Phlingan nr 2 2002 - Gymnastik- och idrottshögskolan

PHLingan
IDROTTSHÖGSKOLANS KÅRTIDNING
# 2 2002
Nr 2- något att sätta tänderna i!
IH-kampen är över för i år | Ny kropp med hjärntvätt? | GCI på 30-talet
Livsfarligt att ta sig till skolan | Distanserade tränare | Tessan har svar på allt
Kul på Quarneval | Herrmiddagen anno 2002 | Nya klubbmästeriet

Innehåll
6
10
12
15
20
2 PHLingan
Varannan dag, tre gånger i veckan tog vi
grabbar oss till GCI. Tisdag, torsdag och
lördag, som också var skoldag på den
tiden.
Johanna har testat nya spännande
“träningsmetoder”.
Herrarna ledsagades genom en djungel
av damer under herrmiddagen.
Årets viktigaste tävling (förutom fotbolls-
VM) är avgjord.
Tessan riskerar livet på Lidingövägen
Full fart på Stockholms gator, IH:s
studenter svettade sig fram under
Quarnevalen.
Dessutom
PER EKSTRÖM OM SINA DAGAR PÅ GCI UNDER 30-TALET PÅ SIDAN 8
Ordförande längtar till sommaren 4, Jacob om
utbränning 9, Insändare 14, Distansstudier 16,
Klubbmästeriets nya 18, Fråga Tessan 19.
6
10
12
15
20

Ledare
JOHANNA VAN DER MAATEN
CHEFREDAKTÖR
VAD GÖR IH-STUDENTER NÄR DET REGNAR? Pluggar?
Av egen erfarenhet vet jag att det inte blir så mycket
gjort när solen gassar och killarna spelar fotboll med
bar överkropp på Wembley. Då kan man ju bara inte
gömma sig i datasalen, fördjupa sig i
friskvårdsekonomistudier eller plugga biomekanik. Att
resultatet på tentorna blir därefter får man väl räkna
med, men vad gör det om hundra år, när allting
kommer kring? Passa på av njuta av det vackra vädret,
pessiminsten skulle säga att man aldrig vet hur länge det
håller i sig. Själv tycker jag att så länge vi har väder ska
vi vara glada.
EFTERSOM JAG NU HAR ägnat så många timmar åt att
bränna axlarna på en gräsmatta som inte får nyttjas
utan Akademiska hus tillstånd (hoppas de inte tänker
börja ta betalt per timme, för då blir det dyrt) så har allt
pappersarbete fått lägsta prioritet. Med tanke på hur
krångligt det blev förra gången vi skulle skicka
tidningen till tryckeriet så beslöt vi oss för att trycka det
här numret hos våra bussiga vaktmästare så att ni ska få
någonting att läsa i sommar. Förhoppningsvis har
undertecknad lärt sig lite mer om datorer innan hösten,
så vi kan fortsätta med en proffsig och färgglad
PHLingan.
DETTA LEDER MIG IN på vårt stora problem (förutom
att jag inte är bra på datorer). Vi har alldeles för få
skribenter. Efter ett tag måste det bli tråkigt att hela
tiden läsa samma persons åsikter om allting? så varför
inte göra någonting åt det? Alla är välkomna att lämna
stora eller små bidrag till PHLingan. Ju fler vi är desto
roligare blir det.
Må så gott i sommar, och som vi säger i Jämtland:
“Ma råkes”! (vi ses)
Chefredaktör : Johanna van der Maaten Redaktör: Jacob Sjögren Ansvarig utgivare: Rickard Håkanson
Skribenter i detta nummer: Jacob F Sjögren, Johanna van der Maaten, Johanna Gustafson, Carolina Ekström, Terese Rehnström Foto:
PHLingan arkiv, Carolina Ekström, Johanna Gustafson Layout: Johanna van der Maaten, Jacob Sjögren, Redigering: Johanna van der
Maaten, Jacob Sjögren Insänt material: PHLingan förbehåller sig rätten att justera och korta i insänt material. För insänt, ej beställt material
ansvaras ej Upplaga: 250 ex Tryck: Vaktmästeriets tryckeri Annonser: Ring 08-20 06 18 för prisuppgift
PHLingan 3

Studentkåren
VÅREN ÄR HÄR PÅ RIKTIGT och snart är det sommar.
Sommarlov för några, verkligheten efter
högskolestudier för andra. Den senaste tiden har fler
och fler lektioner och studiegrupper flyttat ut på
Wembley vilket är oroande. Vi från kårens sida hoppas
att detta inte skall leda till ökade restinhämtningar som
följd av att studenterna hellre tittar på halvnakna
kroppar än ner i sina böcker och kompendier. Skämt
åsido, vårens tid är en härlig tid och visst skall vårt
underbara Wembley nyttjas till max. Jag måste dock
rikta ett uppmaningens finger till de slarviga studenter
som lämna både matrester och annat skräp
efter sig i på Wembley. Vad jag har hört så
tycker de flesta studenter att det är en
oas här uppe på Stadionhöjden, en oas
som vi är stolta över. Se då till att
hålla vår oas ren och fin så att vi
även i fortsättningen kan trivas här
och vara stolta över vår omgivning.
DEN SENARE DELEN AV VÅREN har
präglats av Brux, Brux och åter Brux.
Studentkåren har för första gången (sedan
självständigheten) varit med i Quarnevalen.
Ett tappert gäng om 20 studenter byggde och
genomförde ett mycket fint bidrag i Quarnevalståget.
Det var definitivt det svettigaste bidraget i årets
Quarneval. På grund av bristande information mellan
kåren och Quarnevalstaben samt inom vår egen
organisation har inte alla regler för deltagande i
Quarnevalen framgått tillräckligt tydligt. Brux, eller
Bruxanvisningen som tidningen heter, säljs av alla som
deltar i Quarnevalen då det är Brux som finansierar
hela arrangemanget. Det är här informationen inte varit
helt solklar och kåren sitter därför på ett litet lager om
ca1000 tidningar á 40 kr. Vi vill därför passa på att göra
lite PR för en otroligt rolig humortidning. Köp
tidningen innan sommarlovet så har du något som
piggar upp då vädret inte är på topp.
4 PHLingan
Ordförande har
ordet...
“I år hade dom
tydligen några miffon
som var duktiga på
Irländsk julafton och
då var ju den grenen
given.”
I ÅR GENOMFÖRDES IH-KAMPEN på bortaplan, dvs. i
Örebro. Som brukligt är segrade hemmalaget men som
också brukligt är var det betydligt mindre poängskillnad
mellan lagen än när vi möts i Stockholm. Detta kan
bero på att Örebro envisas med att inte ha med alla de
klassiska grenarna (där vi från IH är som bäst) utan
istället hitta på grenar efter deltagarna. I år hade dom
tydligen några miffon som var duktiga på Irländsk
julafton och då var ju den grenen given. Sedan att man
är beredda att offra sina lagmedlemmars ryggar på
"plankan" är inget vi från IH är beredda att ställa upp
på. Dessutom har i alla fall vi fått lära oss
att man ALDRIG tävlar i att hålla
andan under vattnet, men vi vet ju
inte hur deras utbildning är
upplagd. Festen på kvällen var
strålande och förbrödringen stor.
Tyvärr fick årets IH-kamp en hel
del negativa följder vilka vi i
dagsläget fortfarande inte har sett
slutresultatet på. Det är under all
kritik att komma, inte bara bakfull
utan fortfarande full, till sin
praktikplats där man skall undervisa
elever från 7 år och uppåt.
NÅVÄL, YTTERLIGARE ETT LÄSÅR går mot sitt slut. För
min egen del har det varit det utan tvekan roligaste året
på IH. Att få möjlighet att arbeta med studenterna och
högskolan på heltid har varit oerhört inspirerande och
har gett många erfarenheter. Det är få förunnat att få
denna möjlighet, jag är den tredje kårkanslisten och det
är nu tid att lämna över stafettpinnen till en
efterträdare. Tyvärr så har vi i skrivandets stund inte
hittat någon efterträdare till tjänsten, vilket är mycket
tråkigt. Att stå utan kårkanslist till hösten vore att gå
tillbaka till stenåldern vad gäller all kårverksamhet.
Dessvärre ser vi en förändrad bild av
utbildningssituationen här på IH, vilket kan vara en av
orsakerna till att ingen sökt tjänsten. Den förnyade

SE UPP SÅ ATT DU INTE HOPPAS FÖR MYCKET! FOTO:PHLINGANS BILDBYRÅ
lärarutbildningen innebär 5,5 års studier som längst
och då kanske ett års studieuppehåll inte är särskilt
lockande. För att ändå försöka komma till rätta med
problemet har kårstyrelsen beslutat att skjuta till egna
medel för att kunna höja lönen. Högskolan ersätter
studentkåren för en lön om 14 000 kr/månad, utöver
den summan finns det nu alltså möjlighet för dem som
är intresserade att själva förhandla om sin slutlön. Har
ni frågor om tjänsten är ni alltid välkomna att ringa
mig.
JAG AVSLUTAR med några personliga ord till
avgångsklasserna. Det är med blandade känslor jag ser
fram emot er examen. Jag känner glädje mer er för att
ni nu äntligen är klara med era studier och nu skall ta
ytterligare ett steg i era liv. Jag känner glädje över att
Sverige nu får ytterligare en kull med välutbildade och
kompetenta idrottslärare, hälsopedagoger och tränare.
Men jag känner också vemod inför examen. H3, L3A,
L3B och G4 är de sista klasserna som jag gått parallellt
med under mina år här på IH. Jag har förvisso byggt
upp ett rikt socialt kontaktnät under mitt år som
kårkanslist men jag känner ändå lite extra för dessa
klasser.
JAG HOPPAS ATT ALLA nu får en riktigt skön sommar
och till er som går ut från IH vill jag önska riktigt lycka
till med vad ni än förtar er. Ni är alltid välkomna
tillbaka till Idrottshögskolan som gäster, studenter,
lärare eller kolleger.
Rickard Håkanson
Kårordförande
0708-243967
rickardhakanson@hotmail.com
Detta händer i höst:
Höstterminen 26 augusti 2002 - 17 januari
2003
Undantag från ovanstående terminstid:
Nybörjare på program
Höstterminen 19 augusti 2002 - 17 januari
2003
Påbyggnadsutbildning till idrottslärare, 60
poäng, termin 3
Höstterminen 12 augusti 2002 -20 december
2002
Nya klasser till hösten:
Tisdagen den 20 augusti är det upprop i
aulan för de nya studenterna. Efter uppropet
tar Fadderklasserna vid och genomför
trivselaktiviteter för sina nya fadderbarn
Följande klasser berörs:
Snart
är
sommarlovet
slut!
G1 - G3 (nuvarande G2)
L1A - L2A (nuvarande L1A, osv)
L1B - L2B
L1C - L2C
H1 - H2
S1 (Sport Management) - T2
Dela upp fadderbarnen mellan er, gör något
kul och glöm inte fuskisarna....
PHLinga n 5

Bailine
Garanterad ny figur eller Du
får Din gamla kropp tillbaka
BAILINE ÄR EN METOD som används av kvinnliga
skådespelare, tv-stjärnor och andra kändisar världen
över. Vi får veta att det handlar om en datorstyrd
tränings-simulator som i kombination med
kostvägledning kan leda till att man minskar minst 10
cm (två storlekar) i omfång. Man får själv bestämma på
vilka ställen man vill bli mindre och fastare i huden.
Kroppen får en optimal träning på 21-22 minuter utan
att musklerna blir belastade eller ömma, ett program är
dock 30 minuter långt.
Salongen som vi gick till ligger vid Odenplan och har
funnits i 12 år, men Bailine finns på många fler ställen i
landet. De som vill öppna eget får gå en
kurs/utbildning hos Lena (fingerat namn) och därefter
även göra sin praktik. För att bli bailineterapeut måste
man bl.a. läsa om
kost, träning,
psykologi
och
fysiologi.
NÄR VI KLIVER IN i salongen möts vi av en lite
småfräck tant som verkar stressad. Stället är trevligt
inrett, men inger en liten känsla av misstänksamhet.
Innan Johanna fick inleda sin trettio minuter långa
behandling fick hon svepa in sig i ett lakan, (som man
för övrigt måste ta med sig själv), väga sig samt få mått
på hur mycket fett hon har på kroppen. Därefter fick
hon lägga sig på en bårliknande säng och få 8-10 stora
6 PHLingan
“BAILINE - ger mer
liv till kropp och själ.”
elektrodploppar i olika färger fastsatta på olika ställen
på kroppen.
“Jag tycker det skulle
vara bra om du
fortsatte din
behandling, du
behöver ju gå ner
några kilo”
Lena förklarar att strömmen som går genom
elektroderna inte är starkare än ett ficklampsbatteri
(1,5V/40Am).
Behandlingen sätter igång, strömmen pulserar i vågor
över hela kroppen, musklerna rycker till varje gång
elektroderna ger ifrån sig en stöt. Under tiden får hon
lyssna på ett band som psykiskt ska vägleda en till
bättre hälsa, vad de olika banden (som man får lyssna
på ett per behandling) handlade om vill ni inte ens
veta…
DEN ÖVERAMBISIÖSA RÖSTEN i hörlurarna låter falsk
och glad, hon förklarar hur Bailine fungerar, tar upp
"den kroppsliga linjen" som förstörs när kroppen är för
otränad, hur man inte vill ta på sig en klänning om den
inte sitter bra samt pratar om tjocka kvinnor.
Bandet som nästan rakt igenom har tryckt mer
överviktiga avslutas med orden: Men kom ihåg att vara
nöjd med dig själv, precis som du är!
Efteråt får man se på en analys av sina vikt- och
figurproblem, hur mycket man kommer gå ner om man

Sommaren närmar sig med stormsteg, det är nu
svenska folket tränar, deffar och svälter som
allra mest, det är dags att skaffa beachformerna.
Allt detta plågande kan man nu slippa, med
Bailine får du en slank, fast och vältrimmad
figur, som består.
PHLingan-redaktionen fick tag i en invitation
med en gratis provbehandling; Bailine, upp till
bevis…
FINN DIN RÄTTA FORM MED PHLINGANS BANTAREXPERT!
FOTO: PHLINGANS BILDBYRÅ
fortsätter behandlingen samt hur många centimeter
man kommer förlora på de olika ställena på kroppen.
Sammanlagt skulle Johanna ha gått ner ca 10 kilo och
minskat med 63 cm. Hon skulle även förlorat
centimeter på armarna, där man inte ens hade några
elektroder, hur går det till!?
Lena berättar också att i tre dagar ska man nu fasta, äta
lätt mat som frukt, grönsaker och yoghurt. Meningen
med detta är att man ska krympa ner magsäcken för att
inte orka äta lika mycket som man normalt gör.
Priser på behandlingar finns i alla dess former, det är
olika paketpriser, man får gratisbehandlingar hit och dit,
men i vilket fall som helst så är det ingen billig historia.
Precis innan vi ska gå säger Lena:
- "Jag tycker det skulle vara bra om du fortsatte din
behandling Johanna, du behöver ju gå ner några kilo!"
Inte var det väl så värst skönt att få strömstötar i
musklerna, och inte var det väl så vackert med stora
sugploppsmärken över hela kroppen.
Vi säger bara: Stackars de som tror på detta, stackars de
som lägger ut en massa pengar på något de själva kan
klara av.
Starkt överviktiga kvinnor kan Bailine inte hjälpa, de
måste först själva gå ner i vikt.
Tänk att kvinnor är så dumma att de går på något
sådant här, är det så desperat viktigt att se ut som en
tråd!?
Det viktigaste är väl att man mår bra, eller ?
BAILINE - ger mer liv till kropp och själ
Har du synpunkter, kontakta PHLingan, undrar du över
något, fråga Tessan.
TERESE
” BLIVANDE BAILINETERAPEUT”
REHNSTRÖM
JOHANNA
“NUMERA SLIMMAD”
GUSTAFSON
PHLingan 7

Historialektion
Elev på Idrottshögskolan
för 70 år sedan
Per Ekström föddes 1917 och växte upp i Stockholm. Som
skolelev under 30-talet gick han på Idrottshögskolan,
dåvarande Gymnastiska Central Insitutet. Här är hans
berättelse.
"LÄROVERKET JAG GICK PÅ var Statens provskola Nya
Elementarskolan som låg på Slöjdgatan nära Hötorget.
Den hade realskoleutbildning och gymnasieutbildning.
På hösten 1930 börjades en experimentell utbildning
med fyraårig realskola. Vi var fyra elever i 1:4:an men
blev så småningom hela åtta barn.
NYA ELEMENTARSKOLAN hade ingen egen
gymnastiksal och skolgården var för liten och utan
möjlighet till bollspel eller annan idrott.
Gymnastikutbildningen hade vi därför på
Gymnastiska Central Institutet, GCI, som
låg på Klarabergsgatan 200 meter bort.
Gymnastiksalen var rektangulär och
rymlig. Utefter långsidorna fanns
ribbstoalar. Vi hade även grova
klätterlinor som hängde från taket.
Bänkar av trä som användes till
mycket bland annat upp och
nervända för balansgång. Bommar
fanns det, att fästa på olika höjder för
hävningar, armgång, överslag och även
dom upp och nervända för balansgång. Från
taket hängde dessutom en träställning som man
kunde slingra sig igenom och klättra över i sidled.
För hopp fanns bockar och plintar och mattor att landa
på. Jag antar att skolorna fortfarande använder flesta av
dessa redskap.
VARANNAN DAG, tre gånger i veckan tog vi grabbar oss
till GCI. Tisdag, torsdag och lördag, som också var
skoldag på den tiden. Under dessa lektioner slogs vi
8 PHLinga n
“Per Henrik Lings
son Hjalmar Ling var
ju den som
utvecklade
skolgymnastiken,
men det vet du väl
redan.”
ihop med en annan klass från den sexåriga realskolan.
Gymnastikdirektören hette Oswald Holmberg och var
major. Han hade i sin tur hjälp av fyra blivande
gymnastiklärare som var där på utbildning. Praktikanter.
En lektion kunde exempelvis börja med att vi sprang
runt salen som uppvärming. Därefter ställde vi upp i
fyra grupper på led med sju a´åtta grabbar i varje. Jag
tror att det kallades troppar. Vi på 1:4an hade blivit
uttagna att stå främst, troligen som stöd för dem
bakom att titta på och följa i rörelserna.
Major Holmberg ledde de av Per Henrik
Ling betonade rörelserna. Per Henrik
Lings son Hjalmar Ling var ju den
som utvecklade skolgymnastiken,
men det vet du väl redan.
En rörelse vi utförde kallades
bålrullning och den ansågs
sedemera mindre lämplig.
Biträdande lärare kunde därefter ta
över med stationverksamhet och när
dessa var avklarade kunde det, om vi
hade tur, bli tal om korgboll.
MEST TYCKTE VI OM något som kallades
"gränsbrännboll". Den gick till på följande sätt; Med
hjälp av bänkarna delades gymnastiksalen i fyra fält, på
vilka de tävlande lagen ställde upp. En handboll
kastades in på plan och sen det gällde det att träffa en
eller flera i motståndarlaget med bollen. De träffade
gick åt sidan och blev åskådare. Hade man lite tur
studsade bollen tillbaka till det kastande laget. Ett bra
sätt att undgå att bli träffad var att slänga sig platt på

golvet. Som kastare gällde det att få iväg bollen så
hårt som möjligt. (Jmf spökboll red. anm.)
GYMNASTIKTIMMARNA var något de flesta av oss såg
fram emot och egentligen var vi nog tacksamma för
att skolan inte hade någon egen gymnastiksal. Bättre
gymnastikledare än de vi hade på GCI få man
troligen leta efter. De biträdande lärarna var verkligen
engegerade. Det var viktigt för dem att få bra vitsord
till sin examen som gymnastikdirektörer.
IDROTTSDAGAR HADE VI OCKSÅ. Dessa tillbringade vi
på Östermalms IP med lärarpraktikanterna som
ledare. Vid ett tillfälle var det uttagning för deltagare i
Stockholms skolmästerskap. Jag var 60 meters
sprinter och kommer ihåg att jag grävde startgropar i
stubben för att få bättre grepp med gymnastikskorna.
Några sprang barfota. Tyvärr räckte inte mitt resultat
för att få representera skolan. Den gången."
CAROLINA EKSTRÖM
Utbränningen
sprider sig
som en löpeld!
Krönika
VI IDROTTSTOKIGA HAR snart inga idoler kvar att
avguda. Ni minns säkert hur det var i OS. Peter
Forsberg fick lämna in handduken innan turneringen
ens startat. Nu upprepar sig historien. Varken
Beckham, Zidane, Figo eller Inzaghi kommer, vad
det verkar, spela hela VM-turneringen. I Håkan
Milds fall kommer han inte spela över huvud taget.
Vi tv-tittare blir ett koppel världsstjärnor fattigare.
Vad beror nu detta på?
MIN TEORI HAR FÖRSTÅS en hälsopedagogisk
utgångspunkt. De har inte lyssnat på kroppens
signaler. De går inte av planen med omedelbar
verkan då en liten bristning uppstår. De tränar istället
för att följa sina rehabiliteringsplaner. Visst är det
frustrerande att gå skadad och även jag vill inget
hellre än börja röra på mig innan skadan egentligen
är läkt. Det brukar krypa i benen. Så jag förstår dem
till viss del. Men när dessa bollspelare tjänar såna
ofantliga summor, borde det ju vara OK att gå
sjukskriven. Fast jag undrar vad de egentligen har för
avtal med sjukpeng och så? En annan förklaring är
att chefen - alltså i de flesta fallen tränaren - inte ser
till individens bästa, utan till hur bra det ska gå för
laget i ligan eller Champions League.
DETTA FÖRFARANDE har nu skapat en trend i
idrottsvärlden. Stjärnorna jobbar deltid, inte ens
halvtid som vore logiskt i fotboll. Foppa skippar
grundserien och vilar sig i form tills det roliga börja,
Stanley Cup - slutspelet. Den planen verkar för
övrigt falla väl ut, eftersom han i skrivande stund
leder poängligan. Hur det går med fotbollsspelarna
står skrivet i stjärnorna på Japans eller Sydkoreas
natthimmel. Det är ju lite riskabelt att vila en stjärna
tills grundspelet är avklarat och laget förhoppningsvis
gått vidare till åttondelsfinal. Så skulle i alla fall
aldrig Lars-Tommy kunna göra...
JACOB SJÖGREN
PHLinga n 9

Herrar på middag
Mellan skåpraderna, i matkön och runt kårexpeditionen har
det susat en salt bris efter seglatsen till Robihnsonön - vårens
herrmiddag. Det är svårt att hålla sig neutral men skribenten
försöker ändå ge en objektiv bedömning av festen innifrån.
PHLingan hjälper dig lyfta fram de bästa minnena från festen
VI DELADES IN i lag. Ja, vi uppklädda herrar som
borstat dammet från kavajen och i skokartongen letat
reda på finskorna för inomhusbruk. För vi trodde ju vi
skulle vara inom IH:s väggar. Istället blev det en utflykt
i kamouflagenätets färger till den förlovade
RobIHnsonön med paraplydrinkar, kakiklädda kvinnliga
uppassare, spelande syrsor och leopardinspirerad
värdinna.
Fyra lag efter väderstreck. Så när väderstrecken tagit
slut, blev det femte laget en global sammanslagning av
nordostsydväst. Svårigheten bestod främst i att komma
på en hejarramsa för laget med det teamnamnet. Här
ett smakprov:
10 PHLingan
EXPEDITION HERRMIDDAG
JOSSE UNDER SHOWEN. FOTO: JACOB SJÖGREN
“Vi som är från nordostsydväst,
bangar aldrig på en fest,
vi som är från nordostsydväst,
hej, hej, hej!”
VÅR MANLIGHET UPPMÄRKSAMMADES genast genom
talet till IH-mannen där träningskläder och svett var ett
genomgående tema. "Vad kvinnor vill ha" heter en film
med Mel Gibson. De kvinnliga studenterna på IH
tycktes för denna afton tagit fasta på vad de ansåg män
på en herrmiddag vill ha - nämligen sprit. En del hade
tankat upp redan innan och bidrog med sina spritångor
till att höja luftfuktigheten i GS1. Andra tyckte det var
för lite drag i välkomstdrinken och bidrog med sin
spritångest till att de kakiklädda kvinnorna fick springa
flera gånger efter mer drinkar och öl. Kanske kan man
här spåra en
anledning till
att skutan
börja luta
och få
slagsida
åt
ett
visst
väderstreck.
“Kanske kan man här
spåra en anledning
till att skutan börja
luta och få slagsida åt
ett visst väderstreck.”
När vi herrar
inte själva stod för
underhållningen genom sånger eller påhittiga försök att
muta den kvinnliga juryn hände det grejer framme på
den gungande scenen. Sånger, dans och film i alla ära -
det verkliga huvudnumret var stripteaseshowen. Vilken
faktisk efter ovationer gick i repris. De dansande,

HÄR SPRUTAR DET FRISKT! FOTO: JACOB SJÖGREN HÄR DOKUMENTERAS FUSKET VID PLANKANTÄVLINGEN! FOTO JACOB SJÖGREN
alltmer avklädda brudarna var enormt duktiga och
samkörda. Tänk så lätt succé skapas när idén dessutom
är ändamålsenlig. Ett recept som biter på
testosteronstinna herrar på en öde ö är vita lakan,
starka spotlights, förförande musik och dubbla
uppsättningar underkläder. Ofta överskuggas nämligen
verkligheten av fantasivärlden.
VANN RÄTT VÄDERSTRÄCK? Genom flera deltävlingar
skulle ett lag koras till segrare. Genom pristävlingar fick
vi bland annat mer ris att äta. Genom mutor till den
vackra juryn kunde givetvis också sympatier inhämtas.
Inget lag behövde rösta bort någon deltagare, vilket å
ena sidan kändes solidariskt riktigt men vilket å andra
sidan kunde ha förändrat kvällens utseende. Ställningen
var jämn fram till den sista deltävlingen som skulle
avgöra vilka som gick till final. Plankan. Det är svårt
nog att hålla balansen på en bom med ont om plats när
du är nykter. Om möjligt ännu svårare alkoholpåverkad.
Tre lag skulle gå vidare till final för avgörande
omröstning. Här måste något ha gått snett. Det
östligaste lagets tävlande stöttades upp av
lagmedlemmar och tog sig till final där de sedermera
vann omröstningen. Mysko.
Vad vore en fest utan mötet mellan man och kvinna?
Likt brunstiga tjurar hölls vi kvar i fållan inne i matsalen
och tankade i ännu mer dricka. Ryktet gick om att
upplädda kvinnor skulle komma till festen inom kort.
Skulle denna kväll bli kvällen då just hon och jag fick
till det? Vad spelar tävlingar för roll om man finner ett
bröst i natten? Ibland tycks det gå så lätt. En sista öl.
En sista dans. En hand att hålla och någon att trycka
tätt intill sig.
JACOB SJÖGREN
VEM FANNS BAKOM DUKEN? FOTO: JACOB SJÖGREN
PHLingan 11

IH- kampen
"Jaha, men hur många OS
har ni haft då?"
IH-kampen är avgjord. Vi kanske inte kom segrande därifrån,
men efter ett helt dygn med tävlingar och fest är man ganska
nöjd ändå när man kryper ner i sängen och ser tillbaka på
dagen. Här är berättelsen från den femtonde maj 2002.
BUSS 4 VID FRIDHEMSPLAN, klockan 05.30, onsdagen
den femtonde maj. Vid varje hållplats fylls bussen på
med trötta, men laddade, studenter som ska ta sig de
arton milen till Örebro. Klockan närmade sig sex när
lämmeltågen från tunnelbanan, bussar och cyklar
samlades vid Stadion för vidare transport till Örebro
och den ärofyllda IH-kampen. De flesta hade fått med
sig sina träningskläder, skor, innebandyklubbor och den
obligatoriska kylboxen med "sportdryck", men vissa
lyckades lämna sina orienteringsskor hemmavid.
Som tur var är IH: s studenter ett
hjälpsamt folk och skor skakades fram.
(Sen gick vi ju och vann orienteringen
också)! Vid denna arla
morgonstunden var stämningen
redan på topp och även om det
inte var full aktivitet i de tre
bussarna, då många försökte ta
igen förlorad sömn, så var det
några tappra personer som försökte
få igång hejarklacken redan innan vi
var framme i Örebro. Det är lagkänsla
det!
VID ANKOMSTEN så fick vi se väldigt fina löparbanor
och med en stor gräsplan och örebroarna var snabba
med att påpeka (skryta med) att ifjol hade de fått spela
fotboll på en j-la grusplan, men i år skulle det minsann
bli match på en riktig gräsplan. Svarsrepliken kom
blixtsnabbt från Jonas i I2: "Jaha, men hur många OS
har ni haft då?" Där fick de allt bita i sitt gräs.
Väl inne i ankomsthallen såg vi alla fram mot de
utlovade frukostpåsarna, som vi hoppades skulle
innehålla yoghurt, juice, flera smörgåsar och kanske en
frukt. Sedan visade det sig att de beräknande
örebroarna redan tidigt försökte skaffa sig fördelar
genom att svälta ut oss. En stackars inplastad fralla och
utspätt vatten (saft) i glasflaska blev starten på dagen.
Taktiken med att bara dela ut tröjor till några få utvalda,
förstog vi inte alls. Vi fick systerligt och broderligt dela
12 PHLingan
“Här behöver vi väl
inte gå närmare in på
slutresultatet, för som
vi alla vet: det
viktigaste är inte att
vinna utan att ha
roligast på festen.”
på svettiga t-shirts. Än idag har vi inte sett röken av den
undanstoppade ransonen av röda tröjor.
Vi blev välkomnade av en kille som tydligen nyss
studerat pedagogik, eftersom han körde efter principen:
talar-jag-så-tyst-att-man-kan-höra-en-nål-falla-på-golveti-den-stora-sporthallen
så är jag en jättecool kille. Efter
det att ungefär två procent hade hört vad som sagts,
startade dagens tävlingar. Här behöver vi väl inte gå
närmare in på slutresultatet, för som vi alla vet: det
viktigaste är inte att vinna utan att ha roligast på
festen.
UNDER DAGEN AVHANDLADES många
klassiska grenar som fotboll,
volleyboll, handboll, innebandy och
några mindre klassiska grenar som
bryta ryggen på en planka, hålla
andan i stulen barnbassäng och
vispa grädde på tid. Trots att
örebroarna in i det sista hade mörkat
med vilka grenar som skulle vara med i
IH-kampen och vägrat att ge oss regler
och beskrivningar i förtid så bjöd vi på starkt
motstånd. Och fastän det till min stora besvikelse
varken var gymnastik eller brännboll med på schemat
(fegisar), så tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med
tävlingarna. Hejarklacken från Stockholm var både
bättre och mer högljudd än örebros, en megafon som
hjälp var en bra idé och Mattias i T2 har en blivande
karriär som sportkommentator. Turen var tyvärr på
motståndarnas sida i år med knappa segrar i många
grenar men Örebro kommer aldrig att kunna utklassa
oss som vi gör på hemmaplan. För med segrar i bl.a
orientering, pärk, damvolley och damfotboll, längdhopp
och säkert någon mer gren som jag glömt så visar vi ju
att det inte går att krossa oss på IH! (även om de
försökte, då det gick åt en tand, en fot och ett lår under
killarnas fotbollsmatch). Viktigaste segern kom nog
ändå i dragkamp där IH: s tjejer och killar vann med två
raka! Där visade vi minsann var plinten skulle stå!

ÖREBROARNA VAR TANDLÖSA MOT IH:S DRAGKAMPSLAG FOTO: JOHANNA GUSTAFSON
BUSSARNA TILL KVÄLLENS FEST avgick från
tävlingsområdet med nyduschade och uppsnofsade
studenter som såg fram mot en kväll med mat, dryck,
dryck, dryck, kanske lite dans och ett och annat hångel.
Säga vad man vill om tävlingarna under dagen, men
grenen Mest Fest vann vi med hästlängder. Det var fullt
med glada IH-elever men några örebroare såg man
knappast till. Hade de någon egen, privat, fest som vi
inte kände till eller är det bara så att det är mer fart på
oss stockholmsstudenter? Själv vill jag tro på det senare
alternativet. För att säga något positivt om våra
motståndare så hade de verkligen hittat ett klockrent
ställe att ha festen på. Stort, mysigt, sanslöst billiga
drinkar och med en uteplats som hette duga. Dit
kommer jag gärna tillbaka. (Man får väl se till att läsa
någon extra kurs om något år eller så, så att man får
vara med på ännu en IH-kamp i Örebro).
En fråga som dök upp under middagen var om de inte
hade riktiga potatisar i Örebro eller om de är för lata
för att skala den, för den något smaklösa
potatisgratängen var gjord på burkpotatis. Nåväl, maten
gick åt med blixtens hastighet även om några stackare
fick äta fläskfilé utan sås. Troligtvis täckte de upp
vätskebristen på tallriken med vätska i glasen, för det
var inga sura miner där inte.
FREDRIK G I L2B blev av örebroarna utsedd till
"dagens stockholmare" för sin bedrift i Irländsk
julafton (eller norsk fylla som det ibland uttalas). Hade
han snurrat snabbare hade det blivit borrhål i marken.
Han fick ta mot ett pris av tävlingsledaren på den lilla
scenen.
Trots långa och svettiga tävlingar under dagen så hade
många krafter kvar till att virvla ut på dansgolvet och
dansa så att svetten lackade! Som tur var inbjöd den
vackra vårkvällen till utomhusmingel och svalka när
man började känna sig överhettad.
Vissa som var besvikna över den inställda grenen apnea
(hålla andan för de oinsatta), ville ändå göra ett försök
och funderade på att använda den lilla fontänen på
uteserveringen som bassäng. Historien förtäljer inte om
detta försök genomfördes, men i så fall vann vi ju den
grenen också!
Antingen var det dåligt med hångel på festen eller så
var undertecknad för ouppmärksam (läs onykter) för att
upptäcka något smaskigt skvaller. Men såhär i efterhand
har jag hört från säkra källor att det i alla fall var några
som roade sig under kvällen.
EFTER EN HEL DAGS TÄVLANDE och festande var det
så småningom dags att bege sig mot bussarna och en
tvåtimmars färd hem till Stockholm. Av någon mystisk
anledning dog feststämningen precis när bussarna
startade sina motorer, några blev lite åksjuka på vägen
hem men de flesta slutade dagen på samma sätt som
den börjat, med att sova på bussen och med ett leende
på läpparna, redan drömmande om nästa år, för då
minsann………
BUSS 1 VID CENTRALEN, klockan 04.30, torsdagen den
sextonde maj. Vid varje hållplats töms bussen på trötta,
men laddade, studenter som ska ta sig de arton
metrarna till sängen.
JOHANNA VAN DER MAATEN
PHLingan 13

Insändare
Hit till insändarsidan är alla
välkomna att skriva, om
stora som små saker.
Tag chansen i framtiden!
VÅR BÄSTA TID ÄR NU. Solen skiner, Wembley värmer,
c-uppsatsen inlämnad och godkänd. Men några moln
ansamlar sig i åtanke på vad nyttan med
forskningsmetodiken egentligen var. Vi är upprörda
över att 10 poäng c-uppsats inte bara innebar själva
uppsatsarbetet utan även innefattade en repetition och
fördjupade studier i forskningsmetodik.
Ska världen dansa efter IH:s pipa? De facto fanns det
bara sju veckor tillhands, vilket också väcker huvudbry
hos oss. Är det så att detta faktisk påverkar kvaliten på
de uppsatser vi IH-studenter skriver? På andra
högskolor och universitet är vad vi vet inte c-uppsatsen
en begränsad process eller instängd på samma sätt
som här, PM ska till exempel skrivas och
lämnas in lång tid innan och
inlämningsdatum är mer kopplat till
studiens inriktning och omfattning
än när vi råkar fira påsk. Hur
kommer det sig att IH har
upprättat ett eget fotnotssystem; är
det för att sätta dit studenter som
kopierar textavsnitt (vilket i och för
sig fyller en funktion) eller har
institutionen fått hybris när de
likställer sig med Oxford och
Cambridge?
VEM SKA MAN tro på? Inom Idrottshögskolan finns
tyvärr ingen enhetlig linje vad gäller c-uppsatsers
utformning och upplägg. Olika direktiv kommer från
föreläsare, handledare, examinator, seminarieledare och
kurslitteratur. Handledarens roll är central. Det borde
inte vara så att uppsatsens kvalite är beroende på vilken
handledare som tilldelas. En framtida lösning är att
iscensätta obligatoriska gruppträffar mellan samtliga
handledare och examinatorer där direktiv gås igenom så
att alla kan hålla sig till samma linje. På detta sätt skulle
mindre förvirring uppträda bland avgångsstudenter.
Kommer inte B före C? Vidare funderar vi på om en
träning i uppsatsskrivande på A- och B-nivå skulle
underlätta processen för såväl studenter som
14 PHLinga n
“De facto fanns det
bara sju veckor
tillhands, vilket också
väcker huvudbry hos
oss.”
Hej!
Ta gärna med information igen angående studenternas
förträffliga telefoner som är till för att kunna ringa till
lärarna inom IH's byggnader. De finns där för att
studenterna ska slippa jaga runt hela området. En
väggtelefon finns brevid Mac-salen och en i mässen. Jag
har förstått att det fortfarande finns studenter som ej
har någon aning om detta.
HÄLSNINGAR JACKIE RECEPTIONEN
handledare och examinatorer. Väl känt inom idrottens
värld är ju att träning ger färdighet. Synd om inte
Sveriges högsta instans på området kan dra nytta av det.
Som det ser ut nu så ligger forskningsmetodikkursen
sist på höstterminen, precis innan man ska börja
författa sin uppsats. Vi anser att det var bättre förr, när
den låg tidigare på hösten. Man kan till och med tänka
sig att den kommer in ännu tidigare under utbildningen.
Det borde inte vara till nackdel för någon att tidigt lära
sig hur man skriver en rapport. I och med denna
förändring kringgår man också problemet vi drabbades
av: forskningsmetodikens hemtentamen fick vi inte
tillbaka förrän c-uppsatsen i princip var skriven - utan
chans att lära sig och förbättra sina brister eller få
förklarat vad som var felaktigt eller
otillräckligt.
DU BLIR BRA PÅ det du tränar. Ett
annat problem är att utbildningen
inte ger träning på olika metoder.
Nu blir man istället bara,
förhoppningsvis, bra på den metod
man valt inför sin egen uppsats.
Detta är också ett dilemma vid
opponeringen. Det är svårt att värdera
ett annat arbete om man inte har insikt i
den aktuella metoden. Då institutionen
kräver vetenskapliga uppsatser måste utbildning
ges inom detta område. För att kunna förstå och
värdera statistisk material krävs en viss kunskapsnivå
som vi tyvärr inte upplever att vi uppnått inom
forskningsmetodikkursen.
Det är bra att skriva uppsats, tro inget annat! Dessutom
är det faktiskt roligt. Ansvarig examinator har enligt vår
mening utifrån förutsättningarna gjort ett ambitiöst
försök att på bästa sätt genomföra de sista kurserna i
idrott C. Vi önskar bara att vi varit mer förberedda. Så
vi hoppas att Du som går andra året låter sommaren bli
en tid för mental förberedelse med mycket sol glass och
bad.
IBID WAHLGREN
IBID SJÖGREN

Övergångsställen
LIV OCH DÖD VID ZEBRAKORSNINGEN!
DET VAR PÅ IH-DAGEN, den 13:e mars som det hände.
Jag var på väg från skolan för att möta en vän från
Luleå. Stannade vid övergångsstället, för man vet att det
kan göra ONT om man har otur. Från trafikljusen vid
Östermalms IP kommer tre stora, vita
minibussliknande familje-kombi-bilar farande. Sådana
där stora med ilsket galler längst fram och en
medelålders man/kvinna vid ratten som verkar tycka att
vägen är deras. Precis då kom det tre såna, just den där
IH-dagen i mars. Jag stannade, rörde mig inte, man vet
aldrig om de attackerar på trottoarerna också…
HELT PLÖTSLIGT fick de två längst fram för sig att
"idag då ska jag jävlarimej bättra på min karma och
stanna vid övergångsstället där jag vanligtvis gör mitt
bästa för att ha ihjäl de där lusarna till studenter".
Problemet var bara att den tredje bilen inte kände så.
Han tyckte fortfarande att vi var ett nödvändigt ont i
denna värld, så när de främre pallnitade tjugo meter
ifrån zebran, så hängde han inte med. Det var nog det
största krasch jag sett, men då har jag inte sett många i
och för sig. Hursomhelst, den skräckslagna och påkörda
kvinna vinkade förbi mig och jag gick. Undrar hur det
gick för dem…
ÄR DET MENINGEN att man ska behöva riskera liv och
lem varje dag, för att kunna komma till och från
skolan? Man blir ju förbannad. Jag kan inte fatta vad
som är så svårt med att stanna vid zebrakorsningar, det
är ju för f-n lag på det! Som bilist har man väl ett visst
ansvar trots allt och så bråttom kan det inte vara att det
är värt att blåsa förbi i nitti knyck bara för att få stanna
vid trafikljusen längre fram. Det är sådana här saker
som ger Stockholm dåligt rykte. Det är sant. Det och
dryga, äckliga mobiltelefonförsäljare som påstår att
Norrland är för obetydligt för att satsa på. Vi är ju ändå
dumma i huvudet allihopa däruppe. Mer förbannad.
JAG SKULLE VILJA EFTERLYSA att något konkret görs åt
saken. Kanske en skylt "kör sakta, helst levande
studenter", kanske en låtsaspolisbil som bara står där
(alla är ändå ögontjänare i trafiken), trafikljus eller
dokumentering och uppspårning av fartdårar. Om man
filmar dem och skickar till polisen, måste det ju finnas
en skälig misstanke om trafikbrott. Vad som helst, bara
något! Jag vet att det är många som är trötta på det där
övergångsstället. Trots att det inte verkar finnas något
ljus i detta mörker är jag ändå glad att kunna avsluta på
detta sätt:
IDROTTSHÖGSKOLAN 1
TRAFIKDÖDEN 0
TERESE REHNSTRÖM
PHLingan 15

Distanserade tränare
Plugga på distans,
något för IH-are?
Har vi distansstudenter
på Idrottshögskolan?
Javisst har vi det! Fem
stycken för att vara mer
exakt. De läser nu andra
terminen på Specialidrottstränarprogrammet
80 p. Parallellt med
studierna arbetar de som
tränare vid SUH och
Handikappidrottsgymnasiet
i Bollnäs.
Jessica Jansson, Magnus Olsson, Anders
Olsson, Anders Modd och Mats Briesenfeldt är
5 av studenterna i T1. De har olika
idrottsbakgrund men förenas genom
erfarenheterna från handikappidrotten och att
de bor och arbetar i Bollnäs. De utgör också en
pilotgrupp i det distansutbildningsprojekt som
Idrottshögskolan driver tillsammans med
Svenskt Utvecklingscentrum för
Handikappidrott. På Idrottshögskolan har
projektet fått arbetsnamnet "Bollnäsprojektet"
och pilotgruppen kallas "Bollnäsgänget". De
läser Specialidrottstränarprogrammet med
fördröjd studietakt vilket gör att de ska plocka
hem ca 15 poäng per termin, såsom det är
planerat.
MEN HUR LÄR man sig kullerbyttor
och volleyboll på distans? De
praktiska momenten i utbildningen
har filmats eller så har
Bollnässtudenterna stigit upp i
svinottan för att köra ner till IH och
helt enkelt deltagit i den ordinarie
undervisningen. De teoretiska
bitarna har till viss del kunnat
genomföras via Telebild
(Videokonferens) som installerats i
16 PHLingan
Ts 1 och när inte det har gått att
ordna har föreläsningar, seminarier
och redovisningar videofilmats.
Distansutbildningen är i det
sammanhanget inget lätt eller vanligt
distansprojekt. Det ovanliga är att
studentgruppen består av både
distansstudenter och "vanliga"
studenter samt att utbildningen
“DET ÄR ETT SPÄNNANDE PROJEKT OCH MAN MÅSTE
VARA BEREDD PÅ ATT HITTA NYA SÄTT ATT UNDERVISA
PÅ”, SÄGER TAGE STERNER.
FOTO: PHLINGANS BILDBYRÅ
innehåller många praktiska moment.
Många universitet och högskolor
erbjuder distansutbildning främst
inom teoretiska ämnesområden för
homogena distansstudentgrupper.
Det gör att projektet på IH är
annorlunda och mer spännande och
utmanande. Nyfikenheten på
projektet är stor från andra
högskolor.
PROJEKTET ÄR FLERÅRIGT och just
nu planeras som bäst för att tekniken
med Telebild ska fungera också i
"gamla" IH-byggnaden. Det
kommer att underlättas när
storföreläsningar i Aulan och
praktiska idrottsmoment och dans
kan Telebildsändas. Den portabla
utrustningen som väntar på att
kopplas upp kommer också att ge
möjlighet för gruppdiskussioner i
bättre anpassade salar/grupprum än
TS1. Då slipper bussiga IH studenter
att videofilma och Bollnäsgänget kan
vara med i realtid - vilket ökar
integrationen och kommunikationen
för alla. Det finns mycket att lära
inom området. Inte bara hur
tekniken fungerar men också hur
man uppträder när man är med i
distansundervisning.
Projektet har i alla fall satt Bollnäs på
kartan för många och Bollnäsgänget
har med erfarenheterna från
Handikappidrotten säkert bidragit till
annorlunda infallsvinklar i
undervisningen. När Telebilden i Ts
1 kopplar upp brukar alltid någon i
T1 ropa:
"Tjena Bollnäs! När kommer ni
ner?"
TAGE STERNER, LÄRARE vid
Idrottshögskolan har haft
Bollnässtudenterna i kursen
Gymnastiska grundformer. Han
säger att Bollnäsgänget varit mycket
ambitiösa. Eftersom de inte har haft
tillgång till alla redskap som finns på
IH har de varit väldigt kreativa. De
har löst uppgifterna med andra
redskap och erhållit bra resultat.
- Det kan komma att bli svårare,
säger Tage. I nästa kurs kommer
studenterna att få jobba mer med
praktisk färdighet och passning.

Tage nämner några olika svårigheter
med distansundervisningen. Han
påpekar att filmningen är svår
eftersom det är så många olika
moment som måste följas samtidigt.
En annan svårighet är att
Bollnässtudenterna inte har
likvärdiga lokaler som IH och till
slut finns det en ökad svårighet när
momenten blir mer och mer
komplicerade.
FRAMTIDEN FÖR PROJEKTET är
spännande och lärorikt, tycker Tage.
För att det ska fungera bättre måste
det ske en samordning
schematekniskt emellan olika
ämnen. Kanske kan olika kurser
lägga in bestämda dagar när
Bollnäsgänget ska komma till IH.
- Det skulle ge möjlighet till att klara
av fler moment när de väl befinner
sig här, säger Tage. Det kanske inte
går att ordna fullt ut men det går att
göra bättre, fortsätter han.
Avslutningsvis ser Tage fram emot
utvärderingen. Hur och vad har
Bollnäsgånget tillgodogjort sig och
vad de själva tycker att de missat.
EVA FORS
PIA AGNÉ
SUH - Svenskt
Utvecklingscentrum för
Handikappidrott
SUH, som har sitt säte i Bollnäs, är
bildat av och representeras av
Svenska Handikappidrottsförbundet,
Idrottshögskolan,
Högskolan i Gävle, Länsstyrelsen i
Gävleborg och Bollnäs kommun
SUH:S HUVUDMÅL är att utveckla
handikappidrotten på alla plan.
Svenska handikappidrottare ska bli
bäst i världen på att träna rätt.
Tillsammans med olika
Nätuniversitetet - Sveriges nyaste myndighet!
OM MAN SKALL vara noggrann så är
Bollnäsprojektet ännu inte en
renodlad distansutbildning.
Myndigheten för Sveriges
Nätuniversitet som startade sin
verksamhet 15 mars i år har som
viktigaste uppgift att göra högre
utbildning mera tillgänglig, genom
ett samarbete kring IT-stödd
utbildning på distans mellan Sveriges
universitet och högskolor.
Nätuniversitetet har angivit kriterier
för vad som menas med
distansutbildning eller flexibel
utbildning som det omväxlande
kallas.
Studieorten (I det här fallet
Idrottshögskolan) kan anges som
flexibel om det förekommer ett fåtal
obligatoriska samlingar, högst 5 st
per 20 p och att utbildningarna ges
med stöd av IKT (Informations och
kommunikationsteknik).
samarbetspartners driver bedriver
SUH såväl forskning som direkt
tillämpning i form av teststöd,
träningsrådgivning och utbildning.
SUH ÄR OCKSÅ ackrediterat
nationellt elitidrottscentrum för
handikappidrott av
Riksidrottsförbundet och ger stöd till
Riksidrottsgymnasiet för
handikappidrott i Bollnäs. Man också
bistår landets paralympier och andra
handikappidrottare och deras tränare
med teststöd, träningsrådgivning och
utbildning. Resultatet av vinter
Paraolympic i Salt Lake City blev 6
silvermedaljer! Alla svenska
paraolympier tog medalj utom en!
“När Telebilden i Ts 1
kopplar upp brukar
alltid någon i T1 ropa:
-Tjena Bollnäs! När
kommer ni ner?”
Kriterierna för studieformen
"Distans (flexibel)" är högst 10
samlingstillfällen per 20
högskolepoäng och högst 10 dagar
per 20 p, dessutom måste det vara
minst 3 veckor mellan varje
samlingstillfälle.
UTÖVER DET HAR Nätuniversitetet
satt upp kriterier för studiestart
vilken kan anges om flexibel om
studierna kan påbörjas vid flera olika
tidpunkter. Flexibel studietakt -
räknas om studierna kan bedrivas i
egen studietakt.
Läs mer om Nätuniversitetet på
www.netuniversity.se Där kan du
länka dig till studera.nu där Sveriges
samtliga utbildningar går att söka.
ETT ANNAT VIKTIGT mål med
SUH:s verksamhet är att verka för att
personer med funktionshinder skall
ha lika goda möjligheter som andra
att bedriva fysisk aktivitet i skolan
och på fritiden. EMIL projektet har
anpassad fysisk aktivitet, inkludering
och integrering i fokus och på IH
deltar bl.a. Margareta Frykman
Järlefeldt och Rudi Zanger aktivt i
EMIL projektet genom
Handikappidrottskursen på 5p och
en pilotutbildning för Anpassad
Fysisk Aktivitet.
Läs mer om SUH och FoU projekten
som bedrivs där på www.suh.nu och
besök gärna Höghammarhallen i
Bollnäs vid tillfälle.
PHLingan 17

Klubbmästeriet
För er som inte vet så är det vi som
tagit över…
OKEJ ATT RICKARD FORTFARANDE sitter kvar på
kårkontoret och vid ordförandeposten, men i
Klubbmästeriet har det hänt grejer; Klubbmästarna har
bytt utseende och nycklarna har omfördelats,
Klubbmästeriets ledning har fått nytt blod…som kan
transportera syre…vilket ger upphov till nya fester* här
på skolan!
Tack Malin och Viktor, för ett bra jobb, men nu är det
vi som tagit över…
KLUBBMÄSTARE Pierre Noord (L1A) och Johanna
Gustafson vice (L1A) hälsar er varmt välkomna till det
Nya Klubbmästeriet som alltså är under ny regim.
Vårt samarbete kommer att vara (är) riktigt tätt, som
iofs allt är här på IH…
Vi satsar självklart på att få IH:s fester, om möjligt,
ännu bättre, vi står för sammanhållning och trivsel samt
tycker väldigt bra om glada studenter.
Pierre har tillsammans med sin pärm ordning på det
mesta medan Johanna mest går runt och är spontan.
(hon kan även hoppa in i DJ-båset om hon känner för
det)
Tillsammans ska vi bättra på A-kassan och pensionen,
vi ska förkorta vårdköerna och öppna fler dagis.
Dessutom har vi planer på att avveckla några av
riksdagens partier, det räcker med att det finns ett par
stycken.
ÄR DET NU NÅGOT SOM KÄNNS OKLART svarar vi mer
än gärna på en fråga eller två.
(eller också är nog "Fråga Tessan"-Tessan sugen på
några funderingar)
GÅ MED I KLUBBMÄSTERIET, DET ÄR VI SOM
HAR MEST SKÔJ!!
18 PHLingan
PIERRE I NÄRBILD
FULLSTÄNDIGT NAMN: PIERRE PIERRE NOORD
KÖN: ?
ÅLDER: GAMMAL
VIKT: - "JA, JAG TROR ATT JAG BETYDER RÄTT MYCKET FÖR SKOLAN"
BOR: SÖDER
KOMMER EGENTLIGEN FRÅN: HALMSTAD (PER GESSLES
STAD)
SPORTEXEMPEL: RODD, INNEBANDY
CIVILSTÅND: DET FINNS EN ANNA(N)
POLITIK: MILITÄR
GILLAR: HÅLAT PAPPER
OGILLAR: PAPPER UTAN HÅL
STRÄVAR SOM NY KLUBBMÄSTARE EFTER: ORDNING I KM-
FÖRRÅDET
MERITER: L1A:S BOKOMBUD, MILITÄRPOLIS
(HUNDFÖRARE), INNEBANDYSPELARE (KORPEN) FÖR
SECURITAS DÄR HAN ÄVEN JOBBAT ETT ANTAL ÅR
JOHANNA I NÄRBILD
FULLSTÄNDIGT NAMN: JOHANNA BIRGITTA LENNARTSDOTTER GUSTAFSON
KÖN: ?
ÅLDER: - "JAG ÄR FAKTISKT INTE SÅ LITEN!"
VIKT: ÄGER INGEN VÅG, ONÖDIGT ÄGANDE (EJ
KAPITALIST)
BOR: HUDDINGE
KOMMER EGENTLIGEN FRÅN: ESKILSTUNA (KENTS STAD)
SPORTEXEMPEL: FRIIDROTT (DISKUS/SLÄGGA), RUGBY
CIVILSTÅND: SÅ SINGEL MAN KAN BLI
POLITIK: RÖD
GILLAR: STEFAN (KARLSTAD)
OGILLAR: MATTE (PLUS Å MINUS Å SÅNT)
STRÄVAR SOM NY KLUBBMÄSTARE EFTER: MAKT
MERITER: KVINNA, ARRANGÖR AV ÅRETS HERRMIDDAG,
VEZZLA
ÖVRIGA POSTER I NYA KLUBBMÄSTERIET:
Wurstmeister: Per Öiseth
Spritmästare: Micke Hellman & Lars Bredelius (osäker
på efternamn,kolla G2)
Källarmästare: Johan Mattsson
PR-mästare: Jenny Carlsson
Kassör: Viktor Månsson
*mycket ovanligt förekommande fenomen på IH
PIERRE OCH JOHANNA

Fråga Tessan
Tessan, din räddare bakom plinten reder ut begreppen.
HAR JOHANNA V. D. MAATEN HOLLÄNDSKT PÅBRÅ?
/ Stefan
TESSAN: Ja, det har hon minsann. Efter noggranna
efterforskningar har jag kunnat finna spår efter hennes
morfars far, som kom till Sverige för att starta gasverk.
Namnet skulle man kunna tro är något sorts vallonskt,
men så är icke fallet!
VAD ÄR ROTEN UR 37?
/ Körde biomeken
TESSAN: 6,083! (Man har väl gått natur…)
FANNS JESUS VERKLIGEN, ELLER SÄGER MAN BARA SÅ?
/Gud
TESSAN: Det här med teologi är jag faktiskt ganska bra
på, det ska du veta att man jobbat som
konfirmationsledare två somrar i rad. Där lär man sig
ett och annat. Frågan är bra, men svaret ännu bättre; så
många kan inte ha haft så fel. Fattar'u?
VARFÖR ÅKTE INTE ELOFSON FORTARE I OS?
/ ?!?
TESSAN: Jag blir förbannad bara jag tänker på det; För
att Müeleg FUSKADE! Läser du inte den otroligt fina
redaktörssida som ligger främst i PHLingan? Om inte
det satans spanjoren fuskat, så hade inte Elofson åkt
bort sig och då hade det blivit flera medaljer. Enligt
mina kalkyleringar alltså.
EN RENT HYPOTETISK FRÅGA: Om man skickar ut 22
IH-studentkår-representanter i en KTH stuga i skogen
på Värmdö, ger dem nästan obegränsat med sprit, tar
dem igenom vissa fysiska prövningar, bryter
strömmen, fryser vattnet och ställer den enda bilen i
diket, hur många kommer då att hamna i samma säng,
under andra natten med någon annan. Och hur många
skulle ha velat vara i samma säng som nån annan, men
nobbades eller vågade inte ta chansen? Och hur många
hinner ha sex i bastun innan helgen är slut?
/ Pelle
TESSAN:
Ja du, det var en … … … lång fråga. Vet du föresten
att vi gärna vill ha fler skribenter i tidningen? Du verkar
Spalten
ju ha anlag för att kunna printa ned en jäkla massa ord
på litet utrymme. Kontakta redaktionen. Återgång till
frågan… Det är väl ungefär som i skolan här ett läsår.
Hur många hinner egentligen ligga med varandra eller
förbanna sig för att man inte gjorde det…? Jag vågar
mig nog på ett svar, trots att jag försöker dra ut på det.
Sex stycken parvis i sängar, två stycken som ville, men
inte fick, men det där med bastun har jag inte riktigt
koll på. Fråga De i T1 som deltog, en av dem var med
på plats så att säga.
VARFÖR FÅR VI INTE TILLBAKA DEN GAMLA
LOGOTYPEN????
/ Alla IH- studenter och stora delar av personalen de
senaste 10 åren
TESSAN: Man brukar kalla det symptomus byråkratikus,
den allvarligare formen benämns även som
nånpåtoppus fårejfingrus urus. Jag befarar att IH lider
av den sistnämnda, allvarliga formen av byråkratikus.
OM EN BÅT, (SEGELBÅT, CA 12 M, TRÄ, 1 MAST) åker i
4 knop mot en brygga (3m lång, i huvudsak av trä) och
1 meter ifrån bryggan sänker båten farten till 3 knop,
hur lång tid tar det då att laga bryggan?
/ En till som körde på biomek tentan
TESSAN: Jag slog upp det i nationalencyklopedin och
kom fram till att det skulle ta exakt två veckor.
VARFÖR SER RICHARD ALLTID SÅ GLAD UT?
/ anonym
TESSAN: Det är för att han slapp få bröd, servetter, öl
och tegelstenar kastade på sig under herrmiddagen. (
Men du skulle sett hans min måndagen efter)
JO, ALLA FRÅGOR DU ALLTID SVARAR PÅ… VART
KOMMER DE IFRÅN?
/ Nyfiken
TESSAN: De kommer ju från er, kära medstudenter på
IH. Och jag vill gärna ha fler till nästa nummer!
JAG VILL HA TREKANT, HUR FÅR JAG MIN TJEJ ATT GÅ
MED PÅ DET?
/Fråga Apache - Anonym
TESSAN: Ja, du kan ju testa att droga henne...
(Been there, done that - Apache)
PHLingan 19

De som vågade livet
KÄNNER NI IGEN HONOM? FOTO: QVA
DEN 11 MAJ gick
Quarnevalståget 2002.
Idrottshögskolan
representerades av glada
gula hoppande och
cyklande friskisar. De
lyfte verkligen
Quarnevalen mot högre
höjder tack vare sitt
bidrag.
1500 STUDENTER stojade
på Stockholms gator
inför 500 000 åskådare.
Solen var på sitt allra
bästa humör och värmde
stadens temperatur till
högsommarnivåer.
NU DRÖJER DET hela tre
år innan
Q Arne Valén åter får ta
över staden och roa
folkmassorna igen! Han
och hela hans stab skulle
vilja tacka alla som hjälpt
till att göra detta till den
bästa Quarnevalen
någonsin! Vi ses 2005!
Vill ni se fler läckra
bilder, gå in på hemsidan
www.quarnevalen.nu. JS
OJ, DET SÅG TUNGT UT!
Vad IH-studenterna
gjorde på cykeln...
VILKA PANGBRUDAR! FOTO: QVA
INSTITUTIONEN OCH STUDENTKÅREN
HÄLSAR DIG VÄLKOMMEN
TILL ÅRETS
AVSLUTNING I AULAN
SOM BÖRJAR KLOCKAN
10.30,
EFTER VM-MATCHEN I FOTBOLL MOT
NIGERIA.
FOTO: QVA