar hårdheten

på skolgården samtidigt som det skapar en variation.

Skogsträdgård – En avgrusad yta tillsammans med

intilliggande buskage har omvandlats till en över 400

kvm stor grön dunge med nyttoväxter i form av bärbuskar

och fruktträd. Dungen är ett startskott till en

skogsträdgård. En skogsträdgård är en lund av nyttoväxter

som strävar efter att efterlikna den naturliga

skogsträdgården eller skogsbrynet. Placeringen av

växterna är sådan att maximalt solljus fångas upp och

dungen lockar till sig ett rikt insekts- och fågelliv som

håller skadedjur borta. Växterna är perenna, det vill

säga de är fleråriga och kräver ingen eller mycket lite

skötsel. Grundtanken med en skogsträdgård är just att

minimera skötseln genom att låta växter samverka,

och att samtidigt kunna utnyttja de ätbara frukter som

skogsträdgården bjuder på. Exempel på nyttoväxter i

en skogsträdgård kan vara olika sorters nöt- och bärbuskar,

fruktträd, kryddväxter och perenna grönsaker.

En skogsträdgård är en slitstark miljö, när den väl har

etablerat sig och är inbjudande till lek och passar därför

utmärkt på en skolgård. Den har dessutom ett tydligt

pedagogiskt användningsområde och passar därför

lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten.

Planteringen av vilda bärbuskar tillsammans med holkar

och bon ger barnen spännande möjligheter till

nya upptäckter. Genom planteringarna går en snirklande

stig och en befintlig lyktstolpe har integrerats.

Små mötesplatser är skapade inom trädgården som

ger lugn och avskildhet från resten av skolgården.

Dungen är anpassad för att även kunna användas vid

träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i byggnaden

intill.

Holkar och bon – I den påbörjade skogsträdgården

har även mer direkta insatser gjorts för att öka den

biologiska mångfalden genom att placera ut holkar

och djurbon av olika slag. Förutom olika fågelholkar

återfinns här också igelkottsbon och fladdermusholkar.

Odling

Elevernas odling – Eleverna har fått hjälpa till att odla

nytt i de befintliga odlingskärl som finns på skolgården

som pallkragar, cementrör och fasta upphöjda

odlingsbäddar. Det har odlats en hel del örter och

kryddor och vackra blomster.

Vatten och infiltration

Markplattor ersatta med vattenblänk – För att luckra

upp och skapa mer variation har några markplattor

bytts ut mot plattor med en grund fördjupning.

Fördjupningen gör att det vid regn samlas vatten och

därmed att uttrycket blir föränderligt och att det finns

mer att upptäcka och lära sig av.

Grönytefaktor – Med en högre grönytefaktor ökar

automatiskt infiltrationsytorna på skolgården.

Grönytefaktorn uppnår, efter ovanstående åtgärder,

ett värde på 0,34. På grund av skolgårdens utbredda

plattlagda ytor och stora takytor krävs ett fortsatt

intensivt arbete med de gröna och blå åtgärderna för

att väsentligt kunna höja faktorn.

Trygghet

Human skala – Den storskaliga skolgården saknade

tidigare rumslighet och orienterbarhet som är en

betydelsefull faktor för att göra skolgården mer stimulerande,

lekfull och mänsklig. Genom att möblera

skolgården med olika gröna åtgärder som skapar variation

med höjdskillnader,

vertikal

grönska i form av

gröna väggar,

träd för skuggverkan

och andra

odlingar som bryter

och humaniserar

skalan blir

skolgården en

tryggare plats.

47


48

Utemiljöåtgärder närtid

FAS

2

UTEMILJÖ

Grönska och biologisk mångfald

Gröna tak – Gröna tak har många fördelar.

Förutom ett bidrag till den biologiska

mångfalden tar det hand om dagvatten,

renar luften, dämpar buller och minskar överhettningen

av städer. Gröna tak kommer att placeras på den

låga centrala byggnaden. Byggnaden har ett stort,

flackt tak och är synligt från kringliggande högre

byggnader. Det gröna taket bidar därmed till utsikten.

Sammanhängande grönstråk – Den påbörjade

skogsträdgården binds samman med befintlig grönska

till ett större grönstråk. Asfaltparti bryts upp och

det kommer att planteras buskar så att en cykelslinga

och en sittplats i en glänta ryms i buskaget.

Odling

Kompost – En kompost på skolan blir en naturlig del i

samband med odlingsinslagen och förstärker lärandet

om naturens kretslopp.

Kryddträdgård – I anslutning till demoklassrummet

placeras odlingar inspirerade av medeltida klosterträdgårdar.

Odlingarna innehåller örter och kryddor av

olika slag. Platsen är i närheten av matsalen och det

fungerar därför utmärkt att plocka örter att lägga på

maten eller använda i matlagningen. Till skillnad från

andra naturlika gröna åtgärder som ängsmark och

skogsträdgård, är tanken bakom denna odling att den

även ska utgöra ett estetiskt inslag som formas och

kontrolleras av människorna själva. Odlingarna kan

bytas ut efter årstid och önskemål från verksamheten.

Vatten och infiltration

Vattengestaltning – Från huvudbyggnaden till samlingsplatsen

anläggs två ränndalar som tydliggör dagvattenavrinningen.

Ränndalarna tydliggörs framförallt

med sitt ytskikt av blå mosaik. Vattnet samlas sedan i

en grund vattenspegel som sedan snabbt infiltreras

och avdunstar.

Trygghet

Planering av utebelysning – Armaturerna ses över på

skolgården, placering och styrka justeras. All belysning

får skymningsrelä och LED-belysning används

där så är möjligt.

Trygghetszoner – Tanken med trygghetszonerna är

att området med direkt närhet till hemklassrummen,

för de yngre klasserna, ska upplevas som en bekväm

och säker plats där klassen får känna tillhörighet och

själva råda över hur den ska användas. Inom denna

trygghetszon placeras cykelställ och ett klassträd

planteras. Det ska kännas tryggt att ha sin cykel parkerad

på skolan. Här öppnas det även upp för utomhuslektioner

genom uteklassrum i direkt anslutning till

det traditionella. Med ett lågt staket som också fungerar

som informell sittplats blir det tydligt till vilket

klassrum uteplatsen tillhör. Uteklassrummet bidrar

även till att skapa en trygghetszon för eleverna vid

utomhusvistelse utanför lektionstid.


Förslag och illustration Svenska Landskap

49


50

FAS

2

UTEMILJÖ


Förslag och illustration Svenska Landskap

51


52

Informella sittplatser – Förutom låga staket satsas

det på andra typer av informella sittplatser och

mötesplatser på skolgården. Informella sittplatser kan

vara murar, hockeysarg eller kant kring planteringar.

Stor samlingsplats – Det skapas en naturlig mötes-

och samlingsplats framför huvudbyggnaden med

utrymme för hela skolans barn. Samlingsplatsen går

ihop med den befintliga bambukullen och ängsmarken,

och har en mur i en s-liknande, ringlande form.

Här går det att samla hela skolans elever vid skolavslutningar

samtidigt som skalan gör att det lämpar

sig att även sitta och prata på tu man hand.

Paraplyer – På olika platser på skolgården kommer

det att placeras fasta regnskydd i form av paraplyer i

olika storlekar. Förutom ett utmärkt skydd vid regn är

paraplyerna också en mysig mötesplats med det förhöjda

bordet som lämpar sig för gemytliga samtal.

Paraplyerna skapas i olika storlekar och höjder anpassade

efter olika gamla elever.

På- och avtagbara segeldukar för skydd mot solen

kan användas över sandlådorna. Segeldukarna skyddar

barnen mot skadlig UV-strålning och fungerar

även som ett utmärkt skydd mot regn.

Ökat antal cykelparkeringar – Förutom cykelparkeringarna

i anslutning till trygghetszonerna kommer

cykelplatser placeras ut på några andra lämpliga ställen

på skolgården. Totalt sett kommer antalet cykelplatser

mer än dubbleras och uppgå till cirka 150

platser. De flesta cykelställ placeras i närheten av elevernas

hemklassrum, inom trygghetszonerna. Några

placeras på andra ställen, och förses då med gröna

tak och belysning.

Aktivitet och hälsa

Utökade aktivitetsredskap – Utökade aktivitetsredskap

på skolgården som gungor, nya sandlådor med

segelduk och pingisbord ger fler möjligheter för eleverna

att vara aktiva på rasterna. Med ett större antal

redskap ges mer variation för eleverna, samtidigt som

de inte behöver vänta på att till exempel lekställningen

ska bli ledig. Olika typer av lek stimulerar olika sinnen.

Gungor exempelvis stimulerar det kinestetiska

sinnet, uppfattningen av den egna kroppen i rummet,

där upplevelsen och förtjusningen med höjdskillnader

och ”tyngdlöshet” fascinerar.

Trampstenar – Oregelbundet utlagda trampstenar

tvingar ner blicken och stimulerar balanssinnet och

koordinationsförmågan. Det är ett spännande, vackert

och lekfullt skolgårdselement men också ett

utmärkt sätt att skydda gräset från slitage. För att

underlätta grönyteskötseln kan de grävas ner i nivå

med markytan. Trampstenar har historiskt använts för

att ta sig fram över ytor som lätt blev leriga vid regn

eller som i Pompeji som nyttjade dessa tidiga upphöjda

övergångsställen för att ta sig över den smutsiga

gatan, en slags gatubro.

Naturgym – För att uppmuntra till fysisk aktivitet på

skolgården kommer ett lekfullt naturgym att byggas i

närheten av idrottshallen. Utegymmet utformas som

en fantasifull hinderbana och kan användas av eleverna

både under lärarledd tid och för fri lek under rasterna.

Uteservering – Den gröna kilen bakom matsalen

kommer att delas upp i fyra delar genom att sätta

häck som avskiljare med passage längst in. Närmst

matsalen ordnas en uteservering för lunch utomhus.

Uteserveringen kommer att vara tillgänglig med en

dörr direkt från matsalen som gör det enkelt att gå ut

med brickan och sätta sig. Uteserveringen ligger precis

intill odlingarna med örter och kryddor, och tillåter

eleverna att experimentera med egenodlade smaker

till maten.


54

Utemiljöåtgärder framtid

FAS

3

UTEMILJÖ

Grönska och biologisk mångfald

Fullt anlagd skogsträdgård – Den gröna

dungen med nyttoväxter i form av bärbuskar

och fruktträd har nu, efter att ha brett

ut sig något mer ytmässigt, växt färdigt. Här finns nu

gott om hallon, krusbär och äpplen. Dessutom har

ytterligare tre cashewnöt-formade lundar växt upp,

örtlunden, myntalunden och grönsakslunden, alla med

skogsträdgården på Holma i Höör som förebild.

Lundarna är ca 200 kvm stora, lätt upphöjda och har

genom formen maximerat solinstrålningen likt ett

skogsbryn. Örtlunden har glesare träd och buskskikt än

de andra lundarna eftersom örterna på marken behöver

mycket ljus. Intill örtlunden finns en liten damm

med ätliga vatten- och våtmarksväxter. Vattenblänket

gör att örtlunden får extra mycket solljus. När barnen

rusar genom myntalunden doftar det ljuvligt, här återfinns

förutom mynta, spansk körvel och citronmeliss.

Precis som örtlunden har grönsakslunden lite glesare

träd och buskskikt, på marken under återfinns olika

perenna grönsaker. Här finns skogslök, ramslök, strandkål

och pimpinell. Skolan kan stolt visa upp egenodlad

frukt, bär, örter, nötter och grönsaker, alla är exempel

på skogsträdgårdarnas ogräsfria och givmilda gåva.

Det finns ytterligare en cashewnöts-formation, här

odlas leken maximalt, särskilt vintertid när gräskullen

förvandlas till en pulkabacke.

Kaninhotell och hönsgård – Djurhållning kan bidra till

att odla människors bästa kvaliteter; att lära sig och få

ta ansvar, sköta och pyssla om och att villkorslöst få

tycka om och känna värme.

Odling

Växthus – Ett litet växthus vid en söderfasad tillkommer.

Här odlas nyttigheter både för elever och för kaniner;

sallat, spenat, broccoli och morötter. Odling i kallväxthus

gör att det går att börja odla lite tidigare än på

friland, här förkultiveras bland annat kryddväxter för att

senare planteras ut i kryddträdgården.

Vatten och infiltration

Vatten i tre former – På skolgården får eleverna möjlighet

att upptäcka tre olika former av vatten.

• Mätbart – det pedagogiska vattnet i form av

regnmätare kan praktiskt och konkret användas i

undervisningen

• Lekfullt – vattenlek, de skålformade

vattenblänksplattorna glittrar, människans lust till

vatten stimuleras, de skapar reflexer, motljus och

stänk.

• Naturlikt – små naturlika rännilar meandrar över

skolgården, likt en liten skogsbäck flyter de fram, här

finns möjligheten att höra ljudet av rinnande vatten

i de ränndalar av blåmosaik som från stuprören

leder fram till dammen vid örtlunden, vattnet

infiltreras i dammen, vårt och naturens behov av

vatten synliggörs.

Trygghet

Cykelstråk med närvarostyrd belysning – Cykelstråk

med närvarostyrd belysning i närområdet sparar energi

samtidigt som det förenklar för cyklisterna när mörkret

faller och det ökar tryggheten eftersom det tydliggör

mänsklig närvaro.

Förtätning

Hållbar förtätning av paviljongbyggnader –

Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/

Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat.

Genom att den västra paviljongen försvinner och den

östra byggs på med 1-2 vån, alternativt en ny byggnad

av passivhusstandard i 2-3 våningsplan totalt, ökar

exploateringen samtidigt som graden av markutnyttjande

sjunker från 30 procent till 27 procent. Det blir

plats för fler elever, fler klassrum och dessutom mer

skolgård.

Hållbar förtätning med avseende på människor och

aktiviteter – Skolgården som mötesplats och målpunkt

berikar stadsdelen när den kan nyttjas jämnare

över dygnet och året. Att få till aktiviteter på kvällar och

helger samt under lov gör området attraktivare och livfullare

och fastigheten bättre nyttjad, förtätad.

Aktiviteterna kan förekomma inne i själva skollokalerna

men även utomhus på skolgården eller i intilliggande

parkområden.


Förslag och illustration Svenska Landskap

55


56

Energi som fokusområde

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då

energipriserna var låga och frågor rörande ekologi

och hållbarhet hade annorlunda prioritering

jämfört med idag. Nu, 50 år senare, står

dessa byggnader inför ett omfattande renoveringsbehov

och öppnar för nya möjligheter att

på ett allomfattande sätt ställa om dessa till

byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i

framtiden.

Att minska energianvändningen är en viktig

del i ledet för att uppnå ekologiskt hållbarhet.

Ett minskat energibehov innebär också minskade

kostnader och allt eftersom energipriserna

fortsätter att öka kommer en energisnål fastighet

vara av allt större betydelse. För att väsentligt

kunna minska energianvändningen krävs

inte minst investeringar i tekniska installationer

och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta

högre än om befintlig utrustning enbart ersatts

med likvärdig. I detta sammanhang är det därför

viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscykelperspektiv.

Behovsstyrning är också en parameter som

kan göra stor skillnad i hur energin utnyttjas. På

en skola har olika lokaler olika behov med en

utnyttjandegrad som varierar över dygnet. Detta

berör framför allt ventilation och belysning.

Under lektionstid är det full aktivitet inne i klassrummen

medan raster och kvällstid innebär

tomma lokaler. Systemen behöver därför ta hänsyn

till de behov som finns och anpassas för att

undvika exempelvis överflödig ventilering.

År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100

procent försörjas av förnybar energi. För att

aktivt kunna medverka till detta är målet att

Nydalaskolans energianvändning minskas med

35 procent och att 20 procent är egenproduce-

rad, förnybar energi. Det energislag som är aktuellt

för skolan är solenergi.

Energi från solen kan nyttjas på en rad olika

sätt där de två mest beprövade sätten är solfångare

och solceller. Solfångare producerar

värme som kan användas till varmvatten och

uppvärmning. Solceller producerar el som kan

ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten

för vardera anläggning bedöms efter det behov

som finns. Solceller passar bra till många anläggningar

där verksamheten har stort behov av el,

som exempelvis skolan, medan solfångare passar

bra då uppvärmningsbehovet är stort som

till exempel för utomhusbassänger.


Energianvändningen minskas med 35 % och

20 % är egenproducerad förnybar energi.

57


58

Utgångsläge energi

Klimatskal

Skolan består av sju byggnader, A-G, där byggnad C,

D och E är sammankopplade och byggnad F och G är

träpaviljonger. Den totala byggnadsarean uppgår till 6

000 kvm. Bortsett från de två paviljongerna är skolan

till det yttre en tegelbyggnad. A-byggnaden vilar på

betongplintar med bärande betongstomme. Ovanför

källarplanet är tegelinnerväggar den bärande konstruktionen.

Ytterväggarna består av träregelverk med

mellanliggande isolering på en tjocklek av sammanlagt

290 mm. Takbeklädnad är av koppar. Vid en

omfattande fasadrenovering har alla byggnader utom

paviljongerna utrustats med isolerglas.

Byggnad B är uppbyggd på en krypgrund av så

kallade ERGE-balkar och plintar av betong.

Innerväggarna består av bärande LECA-block och

ytterväggarna har en träregelskonstruktion med tegel

som fasadmaterial. Takbeklädnad är papp ovanpå

spontad panel. Byggnad C, D och E har en uppbyggnad

likt B-byggnaden med skillnaden att mineralullstjockleken

är 190 mm i byggnad C, D och E medan

endast 70 mm i byggnad B.

Paviljongbyggnaderna F och G är även de uppbyggda

på en betongkrypgrund, men skiljer sig på så

sätt att ytter- och innerväggarna består av bärande

träkonstruktioner. Paviljongerna har en sämre värmelagringsförmåga

än övriga byggnader på grund av de

lättare byggnadsmaterialen och att isoleringstjockleken

tunnare än önskvärt. De får därför ett stort uppvärmningsbehov

under vinterhalvåret och även övertemperaturer

på sommaren.

Teknik och styrning

Skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet och har en

årlig energianvändning på cirka 725 MWh värme och

310 MWh el. Fjärrvärmen används till byggnadernas

uppvärmning och varmvatten medan elen används

till belysning, ventilation, datorer, tvätt- och torkmaskiner

samt övrig teknisk utrustning.

Ett av de stora energiproblemen för skolan är de

”tillfälliga” paviljonger som byggdes ungefär samtidigt

som huvudbyggnaden. Paviljongerna är lätta träkonstruktioner

vilket får till följd att det under de kalla

delarna av året går åt mycket energi till uppvärmning.

Situationen är den samma för många andra skolor

med tillhörande paviljonger där det är svårt att åtgärda

energiförlusterna, samtidigt som det finns ett

behov av att paviljongerna ska stå kvar.

Belysningen saknar effektiv styrning och tänds

med manuell strömbrytare i varje rum. Det betyder

att belysningen ibland står på även då lokalerna inte

används. Ventilationen på skolan är tidsstyrd och inte

efter behov. Skolan är utrustad med ett värmeåtervinningssystem

som använder värmen i frånluften för att

värma tilluften.

Vattenanvändningen på skolan är hög i jämförelse

med andra skolor och uppgår på ett år till cirka 4 400

kubikmeter.

Skolan har ett mottagningskök där mat tas om

hand från närliggande tillagningsskolkök, varför

endast värmehållning av maten är nödvändig samt

viss enklare tillagning. Vitvarorna i skolans mottagningskök

håller god energiklass. Kyl och frys är nyligen

bytta och är av bästa energiklass med propan som

drivmedel. Diskmaskinen är inkopplad till både varm-

och kallvatten, där spolvattnet återvinns två gånger

och där det även finns ett värmeåtervinningssystem i

två steg som utnyttjar värmen i det använda spolvattnet.

Däremot i skolans övriga byggnader finns en del

pentryn med äldre vitvaror i form av kyl, frys och diskmaskin.

I förskola och fritidsbyggnader finns tvätt- och

torkutrustning som används flitigt. Skolan har datorer

och tv-apparater i många av klassrummen och även

en gemensam datorsal.


Energiåtgärder nutid

FAS

1

ENERGI

Klimatskal

Trädplanteringar som skydd mot solinstrålning

– För att undvika övertemperaturer

i paviljongerna under sommarhalv-

året har trädrader planterats en bit från fasaderna för

att hindra solinstrålningen. På så sätt ökas grönytefaktorn

på skolgården samtidigt som trädraden hjälper

till att ge eleverna en bättre arbetsmiljö inne i klassrummen.

Skolan är inte försedd med komfortkyla varför

planteringen inte kan ses som en energibesparande

åtgärd, men däremot som en billigare och icke

energikrävande åtgärd jämfört med att installera

komfortkyla. Under vinterhalvåret har trädens löv fallit

ner och hindrar då inte solen från att ge värme och

dagsljusinstrålning till paviljongerna.

Teknik och styrning

Demoklassrum – Det klassrum på skolan som tar ett

samlat grepp kring energianvändningen. Här har

åtgärder utförts som i ett senare skede ska komma

att implementeras på hela skolan. Demoklassrummet

har utrustats med behovsstyrd ventilation, frånvarostyrd

belysning, vattenbesparande utrustning samt

en rad miljöpedagogiska inslag. Förhoppningen med

demoklassrummet är att det ska väcka engagemang

och insikt hos elever och lärare med avseende på de

energibesparande åtgärder som utförs på skolan.

Belysningsstyrning i demoklassrum – Skolan har i

dagsläget manuell belysning. Det innebär att belysningen

ibland står på även under långa tider då lokalerna

inte används. Därför har energibesparande frånvarostyrning

installerats i demoklassrummet. Det

innebär ett aktivt val för att tända belysningen, vartefter

det automatiskt släcks då ingen längre använder

rummet. Toalettgruppen i anslutning till demoklassrummet

har utrustats med närvarostyrning som innebär

att det automatiskt tänds då någon använder sig

59


60

av dessa utrymmen. Valet mellan närvaro- och frånvarostyrning

görs beroende på ifall det finns gott om

infallande solljus eller inte. I utrymmen som saknar

infallande solljus är närvarostyrning bäst lämpad,

medan frånvarostyrning fungerar bra i utrymmen

som kan bevistas utan behovet att tända.

Behovsstyrd ventilation i demoklassrum –

Demoklassrummet har utrustats med behovsstyrd

ventilation. Det innebär att en rörelsesensor registrerar

om det är någon närvarande i rummet och därefter

styr luftflödet i rummet genom öppning eller

stängning av olika motordrivna spjäll. Då erhålls

antingen minimiflöde vid frånvaro eller närvaroflöde

då rummet används. Då närvaro upptäckts ser en

temperaturgivare till att rätt temperatur erhålls i klassrummet

genom att reglera luftflödet mellan närvaroflöde

och maxflöde. Systemet kan även sammankopplas

med värmeregleringen av rummets radiatorer

för att på så sätt få en energieffektiv drift där ventilation

och värme sker exakt efter behov. Utöver närvarogivare

och temperaturgivare installeras även luftkvalitetsgivare

som ökar luftflödet om inställt börvärde

överskrids. Systemet möjliggör även att det kopplas

samman med från- eller närvarostyrning för belysning.

FAS

1

ENERGI

Snålspolande munstycken – På skolan har vattenbesparande

åtgärder utförts. Gymnastikduscharna har

utrustats med tidsbegränsande prestoventiler och

snålspolande munstycken som minskar flödet från 9

l/min till 6 l/min. Prestoventilerna har en spoltid på

cirka 30 sekunder. Blandare vid tvättställ har utrustats

med snålspolande munstycken som minskar flödet

från 15 l/min till 2,5 l/min. Flödet i kranar och duschar

är fortfarande tillräckligt för att effektivt skölja bort

tvål och lödder från händerna och kroppen. Blandare

vid diskbänk, som kräver ett något högre flöde för att

effektivt kunna tappa upp vatten, har sänkts från ett

flöde på 9 l/min till 6 l/min.

På skolan har sammanlagt sex duschar och 120

tappställen vattenbesparats. Genom att minska flödet

görs besparingar på både vattenresurser samt energikostnader

för varmvattnet. Denna åtgärd har därför

stor besparingspotential, särskilt i länder där vattenresurserna

är begränsade. Åtgärden ger bra lönsamhet

och är förhållandevis enkel att utföra.

Effektivisering av värme- och ventilationssystem –

Skolan är sedan tidigare försedd med ett värmeåtervinningssystem

som återanvänder värmen ur frånluften

för att värma tilluften. Ytterligare energibesparingar

har gjorts genom att byta till energieffektiva

pumpar i värmecentraler. Eftersom luftflödet på skolan

tidigare varit för högt har detta reglerats ned och

energibesparingar har gjorts även där.

Injustering av rumsstyrning – Nästa steg i energieffektiviseringen

har varit att injustera rumsstyrning av

radiatorer till lämplig maxtemperatur. Genom att

göra detta undviks att mer energi än nödvändigt

används på grund av hög rumstemperatur. För varje

grad som inomhustemperaturen kan sänkas med går

det att göra fem procents energibesparing på uppvärmningsbehovet.


Energiåtgärder närtid

FAS

2

ENERGI

Klimatskal

Tätning av paviljonger – Skolans paviljonger

är lätta träkonstruktioner som har

svårt att hålla kvar värmen under de kalla

delarna av året. Om byggnader av den här typen planeras

att stå kvar under en längre tid bör byggnadens

värmeförluster ses över. Tätningslister i fönster och

dörrar mellan karm och båge kan installeras för att

minska onödigt luftläckage. Tvåglasfönster kan kompletteras

med en extra isolerruta som ser till att värmeförlusterna

över fönstren minskar. Det är även möjligt

att tilläggsisolera ytterväggar eller tak för att få

bättre värmelagringsförmåga och minska köldbryggorna

i anslutningar mellan olika byggnadsdelar.

Då paviljongerna från början är planerade som en

tillfällig lösning kan det finnas en vinst i att, i samband

med att verksamhetens utrymmesbehov utvärderas,

planera för förtätning. Detta kan exempelvis göras

genom att bevara befintlig stomme och skapa en ny

påbyggnad eller genom att bygga en ny energieffektiv

byggnad med ett hållbarhetsperspektiv som kan

tillgodose behoven under lång tid framöver. Läs mer

om detta under kapitlet Utemiljö.

Termografering av skolans

paviljonger. Den

blåa färgen indikerar en

kallare temperatur över

fönster (till höger i bilden),

men även köldbrygga

i anslutning

mellan vägg- och takkonstruktion.

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning innebär

att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser förutse

värme- eller kylbehovet för en byggnad nästkommande

dag eller upp till fem dagar framåt. På så

vis kan ventilation, värme och kyla regleras i förväg så

att byggnaden är väl förberedd och inte lagrar mer

värme än vad som behövs, respektive kyler mer än

vad som krävs om komfortkyla finns installerad.

Väderprognosstyrning är en energibesparandeåtgärd

som även höjer komforten för brukaren eller hyres-

gästen eftersom ett jämnare inomhusklimat erhålls.

Väderprognosstyrningen samordnas med byggnadens

ordinarie reglersystem eftersom värme- och

ventilationsbehovet inte endast beror på utomhusklimatet

utan även på byggnadens värmelagringsförmåga

och på vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Systemet är bäst lämpat för byggnader med relativt

tung byggnadsstomme och med vattenburna radiatorer,

där uppvärmning utgör en stor del av energianvändningen.

Skolan ses därför som ett intressant

objekt för väderprognosstyrning, dock med reservation

eftersom byggnaderna på skolan skiljer sig från

varandra beroende på byggnadstyp och väderstreck.

Det kan därför behövas en specifik prognos för varje

byggnad och därav ökade prenumerationskostnader.

Väderprognosstyrning kan innebära relativt stora

energibesparingar för en byggnad. Det är dock inte

säkert att det görs en ekonomisk vinst i att installera

väderprognosstyrning eftersom prenumerationskostnaderna

ibland äter upp energibesparingen. Det går

därför istället att se den ekologiska nyttan i att använda

mindre energi och att byggnadens komfort höjs.

Teknik och styrning

Vattenresursbesparande prestoventiler – Blandare

på tvättställ kommer att förses med prestoventiler.

Det innebär en knapptryckning för att starta vattenflödet

vartefter det automatiskt stängs efter cirka tio

sekunder. Presto installeras för att hindra att skolans

blandare står på i onödan och beräknas sänka varmvattenanvändningen

med 50 procent. Det är även

möjligt att utrusta blandarna med en rörelsesensor

som har samma funktion som prestoventilen.

Utomhusbelysning – I dagsläget tänds utomhusbelysningen

på skolgården ett visst klockslag och står på

fram till midnatt. För att utomhusbelysningen inte ska

vara påslagen när det är ljust ute kommer ett energibesparande

skymningsrelä installeras. Skymningsreläet

ser till att belysningen endast tänds vid mörker

och att den sedan släcks ett visst klockslag.

Skolgården har i dagsläget en hög strålkastarmast

med sex stycken strålkastare. Masten kommer att

ersättas med stolpbelysning eller energibesparande

61


62

LED-strålkastare. Nuvarande fasadbelysning kommer

att ses över för att kunna bytas till mer energieffektiva

ljuskällor.

Fortsättning på belysnings- och ventilationsåtgärder

från demoklassrum – I ett demoklassrum på skolan

har behovsstyrd ventilation och frånvarostyrd

belysning installerats. Efter utvärdering kommer detta

att utökas till att innefatta alla skolans utrymmen och

därmed kommer stora energibesparingar att kunna

göras. Den behovsstyrda ventilationen ser till att ett

grundflöde erhålls då ingen vistas i lokalerna, för att

sedan öka ventilationen när någon är närvarande.

Frånvarostyrd belysning innebär ett aktivt val för att

tända belysningen, vartefter det automatiskt släcks

då ingen längre vistas i rummet. Toalettgrupper och

liknande utrymmen utan infallande solljus utrustas

med närvarostyrning eftersom behovet av att tända

alltid finns då dessa utrymmen används. Belysning

utgör en stor del av skolans elanvändning, varför

åtgärden kommer ge en bra besparing.

Energieffektiva storkök och pentry – I de byggnader

där det finns pentry med kyl, frys och diskmaskin

kommer de gamla maskinerna att bytas ut mot nya

energisnåla maskiner. Dessutom kan fristående kyl

och frys ersättas med ett kombinerat skåp eftersom

de i dagsläget inte används i någon större omfattning.

Mottagningskökets utrustning håller god energiklass,

däremot kan det finnas vissa vattenresursbesparingar

att göra vid installation av ny diskmaskin

eftersom moderna diskmaskiner bland annat har ett

nytt system för korgmatning som minskar vattenanvädningen.

Energieffektiv tvättvård – Skolan har en del tvättmaskiner

och torkskåp. Tvättmaskinerna har god energiklass,

medan det finns energibesparingar att göra för

torkskåpen. Torkskåpen på skolan är frånluftstorkskåp

av enklare modell med manuell inställning av tid och

temperatur. Dessa kommer att ersättas med avfuktartorkskåp

som avfuktar kläderna istället för att värma

bort fukten. Avfuktningstorkskåpet stängs av då kläderna

har nått önskad torrhet och energianvändningen

kan i vissa fall halveras med hjälp av ett avfuktnings-

torkskåp istället för ett traditionellt frånluftstorkskåp.

En annan möjlighet är att förse de nuvarande torkskåpen

med en liten modul som kopplas mellan torkskåpet

och eluttaget. Modulen stänger av torkskåpets

värmeelement när kläderna är tillräckligt torra. I annat

fall hade värmeelementet varit igång tills tidsvredet

gått tiden ut. Eftersom kläderna oftast är torra innan

dess så går det att göra energibesparingar även på

så vis.

Angående energieffektiva tvättmaskiner och torktumlare

se avsnitt energieffektiva vitvaror för Kirsebergs

ishall.

Utbildning av driftpersonal – För att en byggnad ska

vara så energieffektiv som möjligt är det viktigt att de

som sköter den, det vill säga driftpersonal, får så bra

utbildning som möjligt. Annars är det lätt hänt att de

injusteringar som görs av någon, motverkas av en

annan. Driftpersonalen behöver vara införstådd med

hur de styrparametrar som regleras påverkar byggnaden

och byggnadens energianvändning. Då fastigheten

styrs på ett energioptimalt sätt finns det stora

besparingar att göra. Styrinstruktioner bör finnas på

plats för att ge driftpersonalen rätt förutsättningar.

Grenuttag och timer på datorer och skrivare –

Datorer, tv-apparater och skrivare är exempel på

utrustning som drar verksamhetsel. Genom att installera

grenuttag med strömbrytare där dessa apparater

finns kommer det vara lättare för verksamheten att

stänga av apparaterna. På så sätt blir det lättare att se

till att apparaterna inte står på i stand-by läge och

drar energi. En möjlighet är också att installera någon

form av timerstyrning i datorsalen som ser till att alla

apparaterna stängs efter ett visst klockslag.

Energieffektiva lysrör – Genom att se över skolans

belysning och efterhand ersätta de lysrör som finns

med energisnålare lysrör kommer det gå att göra en

cirka 30 procentig energibesparing för dessa armaturer.

Ersätt onödig varmvattencirkulering med varmvattenberedare

– Skolan består av en rad byggnader

som är utspridda från varandra. Det betyder att varmvattnet

måste cirkuleras långa sträckor för att nå fram


till alla tappställen. Därmed görs värmeförluster på

vägen från varmvattenberedare till tappställe. För att

minska på dessa värmeförluster kommer de tappställen

som befinner sig långt ifrån den centrala varmvattenberedaren

att förses med egna, mindre varmvattenberedare.

Det kan även finnas tappställen på sko-

Energiåtgärder framtid

FAS

3

ENERGI

Teknik och styrning

Värmeåtervinning från duschvatten – I

dagsläget används gymnastikduscharna

på skolan endast dagtid men i framtiden

finns förhoppningen om att skolans gymnastiksal

skulle kunna vara värd för aktiviteter även kvällstid.

Därför är värmeåtervinning från duschvatten en

mycket intressant åtgärd där cirka 1/3 av energianvändningen

i samband med duschning går att spara.

Systemet bygger på att det utgående duschvattnet,

vilket endast tappat några få grader i temperatur, värmer

inkommande kallvatten med hjälp av en värmeväxlare.

Värmeväxlaren bör placeras innanför klimatskalet

för att minska värmeförlusterna. Området

för värmeåtervinning från duschvatten är fortfarande

under utveckling och förhoppningen är att det kan

bli standard.

Belysningsöversyn – LED-belysning kommer att

utvecklas över de närmsta åren och på sikt ersätta

den belysning som finns idag. Det är därför intressant

att i framtidsvisionen ha med en översyn av skolans

belysning för att se ifall LED-tekniken kan utgöra ett

energieffektivt alternativ. Det är även intressant att

titta på ljusarmaturer med dagsljusreglering som

anpassar belysningsnivån efter hur dagsljusinsläppet

varierar under dagen. På så sätt sparas energi samtidigt

som en god synkomfort uppnås. Eftersom stor del av

skolans elanvändning går åt till belysning finns det stor

besparingspotential i energieffektiv belysning.

Förnybar energi

Solceller – Målet för skolan är att 20 procent av energianvändningen

ska täckas av egenproducerad, för-

lan som inte är i behov av varmvatten året runt varför

varmvattencirkuleringen till dessa tappställen kommer

stängas av under vissa delar av året. Det kan

även bli aktuellt att försöka sänka varmvattencirkuleringstemperaturen

och på så sätt spara energi, men

då bör legionellarisken först utredas.

nybar energi. Därför kommer en cirka 500 kvm solcellsanläggning

att placeras på skolans plana takytor.

Eftersom skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet finns

det störst behov av elektricitet och därmed solceller.

En sådan anläggning kan producera ca 60 000 kWh

per år och på så sätt förse skolan med 20 procent förnybar

energi. Solcellerna kommer att placeras horisontellt

vilket innebär låg installationskostnad och

minskad risk för vandalisering.

63


64

Miljöpedagogik som fokusområde

FN har deklarerat att under åren 2005-2014 skall

”utbildning för hållbar utveckling ges högsta prioritet

inom all utbildning”. Detta understryker vikten

av att eleverna ges utbildning i dessa frågor i unga

år eftersom det är då som grundläggande beteenden

och uppfattningar skapas vilka senare i livet

kan vara svåra att ändra på. Det är betydelsefullt att

alla känner delaktighet i frågorna, därför bör det

tas fram en miljöpedagogik som alla kan vara med

och påverka.

De miljöpedagogiska spridningseffekterna ska

inte heller förringas, barn har en utmärkt förmåga

att sprida kunskap vidare. Förutom elevernas kunskapsutveckling

är det väsentligt att även verksamhetspersonal

får utbildning. Istället för att utgå från

förbud och uppmaningar ska varje person kunna se

hur han eller hon kan bidra i det stora sammanhanget.

Att alla jobbar åt samma håll och ser nyttan i det

som görs, både vad gäller ökad ekologisk hållbarhet

och sparade energikostnader, är betydelsefullt.

I undervisningen om hållbarhet bör möjligheter

ges för självreflektion kring ämnet, både för elever

och för lärare. Målet är nått först när elever och

lärare själv kommer med nya idéer och tankar om

hur skolan kan utvecklas till en mer ekologiskt hållbar

plats.

Det är förhållandevis enkelt att minska energianvändningen

med hjälp av tekniska lösningar och

moderna installationer, men för att verkligen göra

skillnad måste en beteendeförändring ske. Vägen

dit är kunskap och insikt om sitt beteende och sin

klimatpåverkan.

En miljöpedagogisk utemiljö har för avsikt att

väcka tankar och engagemang kring miljöfrågor.

Den ska skapa förståelse och empati för vår natur

och dess element och ge de som uppehåller sig

där en möjlighet att vara delaktiga och påverka sin

egen hållbara närmiljö. Efterkrigstidens skolgårdar

är ofta rymliga men kala, och möjligheten att

anpassa dessa till modern utomhuspedagogik är

därför stor.

Att pedagogerna har en positiv inställning till

miljöfrågor och ett engagemang är viktigt, men

det behövs även bra verktyg för att kunna arbeta

med hållbarhet i den dagliga verksamheten.

Gröna, välgestaltade skolgårdar, välanpassad

källsortering och energimässigt hållbara verksamhetslokaler

ger godare förutsättningar för att arbeta

med miljöfrågor.

Det är också viktigt att visa eleverna både den

”lilla” påverkan som de gör själva genom att

sopsortera och att släcka lampor, samt den”stora”,

som att vara en del av Malmös miljömål till 2030,

när hela Malmö ska försörjas med förnybar energi.


Den fysiska platsen, inne

såväl som ute, uppmuntrar

till förståelse och lärande

kring hållbar utveckling.

65


66

Utgångsläge miljöpedagogik

Inomhusmiljö för hållbar utveckling

Möbleringen på skolan kan med avseende på energi-

och inomhusmiljö göras bättre. Det är inte ovanligt

att möbler och blommor är placerade framför ventilationsdon

för att minska känslan av drag och ibland

används ytan framför donen som tillfällig avlastningsplats

för väskor och liknande. Detta gör att ventilationen

får en sämre effektivitet, och för att få in frisk luft i

klassrummen vädras det istället med hjälp av öppna

fönster, vilket orsakar stora värmeförluster. Inte heller

är det ovanligt att stora massiva möbler är placerade

under fönster och därmed täcker radiatorerna.

Värmen får då inte den spridning i rummen som är

önskvärd, och detta ses som en bidragande faktor till

varför temperaturen på skolan är lägre än förväntad

under vinterhalvåret.

Bristfällig möblering, avsaknad av ordentliga förvaringsutrymmen

och mycket lösa saker som böcker,

egentillverkade lerfigurer och färgpennor i klassrummen

gör det svårt att städa ordentligt. Detta leder till

ett dåligt inomhusklimat. Det saknas tomma ytor i

inomhusmiljön som därför känns plottrig och inte alltid

fördelaktig som undervisningsmiljö.

De två paviljongerna är inte optimala ur energisynpunkt.

Under vintern upplevs de som alldeles för

kalla, och under de varma delarna av året skapas istället

problem med övertemperaturer. I ett försök att

lösa problemen på vintern har verksamheten på sko-

lan satt upp tillfälliga värmefläktar som kopplas direkt

till elnätet och slukar energi.

För att avskärma mot störande sol är persienner

ofta neddragna i klassrummen. För att få det ljus som

behövs för att se tavlan eller texten i boken tänds det

istället i taket. Belysningen styrs manuellt, vilket leder

till att lamporna ofta är tillslagna även då eleverna

inte befinner sig i rummet. Onödig energi nyttjas

även då datorer står på och skärmarna är påslagna

även då de inte används.

Blandarna på skolans tvättställ är utrustade med

munstycken som har ett kraftigt vattenflöde.

Blandarna har manuell på- och avstängning och

på grund av det höga flödet används ofta mer vatten

än vad som är nödvändigt, vilket också har en negativ

påverkan på energianvändningen.

Viss källsortering sker, som en del i den pedagogiska

verksamheten och skolrestaurangerna har ett

eget källsorteringsrum. Däremot finns inget miljöhus

på skolan, utan alla sopor slängs i en och samma container

på skolgården. Det finns önskemål från pedagogerna

att kunna lära ut källsortering på ett riktigt

sätt genom att införa fullvärdig källsortering i både

klassrum och på gården.

Att lära miljö på skolgården

Skolgården saknar tydliga miljöpedagogiska redskap.

Utomhusmiljön är till största delen hårdgjord och har

mycket få naturliga inslag. Hårdgjorda ytor är bra för

en del aktiviteter och inte minst för tillgängligheten,

men det är också viktigt med stimulerande inslag

som rumslighet och föränderliga växter. Därför saknas

en uppmuntrande miljö för hållbarhetsfrågor.

Generellt sett finns lite grönska på skolan, både inne

och ute.


Miljöpedagogiska åtgärder nutid

FAS

1

MILJÖ-

PEDAGOGIK

Inomhusmiljö för hållbar

utveckling

Behovsstyrd ventilation – Införandet av

behovsstyrd ventilation i demoklassrummet

på Nydalaskolan förbättrar inom-

husklimatet och minskar behovet av långvarig vädring

som kan orsaka energiförluster.

Möblering – Ytterligare en åtgärd för att skapa ett

bättre inomhusklimat har varit att bidra med en lösning

för möbleringen. Det förekommer vissa brister i

hur klassrummen har möblerats. I ett försök att göra

den pedagogiska miljön mer optimal i svårmöblerade

rum har ofta stora möbler placerats framför radiatorerna

och fläktdon vilket fått till följd att värmen

och luften inte fördelar sig i rummet på det sätt som

är tänkt. I ett försök att lösa problemet med inomhusklimatet

har energikrävande värmefläktar kopplats in

direkt på elnätet. Två lösningar har tagits fram för att

förtydliga vikten av att möblera rätt för en optimal

energianvändning och inomhusmiljö. Framför radiatorn

i demoklassrummet har det gjorts en markering

i golvet som visar en möbleringsfri zon, 60 cm ut. Det

har även tagits fram tre möbleringsförslag för demoklassrummet

som förklarar hur det går att möblera ett

rum med hänsyn till radiatorer och ventilationsdon,

både generellt och specifikt för detta klassrum.

Möbleringsförslagen ska ge tips och kunskap till hela

verksamheten om hur en energioptimal möblering

kan se ut. Med de nya möbleringsförslagen åtgärdas

förhoppningsvis användandet av de temporära värmefläktar

som ibland satts in, liksom att städningen

av klassrummet kommer att underlättas.

Grenkontakt med strömbrytare

och watt-mätare –

I demoklassrummet finns

datorer och en hel del

annan elektrisk utrustning.

Datorerna drar ström även

då de är avstängda, så för

att slippa dra ut kontakterna

ur vägguttagen varje

dag införs det grenkontak-

ter med strömbrytare som placeras så att de enkelt

kan slås av när datorn stängs av.

En watt-mätare kopplas till datorn och gör det

extra tydligt att apparaten använder energi både i

stand by-läge och i avstängt läge om inte strömmen

bryts helt. Mätaren visar effekt, pris och tid och går

även att koppla till övrig elektrisk utrustning i klassrummet,

vilket gör det lätt för eleverna att jämföra

olika strömförande produkter.

Snålspolande munstycken – Alla blandare på handfat

i toalettgrupper och vaskar i klassrummen har blivit

kompletterade med snålspolande munstycken.

Den minskade vattenanvädningen reducerar även

användandet av energi samtidigt som användarvänligheten

finns kvar. Strålsamlaren för handfaten sköljer

effektivt bort tvål och lödder, trots att den endast

använder 2,5 liter per minut. Diskbänksblandarna får

ett något högre flöde eftersom de bland annat

används för att tappa vatten.

Källsortering – Demoklassrummet har försetts med

tre källsorteringsbehållare. Eleverna kan nu enkelt i

klassrummet sortera

brännbart, papper och

plast. På skolgården har

den befintliga containern

bytts ut mot miljöhuset

Lärkan. Det är ett typhus

som byggs i moduler och

är konstruerat för att motstå

vandalisering, brand

och klotter. Miljöhuset har

ett grönt, växtbeklätt tak

och solceller som ger

ström till belysningen.

Huset byggs upp av vertikala

träribbor som är svåra

att klottra på och vid vandalisering

är det enkelt att

byta ut enskilda ribbor.

Det gröna taket med

moss- och sedumväxter minskar vattenavrinningen

med cirka 50 procent.

67


68

Sopsortering och miljöhus ses som en viktig del av

den miljöpedagogiska insatsen, då systemet aktivt

kommer att användas av elever såväl som personal.

Miljöhuset har en skylt på fasaden som beskriver

sopsortering, solceller och gröna tak. Informationen

kommer att ingå i undervisningen där eleverna får se

miljöhuset som ett illustrativt exempel och där de får

redogöra för vägen från äppelskrutt till biogas eller

PET-flaska till fleecetröja. På så vis ökar även intresset

för både det smarta sophuset och källsortering i allmänhet,

samtidigt som risken för vandalisering minskas

ytterligare.

Luftrengörande växter – Ett ytterligare steg i miljöförbättring

i klassrummet har varit att införa luftrengörande

växter. Tre olika krukväxter har placerats i

klassrummet: fredskalla, svärmorstunga och gullranka.

Växterna har valts ut på grund av sina goda luftrenande

egenskaper, då de bryter ner gifter som finns i

inomhusmiljön samtidigt som de ökar luftfuktigheten

i klassrummet. Växter gör dessutom att våra stress-

hormon minskar. En närmre beskrivning av växterna,

skötsel och egenskaper kommer verksamheten tillhanda

genom en faktabroschyr om växter.

Markeringar i klassrummet – Med hjälp av textmarkeringar

i klassrummet framhävs energianvändningen

ytterligare. Markeringarna består av text på väggen

och hängande

skyltar i taket, och framhäver

de installationer

som påverkar energianvändningen:

• El vid kontakterna i

klassrummet

• Vatten vid handfat/

blandaren

• Värme vid radiatorn

• Ljus vid

strömbrytaren

• Luft i form av pilar

som hängande

skyltar i till- och

frånluftsdonen

Information kring dessa

markeringar har tagits

fram genom en faktabroschyr av typen ”Så funkar

det”, där både elever och pedagoger kan ta del av

informationen om åtgärderna i klassrummet, och

även tips på hur de kan användas i den dagliga

undervisningen.

Frånvarostyrning av belysning – De manuella strömbrytarna

till belysningen i demoklassrummet är

utbytta mot en frånvarostyrning. Det innebär att om

belysning önskas krävs en aktiv knapptryckning, men

att det automatiskt släcks vid inaktivitet. Placeringen

av texten ”LJUS” på väggen vid strömbrytaren väcker

frågor och medvetenhet, samtidigt som en tillhörande

broschyr förklarar hur den aktiva närvarostyrningen

fungerar och används samt varför den är installerad.

Ekologiska fotavtryck – Av Nydalaskolans 370 elever

har en stor del utomnordisk bakgrund och det finns


många olika nationaliteter representerade. Eleverna i

det aktuella demoklassrummet är inget undantag.

För att visa hur olika länder använder olika mycket av

jordens resurser har det fästs ekologiska fotavtryck på

golvet i demoklassrummet. Ländernas ekologiska fotavtryck

tas fram genom att räkna ut hur stor biologiskt

produktiv yta det krävs för att ta fram det vi konsumerar

och för att absorbera avfallet. Fotavtrycken är

formade som fötter och respresenterar med sin storlek

förhållandena mellan de olika länderna. Länderna

som finns representerade har bland annat valts utifrån

elevernas nationallitet.

Tematavla –

Tematavlan ”Mitt

löfte till moder

jord” består av tolv

utbytbara löften,

ett för varje

månad. Genom

att avge ett löfte

per månad tydliggörs

olika områden

inom hållbarhet för eleverna. Löftena kan till

exempel vara: ”Köpa de saker jag verkligen vill ha och

strunta i onödiga prylar”, ”Släcka lampor i rum där

ingen är” och ”Stänga av datorn och TV:n, istället för

att låta dem stå på i viloläge”. Syftet är att skapa eftertanke

kring de aktiviteter som berör eleverna och

som de har möjlighet att påverka själva, både i skolan

och i hemmet. Förslaget är tagit från Natur och

Miljöpärmen som delas ut till alla skolor inom Malmö

stad.

Förslag till verksamheten – Ett förslag till verksamheten

är att hålla bytardagar eller loppmarknad på skolgården

en gång om året. Istället för att slänga gamla

leksaker eller datorspel och köpa nya, kan eleverna

byta med varandra.

Att lära miljö på skolgården

Demoklassrum ute – Det är viktigt att lärandet sker i

olika sammanhang och med varierande metoder.

Genom att förlägga undervisningen utomhus och i

kombination med fysisk aktivitet stimuleras de olika

sinnena och förbättrar inlärningen. En avskild, lummig

och tidigare outnyttjad plats på skolgården har

fått ett uteklassrum. Platsens avskildhet lämpar sig för

pedagogisk verksamhet genom att den är separerad

från resten av skolgården och till viss del även väderskyddad.

Uteklassrummet har naturliga sittplatser i

form av stockar och stenar, en scen med pergola och

en markbeläggning av stenmjöl. Uteklassrummet har

temat ”väderlek”. På scenen finns en kompassros och

i närheten finns regnmätare, termometer och en

vindsnurra. Liksom till demoklassrummet inne har

detta demoklassrum ute en broschyr med information

om hur de nya redskapen med rubrikerna vind,

nederbörd, sol och temperatur kan användas.

Odlingslådor – ”Allotment plots” är ett koncept som

består av flyttbara odlingslådor på 120x120 cm med

ätbara växter. Det är framtaget av sex landskapsarkitekter

från SLU, där tanken är att inspirera till att

använda outnyttjad mark i sin närhet för odling av

ätbara växter. Fem odlingslådor i olika höjder har placerats

i anslutning till uteklassrummet. De olika höjderna

skapar tillgänglighet samtidigt som det ger

utrymme för olika slags odlingar beroende på rötternas

storlek. Resultatet blir enligt landskapsarkitekternas

definition: ekologisk, närproducerad mat som en

reaktion mot distanseringen till matproduktionen

och en hyllning till individens engagemang.

FAS

1

MILJÖ-

PEDAGOGIK

69


70

Majas alfabet – Plantering av växter efter den populära

barnboken ”Majas alfabet” har påbörjats. Det är

en pedagogisk insats som lär barnen alfabetet och

växtlära. Till varje växt finns det en liten sång.

FAS

1

MILJÖ-

PEDAGOGIK

Växtlighet för funktion och nytta – På skolgården i

övrigt har flera gröna åtgärder utförts som kan användas

i den miljöpedagogiska verksamheten. De gröna

väggarna som är placerade på en norr- och en söderfasad

visar hur växtligheten ter sig beroende på placering.

Det finns även växtlighet med olika funktioner

som ätbart, insynsskydd, utsmyckning och rumsbildande.

Svenska trädarter – Problemet med övertemperaturer

i paviljongerna har lösts genom att plantera två

trädrader med totalt 17 träd 4-5meter från fönsterna.

Träden fungerar som solskydd under den varma årstiden

då de är fyllda med löv. Träden är utvalda svenska

trädarter som med fördel kan användas i undervisningen.

De representerade arterna är bland andra

gråal, vårtbjörk, bok, rönn och ek. Förutom träden

finns undervegetation mellan stammarna. Detta för

att efterlikna naturen i så hög grad som möjligt, då

det finns en balans mellan de vedartade träden och

de örtartade buskarnas olika biotoper, samtidigt som

det ger en motståndskraft mot yttre påverkan och

därmed större möjlighet till etablering.

Vilda bär, holkar och bon – Ett första skede till en

skogsträdgård har utförts på skolan. En skogsträdgård

är en lund av nyttoväxter som strävar efter att efterlikna

den naturliga skogsträdgården eller skogsbrynet.

Placeringen av växterna är sådan att maximalt solljus

fångas upp och dungen lockar till sig ett rikt insekts-

och fågelliv som håller skadedjur borta. Växterna är

perenna, det vill säga de är fleråriga och kräver ingen

eller mycket lite skötsel. Den har dessutom ett tydligt

pedagogiskt användningsområde och passar därför

lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. På

skolan har en plantering av vilda bärbuskar tillsammans

med holkar och bon skapat en plats för avskildhet.

Bären är ätliga för både djur och barn. Genom

planteringarna går en snirklande stig och en befintlig

lyktstolpe har integrerats. Små mötesplatser är skapade

inom gården som ger lugn och avskildhet.

Dungen är anpassad för att även kunna användas vid

träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i byggnaden

intill.

Vattenblänk och små odlingar – På den hårdgjorda

skolgården har det bytts ut några traditionella markplattor

mot vattenblänk i betong för att luckra upp

och skapa variation på markplan. Vattenblänken har

storleken av en markplatta, men med en fördjupning

så att det samlas vatten vid nederbörd vilket skapar

ett mer livfullt uttryck på skolgården. Några plattor är

borttagna helt för att istället skapa små odlingslotter

med växtlighet för att minska hårdheten ytterligare.

Det finns många olika möjligheter att använda detta i

den pedagogiska verksamheten. Vattenblänken och

cementplattorna kan ses som staden vi bor i, medan

de små odlingslotterna är landsbygden. Genom att

känna på materialen en solig dag kan man direkt förstå

varför temperaturen är högre i städerna än på

landsbygden och vad grönytor kan göra för detta.


Miljöpedagogiska åtgärder närtid

FAS

2

MILJÖ-

PEDAGOGIK

Inomhusmiljö för hållbar

utveckling

Utvärdering – För att gå vidare med de

miljöpedagogiska åtgärderna är det viktigt

att starta med en utvärdering av det

som tidigare är utfört och se om det har skapats några

nya behov. De redan utförda tekniska åtgärderna från

demoklassrummet förs sedan vidare till övriga klassrum

och lokaler på skolan. Arbetet med att utveckla

demoklassrummet fortsätter och fokus är nu att ytterligare

tydliggöra energianvändningen.

Forcerad ventilation – Behovsstyrd ventilation införs

på hela skolan. Trots den behovsstyrda ventilationen

kan det vid tillfällen uppkomma behov av att få in

extra luft i klassrummen. För att undvika att fönster

öppnas med följden värme släpps ut vid sådana tillfällen,

kommer det att installeras forcerad ventilation i

demoklassrummet. Den forcerade ventilationen gör

att verksamheten med en enkel knapptryckning kan

öka luftflödet tillfälligt i klassrummet.

Tag mot tags – En lösning på problemet med klotter

och skadegörelse på toaletterna kan vara att införa en

”tag” till toaletterna. Varje elev har sin personliga tag

som registreras vid toalettbesök. Detta som grepp

mot att minska skadegörelse och öka konforten

genom att det registreras vem som besökt toaletten.

Ett försök införs i en av byggnaderna på skolan.

Städrutiner – För att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet

”En giftfri miljö” är det viktigt att se över vilka

kemikalier som används av verksamheten och vid städning

av lokalerna. Även städrutinerna bör ses över, och

vidareutbildning av städpersonal kan vara aktuellt.

Bättre förvaringsmöjligheter – Genom att skapa

bättre förvaringsmöjligheter och att betona vikten av

att städa efter sig, och även att kasta det man inte vill

ha, skapas en mindre stressfull och mer behaglig

innemiljö. I demoklassrummet införs förvaringssystem

som är lättillgängliga men som är slutna och därför

inte samlar damm eller ger ett stökigt intryck.

Ekologiska ytskikt – Ett ytterligare grepp om innemiljön

tas genom att måla om väggarna i demoklassrummet

för en lugn och inspirerande miljö. Genom

att välja så ljusa färger som möjligt minskar behovet

av belysning då det ljusa materialet reflekterar ljuset i

högre grad och med färg av äggoljetempera undviker

man lösningsmedel och konserveringsmedel som är

skadliga för miljön. Väggarna kommer dessutom att

vara lätta att rengöra.

Synliggöra energianvändningen

– Genom att ytterligare

synliggöra energianvändningen

är förhoppningen

att det onödiga användandet

ska minska. Det är få

som glömmer en vattenkran

rinnande, men att lämna

datorn igång under långa

perioder är desto vanligare. Visualiseringen av energi

görs genom olika tekniska installationer i demoklassummet

som är tydliga och kan användas av eleverna

själva.

Nedan följer en rad alternativ för Nydalaskolan.

• Lysande sladdar – Sladdarna i klassrummet byts ut

mot nya sladdar med ljuseffekter. Power aware

cord har ett pulserade ljus som varierar i intensitet,

och lyser starkare ju mer elektricitet som passerar

genom dem. Sladdarna visar ett svagt ljus då en

apparat är avslagen men ändå drar energi, vilket

blir en tydlig visualisering av elförbrukningen som

annars inte syns. På så vis blir en lysande sladd lite

71


72

som att lämna kranen rinnande.

• Energidisplay – Eliq är en ny svensk produkt som är

skapad av företaget Exibea för att minska

elförbrukningen genom att göra den synlig. Den

består av en trådlös pekskärm och en sändare som

placeras vid elmätaren. Elförbrukningen visas i

kronor, kilowattimmar och koldioxidutsläpp. Eliq

marknadsförs som barnsligt enkel och det har visat

sig att vid installering av elmätare i ett hushåll

minskar elförbrukningen med i genomsnitt 24

procent. Enbart genom att elförbrukningen

tydliggörs skapas ett medvetande och med det ett

agerande. Eliq kan användas i undervisningen,

genom att stänga av datorn går det att tydligt se

hur elförbrukningen minskar och på så sätt räkna

ut de riktiga energibovarna i klassrummet.

Ladda mobilen – Att använda sin egen energi till att

ladda sin mobiltelefon kan bli en tydlig indikator

på arbetet att alstra energi. Eleverna ges

möjligheten att cykla fram elektricitet för att ladda

sin mobiltelefon. En motionscykel utrustas med en

laddare som är kopplad till en dynamo. Dynamon

omvandlar rörelsen till elektricitet som i sin tur

laddar mobilen.

• Spara energi vid datorn – Ecobutton kopplas till

usb-uttaget på datorn. Den lysande knappen

placeras bredvid tangentbordet och när datorn

lämnas kopplas den om till bästa energisparläge

genom en enkel tryckning på eko-knappen. Det är

sen bara att trycka på vilken knapp som helst på

datorn så startas den upp i det läge den var när

den kopplades ner den till energisparläge. Datorn

visar nu med hjälp av ecobutton hur mycket

energi, koldioxid och pengar som är sparade.

Ecobutton är en bra lösning till datorsalar där

datorerna används ofta och med korta uppehåll.

• Automatisk avstängning – Tap-switcher är en

lösning på problemet att apparater drar elektricitet

även då de är i stand by-läge eller till och med

avstängda, så länge de är inkopplade på elnätet.

Tap-switcher kopplas till grenuttaget och känner av

om elanvändningen är under standard, och

kopplar då bort strömmen helt. Den är utformad

som en gammaldags vattenkran, i det pedagogiska

syfte att visa att apparaterna bör stängas av då de

inte används liksom en vattenkranen stängs av när

man är klar.

Energisnål belysning – Belysningen i demoklassrummet

byts ut från lysrör till LED-lampor. En ytterligare

sparåtgärd är att installera dagsljusstyrning av belysningen,

vilket innebär att när det tillkommer tillräckligt

med ljus utifrån, släcks takarmaturen. En luxmätare

för klassrummet ger upptäckter om ljus och kunskaper

om när det verkligen behövs. Beroende på

aktivitet kan ljuset anpassas. Den tidigare införda aktiva

närvarostyrningen av belysningen i demoklassrummet

appliceras på resten av skolan.

Vattenbesparning – Nästa steg gällande vattenbesparing

blir att installera prestoventiler på blandarna

på handfaten. Vattnet sätts på genom att trycka på

prestoventilen och har en spoltid på ungefär tio sekunder.

Detta är en åtgärd för att förhindra att blandare

står på i onödan. Ett alternativ till prestoventiler är

en sensor som även innefattar en hygienisk aspekt. En

vattensparåtgärd för duscharna är att installera en

”showerdrop” som direkt visar hur mycket vatten som

gått åt och meddelar när duschtiden bör upphöra.

Källsortering på hela skolan – Källsorteringskärl införs

i samtliga klassrum och uppehållsrum. Källsorteringen

utvecklas också från att innehålla tre behållare till ett

mer utvecklat system. En kompost placeras vid kryddträdgården

i närheten av matsalen.

Luftrenande växter och hygrometer – Luftrenande

växter införs på hela skolan. De luftrengörande växterna

renar luften och ökar luftfuktigheten i rummet. En

hygrometer placeras i demoklassrummet. Eleverna

kan på så sätt läsa av värdet och har möjlighet att

påverka om luften inte är bra. Detta är ytterligare ett

steg i att medvetandegöra sin omgivande miljö och

känna delaktighet och ansvar för densamma.

Att lära miljö på skolgården

Uteklassrum vid hemklassrum – En vidare utveckling

av utomhusklassrum är att skapa uteklassrum för alla

genom att ansluta en avgränsad uteplats till befintliga

hemklassrum. I den omedelbara närheten till hem-


klassrummen finns en trygghetszon och genom att

placera ett uteklassrum inom denna får eleverna

också en trygg plats på skolgården. Genom denna

variant med dörr direkt från klassrummen, ökas

användbarheten och flexibiliteten. Halva klassen kan

vara inne och halva ute och läraren har ändå full uppsikt

över alla elever. Utformningen blir enkel i form av

en inhägnad med sittplatser och bord. Inhägnaden

som består av ett lågt staket kommer även att fungera

som informella sittplatser inom trygghetszonen på

skolgården. Genom att förlägga fler lektioner utomhus

och kombinera lärande med fysisk aktivitet, aktiveras

alla sinnen med praktisk handling och det blir

lättare att fånga elevernas fokus.

Uteservering – En uteservering ger möjlighet för lunchande

elever att äta utomhus. För att underlätta

användningen av uteserveringen placeras en dörr i

direkt anslutning från matsalen till uteplatsen som

hamnar i närheten av de tidigare planterade ätbara

växterna och kryddträdgården.

Kryddträdgård – En kryddträdgård i den gröna kilen

vid uteserveringen blir en rofylld plats med odlingar i

en medveten struktur. Kryddträdgården är utformad

efter medeltida trädgårdsodling med grönsaker och

örter blandat med dekorativa växter. Kryddorna kan

plockas och användas till lunchen eller enbart fungera

som dekoration.

Kompost – Nästa steg i återvinningsprocessen är att

införa en kompost på skolgården. Denna bidrar till att

bättra på kretsloppstänket och är till för att användas

av eleverna själva men också av personal. Placeringen

av komposten är i närheten av uteserveringen och de

ätbara odlingarna.

Klassträd – I närhet av uteklassrummen inom trygghetszonen

får varje klass plantera ett klassträd.

Klassen får uppgiften att ta hand om detta träd

genom att vattna, kratta löv och lära sig om trädet.

Klassträdet kan liknas vid ett vårdträd som enligt

svensk folktro bär lycka och framgång till ägaren men

att skada trädet betyder olycka.

Gröna tak – Gröna tak kommer läggas på befintliga

låga skolbyggnader. De gröna taken kommer vara synliga

för eleverna från den högre huvudbyggnaden.

FAS

2

MILJÖ-

PEDAGOGIK

Solur – Som en vidare utveckling av det tidigare

temat ”Väderlek” där vindsnurra, termometer och

regnmätare sattes ut, kommer nu ett solur att placeras

på skolgården. Soluret består av en visare som

skuggar sig mot ett antal informella sittplatser som

också fungerar som tidsangivare. Tanken är att soluret

inte bara ska vara en klocka och ett pedagogiskt

hjälpmedel, utan även en plats där man vill vara.

Solsegel – Temat väderskydd inkluderar skydd mot

sol, vind och vatten. Skolbarnen behöver något ställe

på skolgården där de kan leka fritt från skadlig

UV-strålning. Som skydd mot solen ges verksamheten

möjlighet att sätta upp ett solsegel över baksanden.

Solseglet är avtagbart och tas in efter skoltid. Tre stol-

73


74

par sätts upp för att fästa solseglet i, vilket även möjliggör

att hänga en hängmatta lägre ner på stolparna.

Materialet är formstabilt, det vill säga det hänger jämt

och samlar inte vatten vid regn. Det skyddar mot

UV-strålning, är vattenavvisande och behandlat mot

svamp.

Paraplyer – På skolgården placeras det ut ett antal

fasta paraplyer för skydd mot regn och sol men också

som en rumsskapande plats på skolgården.

Paraplyerna är i olika höjder för olika barn och skapar

en trevlig mötesplats genom att ett barbord är placerat

under.

Pedagogiska sittplatser – På skolgården har det placerats

ut sittplatser i olika material och med olika

beläggning. De geometriskt formade sittplatserna har

en liten fördjupning där vatten kan samlas vid regn

eller tö. Då solen lyser på ytorna kan eleverna få uppleva

hur olika material lagrar värmen mer eller mindre

och vidare att på de varmare ytorna torkar vattnet

upp fortare.

Cykelställ inom trygghetszonen – I anslutning till

trygghetszonen får varje klass ett eget cykelställ.

Detta för att uppmuntra att ta cykeln till skolan och

för att känna trygghet i att ställa sin cykel under upp-


sikt på skolgården. Cykelparkeringen är utformad

med ett lekfullt och framhävt utseende.

Avståndsskylt – Vid en utfart från skolan placeras en

skylt för cyklister och gående där det anges i minuter

hur lång tid det tar att cykla eller gå till olika platser i

staden. Skylten tydliggör på ett lekfullt sätt vilket smidigt

fortskaffningsmedel cykeln är och uppmuntrar

till att använda densamma.

Utegym – Ett utegym i närheten av idrottssalen uppmuntrar

till fysisk aktivitet och kan användas på

idrottslektioner, raster och efter skoltid. Att generellt

uppmuntra till fysisk aktivitet anses som en viktig del

av förslagen.

FAS

2

MILJÖ-

PEDAGOGIK

Förslag och illustration Svenska Landskap

75


76

Miljöpedagogiska åtgärder framtid

FAS

3

MILJÖ-

PEDAGOGIK

Inomhusmiljö för hållbar

utveckling

Tag mot tags till alla – Nu tas ett vidare

grepp mot klotter och skadegörelse och

alla eleverna får en tag till toaletterna.

Genom registrering av toalettbesök för alla elever på

skolan väntas klotter och skadegörelse på desamma

att minska rejält samtidigt som konforten förväntas

öka.

Förvaring till alla – För att skapa en mer harmonisk

studiemiljö samt för att underlätta för städpersonalen

införs bättre förvaringsmöjligheter på skolan. I

varje klassrum kommer det att införas nya hyllsystem

med lådor som gör det enkelt att förvara och att

hitta samt minskar problemet med dammansamling.

Ekologiska ytskikt på hela skolan – Hela skolan får

en upprustning av innerväggar som målas om i ljusa,

miljövänliga färger med ett ytskikt som är lätt att rengöra.

De ljusa ytskikten gör att ljuset reflekteras bättre

och behovet av belysning i klassrummet minskar

något. Fräscha ytskikt tillsammans med goda förvaringsmöjligheter

på skolan kan öka respekten för

byggnaden och minska klotter och skadegörelse.

Strömbrytare för hela byggnaden – En lösning på

problemet med apparater som står på ”stand by”

över natten är en strömbrytare som stänger av

strömförsörjningen till hela byggnaden med hjälp av

en knapptryckning. Genom att bryta strömmen när

siste man går hem så undviks onödigt användande

över natten då det inte finns någon där. Naturligtvis

ska den inte vara kopplad till kylskåp och annan

utrustning som alltid bör vara tillslagen.

Belysningsåtgärder på hela skolan – Belysningen på

skolan byts nu helt ut mot energisnål LED-belysning.

Dagsljusstyrning av belysningen införs också i alla

klassrum.

Vattensparande sensorer – Hela skolan kommer

att få ta del av de vattenbesparande åtgärderna,

genom att sensorer införs på resterande blandare.

Sensorerna förkortar flödestiden av vattnet och tar

bort risken att blandaren står och rinner då den inte

används. Tillsammans med den närvarostyrda belysningen

utgör sensorerna även en hygienisk aspekt

på toaletterna, genom att beröringsytorna minskar.

Tematavlor – För att ytterligare öka grönskan i klassrummen

och för att visa dess variationsrikedom

införs växtbeklädda tavlor på väggarna. De gröna

tavlorna är luftrenande, lugnande och lärande, samtidigt

som de fungerar som ett estetiskt inslag.

Tavlorna kräver en viss omsorg från eleverna och är

uppbyggda så att delar av dem kan bytas ut efter

önskemål.

Grön flagg – Grön flagg är ett nätverk för skolor som

arbetar med hållbar utveckling både i sin undervisning

och i den dagliga driften av skolan. Grön Flagg

drivs av Håll Sverige rent och är den svenska grenen

av Eco Schools som finns i över 40 länder. Inom Grön

Flagg finns sex olika teman att arbeta efter; konsumtion,

klimat och energi, kretslopp, livsstil och hälsa,

närmiljö och vattenresurser. Skolan arbetar med ett

tema i taget tills de utsatta målen är uppnådda. Ett

återkommande och kontinuerligt arbete med olika

teman bidrar till ett helhetstänkande inom hållbar

utveckling. När skolan deltar i Grön flagg får de rådgivning

och stöd för att klara målen, samtidigt som

de är en förebild för andra skolor. Genom de hållbara

besparingsåtgärder som ingår i programmet kommer

skolan förutom bidraget till vår gemensamma

miljö även bidra till den egna ekonomin. Syftet med

programmet är att minska miljöbelastningen och

att ge kunskap för hållbar utveckling som en del av

vardagen.

Belöna sparåtgärder – En viktig del för att spara

energi är att få med sig verksamheten. Förutom

information och utbildning av personal, elever och

övrig verksamhet finns det ytterligare vinster att göra

genom att belöna verksamheten efter uppnådda

mål. Genom mål för hållbar utveckling som riktar sig

till skolan kan uppföljning och senare belöning ske.

Skolan jobbar tillsammans för att uppnå delmålen


och noterar åtgärder och ändrade beteenden. Efter

uppnått mål ges belöning till skolan efter önskemål.

Det kan exempelvis handla om fler träd till skolgården

eller nya trädgårdsverktyg.

Skolans DNA – Ett

sätt att förbättra och

följa upp skolans

hälsa och miljöpåverkan

är att införa ett

system för skolans

”DNA”. Samma system

kan användas på

andra skolor i närområdet och på så sätt jämföras.

Med DNA menas att olika miljöpåverkande parametrar

mäts upp och jämförs med utsatta mål. Förutom

grundläggande parametrar som antal personer per

kvm anges:

• ålder (genomsnitt för lärare och elever)

• hälsa (procentuell närvaro)

• el (verksamhetsel och fastighetsel per person

och år)

• värme (kWh per person och år)

• vatten (liter per person och år)

• transporterr hållbarhet i transportsätt till skolan)

• förnybar energi (kWh per person och år),

• grönska (grönytefaktor på skolan)

• mat (andel ekologisk och rättvisemärkt mat)

• källsortering (antal fraktioner)

• koldioxid (utsläpp per person och år)

Redovisningen av parametrarna sker i bildform, där

storleken på bilden symboliserar skolans användning

och mål. Ett exempel är vattenanvändningen som

visas i form av en droppe, som ställs sidan om en

droppe som symboliserar målet. Det handlar om att

göra informationen lekfull och tillgänglig även för

dem som inte intresserar sig för siffror. Resultaten presenteras

på nytt efter varje terminsavstämning.

Eleverna har då jobbat ett tag med uppgifterna och

får på ett pedagogiskt sätt ta del av resultatet av vad

de har åstadkommit. Det är viktigt att både lärare och

elever räknas i statistiken och lever upp till målen

men kanske ännu viktigare att lärarna är ett föredöme

för eleverna i hur de agerar.

Att lära miljö på skolgården

Skolgård för alla – Målet med skolan är att den ska

vara en förebild för andra skolor att inspireras och till

viss del använda sig av. Med hjälp av en digital karta

över Nydalaskolans skolgård och dess finesser kan

andra skolor få en överblick och även göra studiebesök

eller efter bokning använda skolgården för lektioner.

En gemensam hemsida kopplat till ett geografiskt

informationssystem med information om

Malmös skolgårdar och andra pedagogiska platser

öppnar användbarheten av skolgården. Det kan

handla om ett intresse för att prova utomhuslektioner

i uteklassrummet, titta på olika svenska trädarter eller

att låta sig inspireras för den egna skolans del. Genom

en sådan integrering av skolan i resten av staden ökar

stoltheten för den egna skolgården och även för

stadsdelen.

Botanisk tematrädgård – Odlingarna på skolgården

får en vidareuveckling genom att det införs en botanisk

tematrädgård som får fungera som ett växtbibliotek

med arter under ett visst tema. Arter inom en

botanisk familj får samsas om ett rumsligt utrymme

och användas i undervisningen för beskrivande av

arter och familjer inom botaniken.

Växthus – Ett växthus placeras intill en byggnad i

söderläge för odling av mer krävande typer av grödor.

Växthuset sköts av eleverna tillsammans med lärare.

77


78

Lästrädet ”Boken” – Ett träd för avkoppling och stillhet

skapas genom att en bänk placeras runt trädet

vilket förses med en högtalare. Trädet kan användas

för att lyssna på ljudböcker eller musik och styrs inifrån

byggnaden.

Sammanhängande grönstråk – Rivningen av den

västra paviljongen skapar en fri yta och möjliggör en

större sammanhängande grönyta som innehåller

både den utökade skogsträdgården men också andra

grönytor med biotoptänk. Detta ökar grönytefaktorn

till en önskad nivå och den biologiska mångfalden tar

ytterligare ett steg i rätt riktning.

Slutförande av skogsträdgård – Den påbörjade

skogsträdgården når nu sitt färdigställande och binder

samman flera mindre grönytor till ett stort grönt

stråk. Skolan slutför därmed sin förvandling från

asfaltö till grön oas.

Vatten på skolgården – Vattentemat på skolgården

utvecklas och består nu av tre former: mätbart, lekfullt

och naturlikt. Det mätbara vattnet i form av regnmätaren

vid uteklassrummet kan användas för väderobservationer

och matematik. Det lekfulla vattnet är

vattenblänken bland cementstenarna och på sittplatserna.

Slutligen införs en naturlik vattenhantering

som består av ränndalar av blå mosaik och en damm

vid skogsträdgården.

Förtätning – Förtätningen genom påbyggnad och

upprustning av den östra paviljongen ger en tätare

byggnad som blir mer energieffektiv. Förtätningen

ger också möjlighet att skapa större sammanhängande

grönstråk på skolgården, en förtätning av utemiljön

som ger en mer kvalitativ skolgård, fylld av män-

niskor och aktiviteter. Skolgården är ett viktigt inslag i

stadsmiljön där många elever spenderar mycket tid.

För att öka attraktionen till skolgården och parken

intill kan olika typer av aktiviteter införas anpassade

efter årstid, både under skoltid och på fritid. Det kan

handla om utomhussport, filmvisningar, ljusinstallationer

och uppträdanden.

Kaninhotell och hönsgård – Ett alternativ som ställer

krav på engagemang från både lärare, elever och

föräldrar är ett kaninhotell samt en hönsgård på skolan.

Elever som vill ha kanin men kanske inte kan ha

det hemma får ett utrymme där djuren kan placeras i

burar. Ägg plockas och förtärs under skoltid och hönsen

sköts på schemalagda pass efter skoltid. Genom

ansvaret för djuren lär de sig att bry sig om och respektera

dem. Vid rengöring av burarna komposteras

avföring och används senare som gödsel vid odling

av kaninmat. På så sätt är eleverna med om att skapa

ett kretslopp på skolan.

Solceller – För att minska miljöbelastningen till följd

av elanvändning installeras solceller på taken av

några byggnader, synliga för barnen och pedagogerna.

Solceller är ett miljövänligt sätt att få el till byggnaden

och ett viktigt steg i utvecklingen mot mer förnybar

och lokalt producerad energi i Malmö.

Belysning av cykelstråk – För att ytterligare uppmuntra

till att använda cykeln och för att det ska kännas

tryggt och

bra att cykla till

skolan, kommercykelvägarna

i närområdet

att utrustas

med närvarostyrdbelysning.

Skyltar

med cykeltider

till olika destinationer visar hur snabbt och smidigt

det är att ta cykeln. I närheten av skolan kommer

cykelvägarna att färgmarkeras för att förtydliga att det

är ”cykelns väg”.


FAS

3

MILJÖ-

PEDAGOGIK

79


80

Rubrik För fortsatt omställningsarbete

Stora I januari delar 2011 av avslutas Sveriges projektet lägenheter, ERUF skolor, EKO men dagis, det ekologiska

kontorshus, omställningsarbetet idrottsanläggningar, fortsätter. Behovet sjukhus är stort mm och är åtgärderna är

byggda många. Vi under har i detta åren avsnitt 1950-1975. valt att Många sammanställa av dessa vår arbetsmodell

byggnader och samtliga är omnämnda idag slitna åtgärder och i stort i användbara behov av checklistor reno- för att

vering. underlätta Husen för kommande har ofta en planering onödigt och hög utförande. energian-

vändning, utslitna byggnadskomponenter och

installationer som behöver renoveras. Dessutom

behöver utemiljön vanligtvis förnyas.


Arbetsmodell

I projektet har följande arbetsmodell använts.

Modellen bygger på sex steg från nulägesanalys till

genomförande av åtgärder. Tanken är att åtgärdskatalogen

ska kunna fungera som verktyg vid ekologisk

omställning av andra, liknande objekt och på sätt förenkla

planeringsprocessen.

Grönskande ishallar och

miljöpedagogiska skolor

En åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse

1. Nulägesanalys

Identifiera miljöbelastningen för objektet.

Ta hjälp av objektsdokumentation så som exempelvis

energideklarationer, besiktningsprotokoll, ritningar

med mera. Enkäter, mätningar, intervjuer med verksamhets-

och driftpersonal är också viktiga hjälpmedel.

Förutom byggnaden och verksamheten bör även

utemiljön analyseras. Här kan beräkningar av grönytefaktor

och checklista för biologisk mångfald vara

användbara. Trafiksituationen kan också lämpa sig att

se över. Hur ser förhållandet mellan bil- och cykelparkeringar

ut, närhet till kollektivtrafik och dylikt?

2. Prioritera

Rangordna punkterna utifrån vad som miljöbelastar

mest.

3. Ta fram åtgärdsförslag

Ta fram en bruttoförslagslista på åtgärder utan att låta

genomförbarheten begränsa.

4. Titta på genomförbarhet

Sätt upp målsättningar för slutresultatet. Utgå sedan

ifrån bruttolistan och utvärdera genomförbarheten.

Dela in åtgärderna i olika tidsfaser eller steg för att

lättare kunna sortera. Bedömningar utifrån miljövinster,

pay off-tid eller livscykelkostnadsberäkningar kan

vara till god hjälp. Utvärdera också åtgärdernas synergieffekter.

Serviceförvaltningen Malmö stad81

5. Åtgärdspaketering

Samla de utvalda åtgärderna i lämpliga åtgärdspaket

och undvik på så sätt suboptimering. Hitta en god

balans mellan enklare och mer komplicerade eller

kostsamma åtgärder för att förebygga att framtida

åtgärder blir kvar på pappret. Försök också undvika

att de i närtid liggande åtgärderna inte förhindrar

eller motverkar de framtida.

6. Genomförande

Genomför de utvalda åtgärderna för ekologisk

omställning.


Grönskande ishallar – checklista nutid

Utemiljö

FAS

Grönska

1

Gröna väggar med klängväxter

på vajer

Gröna väggar med mosskassetter

Pelarträd längs med entréfasad

Levande hägn

Grönskande cykelparkering

Trygghet

Preventiva växter mot klotter

Ny välkomnande entré

Cykelställ vid entré

Belysningsöversyn med avseende på

trygghet, energibesparing och

estetik

UTEMILJÖ

Vatten

FAS

Verksamhetens vatten- 1

användning

VATTEN

Snålspolande munstycken i

duschar och blandare

Fukt

Översyn av städrutiner

Minskat vattenflöde ger minskad

fuktbelastning

Gestaltning av dag- och smältvatten

Ökad grönytefaktor

Vattenrecirkulering för växtbevattning

Energi

FAS

Klimatskal

1

Automatisk port vid

ENERGI

ispistmaskin och dörrstängare

vid spelaringång

Teknik och styrning

Ny kylanläggning

Optimering av driftförhållanden

Utbildning av driftpersonal

Energieffektiv avfuktningsläggning

Nyttjande av överskottsvärme från

kylkompressorer

Belysningsstyrning biutrymmen

Energieffektiv utomhusbelysning med

skymningsrelä

83


84

Grönskande ishallar – checklista närtid

FAS

Utemiljö

2

Grönska

Kraftigt levande hägn

Gröna tak i olika system

Ökad allmän vegetation

Miljöhuset lärkan

Trygghet

Belysning

Hållbar förtätning med avseende på

människor och aktiviteter

Inbjudande mötesplats i staden

Kombiplan med sittgradänger

Träningsredskap utomhus

Statushöjning på markbeläggning

Inglasning av entré

Utökad caféverksamhet

UTEMILJÖ

FAS

Vatten

2

Fukt

VATTEN

Golvbeläggning

Gestaltning av dag- och smältvatten

Ökade infiltrationsytor vid parkering

Lokalt omhändertagande av dagvatten,

LOD

Öppet dagvattensystem

Våtmark /damm

Vattenmagasin

Pedagogisk vattenpump

Smältgrop

Energi

Klimatskal

Luftslussar

ENERGI

Isolering av kringytor och sargisolering

Teknik och styrning

Energieffektiv belysning över isrinken

Minskat användande av elvärme

Energieffektiva lysrör

Vattenbehandling

Energieffektiv tvättvård

Förnybar energi

Solceller

FAS

2


Grönskande ishallar – checklista framtid

Utemiljö

Grönska

Gröna tak i olika system

Takträdgård med ekologiskt café

Hållbar förtätning med avseende på

byggnader

Exploatering för idrottsändamål

Förtätning i form av parasiter

Hållbar förtätning med avseende på

människor och aktiviteter

Klättring och bouldering

Isdisco

Takträdgård med ekologiskt café

”Vattnets väg”

Vatten

Gestaltning av dag- och

smältvatten

Recirkulering av smältvatten

”Vattnets väg”

FAS

3

UTEMILJÖ

FAS

3

VATTEN

Energi

Klimatskal

Tätning av byggnadens

klimatskal

Teknik och styrning

Ventilationsstyrning i biutrymmen

Energieffektiv LED-belysning

Väderprognosstyrning

Värmeåtervinning från duschvatten

Förnybar energi

Vindkraft

Tunnfilmssolceller

FAS

3

ENERGI

85


Miljöpedagogiska skolor – checklista nutid

Utemiljö

Grönska och biologisk mångfald

Trädplantering vid paviljonger

Gröna väggar

Levande hägn

Kulle med bambulabyrint

Ängsmark

Markplattor ersatta med grönska

Skogsträdgård

Holkar och bon

Odling

Elevernas odling

Vatten och infiltration

Markplattor ersatta med vattenblänk

Ökad grönytefaktor

Trygghet

Rumslighet och orienterbarhet

Miljöpedagogik

FAS

1

UTEMILJÖ

Inomhusmiljö för hållbar utveckling

Behovsstyrd ventilation

Möbleringsförslag för värme, ventilation

och städning

Grenkontakter med strömbrytare

och Watt-mätare

Snålspolande munstycken till blandare

Källsortering i klassrum

Miljöhuset lärkan

Luftrengörande växter

Textmarkeringar i klassrum för medvetande

om energianvändning

Frånvarostyrning av belysning

Ekologiska fotavtryck för olika länder

Tematavlor ”Mitt löfte till Moder jord”

Energi

Klimatskal

Trädplantering som skydd mot

solinstrålning

Teknik och styrning

Demoklassrum

Belysningsstyrning i demoklassrum

Behovsstyrd ventilation i demoklassrum

Snålspolande munstycken

Effektivisering av värme- och

ventilationssystem

Injustering av rumsstyrning för radiatorer

FAS

1

FAS

1

ENERGI

Förslag till verksamheten:

loppmarknad och bytesdagar

Att lära miljö på skolgården

Demoklassrum ute med scen, pergola

Väderlek: kompassros, regnmätare,

termometer och vindsnurra

Odlingslådor

Majas alfabet: växtlära i alfabetisk ordning

Växtlighet för funktion och nytta

Svenska trädarter

Vilda bär och frukter: ätbara för människor

och djur

Holkar och bon

Vattenblänk: estetiskt och pedagogiskt

MILJÖ-

PEDAGOGIK

87


88

Miljöpedagogiska skolor – checklista närtid

Utemiljö

Grönska och biologisk mångfald

Gröna tak

Sammanhängande grönstråk

Odling

Kompost

Kryddträdgård

Vatten och infiltration

Vattengestaltning

Trygghet

Planering av utebelysning

Trygghetszoner

Informella sittplatser

Stor samlingsplats

Väderskydd i form av segeldukar

och fasta paraplyer

Ökat antal cykelparkeringar

Aktivitet och hälsa

Utökade aktivitetsredskap

Trampstenar

Naturgym

Uteservering

Miljöpedagogik

FAS

2

UTEMILJÖ

Inomhusmiljö för hållbarutveckling

Forcerad ventilation i demoklassrum

Tag mot tags på toaletterna

Städrutiner och kemikalier

Bättre förvaringsmöjligheter

Ekologiska ytskikt för en lugn

och inspirerande miljö

Synliggöra energianvändningen med hjälp av:

Lysande sladdar

Energidisplay

Ladda mobilen med cykel

Spara energi vid datorn

Automatisk strömbrytare

Energisnål belysning med LED

Vattenbesparande prestoventiler

FAS

Energi

2

Klimatskal

Tätning av paviljonger

Väderprognosstyrning

Teknik och styrning

Vattenresursbesparande prestoventiler

Utomhusbelysning

Fortsättning på belysnings- och

ventilationsåtgärder från demoklassrum

Energieffektiva storkök och pentryn

Energieffektiv tvättvård

Utbildning av driftpersonal

Ersätt onödig varmvattencirkulering

med varmvattenberedare

Grenuttag och timer på datorer och

skrivare

Energieffektiva lysrör

Att lära miljö på skolgården

Uteklassrum i anslutning till

hemklassrum

Uteservering i anslutning till matsal

Kryddträdgård

Kompost

Klassträd inom trygghetszonen

Gröna tak synligt för eleverna

Solur med informella sittplatser

Solsegel för skydd mot sol

Fasta paraplyer för skydd mot regn

Pedagogiska sittplatser

Cykelställ inom trygghetszonen

Avståndsskylt för cyklister

Utegym

ENERGI

FAS

2

MILJÖ-

PEDAGOGIK


Miljöpedagogiska skolor – checklista framtid

Utemiljö

Grönska och biologisk

mångfald

Fullt anlagd skogsträdgård

Kaninhotell och hönsgård

Odling

Växthus

Vatten och infiltration

Vatten i tre former:

Mätbart

Lekfullt

Naturlikt

Trygghet

Cykelstråk med närvarostyrd

belysning

Förtätning

Hållbar förtätning av

paviljongbyggnader

Hållbar förtätning med avseende på

människor och aktiviteter

Miljöpedagogik

FAS

3

UTEMILJÖ

Inomhusmiljö för hållbar utveckling

Gröna tematavlor

Grön flagg

Belöna sparåtgärder

Skolans DNA

Att lära miljö på skolgården

Skolgård för alla – skolgårdsnätverk inom

staden

Botanisk tematrädgård

Växthus på skolgården

Lästräd ”Boken”

Energi

Teknik och styrning

Värmeåtervinning från

duschvatten

Belysningsöversyn

Förnybar energi

Solceller

Sammanhängande grönstråk

Slutförande av skogsträdgård

Utvecklat vattentema på skolgården:

mätbart, lekfullt och naturlikt

Förtätning

Kaninhotell och hönsgård

Solceller

Närvarostyrd belysning av cykelstråk

i närområdet

FAS

3

ENERGI

FAS

3

MILJÖ-

PEDAGOGIK

89


90

Ta del av den fortsatta omställningen

Välkommen att besöka Kirsebergs ishall och Nydalaskolan

för att se det vi har gjort på plats och för att följa hur det

går med den fortsatta omställningen och vår måluppfyllelse.

Studiebesök kan anordnas efter önskemål.

Kirsebergs ishall finns på Österhagsgatan 3 och

Nydalaskolan på Kollegiegatan 11 i Malmö.

För mer information, kontakta:

Amelie Stjernhav på Serviceförvaltningen Malmö stad

tfn 040-34 18 83

amelie.stjernhav@malmo.se

www.malmo.se

För mer information om ERUF EKO som helhet besök

www.malmo.se eller www.isumalmo.se. Här kan du även

beställa boken om ERUF EKO samt fler exemplar av åtgärdskatalogen.

Avslutningsvis vill vi önska er lycka till med den egna

omställningen!

Grönskande ishallar och

miljöpedagogiska skolor

En åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse

Serviceförvaltningen Malmö stad


I början av 2008 inleddes arbetet med att göra

Kirsebergs ishall och Nydalaskolan i Malmö till

ekologiskt hållbara fastigheter, ett arbete som

ännu bara börjat och som i förlängningen kommer

fortgå med hållbar omställning av ett stort

antal byggnader från efterkrigstiden.

Som del i omställningen har ishallens fasader

fått ett grönskande intryck genom växtbeklädda

väggar och tak som samtidigt medför

ekologiska fördelar så som ökad dagvatteninfiltration

och bullerdämpning. En våtmarksliknande

damm kommer fungera som uppsamlingsyta

för dag- och issmältvattnet samt vara

en plats där den biologiska mångfalden kan

frodas. Utemiljön kommer att inbjuda till lek

och aktivitet samtidigt som entrén byggs om

för att skapa en trivsam vistelsemiljö med bland

annat caféverksamhet. Olika former av cykelställ

på framsidan av byggnaden utökar möjligheterna

till miljövänliga transporter och solceller

på taket kommer innebära att ishallen kan

förses med förnybar energi. Även invändigt har

en rad åtgärder utförts, framför allt med fokus

på energieffektivisering, som bidrar till att göra

byggnaden till en del av ett ekologiskt hållbart

samhälle.

Skolgården på Nydalaskolan har förvandlats

till en kreativ plats som kan vara en resurs i den

pedagogiska verksamheten. De hårdgjorda

ytorna har luckrats upp med hjälp av bland

annat träd, ängsmark och odlingar vilka skapar

MALMÖ STAD

205 80 Malmö

Telefon 040-34 10 00

E-post: info@malmo.se

www.malmo.se

intressanta rum för barnen att upptäcka, lära av

och leka i. Uteklassrum i olika former ger eleverna

en naturlig koppling till utomhusmiljön

och tillför undervisningen ytterligare en dimension.

Skolans lokaler har energieffektiviserats

bland annat genom belysnings- och ventilationsåtgärder

och ett miljöpedagogiskt demoklassrum

har inretts med syfte att synliggöra

miljöfrågor som t ex energi- och vattenanvändning.

Klassrummet kan fungera som ett verktyg

för pedagogerna och samtidigt inspirera

eleverna att själva hitta frågor och svar.

Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning

samt underlätta i utvärdering och prioritering

av omställningsbehov och åtgärdsförslag för

efterkrigstidens bebyggelse. Behoven är stora

och åtgärderna många. Katalogen vänder sig

framför allt till kommuner, fastighetsägare och

förvaltare. Den är även tänkt att ge små och

medelstora företag inom byggsektorn en möjlighet

att kunna anpassa och utveckla sina produkter

och tjänster alternativt skapa nya efter

de identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens

bebyggelse.

Projektet ERUF EKO delfinansierades med

medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden

(ERUF). EKO står för Ekologisk omställning

av efterkrigstidens bebyggelse.

Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 och

2011-01-31.

ERUF

EKO

Similar magazines