Sörmländsk bibliografi - Matts Essén - Nyköpings hembygdsförening

Sörmländsk bibliografi - Matts Essén 

INNEHÅLL 

SÖRMLÄNDSK 

BIBLIOGRAFI 

Av Matts Essén 

SÖRMLÄNDSKA HANDLINGAR Nr 17 

Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria 

Detta arbete utgivits med bidrag av 

Humanistiska fonden 

Bilden på bokens omslag visar Abraham, 

en detalj ur Peter målares dekorationer 

i Torshälla kyrka (1460-talet) 

Eskilstuna 1954 

AB J. O. ÖBERG & SONS TRYCKERI 

Företal 3 

Förkortningar 5 

I. Allmän översikt 

1. Bibliografi 7 

2. Arbeten rörande landskapet i sin helhet 8 

3. Skrifter 

a) Periodiska skrifter. b) Tidningshistoria 

4. Ecklesiastikstaten 

a) Samlingsverk. b) Prästgårdar. c) Kyrkan. d) Den kyrkliga konsten 

file:///C|/Documents%20and%20Settings/Administratör/Skrivbord/Ny%20mapp%20(2)/essensormbib.html (1 of 162)2005-03-21 13:01:40 

9 

10


5. Folkbildningsarbetet 

a) Allmän översikt. b) Hembygdsarbete, hembygdsmuseer. c) 

Hembygds- 

böcker. d) Naturskydd. e) Scoutrörelsen, det kyrkliga ungdomsarbetet. 

f) Skolor och undervisning 

6. Södermanlands-Nerikes nation 15 

7. Språket. 

a) Ortnamn. b) Folkmål 

8. Skönlitteratur 19 

9. Skön konst 

a) Byggnadskonst, allmogebyggnader. b) Byggnadskonst, slott och 

herrgårdar. 

c) Byggnadskonst, städer. d) Konst och konstnärer. e) Hemslöjd. f) 

Sockendräk- 

ter. g) Folkvisor, folklig musik. h) Sång, musik. i) Skådespel 

10. Arkeologi 24 

11. Historia 27 

12. Heraldik, ex libris 28 

13. Biografi 

a) Länskalendrar. b) Matriklar, ecklesiastikstaten. c) Herdaminnen. d) 

Biografier 

över enskilda personer. e) Porträttsamlingar 

14. Folkkunskap 

a) Folkliv, allmänt. b) Folktro, sägner, sagor. c) Herrgårdsliv. 

15. Geografi 

a) Allmänna arbeten. b) Befolkningsförhållanden. c) Kartor 

16. Samhälls- och rättsväsen 

a) Rättskipning. b) Södermannalagen. c) Brandväsen. d) 

Sockenstyrelse 

17. Ekonomi 

a) Jordbruk. b) Trädgårdsskötsel. c) Skogsskötsel. d) Jakt. e) Fiske. f) 

Handel, industri och hantverk. g) Banker 

18. Kommunikationer 

a) Resor och vägledningar. b) Landsvägar. c) Järnvägar. d) 

Kanalanläggningar 


13 

18 

20 

28 

30 

32 

36 

37 

42


19. Gymnastik och idrott 46 

20. Krigsväsen 46 

21. Naturförhållanden 

a) Meteorologi, hydrografi. b) Geologi. c) Botanik. d) Zoologi. 

22. Sjukvård, hygien 52 

II. Ortbeskrivningar 

Socknar 53 

Socknar 78 

III. Ortbeskrivningar. Städer, köpingar, m. m. 

Städer 110 

Köpingar 136 

Härad 137 

Södertörn 139 

Sjöar 140 

Gripsholm 141 

Sakregister 145 

Ortnamnregister 146 

FÖRETAL ^ 

1939 utgavs Sörmländska handlingar nr 7, Sörmlandslitteratur, som nu är ut- 

gången i bokhandeln. Under de fjorton år, som gått sedan dess, har sörmlands- 

litteraturen högst väsentligt ökats, framför allt genom de arbeten, som utgivits av 

Södermanlands hembygdsförbund. Det har därför ansetts lämpligt att nu utge en 

ny, reviderad upplaga av detta arbete. Men det är klart, att en bibliografi av detta 

slag aldrig blir fullständig, bl. a. av det skälet, att en gallring, kanske ibland god- 

tycklig, av det alltför rikhaltiga materialet måste vidtagas. Utrymmet tillåter ej 

heller, att den tas så fullständig som t. ex. G. Otterviks, Litteratur om Blekinge 

(1941), som omfattar ett mindre landskap. 

Smärre notiser och meddelanden ha vanligen måst förbigås. Som regel nämns 

ej artiklar, som uppta mindre utrymme än två sidor. Utelämnat är också författ- 

ningstrycket. När ett arbete utkommit i flera upplagor, nämnes vanligen blott 

första upplagan. 

Till en del verk, upptagna i den allmänna översikten, lämnas ej detaljhänvis- 

ningar i sockenbibliografien. Detta gäller t. ex. för Sörml. handl. nr 1 och 5 samt 


48


för Brate, Wessén, Södermanlands runinskrifter. 

I S Kr finnes litteraturanvisning upptagen för varje kyrka, varför ej alla där upp- 

tagna arbeten tas upp i sockenbeskrivningen. Ej heller finns där detaljhänvisningar 

för Wadsjö-Ambrosiani: Kyrkogårdskonst, Åmark: Medeltida kyrkklockor och 

för Rabén: Träskulptur och snickarkonst. 

För ortbeskrivningarna äro de olika arbetena upptagna i kronologisk ordning 

(Undantag: SvS står som regel sist). 

Till Södermanlands hembygdsförbund, som åtagit sig utgivandet av detta arbe- 

te, ber jag få rikta ett varmt tack. Likaså till landsantikvarien I. Schnell, vars aldrig 

svikande intresse och vars råd och anvisningar varit mig till utomordentligt stor hjälp. 

Uppsala i december 1953 

Matts Essén 

FÖRKORTNINGAR ^ 

Ahlenius. Ahlenius, K. Kempe, A. Sverige IV (1909). 

Almq I och Almq II. Almquist, J. A. Frälsegodsen: i Sverige under storhetstiden. 

I. Stockholms län (1931). II. Nyköpings län och livgedingets södermanlandsdel 

( 1934-35) 

B N. Botaniska notiser. 

B S G. Segerstråle, N. Bondeska slott och gårdar genom tiderna (1947). 

BSK. Södermanlands fornminnesförening, Bidrag till Södermanlands äldre kul- 

turhistoria (1877-1945) 

Eneroth. Eneroth, D. Richardt, Fr. Herregårdar uti Södermanland (1869). 

Fat. Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok. 

FoF. Flora och Fauna. 

F V. Fornvännen. 

G. A-N. Axel-Nilsson, G. Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (1950). 

GFF. Geologiska föreningens förhandlingar. 

Hb. Till hembygden, en julhälsning till församlingarna i Strängnäs stift. 

Hbf. Södermanlands hembygdsförbund. 

HT. Historisk tidskrift. 

Ks. Karlsson, J. A. Sörmländska slott och gårdar (1923-27). 

LG. Lustgården. 

Majh. Södermanlands-Nerikes nation. Majhälsning till landsmännen. 

NiS. Bergman, S. Curry-Lindahl, K. Natur i Södermanland (1952). 

NoB. Namn och bygd. 

OoB. Ord och bild. 

PHT. Personhistorisk tidskrift. 

Sb. Sörmlandsbygden. 

file:///C|/Documents%20and%20Settings/Administratör/Skrivbord/Ny%20mapp%20(2)/essensormbib.html (4 of 162)2005-03-21 13:01:40


S B T. Svensk botanisk tidskrift. 

S G U. Sveriges geologiska undersökning. 

S H. Sörmländska handlingar. 

SJÅ. Södermanlands Läns Jaktvårdsförenings årsskrift. 

Sjögr. Sjögren, O. Sverige I (1929). 

SKr. Sörmländska kyrkor (1943-53). 

S1H. Svenska slott och herresäten vid l900-talets början (1908-19). 

S1H 1923. D:o, ny följd (1919-23 

S1H 1931. D:o, ny samling (1931-34). 

S N. Sveriges natur. 

SSJ. Stockholms stifts julbok. 

Stadsb. utst. Katalog internationella stadsbyggnadsutställningen i Göteborg. 

Nord. avd. (1923). 

STÅ. Svenska turistföreningens årsskrift. 

Str St. Strängnäs stift i ord och bild (1948). 

SvB. Carlander, C. M. Svenska bibliotek och ex-libris. I-IV. Andra uppl. (1904). 

SvH. Svenska hem i ord och bilder. 

SvL. Svenska landsmål. 

SvS. Björksten, S. R. Stenberg, D. Samlingsverket Sveriges städer och samhällen 

jämte landsbygd. Södermanland. I-IV (1947-49). 

Tb. Täljebygden. 

Thersner. Thersner, U. Utsigter af Södermanland (1824-49). Arb. ej pag. 

ThN. Tham, W. Beskrifning öfver Nyköpings län (1852). 

ThSt. Tham, W. Beskrifning öfver Stockholms län (1850). 

THV. Tidskrift för hembygdsvård. 

UKS. Utställningen af kyrklig konst i Strängnäs 1910. I-II (1913). 

V A. Vetenskapsakademien. 

VB. Vår bygd. Utg. av östra Södermanlands kulturhist. förening. 

Årsb. Årsböcker i svensk undervisningshistoria. 

Där två siffergrupper stå efter bokens namn, avser den första tryckåret och den 

andra sidoantalet. 

I ALLMÄN ÖVERSIKT ^ 

1. BIBLIOGRAFI ^ 

En bibliografi över Sörmlandslitteratur är sammanställd av M. Essén i den av 

Sörmlands hembygdsförbund utgivna Sörmländska handl. nr 7 (1939, 64). Vikti- 

gare nyutkommen sörmlandslitteratur nämnes årligen i Sörmlandsbygden fr. o. m. 

år 1932. Med Sv. turistföreningens resehandbok Mälarlandskapen följde ett av 

B. Ahlberg utarbetat häfte Litteratur och kartor (1939, 20). 



R. G: son Berg skriver om Sörmlands skalder. Skaldernas Sörmland (Sörmlands- 

boken 1918, 273-334) och om Sörmland i skönlitteraturen (Biblioteksbl. 1918, 

sidan 122). I. Nilsson har utgivit två bibliografiska arbeten: Från 1700-talets »Väg- 

visare» till momumentalverket Sverige (1937, 21) och Den sörmländska skärgården 

i litteraturen (1938, 22). 

I hembygdsförbundets serie : Sörmländska kyrkor finnes för varje kyrka littera- 

turangivelse. I Stockholms stifts julbok för 1946 har B. Redell skrivit en stifts- 

bibliografi (198-218). I samlingsverket Södermanland i Sveriges städer och sam- 

hällen (I-IV, 1947-49) finns för varje socken en av I. Schnell utarbetad bibliografi. 

I arkiv och bibliotek finns för forskare värdefulla handskrifter ända från medel- 

tiden, framför allt i Riks- och Kammararkivet i Stockholm, såsom köpebrev, tes- 

tamenten och gåvobrev. Alltifrån Gustav Vasas tid finns jordeböcker och fogde- 

räkenskaper. En del av detta material är tryckt i Svenskt Diplomaturium från äldsta 

tid till 1355 (1829-1921), suppl. för åren 1348-1355 (1946) ny serie för åren 1401- 

1420 (1875-1902) samt i tillägget Acta cameralia 1062,-1370 (1936-1942). Vidare 

finnes Svenska Riks-archivets pergamentsbref 1351-1400 (1866-1872) samt Svenska 

medeltidsregister 1434-1441 (1937, 617) . 

Utomordentligt viktiga äro Kungl. Lantmäteristyrelsens arkiv i Stockholm samt 

de tre länens lantmäterikontor i Nyköping, Stockholm och Västerås. De ge viktiga 

och detaljrika upplysningar genom kartor och protokoll allt ifrån mitten av 1600- 

talet. Kyrkliga handlingar, husförhörs- och födelseböcker finnes för vissa socknar 

redan från l600-talet, förvarade i Uppsala landsarkiv. Mer än hundraåriga hand- 

lingar skola vara inlämnade dit. Vissa församlingars kyrkoarkiv äro »dispenserade», 

dvs. finnas kvar i respektive församlingar. Vidare finnes domböcker från ungefär 

samma tid samt länsstyrelsernas, häradsskrivares och kronofogdars arkiv. Stads- 

arkiven finnas också där, utom för Nyköping och Strängnäs, som kvarligger i 

respektive städer 

2. ARBETEN RÖRANDE LANDSKAPET I SIN HELHET ^ 

Äldre arbeten på latin 

Wiberg, E. Sudermanniae panegyricus (1638, 16). 

Hult, E. A. Oratio, Continens Sudermanniae laudem ac delinationem (1661,16). 

Brobergh, G. E. Oratiuncula complectens breviter Sudermanniae descriptionem 

(1664, 16). 

Lundström, E. Exercitium academicum de Sudermannia (1747-49, 80). 

Äldre arbeten på svenska 

Tuneld, E. Geografi öfver Konungariket Sverige (1741. Uppl. 8 1827. Del 1, 

259-425 och 518-83). 



Serenius. J. Utkast til Landa-Minne af Södermanland (1764, 8). Avsedd att utdelas 

bland den studerande ungdomen. 

Hülphers, A. A. Samling til korta Beskrifningar öfver Svenska Städer (1783, 136). 

Tollstorp, J. P. Beskrifning om Södermanland (1837-38, 392). 

Tham, W. Beskrifning öfver Stockholms län (1850, 348). 

Tham, W. Beskrifning öfver Nyköpings län (1852, 359, VII). 

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1859-69. 9 band). 

Styffe, C. G. Skandinavien under unionstiden (1867, 421. Uppl. 3 1911, 272-300). 

Höjer, M. Konungariket Sverige (Del 1 1875, 76-91, 98-102 och 157-237). 

Indebetou, H. O. Södermanlands minnen (1877-, 438). 

Rosenberg, C. M. Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige (1882-83, 2290). 

Nyare arbeten och uppslagsböcker 

Ahlenius, K. Kempe, A. Sverige (Del IV 1909, 1-525). 

Sjögren, O. Sverige. Del I. Upland och Södermanland (1929, 528). 

Generalstabens litografiska anstalt, Svenska orter, del II (1952) och del III (1934), med 

ortförteckning och huvudkartor 1 : 300 000 och specialer 1 : 50 000 samt 1 : 20 000. 

Svensk hembygd. Uppsala och Stockholms län (1937, 704). 

Sydow, W. v. Björkman, S. Svenska gods och gårdar. Del XII-XIV (1938-40). 

Ström, F. Svensk villabebyggelse i ord och bild (1944, 22-42, 386-991, m m.). 

Södermanland i Samlingsverket Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd. 

(Del I. 1947, 1167. Del II, 1947, 1088. Del III, 1949, 1252. Del IV, 1949, 1053). 

Schnell, I. Sörmland genom tiderna (1951-52, 244). Även i Sb 1951-52. 

En uppslagsbok angående säterier och många andra gårdar är: Almquist, J. A. 

Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Del I. Stockholms och Uppsala län 

(1931, 1028). Del II. Nyköpings län o. livgedingets södermanlandsdel (1934-35, 808 

Sörmlandsboken (1918, 655). 

Lennart Reuterskiöld. Landshövding i Södermanlands län (1927, 138). 

Wilhelm, Prins. Sörmland from the clouds (The American-Skand. review 1927, 

726-39). Med folket för fosterlandet. Del II. 1938. Edén, N. Stockholms län 

(17-26). Hammarskjöld, B. Södermanlands län (37-46). 

Planschverk med text 

Dahlberg, E. Suecia antiqua et hodierna (1716. Nytryck har bl. a. utgivits av 

Wennberq, E. (1920-24), 427 och 127 pl.). 

Mellin, G. H. Sverige framstäldt i teckningar (1836-40, Sörml. 24 pl.). 

Ring, H. A. Sverige, dess sevärdheter, dess städer och slott, m. m. (1903-05, 23 b 

fr. Sörml.). 

Boberg, F. Svenska bilder (1915-23, 54 b från Sörml.). 



Södermanland (1927, 31 bl. med text). 

Schwab, E. Sverige (1936, 1-54). 

Wrangel, E. Gierow, A. Sverige i färg och bild (1936, 112-19). 

Bernhard, W. Södermanland. Femtio träsnitt (1944). 

Wilhelm, Prins. Känner du landet (1950, 156). 

Offentliga myndigheter 

Av värde är Kungl. Maj:ts Befallningshavandes Femårs-berättelser. De började 

utges 1822. Den sista omfattar tiden l901-05. 

Croneborg, O. Stockholms läns landsting 1863-1912 (1914, 215). 

Björkblom, S. Södermanlands läns landsting (1942, 467). 

Björkblom, S. Landstingen i Södermanland (Sv S II, 1-8). 

Hushållningssällskap. Se jordbruk. 

3. SKRIFTER ^ 

a. Periodiska skrifter ^ 

Den äldsta periodiska skrift, som uteslutande rör Sörmland, är Bidrag till 

Södermanlands äldre kulturhistoria, utgiven av Södermanlands fornminnesförening, 

Strängnäs. 38 volymer utgåvos under tiden 1877-1945. Föreningen har nu sam- 

manslagits med Södermanlands hembygdsförbund. 

Södermanlands museiförbund utgav åren 1928 och 1931 Sörmlandsbygden, som 

fr. o. m. 1932 årligen utges av Södermanlands hemhygdsförbund. Detta förbund utger 

vidare Sörmländska kyrkor (9 band), Sörmländska handlingar (hittills 16 häften), 

Sörmländska fornminnen (4 häften), Turistvägledningar (9 häften), m. m. 

Östra Södermanlands kulturhistoriska förening i Södertälje utgav år 1925 Bygden 

och åren 1923, 1928-30 och 1932-40 Vår bygd. Den har efterträtts av Täljebygden, 

som utkommer årligen från 1941. 

Till hembygden, en julhälsning till församlingarna i Strängnäs stift från präster i 

stiftet (efter 1921 från Stiftsrådet), har utkommit årligen från 1904. Stockholms stifts 

julbok, utgiven av Stockholms stiftsråd. Utgavs första gången 1944. 

Upp till Herrens gårdar, Stiftsblad för Strängnäs stift, började utges l911, medan 

motsvarande publikation för Stockholms stift, Kyrkoblad, utgiven av Stockholms 

stiftråd, började 1944. 

Hembygdsföreningars medlemsblad, se respektive socknar. 

b. Tidningshistoria 

Lundstedt, B. Sveriges periodiska litteratur. 1:1645-1812 (1895). III: Landsorten 



1813-1899 (1902. Se sp. Eskilstuna 26-35. Mariefred 278-81. Nyköping 

303-07. Strängnäs 329-32. Södertälje 347-49. Torshälla sidan 351). 

Nelson, Hj. Södermanlands Läns Tidning 1862-1937 (1938, 51). 

Nelson, Hj. Tidningspressen i Södermanland från 1624 (SvS 1, 38-48). 

4. ECKLESIASTIKSTATEN ^ 

a. Samlingsverk ^ 

Ankar, G. Hur Stockholms stift kom till (Stockholms julbok 1942, 18-32). 

Stockholms stift i ord och bild (1946, 972). 

Strängnäs stift i ord och bild (1948, 930). 

Stiftskrönikan finnes i Hb från 1936 och i SSJ från 1944. 

b. Prästgårdar ^ 

Wallin, S. Svensk lantpräst (Sv. kulturbilder. Ny f. Bd I. 1934, 45-64). 

Waldén, B. Prästgårdsproblemet ur kulturminnesvårdande synpunkt (Hb 1945, 

128-34). 

Wallin, S. De svenska prästgårdarna som objekt för kulturhistorisk forskning 

(Gångna tiders högreståndskultur II. 1947, 113-38). 

Schnell, I. Prästgårdar. Prästerskapet (Sörmland genom tiderna. Sb 1952, 29-34). 

Bilder från gamla prästgårdar träffas från 1937 ofta i Hb. 

c. Kyrkan ^ 

Uppmark, G. Kyrkorna i Sotholms härad (B S K 1889, 7-40). 

Westman, K. B. Kyrkan (Sörmlandsboken 1918, 348-88). 

Ambrosiani, S. Medeltida kyrklig byggnadskonst i Sverige (1904, 7 bilder med text 

Nilsson, I. Sockenkyrkan. Kyrkan - bygdens och släktenas spegel (Södermania 

1930- 28-37). 

Övden, O. Hur eldbegängelsen återkom till Sörmland (Sb 1939, 41-48). 

Berthelson, B. Kyrkoplanens utveckling (S Kr I, 7-16). 

Lundén, T. S : t Eskil och S : t Botvid, Södermanlands skyddshelgon (B S K 1944, 

3-24) . 

Schnell, I. Antikvarien Johan Peringskiölds teckningar av Sörmländska kyrkor 

(SKr III, 5-8). 

Holm, A. Ett år på stiftsgården (Hb 1948, 76-85). 

Segelberq, E. Från medeltida kyrkoliv i Södermanland (SKr VII, 5-20). 



Malmeström, E. Nilsson, E. Vår svenska kyrka (1950, b 337-65 och 882-85). 

Oliv, J. Fädernas kyrka (l950, 55-64). 

Esking, E. Religiösa strömningar i Södermanland (Sv S IV, 1-9). 

Schnell, I. Sörmland genom tiderna (Sb 1951, 72-98 och 1952, 31-34). 

Collmar, M. Strängnäs stifts medeltida gillen (Hb 1952, 40-54). 

Lundström, G. Domprosteriet (Hb 1952, 146-60 och 196-205). 

Södermanlands hembygdsförbund. Sörmländska kyrkor (9 band 1943-53). 

Se ock Strängnäs stift i ord och bild (1948) och Stockholms stift i ord och bild 

(1946). 

d. Den kyrkliga konsten ^ 

Utställning af äldre kyrklig konst från Strängnäs stift. Katalog (1910, 240). 

Wallin, S. I Sörmländska kyrkor (STÅ 1910, 175-93). 

Curman, S. Roosval, J. Ugglas, C. R. af. Utställningen af äldre kyrklig konst i 

Strängnäs l9l0. Studier I och II. (1913, 505). 

Wallin, S. Den kyrkliga konsten (Sörmlandsboken 1918, 389-400). 

Ugglas, C. R. af. Studier i svensk medeltidsskulptur (Tidskr. f. konstvetenskap. 

1919, 65-80, 96-110). 

Walldén, B. En konstnär från storhetstidens Södermanland (1926, 21). 

Walldén, B. Kyrkor och kyrklig konst i Södermanland (STÅ 1927, 51-74). 

Ugglas, C. R. af. Kyrklig textilkonst i Sverige under 8 århundraden (Statens hist. 

museum utställning 1929, 286. Omkr. 80 föremål från Sörmland). 

Johansson, E. O. Svenskt fasadmåleri under renässans och barock (Tidskr. för 

konstvetensk. 1930, 9-20). 

Rabén, H. Träskulptur och snickarkonst i Uppsverge under renässans och barock 

(1934-264). 

Källström, O. Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav 

Vasas konfiskationer (1939, 373, 41 sörml. kyrkor nämnas 

Norberg, R. Den heliga Anna i Sörmland (Sb 1939, 87-102). 

Lindgren-Fridell, M. Moderna prakttextilier i Strängnäs stift (Hb 1942, 59-68). 

Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 238). 

Geijer, A. Kalkkläden under 1600- och 1700-talen (B S K 1943-3-9). 

Norberg, R. Medeltida dopfuntar i Sörmland (SKr II, 5-32). 

Lindahl, A. Votivskepp i sörmländska kyrkor (SKr IV, 5-20). 

Berthelson, B. Kyrkorummet (SKr V, 5-24). 

Källström, O. Medeltidens ansikte (1945, 172, 6 b från Sörml.). 

Norberg, R. Vasatidens kyrkomåleri i Sörmland (SKr VI, 4-32). 

Sörmländskt kyrksilver. Kat. vid utställningen i Eskilstuna (1946, 24). 

Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 280). 

Geijer, A. Kyrklig textilkonst från nyare tid (SKr VIII, 5-16). 

Andersson, A. Äldre kyrksilver (Str St, 277-92). 



Holmgvist, W. Sigtunamästaren och hans krets, en studie i Mälardalens romanska 

altarkonst (Situnae Dei 1948, 6-107). 

Lindgren-Fridell, M. Textilierna i Strängnäs stifts kyrkor (Str St 293-300). 

Norberg, R. Den kyrkliga konsten (Str St 231-76). 

Wallin, S. Om barocktidens begravningsvapen i Södermanland (Kyrkoinredning 

för herremän 1948, 122-36). 

Göthe, B. G. Bror Herman Göthe som kyrklig textilkonstnär (1949, 36). 

Hellner, B. Sörmländskt smide under vasatiden (Sb 1949, 75-86). 

Norberg, R. Medeltidsfuntarna i Stockholms stift (SSJ 1949, 44-53). 

G. A.-N. 9-128. 

Schnell, I. Sörmland genom tiderna. I. Från urtid till vasatid (Sb 1951, 9-128). 

Söderberg, B. G. Svenska kyrkomålningar från medeltiden (1951, 11 b). 

Kyrkklockor 

Åmark, M. Medeltida kyrkklockor i Södermanland (B S K 1925, 3-62). 

Åmark, M. Äldre kyrkklockor (StrSt 301-10). 

Gravstenar 

Wadsjö, H. Ambrosiani, S. Kyrkogårdskonst (1919, 28 b från Sörml.). 

Waldén, B. Gravmonument i sörmländska kyrkor (B S K 1929, 11-62). 

Gardell, S. Gravmonument från Sveriges medeltid (1937, 531. Latinska texterna 

återgivna). 

Schnell, I. Vad säga de fredliga vårdar (StrSt 335-52). 

Wideen, H. Några gravhustyper i Sverige under 1600-talet (Rig 1952, 37-48). 

5. FOLKBILDNINGSARBETET ^ 

a. Allmän översikt ^ 

Lindhe, N. Tjugoåringen ABF och dess sörmlandsdistrikts arbete (Sb 1932, 119-24). 

Pettersson, G. Ett ungdomsförbund för sundhet, glädje och hjälp (Sb 1932, 113-18). 

Edenmark, E. Folkets parker (Sb 1938, 81-92). 

Nilsson, G. Folkbildningspionjärer (Sb 1942, 57-68). 

Bolin, R. Nyköpings arbetareförening (1947, 150). 

Alm, B. Jonsson, C. Folkparksrörelsen i Sörmland (SvS III, 55-60). 

Degerman, A. Folkbildningsarbetet i Södermanland (SvS IV, 10-19). 

Se ock Åsa folkhögskola, Sköldinge och Södermanlands-Nerikes nations hembygd- 

kurser. 



b. Hembygdsarbete, hembygdsmuseer ^ 

Dufwa, T. Östra Sörmlands museum (Bygden 1925, 4-21). 

Waldén, B. Museer och hembygdsvård i Sörmland (THV 1927, 101-25). 

Sv. journalen. Hembygdens arv (1929, 200. Sp194-95). 

Dencker, N. Bildandet av Södermanlands hembygdsförbund (Sb 1932, 127-30). 

Leijonhuvud, K. K. Hur Södermanlands fornminnesförening kom till (Sb 1932, 

101-06). 

Lindelöw, J. Sjösporten och hembygdskänslan (Sb 1935, 75-80). 

Axelson, K. Bygdegården - kulturhemmet (Sb 1936, 7-14). 

Engel, E. Nilsson, M. Nilsson, I. Program för studiecirklar i hembygdskunskap 

(Sb 1936, 173-82). 

Östra Södermanlands kulturhistoriska förening 25 år (Tb 1943, 5-10). 

Leijonhuvud, K. K. Södermanlands fornminnesförening med dess museum (BSK 

1945, 3-11). 

Blomberg, C. G. Södermanlands äldsta museer (Sb 1946, 69-78). 

Dawidsson, H. Hur en sockenfilm kom till (Sb 1947, 57-64). 

Erixon, S. Campbell, Å. Svensk bygd och folkkultur (Del II, 1947) innehåller bl. a. 

Forsberg, P. Något om Björnlunda hembygdsförening och hembygdsgård (237-40). 

Helén, G. Från hembygdsarbetet i Vingåker (231-36). 

Schnell, I. Sörmländsk hembygdsrörelse (215-22). 

Schnell, I. Hembygdsrörelsen (Sb 1952, 106-10). 

I Sörmlandsbygden finnas årligen redogörelser för hembygdsföreningars och 

museers verksamhet. I Fataburen finns från 1931 kortare meddelanden om hem- 

bygdsarbetet i Sörmland, likaså i Tidskriften för hembygdsvård åren 1927-33 

c. Hembygdsböcker ^ 

Lagerlöf, S. Den sköna lustgården (Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. 

II. 1907, 40-59). 

Sörmlandsboken (1918, 655). 

Svedelius, J. Södermanland (1918, 242). 

Svenska Turistföreningens årsskrift (1927, 1-154 och 278-303). 

Sörmlandsstämman i Malmköping (1931, 132). 

Södermanland (Hbf 1939, 32). 

Schnell, I. Sommaräventyr i Sörmland (1942, 120). 

Schnell, I. Sörmland genom tiderna (1951-52, 244). 

Närmast avsedda för skolundervisning äro: 

Lind, G. Södermanland (1891, l6). 

Bejbom, O. Svenska turistföreningens geografiska bilder med text (1907, 20). 



Lundgren, A. Södermanland. Hembygdskunskap (1915, 16). 

Nordén, A. Stockholm och Mälarlandskapen (1923, 34). 

Teiling, T. Sörmland (1925, 52). 

d. Naturskydd ^ 

Toto. Fågelskyddet i Sörmlandsskären (Svenska Jägarförbundets tidskrift 1922, 

153-64) . 

Högdahl, T. Natur och naturminnesmärken i Sörmland (THV 1927, 101-25). 

Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Stockholmstraktens natur- och kulturminnen 

(1935, 116). 

Waldén, B. Kulturminnesmärken i Mälarlandskapen (Ahlherq, B. Mälarlandskapen 

1939, 23-46). 

Thörn, F. Skogen och landskapet (Sb 1945, 83-96). 

Bergman, S. Curry-Lindahl, K. Natur i Södermanland (1952, 489). 

e. Scoutrörelsen, det kyrkliga ungdomsarbetet ^ 

Haerberqer, A. Scoutrörelsen inom Södermanland (Sörmlandsstämman 1931, 

67-72). 

Indebetou, M. Hos flickscouterna i Sörmland (Sörmlandsstämman 1931, 95-98). 

Hedman, S. Scoutrörelsen - lek och allvar (Hb 1938, 164-70). 

Hagström, R. Från den kyrkliga ungdomsverksamheten i Södermanland (Hb 1914, 

143-55). 

Ringmar, R. Då de unga voro samlade (Hb 1915, 110-23 

Forsman, S. Några minnen och intryck från ungdomsarbetet i stiftet (Hb 1923, 

94-97). 

Haerberger, A. Scoutrörelsen och kyrkligt ungdomsarbete (Hb 1923, 98-104). 

Ringmar, R. Strängnäs stifts ungdomsförbund (Sörmlandsstämman 1931, 78-80). 

Åkesson, J. O. Kyrkligt ungdomsarbete i Södermanland (Sb 1935, 65-71). 

Wittgren, N. E. Gammalt och nytt om söndagsskolan i Strängnäs stift (Hb 1936, 

166-76) . 

Dürén, G. Kyrkliga gymnasister (Hb 1945, 147-59). 

Broberg, E. Det kyrkliga ungdomsarbetet av i dag (StrSt, 455-64). 

Ramstedt, H. Villiga händer (Hb 1951, 75-87). 

f. Skolor och undervisning ^ 

Hedendahl, J. A. Ett och annat drag ur Södermanlands läns landstings småskole- 

lärarinneseminariums historia (Hb 1917, 98-108). 



Björkblom, S. Södermanlands läns landsting (1942, 240-73). 

Bolin, R. Den sörmländska folkskolan före folkskolestadgan (Sb 1942, 43-56). 

Falk, A. Skolan (StrSt 415-46). 

Se för övrigt respektive städer och samhällen. 

Årsböcker i svensk undervisningshistoria för åren 1924-42 innehålla uppteck- 

ningar från folkskolor, läroverk och seminarier. I del 39 (1933, 42-45 och 111-15) 

finnes källförteckning till den svenska pedagogikens historia för Strängnäs stift. 

6. SÖDERMANLANDS-NERIKES NATION ^ 

Till vår hembygd (1897, 68). 

Hamnström, E. Södermanlands-Nerikes nations historia (1905, 186). 

Nationens byggnader 

Barr, K. Södermanlands-Nerikes nations hus (Roosval, A. Nationshusen i Uppsala 

1915, 123-46). 

Söderman, N. Några synpunkter på nationshusets ombyggnad (Majh 1936, 29-34). 

Samzelius, J. Nationens studentrumsflygel (Majh 1937, 33-37). 

Samzelius, J. »Arkadien». Nationens studentflygel (Majh 1938, 40-43). 

Samzelius, J. Nationsgårdens framtid (Majh 1950, 31-35). 

Helander, D. Trehundra år (Majh 1952, 30-32). 

Samzelius, J. Om den svenska nationsinrättningens tillkomst och karaktär samt om 

Södermanlands och Nerikes landskap och societeter 1648-1667 (Majh 1952, 

33-47). 

Porträttsamlingar 

Lander, E. Inspektorsporträtt (Majh 1931, 46-84). 

Hahr, A. Södermanlands-Nerikes Nations porträtt- och konstsamlingar (Majh 

1942, 44-49). 

Hahr, A. Uppsala Universitets porträtt- och konstsamling (1943, 49-60). 

Nationsfanor 

Norberg, O. Södermanlands-Nerikes nations första nationsfana (Hb 1913, 136-48). 

Pettersson, K. Södermanlands-Nerikes nations fanor (1927, 47). 

Bibliotek 

Lagerholm, P. D. Södermanlands och Nerikes nations bibliothek i Upsala (1852, 86). 



Lagerholm, P. D. Södermanlands och Nerikes nations bibliotek (1852). Tillägg do 

1859, 23. 

Sv B. Södermanlands-Nerikes nations bibliotek (I, 199-201). 

Lundgren, C. O. Förteckning öfver Södermanlands och Nerikes nations i Uppsala 

bibliotek 1885. (1885, 158). 

Matriklar, porträttkataloger 

Förteckning öfver nu lefvande f. d. medlemmar vid Upsala universitet 1815-1870 

(1886, 23). 

Kamratmötet i Stockholm den 14 juli 1886 (1886, 41). 

Hulth, C. Ämbetsmän 1906-1922 (1923, 13). 

Hulth, C. Förteckning över den 30 april 1927 levande landsmän (1927, 41). 

Lagerholm, J. Ur nationsmatrikeln: Åren 1876-1880 (Majh 1930, 26-46). Åren 

1881-1885 (Majh 1931, 16-45). Åren 1886-1890 (Majh 1933, 21-41). 

Lagerholm, J. Södermanlands-Närkes nation 1595-1900 (1933, 627). 

Sernander, S. Frigell, S. Södermanlands-Nerikes nation, 30 april 1947 levande 

landsmän (1947, 58). 

Löw, B. Sörmlänningar och nerikingar vid akademien i Dorpat under 1600-talet 

(Majh 1949, 34-55). 

Porträttkataloger har utgivits l905, 1912, 1916, 1929, 1937 och 1948. 

Tidigare användes »nationsfotografier». 

Studentliv 

Dietrichsen, L. En norrmans minnen från Sverige (1901, 72-76). 

Linder, E. H. En protokollförd tradition. Anteckningar kring Disputationsför- 

eningens verksamhet inom nationen (Majh 1930, 47-66). 

Falck, E. Flottsundsfärden (Majh 1934, 48-56 

Flodkvist, U. Studentskorna i nationen (Majh 1940, 34-43). 

Holmquist, G. Hembygdens söner och döttrar i Uppsala (Sb 1940, 23-44). 

Asplund, K. Studentminnen (Majh 1943, 44-56). 

Jansson, A. Från vilka yrkesgrupper rekryteras vår nation (Majh 1944, 42-44). 

Spångberg, V. När 90-talet kom till Uppsala (Majh 1944, 31-36). 

Rundblad, B. Nationen och landsmännen. Några reflexioner med anledning av en 

sociologisk undersökning (Majh 1949, 56-64). 

Minnes Du . . . kallas några landsmäns minnen från studentåren (Majh 1951, 31-53). 

Skådespel, sång, m. m. 

Hagberg, Th. Lundgren, J. E. Majfesten i Uppsala 1845 (1845, 25-29). 

Några gamla gökar (1892, 30). 



Karlsson, K. Fr. Bilder ur studentlifvet (1897, 19. Finnes också i Till vår hembygd 

1897, 4-11). 

Karlsson, K. Fr. »Pastorn». (1897, 16). 

Asplund, K. På Madagaskar (1911, 9 teckningar). 

Forslund, K. E. Skådespel och skaldeliv i 90-talets Uppsala (Hågk. och livsintr. 

1937, 204-55). 

Svensson, G. Nationsteater under de senaste åren (Majh 1941, 41-44). 

Gerland, M. Lucia och tärnan därunder på frammarsch (Majh 1952, 49-54). 

Programhäften, innehållande »På Madagaskar» och »Mohrens 

sista suck», ha ofta utkommit, senast 1947 (16). Musiken till »Mohrens 

sista suck» utgavs 1923 på C. Gehrmans musikförlag. 

Sångböcker ha utgivits 1934 (84) och 1944 (114). 

Hamnström, K. Några erinringar i anslutning till nationssångens tillkomst (V B 

1923, 2-3. 

Berger, K. Nutida sång och musik i nationen (Majh 1934, 46-47). 

Lindberg, G. Sång och musik i Södermanlands-Nerikes nation i äldre tid (Majh 

1934, 30-45). 

Hembygdskurser 

Essén, M. Redogörelse för Södermanlands-Nerikes nations hembygdskurser 1907- 

1921 (1922, 17). 

Essén, M. Södermanlands-Nerikes nations hembygdskurser under 25 år (Sb 1932, 

107-12). 

Essén, M. Nationen och hembygden (Majh 1938, 44-54). 

Schnell, I. Södermanlands-Nerikes nations hembygdskurser (Majh 1947, 55-57). 

Thermaenius, E. Tio hembygdskurser (Majh 1947, 58-74 

V. f. N. (Vännerna från Nyköping) 

Falck, A. E. Bidrag till Sällskapet V.f.N:s historia (1932, 25). 

Österberg, K.-O. Sällskapet Vännerna från Nyköping (Majh 1946, 28-30). 

Södermanlands-Nerikes nation 

Majhälsning till Landsmännen. Denna har utkommit varje år från den 1 maj 

1928. Den lämnar meddelanden om nationens f. d. och nuvarande medlemmar 

och har också med artiklar rörande nationslivet. 

Södermanlands nation i Lund 

Sjöström, C. J. Södermanlands nation i Lund (1911, 16). 

Södermanlands och Nerikes Gille (Stockholm) 



Munktell, H. Södermanlands och Nerikes Gille (1895, 52). 

Jansson, M. Lundqvist, N. Södermanlands och Nerikes Gille 1795-1945 (1945, 31). 

7. SPRÅKET ^ 

a. Ortnamn ^ 

Bergström, J. De nominibus locorum Sudermanniae (1873, 29). 

Bergström, J. Bidrag till en etymologisk granskning af Södermanlands ortnamn 

(1875, 32). 

Lindqvist, S. Åker och Tuna (FV 1918, 1-30). 

Hellquist, E. Svensk etymologisk ordbok (1920-22, 1283. Uppl. II 1935-39, 1484). 

Lindroth, Hj. Våra ortnamn och vad de lära oss (1923, 180). 

Lundberg, E. Södermanlands tunagårdar och handelsplatser från Sigtunatid. (Bygg- 

nadskonsten i Sverige under medeltiden 1940, 111-13). 

Hellberg, L. Ortnamn på Rekarna (N o B 1942, 88-135). 

Ståhle, C. I. Sotholm, Sotinge och Sotaskär (NoB 1945, 22-39). 

Ståhle, C. I. Studier över de svenska ortnamnen på -inge (1946, 608). 

Ejder, B. Något om namnen på våra slott och herrgårdar (Ortnamnssällsk. i Upp- 

sala årsskrift 1950, 19-34). 

Ståhle, C. I. Sockenbildningen i Törens prosteri (NoB 1950, 100-12). 

Linde, G. Studier över de svenska sta-namnen (1951, 292). 

Stahre, N.-G. Stångkärret, Kåksna och Kummelberget (1952, 301. Sp. 37-43, 

52-55 och 246-51). 

Schnell, I. Bondgårdar och ortnamn (Sb 1951, 52-56). 

Schnell, I. Säterinamnen (Sb 1952, 12-16). 

b. Folkmål ^ 

Upmark, G. Upplysningar om folkspråket i Södertörn (1869, 38). 

Ericsson, G. Ordlista ur Åkers och Öster-Rekarne Härads folkspråk (B S K 1877-84). 

Lisseg (Lundquist, A) Folklifsbilder från Södermanland (1887, 210). 

Larsson, R. Södermannalagens språk. I. Ljudlära (1891, 158). 

Hesselman, B. Sveamålen och de svenska dialekternas indelning (1905, 72). 

(Ericsson, T.) Gamla sörmländska ord, om hvilka upplysningar önskas för studiet 

af våra folkmål (1914, 16). 

Ericsson, T. Grundlinjer till undersökningen av Södermanlands folkmål (1914, 235). 

Hesselman, B. Sörmländska folkmål (Sörmlandsboken 1918, 77-85). 

Gjerdman, O. Studier över de Sörmländska stadsmålens kvalitativa ljudlära 



(I: 1918, 191. II: 1927, 155). 

Holmkvist, E. Undersökningar av Södermanlands folkmål (Sb 1938, 23-33). 

Sörmark, S. Sörmlandshistorier (1948, 156). 

8. SKÖNLITTERATUR ^ 

Berg, R. G:son. Sörmland i skönlitteraturen (Biblioteksbladet 1918, sidan 122). 

Berg, R. G:son. Sörmlands skalder. Skaldernas Sörmland (Sörmlandsboken 1918, 

273-334). 

Svenska litteratursällskapet, Svensk litteraturhistorisk bibliografi 1900-1935 (1939- 

1950, 522). 

Åhlén, B. Svenskt författarlexikon 1900-1940. Del III. (1942, 477-78). Där upp- 

räknas »sörmländska» författare och deras arbeten. 

Nilsson, I. har skrivit några författarmonografier, nämligen: Trosa-sonen Vitalis 

(1931, 20). Fanny Alving (1934, 40). Från 1700-talets »Vägvisare» till monu- 

mentalverket Sverige (1937, 21). Prins Wilhelm (1938, 24). Den sörmländska 

skärgården i litteraturen (1938, 22). I Sörmlandsbygden skriver han om 

C. V. A. Strandberg (1933, 17-18). J. G. Oxenstierna (1934, 14-17). E. Sjö- 

berg (1935, 20-23). K. A. Nicander (127-32). 

Berg, P. E. August Strindberg och Södermanland (Sb 1949, 133-42). 

Forzelius, G. Sörmländskt i konst, litteratur och musik (SvS IV, 42-46). 

Schnell, I. Skalderna (Sörmland genom tiderna. Sb 1952, 112-16). 

Motiv från Sörmland hämta 

Engström, A. Ränningehus (Hässelbyholm). (1920, 186). 

Prins Wilhelm. Höstdagar där hemma (1937, 213). Fritt land (1941, 392). Svenskt 

land (1947, 416). Känner du landet (l950, 156). 

Alving, M. Mälarfolk (1943, 263). m. fl. 

Asplund, K. Livets smultronställen (1945, 195). 

Lo- Johansson, I. Se jordbruk, statare. 

Motiv från skärgården 

Strindberg, A. Melin, K. A. Asklund, E. Kjellgren, E. Frideen, A. Lindström, R. samt 

Jonsson, E. i Skärgårdshav (1939, 256). 

Till Utö lokaliseras arbeten av 

Hasse Z., Hellström, G. och Hjort-Wetterström. Se Utö. 



Naturskildringar 

Adelborg, O. Sörmländsk naturskönhet (Våga, vedervåga 1908, 138-60). 

Conradsson, I. Skyarne (1906, 67). Friska sorgens källa (1907, 68). Hjärtats frid, den 

blödande (1907, 103). 

Några nyare diktsamlingar 

Fröberg, E. Herrgårdsfolk (1922, 100). 

Asplund, K. I flere samlingar. 

Asklund, E. Svensk idyll (1937, 187). Solo i kör (1938, 219). 

Rosen, B. v. Tjäderklockan (1941, 75). m. m. 

9. SKÖN KONST ^ 

a. Byggnadskonst, allmogebyggnad ^ 

Carlsson, G. Gamla svenska allmogehem (1912, 167-74). 

Amrosiani, S. De sörmländska allmogebyggnaderna (Sörmlandsboken 1918. 

86-109) . 

Erixon, S. Södermanland i Nordiska museet (1924, 60). 

Erixon, S. Möbler och heminredningar i svenska bygder (1925-26, 18 b). 

Waldén, B. Från en byundersökning i Rekarnebygden (STÅ 1925, 178-88). 

Ambrosiani, S. Hustyper i Skandinavien (Rig 1930, 106-32). 

Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 124). 

SH nr 1 122-25. 

Nyman, A. På forskarstråt (Sb 1939, 133-40). 

Erixon, S. Strövtåg i svenska bygder (1941, 230-43 

Erixon, S. Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten (1941, 327). 

Schnell, I. Bondebostaden (Sb 1952, 40-45). 

Erixon, S. Byar och bykultur (Mälarpr. hypoteksf. En bok om Mälarlandskapen 

1953, 134-222). 

b. Byggnadskonst, slott och herrgårdar ^ 

Dahlbergh, E. Suceia antiqua et hodierna (1716, 47 från Söd.). Flera senare uppl., 

bl. a. Wennberg, E. (1920-24). 

Thersner, U. Fordna och närvarande Sverige. Utsigter af Södermanland. (1824-49, 

30 b med text). Ny uppl. Boëthius, G., Thäberg, C.-T. (1946). 



Mellin, C. R. Sverige framstäldt i teckningar (1836-40, 20 och 24 b från Söd.). 

Eneroth, O. Richardt, F. Herregårdar och slott i Södermanland (1869, 310). 

Richardt, F. Schwedische Herreguter und Schlösser (1867-71, 20 och 57 b från Söd). 

Klingspor, C. A. Svenska gods och herresäten (1885-87, 6 gods). 

Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början (1909-15). Ny följd (1919-24). 

Ny samling (1931-34). 80 sörmlandsgårdar. 

Leijonhuvud, S. Sörmlandsherregårdar genom tiderna (Sörmlandsboken 1918, 

569-602). 

Karlsson, J. A. Sörmländska slott och gårdar (1923-27, 544). 37 gårdar. 

(Planting-Gyllenbåga, G. H. W.). Åkerhielm, E. Svenska gods och gårdar (1923-24, 

1157. Ny uppl. 1930, 1177). Omkring 170 sörmlandsgårdar. 

Svenska bilder (STÅ 1927, 285-90). 

Selling, G. Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten (1928, 200). 

Andrén, E. En lantmätare som arkitekturskildrare (Fat 1936, 169-84). 

Sylvén, N. Från sörmländska slott och herregårdar (LG 1936, 51-97). 

Ringström, A. Nyblom, G. Svensk hembygd. Uppsala och Stockholms län. (1937. 

Södertörn 539-74 och 672-92). 

Selling, G. Svenska herrgårdshem under 1700-talet (1937, 360). 

Sydow, W. v. Björkman, S. Svenska gods o. gårdar (XII. N. Södermanland 1938, 653. 

XIII. Sydvästra Södermanland 1938, 650. XIV. Ö. Södermanland 1940, 607). 

Staël, v. Holstein, L. Sonetter om svenska slott (1938, 112). 

Sjöbeck, M. Södermanland (1941, 62-75). 

Herngren, E. Slott och herregårdar i Sverige (1945, 92-118). 

Segerstråle, N. Bondeska slott och gårdar genom tiderna (1947, 33 sörmlandsg.). 

Bonde, K. Kyrkoliv och slottskultur (Str St 390-98). 

Axel-Nilsson, G. Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (1950, 526). 

Schnell, I. Slottsbyggen m. m. (Sb 1951, l08-11. 1952, 12-26). 

Lagerquist, M. Sörmländska herrgårdar (SvH 1952, 133-37 

c. Byggnadskonst, städer ^ 

Hülphers, A. A. Samling til korta Beskrifningar öfwer Swenska Städer Städerne i 

Södermanland (1783, 136). 

Rudbeck, T. G. Sveriges städer Del I. (1855, l00-04 och 138-63). 

Svenska Teknologföreningen. Gamla svenska städer (1908-30). 

Roosval, A. Sveriges städer (1915, 80 och 1925, 96-117). 

Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlandsboken 1918, 421-66). 

Katalog internationella stadsbyggnadsutställningen i Göteborg. Nordiska avdel- 

ningen (1923, 407). 

Svenska stadsmonografier (Under utgivning). 

Schnell, I. Städerna (Sb 1951, 112-17. 1952, 56-74). 

SvS. I-IV. 

Se för övrigt respektive städer. 



d. Konst och konstnärer ^ 

Wettergren, E. R. Norstedt (1914, 276). 

Laurin, C. Några sörmländska målare (Sörmlandsboken 1918, 335-47). 

Indebetou, G. Gustaf Adolf Engman, En sörmländsk målare (Rig 1927, 127-38 

1932, 132-34). 

Alm, H. Södermanland och Gustav II Adolfsutställningen 1932 (Sb 1932, 91-98). 

Lindeberg, O. Några sörmländska konstnärer (Sb 1934, 53-65). 

Waldén, B. Svensk porträttskulptur under stormaktstiden (Forskningar och färder 

1936, 117-31). 

Hellsten, S. Sörmländsk konst av i dag (Sb 1939, 49-62). 

Karling, S. Anders Larsson målare (FV 1941, 65-84). 

Bergman-Hals, A.-S. JosephWilhelm Wallander (1947, 166). 

Boëthius, S. Bernhard Österman (1948, 16). 

Forzelius, G. Sörmländskt i konst, litteratur och musik (SvS IV, 42-46). 

Rapp, B. Djur och stilleben i karolinskt måleri (1951, 30 b från Gripsholm, Eriks- 

berg, Sandemar, m. m.). 

Lindgren-Fridell, M. Sörmländsk konst (SvH 1952, 143-47). 

Schnell, I. Konstnärerna (Sb 1952, 116-20). 

e. Hemslöjd ^ 

Hermelin, E. Sörmländsk hemslöjd (Festskrift L. Reuterskiöld 1927, 115-20). 

Hermelin, E. Sörmländsk hemslöjd förr och nu (Sörmlandsstämman 1931, 60-64). 

Hörlén, M. Några ord om hemslöjdsinventeringen i Södertörn (V B 1932, 3-5). 

Nilsson, M. Några sörmländska matstolar (Sb 1935, 93-97 

Thorman, E. Damasttyg från Södermanlands län (Utställningskat. i Nyköping och 

Eskilstuna 1935, 92). 

Dufwa, T. Några sörmländska skåpsängar (Sb 1937, 45-52). 

Nilsson, M. Två medeltida kistor (Sb 1941, 91-94). 

Lundqvister, B. Sörmländsk hemslöjd (Sb 1948, 57-66). 

f. Sockendräkter ^ 

De sörmländska sockendräkterna nämnas redan i de anteckningar om seder och 

bruk, som omkring år 1600 gjordes av J. Bureus, och senare i en av riksantikvarien 

J. Hadorph igångsatt undersökning. I äldre planschverk om Sverige ingår som regel 

någon bild av »vingåkersdräkten». 

Forssell, C. Ett år i Sverige (1827. 3 uppl. 1864, 48-59 och 8 bilder). 

Funch, E. Folkseder och folktro (Sörmlandsboken 1918, 182-225). 



Cederblom, G. Svenska allmogedräkter (1921, 36-39 och 6 b). 

Cederblom, G. Svenska folklivsbilder (1923, 21-25 och 13 b). 

Cederblom, G. Södermanlands folkdräkter (Erixon, S. Södermanland i Nordiska 

museet 1924, 7-9 och 40-55). 

Norlind, T. Svenska allmogens liv (1925, Sp s 290, 316-17 och 510). 

Håkansson, E. Sidenhalsdukens bruk och tillverkning (Sb 1933, 59-80). 

Nylén, A.-M. Folkligt dräktskick i V : a Vingåker o. Österåker (S H nr 13. 1947, 261). 

Schnell, I. Bondekultur (Sb 1952, 36-40). 

Se ock Västra Vingåker och Österåker. 

g. Folkvisor, folklig musik ^ 

Rosenberg, A. G. 100 polskor, visor och danslekar upptecknade i Södermanland 

1823-35 (I: 1876. II: 1879). 

Bagge, J. 75 polskor från Upland och Södermanland (1880). 

Öberg, E. Folkvisor (BSK 1877, 21-38. 1881, 16-30 och 1883, 3-26). 

Ericsson, G. Folkvisor (BSK 1882, 34-48. 1884, 12-31. 1886, 28-45. 1889, 55-88 

och 1895, 35-59). 

Leffler, K. P. Folkmusik från norra Södermanland (B S K 1889, 3-124 o. 1900, 3-140). 

Ringström, A. Visor från Strängnästrakten (B S K 1930, 65-74). 

Dencker, N. Om sörmländska folkmelodier (Hembygden 1931, februari 19-20, 

och mars 14-16). 

Dencker, N. Skålarnas musik. En sörmländsk brudskålsmelodi med gelikar och 

stamtavla. (Fat. 1932, 27-40). 

Andersson, N. Svenska låtar. Södermanland (1934, 131). 

Dencker, N. Nutida sörmländsk folkmusiktradition (Sb 1935, 107-17 

Dencker, N. Spelmän och melodier i Vingåker (Vingåkersboken 1945, 207-26). 

Andersson, O. Sörmlandslåtar (SH nr 12. 1947, 75). 

Dencker, N. Södermanlands spelmansförbund (Sörmlandsstämman 1931, 73-75). 

Södermanlands spelmansförbund 1925-35 (1935, 12). 

Södermanlands spelmansförbund. Festskrift (1950, 36). 

h. Sång och musik ^ 

Jan. Kyrkosång o. hembygdssång i Södermanland (Sörmlandsstämman 1931, 81-82). 

Dencker, N. Skålarnas musik (Fat 1932, 27-40). 

Franzén, I. Det kyrkliga musiklivet (Str St 311-34). 

Söderlund, K. Södermanlands sångarförbund 25 år (Sb 1933, 114-18). 

Söderlund, K. Södermanlands sångarförbund 1908-1933 (1933, 142). 

Norrman, J. Text Hedwall, A. Sång till Södermanland (Sb 1932, 99-100. Även 

separat). 

Widebeck, B. Södermanland. Sång för manskör (Sb 1940, 17-18. Även separat). 



Uppteckningar av visor, melodier, m. m. förvaras i Uppsala landsmålsarkiv. 

i. Skådespel ^ 

Fröberg, E. Nyköpings gästabud (1918, 42). 

Sörmländska bilder från gångna tider (Sörmlandsstämman 1931, 10-12). 

Rydell, G. Judas Redivivus. Ett djäknespel från l600-talets Tälje (V B 1937, 6-11). 

Schnell, I. Nyköpings gästabud (Sb 1942, 119-34. Även separat). 

Raphael Hallencreutz, O. Öija bussar (1943, 121). 

Schnell, I. Ett midsommarspel på hertig Karls tid (Sb 1944, 89-116. Även separat). 

Alm-Eriksson, A. Det är sockenstämma i dag (Tb 1945, 50-73). 

Schnell, I. De vises sten (Sb 1945, 109-38. Även separat). 

Fröberg, E. Nyköpings gästabud - det första friluftsspelet i Nyköpings gamla berg- 

ruin (Sb 1947, 15-22). 

Schnell, I. Sörmländska krönikespel (B o N 1947, 60-68). 

Schnell, I. Vackra Brita på Oxlö krog (Sb 1947, 101-12). 

Schnell, I. Sigurdsristningen (Sb 1948, 119-33). 

Schnell, I. Midsommarfesten på Nyköpingshus (1951, 24). 

10. ARKEOLOGI ^ 

Förteckning över fornminnen finns på de geologiska kartorna. Men dessa äro som 

regel av äldre datum och uppta högst 20 procent av vad som verkligen torde 

finnas. Samma uppgifter, mer eller mindre kompletterade, återkomma i allmänna 

beskrivningar, såsom, H. O. Indebetou, Södermanlands minnen, Ahlenius-Kempe 

och Sjögren, Sverige, m. fl. 

Föredömliga äro de av Södermanlands hembygdsförbund utgivna Sörmländska 

fornminnen, av vilka hittills fyra nummer utkommit. Utförliga äldre fornminnes- 

beskrivningar finnas ock i Sörmländska handlingar nr 1 och 5. 

Schmidt, K. af. Röne och Hölebo härader (1936, 135). 

Schnell, I. Ståhle, C.-I. Rannsakningar om antikviteter i Södermanland 1667- 

1686 (1938, 103). 

I Vitterhetsakademiens arkiv i Stockholm finns i manuskript talrika uppteck- 

ningar, av vilka O. Hermelins för norra delen av Sörmland och H. Hofbergs för 

Oppunda härad särskilt bör observeras. J. Peringskiöld, Monumenta Sudermannica 

(1684-86) innehåller avritningar av runstenar, m. m. De förvaras i Kungl. biblio- 

teket i Stockholm. Moderna uppteckningar utföras nu årligen och finnas att tillgå 

i Vitterhetsakademien och i Hembygdsförbundets arkiv i Nyköping. Vad det senare 

uträttat under åren 1936-42 nämns i Sörmlandsbygden under titeln: Sörmländsk 

forskning. För senare år lämnas redogörelse i hembygdsförbundets årsberättelse. 



Allmänna arbeten 

Dybeck, R. Mälarens öar (1861, 16) 

Montelius, O. Bronsåldern i norra och mellersta Sverige (Antiqv. tidskrift, 1870- 

73, 238-309). 

Hermelin, O. »Stenkloten» på ättehögarne (Svenska fornminnesf. tidskrift, 1873-74, 

165-205). 

Almgren, O. Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden (1904, 104. Uppl. III 

1934, sp 165-72). 

Arne, T. J. Om det forntida Södermanland (B S K 1909, 1-68). 

Arne, T. J. Nya bidrag till Södermanlands förhistoria (B S K 1915, 3-38). 

Lindqvist, S. Den helige Eskils biskopsdöme (1915, 175). 

Fehr, I. Sörmland genom tiderna (Sörmlandsboken 1918, sp 110-25). 

Lindqvist, S. Åker och Tuna (F V 1918, 1-30). 

Svedelius, J. Vad Sörmlands jord under årtusenden gömt. Vid runstenen (Söder- 

manland 1918, 21-33). 

Hermelin, E. M. Fornfynd i Södermanland (B S K 1927, 34-38). 

Nilsson, M. Fornminnesvården (Festskrift L. Reuterskiöld 1927, 71-80). 

Rydh, H. Schnittger, B. Där fädrens kummel stå (1928, 180). 

Schnell, I. l600-tals skrock om sörmländska fornminnen (Sb 1931, 12-15). 

Hermelin, E. M. Fornminnesvård (Sb 1932, 5-l0). 

Schnell, I. Strandlinjebestämningar och markanalys (FV 1932, 40-47). 


(1935, 116 och 1 karta 

Schnell, I. Problem och uppgifter för sörmländsk fornforskning (Sb 1935, 7-19). 

Schnell, I. Sextonhundratalets sörmlandspräster som kulturskildrare (Sb 1938, 

36-45). 

Gustawsson, K. A. Stockholmstrakten under forntiden (Ström, Fr. Stor-Stock- 

holms villastäder i ord och bild 1942, 69-74). 

Florin, M.-B. Skärgårdstall och »strandskog» i västra Södermanlands pollendia- 

gram (GFF 1945, 511-33). 

Schnell, I. Sörmlands natur, kultur och folkliv (Sv S I, XIII-XXXII). 

Schnell, I. Sörmland genom tiderna (Sb 1951, sp 20-70). 

Stenåldern 

Sörmlands stenålder har framför allt undersökts av S. Florin och I. Schnell, som 

behandlat den i ett flertal avhandlingar. Se därom: 

Södertörn, Äldre bebyggelse (s 140). 

Schnell, I. Tekniska kuriosa från stenåldern (FV 1930, 301-06). 

Florin, S. Naturen och människan i forntidens Södermanland (Sb 1936, 15-32). 

Florin, S. Vråkulturen (Kulturhistoriska, studier tillägn. N. Åberg 1938, 15-51). 

Florin, S. Kustförskjutningen och bebyggelseutvecklingen i östra Mellansverige 



under senkvartär tid (1948, 204. Även i G F F 1944, 551-634 och 1948, 17-196). 

Bagge, A. Stenålderslandskapet Södermanland (FV 1948, 352-60. 1950, 56-59 och 

251-54). 

Florin, S. Replik på ovanstående (FV 1950, 52-56 och 362-63). 

Florin, S. Katrineholmstrakten och Vingåkersbygden (NiS 242-58). 

Runologi 

Liljegren, J. G. Run-urkunder (1833, sp 82-105). 

Dybeck, R. Runa (1842-50 och 1865-76). 

Dybeck, R. Svenska runurkunder (1855, 5-52; 1857-58, 6-8, 11-15 och 26-31). 

Boije, S. Runforskningar i Södermanland sommaren 1882 (Sv. Fornminnes- 

föreningens tidskrift 1883, 137-62). 

Nyfunna runstenar (B S K 1884, 1-4. 1886, 12-14. 1889, 4-6). 

Brate, E. Runverser (Antiqv. tidskrift. 1887--91, 148-222, 312-32, 351-53 och 

362-63). 

Adlersparre, S. H. Omkring Sigurdsstenarna (P H T 1916, 1-24). 

Brate, E. Wessén, E. Södermanlands runinskrifter (1924-36, 519 och 217 pl.). 

Lindqvist, S. Vägvårdar och vildmarksborgar i det forntida Södermanland (S T Å 

1927, 34-50). 

Leijonhufvud, K. K. Notiser om några sörmländska runstenar (B S K 1936, 37-48 

Lodin, S. Till frågan om Södermanlands kristnande med särskild hänsyn till run- 

stenarnas vittnesbörd (Teolog. årsberättelse 1937, 71-97). 

Wessén, E. Om Ingvar den vittfarne, en sörmländsk vikingahövding (B S K 1937, 

3-17). 

Jansson, S. Sörmländska runstensfynd (FV 1942, 282-314). 

Lindqvist, S. Runstenarnas tid (StrSt 39-50). 

Jansson, S. Om södertäljetraktens runristningar (Tb 1952, 3-12). 

Jansson, S. Runinskrifter (Mälartr. hypteksf. En bok om Mälarlandsk. 1953. 77-80). 

Fornborgar, m. m. 

Erdmann, A. Bidrag till kännedomen om Sveriges kvartära bildningar (1868, sp en 

karta över kända fornborgar). 

Hermelin, E. M. Om Södermanlands fornborgar (FV 1929, 89-98). 

Schnell, I. Mälby fornborg (B S K 1932, 14-23). 

Schnell, I. Sveriges fornborgar (Meddelanden från Föreningen för Stockholms fasta 

försvar 1933, 67-76). 

Schnell, I. Fornborgarna i Västmanlands län (Västm. fornmin.-för. årsskr. 1934). 

Engel, E. En gammal segelled genom Åkersbygden (B S K 1933, 3-15). 

Hallberg, F. Fornborgar i Södertörn - replipunkter i ett förhistoriskt försvar 

(Tb 1951, 3-9). 

Linder, U. Södermanlands skattfynd från vikingatiden (B S K 1935, 47-68 och 



1936, 21-36). 

11. HISTORIA ^ 

Ämnet är så omfattande, att endast en bråkdel kan nämnas. 

Westling, O. F. Hertig Karls furstendöme (1883, 96). 

Henning, K. Strengnäs stift under den liturgiska striden (Strängnäs läroverks års- 

red. 1893, 51). 

Fehr. I. Södermanland genom tiderna (Sörmlandsboken 1918, 110-81). 

Fröberg, E. Sörmlänningar (Sörmlandsboken 1918, 226-72). 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 281). 

Alm, H. Södermanland och Gustav II Adolfsutställningen 1932 (Sb 1932, 91-98). 

Lundqvist, S. Eriksgatans gång Uppsala-Strängnäs (NoB 1935, 145-48). 

Näsström, G. Cyklist på Eriksgatan (STÅ 1935, 275-80). 

Spong, B. I Engelbrekts spår (STÅ 1936, 275-80). 

Attorps, G. På vasavägar (STÅ 1941, 176-83). 

Schnell, I. En furste far genom sitt rike (Sb 1941, 65-76 

Waldén, B. Hertig Karls furstendöme (STÅ 1941, 207-26). 

Källström, O. Statist i begravningsståten (Sb 1942, 111-18). 

Meyerson, Å. Gustav II Adolfsminnen i änkedrottning Maria Eleonoras förvar på 

Nyköpings slott (Sb 1945, 29-38). 

Schnell, I. Sörmlands natur, kultur och folkliv (Sv S I, XIII-XXXII). 

Collmar, M. Vid allsomstörste allmänne väg (Sb 1949, 33-42). 

Hafström, G. Ledung och marklandsindelning (1949, 271). 

Schück, A. Svithiod och folklanden (Hist. studier tillägn. N. Ahnlund 1949, 9-50). 

Henriksson, A. Lundqvist, B. Eriksgata (1950, 303). 


12. HERALDIK, EX LIBRIS ^ 

Schnell, I. Sörmlandsgripens historia (Sb 1938, 7-22). 

Schnell, I. Södermanlands vapen (Medd. från riksheraldikerämb. 1939, 19-44). 

Schnell, I. Stockholms läns vapen (Tb 1941, 26-33). 

Berghmann, A. Kommunernas vapenbilder (Sb 1946, 53-62). 

Bergman, E. Eskilstuna vapen (1947, 8). 

Schnell, I. De kommunala vapenbilderna (Sb 1949, 127-32). 

Schnell, I. Två nya sörmländska vapen (Sb 1950, 119-20). 

Ex libris 



Garde, E. Präst-exlibris i Strängnäs stift (Hb 1943, 85-91). 

Bergman, E. Västsörmländska bokägarmärken (1946, 15). 

Bergman, E. Östsörmländska bokägarmärken (1948, 16 

13. BIOGRAFI ^ 

a. Länskalendrar ^ 

Stockholms läns kalender har utkommit: 1850, 1865, 1874, 1879, 1890, 1907, 1918, 

1925, 1931, 1938-39 och 1945-46 (1946, 1247) 

Nyköpings läns kalender utkom 1852 och 1863. 

Södermanlands läns kalender utkom 1868, 1877, 1884, 1891, 1900, 1911, 1919, 

1929 och 1940 (970). 

Svealands kalender utkom 1914 och 1951 (208). 

Hushållningssällskap. Se jordbruk. 

b. Matriklar, ecklesiastiken ^ 

Matrikel över Strängnäs stifts prästerskap (tidigare Ecklesiastik- och lärarestat) 

har utgivits 1797, 1821, 1837, 1851, 1856, 1866, 1876, 1885, 1892, 1900 och 1924. 

Stockholms stifts matrikel utkom 1924 och 1943 (267). 

Marschell, J. Beskrifning öfver Strengnäs stifts pastorater (1823, 53). 

Ekström, C. U. Pastoral-kalender (1831, 88). 

Söderbeg, C. Th. Matrikel öfver de ecklesiastika beställningarne inom Strengnäs 

stift (1851, 126). 

Söderberg, C. Th. Beskrifning öfver de presterliga beställningarne i Strengnäs stift 

(1872, 134). 

Söderberg, C. Th. Matrikel öfver Folkskolelärare-, Klockare- och Organist-beställ- 

ningarne inom Strengnäs stift (1851, 23). 

Folkskolans lärarekår i Strängnäs stift (1927, 471). 

c. Herdaminnen, o. d. ^ 

Aurelius, N. Strengnäs stifts Herda-Minne. I. Södermanland (1785, 824). 

Hagström, K. A. Strengnäs stifts herdaminne (1897-1901, 2438). 

Löw, G. Några randanmärkningar till »Strängnäs stifts herdaminne» (PHT 1921, 

51-57). 

Löw, G. Pastores i Södermanland under reformationstiden (Hb 1923, 66-71). 

Hellström, G. Rättelser och tillägg till ärkestiftets och Strängnäs stifts herdaminnen 

hämtade ur Stockholms stads äldre tänkeböcker (PHT 1930, 55-60). 

Bäckgren, K. Ur Strängnäs stiftsarkivs gömmor (Hb 1937, 94-127). 



Collmar, M. Från Olaus Pauli till Nils Agelin (Hb 1940, 93-109). 

Collmar, M. Herdaminnesarbetet (Hb 1943, 92-104). 

Collmar, M. Fordom pastor och en sörjande änka (Hb 1947, 130-43). 

Nordin-Grip, I. Fru Margareta i Mellösa (Hb 1952, 55-64). 

Prästmöteshandlingar 

Lundström, H. Svenska synodalakter efter 1500-talets ingång. Strängnäs stift. 

Tiden 1583-1671 (1909, 240). 

Strängnäs stifts prästmöteshandlingar (Synodalakter) ha utkommit från 1847 och 

utgivits med omkring sex års mellanrum. Den sista utkom 1942. De innehålla 

minnesanteckningar över bortgångna präster. 

Till hembygden och Stockholms stifts julbok innehålla minnesanteckningar över 

under det förflutna året bortgångna präster 

d. Biografier över enskilda personer ^ 

Lazarus (Lindahl, C. F.). Svenska millionärer (1897-1905) har med åtskilliga - 

framför allt - adliga medlemmar av sörmlandssläkter. 

Fries, E. Teckningar ur svenska adelns familjelif (1895, 248 och 1901, 219). 

Leijonhufvud, S. Ur svenska herrgårdsarkiv (1902, 255). 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 281). 

Almquist, J. E. Domsagor och häradshövdningar i Stockholms och Uppsala län 

(1946, 47-54). 

Harnesk, P. Vem är vem? Svealandsdelen (1947, 883). 

e. Porträttsamlingar ^ 

Uggla, T. Svenskt porträttgalleri. XII. Lärarekåren (1901, 31-50). 

Hildebrand, A. Svenskt porträttgalleri. X. Prästerskapet i Strängnäs stift (1906, 185 

porträtt). 

Porträttgalleri från Södermanland (1934, 1092). 

Olsson, J. Stockholms län i porträtt och bild (1936, 319). Stockholms stift i ord och 

bild. Biografiska avdelningen (1946, 599-955). 

Strängnäs stift i ord och bild. Biografiska avdelningen (1948, 643-914). 

Södermanland-Nerikes nation i Uppsala har under åren 1905-48 utgivit sex por- 

trättkataloger. 

14. FOLKKUNSKAP ^ 



a. Folkliv, allmänt ^ 

Indebetou, M. L. Ett bondbröllop i gamla tider (Södra Sörml. omkr. 1820). (Tid- 

skrift för hemmet 1884, 143-57). 

Hermelin, O. Sägner och folktro, sagor och seder (SvL 1909, 182-225). 

Funch, E. Folkseder och folktro (Sörmlandsboken 1918, 182-225). 

Keyland, N. Svensk allmogekost (1919, 44-47). 

Keyland, N. Julbröd, julbockar och Staffanssång (1919, 37-60). 

Erixon, S. Södermanland i Nordiska museet (1924, 60). 

Tigerschiöld, H. Folkliv och sällskapsliv i Södermanland (Festskrift L. Reuterskiöld 

1927, 83-96). 

Dencker, N. Sockenboöknanamnen i Södermanlands län (Fat. 1928, 117-126). 

Dencker, N. Östsörmländska sockenboöknanamn (V B 1932, 5-7). 

Lagerbielke, L. Högtid och vardagsomsorger i gångna tiders Södermanland (Sb 1932, 

23-32). 

Pettersson, V. Sägner och minnen från Södertörnsbygden (1934, 237). 

Granberg, G. Metallarbetaren Gustaf Ericsson (Sb 1936, 54-73). 

Essén, R.W. Äventyr som lantmätare (Sb 1940, 121-42 och 1941, 95-104). 

Lundqvist, E. Hembygden i bild (Sb 1941, 115-24). 

Höjer, J. Wehlin, B. Hushållsundersökning i Nyköping och Tuna (Sb 1946, 79-88). 

Bengtsson, B. Belöningssilver (Sb 1950, 77-82). 

b. Folktro, sägner, sagor, m. m. ^ 

Ericsson, G. Gåtor, ordspråk, sägner m. m. (B S K 1877-86). 

Folktro och vidskepelse (B S K 1877, 99-115. 1881, 102-13. 1882, 115-20. 1883, 

74-109. 1884, 84-109. 1886, 91-124. 1889, 89-110 och 1895, 63-130). 

Flentzberg, A. Föreställningar om älfvorna (Fat 1907, 6-17). 

Flentzberg, A. Offerkällor o. Trefaldighetskällor, I Selebo härad (Fat. 1909, 65-75). 

Funch, E. Våra helger och folktron (Svedelius, J. Södermanland 1918, 128-32). 

Flentzberg, A. Gammal folktro och folksed (Sb 1928, 16-19). 

Leijonhufvud, K. K. Om vålbundenhet och dess botande (Sb 1935, 98-102). 

SH nr 1. 126-33. 

Hermelin, O. Sörmländskt skrock beträffande boskapen (Folknr. och folktro 1943, 

18-21 och 56-61). 

Rehnberg, M. Folkdiktningen om vällingklockorna (Sb 1943, 115-32). 

Zetterquist, T. Kyrkoliv och folktradition (Str St 353-70). 

Collmar, M. Elisabet Larsdotters försvärjelse (Sb 1950, 35-40). 

c. Herrgårdsliv ^ 



Livet på herrgårdarna, har ofta skildrats. Här inskränker jag mig till att nämna 

några senare utkomna arbeten. 

Wrangel, F.U. Barndomsminnen (1924, 260). 

Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen (1928, 246). 

Bonde, K. Sant och intressant (1934, 307). 

Svedelius, J. År och människor (1934, 263). 

Bonde, K. Tro mig om ni vill (1936, 306). 

Lewenhaupt, A. En färd till minnenas värld (1936, 231). 

Lewenhaupt, A. Svenskt sjuttiotal (1937, 245). 

Staël von Holstein, L. Sonetter om svenska slott (1938, 111). 

Bonde, C. Jag berättar för Jan (1944, 342). 

Bonde, K. Herrgårdsliv vid sekelskiftet (Sb 1945, 55-64). 

Fröberg, E. Hemma i Sörmland och ute i världen (1945, 253). 

Bonde, C. Farväl gamla tider (1945, 222). 

Svedelius, J. Vad Mälaren speglat (1947, 285 

Collmar, M. Herrgård och huspräst (Str St 123-32). 

Rosen, H. v. I grevens tid (1952, 356). 

Nordiska museet har stora samlingar bilder och uppteckningar om sörmländskt 

herrgårdsliv. 

15. GEOGRAFI ^ 

a. Allmänna arbeten ^ 

Cronquist, W. Berättelse om Södermanlands Läns råämnesundersökning (1881-82, 

158). 

Andersson, G. Om Mälartraktens geografi (Ymer 1903, 49-112). 

Larsson, A. Topografiska studier i Stockholmstrakten (Ymer 1906, 273-92). 

Fahlborg, B. Några ord om Mälardalens geografiska utveckling efter människornas 

invandring (STÅ 1907, 114-26). 

Högdahl, T. Sörmländska landskap och naturtyper (Sörmlandsboken 1918, 30-76). 

Edén, N. Södertörn (STÅ 1927, 127-48). 

Högdahl, T. Natur och naturminnesmärken i Södermanland (THV 1927, 101-25). 

Sörlin, A. Södermanlands natur (STÅ 1927, 7-33). 

Ymer för 1930 innehåller nio uppsatser om Stockholmstrakten, vilka något beröra 

Sörmland. 

Kristoffersson, A. Det sörmländska landskapet (Svensk geografisk årsbok 1937, 

51-90). 

Friberg, N. Stockholms utfartsväg mot kontinenten (Ymer 1938, 181-217). 

Laurell, E. Hedenstierna, B. Stockholmstraktens topografiska huvuddrag (Ymer 

1938, 125-46). 



Fromm, E. Havsbottnens morfologi utanför Stockholms södra skärgård (Geogr. 

Ann. 1943, 137-69). 

Hembygdsstudier från luften (Sb 1949, 9-20). 

Hedenstierna, B. Geografiska huvuddrag (Mälarpr. hypoteksför. En bok om Mälar- 

landsk. 1953, 49-76). 

Se ock geologi sidan 49. 

b. Befolkningsförhållanden ^ 

Stolpe, P. Emigrationsutredningen. Bil. VI. Geografiska betingelser för närings- 

lifvet (1912, 21-26 och 31-36). 

Swedberg, S. De geografiska orsakerna till befolkningsfördelningen i Söderman- 

lands län (Ymer 1913, 385-411). 

Schnell, I. Befolkningsfördelningen på Södertörn (Globen 1928, 19-27). 

Sjöbeck, M. Sambandet mellan vegetation och bebyggelse i Södermanland (Sb 

1940, 69-78). 

Schnell, I. Emigrationen (Sb 1952, 102-03). 

Utterström, G. Befolkningsutveckling och näringsliv efter mitten av 1700-talet. 

(Mälarpr. hypoteksför. En bok om Mälarlandsk. 1953, 254-326). 

c. Kartor ^ 

Äldre kartor 

Charta öfwer Mälaren med Kongl. Maij:ts nådigste Privilegio utgifwen af dess 

landtmäterij Contoir igenom Jacob Nordencreutz, öfwer directeur dersammastä- 

des. 

En del af Södermannelandd sive pars Sudermanni 1739. 

Lönborg, S. Sveriges karta, tiden till omkring l850 (1903, 242). 

Lundquist, M. Karta över Södermanland under 1300- och 1400-talen (S T Å 1927, 

149-54). 

Dahlgren, P. Richter, H. Sveriges sjökarta (1944, 427). 

Ellsén, A. Sveriges sjökarta 1644-1944 (1944, 32). 

Landskapskartor 

Kongl. Landtmäteri-contoiret. Charta öfver Södermanland (1743). 

Forsselles, J. H. af. Geognostisk karta öfver Sverige. Bl. VII och VIII 1:800 000 

(1838-55). 

Larsson, J. M. Södermanland 1875-77. 1:150 000 (1880). 

Larsson, J. M. Upland och Södertörn (1885). 



Hollinger, S. F. Skolväggskarta Södermanland. 1:125 000 (1927). 

Statens Reprod. anst. Södermanland. 1:500 000 (1941). 

Kungl. automobilklubben. Turistkartan över Sverige. 1:300 000. Bl. 6 och 8. 

Generalstabens lit. anst. Svenska orter. Del II (1952) och Del III (1934) har utom 

ortförteckning huvudkartor i 1:300 000 och specialer, huvudsakligen i 1:50 000. 

Länskartor 

(Hällström, C. P.). Hermelin, S. G. Charta öfver Nyköpings Höfdingedöme 

1:200 000 (1804). 

Topogr. Corpsen. Karta öfver Nyköpings län. 1:200 000 (1866). 

Norman, J. A. Karta öfver Nyköpings län. 1:400 000 (1868). 

Byström, H. Södermanlands län. 1:80 000 (1897 

Generalstabens lit. anst. Karta över Södermanlands län. 1:250 000 (1910). 

Generalstabens lit. anst. Bladindelning över Södermanlands län. 1:300 000 (1946). 

Generalstabens lit. anst. Södermanlands län. 1:250 000 (1946). 

Generalstabens lit. anst. Karta över Södermanlands län. 1:200 000 (1949). 

Statens Reprod. Södermanlands län. 1:250 000 (1950). 

K. Hushållningssällskapet. Karta över Södermanlands län. 1:150 000 (1952). 

(Hällström, C. P.). Hermelin, S. G. Charta öfver Stockholms Höfdingedöme. 

1:200 000 (1806). 

Generalstabens lit.anst. Stockholms län. 4 blad. 1:200 000 (1886). 

Byström, H. Stockholms län. 1:125 000 (1897). 

Generalstabens lit. anst. Karta över Stockholms och Uppsala län. 1:300 000 (1936). 

Kartogr. inst. Stockholms län. 1:500 000 (1945). 

Karta över Stockholms och Uppsala län samt Stockholms överståthållareskap, 

med namnregister. 1:200 000 (1946, 48). 

Stadskartor 

Werming, J. M. Kartor öfver svenska städer (1806-16). 

Rudbeck, T. G. Försök till beskrifning öfver Sveriges städer (1855). 

Ljunggren, G. Atlas öfver Sveriges städer. 1:20 000 (1862). 

Internationella stadsbyggnadsutställningen. Nord. avd. Katalog (1923, 408. Sp. 

184-85, 239-40 och 284-342). 

Generalstabens lit. anst. 

Översiktskartan, i 1.400 000, har Sörmland på bl. VII. Norrköping (1934) och bl. 

VIII. Stockholm (1943). 

Å de vanliga bladen, skala 1:100 000, är Sörmland med på 10 blad. Dessa äro 

uppmätta omkring 1875, men nymätta eller reviderade under tiden 1927-39. 



Konceptblad i 1:50 000 (för bladet Stockholm SO i 1:40 000) finnas för hela land- 

skapet utom för blad Trosa och Dalarö, men för dessa är förstoringar från 

topografiska kartan utgivna. 

Ekonomiska kartorna 

Ekonomiska kartorna äro utgivna häradsvis i 1:50 000 och åtföljas av beskrivningar. 

De äro uppmätta och utgivna vid sekelskiftet, men de flesta äro översedda 

och ånyo utgivna mellan 1920-42. 

För Östergötland finns ekonomiska kartor i 1:10 000, utgivna omkring 1950. 

En del av Sörmland finns med på de nordligaste av dessa blad 

Sveriges geologiska undersökning 

Sveriges geologiska undersöknings kartor med beskrivningar äro uppmätta under åren 

1861-77 i skala 1:50 000. Sörmland finns med på 27 blad. Genom sin enkla, 

klara färgbeteckning äro de lätta att förstå även för en icke geolog. I texterna 

finns beskrivning på bergarterna, de lösa jordlagren, fornlämningar, m. m. 

Trots sin ålder äro de fortfarande värdefulla. 

Sjökarteverket har utgivit 

Blad nr 3. Östersjön. 1:100 000 (1952). 

Kustkort. Nr 29. Stockholms skärgård. 1:200 000 (1950). 

Nr 30. Norrköpingsbukten. 1:200 000 (1951). 

Specialkort i 1:50 000 över Östersjökusten har Sörmland på 234, 236-39 och 251. 

Specialer i större skala äro insatta på en del av korten. De äro i allmänhet om- 

tryckta omkring 1950. Inlandet är med på nr 80. Mälaren 1:100 000 (1925), 

nr 87. Hjälmaren 1:60 000 (1921), nr 88. Stockholms hamn 1:15 000 (1933) 

samt Mälaren på 240 och 242 i 1:50 000 (1952 och 51). 

Svenska turistföreningens skärgårdskarta 

Svenska turistföreningens skärgårdskarta i 1:50 000 har Sörmland på A 1 Vaxholm, 

A 3 Dalarö, A 4 Södertälje samt Mälaren på B 1 och B 2. De äro omtryckta 

omkring 1946-50. 

Flood, M. Skärgårdsboken (Årg. 1 1932, 143). 

Kungl. Sjökarteverket. Svensk lots. Del II. Östersjön (1948, 165. . Sp. 66-80). Del IV. 

Segelbara inlandsfarvatten (1948, 167). 

Erikson, C. B. Svensk kusthandbok III. Landsort - Simpnäs klubb - Mälaren 

(1949, 269). 

Specialkartor 



Flach, W. Juhlin-Dannfelt, H. Sundberg, G. Sveriges jordbruk vid l900-talets 

början (1909, 259). 

De Geer, G. Södra Sverige i senglacial tid. Översiktskarta med åsar, ändmoräner 

och refflor. 1:500 000 (1910). 

Lundgren, A. Södermanland. Hembygdskunskap (1915, 16 och 8 sjö-, höjd-, skogs-, 

folktäthets-, väg-, berggrundskartor, m. m.). 

Ekwall, N. Karta över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom 

Södermanlands län.1:200 000 (1926). Samma för Stockholms län (1926). 

Generalstaben. Höjdkarta över Sverige. 1:500 000 (1930, blad VI 

Statens vattenfallsverks fördelningsnät. Motalabolaget år 1940. l:400 000. Älv- 

karlebybolaget år 1940 (Samma karta). 

Sahlström, K. E. Jordartskarta över södra och mellersta Sverige. 1:400 000 (1947 

mellersta bladet). 

Stockholmstrakten 

(För stockholmstrakten har utgivits en mångfald utflyktskartor, o. d., av vilka 

blott ett fåtal nämnes här. Årtal anges blott för en upplaga). 

Lindskog, F. Stockholms omgivningar, skolväggskarta. 1:20 000 (1926). 

Friluftskarta över området Stockholm-Saltsjöbaden-Tyresö-Södertörns villastad. 

1:20 000 (1932). 

Föreningen för skidlöpningens främjande. Skidkarta över Stockholms omgivningar. 

1:100 000 (1932). 

Karta över Södertörn med omnibusslinjer. 1:100 000 (1932). 

Stelin, H. Svampkarta över Stockholmstrakten. (1933, 10 och karta). 

Stadsplanekontorets karta över Stockholm med omgivningar. 1:20 000 (1926-33, 

12 bl. sp bl. 4-12). 

Generalstaben. Utflyktskartan. 1:200 000 (1938. Södertörn och v till Strängnäs). 

Stockholms adresskalender har utgivit ett flertal kartor över Stockholm och dess 

förorter. 


(1935, 114 och 2 kartor). 

Sundius, N. Berggrundskarta över Stockholmstrakten. 1:50 000 (1946. Beskr. 

1948, 98). 

16. SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVÄSEN ^ 

a. Rättsskipning ^ 

Ahlberg, O. Tingsplatser i det medeltida Södermanland (Sb 1946, 41-52). 



Ahlberg, O. Tingsplatser i Södermanland och Närke före tillkomsten av 1734 års 

lag (Rig 1946, 96-125). 

Schnell, I. Brott och straff (Sb 1948, 13-26). 

Collmar, M. Sörmländska häradsdomböcker från 1500-talet. (SH nr 16, 1953, 199). 

Hafström, G. Land och lag. (Mälarpr. hypoteksför. En bok om Mälarlandsk. 1953, 

101-33. 

Schnell, I. Sörmländsk rätt (SvS IV, 20-27 

b. Södermannalagen ^ 

Åkerman, C. Sudhermanna Laghen efter . . . Carl d XI befalning uthaff ett 

gamalt MS . . . affskrifwin (1666, 92). 

Schlyter, C. J. Samling af Sveriges gamla lagar. IV. Södermannalagen (1838, 394). 

Indebetou, H. Södermanlands minnen (1877, 255-304). 

Schlyter, C. J. Om en föregifven ännu i behåll varande äldre redaktion af Söder- 

mannalagen (Lunds Universitets årsskrift 1882, 5). 

Larsson, R. Södermannalagens språk. I. Ljudlära (1891, 158). 

Kjellberg, C. M. Södermannalagen (HT 1898, 295-318). 

Bååth, C. M. Till frågan om en eller tvenne redaktioner af Södermannalagen 

(HT 1903, 172-83). 

Karlsson, K. H. Södermannalagen (1904, XXIV, 200). 

Westman, K. G. Södermannalagens omfattningstid (Nord. studier tillägn. A. 

Noreen 1904, 89-114). 

Nordling, H. Ordskatten i Södermannalagens textkodex (1928, 192). 

Holmbäck, Å. Wessén, E. Svenska landskapslagar. Södermannalagen (1940, XI- 

XLIII och 3-258). 

Lemark, W. Södermannalagens kyrkobalk (Str St 179-88). 

c. Brandväsen ^ 

Rhyzelius, A. O. Brontologia Theologica-historica, Thet är Enfaldig och san- 

ferdig Berettelse om Åske-Dunder, Blixt och Skott (1721, 110). 

Grandinson, K. G. Nyköpings Läns brandstodsbolag 1846-1921 (1921, 32). 

Schnell, I. Stockholms läns brandstodsbolag 1844-1944 (1944, 283). 

Schnell, I. Brand och brandstod i Södermanlands län (SH nr 11, 1946, 255). 

Även utgiven under titeln Södermanlands läns brandförsäkringsbolag 1846-1946. 

d. Sockenstyrelse ^ 

Gullstrand, R. Sörmländsk sockensjälvstyrelse (Sb 1950, 17-34). 

Schnell, I. Sockensjälvstyrelse och storkommuner (Sb 1952, 104-06). 



17. EKONOMI ^ 

a. Jordbruk ^ 

För lantbrukets historiska utveckling hänvisas till: 

Kungl. Befallningshavandes femårsberättelse utgivna för Stockholms län från 1822 

och för Södermanlands län från 1828, bägge till 1905 

Hushållningssällskapens handlingar. För Södermanlands län ha de utgivits från 1818 

och utkommo med stora intervall till 1866. Från 1867 är titeln Söderman- 

lands Läns Hushållningssällskaps handlingar. 

Södermanlands Hushålls-Tidning utgavs 1832-34. För Stockholms län har hand- 

lingarna utgivits från 1848. Se vidare: 

Stjernquist, O. Stockholms läns hushållningssällskaps verksamhet 1847-1896 (1897, 

154). 

Bring, S. Stockholms Läns och stads hushållningssällskap 1847-1947 (1947, 458). 

Almquist. A. Södermanlands läns Kungl. hushållningssällsk. 1814-1914(1914, 833). 

Wennberg, R. Södermanlands läns hushållningssällskap (Sörmlandsstämman 1931, 

21-24). 

Kalender öfver Södermanlands läns landsbygd. Ser. I. Del 1-8. 1913-1920 (1915- 

24, 1696). 

Tolf, R. Torfmossundersökningar i Södermanland somrarna 1901-1902 (Svenska 

Mosskulturf. tidskrift 1903, 81-99). 

Hägerflycht-Posse, K. K. Sörmlands jordbruk (Sörmlandsboken 1918, 467-560). 

Fröberg, E. Vad Pär fick veta om Sörmlands jord och jordbruk (Svedelius, J. 

Södermanland 1918, 189-98). 

Sederholm, G. Jordbruket (Festskrift L. Reuterskiöld 1927, 37-46). 

Zetterquist, T. Om åbohemman (B S K 1932, 24-32). 

Åvall, P. Betna sochens beskrifning 1761 (SH nr 3 1935, 27). 

Ekström, G. Södermanlands jordarter (Sydow, W. v. Björkman, S. Svenska gods 

och gårdar XII 1938, 17-23). 

Norrgård, A. Sörmlands jordbruk (Sb 1939, 27-40) 

Lagerstedt, T. Sörmlandsjordens gröda under Vasatiden (Sb 1940, 79-92). 

Lagerstedt, T. Hur bondebygd blev herrgård (Sb 1941, 49-64). 

Rehnberg, M. Folkdiktningen om vällingklockorna (Sb 1943, 115-32). 

Celsing, L. G. Södermanlands kreatursskötsel från Gustav Vasa till Gustav V (Sb 

1944, 117-30). 

Lagerstedt, T. Schering Rosenhanes oeconomia (S H nr 9 1944, 185) 

Lagerstedt, T. Schering Rosenhane, en storgodsägare och jordbruksförfattare från 

stormaktstiden (Geografica 1944, 388-99) 

Lagerstedt, T. Hög och låg i sextonhundratalets Södermanland (Sb 1945, 13-28). 



Andersson, B. A. När sörmländskt jordbruk behövde en »opartisk, saktmodig och 

oförskräckt man». (Sb 1946, 15-28). 

Bernström, K. Jordbruket i Södermanland (SvS I, 1-6). 

Väringer, E. Husdjursskötseln i Södermanland (SvS I, 7-18). 

Öjert, R. Lantbrukets driftsbyggnader i Södermanland (SvS I, 19-29 

Schnell, I. Sörmland genom tiderna (Sb 1952, 34-51). 

Mälarprovinsernas hypoteksförening. En bok om mälarlandskapen. (1953, 500). 

Norra Södermanlands lantbruksklubb 1890-1915 (1915, 20). 

(Byström, D.). Mälarprovinsernas egna hems aktiebolag 1910-1920 (1920, 80). 

Svensson, S. Jordbrukareungdomens förbund (Sörmlandsstämman 1931, 101-02). 

Rudeberg, G. Mjölkcentralen l915-1945 (1945, 223). 

Sörmländska lantmännens centralförening 1905-1945 (1945, 32). 

Statareproblemet 

Statareproblemet har framför allt behandlats av I. Lo-Johansson i Godnatt, jord 

(1935, 587). Statarna (1936-37, 674). Bara en mor (1940, 615). Statarklassen i 

Sverige (Verdandis småskrifter 1939, 64). Jordproletärerna (1941, 340). Statar- 

liv (1941, 252). Traktorn (1943, 575). Analfabeten (1951, 386), samt av 

Stockholms Clartésektion. Den sörmländska statarklassen (1931, 128). 

Nordström, L. Lort-Sverige (1938, 19-52). 

Lo-Johansson, I. Statarna i Sörmland (Sb 1941, 27-48). 

Nordiska museet. Statarminnen (1947, 250 och 1949, 259). 

En lantbrukares glädje och sorger talas det om i 

Hedenvind-Eriksson, G. En bondes dagbok (1937, 283). 

Thunberg, I. T. I ditt anletes svett (1939, 304). 

Bergen, S. Min fader var en ung soldat (1942, 317). 

Alexandersson, E. Sonen tar vid (1943, 255). 

b. Trädgårdsskötsel ^ 

Swederus, M. B. Konung Karls förtjänster om Sveriges hortikutur (Sveriges 

pomol. för. årsskr. 1909, 81-96). 

Schnitler, C. W. Trädgårdskonstens historia i Europa (1917, 212). 

Sylvén, N. Genom Sörmland och Östergötland. Föreningens för Dendrologi 

och parkvård andra sommarexkursion (LG 1921, 128-64). 

Sv. Trädgårdstidning beskriver i årg. 1924-28 ett tiotal sörmländska trädgårdar. 

Arkitekturminnesföreningen. Svenska trädgårdskonsten (1930-31,6 sörml. trädg.). 

Karling, S. Våra äldsta trädgårdar (LG 1930, 19-58). 

Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 656). 

Sylvén, N. Från sörmländska slott och herregårdar (LG 1936, 51-99). 

Lind, E., Thulin, J. A. Svenska trädgårdar (1939, Biogr. avd. 165-366 och 421-506). 



Johansson, G. Sörmländsk trädgårdsodling (SvS I, 30-37). 

Lagerstedt, T. En sörmländsk trädgård på Karl XI: s tid (Sb 1947, 71-78). 

Gréen, S. Sörmländska trädgårdar (SvH 1952, 156-57). 

Fruktodling 

Johansson, E. Uppgifter om fruktsorter i Södermanland (Sveriges pomol. för. 

årsskrift 1927, 189-215). 

Johansson, G. Sörmländsk trädgårdsodling (Sb 1940, 57-68). 

c. Skogsskötsel ^ 

Ramstedt, C. G. Berättelse öfver nunnans härjningar 1898-1902 i Södermanlands 

och Östergötlands län (1904, 136). 

Schotte, G. Förteckning öfver försöksytor. 1912 (1912, 11). 

Högdahl, T. Sörmländska landskap och naturtyper (Sörmlandsboken 1918, 30-76). 

Noreen, E. Skogsbruket (Sörmlandsboken 1918, 561-68). 

Program vid svenska skogsveckan (1921, Högsjö 115-28, Jönåker 213-26, Erics- 

berg 227-56). 

Schotte, G. Beskrivning av skogsförsöksanstaltens försöksytor i södra Söderman- 

land (1921, 62). 

Blohm, B. Bidrag till kännedom om Högsjö-föryngringarna (Skogsvårdsför. tidskr. 

1922, 161-80). 

Förare vid Sveriges häradsallmännings förbunds exkursion på Jönåkers och Opp- 

unda häradsallmänning samt Eriksbergs gods (1922, 30). 

Åkerhielm, L. Något om sörmländska skogsförhållanden (Skogen 1926, 205-16). 

Bundy, O. Sörmlands skog i näringslivets tjänst (Sb 1937, 7-19). 

Thörn, F. Skogen och landskapet (Sb 1945, 83-96). 

Bundy, O. Södermanlands skogar och deras vård (SvS 9-13). 

Bundy, O. Skogar i Södermanland (NiS 117-29). 

Nyblom, E. Skogsbruket 1850-1950. (Mälarpr. hypoteksför. En bok om Mälar- 

landsk., 1953, 379-425). 

d. Jakt ^ 

Se härom i Styrelseberättelse, afgifven till Södermanlands läns jagtvårdsförening 

(1896-99), från år 1900 ersatt av Södermanlands läns jagtvårdsförenings årsskrift. 

Essén, R. Vargminnen från nordöstra Södermanland (SJF 1908, 71-77). 

Anderbjörk, J. E. Vargskall på Selaön (B S K 1941, 30-44). 

Stenberg, J. Om vargar i en sörmländsk skogsbygd (Sb 1946, 89-100). 

Essén, M. Varg och vargskall i Sörmland (SJF 1948, 56-63). 

Rosen, H. v. Jakt och jaktvård i Södermanland (SvS II 21-26). 



Essén, L. v. Östermalma jaktvårdsgård (NiS 302-08). 

Rosen, H. v. Jakt och villebråd i Södermanland (NiS 130-36). 

Jaktskildringar från sörmländska marker 

Nilsson, N.-M. Mälarmark (1942, 205). 

Engdahl, W. Lekande rävarnas mosse (1945, 143). 

Engdahl, W. Skogens bästa pass (1948, 139). 

Engdahl, W. Jaktlycka (1951, 146). 

e. Fiske ^ 

Sundevall, C. J. Berättelse om Fiskeriet i Stockholms läns skärgård (Stockholms 

läns hushållningssällskaps handl. 1852, 66). 

H(ofberg), H. Vinterfiske i Hallbosjön (Läsning i hemmet 1884, 954-60). 

Indebetou, G. Ålfångsten vid Forssa och Noors skattlagda ålfiske i Östra Vingåkers 

socken, Södermanlands län 1796-1912. Svensk fiskeri Tidskrift (1913 s. 78-83). 

Friesen, O. v. Gustaf Rosenhanes Respublica glacialis (Fat 1914, 193-222). 

Alm, G. Undersökning rörande Hjälmarens naturförhållanden och fiske (1917, 111 ). 

Jette, H. Med strömmingsfiskare i sörmländska skärgården (STÅ 1927, 296-99). 

Claesson, C. »Slå ut en katsa». Ålderdomligt fiske i en sörmlandssjö (Fat 1937, 

63-78). 

Thunberg, I. T. En enfaldig, men derhos uppriktig fiskare (Sb 1938, 41-54). 

Holmquist, G. Strängnäsbornas strömmingsfiske på norrlandskusten (Sb 1943, 

99-114). 

Lurén, A. Fisket i Södermanland (SvS II, 27-35). 

Alm, G. Insjöfiskar och insjöfiske i Södermanland (NiS, 144-52). 

Hessle, C. Fiskar och fiske vid Södermanlands kust (NiS, 445-52). 

f. Handel, industri och hantverk ^ 

Sveriges handel och industri. Södermanlands län (l905-06). 

Sveriges industri. Dess stormän och befrämjare (1905-07. III delar. 16 pl. med text). 

Svenska industriella verk och inrättningar (1895-1927). 

Winström, S. Industri och bergsbruk (Sörmlandsboken 1918, 603-51). 

Södermanlands köpmannaförbunds minnesskrift 1908-1933 (1933, 42). 

Karlsson, J. A. Sörmländska järnbruk i gångna tider (Sb 1934, 35-52 och 1935, 25-41). 

Sundius, N. Södermanlands kalkstenar och kalkindustri (Sb 1942, 27-42). 

Plaenge- Jacobson, S. Sörmländsk lanthandel (Sb 1946, 101-10). 

Arrhenius, O. Industrier i forna tiders Södermanland (Sb 1947, 91-96). 

Sidenbladh, E. Urmakare i Sverige (1947, 91-96). 

Lindgren, N. En Färgaregesälls Resedagbok (1947, 75). 



Reuterskiöld, A. Industri och landsbygd (Sb 1948, 52-56 

Jansson, E. A. Bergsbruken i det forna Gripsholms län (Blad för bergshandteringens 

vänner 1951, 341-418). 

Schnell, I. Sågverk och snickeriindustrier (SvS II, 14-20). 

Hermelin, E. Järn- och metallindustri (SvS III 1-16). 

Boëthius, S. Sörmländsk bergshantering (SvS III 17-25). 

Bocian, O. Karlsson, E. Textil- och konfektionsindustrien (SvS III 26-30). 

Schnell, I. Hantverket i Södermanland (SvS III 31-40). 

Bohman, N. Sörmländsk detaljhandel (SvS III 41-45). 

Elkraftutredningens redogörelse. Redogörelse . . . . Stockholms stad och Stockholms 

län (1949, 38). Redogörelse . . . . Uppsala län och Södermanlands län (1949, 57). 

Lindberg, O. Studier över pappersindustriens lokalisering (1951, sp. 33-34). 


Sörmländsk industri (SVH 1952, 149-51 och 159). 

g. Banker ^ 

Sparbanker 

Eskilstuna stads sparbank 1827-1902 (1902, 322) och 1827-1927 (1927, 62). 

Wessman, K. A. Stockholms läns sparbank 1862-1912 (1912, 91). 

Lagercrantz, C. Fredelius, H. Stockholms läns sparbank 1912-1937 (1937, 96). 

Lindqvist, G. Sparbanken i Mariefred 1863-1913 (1913, 24). 

Indebetou, G. Oppunda härads sparbank 1859-1925 (1926, 112). 

Falck, A. E. Nyköpings sparbank 1832-1932 (1932, 231). 

Bolin, R. Nyköpings sparbank (1951, 198). 

Leijonhufvud, K. K. Strängnäs sparbank 1840-1940 (1941, 182). 

Falck, A. E. Trosa stads och Hölebo härads sparbank 1835-1935 (1935, 116). 

Cederberg, A. Sparbanken i Södertälje 1836-1936 (1936, 230). 

Indebetou, G. Vingåkers sparbank 1836-1936 (1936, 141). 

Affärsbanker 

Grandinson, K. G. Södermanlands Enskilda bank 1867-1916 (1917, 201). 

Grönstedt, J. Södermanlands Enskilda bank (1922, 20). 

Svenska Handelsbanken hundra år (1947, 16 s. särtryck). 

18. KOMMUNIKATIONER ^ 

a. Resor och vägledningar ^ 



Gästgivaregårdar, avstånd, m. m. anges i : 

Rivell, M. J. Wägwisare genom Södermanlands Höfdingedöme (1763, 42. 1768, 

52 och 1788, 46). 

Gyllenberg, J. J. Wäg-wisare genom Stockholms läns höfdingedöme (1772, 136). 

Hagström, C. P. Vägvisare genom Svea och Göta Riken (1807, 43-50). 

Lands-Contoret i Nyköping. Vägvisare inom Södermanlands län (1816, 78). 

Resehandböcker 

Från Stockholm till Näsby, Gripsholm och Mariefred (1855, 11-32). 

Thomée, G. Sverige. Ill. handbok för resande (1866, 100-02 och 272-77). 

Hedström, Fr. »Från kupéfönstret» (1898, sp. 3-36). 

Schenström, F. Stockholm, Södermanlands län (1898, 1-50). 

Pallin, A. Södermanland och Närke (1912, 244). 

Klein, E. Södermanland (1924, 199) 

Ahlberg, B. Mälarlandskapen (1939, 441). Bil. Litteratur och kartor (20). 

Södermanlands hembygdsförbund. Södermanland (1938, 32). 

Sjöbeck, M. Södermanland (1941, 330). 

Sjögren, O. Turisthandbok över Sverige (Motormännens Riksförb. 1942, 201-18). 

Semester i Sverige. Mellersta och norra Sverige (1952, 20-38 och 57-76). 

Svenska turistföreningen. Väglappar. 

Stockholmstrakten 

Teiling, E. Vandringar i Södertörns sjöområde (STÅ 1914, 259-75). 

Teiling, E. Exkursioner i Stockholmstrakten (STÅ 1918, 184-200). 

Rydh, H. Schnittger, B. Där fädrens kummel stå (1928, 180). 

Sörlin, A. 20 vandringar i Stockholmstrakten (1930, 92). 

Thörn, F. I skog och mark, 50 respektive 40 vandringar i Stockholms omgivningar 

(Del I 1931, 249. Del II 1934, 193). 

Lagrelius, E. Stora landsvägen Stockholm-Rönninge (1932, 56). 

Sandstedt, S. Wijkman, G. Stigar och stråk (1933, 196) 

Stenberger, M. Thordeman, B. 50 utfärdsmål från Stockholm (1935, 254). 

Stockholm med omgivningar (1936, 326). 

Stockholmarnas cykelbok (1936, 160). 

Norlander, O. Cykelfrämjandets småturer i Stockholmstrakten (1941, 70). 

Elvers, I. I naturen (Stockholmstraktens exkursionsmöjligheter 1950, 237-42). 

Thor, E. Öst, S. Utfärdsboken (1950, 262). 

Elvers, I. Kungsvägar från huvudstaden ut i sörmländsk natur (NiS 31-55). 

Saltsjön, Mälaren 



Klein, E. Vid Mälaren (Svenska turistföreningen 1924, 24). 

Ekstam, A. Utflykter från Stockholm i skärgården samt landskapen kring Mälaren 

och Hjälmaren (1927, 64). 

Sveriges skärgårdslexikon. I. Stockholms skärgård och Mälaren (1931, 102). 

Trafikaktiebolaget Mälaren-Hjälmaren. Turisthandbok (1932, 224). 

Jonson, E. På söndagstripp med motorbåten (1934, 98). 

Mälarens turisttrafikförening 

har utgivit: 

Nilsson, I. Trosa (1925, 8). 

Stenberger, M. Mariefred och Gripsholms slott (1925, 8). 

Teiling, E. Strängnäs (1925, 8). 

Falck, E. A. Nyköping (1926, 8). 

Thunberg, I. T. Södertälje (1927, 24). 

Waldén, B. Eskilstuna (1927, 12). 

Södermanlands hembygdsförbund 

har utgivit turistvägledningar, var och en omfattar 32-48 sidor. Många av dem 

ha utkommit i flera upplagor. Nedan nämnas de första upplagornas tryckår. 

Södermanland (1938). Nyköping och Nyköpingstrakten (1939). Eskilstuna och 

Eskilstunatrakten (1941). Katrineholm och Katrineholmstrakten (1941). Flen-, 

Malmköping- och Gnestatrakten (1942). Strängnäs och Strängnästrakten (1942). 

Södertälje och Södertäljetrakten (1944). Södra Södertörn (1945). Mariefred och 

Mariefredstrakten (1946). Trosa och Trosatrakten (1947). Nyköpingshus och 

Södermanlands länsmuseum (1950). 

Resenärers syn på Södermanland 

Törneros, A. Brev och dagboksanteckningar (1840, 663. Ånyo utgiven 1891, 1925 

och 1951). 

Brunius, C. G. Konstanteckningar under en resa år 1849 (1851, 279-321). 

Fröding, H. Fischerströms resa (STÅ 1910, 216-32). 

Andersson, G. Två dagar i automobil (STÅ 1912, 1-15). 

Schiller, H. I kalesch genom Sverige (1931, 16-47 och 149-56). 

Afzelius, N. Adolf Törneros sommarodyssé (1932, 128). 

Schnell, I. Genom Södermanland i kalesch eller gästgivartrilla (SH nr 4. 1937, 79). 

Lundgren, Hj. I Sörmland (Borgmästarens testamente 1944, 121-37). 

Indebetou, G. J. Cederstedt, Dag-bok öfver en resa (Med hammare och fackla, 

1949-50, 65-88). 

Henrikson, A. Lundquist, B. Eriksgata (1950, 45-84 och 262-66). 



Schnell, I. Sörmland genom tiderna (Sb 1952, 93-102) 

b. Landsvägar ^ 

Gyllenberg, G. Vägväsendets utveckling under 20 år (Festskrift L. Reuterskiöld 

1927, 49-62). 

Wretlind, E. P. Vägarna (Festskrift L. Reuterskiöld 1927, 105-12). 

c. Järnvägar ^ 

Statsbanan 

Kungl. Järnvägsstyrelsen. Statens järnvägar 1856-1906 (Del II, 37-43). Samma verk 

1906-1931 (Del II. 1931, 14-16, 78-96, 101-04 och 746-58). 

Utredning angående lämpligaste sträckningen för ombyggnaden av stambanan 

Rönninge-Saltskog och Södertälje kanal (1911, 292). 

Enskilda järnvägar 

Sandeberg, H. Om Nynäsbanan (1861, 59). 

Nerman, G. Nynäsbanan och Nynäshamn (1904, 20). 

Stockholm-Nynäs järnväg 25 år (1926, 22). 

Stockholm-Nynäs järnväg (SvS IV, 160-64). 

Förslaget om anläggandet af en jernväg emellan Oxelösund och Qvicksund 

(1865, 32). 

Börstidningens redaktion. Grängesberg-Oxelösund (1897, 55). 

Ekerot, G. Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (Sv. industr. verk och inrätt- 

ningar 1921-25, 3-7 och 35-47). 

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (1927, 137). 

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (SvS III, 214-16). 

Några reflexioner med anledning af förslagen i fråga om järnvägar för norra 

Södermanland. (1890, 12). 

Kungl. Väg-och Vattenbyggnadskåren 1851-1901 (1904). Innehåller bl. a. Oxelö- 

sund-Flen-Westmanlands järnväg (320-21). Stockholm-Saltsjöns järnväg 

(373-79). Norra Södermanlands järnväg (379-81). 

Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926. Minnesskrift. Del III (1926). Mellersta 

Södermanlands järnväg (235-46). Norra Södermanlands järnväg (259-372). 

Stavsjö järnväg (595-602). Stockholms-Nynäs järnväg (603-20). Del IV. 

(1926). Stockholm-Saltsjöns järnväg (69-80). Trafikaktiebolaget Grängesberg 

Oxelösunds järnväg (207-94). 

Handlingar rörande den föreslagna järnvägen Katrineholm-Köping (1928, 286). 



Ståhle, V. Enskilda järnvägars entreprenörer och arbetschefer (1949, sp. 51-60). 

Schnell, I. Sörmländska kommunikationer (SvS IV, 28-41). 


d. Kanalanläggningar ^ 

Tibell, G. W. af. Något om Wattendragen i Södermanland (Södermanlands Kongl. 

Hushållnings-Sällskaps Handlingar 1820 (1820, 26-50). 

Betänkande rörande anläggningen af en kanal mellan sjöarne Yngaren och Mäla- 

ren (1850, 23). 

Nerman, G. Hjälmare kanals historia. Uppsala (1910, 40). 

Nyköpings kanal 

Kanalkommitterade. Handlingar till Nyköpings kanal (1911, 134). 

Meddelande från Kungl. Kanalkommittén. Utredning rörande den s. k. Nyköpings 

kanal (1922, 69). 

Södertälje kanal 

Se Södertälje. 

19. GYMNASTIK OCH IDROTT ^ 

Gymnastik 

Södermanlands gynnastikförbunds jubileumsfestskrift (1927, 123). 

Liljegren, G. Södermanlands gymnastikförbund (Sörmlandsstämman 1931, 91-94). 

Appelkvist, G. Gymnastiklägret på Malmahed (Gynnamstikfr. årsb. 1934, 59-80). 

Appelkvist, G. Södermanlands Gymnastikförbund firar i år sitt kvartssekeljubileum 

(Gymnastikfr. årsb. 1942, 99-118). 

Idrott 

Södermanlands idrottsförbunds minnesskrift 1906-1926 (1926, 61). 

E. D. Den allmänna idrotten i Sörmland (Sörmlandsstämman 1931, 48-50). 

Danielsson, E. Den allmänna idrotten i Sörmland (Sb 1933, 105-13). 

Carlsson, H. Sörmländsk idrott (SvS IV 47-54). 

20. KRIGSVÄSEN ^ 

Kungl. Södermanlands regemente 



(Siegroth, G. A. v. Sundstrand, P. m. fl.). Utkast til en Historia om Kongl. Söder- 

manlands Regemente (6 band. 1786-94, 918). 

T(ibell), G. W. af. Om militairiska undervisningsverk i Sverige. Militaire-Acade- 

mien vid Södermanlands regemente (Svenska krigsmannasällskapets hand- 

lingar 1797, 120-37 

Soldate-instruction för Kongl. Södermanlands regemente (1811, 54). 

Numerverket vid N: o 10 Kongl. Södermanlands Regemente (1828, 20). 

Forsberg, C. D. Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infan- 

teri-Regementerne. II avd. 4:de Art. Södermanlands Regemente (1844, 35). 

Mankell, J. Anteckningar rörande svenska Regementens historia (1864, 50-54). 

Leijonhufvud, E. Ant. om Kongl. Södermanlands regementes enskilda fonder och 

kassor (1887, 64 och 1891, 83). 

Klingspor, C. A. Kungl. Södermanlands regementes chefer (1893, 50. Särtryck 

Södermanlands Läns Tidning). 

(Indebetou, I. D.) W. Östgöta och Södermanlands tremänningsregemente (HT 

1894, 155-62). 

Om Kungl. Södermanlands regementes förläggning (1905, 12). 

Braunerhjelm, A. Kungl. Lifregementets till häst historia (1912-17. Talar om Upp- 

lands-och Södermanlandsfanorna, Södermanlands ryttare, biogr. ant. m. m.). 

Leijonhufvud, E. Södermanlands regementes militärakademi (Krigsvet. sk. ak. 

handlingar och tidskrifter 1912, 508-21). 

Leijonhufvud, K. K. Kungl. Södermanlands regementes historia 1771-1915 (1914- 

19, 1454). 

Heijne, E. v. I kronans tjänst (Svedelius, J. Södermanland 1918, 115-21). 

Leijonhufvud, K. K. Regementet (Sörmlandsboken 1918, 406-20). 

Leijonhufvud, K. K. Södermanlands regementes musikskola och musikkasern i 

Nyköping (Svensk militär tidskrift 1923, 125-31 och 173-79). 

Leijonhufvud, K. G. A. Kungl. Södermanlands regemente (Sveriges försvar Del II. 

1928, 167-82). 

Wallin, S. Lägerliv på arméns mötesplatser (Svenska Kulturbilder. Band VI. 1932, 

314-28). 

Generalstabens krigshistoriska avdelning Kungl. Södermanlands regemente (1935, 48). 

Författad av P. E. Malmström. 

(Fagerdahl, H.). Ur Södermanlands regementes musikhistoria (Musikern 1936, 

3-4, 16-17 och 28-29). 

Fritzell, V. Sångprogram för Kungl. Södermanlands regemente (1938, 75). 

Berggren, G. Kungl. Södermanlands regemente (Landstormsmannen 1942, 194-96). 

Hafström, G. Ledung och marklandsinledning (1949, 272). 

Sjöberg, R. Svenska armén genom tiderna (1949, 376-79). 

Taube, G. Svensk regementshistorisk bibliografi (1949, 125). 

Schnell, I. Indelningsverket. Regementen (Sb 1952, 26-29). 

Leijonhufvud, K. K. har, främst i Karolinska förbundets årsbok 1917-23, behandlat 



ämnen ur regementets historia 

Flygflottiljen 

Schyberg, B. Kungl. Södermanlands flygflottilj (Sb 1942, 21-26). 

Pansarregementet 

Vad skall jag göra på min fritid. En kort vägledning (1947, 24). 

Karta över Södermanlands pansarregementes kasernområde och övningsfält. 

1:4 000 (1943). 

Historik 

Sydow, O. R. v. Försvaret i Södermanland (SvS III, 46-54). 

Landstorm, hemvärn 

Christiansson, G. Minnen och intryck från landstormstjänsten år 1914 (Hb 1915, 

59-67). 

Teiling, E. Landstormen (Sörmlandsstämmnan 1931, 41-44). 

Teiling, T. Några ord om Landstormskvinnorörelsen i Sörmland (Sörmlands- 

stämman 1931, 45-47). 

Villskog, J. Män i vapen till Södermanlands försvar (1939, 93). 

Lindholm, J. E. Kyrkan och hemvärnet (Hb 1941, 26-32). 

Widebeck, I. Hembygden och hemvärnet (Sb 1944, 131-36). 

Lundén, J. Frivilliga försvarsorganisationer i Södermanland (SvS II, 36-43). 

Skytte 

Södermanlands fältskytteförening 1903-1913 (1913, 24). 

Jernbergh, L. Landshövding Reuterskiöld och Södermanlands skyttar (Festskrift 

L. Reuterskiöld 1927, 99-102). 

Södermanlands fältskytteförening 1903-1928 (1928, 24). 

Skytterörelsen i Södermanland (Sörmlandsstämman 1931, 86-88). 

21. NATURFÖRHÅLLANDEN ^ 

a. Meteorologi, hydrografi ^ 



(Hagelstam, 0.). Något om vattendragen i Södermanland (1818, 25). 

Westman, J. Hydrografiska mätningar i Södermanlands län (Nyköpings stads 

handlingar I-XI, 1911-21). Se ock Westman å Naturen, Nyköping. 

Lundqvist, G. Drag ur Stockholmstraktens hydrografi (Ymer 1930, 221-42). 

Melin, R. Om Stockholms strömmar och Mälaren (Ymer 1930, 256-77). 

Statens Meteorologiska-Hydrografiska anstalt. Nyköpingsån mellan Viren och myn- 

ningen (1935, 4). 

Statens Meteorologiska-Hydrografiska anstalt. Svartån-Eskilstunaån mellan Toften 

och Hjälmaren och mynningen i Mälaren (1935, 5). 

Johnsson, H. Termisk-hydrologiska studier i sjön Klämmingen (1946, 154). 

Ångström, A. Södermanlands klimat (NiS 61-66). 

Se ock Mälaren 

b. Geologi ^ 

Sveriges geologiska undersökningskartors beskrivningar lämnar utförliga beskrivningar 

över geologiska företeelser i Södermanlands bergarter, rullstensåsar, källor 

(upprättade 1861-1877). 

De Geer, G. Stocklolmstraktens geologi (Stockholm, Sveriges Hufvudstad. I. 

1897, 1-27). 

Holmquist, P. J. The archaen geology of the coast-regions of Stocholm (GFF 1910, 

789-911. Även sep. som nr 15 i Guides des excursions en Suède. 1910, 123). 

Palmgren, J. Die Eulysite von Södermanland (Bull. of the Geol. Invt. of Upp- 

sala 1917, s 109-228). 

Teiling, E. Landet (Sörmlandsboken 1918, 3-29). 

Andersson, G. Stockholmsnaturens historia (STÅ 1922, 1-38). 

Rengmark, F. Om de geologiska förhållandena i Södermanlands län, speciellt i dess 

sydvästra del (Sydow, W. v. Björkman, S. Svenska Gods och gårdar Del XIII. 

1938, 22-30). I samma arbete D XIV. Nilsson, E. Några huvuddrag i östra 

Södermanlands geologi (1940, 23-32). 

Sundius, N. Berggrundskarta över Stockholmstrakten. 1:50 000 (1946, 98 och karta). 


Eckerman, H. v. Geologisk historia (Mälarpr. hypoteksför. En bok om Mälar- 

landsk. 1953, 14-48). 

Berggrunden i Stockholmstrakten har varit föremål för ingående undersökningar, 

som publicerats i GFF, särskilt av Holmqvist, P. J. och Sundius, N. 

Sörmland under och efter istiden 

Teiling, E. Några sörmländska flyttblock (SN 1925, 41-51). 

De Geer, G. Stockholmstraktens kvartärgeologi (1932, 89 och karta). 

Ni S. Florin, S. Katrineholmstrakten och Vingåkersbygden (242-58). Lundqvist, G. 



En flygtur över Södermanland (17-30). Magnusson, N. En utomståendes syn 

på Södermanland (13-16). 

Se ock geografi. 

Malmer och mineral 

Cronqvist. A. W. Om sjömalmsförekomster i Kolsnaren, Viren och Högsjön i 

Södermanlands län (GFF 1880, 402-14). 

Karlsson, J. A. Sörmländska järnbruk i gångna tider (Sb 1934, 35-52). 

Geijer, P. och Magnusson, N. H. De mellansvenska järnmalmernas geologi (SGU 

Avh. och uppsatser i 4º Ca 35, särsk. 566-587). 


Mineral från Utö och Ytterby ha ofta varit föremål för undersökning. Resultaten 

ha publicerats, huvudsakligen i G F F. 

c. Botanik ^ 

Naezén, D. E. Flora Stockholmensis (Göteborgs Wet. och Witt. Saml. 1808, 20). 

Wikström, J. E. Stockholms flora (1840, 1-44, 639). 

Thedenius, K. F. Stockholmstraktens Phanerogamer och Ormbunkar (1850, 64). 

Tillägg i BN 1856, 165-78. 

Hofberg, H. Södermanlands phalerogamer och filices (1852, 87). 

Thedenius, K. F. Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten (1859, 135). Bihang 

till densamma 1859, 80. 

Thedenius, K. F. Flora öfver Uplands och Södermanlands fanerogamer (1871, 524). 

Valmstedt, E. U. Södermanlands allmänna vilda blommor (1880, 72). 

Malme, G. O. Bidrag till sydvestra Södermanlands kärlväxtflora (BN 1891, 97- 

106). 

Birger, S. De 1882-1886 nybildade Hjelmaröarnes vegetation (Arkiv för botanik 

1895, 52). 

Botaniska sällskapet i Stockholm. Stockholmstraktens växter (1914, 278). Ny upp- 

laga 1937, (487). I denna behandlas också naturförhållanden och växtgeografi. 

Tillägg till denna flora träffas nästan varje år från 1917 i SBT. Särskilt bör 

observeras : 

Almquist, E. Asplund, E. Förklaringar och anmärkningar till »Stockholmstraktens 

växter» (SBT 1939, 277-302). 

Selander, S. Sydliga och sydvestliga element i Stockholmstraktens flora (SBT 

1914, 315-66). 

Laurent, V. Några studier över stockholmstraktens adventivflora (SBT 1919, 

255-94). 

Sernander, R. Stockholms natur (1926, 232). 

Almstedt, T. Limnologiska undersökningar i några sörmländska insjöar (Skrifter 



utgivna av S. Sveriges fiskerifören. 1939, 4-29 

Arrhenius, O. Berberisbuskens utbredning i Mälarlandskapen (Studier tillägnade 

H. Nelson 1942, 447-54). 

Wibeck, E. Stockholmstraktens natur- och djurliv (Ström, F. Stockholms villa- 

städer i ord och bild 1942, 75-84). 

Arrhenius, O. Artfördelningen i Stockholmstrakten (SBT 1949, 215-22). 

NiS. Almquist, E. Södermanlands växtvärld (67-86). Asklund, E. Blommande 

skärgård (430-36). Elvers, I. Kungsvägar från huvudstaden ut i sörmländsk na- 

tur (31-55). Thunmark, S. Karaktärsdrag i sörmländsk sjövegetation (93-116). 

I BN träffas från 1852 ofta smärre meddelanden om Sörmlands växtvärld, likaså i 

SBT. 

Murgrönan 

Murgrönans förekomst i Sörmland har framför allt undersökts av Fröman, I. bl. a. i : 

De nordligaste lokalerna i Sverige för vild murgröna (SBT 1932, 215-40). 

Viksberg och murgrönan (SN 1934, 121-34). Sörmlands murgröna (Sb 1936, 

79-90). Murgrönan vid sin baltiska nordgräns (LG 1946, 75-88). Murgrönan 

i Södermanland (NiS, 87-92). 

d. Zoologi ^ 

Ekström, C. U. Anteckningar om flyttfåglarnas ankomst och flyttning (V A handl. 

1826, 153-68, 1827, 190-201 och 1829, 31-41). 

Ekström, C. U. Fiskarne i Mörkö skärgård (Vetenskapsak. handlingar 1830, 143- 

204, 1831, 70-107, 270-301 och 1834, 1-74). 

Sundström, C. R. Zoologiska anteckningar från östra Södermanland (Bihang till 

V A handlingar 1872, 45). 

L(önnberg), E. Några biologiska sensommarnotiser från Sörmlandsskären (FoF 

1922, 155-62). 

Hannerz, D. E. Fågelstudier från Södermanland (FoF 1930, 34-40). 

Almstedt, T. Limnologiska undersökningar i några sörmländska insjöar (Skrifter 

utgivna av S. Sveriges fiskeriförening 1939, 4-29). 

Wibeck, E. Sjöfågelslivet i Stockholms skärgård (1939, 120). 

Fahlgren, B. Fiskgjusen i Sörmland (Sb 1946, 29-40). 

Almkvist, L. Glimtar från Södermanlands fågelliv (Sb 1948, 71-74). 

NiS. Broberg, L. Rördrommens högborg i Mälaren (193-206). Gonnert, N. Sörm- 

ländska småkryp (153-61). Nilsson, N. M. De gröna fjärdarna (217-29). 

Nordström, F. Sörmländska fjärilar (162-67). Olsson, V. Södermanlands örnar 

(437-44). 

I Vetenskapsak. handlingar: Zoologi, i Flora och Fauna och i Sveriges Natur 

träffas smärre zoologiska notiser 



22. SJUKVÅRD OCH HYGIEN ^ 

Lindeberg, O. Länets hövdingar och sjukvården (Festskrift. L. Reuterskiöld 1927, 

123-32). 

Liljegren, G. Hur basturörelsen erövrat Sörmland (Sb 1936, 111-17). 

Beijbom, G. Lasarettsvården i Sörmlands län (Sb 1940, 45-56). 

Landsting. Se offentliga myndigheter. 

Bejbom, G. har i Sveriges landstings tidskrift skrivit flera artiklar om sjukvården i 

Södermanlands län. 

II. ORTBESKRIVNINGAR ^ 

Socknar 

ALLHELGONA. Se Helgona 

ASPÖ ^ 

Ekholm, E. Afhandling om Aspö-Runsten (1758, 39). Th N, 150-53. Dybeck, R. 

Mälarens öar (1861, 9-10). Hermelin, O. "Aspö runsten" (Förr och Nu 1874, 502-07 

och 551-52). Ahlenius. 369-73. Sjögr. 443-44. Wessén, E. Aspö runsten (BSK 

1934, 3-13). Almq II. 374-75. Sv S III. 366-85. 

Kyrkan 

Laurell, J. G. Aspö kyrka i Södermanland (Hb 1914, 74-89). Lundberg, E. Bygg- 

nadskonsten i Sverige under medeltiden (1940, 2 b m text). Lindgren-Fridell, M. 

S Kr. 7:96. 

Säby 

Wrangel, F. U. Herrgårdar och deras herrar (1927, 303-23). Sterner, M. Säby 

SvH 1929, 199-220). Almq II. 662-63. BSG. 156-57. 

BARVA ^ 

Th N. Hildebrand, H. En stridslur från den tidigare järnåldern (K. Vitt. 

Hist. och Ant. Ak. månadsbl. 1881, 147-50. Ahlenius. 314-16. Hellquist, E. Två 

sörmländska sockennamn. I. Barva (N o B 1922, 153-54). Sjögr. 458-59. Axelsson, 

K. Barva hembygdsförening och Barva föreläsningsanstalt 1923-1933 (1933, 16). 

Almq II. 280-81. Schnell, I. Sörmländsk forskning 1938 (Sb 1939, 147-48). Collmar, 

M. Ur Kjula ås domböcker (1940, 15-17). Davidsson, H. Hur en sockenfilm kom 

till (Sb 1947, 57-64). Barvestam, A.-M. Barva socken (Hbf sockenbeskr. nr 8, 1950, 

40). Sv S III. 862-83 och 1133-35. 



Kyrkan 

Wiman, S. E. Barva församlingshem (Hb 1926, 119-23). Collmar, M. Från Olaus 

Pauli till Nils Agelin (Hb 1940, 93-109). Davidsson, H. S Kr. 6:78. 

Lindholm 

Sjöberg, N. Lindholm (Sl H 141-46). Sterner, M. Det Celsingska fideikokommisset 

Lindholm (Sv H 1930, 1-16). Almq II. 567-68. BSG 219-21. 

BERGSHAMMAR ^ 

Th N. 287-88. Ahlenius. 46-47. Sjögr. s. 402. Almq II. 154-55. Sv S I. 51-69. 

Schnell, I. Bergshammars socken (Hbf sockenbeskr. nr l2, 1953, 32). 

Kyrkan 

Gasslander, A. Om Bergshammars kyrka (Hb 1933, 90-94). Geijer, A. En medeltida 

altarduk i dukagångsvävnad (Kulturen 1944, 150-57). Blomberg, C. G. S Kr. 7:100. 

Väderbrunn 

Almquist, J. Södermanlands läns Kungl. Hushållningssällskap 1814-1914 (I. 1914, 

265-89). 

BETTNA ^ 

Svenska minnen (1837, 160-62). Th N. 301-05. Ahlenius. 176-81. Gerholm, R. 

Från Yngarens stränder (STÅ 1909, 68-92). Malme, G. Ett litet bidrag till Söder- 

manlands flora (S B T 1925, 423-25). Sjögr. 479-80. Almq II. 205-08. Andersson, N. 

Svenska låtar (1934, 91-92). Åvall, P. Betna sochns beskrifning 1761 (SH nr 3. 

1935, 27). Sv S I. 521-61. 

Kyrkan 

Ugglas, C. R. af. Två dopfuntar från 1600-talet (UKS II. 45-47). Torssander, E. 

Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1933, 67-69). Liljegren, M. Stormaktstidens grav- 

kor (1947, 218-20). Bohrn, E. SKr. 2:19. 

Broby 

Thersner. Eneroth. 144-51. Wettergren, E. Broby (S1H 455-64). Almq II. 439-40. 

Dalby 

Almq II. 452-53. 

Fågelsund 

Almq II. 481-82. 

Harlinge 

Almq II. 501-02. 

Åkerö 

Luut, C. J. Flora Åkeröensis (1769, 20). Ånyo utgiven av Linnésällskapet. Två sörm- 

landsfloror (1950, 3-18 och 38-39). Thersner. Svenska minnen (1837, 160-62). 

Eneroth. 218-26. SvB Carl Gustaf Tessin (II:1, 324-31). Sjöberg, N. Åkerö (S1H 



312-20). Hahr, A. Den äldre vasatidens svenska borgar (1917, 121-23). Ks. 1923, 

54-63. Stavenov, Å. C. Hårleman (1927, 171-75). Leijonhufvud, S. Carl Gustaf 

Tessin och hans Åkerökrets (1931, 216). Leijonhufvud, S. Modernt på 1760-talet. 

Kritiska glimtar ur Carl Gustaf Tessins dagbok (Fat 1931, 27-42). Leijonhufvud, S. 

När Tessin lät ympa Äkeröbarnen (Sb 1933, 83-86). Almq II. 711-13. Baeckström, A. 

Carl Gustaf Tessin som kulturpersonlighet (OoB 1935. 73-91). Selling, G. Svenska 

herrgårdshem under 1700-talet (1937, 110-38). Leijonhufvud, S. Grevliga hovet. 

Interiörer från Carl Gustaf Tessins Åkerö (OoB 1938, 625-32). Lagerquist, M. 

Äkerö eller Paris (Fat 1942, 51-72). Selling, G. En grandseigneur som turist (STÅ 

1943, 186-203). Lundgren, Hj. Recreationes Äkeröenses (Borgmästarens testamen- 

te. 1944, 155-68). I de flesta arbeten om C. G. Tessin nämnes också Åkerö. 

BJÖRKVIK ^ 

Bergius, J. Dissertatio historica de paroecia Sudermannniae Björkvik (1786, 20). 

B(ernhardt), G. Beskrifning öfver Björkvik Socken i Södermanland (1823, 87). 

Utdrag i Nilsson, I. Södermannia (1931, 16-32). Th N. 282-87. L. T. En turisttur i 

Södermanland (STÅ 1894, 168-74). Ramstedt, C. G. Berättelse öfver nunnans 

härjningar i 1898-1902 i Södermanlands och Östergötlands län (1904, 136). Ahlenius 

51-55. Gerholm, R. Från Yngarens stränder (STÅ 1909, 68-92). Hermelin, E. M. 

Björkviksminnen (SN 1916, 150-53). Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 

77-114). Sörlin, A. Floristiska anteckningar från Kolmården (SBT 1918, 68-92). 

Schotte, G. Beskrivning av Skogsförsöksanstaltens försöksytor i södra Söderman- 

land (1921, 61). Sjögr. 403-5. Hermelin, E. M. Yngaretraktens fornminnen (BSK 

1932, 33-37). Mörner, R. Björkvik (1933, 520). Almq II. 155-61. Andersson, N. 

Svenska låtar (1934, 93-98). Hermelin, E. M. Mitt naturskyddsområde (Sb 1938, 

34-38) Hermelin, E. M. Bland kultur- och naturminnesmärken i min sörmländska 

hemsocken (Erixon, S. Sv. bygd- och folkkultur II 1947, 241-46). Oljelund, I. Min 

Mor (1947) innehåller bl. a. Mörner, R. En modersgärning (181-87) och Pettersson, J. 

En varm ström av romantik (221-24). SvS I. 70-146. 

Kyrkan 

Zetterstedt, W. Ett gammalt sörmländskt komministerhem (Från gamla prästhem i 

Södermanland och Närke. 1931, 241-48). Pettersson, J. Livet i Björkviks prästgård 

på prosten Lundbergs tid (V B 1935, 15-17). Pettersson, J. En återblick (1950, 5-9). 

Westlund, P. O. S Kr 6: 87. 

Danbyholm 

Thersner. Almq II. 438-39 (Bro), 453-54. 

Hagbyberga 

Eneroth. 198-202. Sjöberg, N. Hagbyberga (S1H 359-63). Almq II. 423-24. Malm- 

berg, E. Hagbyberga (Arte et Marte 1944, 21-35). 

Hovsta 

Thersner. Stenbock, L. Hofsta från trettonhundratalets mitt till år 1917 (1917, 37). 



Arnold, H. von. Hofsta (S1H 1923, 16-28). Almq II. 433-34 (Görelsberg), 516-17, 

566-67 (Lindby). B S G. 284-86). 

Marieberg 

Almq II. 631-32. Hermelin, T. Några ord om blomstren i Mariebergs trädgård 

(LG 1936, 39-50). 

Wirå bruk 


BJÖRNLUNDA ^ 

Th N. 254-67. Ahlenius. 128-31. Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 65-76). 

Rosen, E. von. En egendomlig grotta vid Båfven (SN 1918, 85-88). Sjögr. s. 430. 

Almq II. 352-54. Nilsson, I. Sörmländska vandringar (1937, 20-22). Forsberg, P. 

Något om Björnlunda hembygdsförening och hembygdsvård (Erixon, S. Sv. 

bygd och folkkultur. II 1947, 237-40). Gustawsson, K. A. Kokstenshögar (F V 

1949, 152-65. SvS II. 46-89, 225-27 och 1010-14. 

Kyrkan 

Flenzberg, A. Från kyrkor och kyrkogårdar i Strängnäs stift (Hb 1924, 113-25). 

Andersson, A. S Kr 1:10. 

Ekhov 

Almq II. 715-17. 

Elghammar. 

Thersner. Upmark, G. Elghammar (S1H 465-76). Ks. 1923, 74-78. Almq II. 722-23. 

Jakobsberg 

Stenström, A. Jakobsberg (S1H 1923, 29-37. 

Kleva 

Almq II. 549-51. 

BLACKSTA ^ 

Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 41-45). Th N. 307-08. Ahlenius. 183-84. 

Wallin, S. En otryckt sockenbeskrivning av Lars Hallman (Fat 1911, 33-42). 

Hallman, L. Blacksta och Wassbro soknar 1748 och 1759 (Utgiven av Wallin, S. 

1917, 212. Utdrag i Nilsson, I. Södermannia 1931, 6-15). Sjögr. 476-77. Almq II. 

206-08. Wallin, S. L. Hallman, Sjuttonhundratalsprästen (Kyrkoinredn. för Herre- 

män 1948, 168-86). Sv S I. 562-74. 

Kyrkan 

Wettergren, E. Studier från Strängnäsutställningens afdelning för måleri (UKS I, 

244-45). Langborg, G. Langborgska hemmet i Blacksta prästgård åren 1868-1924 

(Från gamla prästhem i Södermanland och Närke 1931, 134-47). Torssander, E. 

Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1933, 69-71). Norberg, R. Ett ungdomsverk av 

Pehr Cogell i Blacksta kyrka (Sb 1937, 72-78). Bohrn, E. S Kr. 4:52. 



Ekenäs 

Landell, C. F. Berättelse om de å säteriet Ekenäs . . . . skedda uppodlingar (Ny 

journal uti hushållningen 1808, 3-20). Almq II 676-77. 

BOGSTA ^ 

(Pihl, A. S.) Angående surbrunnar . . . . jemte beskrifning om Norrby Surbrunn i 

Södermanland (1741, 120). Th N. 241-42. Lindström, A. Bidrag till Södermanlands 

Växtgeografi (BN 1888, 194-98). Lindström, A. Bogsta sockens Fanerogamer och 

Ormbunkar (1892, 261-65 och 1893, 11-23). Ahlenius. 80-82. Sjögr. 417-18. 

Almq II. 113-14. SvS II. 413-25. 

Kyrkan 

Bäckgren, K. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1929, 78-79). Bohrn, E. S Kr 5:72. 

Näsby 

SvB. Klingspor, Carl Arvid (IV: 1, 160-65) och Klingspor Arvid (IV:2, 446-52. 

Om porträttsaml.). Forsstrand, C. Näsby (Varia 1902, 113-18). Forsstrand, C. 

Näsby (S1H 53-58). Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 164-74). Ks. 

1924, 19-29. Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen (1928, 143-63). Almq II. 596-98. 

Ökna säteri 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 175-77). Asplund, K. Ökna säteri 

(S1H 1931, 241-60). Almq II. 729-31. 

BOTKYRKA. (Med Tumba municipalsamhälle) ^ 

Hallenberg, J. Quatuor monumenta aenea a terra in Suecia eruta (1802, 72). Till- 

läggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling (1816, 8). Dybeck, R. Svenska 

Run-urkunder (1855, 35-36). Th St. 292-96. Palmqvist, P. E. Beskrifning öfver 

Botkyrka socken (1878, 167). Sätherberg, H. Lefnadsminnen (1896, 2-4, 36-42 och 

53-61). Vernborg, A. Svenska bygder (1906, 135-44). Wittrock, K. H. Från Bot- 

kyrka och Salem (STÅ 1908, 156-79). Ahlenius. 481-86. Teiling, E. Sjön Aspen i 

Botkyrka (SN 1919, 108-12). Keyland, N. Ett svenskt eldstål från 600-talet (Fat 

1922, 51-52). Rydh H., Schnittger, B. Där fädrens kummel stå (1928, I, 30-34. II, 

7-14). Selling, G. Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten (1928, 157-58 

163-67 och 177-89). Castegren, E. En resa genom Botkyrka och Salem (VB 1929, 

9-11). Sjögr. 98-100. Castegren, E. Från S:t Botvids bygd (Hb 1930, 146-60). 

Almq I. s. 439. Pettersson, V. Sägner och minnen från Södertörnsbygden (1934, 

135-45). Castegren, E. Från Herman Sätherbergs ungdomstid (VB 1936, 11-13). 

Erixon, S. Den äldre folkliga bebyggelsen i stockholmstrakten (1941, 135-36, 183 

och 505-08). Castegren, E. Botkyrka folkskolor intill jubileumsåret 1942 (1942, 104). 

Castegren, E. En blåkullafärd från Himmelsboda (Tb 1945, 47-49). Castegren, E. 

Botkyrka socken (1948, 373). Castegren, E. Vägar och krogar i Botkyrka under 

äldre tider (Tb 1948, 54-58). Sv S IV. 620-63, 802-08 och 1014-18. 



Kyrkan 

Samzelius, J. Anteckningar om Botkyrka församlings kyrka (1860, 18). Hagström, 

K. A. Södermanlands äldsta kyrka (Ny illustrerad tidning 1893, 389-90). Festskrift 

R. Cederström. Vapen och dräkter på svenska gravstenar från äldre vasatiden 

(1926, 3 b). Alm, H. Mysterieskåpet S:t Botvids kyrka (VB 1930, 4-5). Castegren, 

E. Botkyrka kyrka och prästgård (VB 1939, 2-7). Lundberg, E. Byggnadskonsten i 

Sverige under medeltiden (1940, Bild med text). Collmar, M. Botkyrkas prästgårds 

gästningsbesvär (Tb 1952, 19-25). Berthelson, B. S Kr 2:21. 

Alby 

Thersner. Almq I. 534-36. 

Fittja 

Nyblom, H. Fittja gård (SvH 1923, 176-79). Schnell, I. Genom Södermanland i 

kalesch eller gästsrivartrilla (S H nr 4. 1937, 79). 

Hallunda 

Nyblom, H. Hallunda (SvH 1922, 181-89). Almq I. 645-46. 

Hamra 

Enerot, G. Hamra mejeri (Sv. industr. verk och anläggn. 1897, 63-71). 

Hågelby 

Hermelin, S. A. Hågelby vid Tumba (Paulsson, G. m. fl. Trädgårdskonst. 1948, 

349-52). 

Norsborg 

Thersner. Hansen, F. V. Stockholms nya vattenledningsverk vid Norsborg 1901-05. 

1906, 142). Almq I. (558-59). Einerstam, E. En kungshög vid Norsborg (Sb 1940, 

143-52). 

Sturehov 

Thersner. Upmark, G. Sturehov (S1H 1923, 72-91). Selling, G. Svenska herrgårds- 

hem under 1700-talet (1937, 292-303). 

Tumba 

Palme, S. Vid invigningen av den nya fabriksbyggnaden vid Tumba bruk den 15 

april 1918 (1918, 15). Ambrosiani, S. Dokument rörande de äldre pappersbruken i 

Sverige (1919-23, 161-240). Molae chartariae suecanae. Svenska pappersbruksför- 

eningens tjugofemårsskrift (II. 1923, s. 13 och 151-60). Castegren, E. Om den 

holländska släkten Müller vid Tumba bruk (Bygden 1925, 41-48). Björe, E. Det 

gamla bruket. Några blad ur riksbankens pappersbruks historia (Sveriges Riksbank 

1929, 295-312). 

Tullinge 

Ekhoff, E. Tvenne fornborgar vid Tullinge (Sv. fornminnesf. tidskrift 1900, 

297-311). Tullinge villasamhälle (1911, 18). Anderberg, H. Mjölnartorp (SvH 1942, 

126-28). 

Uttran 

Uttrans villasamhälle (1913,18). Kellgren, T. Länssanatoriet vid Uttran (Bygg- 

mästaren 1923, 97-102). Sterner, M. Konstnären och fru John Runer (SvH 1931, 

255-70). Översiktskarta över Uttran med Norrby vret (1945. 1 : 4 000). Löfquist, H. 



Skärvsta gård vid sjön Uttran (Paulsson, G. m. fl. Trädgårdskonst 1948, 370-71). 

BRÄNNKYRKA ^ 

(Införlivat med Stockholm 1913. Jämte Enskede och Älvsjö). 

Brannius, J. W. De paroecia Braenkyrka (1769-70, 28). Lundeqvist, N. G. Kjellberg, 

J. F. Gellerstedt, J. D. Flora paroeciae Bränkyrka (1827, 48). Dybeck, R. Svenska 

Run-urkunder (1855, 27-28). Th St. 280-85. Ahlenius. 489-94. Jirlow, S. Villanamnen 

i Brännkyrka (S:t Eriks årsbok 1914, 19-59). Forsstrand, C. Malmgårdar och som- 

marnöjen i det gamla Stockholm (1919, 179-219). Selling, G. Säterier och gamla 

gårdar i Stockholmstrakten (1928, 72-146). Sjögr. 17-18. Kuylenstierna, C. Brom- 

ma och Brännkyrka (1930, 19). Hansson, H. En ättehög i Brännkyrka (Kultur- 

historiska studier tillägnade N. Åberg 1938, 145-58). Widegren, J. A. Brännkyrka 

genom tiderna (1941, 159). Erixon, S. Den äldre folkliga bebyggelsen i Stock- 

holmstrakten (1941, 172-80, 312-15 m. m.). Widegren, J. A. Brännkyrka - Stock- 

holms största församling (527-32) och Villabebyggelsen i Aspudden, m. m. (533- 

689) i Ström, Fr. Stor-Stockholms villastäder i ord och bild (1942). Widegren, J. A. 

Lämpliga utflykter i Brännkyrka (1943, 12). 

Kyrkan 

Norberg, O. Diakonanstalten på Stora Sköndal (Hb 1907, 137-43). Forssman, A. 

Brännkyrka (En julbok till församlingarna 1913, 169-72). Ahlberg, H. Brännkyrka 

församlingshus (Byggmästaren 1926, 185-91). Åmark, M. Sankt Göransminnen 

och sörmländska kyrkklockor (Hb 1926, 134-38). Bäckgren, K. Brännkyrka kom- 

ministergård (Hb 1937, 106-08). Stenung, J. Enskede kyrka (1940, 32). Bohrn, E. 

S Kr 3:40. 

Kartor, Kalendrar 

Exploateringsplan för västra delen av stadens egendomskomplex i Brännkyrka 

(1924. 1:500 000). Karta över Brännkyrka trädgårdsstäder (1924, 1:6 000). Stock- 

holms adresskalender. Brännkyrka och Enskede. Kalender med kartor (1935, 56). 

Stockholms adresskalender, Brännkyrka och Enskede (1928, 56. Flera upplagor). 

Abrahamson, K. Bebyggelsens utveckling i Brännkyrka 1850-1913 i kartografisk 

belysning (Globen 1930, 27-31). Stockholms adresskalenders kartor över Brännkyrka 

och Enskede (1938, 16 och 2 kartor). Stockholms adresskalender. Karta över Bränn- 

kyrka och en del av Segeltorp (1946, 16). 

Enskede 

(Odelberg, A.) Landtbruket vid Enskede (1849, 60). Även i Tidskrift för landtm. 

och kommun.-ekonomien (1849, 193-237 och 257-71). Enskede år 1868 (1868, 26). 

Odelberg, A. Landtbruksbokföringen vid Enskede (1868, 171). Meurling, C. H 

Enskede och dess bebyggelse (Sv. Tecknologf. Arkitektur och dekorativ konst 

1908, 135-41). Enskede villastad (1911, 8). Hall, N. Zander, J. A. Enskede 

25-årsjubileum (1932, 16). Henström, U. Enskede förr och nu (353-58) och 

Villabebyggelsen i Enskede, m. m. (359-524) i Ström, Fr. Stor-Stockholms villastäder i 



ord och bild (1942). 

Kartor 

Stockholms stad med omnejd. Enskede (1931. 1:8 000). Vägvisare i Enskede (1942, 

48 och 1 karta). Stockholms adresskalender. Karta över Enskede, Årsta m. m. (1946, 

16 och 1 karta). 

Skarpnäck 

BSG. 177-78. 

Årsta 

Stålhane, A. »Stora tavlan» på Årsta (Fat 1939, 29-70). Norberg, I. Ärstafrun och 

prästerna (SSJ 1943, 92-104). Erixon, S. Stålhane, A. Wallin, S. Årstadagboken 

(I.1946, 503. II. 1949, 554, III. 1952, 432). Selling, G. En kulturbild från gusta- 

viansk tid (SSJ 1947, 33-44). Wallin, S. Årstafruns stockholmsresor (STÅ 1948, 

98-120). 

Älvsjö 

Forsstrand, C. Elfsjö (S1H 71-74). 

Örby 

Minnesskrift, Örby fastighetsägareförening (1927, 80). BSG. 93-94. 

BÄLINGE ^ 

Th N. 232-34. Lundberg, C. Hur Bodin räddade Nynäs i Bälinge från att härjas av 

ryssarna 1719 (Hb 1905, 122-24). Ahlenius, 92-95. Sjögr. 419-20. Almq II. 114-17. 

Thorslund, P. On the chasmops series of Jämtland and Södermanland (Tvären). 

(SGU årsb. 1940, 109-19). SvS II 426-52. 

Kyrkan 

Festkrift R. Cederström. Vapen och dräkter på svenska gravstenar från äldre vasa- 

tiden (1926, 2 bilder). Falk, E. A. Bälinge kyrka (Hb 1931, 83-100). Liljegren, M. 

Stormaktstidens gravkor (1947, 229-30). Wallin, S. Pintorpafruns gravsilver och 

silvergåvan från hennes släkt (Kyrkoinredning för herremän 1948, 201-25). Nor- 

berg, R. SKr 1:1. 

Hånö 

Almq II. 528-29. 

Måstena 

Plomgren, T. Måstena, det Plomgrenska fideikommisset i Södermanland. (Arte et 

Marte 1927, 18-27). Almq II. 583-84. 

Nynäs 

Thersner. Sv B. Bonde, Carl Göran (III 76-78). Sjöberg, N. Nynäs (S1H 321-33). 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 154-58). Forsstrand, C. Mina herr- 

gårdsminnen (1928, 71-76). Almq II. 593-94. BSG. 265-68. 

Oppeby 

Almq II. 602-03. BSG. 268-71. 



BÄRBO ^ 

Th N. 275-77. Ahlenius. 61-63. Sjögr. 407-08. Almq II. 161-62. SvS I. 147-59. 

Kyrkan 

Ks. Bärbo kyrka (1925, 72-82). Waldén, B. Epitafium över Lorenz Eriksson Storm- 

hatt (BSK 1929, 30-31 och 50-51). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets 

(1942, 201-02). Blomberg, C. G. SKr 2:28. 

Nääs 

Ks. 1925, 57-72. Almq II 594-95. 

Tistad 

Thersner. Eneroth. 82-90. Forsstrand, C. Tistad (Varia 1901, 575-80). Ugglas, C. R. 

af. Tistad (S1H 80-90). Ks. 1924, 50-59. Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen 

(1928, 180-88). Almq II. 671-72 och 672-73 (Tomta). 

Täckhammar 

Thersner. Eneroth. 61-66. Sjöberg, N. Täckhammar (S1H 285-88). Schnell. I. En 

sörmländsk holkyxa och en skaftning av stenyxor (FV 1926, 418-20). Almq II. 

681-82. 

DALARÖ (Med Dalarö municipalsamhälle) ^ 

Th St. 314-17 (Tyresö). H(edber)g. Dalarö badort (Svenska Familjejournalen 1871, 

147-51). -ster (Indebetou H.). Dalarö förr och nu (Förr och Nu 1888, 202-06). 

Westerin, C. A. »Haninge-Dalarö» skolförenings föreläsningskurser åren 1891-1901 

(1901, 32). Ahlenius, 503-05. Arosenius, G. Skärgårdsliv (Hb 1929, 129-46). Sjögr. 

s. 109. Quist, A. Dalarö (1930, 40). Blees, J. Ur gamla akter om Dalarö skans (Medd. 

från föreningen för Stockholms fasta försvar 1936, 86-92. Jansson, E. A. Dalarö 

(1936, 190). Björkman, G. Smådalarö slott (SvH 1941, 161-167). SvS IV. 293-304 

och 989-92. 

Med motiv från Dalarötrakten skriva: 

Frideen, A, Lindströms skärkarlsår (1922, 171). Skärgårdsfolk (1923, 181). En ung 

man kom seglande (1924, 159). Lindström, R. I blåsten (1928, 65-111). Kastvindar 

(1931, 49-120). Middagshöjd (1934, 5-24 och 59-76). 

Kyrkan 

Andersson, A. SKr 5:64. 

DILLNÄS ^ 

Th N. 260-61. Ahlenius. s. 124. Bianchini, A. Sörmländska socknar (1919, 25-34). 

Sjögr. s. 433. Hagberg, K. Fågelvägar (1932, 55-86). Almq II. 354-56. Karlsson, S. 

Sägner från Skymmerdal (Sb 1945, 79-82). Johnsson, O. H. Termisk-hydrologiska 

studier i sjön Klämmingen. (1946, 154). Hagberg, K. Vid Klemmingens stränder 



(NiS, 297-301). SvS II. Gåsinge-Dillnäs 170-215, 234-35 och 1017-18. 

Kyrkan 

Rosell, E. Dillnäs kyrka (Hb 1915, 46-50). Schnell, I. Tre medeltida glasögons- 

bilder från Södermanland (Sb 1935, 103-06). Bohrn, E. SKr 1:7. 

Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening utger sedan 1947 Gåsinge-Dillnäs krönika. 

Hittills utkomna 1947-1952 (16). 

DUNKER ^ 

Falckman, J. D. Dissertatio Academica De paroecia Dunker eique annexa Lilla 

Malma (1769, 44). Översatt och utgiven som SH nr 6 (1939, 37) Th N. 356-59. 

Ahlenius. 138-40. Ljungqvist, J. E. Björndammen, en sevärdhet från midten af 

Sörmland (SN 1915, 63-69). Sjögr. 488-89. Almq II. 259-61. Bahr, A. v. Den 

gamla prästgårdens fuga (1935, 77-148). Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar 

(1935, 72-84). Jansson, E. A. Den förste Tersmeden (1941, 85). Christiansson, H. 

Dunkers socken (Hbf sockenbeskr. nr 1. 1945, 40). SvS II. 716-54. 

Kyrkan 

Hedendahl, J. A . Dunkers kyrka i Södermanland (1912, 37). Westlund, P.-O. S Kr 

1:15. 

Ekensholm 

Upmark, G. Ekensholm (S1H 1923, 141-56). Ekensholm (SvH 1924, 241-42). 

Almq II. 510-12 och 531-32 (Händö). Fitinghoff, R. Minnenas kavalkad (1948, 

17-44). 

Johannisnäs eller Askängen 

Almq II. 720-22. 

ENHÖRNA, YTTER ^ 

Th N. 162-65. Montelius, O. Ett märkligt fynd från Södermanland (Sveriges forn- 

minnesf. tidskrift 1898, 189-204). Ahlenius. 392-95. Bianchini, A. Sörmländska 

socknar (1917, 19-64 och 1919, 51-96). Enqvist, A. Ett silverfynd från Södertälje- 

trakten (Bygden 1925, 101-03). Zackrisson, K.-E. Soldatbrev från Sveriges krig i 

början på 1800-talet (Bygden 1925, 104-17). Sjögr. 437-38. Almq II 378-79. 

Essén, M. Där gammalt och nytt mötas (VB 1935, 18-19). Sv S III. 444-59. 

Kyrkan 

Roosval, J. Om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan Bormans 

verkstad i Bryssel (BSK 1905, s. 71). Roosval, J. Nederländska altarskåp (UKS I, 

148-49). Bohrn, E. SKr 4:59. 

Lövsta 

Langlet, E. V. Boningshus på Löfsta i Södermanland (Nord. tidskr för Bygg- 

nadskonst och slöjd. 1871, 134-35). 



ENHÖRNA, ÖVER ^ 

Th N. 162-65. Ahlenius. 390-92. Bianchini, A. Sörmländska socknar (l919, 35-74). 

Sjögr. 438-39. Nilsson I. Stiftelsen Emy-hemmet Över-Enhörna (Sb 1933, 87-93). 

Almq II. s. 383. SvS III. 486-98. 

Kyrkan 

Branting, A. Lindblom, A. Medeltida byggnader och broderier i Sverige (1:1928, 

38-47). Lundin, K. Vad kyrkostämmoprotokollen från Över-Enhörna församling 

berätta om kyrkoklockornas ringare (Tb 1943, 63-69). Waldén, B. SKr. 1:9 

Ekensberg 

Klingspor, C. A. Ekensberg (Svenska slott och herresäten 1886, 24). 

Horn 

Klingspor, C. A. Horn (Svenska slott och herresäten 1885, 22). Almq II. 512-13. 

FLODA ^ 

Th N. 313-16. Flodkvist, A. Uppteckning af sagor m. m. på landsmål (SvL 1881, 

284-86). Ahlenius. 195-200. Sjögr. 472-73. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 41- 

53). Almq II. 208-13. Neander, S. Floda socken (Hbf sockenbeskrivning nr 7. 1949, 

48). SvS I 575-647. 

Kyrkan 

Hildebrand, B. E. Floda kyrka i Södermanland (K. Vitterhetsak. handlingar 1869, 

365-400). H. Fynd från Floda socken i Södermanland (K. Vitterhets, Historiska 

och Antikvitets Ak. minnesblad 1876, 197-98). Upmark, G. Lars Kaggs grafkapell 

i Floda kyrka (Svensk Byggnadskonst 1530-1760. 1904, 186-87). Hallström, C. A. 

Floda kyrka (Hb 1906, 61-70). Wettergren, E. Studier från Strängnäsutställningens 

afdelning för måleri (UKS 1, 235-37). Torssander, E. Floda kyrka (BSK 1927, 

53-55). Torssander, E. Prästerliga gravminnen i Floda (Hb 1927, 59-66). Torssander, 

E. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1933. 64-65). Torssander, E. Lars Kaggs gravkor 

i Floda kyrka (BSK 1935, 20-27). Waldén, B. Ett par apokryfiska engelbrekts- 

minnen (Forskningar och färder 1936, 37-48). Andersson, A. Kyrkligt eller profant? 

(Fat 1947. 45-56). Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 196-205). Norberg, 

R. SKr 1:2. 

Abbotnäs 

Post, E. v. Abbotnäs (S1H 1923, 62-71). Almq II. 415-16. 

Bie 

Blanche, A. Vålnaden. Bie källor (1847. En upplaga 1927, 203-26). Staffan (Wid- 

mark, P. F.) Helsoknoppar plockade vid källan under högsommaren 1874 (1874, 

38). Friska helsoknoppar, plockade vid källan under somrarne 1875-76 (1876, 60). 

Wallin, S. Bie, badorten mitt i skogen (Svenska kulturbilder II. 1930, 309-28). 

Bie badanstalt 1935 (8 s.). 

Fjällskäfte 



Malmberg, E. Fjällskefte (S1H 1923, 197-220). Lagerbielke, L. Bilder från Sveriges 

storhetstid (1923, 9-16). Ks. 1927, 84-113. Stenbock, L. Från den gamla goda tiden 

(Arte et Marte 1923, 50-55). Almq II. 420-21 (Banninge) och 473-74. 

Gustavsfors bruk 

Ambrosiani, S. Molae chartariae suecanae (II. 1923, 23-24 och 369-70). Strokirk, O. F. 

Kultur- och personhistoriska anteckningar, II 1918, 70-71. 

Nygård. 

Almquist, J. A. Södermanlands läns Kungl. Hushållningssällskap 1814-1914 (I. 

1914, 289-97). 

Nästorp 

Almq II. 600-01. 

Vegersberg 

Lettström, G. Vegersberg (SvH 1944, 128-31). Almq II. 692-94. 

Ökna 

Thersner. Eneroth. 271-80. Forsstrand, C. Ökna (S1H 59-64). Ks. 1927, 114-38. 

Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen (1928, 189-94). Arkitekturminnesföreningen, 

Svenska Trädgårdskonsten (1930, 142-47). Almq II. 726-27. BSG. 282-84 

FOGDÖ ^ 

Th N. 178-81. Dybeck, R. Mälarens öar (1861, 7-8). Ahlenius. 325-32. Hildebrand, 

B. En brudpigedräkt från Fogdön i början av 1800-talet (Fat 1913, l09-11). Sjögr. 

450-51. Sack, C. Utdrag ur Fogdö församlings protokollsbok m. m. (Sb 1931, 

29-39). Almq II. 331-33. Stenberger, M. Thordeman, B. Ingjaldshögen (50 ut- 

färdsmål från Stockholm 1935, 204-07). Lundwall, S. Ett sörmländskt bond- 

bröllop (Fat 1947, 77-90). Svedelius, J. Vad Mälaren speglat (1947, 285). SvS III. 

715-39. 

Kyrkan 

Ett svenskt tapisseri från 1400-talet (BSK 1895, 60-62). Ugglas, C. R. af. Kor- 

kåpan från Fogdö (UKS I, 172-83). Ambrosiani, S. Minnessköldarna från Fogdö 

kyrka (UKS II, 76-92). Billow, A. Fogdö kyrkas brudskrud 1682-1768 (Fat 1917, 

49-70). Branting, A. Lindholm, A. Medeltida vävnader och broderier i Sverige 

(1928, I, 75-79. II, 85-86). Larsson, E. L. Kyrksilvret i Fogdö (BSK 1932, 38-42). 

Stenbeck, R. Fogdö kyrka (Hb 1938, 58-63). Söderberg, B. G. Svenska kyrkomål- 

ningar från medeltiden (1951, 5 b). Bohrn, E. SKr 4: 47. 

Vårfruberga kloster 

Fröberg, E. Nunnorna i Vårfruberga (Svedelius, J. Södermanland 1918, 50-54). 

Larsson, E. L. Vårfruberga (Kungsbergs) kloster på Fogdön (Sb 1931, 16-28). 

Fröberg, E. I Wårfruberga kloster (Sb 1933, 94-104). Almq II. 551-54 (Kungsberg). 

Stenberger, M. Thordeman, B. Vårfruberga kloster (50 utfärdsmål från Stockholm 

1935, 208-13). Ossiannilsson (Dovring), F. Fogdö (Vårfruberga) klosters jordebok 

(Vet. soc. i Lund årsbok 1945, 83-104). Dovring, F. Fogdö kloster och dess äldsta 

jordebok (Sb 1947, 85-90). Ståhle, C. J. Om vår äldsta jordebok (Vårfruberga 



klosters godsförteckning). (N o B 1948, 81-140). Berg, P. E. Sörmländska kloster 

(Särtryck tidningen Södermanlands Nyheter 1949, 1-3). 

Bergshammar 

Thersner. Fries, E. Grefvinnan på Bergshammar (Ur svenska adelns familjelif 1901, 

146-219). Leijonhufvud, S. Bergshammar (STÅ 1902, 113-19). Sjöberg, N. Bergs- 

hammar (S1H 65-70). Ks. 1923, 79-85. Almq II. 426-27. Selling, G. Svenska herr- 

gårdshem under 1700-talet (1937, 35-51). 

Bergshammars bibliotek 

Förteckning på manuskripterne i Bergshammars bibliotek (Bilaga. Handlingar till 

Skandinaviens historia. 1819, 20-46). (Söderholtz, A.). Handlingar rörande hospi- 

tals stiftelsen vid Bergshammar (1864, 31). (Lagermark, J. A.). Förteckning på 

handskriftsamlingen på Bergshammar (Bilaga. HT 1885, 36). SvB. Bergsham- 

mars bibliotek (II:1, 342-46). 

Hesselbyholm 

Sjöberg, N. Hesselbyholm (S1H 174-81). Engström, A. Ränningehus (1920, 186). 

Hesselbyholm (1929, 8). Arkitekturminnesföreningen. Svenska Trädgårdskonsten 

(1931, 89-92). Almq II. 508-09. Tigerstedt, Ö. Det ekar under valven (SH nr 15 

1949, 496). 

FORS. (Införlivat med Eskilstuna) ^ 

Th N. 203-06. Ahlenius. 285-88. Svensk industri. Libergs Fabriks AB (1919, 239-44). 

Almq II. 309-10. Nordberg, S. O. Skjulsta och ett par andra Eskilstunanamn 

(NoB 1936, 288-94). Eskilstuna stads fritidsreservat Vilsta (Skr. utg. av Eskilstuna 

museistyrelse (1953, 32). 

Kyrkan 

Nylund, D. Fors kyrka i äldre tider (Hb 1939, 39-64). Waldén, B. S Kr 3:41. 

Hagby 

Almq II. 498-500. 

Lagersberg 

Almq II. 518-19. 

Se ock Eskilstuna. 

FORSSA ^ 

Th N. 341-43. Ahlenius. 158-60. Sjögr. s. 494. Almq II. 261-63. Nilsson, I. Sörm- 

ländska vandringar (1937, 14-15). SvS II. 792-808 och 1055-56. 

Kyrkan 

Eckerman, A. v. Forssa kyrka (Hb 1929, 23-37). Bohrn, E. Funtarna i Stora Malm 

och Forssa kyrkor (FV 1942, 420-22). Bohrn, E. SKr 3:43. 

Halstanäs 

Almq II. 595-96. 



Skedevi 

Almq II. 626-28. BSG. 232-35. 

FRUSTUNA ^ 

Th N. 256-59. Löfstrand, G. Gnesta silfvergrufva och Mölnbo zinkgruva (GFF 

1898, 90-107). Ahlenius. 119-23. Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 5-18). 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 150-53). Sjögr. 428-29. Almq II. 

356-57. Cederschiöld, L. Ett vikingavapen från Södertuna (Sb 1941, 85-90). Schnell, 

I. Flen-, Malmköping- och Gnestatrakten (Hbf 1942, 32). SvS II. 90-129 och 

228-30. 

Kyrkan 

Frustuna kyrkokör. Några minnen och data 1912-26 (1927, 16). Bohrn, E. S Kr 

3:35. 

Lundby 

Almq II. 571-72. 

Mälby 

Almq II. 584-85. Schnell, I. Genom Södermanland i kalesch eller gästgivartrilla 

(SH nr 4. 1937, 41-43). 

Södertuna 

Thersner. Eneroth. 111-20. Upmark, G. Södertuna (S1H 1923, 233-46). Almq II. 

686-87 (Vackerby) och 687-88. 

GILLBERGA ^ 

Hjelm, P. J. Undersökning af Käll-vatten från Almby gård (VA handlingar 1796, 

170-87). Th N. 211-13. Ahlenius. 244-46. Sjögr. 466-67. Hedwall, A. Sörmländska 

släktgårdar (1935, 38-45). Almq II. 310-11. Waldén, B. Det hände vid Hyndevad 

(Sb 1940, 109-20). SvS III. 529-56. 

Kyrkan 

Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 235-36). Schnell, I. SKr 7: 98. 

Biby 

Sjöberg, N. Biby (S1H 164-73). Almq II. 427-28. Lille, M. Ett besök på det Cel- 

singska fideikommisset Biby (Finlands Röda kors julhälsning 1943, 22-23 och 

31-33). 

Hällby 

Örjangård, S. Anor och minnen (1947, 193-208). 

GRYT ^ 

Th N. 267-70. Lund, C. H. J. Karlsson, K. Fr. Om Gryts socken i Södermanland 



(1857, 36). Ahlenius, 131-34. Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 210-39). 

Ericsson, T. Vår socken (1930, 30). Sjögr. 431-32. Almq II. s. 263 och 358-59. 

Jansson, E. A. Den första Tersmeden (1941, 85). Ericsson, T. Gryts socken (Hbf 

sockenbeskrivning nr 2 1946, 36). SvS II. 130-69, 231-33 och 1015-16. 

Kyrkan 

Bohrn, E. SKr 6:82. 

Bågstorp 

Jansson, A. Bågstorp (Tro och gärning, minnesskrift till Stockholms Stadsmissions 

75-årsjubileum. 1928, 261-71). Almq II. 436-37. 

Graneberg 

Almq II. 517-18. 

Jordanstorp 

Almq II. 539-40. BSG. 135-38. 

Jälunda 

Fleetwood, C. W. Rustkammaren på Jälunda (Svenska vapenhistoriska sällskapets 

årsskrift). Almq II. 544-45. 

Solbacka läroverk 

Forssell, W. Friedlander, H. Solbacka läroverk (1941, 24). Berger, H. Isenius, A. Sol- 

backa 1901-1951 (1951, 30 och 39 b.). Edström, B. Skolpräst på Solbacka (Hb 1951, 

88-95). Årsredogörelser äro utgivna sedan 1911. I redogörelsen 1930-31 är angivet 

några data ur skolans historia. 

Ånhammar 

Upmark, G. Ånhammar (S1H 1923, 157-66). Almq II. 717-18, 488-89 (Grytsberg) 

och 731-32 (Herrökna). BSG. 125-27. 

Öllösa 

Jansson, E. A. Den förste Tersmeden (1941, 85). 

GRÖDINGE ^ 

Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 7-10 och 26-27). Th St. 299-301. 

Sätherberg, H. Lefnadsminnen (1896, 63-72). Vernborg, A. Svenska bygder (1904, 

113-16). Ahlenius, 476-77. Alm, H. Tallen vid Grödinge kyrka (VB 1929, 4-5). 

Sjögr. 97-98. Almq I. 441-42. Mogensen, F. Schnell, I. Ett försök med elektriska 

malmletningsmetoder för undersökning av stenåldersboplatser. (Blad för Bergs- 

hanteringens vänner 1937, 3). Schnell, I. Westin, G. Grödinge (Hbf fornminnen 

nr I. 1945, 84). Grödinge hembygdsförening. Grödinge. En hembygdsbeskrivning 

(1945, 131). I denna ingår: Arrhenius, O. Naturbeskrivning (5-34), Berthelson, 

Kyrkan (Se denna) och Schnell, Westin, Grödinge (Se ovan). SvS IV. 664-703 

och 1018-22. 

Kyrkan 

Baeckström, A. Grödingevävnaden (UKS I, 197-206). Ugglas, C. R. af. Två dop- 

funtar från 1600-talet (UKS II, 45-47). Branting, A. Lindblom, A. Medeltida bygg- 

nader och broderier i Sverige (I: 1928, 38-47). Berthelson, B. SKr 4:56. 



Kagghamra 

BSG. 249-50. 

Korsnäs 

Nathorst, M. Korsnäs (SvH 1924, 232-42). 

Viad 

Sylvén, N. Tvenne anmärkningsvärda sörmlandsträd (LG 1933, 142-44). 

GÅSINGE ^ 

Th N. 261-64. Ahlenius. 124-28. Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 115-218 

och 1919, 15-23). Sjögr. 432-33. Almq II. 359-62. SvS II. (Gåsinge-Dillnäs) 

170-215, 234-35 och 1017-18. 

Kyrkan 

Berthelson, B. SKr 1:7. 

Heby 

Almq II. 434-35 (Bond-Ekeby) och 504-05. Selling, G. Svenska herrgårdshem 

under 1700-talet (1937, 315-17). 

Skeppsta 

Malmberg, E. Skeppsta (S1H 1923, 38-51). Jansson, E. A. Bergsbruken i det forna 

Gripsholms län (Blad för bergshandteringens vänner 1951, 341-418). Behandlar 

ock Krampa bruk. 

Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening utger sedan 1947 Gåsinge-Dillnäs krönika. 

Hittills utkomna 1947, 48 och 49 (16). 

HALLA ^ 

Th N. 281-82. H(ofberg), H. Vinterfiske i Hallbosjön (Läsning i hemmet 1884, 

954-60). Ahlenius. 56-57. Hermelin, E. M. Om Södermanlands fornborgar (FV 

1929, 89-98). Sjögr. 405-06. Almq II. 162-64. Rosenberg, E. Försommardagar vid 

Hallbosjön (NiS, 272-82). SvS I. 160-68. 

Kyrkan 

Andersson, A. SKr 2: 22. 

HAMMARBY ^ 

Th N. s. 191. Ahlenius. 303-04. Sjöar. 461-62. Hedwall, A. Sörmländska släkt- 

gårdar (1935, 1-9). Allmq II. 281-83. SvS III 884-92. 

Kyrkan 

Wahlfisk, J. Griselda-sagan i textil framställning (BSK 1889, 41-54). Hedwall, A. 

Kyrka och prästerskap i Vallby och Hammarby (1938, 24). Schnell, I. SKr 7:95. 



HANINGE, VÄSTER ^ 

Söderberg, D. H. Pandora et Flora Rybyensis (1771, 24). Översatt och ånyo utgiven 

av: Linnésällskapet. Två Sörmlandsfloror (1950, 19-40). Levin, C. H. Poetiskt hafs- 

skum från Sota-skären (1841, 30-33). Sotaskär (Runa 1843, 47-54). Dybeck, R. 

Svenska Run-urkunder (1855, 15-18). Th St. 325-28. Westerin, G. Västerhaninge 

och Muskö socknar (BSK 1897, 256). Vernborg, A. Svenska bygder (1904, 9-13). 

Ahlenius. 511-14. Westerin, G. Folkundervisningen i Västerhaninge (Årsbok vol 8. 

1923, 137-61). Söderberg, E. Murgrönslokaler i Vesterhaninge (SBT 1926, 284-87). 

Sjögr. 112-14. Sörlin, A. Hanveden (SN 1929, 35-41). Almq I s. 458. Sörlin, A. 

Strövtåg på Södertörn (SN 1933, 123-30). Levin, O. L. Fornforskelig åsigt af Sota- 

skär (VB 1934, s. 6 och 17). Andersson, N. Svenska låtar (1934, 1-9). Pettersson, V. 

Sägner och minnen från Södertörnsbygden (1934, 38-46, 50-54, 127-31 och 211- 

47). Stråhle, C. I. Sotholm, Sotinge och Sotaskär (NoB 1945, 22-39). Ström, Å. V. 

Haningesocknarna under Gustav Vasa. Ur förarbeten till en sociologisk under- 

sökning (Haningebygden 1947, 4-15). SvS IV. 454-511, 611-14 och 1004-07. 

Haninge hembygdsgille. Haningebygden. Har utkommit 1947, 1949 och 1952. 

Kyrkan 

Upmark, G. Vesterhaninge kyrka (BSK 1889, 30-40). Upmark, G. Silfverföre- 

målen i Strängnäs stifts kyrkor (UKS II, 170-71). Ström, Å. V. Haningekyrkornas 

skyddshelgon (Tb 1951, 32-36). Alm, H. SKr 6:84. 

Berga 

Upmark, G. Berga (S1H 1923, 99-127). Berga gård (SvH 1924, 172-76). 

Häringe 

Thersner. Sätherberg, H. Lefnadsminnen (1896, 88-91). Sjöberg, N. Häringe (S1H 

303-11). Arkitekturminnesföreningen. Svensk arkitektur (1923-24, 105-22). Fors- 

strand, C. Mina herrgårdsminnen (1928, 23-27). Almq I. 679-80. Karling, S. Träd- 

gårdskonstens historia i Sverige (1931, 142-44). Nordberg, T. Häringe slotts bygg- 

nadshistoria (Rig 1937, 221-63). G. A-N. 235-36. 

HANINGE, ÖSTER ^ 

Arvidi, A. Österhaninge Sokns Antiquiteter, sammanskrifne år 1668 (Gjörwells 

Svenska Bibliotek 1758, 131-37). Th St. 317-20. Björnström, F. J. Bidrag till 

kännedomen om Stockholms Skärgårds-Flora (BN 1853, 113-19). Dybeck, R. 

Svenska Run-urkunder (1855, 10-14). Ahlenius. 505-09. Sjögr. 111-12. Almq I. 

458-61. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 10-13). Bäckgren, K. Doktor K. A. 

Melin (Hb 1934, 121-48). Melin, K. Manni berättar om K. A. Melins barndoms- 

hem (Wirdestam, G. Från gamla skolhus och lärarehem 1935, 149-74). Sörlin, A 

Gullringskärret (Sb 1937, 20-25). Ström, Å. V. Haningesocknarna se Haninge, 

Väster. Hellström, G. Herrgårdarna i Österhaninge intill 1800-talets början (Ha- 

ningbygden 1949, 13-32). SvS IV. 555-607, 615-17, och 1009-14. Haningebygden 



se Haninge, Väster. 

Kyrkan 

Klingspor, A. Bjelkenstiernska grafmonumentet i Österhaninge kyrka (Svenska 

Familjjournalen 1880, 80-83). Upmark, G. Kyrkorna i Sotholms härad (BSK 1889, 

9-30). Upmark, G. Klas Bielkenstjernas grafvård i Österhanninge kyrka (Svensk 

byggnadskonst 1530-1760, 1904, 190-91). Waldén, B. En konstnär från stormakts- 

tidens Södermanland (1926, 8-10). Waldén, B. Gravmonument över Klas Bjelken- 

stierna (BSK 1929, 20-24, 41-45 och 55-57). Torbjörn, J. S:t Eskils kapell i Han- 

den (Hb 1938, l03-08). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 12-25). 

Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, s. 15 och 262-64). Ström, Å. V. 

se Haninge, Väster kyrka. Lundqvist, M. SKr 4:49. 

Gålö 

Några ord angående Prins Carls uppfostringsanstalt för fattiga och värnlösa barn 

(1876, 36). Pettersson, A. Några anteckningar om Prins Karls uppfostringsanstalt 

på Gålön för fattiga och värnlösa barn (Hb 1905, 116-22). 

Sandemar 

Thersner. Klingspor, H. Sandemar (Svenska Familjjournalen 1882, l0l-03). Upmark, 

G. Sandemar (S1H 397-408). Almq I. 796-97. Arkitekturminnesföreningen. Svenska 

trädgårdskonsten (II: 1931, 73-80). Sylvén, N. Sandemar (LG 1931, 86-91). Malm- 

berg, E. Översten och Friherrinnan Braunerhjelm på Sandemar (SvH 1935, 191- 

214). Rapp. B. Djur och stilleben i karolinskt måleri (1951, 7 b.). 

Tyresta 

Horney, N. Tyresta-Skogen (SN 1937, 107-14). Erixon, S. Tyresta by i Öster- 

haninge (Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten 1941, 1-54). Bollvik, 

R. Djurlivet i Tyresta naturreservat (Svensk Faunist. Revy 1944, 20-25). Olin, G. 

Tyrestaområdet (NiS, 401-11). 

Årsta 

Fredrika Bremer: Svenska Litteratursällskapets bibliografi 1900-1935. (1939-1950, 

111-14) samt Leijonhufvud, S., Kleman, E. Fredrika Bremers bild (1913, 147). Svede- 

lius, J. Södermanland (1918, 175-89). Svensson, G. Årsta (S1H 1931, 99-128). 

Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 526-27). Rabén, H. Trä- 

skulptur och snickarkonst (1934, 82-83). 

HELGARÖ ^ 

Schröder, J. H. Om Renningeborg på Fogdön i Mälaren (Iduna 1820, 106-09). 

Th N. 181-82. Ahlenius. 323-25. Sjögr. 451-52. Sack, C. Projekt till en by-ordning 

i Fogdö och Helgarö socknar (Sb 1931, 35-39). Almq II. 333-35. Svedelius, J. 

År och människor (1934, 1-136). Svedelius, J. Vad Mälaren speglat (1947, 285). 

SvS III. 740-50. 

Kyrkan 

Bohrn, E. SKr 6:89 



Edeby 

Svedelius, J. Barndomshemmet (Södermanland 1918, 11-18). Svedelius, J. Sörm- 

landsgården och dess folk (STÅ 1927, 117-26). Svedelius, J. Sörmland i midsom- 

martid (Sörmlandsstämman 1931, 55-57) 

HELGESTA ^ 

Th N. 347-49. Ahlenius. 147-49. Högdahl, T. Ett betydelsefullt naturskyddsinitiativ 

(SN 1918, 1-9). Qvarfort, S. En sörmländsk lövängsholme (SN 1926, 105-07). 

Qvarfort, S. Några anteckningar om floran i Helgesta socken (BN 1926, 276-82 

och 1930, 76-77). Sjögr. s. 491. Almq II. 263-65. SvS II. 809-38 och 1056-57. 

En bok om Gilwell (1953, 95). 

Kyrkan 

Petri, T. Sörmländskt prästgårdsliv omkring sekelskiftet (Minnen från gamla 

prästhem 1931, 1-18). Nilsson, I. Helgesta prästgård (Sb 1937, 53-59). Gunolf, G. 

Förnyade helgedomar. Helgesta kyrka (Hb 1952, 130-33). Bohrn, E. SKr 3:45. 

Mällby 

Almq II. 585-86. 

Rockelstad 

Forsstrand, C. Rockelstad (SlH 27-32). Rosen, E. v. Troféallén på Rockelstad (Arte et 

Marte 1913, 18-22). Klein, E. Stenåldersliv (1920, 115). Forsstrand, C. Mina herrgårds- 

minnen (1928, 164-79). Malmberg, E. Rockelstad (SvH 1929, 233-64). Almq II. 615-17. 

Nilsson, I. Sörmländska vandringar (1937, 15-18). Malmberg, E. Eric von Rosens 

Rockelstad. Schnell, I. Rockelsta mitt i Sörmland (En bok om Gilwell, 1953, 37-57). 

Ådö 

Almq II. 710-11. 

HELGONA ^ 

Th N. 253-55. Handlingar rörande åtskilliga Qvarnars och Lägenheters förläggan- 

de ifrån Helgona och Nicolai församlingar till Nyköpings stad (1873, 44). Ahlenius. 

70-73. Sjögr. 410-11. Almq II. 117-18. SvS II. 453-72. 

Kyrkan 

Schmidt, K. af. Anteckningar om Rönö härad. I: Alla Helgona kyrka (1896, 291). 

Jansson, J. E. Helgona kyrka i Nyköping (Hb 1911, 70-77). Ugglas, C. R. af. Ett 

engelskt alabasterarbete (UKS I, 86-91). Bergius, Y. Nyköpings östra och Alla 

Helgona församlingshus (Hb 1924, 96-110). Bäckgren, K. Prästgårdar, som tjänat 

slut (Hb 1929, 77-78). Erlandsson, E. Alla Helgona kyrka (1930, 17). Andersson, A. 

Kyrkligt eller profant (Fat 1947, 45-56). Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor 

(1947, 171-74). Bohrn, E. SKr 2:27. 

Christineholm 

SvB. Warmholtz, Carl Gustaf (II:2, 464-69). Sjöberg, N. Christineholm (S1H 



269-78). Almq II. 690-92. Bring, S. C. G. Warmholtz och L. de Geers bibliotek 

på Christineholm (1941, 249). BSG. 210-12. 

Hargs bruk 

Ambrosiani, S. Dokument rörande de äldre pappersbruken i Sverige (1919-23), 

56-78). Wollin, N. G. Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler (1943, 382). 

Se också Nyköping 

HUDDINGE. Med Huddinge municipalsamhälle ^ 

Th St. 289-92. Forssman, A. Huddinge (Hb 1906, 106-32). Ahlenius, 486-89. 

Almq I. 442-43. Rydh, H. Schnittger, B. Där fädrens kummel stå (I, 1928, 29-30). 

Påhlsson, A. H. Gammal landsbygd - nya storstadsförorter (VB 1929, 12-13). 

Sjögr. 100-02. Roslund, N. I. Alm, H. Huddinge kyrka och gårdar (1938, 164). 

Stockholms adresskalender. Karta över Huddinge, m. m. (1946, 6 s.). Schnell, I. Hud- 

dinge (Hbf fornminnen nr 2. 1946, 38). Kolbe, R. W., Silfversparre A. W. Rud- 

träsket-ein kleiner Braunwassersee bei Stockholm (SBT 1951, 408-13). Curry- 

Lindahl, K. Viltstigar och fågelsjöar inpå Stockholms knutar (NiS, 375-96). SvS 

IV. 704-75, 809-11 och 1022-32. Huddinge hembygdsförenings årsskrift utkom med 

nr I 1952, (16). 

Kyrkan 

Alm, H. Huddinge kyrka (1932, 48). Sep. ur Roslund, Alm ovan. Huddinge orkes- 

terförening 1931-41 (1941, 8). Fromén, C. Den befriade ängelns kyrka (SJ 1944, 

l07-19). Alm, H. SKr 3:37. 

Flemingsberg 

Nyblom, H. Flemingsberg (SvH 1922, 189-97). Lagerstedt, T. En sörmländsk 

trädgård på Karl XI: s tid (Sb 1947, 71-78). 

Fullersta 

Fullersta villastad (1913, 40). 

Lisma 

Thersner. Almq I. 720-21. 

Stuvsta 

Stuvsta Fastighetsaktiebolag. Stuvsta (1930, 47). Stuvsta municipalsamhälle 10 år 

1924-1934 (1934, 48). Stockholms adresskalenders karta över Stuvsta (1938, 4). 

Trångsund 

Upmark, G. Trångsund (S1H 489-94). Forsstrand, C. Malmgårdar och sommar- 

nöjen i det gamla Stockholm (1919, 123-44). Selling, G. Svenska herrgårdshem 

under l700-talet (1937, 283-84). 

Vårby 

Enhörning, C. Guds dyra Godhets Wällust Strömar (1708, 32). (Heyne, J. C.). 

Wårby Surbruns märkvärdige Curer (1709, 100). Heyne, J. C. Den nys uptagne 

Wårby Hälso och Mineral-Brunn (1709, 70). Underrättelse om Wåhrby Hälso- 

Brunn (1725, 16). Nilsson, K. Vårby källa (1952, 224). 

Ågesta 



Thersner. 

HUSBY-OPPUNDA ^ 

Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 7-8). Th N. 298-301. Ahlenius. 170-76. 

Holm, N. Vitalisminnen från Husby-Oppunda (OoB 1926, 366-72). Sjögr. 477-78. 

Nilsson, I. Sörmländska vandringar (1937, 6-l0). Almq II. 213-14. Nordén, A. 

Tingsbräckan (FV 1939, 184-89). Stigmar, A. Husby varjehanda - en sockentid- 

ning växer fram (Sb 1945, 73-78). SvS I 648-69 

Kyrkan 

Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 170-71). Bohrn, E. SKr 5:67. 

Akalby 

Hellberg, L. Inbyggarnamn på -karlar i svenska ortnamn (1950, 15-18). 

Husby gård 

Post, E. v. Husby gård (S1H 1923, 92-98). Almq II. 519-22. BSG. 296-98. 

Torp 

Thersner. SvB. Rosenhane, Schering (III, 42-47) och Rosenhaneska biblioteket på 

Tistad (IV:2, 518-19). Almq II. 674-75. Nilsson, I. Statssekreterare S. Rosenhane 

(Södermania 1936, 3-20). Lagerstedt, T. Schering Rosenhane, en storgodsägare och 

jordbruksförfattare från storhetstiden (Geographica nr 15, 1944, 388-99). Lager- 

stedt, T. Schering Rosenhane Oeconomia (SH nr 9 1944, 185). 

Tärnö 

Thersner. Eneroth. 51-60. Ambrosiani, S. Tärnö in memoriam, m. m. (1914, 38). 

Ks. 1924, 60-69.Wrangel, F. U. Barndomsminnen (1924, 333-37). Almq II. 682-83. 

Husby Varjehanda är en stencilerad tidning, som utgivits från 1942. Är ett annons- 

och nyhetsorgan för socknen, men innehåller också kulturhistoriska skildringar. 

HUSBY-REKARNE ^ 

Dybeck, R. Staf-Stenarne (Runa 1842, 31-35). Th N. 194-96. Hildebrand, H. Ingen- 

iör Fribergs berättelser om grafundersökningar i Södermanland (Antiqv. Ak. 

Månadsblad 1879, 5-8. Ahlenius. 288-91. Sahlberg, T. Om folkundervisningen i 

Husby-Rekarne 1688-1888 (Årsbok 1924, 58-75). Sjögr. 455-56. Hedwall, A. 

Sörmländska släktgårdar (1935, 31-37). Almq II. 283-86. Sv S III. 893-920. 

Kyrkan 

Sahlberg, T. Husby-Rekarne kyrka (Hb 1917, 69-88). Liljegren, M. Stormakts- 

tidens gravkor (1947, 240-41). Andersson, A. SKr 1:8. 

Lundby 

Almq II. 573-74. 

Rosenfors fabriker 

Ekerot, G. Sv. industr. verk och anläggningar (1897, 15-22). 



Rossvik 

Förteckning öfver en samling af äldre Skilderier på Säteriet Rossvik (Runa 1842, 

50-52). Rossvik (Arte et Marte 1923, 34-35). 

Ryningsberg 

Almq II. 497-98. 

HYLTINGE. Med Sparreholms municipalsamhälle ^ 

Th N. 349-51. Ahlenius. 145-47. Sjögr. s. 492. Nilsson, I. Sörmländska vandringar 

(1937, 18-19). Lanninger, G. Hyltinge socken (Hbf sockenbeskrivning nr 3. 1946, 

36). Påhlman, A. Sjölin, W. Sparreholms konsumtionsförening 1906-1946 (1946, 

40). SvS II. 839-66 och 1057-69 

Kyrkan 

Lanninger, G. Hyltinge kyrkas barnkör (Hb 1947, 48-54). Sahlin, M. Sancta Katha- 

rinastiftelsen - ett kyrkligt nybygge (Hb l951, 41-52). Bohrn, E. SKr 4:54. 

Långdunker 

Malmberg, E. Långdunker (S1H 1931, 289-98). Almq II. 574-75. 

Sparreholm 

Thersner. Sprengporten, J. W. Uppgift till Södermanlands hushållningssällskaps för- 

valtningsutskott rörande jordbruket vid Sparreholm (Nyköpings läns hushåll- 

ningssällskaps handlingar 1849, 81-97). Eneroth. 13-18. Förteckning på böcker, 

som tillhört Sparreholms slott (1887, 108). Sjöberg, N. Sparreholm (S1H 106-13). 

Ks. 1924, 70-77. Wrangel, F. U. Barndomsminnen (1924, 262-321). Almq II. 

524-26. Schwerin, H. H. v. Något om Carl Fredrik Adelcrantz som herrgårds- 

arkitekt (Tidskrift för konstvetenskap 1933, 108-22). Selling, G. Svenska herr- 

gårdshem under l700-talet (1937, 184-203). BSG. 286-89. 

HÄRAD ^ 

Th N. 177-78. Säve, C. Sigurds-ristningarna å Ramsunds-berget och Göks-stenen 

(Vitterhets-, Historiska och Antikvitets Ak. handlingar i 1869, 321-64). Ericsson, G. 

Självbiografi (SvL 1881, 287-306). Schück, H. Sigurdsristningar (Nord. tidskrift 

1903,193-225). Ahlenius. 334-37. Sjögr. 449-50. Almq II. s. 335. Hedwall, A. 

Sörmländska släktgårdar (1935, 85-89). Granberg, G. Metallarbetaren Gustaf Erics- 

son (Sb 1936, 54-73). SvS III. 751-73. . 

Kyrkan 

M(andelgren), N. M. Om Härads kyrka (BSK 1881, 1-5). Lindqvist, S. Maria 

Magdalenas altarskåp från Härad (BSK 1909, 69-76). Roosval, J. Relikkistan från 

Härads kyrka (UKS II, 1-16). Bohrn, E. SKr 6: 79. 

HÖLÖ ^ 



Petri, J. E. Beskrifning öfver Hölö socken (1828, 102). Avtryck ur denna i Nilson, I. 

Södermania (1933, 32). Th N. 221-25. Carlén, O. Paulus Johannes Scarff, Hölös 

försvarare mot ryssarne 1719 (Förr och Nu 1871, 321-23). Carlén, O. Tullgarns 

slott och Hölö socken (1871, 80). Nordberg, N. E. Från Hölö (Hb 1906, 139-49). 

Ahlenius. 108-13. Nilsson, I. Södermania (1929, 13-19). Sjögr. 424-26. Almq II. 

95-97. Alm-Eriksson, A. Hölö socken och Hölö herrar (Hb 1945, 135-42). Ryberg, 

M. Utflykt till trakten av Tullgarn (SBT 1945, 447-51). Ljunggren, E. Barndoms- 

minnen från Tullgarn (Sb 1950, 87-92). SvS II. 266-306. . 

Kyrkan 

Ugglas, C. R. af. Strängnäs stifts medeltida träskulptur (UKS I, 44-46 ). Wetter- 

gren, E. Studier från Strängnäsutställningens afdelning för måleri (UKS I, 229-32). 

Rosell, I. Strödda minnen från mitt barndomshem, Hölö prästgård (Minnen från 

gamla prästhem. 1931, 148-61). Nilsson, I. Världens ände och landet där bortom 

(Upplaga 2. 1935, 68-73). Bohrn, E. SKr 6:86. 

Tullgarn 

Thersner. Eneroth. 281-89. Tullgarn (Norden 185l, 154-59). Carlén, O. Tullgarns 

slott (1878, 44). Wrangel, F. U. Tullgarn (1888, 103). Böttiger, J. Konstsamlingarna 

på de svenska kungliga lustslotten (1897-1900, 8 b.). Hahr, A. De svenska kung- 

liga lustslotten (1899, 887-978). Ödman, N. P. Till Tullgarn och Trosa (Afton- 

underhållningar och annat mera. 1902, 92-99). Hahr, A. Den äldre vasatidens 

svenska borgar (1917, 134-36). Ks. 1923, 19-31. Böttiger, J. Från de kungliga slot- 

ten (1924, 5 b. med text). Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 

244-45). Malmberg, E. Tullgarn (S1H 1931, 261-88). Nilsson, I. Södermania (1934, 

3-16). Almq II. 677-79. Nilsson, I. Världens ända och landet där bortom (1935, 

37-50). Selling, G. Svenska herrgårdshem under 1700-talet (1937, 27-35). BSG. 

36-38. Prins Wilhelm. Tullgarn och min far (Hb 1951, 18-23). 

Vrå 

Almq II. 702-03. 

JULITA ^ 

Th N. 335-38. Lundqvist, A. Seder och bruk i Julita socken (Samf. för Nordiska 

museets främjande 1891, 27-34). Granberg, G. Allart van Everdingen och hans 

»norska» landskap, det gamla Julita och Wurmbrandts kanoner (1902, 83). Ahlenius. 

228-33. Lindhagen, A. Den heliga Julitta och spår av hennes dyrkan i Sverige (Fat 

1918, 118-22). Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 192-201). (Ekman, 

C.). Julita missionsförening 1877-1927 (1927, 23). Sjögr. 485-86. Almq II. s. 215. 

Stenberg, J. Öljarn runt (1936, 24). Essén, M. Ur en gammal hushållsbok (Sb 1938, 

97-103). Gustafsson, I. Ur Julita sockens krönika (1938, 79). Sahlgren, J. Jum och 

Jumkil (Gustaf Adolfs ak. årsb. 1938, s. 83). Katrineholms stads Idrotts- och Fritids- 

styrelse, Katrineholmstrakten (1946, 64-66). Essén, M. Jakten i Sörmland för hun- 

dra år sedan (SJÅ 1947, 113-16). (Essén, M.). Varg och vargskall i Sörmland, 



främst i Julita socken (SJÅ 1948, 59-63). Schnell, I. Julita socken (Hbf sockenbe- 

skrivning nr 5. 1948, 48). Jansson, A. Sörmländska Hjälmaröar i Julitabygden (NiS 

230-41). SvS I. 670-734. 

Kyrkan 

Wallin, S. SKr 4:60. 

Fågelsta 

Leijonhufvud, S. Fogelstad (S1H 259-62). 

Gimmersta 

Thersner. Blanche, A. Vålnaden (1847. En del av skildringen är lokaliserad till 

Gimmersta). Upmark, G. Gimmersta (S1H 251-58). Almq II. 485-87. Bonde, K. 

Sant och intressant (1934, 102-22 och 254-65). Bonde, K. Tro mig om Ni vill 

(1936, 127-45). Bonde, K. Herrskap i Sörmland (Fat 1945, 151-64). BSG. 261-65. 

Julita gård 

Thersner. Eneroth. 152-67. Upmark, G. Julita (S1H 237-50). Almquist, J. A. Den 

civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1560 (I: 1917, 264-67). Ks. 1925, 26-49. 

Essén, R. Sörmländskt herrgårdsliv vid mitten av 1800-talet (Rig 1926, 125-36). 

Wrangel, F. U. Herregårdar och deras herrar (1927, 68-70). Karling, S. Trädgårds- 

konstens historia i Sverige (1931, 127-28). Nisser, W. Mathias Palbitzki (1931, 30). 

Nisser, W. Mathias Palbitzki som connoisseur och tecknare (1934, 66-69). Almq II. 

541-44. Drakenberg, S. Det gamla tegelbruket vid Julita gård (Sb 1936, 91-102). 

Svärdström, S. Julitatavlan (Svenska kulturbilder. Ny följd 1937, 169-200). Ohlsson, 

M. A. Julita gård (Sydow, W. v. Björkman, S. Svenska gods och gårdar. Del XIII. 

1938, 9-21). Svärdström, S. En Julitasommar (Fat 1942, 7-32). Fries, C. Julitabygden 

(Fat 1943, 25-46). Lagerquist, M. Nybble gamla fattigstuga i Julita (Tidskr. för 

fattigvård 1945, 164-68). Lagerquist, M. Julita gård. (SvS I. 674-77). Lagerquist, M. 

En Julitarapsodi (Fat 1948, 141-58). Lindblom, A. Anna Regina Khevenhüller till 

Julita (Fat 1949, 61-72). Fries, C. En herrgård i Södermanland (Svensk natur II. 

1952, 89-101). Jansson, A. Ett naturreservat under Julitagodset (Fat 1952, 17-42). 

Julita kloster 

Lämningarna af Julita kloster (Vitterhets-, Historiska och Antikvitets ak. månads- 

blad 1872, 173-74). Hall, F. Bidrag till kännedomen om cistercienserorden i Sverige 

(1899, 78-80). Vall, G. Om Julita kloster (Hb 1911, 84-93). Toll, H. Cistercienser- 

munkar uti Erik den Heliges gårdskapell (1939, 268-74). Stensland, P. Julita klosters 

godspolitik (SH nr 10. 1945, 52). Berg, P. E. Sörmländska kloster (1949, 1-3. 

Särtryck Södermanlands Nyheter). Sundquist, N. Julita kloster (Fat 1951, 153-62). 

Julita gård. Samlingarna 

Drakenberg, S. Julita skans (STÅ 1927, 301-03). Svärdström, S., Sällström, F. Julita. 

En kort historik och vägledning (1935, 54). Mästerverk ur samlingarna på Julita 

gård (1936, 32 b. med text). Vägledning för besökande i stora huset på Julita gård 

(1943, 8). Wallin, S. Julitadonationens karaktär, ändamål och möjligheter (Fat 

1943, 19-24 ). Lagerquist, M. Julita gård i Södermanland (Erixon, S. Svensk bygd 

och folkkultur II. 1947, 223-30). Lagerquist, M. Julita gård och museum (Katrine- 

holms-utställningens katalog 1952, 123-25). I Fataburen finns varje år fr. o. m. 1944 



notiser om Julita gård. 

Äs 

Thersner. Post, H. v. Försök till en Vext-Topografisk Skildring af Parken vid Äs i 

Södermanland (BN 1851, 125-27 och 161-86). Eneroth. 42-50. Klingspor, C. A. 

Äs (Sveriges slott och herresäten 1886, 41). Upmark, G. Äs (S1H 228-36). Ambro- 

siani, S. Möbler från Äs skänkta till Nyköpings museum (Rig 1918, 59-64). 

Strindherg, A. Han och hon (1919. Däri finns en del brev, som röra Äs). Arkitektur- 

minnesföreningen. Svensk Arkitektur (Årgång 1921-22, 79-91). Almq II. 723-24. 

JÄDER ^ 

By-ordning för Jäders församling i Öster-Rekarnes härad (1840, 218). Th N. 183- 

85. Säve, C. Sigurds-ristningarne å Ramsunds-berget och Göks-stenen (Vitter- 

hets-, historiska och Antikvitets Ak. handlingar 1869, 321-64). Schück, H. Sigurds- 

ristningar (Nord. Tidskrift 1903, 193-225). Ahlenius. 308-14. Lindqvist, S. Ram- 

sundsbron vid Sigurdsristningen och en storbondesläkt från missionstiden (FV 

1914, 203-30). Cederblad, C. Min barndoms kärlek (Hågk.och livsintryck 1927, 

255-65). Sjögr. 459-60. Schnell, I. En fornborgsmodell (FV 1930, 249-51). Hedwall, 

A. Klockaren C. G. Österberg i Jäder (Sb 1932, 71-80). Schnell, I. Mälby fornborg 

(BSK 1932, 14-23). Almq II. 286-91. Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 

16-24). Stenberger, M. Thordeman, B. Sigurdsristningen (50 utfärdsmål från Stock- 

holm. 1935, 214-18). Collmar, M. Ur Kjula ås domböcker (1940, 32). Hellberg, L. 

Sjön kväver (Ortnanamnssällsk. i Uppsala årsskrift 1944, 44-46). Asplund, K. 

smultronställen (1945, 19-40). Sjöbeck, M. Iakttagelser rörande den bebyggelse- 

historiska utvecklingen omkring den forna Kafjärden (FV 1947, 230-47). Schnell, I. 

Sigurdsristningen (Sb 1948, 119-33). Collmar, M. Jäders sockenkrönika (1951, 223). 

SvS III. 921-51. 

Kyrkan 

Thim, I. D. Monumenta Sudermannica in templo et paroecia Jaeder (1804, 11). 

Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 33-34). Hermelin, O. Trollet som byggde 

Jäders kyrka (Förr och Nu 1878, 81-82). Upmark, G. Jäders kyrka (Till vår hem- 

bygd 1897, 48-50 och Valda skrifter 1901, 247-53). Upmark, G. Jäders kyrka 

(Svensk byggnadskonst 1530-1760. 1904, 104-06). Cederblad, V. Jäders kyrka (Hb 

1905, 76-82). Roosval, J. Om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan 

Bormans verkstad i Bryssel (BSK 1905, 56-59). Roosval, J. Nederländska altarskåp 

(UKS I, 135-54). Wallin, S. Om barocktidens begrafningsvapen i Södermanland 

(UKS II, 105-11). Stenberger, M. Thordeman, B. Jäders kyrka (50 utfärdsmål från 

Stockholm 1935, 219-23). Collmar, M. Jäders kyrkas kakaltare (BSK 1937, 18-21). 

Collmar, M. Den oxenstiernska gravkyrkan i Jäder (Hb 1937, 49-73). Collmar, M. 

Jäders kyrka (1937, 20). Nilsson, G. A. Axel Oxenstiernas hovbildhuggarekrets 

(Svenska kulturbilder. Ny följd. Band V 1937, 95-132). Collmar, M. Anteckningar 

rörande Jan Bormans altarskåp i Jäder (Sb 1938, 93-96). Collmar, M. Göteborgs- 



biskopen Lars Norrmans hembygd och släkt (En julbok till församlingarna i Göte- 

borgs stift 1938, 81-93). Collmar, M. Jäders korsbackar och kyrkhatt (BSK 1939, 

33-47). Collmar, M. Från Olaus Pauli till Nils Agelin (Hb 1940 93-109). Collmar, 

M. m. fl. Kistrestaureringarna i Askersunds lands 1936 och Jäder 1938 (Hb 1941, 

117-26). Collmar, M. Till 300-årsminnet av Mattias Ilsbodinus död (BSK 1942, 

17-25). Collmar, M. Präster och skälmar i det forna Rekarne (1944, 3-5 och 17-23). 

Sep. ur Sörmlands Posten 1943). Cederblad, H. Minnen från Jäders prästgård (Hb 

1945, 65-73). Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 127-37). G. A.-N. 

177-82 och 324-27. Collmar, M. SKr 3:38. 

Fiholm 

Sjöberg, N. Fiholm (SlH 75-79). Arkitekturminnesföreningen. Svensk arkitektur 

(1911, 3-5). Svedelius, J. Fiholm, en stormansgård (STÅ 1914, 36-59). Svedelius, J. 

En storman och en stormansgård (Södermanland 1918, 87-94). Ks. 1927, 168-211. 

Karling, S. Nikodemus Tessin d. ä. och Simon de la Vallée (Rig 1930, 173-91). 

Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 217-20 och 242-44). Almq 

II. 470-71 och 655-56 (Sundby). G. A.-N. 184-86. 

Strand 

Almq II. 646-47. 

JÄRNA, YTTER ^ 

ThSt. 308-11. Ahlenius. 462-64. Sjögr. s. 92. Almq I. s. 478. Langseth, K. A. Det 

hände vid Pilkrogs gästgivaregård på 1600-talet (VB 1937, 21-24 och 1939, 14-16). 

Wessén, E. Gerstaberg och Hallsvreten. En återfunnen runsten och en ännu saknad 

(Tb 1946, 32-34). Broms, G. A. En upphävd dödsdom (Tb 1949, 57-59). Stråhle, C. 

I. Det sörmländska sockennamnet Järna (Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 

l950, 9-12). SvS IV. 912-17 

Kyrkan 

Baeckström, A. Två grupper stående trämadonnor från medeltidens slut (UKS I, 

109-10). Waldén, B. Epitafium över Lars Eriksson Sparre af Rossvik (BSK 1929, 

29-30 och s. 50). Broms, G. A. Ett besök i Ytter-Järna kyrka för 50 år sedan (Tb 

1945, 43-46). Yttermark, S. Rysk kyrkoskrud i Ytter-Järna (Hb 1946, 31-34). Wer- 

melin, G. Ytter-Jäma kyrka restaurerad (Hb l950, 131-38). Bohrn, E. SKr 8:106. 

Brandalsund 

Sjöberg, N. Brandalsund (SlH 159-63). Malmberg, E. Brandalsund (SlH 1931, 

65-98). Almq I. 536-37. 

Engsholm med Borghaga 

Nyblom, H. Engsholm med Borghaga (SvH 1925, 191-220), Malmberg, E. Engs- 

holm med Borghaga (S1H 1931, 33-64). 

JÄRNA, ÖVER ^ 



Th St. 308-11. Dybeck, R. Minnesmärken på Linga hed (Runa 1865, 40-42). 

Ahlenius. 461-62. Schnittger, B. Några undersökningar pä Linga gravfält (FV 1912, 

19-35). Sjögr. 91-92. Strandberg, J. A. En intressant nyårssed i Över-Järna (VB 

1929, 5-6). Almq I. 479-80. Strandberg, J. A. Över-Järna kyrka (VB 1933, 12-13). 

Strandberg, J. A. Järna vid mitten av förra århundradet (VB 1934, 11-13). Ytter- 

mark, S. Ur Järnabygdens historia (Tb 1948, 59-63). SvS IV. 940-76. 

Kyrkan 

Ugglas, C. R.af. Medeltida träskulptur (UKS I, 42-46). Strandberg, J. A. Över-Järna 

kyrka (VB 1933, 12-13). Bohrn, E. SKr 7:94. 

KATTNÄS ^ 

ThN. 259-60. Ahlenius. 123-24. Sjögr. s. 430. Spångberg, V. När tiden byter skinn 

(1932, 7-29). Almq II. s. 363. Johnsson, O. H. Termisk-hydrologiska studier i sjön 

Klämmingen (1946, 154). SvS II. 216-24. 

Kyrkan 

Håkansson, S. Kattnäs kyrkas restaurering (Hb 1951, 126-31). Bohrn, E. SKr 5:68. 

Ålsta 

Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 122-26). 

KILA ^ 

Floderus, M. M. Pleurospermum austriacum. BN 1853, 177-179. ThN. 295-97. 

Ramstedt, C. G. Berättelse öfver nunnans härjningar 1898-1902 i Södermanlands 

och Östergötlands län (1904, 135). Ahlenius. 50-51. Asklund, B. Petrological studies 

in the neighbourbood of Stafsjö at Kolmården (SGU årsbok 1925, 122). Sjögr. 

s. 403. Almq II. 164-65. SvS I. 169-207. 

Kyrkan 

Schnell, I. SKr 7:103. 

Spatorp 

Almq II. 639-40. 

Stavsjö bruk 

Ks. 1925, 76-95. Karlsson, J. A. Sörmländska järnbruk i gångna tider (Sb 1935, 

36-41). Heijkenskjöld, C. Svärta och Stafsjö styckebruk i gången tid (Artilleri- 

tidskrift 1936, 89-104). 

Ålberga 


KJULA ^ 

Berättelse om Tjula församlings i Södermanland oeconomiska inrättningar (Skrif- 



ter utgivna af sällskapet för allmän medborgerlig kunskap Band 2. 1795, 71-76). 

ThN. 188-90. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 36-37). Dybeck, R. Forn- 

lemningar på Kjula ås (Runa 1865, 12-13). H(ermelin), O. Fornlemningar på Kjula 

ås (Förr och Nu 1875, 527-28). Ahlenius. 301-03. Lindqvist, S. Ramsundsbromn vid 

Sigurdsristningen (FV 1914, 218-21). Hellquist, E. Två sörmländska sockennamn: 

II. Kjula (NoB 1922, 218-56). Hedwall, A. Kjula sockens krönikebok (1927, 187). 

Sjögr. s. 461. Almq II. 292-95. Hermelin, E. Vad en sörmländsk järnåldersyxa kan 

berätta (Sb 1936, 118-21). Collmar, M. Ur Kjula ås domböcker (1940, 32). Hell- 

berg, L. Himmelsända. Ett sörmländskt ortnamn och ett Edda-ord (Ortnamnssäll- 

skapets i Uppsala årskrift 1950, 55-60). SvS III. 952-83. 

Kyrkan 

Bäckgren, K. Kjula prästgård (Hb 1937, 108-11). Bohrn, E. SKr 7:104. 

KLOSTER. Införlivat med Eskilstuna. Se detta. ^ 

Almq II. 295-97. 

KUNG KARL. Se Kungsörs köping ^ 

KÄRNBO ^ 

ThN. 155-61. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 21-22 och 29). Ahlenius. 

397-407. Sjögr. 436-37. Almq II. s. 376 och 341-42 (Ärja). Strandberg, O. M. Byg- 

den kring Mariefred och Pax Mariae (1940, 134). SvS III. 386-403. 

Kyrkan 

Flentzberg, A. Årkebiskoparna i Kernbo (Hb 1912, 116-37). Flentzberg, A. Från 

en försvunnen kyrka och församling - Ärja i Södermanland (Hb 1919, 25-39 och 

1920, 40-60). Westlund, P. O. Mariefred och Kärnbo kyrkor. SKr 5:65. 

Härnö 

Ett besök på Hernön (Runa 1843, 21-27). Nordberg, N. E. V. Strängnäs stifts alko- 

holisthem i Härnö (Hb 1911, 125-35). Nordberg, N. E. V. Härnö firar 15-årsjubi- 

leum i »eget hem» (Hb 1926, 124-33). Ruhnbom, T. Axel Theodor Pettersson, före- 

ståndare vid Härnö alkoholisthem (Hb 1935, 179-90). 

Se ock Gripsholm 

LERBO ^ 

ThN. 305-07. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 45-49). Ahlenius. 192-95. 

Sjögr. 480-81. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 72-85). Almq II. 215-19. Hell- 

berg, K. Herrar och bönder i Lerbo i äldre tider (1935, 140). Claesson, C. »Slå ut en 

katsa» ålderdomligt fiske i en sörmlandssjö (Fat 1937, 63-78). Schnell, I. Sörm- 

ländsk fornminnesvård för 150 år sedan (FV 1939, 116-19). Lagerstedt, J. Ur pros- 



ten H. Petterssons Lerbokrönika (Hb 1947, 63-75). SvS I. 735-68. 

Kyrkan 

Frölén, H. Nordens befästa rundkyrkor (1911, 71-72). Torssander, E. Prästgårdar, 

som tjänat slut (Hb 1936, 65-67). Bohrn, E. SKr 5:63. 

Dagöholm 

Leijonhufvud, K. Kungl. Södermanlands regementes historia (I:1914, 56-59). 

Almq II. 447-48. 

Gotthardsberg 

Almq II. 727-29. 

Hässlö 

Almq II. 533-34. 

Stensnäs 

Almq II. 642-43. 

LID ^ 


Sjögr. 413-14. Almq II. 118-19. Gabrielsson, A. Från Spelvik, Lid och Ludgo (Sb 

1948, 27-34). SvS II. 473-88 och 1036-38. 

Kyrkan 

Ugglas, C. R. af. Strängnäs stifts medeltida träskulptur (UKS I. 30-31). Schnell, I. 

1400-talsmålningar i en sörmländsk kyrka (FV 1936, 47-53). Boëthius, S. SKr 

8:107. 

Taxinge 

Almq II. 669-71. 

Ånsta 

Almq II. 638-39 (Sparresta). 

LILLA MALMA. Se Malma, Lilla ^ 

LISTA ^ 

ThN. 213-15. Ahlenius. 242-44. Sjögr. 467-68. Almq II. s. 312. Hedwall, A. Sörm- 

ländska släktgårdar (1935, 46-50). SvS III. 557-79. 

Kyrkan 

Cederström, R. Polonica (UKS II. 129-32). Pauli, J. Adliga ätten Pauli (1920, 360- 

67). Schnell, I. Westlund, P. O. SKr 9:122. 

Lista 

Almq II. 569-70. 

Vargarn 

Almq II. 689-90. 



Vingsleör 

Almq II. 700-01. 

LUDGO ^ 

ThN. 246-49. Schmidt, K. af. En adlig och furstlig hofpredikant under 1600-talets 

senare hälft (Sveriges autografsällskap 1897, 82). Ahlenius. 77-79. Delander, L. A. 

Erik Gustaf Walker (Hb 1911, 94-100). Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 

241-368). Sjögr. s. 415. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 99-102). Almq II. 119-20. 

Nilsson, I. Sörmländska vandringar (1937, 22-24). Lagerstedt, T. Hur bondebygd 

blev herrgård (Sb 1941, 49-64). Eneroth, O. Folkskolläraren E. G. Walker i Löten 

(Årsb. 1941, 221-25). Gabrielsson, A. Från Spelvik, Lid och Ludgo (Sb 1948, 27-34). 

SvS II. 489-518 och 1038-41. 

Kyrkan 

Ugglas, C. R. af. Strängnäs stifts medeltida träskulptur (UKS I, 38-39). Ugglas, 

C. R. af. Maria med barnet och Johannes Döparen (UKS II, 51-58). Roosval, J. 

Ludgo kyrkas altarprydnad (UKS II, 59-69). Wettergren, E. Studier från Sträng- 

näsutställningens afdelning för måleri (UKS I, 232-35). Liljegren, M. Stormakts- 

tidens grafkor (1947, 120-21). Bohrn, E. SKr 2:30. 

Trollesund 

Malmberg, E. De Löwenska fideikommissen (S1H 1931, 299-306). 

Öster-Malma 

Thersner. Upmark, G. Öster-Malma (S1H 91-96). Arkitekturminnesföreningen, 

Svensk arkitektur (1916, 88-96). Bianchini, A. Sörmländska socknar (1917, 331-46). 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 68-81). Ks. 1923, 47-53. Arkitektur- 

minnesföreningen. Svenska Trädgårdskonsten (1930, 62-67). Karling, S. Trädgårds- 

konstens historia i Sverige (1931, 461-68). Essen, L. v. Öster-Malma jaktvårdsgård 

(NiS, 302-08). Almq II. 738-40. 

LUNDA ^ 

ThN. 293-94. Ahlenius. 48-50. Sjögr. 402-03. Almq II. 165-67. Sandberg, G. 

Sankte Bengts kyrka (Sb 1937, 26-32). Rasmusson, N. L. Ett medaljfynd från 

Lunda (Sb 1948, 35-38). SvS I. 208-38. 

Kyrkan 

Zetterstedt, W. Två prästsöner från Lunda (Hb 1931, 74-82). Holm, A. Fröbergska 

hemmet i Lunda (Från gamla prästhem i Södermanland och Närke. 1931, 19-34). 

Zetterstedt, W. Två kyrkvärdar (Hb 1937, 143-46). Schnell, I. SKr 7:99. 

LÄNNA ^ 



ThN. 174-76. Ahlenius. 337-38. Sjögr. s. 447. Engel, E. Åkers och Länna hembygds- 

förening (Sb 1931, 40-43). Almq II. 335-36. Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar 

(1935, 90-95 och 115-24). Arwidsson, I. Om trattfiske (Rig 1937, 165-66). SvS III. 

774-97. 

Kyrkan 

Ugglas, C. R. af. Strängnäs stifts medeltida träskulptur (UKS I, 29-30 och 34-35). 

Bohrn, E. S Kr 4:57. 

Länna bruk 

Jansson, E. A. Bergsbruken i det forna Gripsholms län (Blad för bergshandte- 

ringens vänner l951, 415-18). 

Söderlänna 

Almq II. 666-67. 

LÄSTRINGE ^ 

Th N. 243-44. Ahlenius. 95-96. Keyland, E. Julbröd, julbockar och Staffanssång 

(1919, 57-58). Lagerbielke, L. Anteckningar om Lästringe och Tystberga socknar 

(B S K 1927, 7-25). Sjögr. s. 420. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 103-07). Gran- 

hammar, E. Storspelman Anders Andersson i Lästringe (Slöjd och ton 1936, 70-71 ). 

Almq II. 120-22. SvS II 519-33. 

Kyrkan 


Gärdesta 

Malmberg, E. De Löwenska fideikommissen (S1H 1931, 306-07). Almq II. 494-95. 

MALM, STORA ^ 

ThN. 317-21. Ahlenius. 200-08. Sjögr. 481-82. Wessén, E. En runristning från år 

1800 (FV 1933, 309-11). Andersson, N. Svenska låtar (1934, 86-90). Almq II 221- 

25. Uggla, C. H. Beskrifning öfver Stora Malm 1749 (SH nr 2. 1935, 20). Florin, S. 

Vråkulturen (Kulturhistoriska studier tillägnade N. Åberg 1938, 15-51). 

Se ock Arkeologi. 

Holmqvist, W. Ett medeltida herremanshus i Södermanland (FV 1939, 121-23). 

Hjelmqvist, S. En kambrisk sandstensgång i St. Malms s:n (GFF 1939, 209-17). 

Floderus, E. Brandgravar med hängkors (FV 1940, 129-33). Schnell, I. Stenberg, J. 

Katrineholm och Katrineholmstrakten (1941, 32. Ny upplaga 1949). Carlsson, K. A. 

I öst- och västerled (1946, 64-69 och 147-54). Carlsson, K. A. Skatten på Glysa- 

mon (Sb 1948, 75-76). Florin, S. Schnell, I. Stora Malm och Katrineholm (Hbf 

fornminnen 1950, 46). SvS I. 829-79. 

Kyrkan 

Branting, A. Något om vingåkersdräktens historia (UKS I, 207-15). Cederström, R. 

Polonica (UKS II, 134-37). Aedes sacrae antiquae a Sigurd Curman restauratae 



(1929, 15-19). Färnström, E. Fritz Arthur Beskow (Hb 1934, 42-55). Schnell, I. 

Predikstolen i Stora Malm (Hb 1940, 110-19). Bohrn, E. Funtarna i Stora Malm 

och Forssa kyrkor (FV 1942, 420-22). Wallin, S. Pintorpafruns gravsilver och 

silvergåvorna från hennes släkt (Kyrkoinredning för herremän. 1948, 201-25). 

Berthelson, B. SKr 1:12. 

Slottskyrkan, Eriksberg 

Roosval, J. Ludgo kyrkas altarprydnad, ett arbete af Burchardt Precht (UKS II, 

67-69). Bonde, K. Eriksbergs slottskyrka (Hb 1944, 14-19). 

Duveholm 

Almq II. 643-44 och 469-70 (Flemingshov) 

Eriksberg 

Thersner. Eneroth. 173-92. H(ofberg), Herm(an), Sverige. Fosterländska bilder 

(1877-78, 8-10). B. S. Eriksberg (Förr och Nu. 1879, 618-24). Forsstrand, C. Eriks- 

berg (Varia. 1901, 233-39). SvB. Ericsbergs bibliotek (III, 564-83). Upmark, G. 

Svensk byggnadskonst 1530-1760 (1904, 168-69). Forsstrand, C. Eriksberg (S1H, 

7-20). Vult von Steyern, Fr. Carl Carlson Bonde (Tidskrift för Bok- och Biblio- 

teksväsen. 1914, 76-82). Strömblom, S. Porträttsamlingen i Ericsbergs fideikommiss 

(1917, 69). Ks. 1925, 3-25. Upmark, G. Eriksberg, ett sörmländskt stormansslott 

(STÅ 1927, 100-16). Wrangel, F. U. Herrgårdar och deras herrar (1927, 327-61). 

Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen (1928, 121-42). Almq II. 457-58 (Djulfors), 

603-07 och 740-41 (Överby). Bonde, K. Sant och intressant (1934, 5-22). Bonde, K. 

Tro mig om Ni vill (1936, 306). Persson, C. J. En gammal herrgårdskusk berättar 

(1939, 173). Nordin-Grip, I. Pintorpafrun (SH nr 8. 1942, 99). Posse, A. Mellan 

slagen (1944, 174-91). Bonde, K. Herrgårdsliv vid sekelskiftet (Sb 1945, 55-64). 

Bonde, K. Herrskap i Sörmland (Fat 1945, 151-64). Bonde, K. Pintorpafrun (1945, 

237). BSG. 255-61. Rapp. B. Djur och stilleben i karolinskt måleri (1951, 6 bilder). 

Stenta. 

Almq II. 644-45. 

Öster-Djulö 

Almq II. 737-38. 

MALMA, LILLA med MALMKÖPING ^ 

Falckman, J. D. Dissertatio Academica De paroecia Duncker eique annexa Lilla 

Malma (1769, 44). Översatt och utgiven som: SH nr 6. 1939, 39. ThN. 351-56. 

Leijonhufvud, S. Ur svenska herrgårdsarkiv (1902, 79-l02). Leijonhufvud, K. K. 

Personhistoriska anteckningar ur Lilla Malma församlings kyrkböcker (Ny svensk 

släktbok 1901-06, 792-800). Andersson (-Ringmar), R. Några minnen från min be- 

väringstid i Malmköping (Hb 1908, 85-96). Ahlenius. 140-45. Ödman, N. P. Ett 

litet besök i Malmköping (Nya svenska resebilder. 1907, 26-63). Per Sörmlänning. 

(Hofberg, A.). Till Malmköping (1910, 30). Stadsb.-utst. s. 324. Upmark, G. Guld 

och silversmeder i Sverige (1925, 525-27). Leijonhufvud, K. G. A. Naturminnes- 



märken på Malma hed (SN 1926, 134-37). Frendin, E. En gammal köping (STÅ 

1927, 90-99). Sjögr. 489-91. Malm, C. I. Malmköping (Sörmlandsstämman 1931, 

34-37). Leijonhufvud, K. K. Malmköping genom tiderna (Sb 1933, 36-44). Almq II. 

s. 267. Sjöström, E. En sörmländsk garvaregård (Sb 1934, 69-80). Kommunalfull- 

mäktige. Malmköping 1785-1935 (1935, 232). Hjelmström, O. Malmköping 1917- 

1931 (Årsb. 1936, 210-11). Schnell, I. Flen-, Malmköping- och Gnestatrakten (Hbf 

1942, 32). Christiansson, H. Lilla Malma socken med Malmköping (Hbf socken- 

beskrivning nr 4. 1946, 40). SvS II. 867-901 och 1069-72. (Malmköping på 

902-22 och 1005-07). Se även Södermanlands regemente. 

Kyrkan 

Westlund, P. O. SKr 2:16. 

Fållökna 

Almq II. 482-85. 

MELLÖSA ^ 

ThN. 345-47. Ljungdahl, D. Torpet Sola i Mellösa socken (Fat 1907, 41-44). 

Ahlenius. 149-53. Franzén, E. Några minnen från Lilla Mellösa (Hb 1927, 70-80). 

Sjögr. 494-95. Hermelin, E. M. Ett märkligt sörmlandsfynd (Sb 1934, 97-98). 

Almq II. 267-68. Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 51-71). Holmström, 

A. Effektiv bastupropaganda (Riksföreningen Gymnastikens Främjande 1935, 

191-200). Eriksson, N. En bastudag och dess följder (Riksföreningen Gymnastikens 

Främjande 1936, 175-84). Krokström, T. The Hällefors dolerite dike and some 

problems of basaltic rocks (Bull. of the Geol. instit. of Upsala. 1936, 113-263). 

Nordin-Grip, I. Mellösatraditioner från gammal bonde- och herrgårdskultur (Sb 

1937, 105-18). Hellberg-Castelli, G. Johan Hellberg i Lilla Mellösa (Årsb. 1938, 

88-98). Post, L. v. Oldeberg, A. Fröman, I. Ein eisenzeitliches Rad aus den filaren- 

See in Södermanland (K. Vitterhets-, historiska och antikvitets Ak. handlingar 

1939, 98). Lindberg, C. Flen-Mellösa-Flenmo (NoB 1943, 115-17). SvS II. 923-72 

1007-08 och 1073-75). 

Kyrkan 

Lindblad, J. L. Lilla Mellösa församlingshem (Hb 1925, 17-20). Bohrn, E. SKr 2:26. 

Axelsberg. (Harpsund) 

Malmberg, E. Harpsund (SvH 1924, 199-216). Almq II. 502-04. 

Hällefors 

Eneroth. 67-73. Verkstäderna. AB Hällefors bruk (1918, 4). Stenbock, L. Från den 

gamla goda tiden (Arte et Marte 1923, 50-55). 

Skiringe 

Swahn, W. Hos Birger Mörner på Schiringe (SvH 1922, 1-22). Almq II. 629-31. 

Yxtaholm 

Thersner. Eneroth. 193-97. Ugglas, C. R. af. Yxtaholm (S1H 385-96). Ks. 1923, 

103-08. Almq II. 708-09. 



MUSKÖ ^ 

Levin, C. H. Handlingar rörande den till Muskö kyrka donerade Bok- och Mynt- 

samling, m. m. (1833, 32). Levin C. H. De insula Muskö (1837, 16). (Levin, C. H.). 

Poetiskt hafsskum från Sota-skären (1841, 112). ThN. 328-30. Westerin, G. Väs- 

terhaninge och Muskö socknar (BSK 1897, 197-256), Vernborg, A. Svenska bygder 

(1906, 61-64). Ahlenius. 514-16. Sjögr. s. 114. Pettersson, V. Sägner och minnen 

från Södertörnsbygden (1934, 55-62). Svenér, E. Några bilder från förra seklets 

Muskö (Tb 1946, 39-44). Sörlin, A. Muskö (SN:s tidskrift 1950, 11-16). Rydberg, 

K. Muskörminnen - anteckningar från sekelskiftet (Tb l951, 50-56). SvS IV. 

305-17 och 993-95. 

Kyrkan 

Branting, A. Lindblom, A. Medeltida byggnader och broderier i Sverige (I: 1928, 

82-83). Svenér, E. En skärgårdskyrka i nöd (SSJ 1947, 90-114). Andersson, A. 

SKr 6:90. 

Älvsnabben. 

Stridsberg, G. Elfsnabben och Scapa Flow (Svensk tidskrift 1915, 473-82). Spens, E. 

Älvsnabben (Tidskrift för sjöväsendet 1929, 107-25). Ahnlund, N. Älvsnabben i 

historien (Segel och motor 1935, augusti 8-13). Stenberger, M. Thordeman, B. 

Älvsnabben (50 utfärdsmål från Stockholm 1935, 239-45). Jansson, E. A. Dalarö 

(1936, 8-9) samt densamme i: Segel och motor 1937, mars. »När Stockholm var 

blockerat»). Hafström, G. Hårsfjärden - medeltidens »Portus Danicus»: 

HT 1937, 359-63). Ahnlund, N. Älvsnabben (Svenskt och nordiskt 1943, 188-97). Även i 

Vårt försvar (1937, 8-15). 

MÖRKÖ ^ 

Ekström, C. U. Beskrifning öfver Mörkö socken i Södermanland (1828, 247). 

Ekström, C. U. Teckningar till beskrivningen över Mörkö socken (1828, 26). 

Ekström, C. U. Tabeller öfver tiden för flyttfoglarnas ankomst och flyttning i 

Mörkö socken och Södermanland åren 1827 och 1828 (Vetenskapsak. handlingar 

1827, 190-201 och 1829, 31-41). Ekström, C. U. Fiskarne i Mörkö skärgård (Ve- 

tenskapsak. handlingar 1830, 143-204, 1831, 70-107 och 270-301 samt 1834, 1-74). 

ThN. 218-21. Ahlenius. 113-17. Brun, F. de. Agnafit och Sotaskär (1915, 32). 

Nilsson, I. En vandring bland Mörkö naturminnen (Södermania 1929, 19-21). 

Sjögr. 426-27. Johansson, K. E. Carl Ulrik Ekström (VB 1933, 15-16). Almq II. 

97-l00. Pettersson, V. Sägner och minnen från Södertörnsbygden (1934, 226-31). 

SvS II. 307-29. En del av E. Asklunds litterära arbeten torde kunna lokaliseras till 

Mörkö. 

Kyrkan 

Hahr, A. Studier i Johan III: s renässans. II. Villem Boy (1910, 72-73). Åmark, M. 

Sankt Göransminnen och Sörmländska kyrkklockor (Hb 1926, 134-38). Åmark, 



M. Sankt Göransminnen på svenska kyrkklockor (Med hammare och fackla, 

81-84). Paban, G. Mörkö kyrka (Hb 1935, 112-25). Hofberg, A. Elva månader 

på Consistorii skjutskärra (Hb 1936, 94-104). Bohrn, E. SKr 5:74. 

Hörningsholm 

Blixén, A. De proedio Hörningsholm (1819 och 1824, 16). Thersner. Svenska min- 

nen (1836, 37-45). Eneroth. 227-44. S. M. Hörningsholm (Svenska Familjjournalen 

1864, 358-61). Upmark, G. Hörningsholm (S1H 425-34). Hahr, A. Den äldre 

Vasatidens svenska borgar (1917, 144-49). Thordeman, B. Hörningsholms bygg- 

nadshistoria (Tidskrift för konstvetenskap 1921, 61-78). Ks. 1923, 32-41. Quensel, 

A. Hörningsholms slott (SvH 1926, 1-28). Hahr, A. Nordiska borgar från medel- 

tid och renässans (1930, 184-87). Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige 

(1931, 177-82). Almq II. 536-38. Karlsson, J. A. Hörningsholm (VB 1936, 2-7). 

Bonde, C. Jag berättar för Jan (1944, 24-35 och 202-17). BSG. 213-19. 

Karta-Oaxen 

Kock, K. Skånska Cementaktiebolaget 1871-1931 (1932 s. 174 f. f.). Sundius, N. 

Södermanlands kalkstenar och kalkindustri (Sb 1942, 27-42). 

NIKOLAI. Uppdelad på Nyköping och Oxelösund ^ 

NYKYRKA ^ 

ThN. 277-81. H(ofberg), H. H. Vinterfiske i Hallbosjön (Läsning i hemmet 1884, 

954-60). Ahlenius. 57-58. Sjögr. 406-07. Almq II. 173-75. SbS I. 284-94. 

Kyrkan 

Roosval, J. En kalkformig ikonoklastisk funttyp från Gottland (UKS II, 36-39). 

Lundberg, E. SKr 3:42. 

Hormesta 

Almq II. 556-57 (Kyrkobol). 

Rottninge 

Almq II. 617-18. 

Århammar 

Almq II. 718-19. 

NÄMDÖ ^ 

ThSt. s. 321. Ahlenius. 509-10. Keyland, N. Svensk allmogekost (1919, 44-47). 

Ålund, P. G. Litet krönika från Nämndö (Hb 1925, 170-81). Sjögr. 109-10. Jans- 

son, E. A. Skärgårdsliv i forna tider (1934, 33-34 och 135-205). Sundius, N. Berg- 

grundskarta över området kring Nämdö-, Jungfru- och Ingaröfjärdarna (SGU 

1939). Degelius, G. Några lavar från Nämndö och angränsande öar i Stockholms 

skärgårds barrskogsregion (SBT 1943, 407-12). SvS IV. 318-22. 



Kyrkan 

Wallin, C. Beskrifning om Nämdö capel (Upfostrings-Sälskapets tidning 1782, 2). 

Agrell, P. Om Nämndö kyrkas höga ålder (BSK 1877, 116-18). Bohrn, G. SKr 

8:108. 

NÄSHULTA ^ 

(Rosenhane, G.) Respublica glacialis (1681, 52). ThN. 200-02. Leijonhufvud, K. K. 

Utdrag ur Näshulta och Ärila församlingars kyrkböcker (PHT 1909, 30-37). 

Ahlenius. 291-96. Friesen, O. v. Gustaf Rosenhanes Respublica glacialis (Fat 1914, 

193-222). Andersson, S. Några anmärkningar till Gustaf Rosenhanes Respublica 

glacialis (Fat 1917, 1-8). Keyland, N. Julbröd, julbockar och Staffanssång (1919, 

59-60). Andersson, S. »Dyngdansen» (Folkminnen och folktankar 1914, 103-09). 

Klein, E. »Dyngbröllopet» vid Haneberg (Folkminnen och folktankar 1926, 1-14). 

Liungman, W. Ytterligare om »dyngbröllopet» vid Haneberg (Folkminnen och 

folktankar 1927, 138-49). Lithberg, E. »Dyngkalaset» (Folkminnen och folktankar 

1933, 24-42). Liungman, W. En replik till N. Lithbergs »Dyngkalaset» (Folkminnen 

och folktankar 1933, 147-56). Sjögr. 454-55 Almq II. 297-98. Nordin-Grip. I. En 

kurkobyggnadssägen och en sockenträta (Sb 1940, 93-108). SvS III. 984-1019. 

Kyrkan 

Festskrift R. Cederström. Vapen och dräkter på svenska gravstenar från äldre vasa- 

tiden (1926, 2 b). Waldén, B. Gravmonument över Knut Kurck (BSK 1929, 24-28), 

57-62. Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 127-30). Eriksson, A. 

Näshulta kyrkas restaurering (Hb 1951, 122-26). Hedar, S. SKr 9:123. 

Haneberg 

Clason, I. G. Tvänne herrgårdsbyggnader (Sveriges Teknologförening, Arkitektur. 

1913, 73-76). Wollin, N. G. Haneberg (S1H 1923, 52-61). Ks. 1925, 50-75. Almq II. 

490-91. Hanebergs säteri (1937, 8). 

Hedensö 

Eneroth. 2203-10. Hermelin, O. Från svenska bygder (1907, 23-29). Malmberg, E. 

Hedensö (S1H 263-68). Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 182-87). 

Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 232-35). Rosman, H. 

Munthe, A. Släkten Arfwedson (1945, 611). 

ORNÖ ^ 

ThSt. 320-21. Cederström, A. Om berggrunden på norra delen af Ornön (GFF 

1893, 103-18). Ahlenius. 510-11. Holmquist, P. J. The archaean geology of the 

coast-regions of Stockholm (GFF 1910, 789-911). Högbom, A. G. Zur Petrogra- 

phic von Ornö Hufvud (Bull. of the Geol. Institution of Upsala l910, 149-96). 

Pallin, N. N. En jättegryta vid Hufvudskär (STÅ 1924, 306-07). Sjögr. s. 110. 

Jansson, E. A. Skärgårdsliv i forna tider (1934, 22-30). Pettersson, V. Sägner och 



minnen från Södertörnsbygden (1934, 23-26). Wenk, E. Zur Genese der Bänder- 

gneise von Ornö Huvud (Bull. of the Geol. institution of Upsala 1937, 53-89). 

Fries, C. Stora och lilla Sandböte (SN 1938, 124-26). Jonsson, E. Skärgårdshav 

(1939, 175-242). Hedenstierna, B. Från Södertörns skärgård (Sb 1944, 77-88). 

Zetterström, H. Lurgatan 5 med omnejd (1944, 143-56). Lindhagen, S. Boken om 

Ornö (1945, 256). Rydberg, K. Minnen från Ornö före sekelskiftet (Tb 1950, 44-50). 

SvS IV. 323-33. Strindberg, A. Hemsöborna lokaliseras till Kymmendö. Därom 

skriver: Forssell, G. Kymmendö och »Hemsöborna» (1926, 115). Jirlow, R. August 

Strindberg, hemsöborna och verkligheten (Fat 1945, 21-40). 

Kyrkan 

Wigardt, A. En gammal klockargård (Hågk. och livsintryck 1932, 244-52). Bäck- 

gren, K. Kapellpredikantbostaden å Ornö på 1800-talet (Hb 1937, l10-11). Lind- 

hagen, S. SKr 6:85. 

Se ock Dalarö och Utö. 

RIPSA ^ 

ThN. 251-53. Ahlenius. 74-75. Sjögr. s. 413. Almq II. 122-23. SvS II. 534-48. 

Kyrkan 

E(ckerman), A. v. Korta drag ur Ripsa kyrkas historia och öden (Hb 1916, 63-81). 

Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 78-81). Blomberg, C. G. SKr 6:77. 

Edeby 

Sjöberg, N. Edeby (S1H 353-58). Eckermann, A. v. Från förgångna tider (Sörm- 

landsboken 1918, 401-05). Almq II. 461-63. 

Sandvik 

Nyblom, H. Sandviks gård (SvH 1924, 225-29). 

Tova 

Erixon, S. Tova, en målad timmersal från trettioåriga krigets dagar (Svenska 

kulturbilder. Band II 1930, 187-200). Schnell, I. Tovastugan (Svenska turist- 

föreningens tidning 1951, 176-78). 

Åboö 

Almq II. 709-10. 

RUNTUNA ^ 


Sjögr. 414-15. Elvers, J. Av och om Skolmästaren P. Svensson, Runtuna (Årsb. 

1932, 25-32). Almq II. 123-27. Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 96- 

101). SvS II. 549-78 och l043-46. 

Kyrkan 

Ugglas, C. R. af. Strängnäs stifts medeltida träskulptur (UKS I, 75-77). Flentzberg, 

A. Från kyrkor och kyrkogårdar i Strängnäs stift (Hb 1924, 113-40). Bäckgren, K. 



Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1929, 80-81). Bäckgren, K. Kyrkoherdebostället i 

Runtuna (Hb 1937, 111-13). Schnell, I. SKr 8:110. 

Lindö 

Thersner. Rosen, H. v. I grevens tid (1952, 356) 

Lövsund 

Klingspor, C. A. Löfsund (1893, 19. Särtryck Södermanlands Läns Tidning). Sjö- 

gren, N. Löfsund (S1H 279-84). Ks. 1924, 30-41. Almq II. 732-33 (Ön). 

RÅBY-REKARNE ^ 

ThN. 210-11. Hermelin, O. Från svenska bygder (1907, 156-57). Ahlenius. 246-47. 

Cederblad, H. Till minnet av min far, Olof Hermelin (Hågk. och livsintryck 1927, 

61-71). Sjögr. s. 466. Almq II. s. 312. SvS III. 580-89. 

Kyrkan 

Lindblom, A. Madonnan från Råby-Rekarne (UKS I, 92-97). Schnell, I. SKr 8:112. 

RÅBY-RÖNÖ ^ 

ThN. 255-56. Ahlenius. 73-74. Sjögr. s. 412. Almq II. 127-29. Nilsson, I. Sörm- 

ländska vandringar (1937, 4-6). SvS II. 579-601. 

Kyrkan 

Blomberg, C. G. SKr 2:20. 

SALEM ^ 

ThSt. 296-98. Hansen, F. V. Stockholms nya vattenledningsverk vid Norsborg 

(1906, 142). Wittrock, K. J. H. Från Botkyrka och Salem (STÅ 1908, 156-79). 

Ahlenius. 477-81. Vernborg, A. Från svenska bygder (1909, 15-24). Hallström, G. 

Stockholms viktigaste naturskyddsfråga (SN 1912, 85-89). Rydh, H. Schnittger, B. 

Kring Aspens och Bornsjöns stränder (Där fädrens kummel stå. II:1928, 7-14). 

Selling, G. Säterier och gårdar i Stockholmstrakten (1928, 159-62, 168-76 och 

190-94). Castegren, E. En resa genom Botkyrka och Salem (VB 1929, 9-11). 

Sjögr. s. 98. Schnell, I. Ett hällristningsfynd på Södertörn (FV 1929, 381-83). 

Almq I. 443-44. Schnell, I. En vikingaby på Södertörn (Sb 1933, 22-35). Oldeberg, 

A. En rakkniv från Södermanland med fågelfigurer (FV 1938, 117-21). Linder, 

U. S. Salemsfyndet (Kulturhistoriska studier tillägnade N. Åberg 1938, 166-80). 

Erixon, S. Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten (1941, 316-19 

m. m.). Engqvist, E. Salems fornminnen (Tb 1950, 51-53). Warnstedt, C. v. Salems 

socken under medeltiden (Tb 1953, 19-44). SvS IV. 776-801 och 812-14. 

Kyrkan 

Rode, H. Altarskåp från Salems kyrka (Lindblom, A. Nordtysk skulptur och må- 



leri i Sverige 1916, 17-20). Alinder, E. Vällinge kapell (Hb 1933, 95-100). Alm, H. 

Salems kyrka (Tb 1941, 6-20). Alm, H. SKr I:4 (Salem) och 4:55 (Vällinge kapell). 

Bergaholm 

Selling, G. Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten (1928, 191-93). 

Lideby 

Almq I. 714-15. 

Rönninge och Uttringe 

Tibell, W. af. Beskrifning öfver Uttringe och Rönninge från 1480 till 1870 (1875, 

150). Almq I. 876-77. 

Viksberg 

Skragge, S. Ett kårt samtal om the för någre Åhr sedan upfundne suurbruuar wijd 

Wijkz-Berg (1688, 56). Linders, J. Flora Wiksbergensis (1728, 42). Fröman, I. Viks- 

berg och murgrönan (SN 1934, 121-34). Halden, B. E. Korpberget vid Viksberg i 

Salem, Södermanland (SBT 1950, 535-50). 

Vällinge 

Thersner. Selling, G. Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten (1928, 168-76). 

Almq I. 905-06. Malmsten, K. En industriplanering under vasatiden (Med hammare 

och fackla 1942, 1-98 (tryckt 1943). 

SANKT NIKOLAI. Uppdelad på Nyköping och Oxelösund ^ 

SELÖ, YTTER och ÖVER ^ 

Humbla, E. Specimen historicum De insula Sela, Sudermanniae (1771, 22). Dybeck, 

R. Domaresäte på Selaön (Runa 1842, 24-30). Dybeck, R. Svenska minnesmärken 

(Runa 1851, s. 5 och s. 16). ThN. 145-50. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 

37-39). Dybeck, R. Mälarens öar (1861, 10-11). Salin, B. Undersökningar på Selaön 

sommaren 1893 (K. Vitterhets-, Historiska och Antiqvitet. ak. Månadsblad 1895, 

68-81). Ahlenius. 373-85. Rydh, H. Schnittger, B. Där fädrens kummel stå (I:1928, 

65-69). Sjögr. 440-43. Almq II. 379-84. Anderbjörk, J. E. Selaön under förhistorisk 

tid (BSK 1934, 43-50). Waldén, B. Möte med Södermanlands skyddspatron (Fest- 

skrift I. Nilsson 1940, 82-84). Anderbjörk, J. E. Vargskall på Selaön (BSK 1941, 

30-44). Alving, B. Sommarnöjet (STÅ 1945, 205-22). En del arbeten av F. Alving 

äro lokaliserade till Selaön. Detta gäller särskilt: Andra visboken (1915, 130). Ur 

minnesfilmen (Innan vi började 1921, 7-12). Mälarfolk (1943, 263). 

Selö, Ytter 

Teiling, E. Kämpaträden på Åsa gravfält (SN 1928, 149-51). SvS III. 460-85. 

Kyrkan 

Baeckström, A. Två grupper af stående trämadonnor från medeltidens slut (UKS I, 

98-104). Roosval, J. Nederländska altarskåp (UKS I, 149-54). Roosval, J. Ytter- 

Selöfunten (UKS II, 17-21). Wallin, S. Om barocktidens begrafningsvapen i 

Södermanland (UKS II, 99-100). Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 



261-62). Bohrn, E. SKr 6:81. 

Mälsåker 

Thersner. Eneroth. 256-64. Upmark, G. Svensk byggnadskonst 1530-1760 (1904, 

166-68). Upmark, G. Mälsåker (S1H 435-48). Roosval, A. De nya Mälsåkerssam- 

lingarna inför förskingringen (SvH 1916, 196-98). Almq II. 587-89. Andreen, E. 

Mälsåker (I945, 55). 

Tuna by 

Hultberg, G. Tuna by på Selaön (BSK 1935, 28-42). 

Selö, Över 

Anderbjörk, J. E. Runstenarna vid Överselö kyrka (Hb 1939, 159-65). SvS III. 

499-522. 

Kyrkan 

Wallin, S. Om barocktidens begrafningsvapen i Södermanland (UKS II, 103-05). 

Åmark, M. Kakaltaret i Overselö kyrka (BSK 1934, 14-18). Bohrn, E. SKr 6:76. 

Algö 

Almq II. 416-18. 

Nybble by 

Anderbjörk, J. E. Nybble by på Selaön (BSK 1938, 18-31). 

Tynnelsö 

Thersner. Svenska minnen (1837, 159-60). Strömberg, J. E. Inventarium curiae 

Tynnelsö anno 1443 (1839-10). Eneroth. 245-55. Andersson-Edenberg. Strengnäs och 

Tynnelsö (Svenska Familjjournalen 1874, 243-46). Eichhorn, C. Svenska konstmin- 

nen (Svenska Fornminnesföreningen 1885, 4). Upmark, G. Svensk byggnadskonst 

1530-1760 (1904, 63-66). Upmark, G. Tynnelsö (S1H 334-46). Almquist, J. Den 

civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1560 (1917-23, 280-82). Schmalensee, K. v. 

Tynnelsö hus (Rig 1930, 155-72). Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige 

(1931, 128-30). Rabén, H. Träskulptur och snickarkonst (1934. 50-53). Almq II. 

680-81. Laval, M. de. Tynnelsö (Hb 1935, 172-78). Stenberger, M. Thordeman, B. 

Tynnelsö slott (50 utfärdsmål från Stockholm 1935, 195-98). Tersmeden, N. Tyn- 

nelsö (Jorden runt 1935, 66-76). S(tad)e, A-e. Tynnelsö (1936, 20). 

SKÖLDINGE. Med Valla municipalsamhälle ^ 

ThN. 311-13. Gumaelius, O. En grafundersökning vid Rocklunda i Söderman- 

land (K.Vitterhets-, Historiska och Antiqvitets Ak. månadsblad 1883, 122-24). 

Ahlenius. 188-92. Möller, A. Sköldingeminnen (Hb 1921, 36-59). Sjögr. 473-75. 

Andersson, N. Svenska låtar (1934, 54-71). Almq II. 219-21. Ringmar-Söderberg, E. 

Theodor Möller (Hb 1935, 54-70). Magnusson, N. H. Berggrunden inom Kan- 

torps malmtrakt (SGU 1936, 88). Nordin-Grip, I. Sköldinge spöke. En sägen från 

Sörmland (SvL 1940, 105-40). SvS I. 769-828. 

Kyrkan 

Wallin, S. Utvändig ornamentmålning på kyrkor (Kult och konst 1908, 245-47). 



Möller, Th. Sköldinge kyrka och dess restaurering (Hb 1922, 50-58). Waldén, B. 

Epitafium över Jakob Fleming (BSK 1929, 31-33 och 51-53). Möller, A. Präst- 

änkehemmet Fridhem i Sköldinge (Hb 1932, 76-87). Torssander, E. Prästgårdar, 

som tjänat slut (Hb 1933, 72-75). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 

208-10). Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 117-20). G.A-N. 352-53 

och 365-67. Lundberg, E. SKr 4:50. 

Hålbonäs 

Almq II. 526-28. 

Kantorps gruva 

Gumaelius, O. Meddelanden från Kantorp (GFF 1889, 248-62). Eriksson, Hj. 

Några anteckningar om gruvdriften vid Kantorp (Teknisk Tidskrift 1921, 21-27). 

Kärrtorp 

Almq II. 557-58. 

Skalunda 

Almq II. 625-26. 

Årsta 

Almq II. 719-20. 

Åsa folkhögskola 

Heimdahl, H. Folkhögskolan vid Åsa (Hb 1906, 132-38). Oterdahl, J. Åsa (Hb 1930, 

168-76). Brockman, G. Södermanlands läns folkhögskola (Sb 1932, 81-90). Från 

Bie till Åsa 1872-1947 (1947, 80). Degerman, A. Ur gamla diskussionsprotokoll 

(Sb 1947, 113-26). 

SORUNDA ^ 

Dybeck, R. Runa (1844, 14-15). ThSt. 334-36. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder 

(1855, 18-20 och 25-26). Ljungström, C. J. Sorunda och Sorundaborna (Svenska 

Familjjournalen 1866, 206-10). Upmark, G. Några minnen från en färd i Sorunda 

(Läsning för folket 1869, 257-73). Upmark, G. Uppteckning Sorunda (SvL 1881, 

280-83). Laurell, J. G. Anmärkningsvärdare fanerogamer och kärlkryptogamer 

inom Sorunda (BN 1898, 81-92 och 97-100). Arne, T. J. "Järnringar i berget" 

(Fat 1908, 247-48). Ahlenius. 520-24. Hallquist, S. Bland täppor och stugor (STÅ 

1916, 236-49). Berg, G. Bondbröllop i Sorunda (Bygden 1925, 21-32). Castegren, E. 

Vår första estetiska turist (VB 1928, 8-9). Schnell, I. En sörmländsk tingshög (Sb 

1928, 7-15). Sjögr. 117-18. Andeer, C. Ett litet utdrag ur »Antiquitates Sorunden- 

ses» (VB 1930, 11-12). Almq I. 452-54. Pettersson, V. Sägner och minnen från 

Södertörnsbygden (1934, 179-84). A. V. Lundbergs barn- och ungdomsminnen 

(Årsb. 1938, 25-34). Upmark, G. Per Nilsson Frimodig (VB 1939, 21-22). Nordin- 

Grip, I. En sagoförtäljare från Sorunda. O. Hägerbäck (Tb 1942, 19-31). Nordin- 

Grip, I. Gustaf III: s neger i Gudby (Tb 1947, 18-33). Jeremias. Bondresa till Stock- 

holm på 1800-talet (Not. från arb. kulturh. sällsk. 1953, 28-32). SvS IV. 334-402 

och 995-97. 



Kyrkan 

Hallman, J. G. Hieltars grönskande lager, thet är, minne af then högborne Båta- 

ätten, tå then sidsta-begrafwen-i Sorunda kyrka (1734, 36). Upmark, G. Mål- 

ningarna i Sorunda kyrka (Sveriges fornminnesförenings tidskrift 1899, 269-76). 

Upmark, G. Erik Flemings grafvård i Sorunda kyrka (Svensk byggnadskonst 

1530-1760. 1904, 191-92). Westerin, G. Anteckningar om Sorunda kyrka (1906, 

84). Ugglas, C. R. af. Strängnäs stifts medeltida träskulptur (UKS I, 63-68). Lind- 

blom, A. Nordtysk skulptur och måleri i Sverige (1916, 26-29). Andeer, C. Sorunda 

församlingshem (Hb 1927, 67-69). Waldén, B. Gravmonument i sörmländska kyr- 

kor (BSK 1929, 16-19 och 38-41). Andeer, C. Sorunda kyrka (Hb 1930, 67-74 

och VB 1937, 1-5). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 120-22 och 

147-49). Nordin-Grip, I. Silverstölden i Sorunda kyrka (Sb 1948, 77-92). Petri, B. 

Några brev av Johan Eric Petri (1949, 50). Nordin-Grip, I. Peder Grip och Görvel 

Sparre (Tb 1951, 21-31). Wilcke-Lindqvist, I. SKr 3:32. 

Dräkter, m. m. 

Dahlström, C. A. Några minnesblad från Sveriges landsbygd (1862, 23-24). Ceder- 

blom, G. Svenska allmogedräkter (1921, 1 b. med text). Cederblom, G. Svenska 

folkslivsbilder (1923, 4 b. med text). Nordin-Grip, I. Något om Sorunda sockens 

kvinnodräkter (Tb 1943, 27-46). Nordin-Grip, I. Kvinnosmycken i Sorunda (Tb 

1946, 12-22). 

Fituna 

Thersner. Karlsson, J. A. Fituna sätesgård (Sb 1932, 35-58). BSG. 153-56. 

Fållnäs 

Thersner. Setterwall, Å. Erik Palmstedt 1741-1803 (1945, 403-08). Jonsson, P. 

När ryssarna brände Follnäs 1719 (Tb 1946, 37-38). BSG. 243-46. Berg, G. »Engelska 

boden» på Fållnäs och några andra svenska »kornskruvar» (Rig 1949, 175-81). 

Nordin-Grip, I. Sorundasägner om Carl Henric Anckarsvärd (Tb 1949, 10-22). 

Stora Lundby 

Nyblom, H. Stora Lundby (SvH 1924, 1-16). 

SPELVIK ^ 


senare hälft (Sveriges autografsällskap 1897, 82). Ahlenius. 79-80. Friesen, O. v. 

Historiska runinskrifter (FV 1909, 74-85). Sjögr. s. 416. Almq II. 129-30. Gabriels- 

son, A. Från Spelvik, Lid och Ludgo (Sb 1948, 27-34). SvS II. 602-11. 

Kyrkan 

Eckermann, A. v. Det stängda templet (Hb 1918, 57-67). Sebardt, F. Spelviks kyrka 

(Hb 1934, 80-90). Bohrn, E. SKr 2:29. 

Snesta 

Almq II. 636-37. 



STENKVISTA ^ 

(Brannnius, L.). Strödda anteckningar öfver Åker- och Ångsskötseln (Söderman- 

ands K. Hushållningssällskaps handlingar 1820, 51-62 och 76-89). ThN. 196-98. 

Montelius, O. Bronsåldern i norra och mellersta Sverige (Antiqv. tidskrift för 

Sverige 1870-73, 270-85). Ahlenius. 300-01. Sjögr. 456-57. Almq II. 298-300. 

Andersson, N. Svenska låtar (1934, 14-19). SvS III. 1020-48. 

Kyrkan 


STIGTOMTA ^ 

ThN. 277-81. Ahlenius. 58-61. Sjögr. s. 406. Almq II. 175-78. SvS I. 295-332. 

Kyrkan 


Fjällskär 

Almq II. 474-75. 

Helgesta 

Almq II. 506-07. 

Valinge 

Sjöberg, N. Valinge (S1H 377-80). Kleen, N. Valinge (Sv. Lantbrukstjänstemannaf. 

årsskrift 1918, 35-59). Osvald, H. Valinge (Sv. Allm. Lantbrukssällsk. skrift 1929, 

238). Almq II. 741-42. 

Thersner. Sjöberg, N. Vik (S1H 381-84). Ks. 1925, 30-56. Almq II. 697-99. 

STORA MALM. Se Malm, Stora ^ 

STRÄNGNÄS SOCKEN ^ 

ThN. 165-68. Ahlenius. 347-50. Sjögr. 447-48. Almq II. 336-37. SvS III. 798-813. 

Kyrkan. Se Strängnäs 

Löt 

Liljeblad, A. En tillflyktsort för de vanlottade (Hb 1913, 108-18). 

Ulvhäll 

Thersner. Carlén, O. Strengnäs och Olivehäll (1871, 15). Upmark, G. Ulfhäll (S1H 

1923, 128-40). Almq II. 471-42 (Finninge). 

SUNDBY ^ 

ThN. 187-88. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (1855, 11-12). Lundborg, A. G. 



Sundby socken (1904, 97). Ahlenius. 306-08. Vernborg, A. Svenska bygder (1909, 

172-76). Sjögr. s. 462. Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 10-15). Almq II. 

300-01. SvS III. 1049-59. 

Kyrkan 


Gyllenhjelmska skolan 

Svedelius, J. Sveriges första folkskola (Södermanland 1918, 102-08). Wetterlund, O. 

Gyllenhielmska skolan (Hb 1921, 60-73). Hedwall, A. Gyllenhielmska skolan 

(1929, 45). 

Sundbyholm 

Thersner. Arkitekturminnesföreningen. Svensk arkitektur (1912, 8-9). Almq II. 656- 

59. Bohrn, E. Sundbyholms slott (Sb 1946, 63-68). Sb 1953 Innehåller 10 uppsatser 

om Sundbyholm och Gyllenhielm. Även i särtryck i Skr. utg. av Eskilstuna stads 

museer 2 (1953, 91). 

SVÄRTA ^ 


senare hälft (Svenska autografsällskapet 1897, 15-22 och 64-67). Ahlenius. 86-90. 

Palmgren, J. Die Eulysite von Södermanland (1917, 228). Bäckgren, K. Kyrkovär- 

den Eric Ersson i Odeby, Svärta socken (Hb 1924, 72-92). Bäckgren, K. Från Svärta 

socken (Hb 1926, 32-78). Sjögr. 411-12. Almq II. 130-32. Bäckgren, K. Gårdar och 

gårdars ägare i Svärta socken (BSK 1943, 38-49). Fröberg, E. Hulda föräldrar, höv- 

liga söner (1947, 20-29). SvS II. 612-42 och 1047-50). 

Kyrkan 

Bäckgren, K. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1929, 82-85). Bohrn, E. SKr 5:69. 

Sjösa 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 21-39). Malmberg, E. De Löwenska 

fideikommissen (SlH 1931, 307-18). Almq II. 622-24. Fröberg, E. Hemma i Sörm- 

land och ute i världen (1945, 258). 

Svärta 

Thersner. Eneroth, 265-70. Karlsson, J. A. Sörmländska järnbruk i gångna tider 

(Sb 1935, 29-36). Hejkenskjöld, C. Svärta och Stafsjö styckebruk under gången 

tid (Artilleri-tidskrift 1936, 89-104). Almq II. 441-43 (Brelöttatorp). 

Ånga 

Almq II. 714-15. 

SÄTERBO ^ 

Grau, O. Beskrifning öfwer Wästmanland (1754 s. 446-451) ny upplaga (1904). 

Tham, W. Beskrifning öfver Westerås län (1849, 146-47). Ahlenius. (Del V. 1915). 

126-27. Hofberg, H. Vestmanlands fornlämningar och minnesmärken (Vestman- 



lands fornminnesförenings årsskrift 1912, 59-60). 

Kyrkan 

Hansson, E. SKr 7:102. 

SÄTTERSTA ^ 

ThN. 242-43. Ahlenius. 82-83. Sjögr. 416-17. Almq II. 132-33. SvS II. 643-58. 

Kyrkan 


TAXINGE ^ 

ThN. 161-62. Ahlenius. 395-97. Sjögr. 435-36. Hedenvind-Eriksson, G. En bondes 

dagbok (1937, 283). Reinestam, R. Taxinge, en liten sörmlandssocken (1952, 100). 

SvS III. 404-18. 

Kyrkan 

Romdahl, A. Kristi grafläggning (UKS I, 262-64). Hedner, L. Taxinge gamla 

kyrkor (Hb 1944, 83-97). Wallin, S. Pintorpafruns gravsilver och silvergåvan från 

hennes släkt (Kyrkoinredning för herremän 1948, 201-25). Bohrn, E. SKr 6:83. 

Finkarby 

Hellberg, L. Inbyggarnamn på -karlar i svenska ortnamn (1950, 18-25). 

Taxinge-Näsby 

Thersner. (Öberg, L. T.). Från Stockholm till Näsby, Gripsholm och Mariefred 

(1855, 11-13). Klingspor, C. A. Näsby (Svenska slott och herresäten 1887, 38). 

Sjöberg, N. Taxinge-Näsby (S1H 364-76). Pauli, J. Några jaktdagar på Taxinge- 

Näsby (Arte et Marte 1918, 42-47). Ks. 1925, 3-29. Arkitekturminnesföreningen. 

Svenska trädgårdskonsten (1931, 105-11). Almq II. 598-99. Posse, A. Kring kun- 

skapens träd (1946, 159-91). 

TORESUND ^ 

ThN. 153-55. Ahlenius. 385-90. Sjögr. 439-40. Almq II. 376-78. Karvik, N.-G. 

En fiskgjusekoloni i Mälaren (FoF 1939, 123-31). Brusewitz, G. Norra och Södra 

Kärrlången (NiS, 207-16). SvS III. 419-43. 

Kyrkan 

Eriksson, H. Toresunds kyrka (Hb l950, 139-47). Bohrn, E. SKr 5:75. 

Räfsnäs 

Åkerlind, O. Dissertatio de Praedio Regio Räfsnäs (1809, 12). Svenska minnen 

(1837, 55-56). Hahr, A. Den äldre vasatidens svenska borgar (1917, 64-65). Ks. 

1925, 83-100. Hermelin, S. Vasaeken vid Räfsnäs kungsgård (LC: 1927, 267-71). 

Almq II. 618-19. 



TORPA ^ 

Grau, O. Beskrifning öfwer Wästmanland (1754) ny upplaga (1904). Tham, W. 

Beskifning öfver Westerås län (1849, s. 146). Ahlenius. (Del V. 1915) s. 126. Hof- 

berg, H. Vestmanlands fornlämningar och minnesmärken (Västmanlands fornmin- 

nesförenings årsskrift 1912, 51-59). Schnell, I. Fornborgarna i Västmanlands län 

(Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1934, 57-60). Almq II. 312-13. Hed- 

wall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 102-13). Bäckgren, K. Vårfrudagsfärder 

(Hb 1942, 139-45). Collmar, M. Präster och skälmar i det forna Rekarne (1943, 

6-8). SvS III. 1205-27. 

Kyrkan 

Eckerberg, C. G. Torpa kyrka (Hb 1912, 79-115). Ugglas, C. R. af. Sankt Mikael 

och Heimdal (UKS I, 78-85). Bohrn, E. Änglaansikten från Nyköpings slott och 

Torpa kyrka (FV 1942, 368-70). Bohrn, E. SKr 7:101. 

TORSHÄLLA SOCKEN ^ 

ThN. 206-08. Ahlenius. 250-55. Sjögr. s. 465. Almq II. 313-16. SvS III. 590-609. 

Kyrkan. Se Torshälla. 

Brunsta 

Almq II. 444-45. 

Nyby bruk 

Sahlin, C. Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien (1934, 33-38, 198- 

204. 217-18, m. m.). Viksten, C. A. Fyrtiofyra år som järnsvarvare vid Nyby bruk 

(Not. från arbetarnas kulturhistoriska sällskap 1940, 67-74). SvS III. 605-06. 

TORSÅKER ^ 

ThN. 244-46. Ahlenius. 96-97. Sjögr. 420-21. Almq II. 133-34. SvS II. 659-74. 

Kyrkan 

Bäckgren, K. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1929, 85-88). Bohrn, E. SKr. 4:58. 

Sörby 

Almq II. 667-69. 

TORÖ ^ 

ThSt. 336-37. Ahlenius. 524-25. Nilsson, I. Världens ände och landet där bortom 

(1928, 13-19 och 1935, 15-23). Sjögr. 118-19. Pettersson, V. Sägner och minnen 

från Södertörnsbygden (1934, 46-50). Kjellander, G. Där böljorna slå emot skären 

(Hb 1939, 87-102). Kjellander, G. Tvenne olycksår i en skärgårdsförsamlings histo- 



ria (Tb l950, 29-32). SvS IV. 403-15 och 998-1000. 

Kyrkan 

Bergqvist, K. A. SKr 7:93. 

Landsort 

Scharff, F. P. De lapide captivo, vulgo Fånge-Sten (1728, 24). (Levin, C. H.). Poe- 

tiskt hafsskum från Sota-skären (1841, 24-36). S(chnell), I. Helvetskällan på Lands- 

ort (VB 1930, 10-11). Nilsson, I. Till hafs (Södermania 1932, 22-24). Wissmar, F. 

Landsort (1933, 61). Barthel, S. Cykloncentrum (1940, 9-39). Prins Wilhelm. Fritt 

land (1941, 128-54). Barthel, S. Landsort (Svensk natur. 1943, 192-96). Prins Wil- 

helm. Svenskt land (1947, 147-67). 

TROSA-VAGNHÄRAD ^ 

ThN. 225-29. Dybeck, R. Svenska Run-urkunder (l855, 31-32). Ahlenius. 104-08. 

Malme, G. O. Bidrag till Trosatraktens flora (SBT 1927, 305-13. Sjögr. 423-24. 

Nerman, B. En kungsgård från Bröt-Anunds tid (Studier tillägnade Kronprins 

Gustaf Adolf 1932, 92-103. Almq II. l00-03. SvS II. 330-75, 407-09 och 1020-33. 

Kyrkan. Trosa landsförsamling 

Nilsson, I. Vagnhäradsbygden och Trosa Lands kyrka (Södermania, 1929, 4-7). 

Nilsson, I. Trosa Lands kyrka och dess historia (1931, 24). Nilsson, I. Till minne 

av Trosa Lands kyrkas återinvigning (1931, 39). Nilsson, I. Världens ände och lan- 

det där bortom (1935, 60-65). Berthelson, B. SKr 1:6. 

Kyrkan. Vagnhärad 

Dopfunt från Vagnhärads kyrka (BSK 1886, 15-16). Roosval, J. Dopfunten från 

Vagnhärad (UKS II, 22-25). Axman, H. Vagnhärads kyrka (Hb 1928, 82-96). 

Nilsson, I. Till minne av Vagnhärads kyrkas återinvigning 1928 (1928, 29). Nilsson, 

I. Ur Vagnhärads kyrkas historia (Södermania 1930, 38-44). Nilsson, I. Världens 

ände och landet där bortom (Upplaga II. 1935, 65-68). Andersson, L. G. Ett litet 

komministerhem vid "världens ända" för 75 år sedan (Föreningen 1868 års män 

minnesskrift 1948, 7-28). Berthelson, B. SKr 1:5. 

Fredriksdal 

Almq II. 703-05. 

Tureholm 

Thersner. Oxenstierna, A. G. Förteckning öfver Bielkeska arkivet på Tureholm 

(Historiska handlingar af samfundet för utgivande af handskrifter rörande Skandi- 

naviens historia 1861, 383-400). Montelius, O. Guldfyndet från Tureholm (Förr 

och Nu 1875, 179-82). Minnen från Nordiska museet (1885, 2 b. med text). 

Knorring, O. v. Skildringar från Thureholm, m. m. (Läsning för folket 1887, 272- 

88). Salin, B. Den gyllene tiden (Till vår hembygd 1897, 45-47). Upmark, G. 

Thureholm (S1H 409-24). Arkitekturminnesföreningen. Svensk arkitektur (1916, 

69-87). Ks. 1924, 42-49). Malmberg, E., Sterner, M. Thureholm (SvH 1928, 66-88). 

Arkitekturminnesföreningen. Svenska Trädgårdskonsten (1931, 98-104). Karling, S. 



Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 524-26). Almq II. 493-94. Nilsson, I. 

Världens ände och landet där bortom (Upplaga II, 1935, 51-60). Selling, G. Ett 

slottsbygge på frihetstiden (Fat 1935, 41-78). Selling, G. Svenska herrgårdshem 

under 1700-talet (1937, 59-78). BSG. 311-13. 

Åda 

Thersner. Almq II. 742-44. 

TUMBO ^ 

Grahl, C. G. Antiqvariska märkvärdigheter i Tumbo socken (Runa 1842, 29-31). 

ThN. 208-10. Ahlenius. 247-50. Svedelius, J. Karl XI och Tumboprästen (Söder- 

manland 1918, 123-27). Arbman, H. Ett sörmländskt gravfynd från den begynnan- 

de vikingatiden (FV 1929, 340-47) Sjögr. 465-66. Flinck, J. E. Tumbo 1839, 1840 

(Årsb. 1932, 40-41). Almq II. 316-19. Hildebrand, B. Esbjörn Blåpenna och hans 

arvingar (PHT 1935, 1-183). Selling, D. Till dateringen av ett sörmländskt brons- 

spänne (FV 1951, 21-32). Bunge, B. Två konstnärshem (SvH 1952, 148-51). SvS 

III. 610-31. 

Kyrkan 

Holmqvist, W. Sigtunamästaren och hans krets (Situna Dei 1948, 6-107). Boëthius, S. 

SKr 8:109. 

TUNA ^ 

ThN. 288-89. Ahlenius. 47-48. Sjögr. 401-02. Almq II. 178-80. SvS I. 333-53. 

Kyrkan 


Berga-Tuna 

Schnittger, B. En hällristning vid Berga-Tuna (FV 1922, 77-112). Malmberg, E. 

Berga-Tuna (S1H 1931, 225-40). 

Fada bruk 

Karlsson, J. A. Sörmländska järnbruk i gångna tider (Sb 1934, 44-46) 

TUNABERG ^ 

Erdman, A. Försök till en geognostisk-mineralogisk beskrifning öfver Tunabergs 

socken (Vetenskapsak. handlingar 1848, 1-94). ThN. 289-93. Ahlenius. 43-46. 

Sjögr. 400-01. Almq II 178-80. Tunabergs Hembygdsförening. Tunabergsbygden 

(1951, 20 och 1952, 24). Avsedd att utkomma årligen. SvS I. 354-94. 

Kyrkan 

Sandrén, S. Om Tunaberg och dess kyrka (Hb 1938, 96-102). Löfgren, V. Med 

dem, som på kyrkoväg skrida (Hb 1943, 75-78). Blomberg, C. G. SKr 4:48. 



Nävekvarn 

Thersner. Sederholm, J. Genealogiska anteckningar rörande slägten Sederholm och 

dess utgreningar (1880, 128). Bowallius, B. På bröllop (1895, 47). (Bowallius, B.). 

Näfveqvarn och midsommaren därstädes (1899, 30). Sundahl, E. Moderna gjut- 

järnsprodukter från Näfveqvarns bruk (Teknisk tidskrift 1920, 65-66). Jacobson, G. 

Näfveqvarns bruk under 300 år (1923, 43). Ks. 1924, 3-18. Näfvekvarn och dess 

konstnärliga gjutjärnsproduktion (LG. Bähl, E. Sylvén, N. 1924, 123-28 och 1925, 

189-91). Näfveqvarnsgods efter skulpturer av svenska konstnärer (1931, 44 b). 

Karlsson, J. A. Nävekvarn (Sb 1934, 36-40). 

Tunaberg 

Johansson, F. Om Tunabergs kopparmalmfält (SGU 1910, 19). Palmgren, J. Die 

Eulysite von Södermanland (1917, 228). Karlsson, J. A. Tunabergs kopparverk 

(Sb 1934, 40-44). 

Uttervik 

Almq II. 684-86. 

TURINGE ^ 

Ekström, J. Utkast till Beskrifning öfver Thuringe Församling författadt år 1806 

(Utgiven av Östra Södermanlands kulturhistoriska förening 1930, 66). ThSt. 

306-08. Ahlenius. 457-59. Enqvist. A. Två fynd från stenåldern i Turinge (Bygden 

1925, 96-100). Nilsson, I. Från Yngen till Turinge kyrka (Södermania 1929, 22-24). 

Sjögr. 89-90. Floderus, E. Fynd av Torshammare i Värsta backe (Sb 1931, 7-11). 

Schiller, H. I kalesch genom Sverige (1931, 149-52). Påhlman, A. Nykvarns kon- 

sumtionsförening (1933, 28). Almq I. s. 474. Essén, M. Där gammalt och nytt mötas 

(VB 1935, 18-19). Schnell, I. Ett 3000-årigt fynd från Ekudden i Turinge (VB 

1937, 16-17). Wessén, E. Södertäljetraktens runminnesmärken (VB 1937, 13-16). 

Turingeboken (1940, 646). Florin, S. Några drag ur turingetraktens äldsta natur- 

och kulturhistoria (GFF 1943, 397-420). Häll, F. Turinge folkbibliotek (Biblio- 

teksbladet 1945, 156-58). SvS IV. 817-61 och 1034-40. 

Kyrkan 

Wallin, S. Om barocktidens begrafningsvapen i Södermanland (UKS, 108-12). 

Stenberger, M. Thordeman, B. Turinge kyrka (50 utfärdsmål från Stockholm 1935, 

224-28). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 130-31). Liljegren, M. 

Stormaktstidens gravkor (1947, 204-08). Bohrn, E. SKr 3:39. 

E. Dahlberg och Turinge 

(Lundblad, S.). Grefve Erik Dahlbergs egenhändigt författade dag-bok (1823, 330). 

J. P. Dahlbergsminnen i Turinge (STÅ 1906, 107-19). Lundström, H. Erik Dahl- 

bergs dagbok (1912, 350). Ericsson, E. Wennberg, E. Erik Dahlberg (1925, 277). 

Strandberg, J. A. Erik Dahlberg och Turinge (Bygden, 1925, 33-40) Vennberg, E. 

Erik Dahlberg. Några ord vid 300-årsminnet av hans födelse (OoB, 1925, 561-75). 

S(trandber)g, J. A. Det Dahlbergska arkivet på Ströpsta (VB 1928, 11-12). Nilsson, 



1. Fältmarskalk Erik Dahlberg och Södermanland (Södermania 1930, 45-48). 

Almq I. 826-27. Karlsson, J. A. Erich Dahlbergh och hans återfunna gårdsarkiv 

(Sb 1937, 84-104). 

Nykvarn 

Thersner. Ekerot, G. Svenska industriella verk och anläggningar (1899, 13-24). 

Ambrosiani, S. Molae chartarae suecanae (II. 1923, 12-13, 32-33, 301-07 och 

363-64). E(rikso)n, J. Några ord om »Nykvarnssångerna». (VB 1934, 15-16). Ly- 

beck, J. Nykvarnssånger. Författade av »Bataljonens» medlemmar åren 1851-58 

(1935, 58). Karlsson, J. A. Nykvarns bruk genom tiderna (VB 1935, 2-15). Swed- 

lund, R. Nykvarns bruks- och gårdsarkiv (Meddelanden från Svenska Riksarkivet 

1936, 132-37). Karlsson, J. A. Thams testamente - Nykvarns arkiv (VB 1937, 

18-21). Lindberg, J. O. Studier över pappersmasseindustriens lokalisering (1951, 

196-98). 

TVETA ^ 

ThSt. 304-06. Ahlenius. 464-66. Sjögr. 93-94. Almq I. s. 475. Alm-Eriksson, A. 

En gammal kyrkvaktmästare i Tveta berättar (Hb 1949, 114-19). SvS IV. 862-77. 

Kyrkan 

Alm-Eriksson, A. Tveta kyrka (VB 1940, 1-3). Bohrn, E. SKr 2:24. 

TYRESÖ ^ 

ThSt. 314-17. Ahlenius. 501-03. Sjögr. 107-08. Almq I. 458-61 (På Öster Haninge). 

Rosenberg, C. G. Kameravandring i Tyresömarker (NiS, 397-400). SvS IV. 416- 

45 och 1000-03. 

Kyrkan 

Upmark, G. Tyresö kyrka (Teknisk Tidskrift. Avd. Byggnadskonst 1893, 34-35). 

Upmark, G. Tyresö kyrka (Valda skrifter 1901, 254-61). Upmark, G. Tyresö kyrka 

(Svensk Byggnadskonst 1530-1760, 1904, 102-04). Lönroth, C. Grafminnen i 

Tyresö kyrka (Hb 1906, 82-98). Lönroth, C. En prästgårdsidyll i Tyresö mot slutet 

av 1800-talet (Minnen från gamla prästhem 1931, 51-64). Karling, S. Tyresögra- 

ven i Stockholms storkyrka (Konsthistorisk tidskrift 1934, 78-87). Alm, H. Tyresö 

kyrka 300 år (Hb 1941, 49-56). Beskow, J. G. Tyresö kyrka (1941, 24). Wallin, S. 

Pintorpafruns gravsilver och silvergåvan från hennes släkt (Kyrkoinredning för 

herremän 1948, 201-25). G.A-N. 174-75 och 322-24. Boëthius, S. SKr 8:119. 

Tyresö slott 

Carlén, O. Tyresö gods och slott (Förr och Nu 1873, 8-13 och 74-78). Carlén, O. 

Tyresö slott och gods (1877, 23). Klingspor, C. A. Tyresö (Svenska slott och herre- 

säten 1885, 53). Klingspor, H. Tyresö (Ny illustrerad Tidning 1887, 267-70). 

Hahr, A. Den äldre Vasatidens svenska borgar (1917, 136-37). Svedelius, J. Grev- 

innan på Tyresö (Södermanland 1918, 94-101). Schröderstierna, S. Berättelser över 



de finare järn-, stål- och metallfabrikerna i Sverige (II: 1925, 31-33 och 45-46). 

Klein, E. Tyresö (Sveriges Turistväsen 1932, 152-57). Lundström, N. S. Tyresö 

slott (Hem i Sverige 1932, 367-71). Antell, K. Från Carl Fr. Scheffers Tyresö 

(Gustavianskt 1932, 145-61). Boëthius, B. Tyresöindustrierna på Maria de la Gar- 

dies tid (Fat 1933, 107-32). I Fat för 1933 ingår: Karling, S. Tyresö slott (67-106). 

Lindblom, A. Tyresödonationen (43-50). Steneberg, K. E. De Mörnerska familje- 

porträtten på Tyresö (133-56). Wallin, S. Markis Lagergrens arbetsram (51-66). 

Nordiska museet. En bok om Tyresö (1933, 231). Sahlin, C. Valsverk inom den 

svenska metallurgiska industrien intill början av 1870-talet (1934, 23-25). Sten- 

berger, M. Thordeman, B. Tyresö slott (50 utfärdsmål från Stockholm 1935, 246-50). 

Sällström, F. Tyresö hus (Fat 1935, 187-208). Hammarskiöld, L. När man gjorde 

kanoner och krut vid Tyresö (Fat 1944, 85-96). BSG. 170-72. Hem på Tyresö 

i SvH (1938, 1941 och 1942). I Fataburen finns fr. o. m. 1933 årliga meddelanden 

om Tyresö. 

Uddby 

Ambrosiani, S. Uddby (Dokument rörande de äldre pappersbruken i Sverige 1919- 

23, 8-17). En bok om papper, tillägnad C. J. Malmros (1944, 168-71). 

TYSTBERGA ^ 

ThN. 234-36. Ahlenius. 90-92. Lagerbielke, L. Tystberga socken (BSK 1927, 25- 

33). Sjögr. 418-19. Torssander, E. Några Tystbergaminnen (Hb 1929, 38-47). 

Almq II. 134-40. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 108-11). SvS II. 675-705 

och 712-13. 

Kyrkan 

Bäckgren, K. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1929, 88-91). Norberg, R. SKr 1:11. 

Björksund 

Thersner. SvB Björkesunds bibliotek (II:1, 120-22). Sjöberg, N. Björksund (SlH 

129-40). Almq II. 430-31. Selling, G. Svenska herrgårdshem under 1700-talet 

(1937, 51-59). 

TÄLJE, VÄSTER. (Inkorporerat med Södertälje 1946) ^ 

ThSt. 301-04. Ahlenius. 466-67. Sjögr. s. 94. Almq I. s. 478. 

Kyrkan. Se Södertälje 

Hanstavik 

Almq I. 651-52. Smedberg, M. Några anteckningar om Hanstawiiks gods från 

äldre tider (VB 1934, 4-6). Eriksson, J. Gotthard Hildebrands å Hanstavik testa- 

mente (Tb 1942, 45-51). 

Lina 

Almq I. 717-18. 

Se ock Södertälje. 



TÄLJE, ÖSTER, med Igelsta municipalsamhälle ^ 

ThSt. 301-04. Ahlenius. 467-68. Sjögr. 94-95. Almq I. s. 480. Anderberg, H. 

Östertälje nya ålderdomshem (SvH 1947, l07-09). Rudstedt, G. Ur Östertäljes 

1700-talshistoria (Tb 1952, 26-34). Rudstedt, G. Östertälje (1952, 141). SvS IV. 

(928-39). 

Glasberga 

Almq I. 627-28. 

Hall 

Hedin, A. Åkerbrukskolonien på Hall (Svenska Familjjournalen 1879, 209-11). 

Almq I. 642-43. Schnell, I. Hall före kristendomen (Tb 1942, 5-18). Ståhle, C. I. 

Hall under medeltiden (Tb 1943, 11-26). Schnell, I. Hall i nyare tid (Tb 1945, 5-19). 

Schnell, I. Ännu en bild av gården Hall i Östertälje (Tb 1946, 45-46). 

Igelsta 

Stenström, M. Igelsta. Häradshövding E. Kinanders sommarhem (SvH 1918, 221- 

31). 

Skärvsta 

Almq I. 815-16. 

Uttran 

Sterner, M. Konstnären och fru John Runers hem Rungården, Uttran (SvH 1931, 

255-70). 

UTÖ ^ 

ThSt. 321-25. Sätherberg, H. Lefnadsminnen (1896, 79-87). Ahlenius. s. 511. 

Vernborg, A. Från Utö i havsbandet (Sveriges bygder 1909, 239-40). Zetterström, H. 

En sommarö i södra havsbandet (STÅ 1923, 246-57). Zetterström, H. Stor Sand 

(1925, 206). Sjögr. 210-11. Goodwin, H. B. Sporadisk och temporär förekomst av 

förvildade och mindre allmänna kärlväxter på Utö (SBT 1930, 566-69). Hellström, 

G. Storm över Tjurö (1935, 441). Hedenstierna, D. Utö. Bebyggelse och näringsliv 

förr och nu (Ymer 1943, 256-85). Hedenstierna, D. Från Södertörns skärgård (Sb 

1944, 75-88). Hjorth-Wetterström, H. Fackelros och granit (1944, 153). Hasse, Z. 

Lurgatan 5 med omnejd (1944, 191). Hjorth-Wetterström, H. Utö, ön som var ett 

paradis (1945, 401). Fahlgren, B. Petterson, C. E. Utö (NiS, 459-70). SvS IV. 

446-53). Zetterström, E. Min barndoms Utö (SSJ 1952, 106-11) och Sommarnöjen 

på Utö (STÅ 1953, 281-89). 

Utö geologi 

Arfedsson, H. Undersökning af några vid Utö jernmalmsbrott träffade fossilier 

och ett eget der funnet eldfast alkali (VA handlingar 1818, 23-28). Erdman, A. 

Utö jernmalmsfält (VA handlingar 1854, 243-344 och 1855, 141-49). Avtryck av 



detta 1856, 104. Hedberg, N. Om grufdriften vid Utö jernmalmsfält (Jernkonto- 

rets Annaler 1895, 109-49). Holmqvist, P. J. Om Utöns bergarter och geologi 

(GFF 1904, 21-27). Holmqvist, P. J. The Archaean geology of the coast-regions 

of Stockholm (GFF 1910, 789-911). Holmqvist, P. J. Exkursioner inom Dalarö-Utö- 

Hufvudskärs skärgårdsområde (GFF 1921, 421-23). Wennberg, S. En historisk och 

malmgeologisk exposé över Utö gruvor (Sveriges Bergs- och Brukstidning 1923, 

9). Nihlén, J. Järnhantering Utö (Rig 1925, 105-06). Sundius, N. Berggrunden 

inom sydöstra delen av Stockholms skärgård (SGU 1939, 93). 

Kyrkan 

Enggren, N. G. En skärgårdsprästs vardag (SSJ 1949, 180-86). Enggren, N. G. 

SKr 8:118. 

Edesnäs 

BSG. 182-84. 

VADSBRO ^ 

ThN. 308-11. Ahlenius. 184-88. Wallin, S. En otryckt sockenbeskrivning af Lars 

Hallman (Fat 1911, 33-42). Hallman, L. Blacksta och Wassbro socknar 1748 och 

1759 (1917, 212). Avtryck ur denna i Nilsson, I. Södermania (1931, 6-15). Sjögr. 

475-76. Almq II. 225-27. Wallin, S. Lars Hallman, Sjuttonhundratalsprästen 

(Gångna tiders högre ståndskultur 1948, 168-86. SvS I. 880-900. 

Kyrkan 

Langborg, G. Vadsbro kyrka (Hb 1904, 67-80). Cederström, R. Polonica (UKS II, 

138-40. Torssander, E. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1933, 71-72). Liljegren, M. 

Stormakttidens gravkor (1947, 113-20). G.A.-N. 351-52 och 364-65. Bohrn, E. 

Skr 4:53. 

Båresta. 

Almq II. 448-49. 

Cathrineborg 

Malmberg, E. Cathrineborg (S1H 1931, 1-14. 

Hedenlunda 

Thersner. Eneroth. 104-10. Forsstrand, C. Hedenlunda (S1H 46-52). Forsstrand, C. 

Mina herrgårdsminnen (1928, 194-202). Almq II. 530-31. BSG. 275-78. Rosen, 

H. v. I grevens tid (1952, 356). 

Lagmansö 

Thersner. Eneroth. 211-17. SvB Lagmansö bibliotek (Del III. 234-36). Sjöberg, N. 

Lagmansö (S1H 97-105). Ks. 1924, 78-92. Wrangel, F. U. Barndomsminnen (1924, 

322-33). Almq II. 559-60. 

Torp 

Almq II. 675-76. 

VAGNHÄRAD. Se Trosa-Vagnhärad ^ 



VALLBY ^ 

ThN. 190-91. Ahlenius. 304-06. Sjögr. 462-63. Almq II. 301-02. Collmar, M. Ar- 

vet efter herr Lars i Vallby 1554 (Hb 1950, 124-30). SvS III. 1060-76. 

Kyrkan 

Hedwall, A. Kyrka och prästerskap i Vallby och Hammarby (1938, 24). Bohrn, E. 

SKr 7:92. 

VANSÖ ^ 

ThN. 176-77. Dybeck, R. Mälarens öar (1861, 8-9). Byordning från 1824 (BSK 

1895, 131-33). Ahlenius. 332-34. Keyland, N. Julbröd, julbockar och Staffanssång 

(1919, 58-59). Lindqvist, S. Ynglingaättens gravskick (FV 1921, 83-l00). Ring- 

ström, A. Julspel från Vansö (Folkminnen och folktankar 1929, 114-24). Sjögr. s. 

449. Almq II. 337-39. Stenberger, M. Thordeman, B. Ingjaldshögen (50 utfärdsmål 

från Stockholm, 1935, 204-07). Lundström, G. Från medeltidens liturgiska spel 

till våra dagars »julsjungare» i Vansö (Hb 1942, 99-116). Stenberger, M. Guld- 

armringen från Vansö (FV 1951, 185-89). SvS III. 814-31. 

Kyrkan 

Baeckström, A. Två grupper af stående trämadonnor från medeltiden (UKS I, 

99-103). Ek, G. Vansö kyrka (1926, 7. Särtryck ur Str. Tidning). Bohrn, E. SKr 6:80. 

VINGÅKER, VÄSTRA. (Med Vingåkers municipalsamhälle) ^ 

Bahr, J. F. Utkast till en Historisk-Antiqvarisk beskrifning öfver Westra Wing- 

åkers socken (1832, 10). Rudbeck, T. G. Södermanland och Vingåkersborna (Sven- 

ska Familjeboken 1850, 691-98). ThN. 328-33. Dybeck, R. Minnesmärken i Wing- 

åker (Runa 1865, 23-25). Dybeck, R. Wingåkersvisan (Runa 1865, 67-68). Lund- 

gren, N. A. Beskrifning öfver Vestra Vingåkers socken (1873, 212). Ett omtryck 

utgivet (1932, 214). Bilder från Vingåker (Ny illustrerad Tidning 1873, 12-14). 

Vingåkersstugan (Förr och Nu 1875, 81-82). Lundquist, E. Vingåkersbruden (1877, 

84). Hofberg, H. Vingåkersbygden i Karl XI:s tid (Förr och Nu 1876, 274-75). 

Hofberg, H. Vingåkersherrskap i Karl XI:s tid (Svenska Familjjournalen 1883, 162- 

64). Malme, G. O. Bidrag till sydvestra Södermanlands kärlväxtflora (BN 1891, 

97-106). Lindwall, C. W. Tillägg till kännedomen om sydvestra Södermanlands 

fanerogamflora (BN 1892, 259-61). Oscar, Fritiof. Vingåkersrosen (1893, 48). 

Ahlenius. 216-25. Vernborg, A. Svenska bygder (1909, 51-67). Wettergren, E. 

Reinhold Norstedt (1914, 276). A(ndersson), H. Ditt och datt från det gamla 

Wingåker (Bläckfisken, utgiven av Sörmlandssekt. av Sveriges journalistföre- 

ning 1918, 17-19). Frölén, F. A. Om folkundervisningen i Västra Vingåker 

(Årsb. 1924, 162-86). Falk, E. »Vingåkersdoktorn». (Hb 1927, 54-58). Sjögr. 483-85. 



Sahlgren, J. Vingåker och vikingarna (Tidskrift för hembygdsarb. och hembygdsv. 

1927, 5-7). Grönkvist, H. Johan Fredrik Bahr och hans beskrivning över Västra 

Vingåker (1932, 16. Särtryck ur Katrineholms-Kuriren). Helén, G. Vingåkers- 

traktens första bebyggelse (1932, 6). Andersson, A. Västra Vingåkers skolväsen 

(Årsb. 1933, 101-02). Almq II. 228-36. (Jämte Östra Vingåker). Indebetou, G. 

Vingåkers sparbank 1836-1936 (1936, 141). Schnell, I. Vingåker i våra fäders tid 

(1941, 32). Sahlgren, J. Vingåker och vikingarna (Ortnamnssällskapets i Uppsala 

årsskrift 1942, 10-12). Schnell, I. Det »romantiska» Vingåker (Sb 1942, 93-100). 

Beckman, B. "Vingåkersdansen." 1743 ett tvåhundraårsminne (Sb 1943, 79-98). 

Vingåkers hembygdsförening. Vingåkersboken (1945, 368). Carlsson, K. A. I Öst- och 

Västerled (1946, 200. Berättelser, en del med motiv från Vingåker). Dahlqvist, M. 

Hemgården i Vingåker (Sb 1947, 51-56). Helén, G. Från hembygdsarbetet i Ving- 

åker (Erixon, S. Sveriges bygd och folkkultur II 1947, 231-36). Florin, S. Katrine- 

holmstrakten och Vingåkersbygden (N i S, 242-58). SvS I 915-1078. 

Kyrkan 

Vall, G. De hvita korsen (Hb 1921, 158-63). Waldén, B. Adliga gravar i Västra 

Vingåkers kyrka (PHT 1931, 11-27). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets 

(1942, 204-05 och 221-24). Liljegren, M. Stormaktstidens gravkor (1947, 260-61). 

Waldén, B. SKr 1:3. Schnell, I. SKr 1:3 (ny upplaga). 

Dräkter, seder och bruk 

Sverige förr och nu (1838, 53-57, I pl.). Ekman, R. W. Svenska National-drägter. 

Jemte skildringar ur folklifvet af G. H. Mellin (1847, 8 och 4 pl.). Dahlström, C. A. 

Vingåkraren (Några minnesblad från Sveriges landsbygd 1862, 21-22 och I pl.). 

Hård, m, fl. Svenska folkdrägter (1857, 2 pl.). Dahlström, C. A. Svenska folkets 

seder, bruk och klädedrägter (1863, 2 pl.). Forssell, C. Ett år i Sverige (1827-35). 

Ny upplaga 1864-65, 48-54 och 6 pl.). Thulstrup, H. Afbildningar af Nordiska 

drägter (1891, i pl. med text). Hagström, K. A. Om forntida sockendräkter och 

bröllopsceremonier (Sveriges fornminnesförenings tidskrift 1905, 93-99). Wistrand, 

P. G. Svenska folkdräkter (1907, 49-70 och 4 pl.). Branting, A. Något om Ving- 

åkersdräktens historia (UKS I, 207-15). Cederblom, G. Svenska allmogedräkter 

(1921, 2 pl. med text). Cederblom, G. Svenska folklivsbilder (1923, 3 pl. med text). 

Cnattingius, B. En notis om Vingåkersdräkten (Fat 1925, 42-45). Norlind, T. Sven- 

ska allmogens liv (1925, 316-17). Cederholm, G. Pehr Hilleström som kulturskild- 

rare (II. 1929, pl. 65-68). Dahlin, I. Högtidsförkläden i Österåker och Vingåker 

(Fat 1930, 219-26). Håkansson, E. Sidenhalsdukens bruk och tillverkning (Sb 1933, 

59-80). G(ranhamma)r, E. Om herrgårds- och spelmanskultur i Vingåkersbygden 

(Slöjd och ton 1933, 20-22). Bergman-Hals, A.-S. Joseph Willhelm Wallander (1947, 

166). Nylén, A. M. Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker (SH nr 13. 

1947, 261). Lundgren, N. A. Frieri, trolofning och bröllop i Vingåker (Sverige. 

Fosterländska bilder 1877, 12-16). Svedelius, J. Vingåkersbygden (Södermanland 

1918, 133-62). Celander, H. Kung och drottning. Ett sörmländskt slåtterbruk 

skildrat av J. G. Oxenstierna (Folkminnen och folktankar i 1924, 155-56). Erixon, S. 

Södermanland i Nordiska museet (1924, 15-17, 26-30, 33-34 och 40-53). Ett 



bröllop i Vingåker för hundra år sen (Sörmlandsgårdens vårfest 1927, 8). Saxon, 

J. L. I handelsbod på 1870-talet (1932, 73-82). 

Gropptorp 

Hermelin, S. Trädgårdens skulpturella utsmyckning (LG 1933, 47-48). (Asklund, 

B.). Gropptorps marmor. AB Marmor (Industritidningen Norden 1943, 203-15). 

Marmor. (1943,13). 

Högsjö 

Thersner. Klingspor, C. A. Högsjö gård (Svenska slott och herresäten 1885, 30). 

Forsstrand, C. Högsjö (S1H 210-18). Ks. 1923, 94-102. Forsstrand, C. Mina herr- 

gårdsminnen (1928, 202-10). Rabén, H. Träskulptur och snickarkonst (1934, 204- 

05). Almq II. 534-36. Hedar, S. Högsjö gård (1945, 344). BSG. 46-48. Lindgren, N. 

En färgaregesälls Resedagbok (1947, 75). 

Kjesäter 

Trolle-Bonde, C. Kjesäter. Anteckningar ur familjearkivet och gårdshandlingarna 

1893, 220). SvB. Kjesäters bibliotek (II:1, 259-60). Upmark, G. Kjesäter (S1H 

182-89). Kjesäter (Arte et Marte 1926, 30-32). Helén, G. Flyktingasyl (Vingåkers- 

boken 1945, 188-202). BSG. 206-l0. 

Skenäs 

Thersner. Eneroth, O. På Skenäs (Litteratur och konst (1860, IX-XVI, m. m.). 

Eneroth. 19-26. Stjernström, G. Dagboks-Anteckningar af Johan Gabriel Oxen- 

stierna åren 1769-1771 (Skrifter utg. af Svenska litteratur sällskapet i Uppsala 1881, 

210). Hjelt, A. J. Fragment af Gabr. Oxenstiernas dagbok förd på Skenäs 1805 

(Samlaren 1882, 17-36). Upmark, G. Skenäs (S1H 190-97). Lamm, M. Johan Gabri- 

el Oxenstierna (1911, 397). Claesson, T. Skenäs, skaldernas och sångens hemvist 

(Sb 1933, 47-58). Almq II. 628-29. Sahlberg, G. Gustaf Fredrik Gyllenberg. Hans 

liv och diktning under frihetstiden (1943, 552). Rying, M. Skenäs och Oxenstierna 

(Sb 1945, 39-54). 

Sävstaholm 

Bahr, J. F. Conspectus Diplomatum in Archivo illustr. Familiae Bondeanae in 

Säfstaholm (1833, 12). (Leykauf, W.). Om Säfstaholms trädgård (Sveriges träd- 

gårdsförenings årsskrift 1849, 70-82). Thersner.Sparre, G. A. Förteckning på per- 

gamentshandlingar i Säfstaholms arkiv (Bilaga till nya handlingar rörande Skan- 

dinaviens historia 1855, 77). Kongl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande 

Skandinaviens historia. Förteckning å pergamentshandlingar i Säfstaholms arkiv 

(1864, 337-52). Berg, J. A. Sverige framstäldt i taflor (1856, 2). Mellin, C. H. Ett 

besök på Säfstaholm (Svea 1856, 52-62). Eneroth. 1-12. Forssell, H. Förteckning 

öfver pappershandskrifterna på Säfstaholm (Bilaga till Historiska handlingar af 

Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia 1870, 82). 

Looström, L. Konstsamlingarna på Säfstaholm (1882, 117). SvB. Säfstaholms biblio- 

tek (II:1, 260-64). Looström, L. Säfstaholm (S1H 198-209). Wrangel, F. U. Herre- 

gårdar och deras herrar (1927, 3-139). Granberg, O. Excellensen Greve Gustav 

Trolle-Bonde (Svenska konstsamlingars historia från Gustav Vasas tid till våra 

dagar (1931, 127-37). Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 522- 



23). Grönkvist, H. Lektören Hans Johan Falkman (1932, 19). (Särtryck ur Katrine- 

holms-Kuriren). Almq II. 664-66. Lind, G. Säfstaholms trädgårdsskola (Trädgårds- 

undervisning från skråtiden till nutiden 1935, 345-47). Wallin, S. Hovhållningen 

på Sävstaholm (Svenska kulturb. ny följd. Band III, 37-52). Wallin, S. Sävstaholm 

i romantik och barock (Rig 1936, 338-50). Bägge stå också i Gångna tiders 

högre ståndskultur (1947, 139-73). Bonde, C. Jag berättar för Jan (1944, 34-41). 

Bonde, C. Farväl gamla tider (1945, 96-177). BSG. 178-82. 

VINGÅKER, ÖSTRA ^ 

ThN. 322-28. Ahlenius. 208-16. Drake, M. Några bilder från Vingåkersbygden 

(STÅ 1909, 93-110). Drake, M. Tisnare kanal (STÅ 1913, 162-67). Sjögr. 482-83. 

Almq II. 228-36. (Jämte Västra Vingåker). Indebetou, G. En svensk Greifswald- 

professor, Gustaf Salomon Tillberg (PHT 1941, 66-73). Albringer, H. Östra Ving- 

åkers-pojken som blev professor (Hb 1943, 110-19). Florin, S. De baltiska strand- 

bildningarna och stenåldersboplatsen vid Damstugan nära Katrineholm (GFF 

1948, 17-196). SvS I. 1079-1118. 

Kyrkan 

Albringer, H. Vad säga de fredliga vårdar (Hb 1933, 129-40). Norberg, R. SKr 3:34. 

Dräkter, m. m. se Västra Vingåker 

Barksäter 

Almq II. 421-23 

Beckershov 

Upmark, G. Beckershof (S1H 449-54). Almq II. 608-09. 

Claestorp 

Eneroth. 121-28. Roosval, J. Claestorp (S1H 33-39). Carlsten, R. o. Ask, S. Bom- 

ben (1920, 13) inspelad på Claestorp. Wrangel, F. U. Herregårdar och deras herrar 

(1927, 189-269). Ks. 1927, 29-51. Almq II. 562-63 och 478-79 (Fostorp). 

Forssa bruk 

Indebetou, G. Ålfångsten vid Forssa och Noors skattlagda ålfiske i Vingåkers socken 

(Svensk Fiskeritidskrift 1913, 77-83). Amrosiani, S. Forssa pappersbruk (Doku- 

ment rörande de äldre pappersbruken i Sverige. I. 1919, 125-49). Ks. 1923, 86-93. 

Ambrosiani, S. Forssa pappersbruk i Södermanland (Svensk Papperstidning 1931, 12). 

Fostorp 

Lindgren-Fridell, M. C. Palmes hem (Sv.H 1949, 56-59). 

Sjöholm 

Eneroth. 129-34. Upmark, G. Sjöholm (S1H, 21-26). Lewenhaupt, A. Lewenhaupt- 

ska arkivet på Sjöholm (1919, 136). Ks. 1927, 5-28. Håkanson, E. Greve Adam 

Lewenhaupt på Sjöholm (Sb 1935, 44-54). Almq II. 621-22. Stenberg, J. Öljaren 

runt (1936, 24). Lewenhaupt, A. En färd i minnenas värld (1936, 231) och Svenskt 

sjuttiotal (1937, 245). 

Skalltorp 



Indebetou, H. En karolin (Ängsblommor 1884, 34-41). Carlheim-Gyllensköld, S. V. G. 

De äldsta och största träden på Skalltorp i Södermanland (LG 1924, 156-58). 

Ks. 1927, 52-83. Almq II. 624-25. 

VRENA ^ 

ThN. s. 301. Ahlenius. 181-83. Sjögr. s. 478. Almq II. 237-38. SvS I. 901-14. 

Kyrkan 


VÅRDINGE ^ 

Stadin, N. Berättelse om Wålinge sochen (Den svenke Mercurius 1760, 300-10). 

Sahlström, P. Beskrifning öfver Vårdinge socken (1825, 48). Avtryck ur denna i 

Nilsson, I. Södermania (1932, 4-15). ThSt. 311-14. Torssander, A. Anmärknings- 

värdare Fanerogamer och Kärlkryptogamer i Vårdinge socken (BN 1897, 157-70). 

Löfstrand, G. Gnesta silfvergrufva och Mölnbo zinkgrufva (GFF 1898, 90-107). 

Torssander, A. Från Vårdinge (Hb 1905, 111-16). Ahlenius. 459-61. Bianchini, A. 

Sörmländska socknar (1917, 11-18). Hamnström, K. Bidrag till folkskolans historia 

i Vårdinge socken (Årsb. 1925, 85-92). Sjögr. 90-91. Almq I. 475-78. Torssander, E. 

»Sörmlandsbotanisten». Kontraktsprosten Axel Torssander, Vårdinge (Hb 1931, 

108-15). Zetterquist, T. Gamla gårdar och ortnamn i Vårdinge (Tb 1947, 47-75). 

Zetterquist, T. Vårdinge socken (Hbf sockenbeskrivning nr 11, 1952, 48). Zetter- 

quist, T. Några blad ur Vårdinge sockens skolhistoria (Tb 1953, 45-54). SvS IV. 

Kyrkan 

Torssander, E. Vårdinge prästgård åren 1886-1907 (Minnen från gamla prästhem 

1931, 171-81). Zetterquist, T. En historisk gravsten (Hb 1942, 124-29). Zetterquist, 

T. Biskopsvisitation med poänger (Tb 1949, 23-28). Lundberg, E. Zetterquist, T. 

SKr 5:61. 

Edesta 

Jansson, A. Edesta (Tro och gärning, minnesskrift till Stockholms stadsmissions 

75-årsjubileum 1928, 159-70 och 247-61). I samma bok: Sebardt, C. Skyddshem- 

met Skarvik (1928, 171-78). Almq I. 589-90. 

VÄSTERLJUNG ^ 

ThN. 229-31. Ahlenius. 102-04. Vernborg, A. Svenska bygder (1909, 201-06). 

E. L. Några faunistiska notiser från Södermanlands skärgård (FoF 1912, 124-29). 

Ljungberg, A. F. Om barnundervisningen i Västerljung (Årsb. 1924, 28-64). Olde- 

berg, A. En ornerad gravsten från Södermanland (FV 1929, 180-83). Sjögr. 422-23. 

Almq II. 103-05. Thordeman, B. Dolda skatters hemlighet (1941, 67-84). SvS II. 



376-405. 

Kyrkan 


Dalbyö 

Forsstrand, C. Dalbyö (Varia 1905, 597-602). Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen 

(1926, 102-11). Almq II. 451-52. 

Ekebonäs 

Karlsson, J. A. Sägner och verklighet om grevinnans slottsbygge i Västerljung 

(Särtryck Södermanlands Läns Tidning 1943, 8). 

Persö 

Nilsson, I. Persö (SN 1926, 81-86). Även i Nilsson, I. Världens ände och landet där 

bortom (1928, 26-32). 

Örboholm 

Almq II. 733-35. 

VÄSTERHANINGE. Se Haninge, Väster ^ 

VÄSTERMO ^ 

ThN. 217-18. Ahlenius. 236-38. Lundgren, G. E. Från Öja och Västermo (Hb 

1909, 114-39). Sjögr. s. 469. Almq II. 319-20. SvS III. 632-75. 

Kyrkan 

Lundgren, G. E. Westermo kyrka (1907, 50). Lundgren, E. Bidrag till Västermo för- 

samlings herdaminne (Hb 1941, 101-16). Collmar, M. Präster och skälmar i det 

forna Rekarne (1943, 12-14 och 24-25). Berthelson, B. SKr 5:71. 

Värhulta 

Grubb, F. V. Handlingar i målet angående Värhulta ångsågs brand (1870, 144). 

Ks. 1924, 93-108. Schnell, I. Brand och brandstod (SH nr 11, 173-177). 

VÄSTERTÄLJE. Se Tälje, Väster ^ 

VÄSTRA VINGÅKER. Se Vingåker, Västra ^ 

YTTERENHÖRNA. Se Enhörna, Ytter ^ 

YTTERJÄRNA. Se Järna, Ytter ^ 

YTTERSELÖ. Se Selö, Ytter ^ 



ÅKER ^ 


Lindqvist, S. Åker och Tuna (FV 1918, 1-30). Teiling, E. Grottan i Hålberget 

(SN 1928, 148-49). Sjögr. 446-47. Schiller, H. I kalesch genom Sverige (1931, 

38-42). Engel, E. En gammal segelled genom Åkersbygden (BSK 1933, 3-15). 

Almq II. 340-41. Engel, E. Om Åkers gamla byar (BSK 1936, 3-16). Engel, E. 

Åkers fasta fornlämningar (BSK 1942, 26-37). Engel, E. Gamla byar i Åkers 

socken (1946, 26. Särtryck Str. Tidning). Johansson, A. Åkers vilda växter (1946, 59 

med ett tillägg 1949). SvS III. 832-55 och 1235-37. Logen Åkers frihet har 1940, 

1941 och 1945 utgivit Åkersbrasan. 

Kyrkan 

Restaureringen av Åkers kyrka i Södermanland (Rig 1918, 47-49 och 109). Flentz- 

berg, A. Från en försvunnen kyrka och församling - Ärja i Södermanland (Hb 

1919, 25-39 och 1920, 40-60. Engel, E. Åkers kyrka (BSK 1938, 3-17. Bohrn, E. 

SKr 5:66. 

Berga 

Strandberg, R, Berga (SvH 1951, 140-43). 

Åkers styckebruk 

Thersner. Svedelius, J. Åkers styckebruk (Södermanland 1918, 199-205. Upmark, 

G. Åkers styckebruk (S1H 1923, 1-15). Ks. 1927, 139-67. Beskrivning över Åkers 

styckebruk (1933, 13). Hultberg, G. Om Åkers styckebruks äldre historia (BSK 

1934, 27-42). Sahlin, C. Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien (1934, 

232-34). Engel, E. Åkers krutbruk genom tiderna (Sb 1936, 36-53). Hultberg, G. 

Martin von Wahrensdorff (Tekniska museets årsb. Daedalus 1938, 88-102). Jakobs- 

son, T. Om Åkers styckebruk och om kanontillverkningen därstädes (För. Armé- 

musei vänner. Meddelande 1943, 45-133). SvS III. 853-54. Jansson, E. A. Bergs- 

bruken i det forna Gripsholms län (Blad för bergshandteringens vänner 1951, 

341-418). 

ÅRDALA ^ 

(Bonde, F. U.). Beskrifning om Årdala Mosse och dess Odling (Södermanlands 

Hushållningssällskaps handlingar 1818, 25-34). ThN. 539-41. Ahlenius. 160-65. 

Sjögr. 493-94. Almq II. 268-69. Bahr, A. v. Den gamla prästgårdens fuga (1935, 

62-76). Nilsson, I. Sörmländska vandringar (1937, 10-14). SvS II. 973-1000 och 

1075-76. 

Kyrkan 

Hofberg, A. Elva månader på Consistorii skjutskärra (Hb 1936, 84-94). Bohrn, E. 

SKr 3:44 

Stäringe 

Thersner. Eneroth. 74-81. Sjöberg, N. Stäringe (S1H 347-52). Sidenbladh, L. August 



Theodor Adelswärd (1926, 29). Almq II. 648-50. 

Wibyholm 

Thersner. Eneroth. 27-41. (Trolle-Bonde, C. J.). Förteckning öfver Wibyholms por- 

trättsamling 1869 (1870, 48). (Trolle-)Bonde, C. Porträttsamlingen vid Wibyholm 

(1876, 91). F. U. W. Ur den grefliga Bondeska porträttsamlingen på Wibyholm 

(PHT 1901, 81-82 och 1902, 68-70 och 115). SvB Wibyholms blbliotek (II:2, 

693-96). Sjöberg, N. Vibyholm (S1H 289-302). Ks. 1923, 64-73. Almq II. 694-96. 

Bonde, C. Farväl gamla tider (1945, 207-18). BSG. 198-202. G. A.-N. 50-52. 

ÄRLA ^ 

(Brannius, L.). Ekonomisk beskrifning öfver Ärla socken (Södermanlands Hus- 

hållningssällskaps handlingar 1820, 63-89). ThN. 198-200. Ahlenius. 296-300. 

Leijonhufvud, K. K. Utdrag ur Näshulta och Ärila församlingars kyrkböcker (PHT 

1909, 30-37). Sjögr. 457-58. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 20-23). Almq II. 

302-03. Hedwall, A. Sörmländska släktgårdar (1935, 25-30). SvS III. 1077-1132. 

Schnell, I. m. fl. Ärlaboken (1954, 247). 

Kyrkan 

Redelius, R. Ärla kyrka och dess församling (Hb 1928, 109-41). Bohrn, E. SKr 4:51. 

Rinkesta 

Thersner. Sjöberg, N. Rinkesta (S1H 219-27). Almq II. 611-12. Gyllensvärd, B. 

Rinkesta-tapeten (Fat 1948, 101-14). 

Spånga 

Malmberg, E. Sponga (S1H 1923, 221-32). Almq II. 641-42. 

ÖJA ^ 

ThN. 215-17. M(onteliu)s, O. Ett spänne från Öja socken i Södermanland (K. 

Vitterhets, Historiska och Antiqvitets Ak. månadsblad 1875, 65-68). Ahlenius. 

238-42. Lundgren, G. E. Från Öja och Vestermo (Hb 1909, 114-39). Sjögr. 468-69. 

Almq II. 320-21. Raphael-Linden, O. Det hårda virket (1937, 11-62). Klingspor, 

G. A. Reflexioner kring en runsten i Rekarne (Hb 1945, 115-27). Fröberg, E. Hulda 

föräldrar hövliga söner (1947, 126-47). SvS III. 676-707. 

Kyrkan 

Thunander, G. Minnen från hemmet i Öja prästgård (Minnen från gamla prästhem 

1931, 200-10). Corell, A. Öja kyrka - dess restaurering och l00-årsjubileum (Hb 

1951, 111-17). Erici, E. Den 100-åriga Öjaorgeln och dess mästare klockaren Eric 

Setterqvist i Hallsberg (Hb 1952, 65-83). Berthelson, B. SKr 5:70. 

Öja bussar 

Dybeck, R. Öja bussar (Runa 1865, 94-98 och 1874, 13-15). Raphael Hallencreutz, 

O. Öija Bussar (1943, 121). Dencker, N. "På Öija ther hafvom vij busa". (Sb 1949, 

115-26). 



Stora Sundby 

Thersner. Berg, J. A. Sverige framstäldt i taflor (1856, 2). Eneroth, 91-103. Ett gam- 

malt herresäte i modern drägt (Svenska Familjjournalen 1872, 145-46). K(norring), 

O. v. Stora Sundby (Läsning i hemmet 1884, 1228-34). Upmark, G. Stora Sundby 

(S1H 147-58). Leijonhufvud, S. Erik Sparre och Stina Lillie (1911, 63-68 och 287-89. 

Hahr, A. Den äldre vasatidens svenska borgar (1917, 120-21). Wrangel, F. U. Barn- 

domsminnen (1924, 352-56). Wrangel, F. U. Herregårdar och deras herrar (1927, 

365-403). Almq II. 653-55. Lewenhaupt, A. Svenskt sjuttiotal (1937, 44-48). Swahn, 

W. Furstinnan Stephanie von Wedel (1939, 216). Klingspor, G. A. Från Stora Sund- 

by park (Bygd och Natur 1942, 79-84). Klingspor, G. A. Två runristningar vid 

Stora Sundby (BSK 1942, 13-16). Klingspor, G. A. Hur Vasaborgen Sundbyhus 

blev ett normandiskt slott (Sb 1950, 93-104). 

ÖSMO ^ 

ThSt. 330-34. Helén, N. G. Bergh, G. A. Om Ösmo socken i Södertörn (1854, 32). 

Ahlenius. 516-20. Holmqvist. P. J. Exkursioner vid Nynäshamn och Ösmo (GFF 

1921, 423-24). Lemchen, C. I Nynästrakten (STÅ 1921, 304-09). Sjögr. 114-17. 

Quist, A. Ösmo (1930, 590). Pettersson, V. Folklivsskildringar från Ösmo (1932, 

152). Pettersson, V. Sägner och minnen från Södertörnsbygden (1934, 7-21, 26-37, 

153-55, 159-60, 173-79 och 218-26). Almq I. 454-58. Minnesskrift vid folkskolans 

100-årsjubileum. Ösmo och Nynäshamns skoldistrikt (1942, 52). SvS IV. 512-54. 

Strindberg, A. Tjänstekvinnans son är delvis lokaliserad till Ösmo. 

Kyrkan 

Hildebrand, H. Målningarne i Ösmo kyrka (K. Vitterhets-, Historiska, och Antiqv. 

Ak. Månadsblad 1872, 154-59, 162-72 och 177-88). Quist, A. Ösmo kyrka (Hb 

1908, 60-75). Waldén, B. Epitafium över Vollmar Yxkull och Nils Bååt (BSK 

1929, s. 31 och 51). Wilcke-Lindqvist, I. En kyrkoreparation på 1400-talets, doku- 

mentariskt belyst (FV 1932, 193-210). Stenberger, M. Thordeman, B. Ösmo kyrka 

(50 utfärdsmål frän Stockholm 1935, 229-34). Eklund, T. När August Strindberg 

predikade i Ösmo kyrka (SSJ 1949, 88-91). Wilcke-Lindqvist, I. SKr 3:33. 

Djursnäs säteri 

Swahn, W. Djursnäs säteri (S1H 1931, 15-32). Sjöcrona, C. M. Ungdomsminnen 

(1941, 83-89). 

Hammersta 

Lundberg, A. W. Ruinen vid Hammersta i Ösmo socken (Sveriges Fornminnes- 

förenings tidskrift 1900, 182-88). Almquist, J. A. Den civila lokalförvaltningen i 

Sverige 1523-1630 (I. 1917-1923, 233-34). 

Nynäs 

Thersner. Sjögren, Hj. Nynäs (S1H 477-88). Forsstrand, C. Mina herrgårdsminnen 

(1928, 211-20). Almq I. 765-66. Schnell, I. SKr 8:117. 

Valsjö 

Almq I. 881-82. 



Vansta 

Almq I. 883-84. Stenberger, M. Thordeman, B. Vanstastenen (50 utfärdsmål från 

Stockholm 1935, 235-38). 

ÖSTERHANINGE. Se Haninge, Öster ^ 

ÖSTERTÄLJE. Se Tälje, Öster ^ 

ÖSTERÅKER ^ 

Dybeck, R. Svenska minnesmärken (1851, 10-11). Hellblom, P. J. Förteckning på 

phanerogamer och ormbunkar i Österåkers socken (1851, 29). ThN. 334-35. 

Ahlenius. 225-27. Olsson i Ättersta, N. Strödda anteckningar om Österåkers socken 

(1916, 20). Sjögr. s. 485. Nordén, A. Gåtfullt i svensk gravfältstopografi (Studier 

tillägnade G. Ekholm 1934, 86-110). Almq II. s.238. Stenberg, J. Öljaren runt (1936, 

24). Katalog öfver Österåkers sockenbibliotek 1852 (Årsb. 1938, 223-24). Hellberg, 

K. I Österåker fordomdags (1939, 128). Sundius, N. Södermanlands kalkstenar 

och kalkindustri (Sb 1942, 27-42). Katrineholms stads Idrotts- och Fritidsstyrelse. 

Katrineholmstrakten (1946, 63-64). Essén, M. Österåkers socken (Hbf sockenbe- 

skrivning nr 9 1950, 32). SvS I. 1119-56. 

Kyrkan 

Branting, A. Något om Vingåkersdräktens historia (UKS I, 210-13). Wettergren, E. 

Studier från Strängnäsutställningens afdelning för måleri (UKS I, 240-42, 246-47 

och 250-52). Abenius, A. Österåkers kyrka (Hb 1932, 150-56). Berthelson, B. 

SKr 1:14. 

Dräkter 

Cederblom, G. Svenska allmogedräkter (1921, 36-59 och 2 pl.). Cederblom, G. Sven- 

ska folklivsbilder (1923, 5 pl.). Erixon, S. Södermanland i Nordiska museet (1924, 

44-47 och 50-53). Dahlin, I. Högtidsförkläden i Österåker och Vingåker (Fat 

1930, 219-26). Dahlin, I. "Österåkers sockens klädedräkter, seder och bruk, m. m." 

(Sb 1934, 99-108). Nylén, A.-M. Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Öster- 

åker (SH nr 13 1947, 261). Bergman-Hals, A.-S. Joseph Wilhelm Wallander (1947, 

166). Se ock Västra Vingåker. 

Forsby 

Thersner. Eneroth. 168-72. Fries, E. En diplomatfrus bref (Anteckningar ur svenska 

adelns familjelif 1895, 170-221). SvB. Ehrensteen, Edvard. (II: 1, 92-94). Almq II. 

477-78. 

ÖSTRA VINGÅKER. Se Vingåker, Östra ^ 



ÖVERENHÖRNA. Se Enhörna, Över ^ 

ÖVERJÄRNA. Se Järna, Över ^ 

ÖVERSELÖ. Se Selö, Över ^ 

III ORTBESKRIVNINGAR ^ 

STÄDER, KÖPINGAR M. M. 

a. Städer ^ 

ESKILSTUNA ^ 

Allmän beskrivning 

Hülphers, A. A. Samling til korta Beskrifningar öfver Swenska Städer (1783, 67- 

88). Strandberg, C. Antiquitates Eskilstunenses sistens (1791, 16). ThN. 133-44. 

Rudbeck, T. G. Sveriges städer (I:1855, 154-57). Munktell, T. Bidrag till beskrif- 

ning öfver Eskilstuna (1857, 22). K(norring), O. v. Eskilstuna förr och nu (Norden 

1869, 35-46). Jernbergh, C. J. Om uppkomsten och utvecklingen af Eskilstuna 

Stadssamhälle (1871, 16). Bergström, R. Stridsberg, C. A. Eskilstuna (En bok om 

Sverige 1893, 171-79). Drätselkammarens utredning rörande Eskilstuna stads do- 

nationsjord (1895, 47). Ahlenius. 255-75. Friesendorff, C. A. v. Eskilstuna (Sveriges 

städer l915, 21-39). Hellberg, K. Eskilstuna stadsfullmäktige 1863-1914 (1915, 

XIX, 1019). Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlandsboken 1918, 436-43). Hell- 

berg, K. Eskilstuna (1919-20, 616). Weiner, A. Eskilstuna samhälle i gången tid och 

nutid (1926, 80). Sjögr. 515-23. Almq II. 295-97 (Klosters socken), 699-700 (Vilsta). 

Hellberg, K. Eskilstuna genom tiderna (1935-38, 950). Nordberg, S. O. Skjulsta och 

ett par andra Eskilstunanamn (NoB 1936, 288-94). Nilsson, K. Minnesskrift med 

anledning av stadsfullmäktiges i Eskilstuna sjuttiofemårsjubileum 1863-1937 (1937, 

223). Nilsson, K. Eskilstuna i forntid och nutid (Sveriges Stadsförbunds tidskrift 

1939, 245-75). Eskilstuna i beredskap (1942, 48). Harnesk, P. Eskilstuna (Svenska 

stadsmonografier 10:1946, 319). Schnell, I. Eskilstuna under 900 år (Sep. ur före- 

gående 1946, 90). Bergman, E. Eskilstuna vapen (1947, 8). Generalplan för Eskils- 

tuna (1950, 214). Schnell, I. Sörmland genom tiderna (Sb 1952, 83-89). SvS III. 

61-232 och 1228-30. 

Fristaden Eskilstuna 

Kort berättelse om sammanhanget af tvisten emellan Eskilstuna stad och Carl- 

Gustafs stads manufaktur-wärksägare (1769, 92). Kungörelse samt reglemente för 



Fristads-inrättningen i Eskilstuna (1787, 18). Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente för 

Eskilstuna Fristad (1833, 19). Brunskog, M. Till 150-årsminnet av Eskilstuna Fristads 

inrättande (1921-94). 

Kyrkan 

Branting, A. Broderat antependium tillhörande Eskilstuna stads kyrka (UKS I, 

184-91). Ekhoff, E. Svenska stavkyrkor (1914-16, 4-6). Lindqvist, S. Den helige 

Eskils biskopsdöme (1915, 176). Svenska teknologföreningen. Ny kyrka i Eskilstuna 

(Arkitektur 1917, 119-31). Friesendorff, C. A. v. Hökerberg, O. Eskilstuna kyrka 

(1929, 44). Nylund, D. Fors kyrka i äldre tid (Hb 1939, 39-64). Berggren, C. J. F. 

Några drag ur det andliga livets historia i Eskilstuna (Svenska stadsmonografier 

1946, 16). Lundén, T. Sankt Eskil (STÅ 1949, 180-84). Rappe, A. Klosters kyrka. 

SKr 2:17. Waldén, B. Fors kyrka. SKr 3:41. 

Klostret 

(Grön)b(erg), (J. Fr.). Johanniterklostret i Eskilstuna (1912, 16. Sep. ur Sörmlands- 

Posten). Collijn, I. Ett nekrologium från Johanniterklostret i Eskilstuna (Nordisk 

tidskrift för bok- och biblioteksv. 1929, 1-21). Berg, P. E. Johanniter i Eskilstuna 

(Sörmländska kloster 1949, 5-6. Särtryck Södermanlands Nyheter). 

Slottet 

Hahr, A. Den äldre vasatidens svenska borgar (1917, 58-60). Romdahl, A. Kristofer 

Pahr och hans arbeten i Nyköping och Eskilstuna (Tidskrift för konstvetenskap 

1917, 113-16). Ks. Eskilstuna hus (1924, 109-20). Hellberg, K. Eskilstuna hus - 

det förintade Wasaslottet (Sb 1928, 31-51). Karling, S. Eskilstuna slottsträdgård (Träd- 

gårdskonstens historia i Sverige 1931, 191-96. 

Museet 

Hellberg, K. Rademachersmedjan (1914, 48). Waldén, B. Hembygdsmuseet å 

Djurgården (1924, 72). Waldén, B. Museer och hembygdsvård i Södermanland 

(THV 1927, 79-88). Noreen, H. Katalog över samlingarne i Rademachersmedjan 

(1930, 56). Andrén, E. Rademachersmedjorna (Daedalus 1942, 39-48 och Sb 1943, 

19-32). Se ock Sb 1928, 96-98, 1931 s. 63 samt årliga meddelanden i följande år- 

gångar. 

Byggnader, m. m. 

(Hedin, C. F.). Vasahotellet, minnen från invigningen (1901, 8). Jeppson, A. Eskils- 

tuna stads planteringar (1929, 6). Klemming, F. Byggnadsverksamhet och bostads- 

bebyggande i Eskilstuna (Byggmästaren 1932, 95-101). Eskilstuna stads badhus 

(1933, 31). Hedqvist, P. Eskilstuna stads badhus (Byggmästaren 1933, 81-86). Flo- 

berg, S. Eskilstuna stads offentliga slakthus 1908-1933 (1933, 32). Almqvist, K. 

Landqvist, V. Eskilstuna stads gasverk (1937, 106). Sterner, R. Edenmark, E. Eskils- 

tuna - staden med ettrumsstandard (1937, 32). Edenmark, E. Folkets parker (Sb 

1938, 81-92). Ljung, A. Mål och möjligheter för stadsplaneringen i Eskilstuna (Sb 

1943,45-56). Hellström, B. m. fl. Fröslundaområdet (Byggmästaren 1947, 257-72). 

Bodorff, U. Fröslundaområdet i Eskilstuna (Paulsson, G. m. fl. Trädgårdskonst 1948, 

567-72. Se ock s. 506-08). Tynelius, S. Ur Eskilstuna rådhustorgs historia (Sb 

1949, 101-08). 



Hem i Eskilstuna 

Nathorst, M. Några hem i Eskilstuna (SvH 1919, 89-110). Eskilstuna och eskils- 

tunahem (SvH 1946, 1-28). Serner-Petrén, G. Bergabo (Sv.H 1946, 218-20). 

Nordenskjöld, L. Disponent G. Sverdrups hem (Sv.H 1947, 98-101). Lewerentz, S. 

Takvåning (Byggmästaren 1948, 2-7). 

Arkiv, bibliotek 

Brusewitz, A. Till frågan om de kommunala stadsbibliotekens ordnande. (Svenska 

stadsförbundets tidskrift 1918, 443-48). Nyman, G. Eskilstuna centralbibliotek (Sb 

1943, 57-68). 

Kalendrar, kartor 

Beskow, B. Kalender öfver städerna Eskilstuna och Torshälla för åren 1876-77 

(1876, 135). Beskow, B. Adresskalender för Eskilstuna och Torshälla jemte omgif- 

ning (1877, LXII, 340). Lindholm, J. F. Adress- och annons-kalender (1890, 144). 

Hellberg, K. Affärs- och Adresskalender för Eskilstuna stad med omnäjd samt Tors- 

hälla stad (1896, 282). Eskilstuna stads adresskalender (1921, 207). Beskow, B. Karta 

öfver Eskilstuna (1876). Fernström, E. Gatuförteckning och vägvisare (1938, 80). 

Stadsb. utst. 184-85 och s. 296. Dale, W. Karta över Eskilstuna stad. 1:5 000 (1938). 

Vägvisare och gatukalender för Eskilstuna (1944, 80). Karta över Eskilstuna stads- 

område. 1:20 000 (1947). Hallman, G. A. Karta över fasta fornlämningar inom 

Eskilstuna stad. 1:50 000 (1949). Generalplan för Eskilstuna (1950, 214). 

Litteratur berörande Eskilstuna 

fhg. (Hedberg, F.). Skråtuna (1882, 14). En inföding. (Grönberg, F.) Eskilstuna-Minnen 

(1901, 44). B(jörkma)n, O. Eskilstuna i vers och vy (1901, 48). Lundström, P. Gamla 

Eskilstuna (1913, 133). Tvåan och Kvint (Pettersson, J.). Kända ansikten. Karrika- 

tyrer med vers (1926, 103). Svedelius, J. Eskilstuna som stad och by (Södermanland 

1918, 218-29). Elmquist, H. Eskilstuna -"Den mark, där barn jag lekt". (Sörmlands- 

stämman 1931, 28-30). Raphael-Linden, O. Det hårda virket (1937, 211). Oljelund, I. 

Kranlund tar makten (1937, 239). Bergman, O. Den gamla gården (1948, 244). 

Afzelius, N. Professor Törneros i den "Månghamrande staden". (Sb 1949, 47-66). 

Karlsson, A. Eskilstuna - min födelsestad (Del I 1950). 

Skolor 

Bergström, L. Historik öfver Eskilstuna elementarläroverk (1869, 29-31 i Redo- 

görelse för Strängnäs läroverk). Asplund, J. Öfversikt öfver Eskilstuna allmänna 

läroverks kassor och fonder (1903, 5 i Redogörelse för Strängnäs läroverk). Ny- 

lund, D. F. Inbjudningsskrift med anledning av invigningen av Eskilstuna nya 

läroverksbyggnad (1918, 32). Lundström, C. Minnesblad från möte i Eskilstuna 

13/8 1921 av forna elever vid Eskilstuna läroverk åren 1875-1881 (1922, 48). 

Söderberg, B. Sveriges studenter 1900-1935 (1950, 515-79). Redogörelser för Eskils- 

tuna läroverk 1858-1904 äro intagna i Strängnäs läroverks årsredogörelse. Eskils- 

tuna tekniska skolas förbund (1915, 30, suppl. 1918, 22). Gauffin, A. Jäktande arbete 

(Årsb. 1942, 28-32). Nyheter från Föreningen Eskilstunapojkarna (ett häfte per 

termin fr. o. m. hösten 1950). 

Hälsovård 



Post, R. A. v. Ett modernt renhållningssystem och Renhållningsverket i Eskilstuna 

(Verdandis småskr. 1904, 42). Sahlberg, T. Hvilohemmet för lungsjuka i Eskils- 

tuna (Hb 1910, 129-36). Lindman, C. Sundhets- och befolkningsförhållanden i 

Eskilstuna (1910, 2 bl.). Holmin, N. Förekomsten av tuberkulos bland järn- och 

metallarbetare i Eskilstuna (1911, 16). 

Naturen 

Sjöstedt, L. G. Om groddjur och kräldjur i Eskilstunatrakten (FoF 1920, 161-64). 

Alm, G. Eskilstunatraktens natur (Hellberg, K. Eskilstuna II 1920, 161-64). 

Hantverk och industri 

Muncktell, T. Pris-Courant å Eskilstuna Mekaniska Verkstads Tillverkningar 

(1863, 16). Wahlfisk, J. Karl Gustafs stads manufakturverk och dess s. k. Tyska för- 

samling 1656-1749 (BSK 1895, 5-34). Ekerot, G. Svenska industriella verk och in- 

rättningar (1895-1921 och 1925-27). Däri ingår 29 artiklar, som beröra staden och 

dess industriella verk. Sveriges handel och industri. Södermanlands län (1905-06). 

Behandlar 18 industrier i Eskilstuna. Lindmark, G. Eskilstunaindustriens utveck- 

ling och nuvarande läge (1919, 77). Svensk industri (1920). Behandlar 14 Eskils- 

tunaindustrier. Forsstrand, C. Sven Rinman (1920, 136). Schröderstierna, S. Berättel- 

ser över de finare järn-, stål- och metallfabrikerna i Sverige åren 1754-1759 (1925. 

I, 1-9 och 22-25. II, 4-7 och 21-26). Upmark, G. Guld- och silversmeder i Sverige 

(1925, 274-79). Eskilstuna bryggeri 1876-1926 (1926, 35). Minnesskrift vid Eskils- 

tuna köpmannaförenings sextioårsjubileum (1927, 75). Celind, G. V. Kulturbilder 

från 1860- och 70-talens Eskilstuna (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska säll- 

skap 1927, 45-57). Noreen, H. Hantverket i Eskilstuna genom tiderna (Sb 1931, 

44-62). Minnesskrift med anledning av Aktiebolaget C. E. Johanssons 25-åriga 

verksamhet (1936, 36). Edenmark, E. Minnesskrift. Folkets hus i Eskilstuna (1936, 

44). AB Bolinder-Munktell (1937, 16). Lindeberg, G. En mer än hundraårig Eskils- 

tuna-industri (Sb 1937, 35-44). Hellberg, K. Järnets och smedernas Eskilstuna (1937- 

38, 728). Furuskog, J. Det svenska järnet genom tiderna (1938, 116-20). Nilsson, C. 

Eskilstuna som industristad ( 1939, 57). Schnell, I. Eskilstuna, en svensk industristad 

med anor (1939, 151). Norrman, A. Några drag ur arbetslivet i Eskilstuna under 

1800-talets senare del (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap 1940, 

35-42). Hellner, B. Köpstaden Eskilstuna (Sb 1941, 105-14). Wermelin, O. Johan 

Svengren kommer till Eskilstuna (Sb 1943, 33-44). Wermelin, O. Eskilstuna Järn- 

manufakturaktiebolag 1868-1943 (1943, 90). Aktiebolaget Möbellås. Tjugofem år 

(1943, 32). Bernström, J. Öbergs 1845-1945 (1945, 80). Appelkvist, G. Eskilstuna 

hantverks- och industriförening. Minnesskrift (1946, 70). Bernström, J. En hundra- 

årig eskilstunafirma, J. O. Öberg & Son (Sb 1946, 111-24). Eskilstuna expo. Kata- 

log (1946, 96). På järnets fasta grund. Låsbolaget 100 år (1946, 130). Molin, H. 

Låsbolaget, en hundraårig eskilstunaindustri (Sb 1947, 35-50). Althin, T. C. E. 

Johansson 1864-1943 måttens mästare (1947, 165). Hermelin, E. Sven Rinman (Sb 

1950, 121-32). Lagerquist, M. Eskilstuna snickareämbete (Sb 1950, 45-64). Lund, C. 

Gälbgjutarliv i Eskilstuna på 1800-talet (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska 

sällskap 1953, 35-38). Landqvist, V. Tekniska föreningen Eskilstuna 1879-1929 



(1929, 96). Tekniska föreningen utger sedan 1919 matriklar ungefär vart tredje år. 

Banker 

(Söllcher, C.). Eskilstuna stads sparbank 1827-1902 (1902, 32). Hallström, H. Eskils- 

tuna sparbank 1827-1927 (1927, 62). Karlman, P. Eskilstuna stads sparbanks ekono- 

mitjänst (Sb 1943, 69-76). Svenska Handelsbanken hundra år (1947, s. 3 och 14-16). 

Vägledningar 

Waldén, B. Eskilstuna (Mälarens turisttrafikförening 1927, 12). Eskilstuna-Kuriren. 

Stålstaden (1931, 8). Beskrivning över Eskilstuna med omnejd (1933, 72). Wendel, 

B. Beskrivning över Eskilstuna med omnejd (1938, 224). Schnell, I. Eskilstuna och 

Eskilstunatrakten (Hbf turistvägledning 1941, 32). Norlander, O. Cykelfrämjandets 

småturer i Eskilstuna och Västerås-trakten (1942, 64). Schnell, I. Eskilstuna i bild 

(1944, 16). Eskilstuna fotoklubb. Eskilstunabilder (1948, 53). Floderus, E. Eskilstuna. 

Minnesmärken från forntiden (Hbf fornminnen 1950, 55) 

FLEN ^ 

Schotte, A. En fridlyst ek (Skogsvårdsföreningens tidskrift l905, 30-31). ThN. 

343-45 Ahlenius. 153-57. Sjögr. 495-96. Södermanlands läns sjukhem i Flen. 

1902-1932 (1933, 24). Almq II. s. 261. Andersson, N. Svenska låtar (1934, 24-40). 

Wiman, K. Thuleparken och Taljastugan i Flen (Sb 1934, 152-54). Schnell, I. Flen-, 

malmköping- och gnestatrakten (Hbf turistvägledning 1942, 32). Lindberg, C. 

Flen-Mellösa-Flenmo (NoB 1943, 115-17). Lund, H. Flen - samhället i Söder- 

manlands centrum - blir stad (Sveriges Stadsförbunds tidskrift 1948, 412-14). 

Kling, G. Flen - Sveriges 130-de stad (Hb 1949, 44-54). Cederlund, J. En liten bok 

om Flen (1950, 71). SvS II. 755-91, 1001-04 och 1052-54. 

Kyrkan 

Wallin, S. Om barocktidens begravningsvapen i Södermanland (ULKS II, 101-03). 

Petri, T. Borgen på höjden. Något om Flens församlingshem (Hb 1936, 115-23). 

Schnell, I. SKr 7:91. 


Adresskalender för Nyköping, Oxelösund och Flen 1908-1909 (1908, 113-21). 

Gyllenberg, A. Karta över Flens municipalsamhälle. 1:5 000 (1944). Stille, A. 

Stadsplanerna för Flens stad. 1:4 000 (1950). 

Hornsund 

Almq II. 514-15. BSG. 237-38. 

Stenhammar 

Thersner. Eneroth. 135-43. (Kraemer, R. v.). Stenhammarsboken (1886, 176). Fors- 

strand, C. Stenhammar (S1H 1-6). Almq II. 634-36. Mascoll Silfverstolpe, G. Sten- 

hammar (SvH 1937, 5-18). Prins Wilhelm. Höstdagar där hemma (1937, 21-70). 

Prins Wilhelm. Fritt land (1941, 275-343). Prins Wilhelm. Ond tid (1942, 52-53 och 

64-78). Klercker, C. af. Förgången glans (1944, 254-61 och 277-79). Edholm, E. af. 

Svunna dagar (1944, 162-71). Prins Wilhelm. Svenskt land (1942, 162-97). 



KATRINEHOLM ^ 


ThN. 317-21 (St. Malm). Ödman, N. P. Nya svenska resebilder (1907, 117-20). 

Ahlenius. 202-04. Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlandsboken 1918, 464-66). 

Kullberg-Mayer, O. Katrineholm (Sveriges städer 1925, 9). Indebetou, G. Oppunda 

härads sparbank 1850-1925 (1926, 112). Sjögr. 524-26. Katrineholms samhälle 

50 år (1933, 27). Strutz, O. Katrineholms municipalsamhälle åren 1833-1916 (1933, 

51). Almq II. 221-25 (St. Malm) och 480-81 (Fulbonäs). Sjöqvist, G. Katrineholm 

(1934, 15). Uggla, C. H. Beskrifning öfwer Stora Malm (SH nr 2. 1935, 20). Bostads- 

förhållandena i Katrineholm (1938, 30). Sterner, R. Katrineholms bostadsproblem 

i statistisk belysning (1938, 14). Påhlman, A. Sjölin, W. Konsumtionsföreningen 

Katrineholm 1899-1939 (1939, 80). Håkansson, E. Då Katrineholm var mycket 

ungt (Sb 1942, 69-76). Bratt, E. Ljus över staden 1896-1946 (1946, 84). Perman, J. 

Katrineholms köpmannaförening 1908-1948 (1948, 48). Katrineholms hantverks- 

utställning 20/6-6/7 1952 innehåller bl. a. Katrineholms 50-åriga hantverksför- 

ening (21-25). Hjelmberg, H. Katrineholm. Uppkomst, nutid och framtid (26-61). 

Schnell, I. Bygden före banbygget (107-19). Florin, S. Katrineholmstrakten och 

Vingåkersbygden (NiS, 242-58). SvS I. 461-518. Hjelmberg, H. Katrineholm 

(1952, 64). Katrineholms Hembygdsförenings skriftserie nr 1. Journalisten H. 

Andersson och fru E. Håkansson ha i ortstidningarna skrivit ett flertal uppsatser om 

katrineholmstrakten. Idrottsföreningen A. I. K. började år 1919 sporadiskt utge en 

årsskrift, som fr. o. m. 1930 utkommer som julnummer, bl. a. en jubileumsskrift 

(1939, 137). 

Kyrkan 

Håkanson, E. SKr 9:121. 

Hem i staden 

Holmdahl, G. Förslag till bostad för ingenjör L. O. Svedlund, Katrineholm (Sven- 

ska Teknologföreningen. Arkitektur 1919, 146-49). Stenström, M. Kullbergska 

gården i Katrineholm (SvH 1919, 25-44). 

Skolor 

Chambert, G. Upplysningar rörande yrkesundervisningen vid Katrineholms stads 

lärlings- och yrkesskola samt Katrineholms stads verkstadsskola (1931, 24). Hjelm- 

berg, H. Festskrift vid invigningen av Katrineholms läroverk den 4 juni 1949 (1949, 

92). 

Kartor, kalendrar 

Tillhör gatunamnberedningens förslag . . .1930. 1 :5 000 (1931). Katrineholms 

fotokarta. 1:10 000 (1948). Stenberg, A. Karta över Katrineholm. 1:4 000 (1950). 

Katrineholms stads adresskalender (1927, 112. Flera upplagor). 

Stora Djulö 

Almq II. 455-57. 

Mogetorp 

Se Florin på arkeologi. 



Vägledningar 

(Sjöqvist, G.). Katrineholm Sweden (1936, 15). Schnell, I. Stenberg, J. Katrineholm 

och katrineholmstrakten (Hbf turistvägledning 1941, 32. Ny upplaga 1949, 48). 

Katrineholms stads Idrotts- och Fritidsstyrelse. Katrineholmstrakten (1946, 75). Florin, 

S. Schnell, I. Stora Malm och Katrineholm (Hbf fornminnen 1950, 46). 

MARIEFRED ^ 


Hülphers, A. A. Samling till korta Beskrifningar öfver Swenska Städer (1783, 

89-105). ThN. 121-27. Rudbeck, T. G. Sveriges städer I (1855, 158-61). Callander, 

C. G. Om staden Mariefred (1860, 16). Brandordning för staden Mariefred (1875, 

25. Tidander, L. T. G. Mariefred förr och nu. (1893, 32. Sep. ur Mariefreds tid- 

ning). Ödman, N. P. Aftonunderhållningar och annat mera (1902, 79-92). Flentz- 

berg, A. Midsommarafton år 1905 i Mariefred och vid Gripsholm (1905, 64). 

Ahlenius. 407-11. Barr, K. Borgmästarehemmet i Mariefred (SvH 1914, 215-18). 

Lindqvist, G. Mariefred (Sveriges städer 1915, 66-74). Svenska Teknologföreningen. 

Gamla svenska städer (1915, 2 b. med text). Lindhagen, A. Om några svenska städer 

och deras trevnad (STÅ 1917, 203-04). Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlands- 

boken 1918, 453-58). Sjögr. 506-07. Strandberg, O. M. Bygden kring Mariefred 

och Pax Mariae (1940, 134). Lundqvist, E. Hembygden i bild (Sb 1941, 115-24). 

Lundqvist, E. Annandag midsommar (Arb. kulturhistoriska sällskap 1944, 33-57). 

Andersson, Y. Den 29 december 1947, Mariefreds Rådhusrätts sista session. Marie- 

freds-Kärnbo-Taxinge hembygdsförening. Småskrifter nr 1 1948, 10). Lund- 

qvist, E.-J. Bygd i stäv (Sb 1949, 89-100). SvS III. 233-74. 

Kyrkan 

Flentzberg, A. Ett kyrkojubileum. Mariefreds kyrka (Hb 1925, 93-116). Branting, 

A. Lindblom, A. Medeltida byggnader och broderier i Sverige (I. 1928, 110-13). 

Westlund, P.-O. SKr 5:65. 

Klostret 

Collijn, I. Kartusianerklostret Mariefred vid Gripsholm och dess bibliotek (Tid- 

skrift för Bok- och biblioteksväsen 1935, 147-48). Collijn, I. Mariefreds kloster- 

tryckeri vid Gripsholm (Nordisk boktryckarekonst 1939, 452-62). SvS III. 238-42. 

»Pedagogiens» redogörelser för åren 1864-1891 i Strängnäs läroverks redogörelse. 

Kartor 

Belägenheten af Mariefred och Gripsholm (Grav. af E. Personne 1808). Werming, 

N. G. Karta öfver Mariefred (1810). Stadsb. utst. s. 326. Sjöling, O. Karta över 

staden Mariefred. 1:2 000 (1942). 

Industri, m. m. 

Sparbanken i Mariefred 1863- 8/6 1913 (1913, 24). Upmark, G. Guld- och silver- 

smeder i Sverige (1925, 546-48) . 

Vägledningar 



(Öberg, L. F.). Från Stockholm till Näsby, Gripsholm och Mariefred (1855, 32). 

B(jurste)n, H. Från Stockholm till Gripsholm (1858, 62-64). Kjellström, J. Grips- 

holm slottet staden (1923, 46). Mälare-turisten. Gripsholm-Mariefred (1924, 16). 

Stenberger, M. Mariefred och Gripsholms slott (Mälarens turisttrafikförening 1925, 

8). Mariefreds Turistkommitté. Gripsholm-Mariefred, Mälarens pärla (1946, 16). 

Schnell, I. Mariefred och Mariefredstrakten (Hbf turistvägledning 1946, 32. Ny 

upplaga 1950, 43). Se ock Gripsholm. 

NACKA ^ 


ThSt. 385-89. Ahlenius. 494-99. Munthe, H. Starbäck, K. Kungshamnsområdet 

vid Skurusund (SN 1919, 35-46). Forsstrand, C. Nacka socken (1924, 149). Sjögr. 

102-03. Jacobsson, G. Nacka 1887-1937 (1937, 208). Andersson, M. En ny drabant- 

stad till Stockholm (Sveriges stadsförbunds tidskrift 1948, 409-12). Skattebetalarnas 

förening. Nacka stads finanser (1950, 24). SvS IV. 55-134 och 984-86. 

Kyrkan 

(Hörlin, G.). Nacka nya kyrka (OoB 1892, 44-45). Nyquist, C. Nacka och Brom- 

ma klockstaplar (Fat 1911, 21-25). Christiansson, H. Nacka kyrkor och Erstaviks 

kapell. SKr 8:115. Christiansson, H. Danvikens kyrka. SKr 8:120. 

Byggnader 

Swahn, W. Stora Nyckelviken (SvH 1914, 196-206). Essén, A. Tre värdshus. 

Nackanäs (Byggmästaren 1928, 94-96). Selling, G. Säterier och gamla gårdar i 

Stockholmstrakten (1928, 147-56). 

Kartor, kalendrar 

Jacobsson, G. Nacka och Saltsjöbaden med karta och kommunalkalender. (1910, 

59). Nacka kommunalkalender (1943, 62). Olsson, N. O. Nacka. Karta. 1:10 000 

(1948). Stockholms adresskalender. Karta 1:12 000 (1952). 

Skolor 

Franke, H. Nacka socken och dess skolväsen (1937, 72). Franke, H. Ahlberg, G. 

Nacka folkskolor i ord och bild (1942, 48). 

Erstavik 

Thersner. Forsstrand, C. Erstavik (S1H 40-45). Selling, G. Svenska herrgårdshem 

under 1700-talet (1937, 203-06). 

Saltsjö-Duvnäs 

Nyblom, H. Saltsjö-Dufnäs (SvH 1915, 99-102). Schröderstierna, S. Dufnäs metall- 

fabrik nära Stockholm (Berättelse om finare järn-, stål- och metallfabrikerna i 

Sverige åren 1754-1759. II. 1925, 60-63). 

Storängen 

Storängen 1904-1924. Några meddelanden om samhällets uppkomst och utveck- 

ling (1924, 14). Fyra hem i Storängen i SvH (1914, 1915, 1918, 1921). 

Svindersvik 



Arkitekturminnesföreningen. Svensk arkitektur (1917, 5-24). Forsstrand, C. Malm- 

gårdar och sommarnöjen i gamla Stockholm (1919, 145-78). Leijonhufvud, S. Carl 

Gustaf Tess på Svindersvik (OoB 1923, 437-43). Stavenow, Å. Svindersvik 

(Bonniers veckotidning 1925 nr 49, 10-12 och s. 41). Selling, G. Svenska herr- 

gårdshem under 1700-talet (1937, 87-93). Lindblom, A. Svindersvik (Byggmästa- 

ren 1949, 535-48). Lindblom, A. Svindersvik (Fat l950, 213-16). Lindblom, A. 

Svindersvik räddat (Fat 1951, 7-14). Forsberg, K. Svindersviks ägare (Fat 1951, 

15-32). Andrén, E. Bebyggelsen på Svindersvik (Fat 1951, 33-66). Lagerquist, M. 

Möblerna på Svindersvik (Fat 1951, 67-86). Lenk, T. Svindersviksflaggan (Fat 1951, 

111-18). Lindblom, A. Svindersvik (S:t Eriks årsbok 1951, 43-54). Andrén, E. Lind- 

blom, A. Hovmarskalkinnans paviljong (Fat 1952, 163-84). I Fat 1953 ingår: 

Wallin, S. Johan Uddbyes danska möbler (9-26). Jungmarker, G. Svinderviks- 

tavlan i Stadsmuseet (45-58). Hammarskjöld, C. Livet på Svindersvik under l900- 

talet (121-32). 

Älta 

Älta fastighetsägareförening. Ältas historia intill år 1932 (1932, 51). 

NYKÖPING ^ 


Enebergh, S. L. Oratio, celebris Emporii Nycopensis (1660, 2). Bergius, A. L. Mo- 

numento sacro, quo funestissimum ac infelicissimum urbis Nycopensis incendium 

(1665), posteritate pie recolendum relinquitur (1668). Julinus, P. A. Nycopiae flos 

atque cinis (1666, 30). Översatt och utgiven i Nyköpings läroverks årsred. Win- 

berg, T. Tal om Nyköping uti sitt Wälstånd och uti sin Aska (1778, 23). Sundler, J. 

Disserrtatio academica de Nycopia, metropoli Sudermanniae (1735-39, 180). 

Hülphers, A. A. Samling till korta Beskrifningar öfver Swenska städer (1783, 1-30). 

ThN. 91-103. Rudbeck, T. G. Sveriges städer (I:1855, 138-46). (Örnberg, M. V.). 

Samlingar till beskrifning om Nyköping (1862, 74). Indebetou, H. O. Nyköpings 

minnen (1874, 360). Författningar rörande Nyköpings stad (1902, 150). Svenska 

Teknologföreningen. Gamla svenska städer (1908-30, 10 b. med text). Ahlenius. 

33-41. Grandinson, K. G. Nyköping (Sveriges städer 1915, 1-20). Lindhagen, A. 

Om några svenska städer och deras trevnad (STÅ 1917, 197-202). Randel, A. 

Sörmlands städer (Sörmlandsboken 1918, 423-30). Lundberg, E. Nyköping (STÅ 

1927, 75-89). Lundberg, E. Nyköping (THV 1927, 67-78). Hogner, G. Nyköping 

och dess storkyrka (Hb 1928, 71-81). Sjögr. 496-504. Lundberg, E. Hur medeltids- 

staden växte fram (Jorden ger 1931, 133-50). Andersson, N. Svenska låtar (1934, 

112-21). Schnell, I. Genom Södermanland i kalesch eller gästgivartrilla (SH nr 4. 

1937, 79). Lundberg, E. Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden (1940, sp. 

s. 168, 456-57, s. 475 och s. 609). Schnell, I. Nikolai socken (1945, 98). Schnell, I. 

Sörmland genom tiderna (Sb 1952, 56-66). SvS I. 395-460 och 239-83 (Nikolai). 

Kyrkor 



I. Allhelgona. Se Helgona socken. 

II. Nikolai. 

Morssing, G. Förslag till grafkapell å Nyköpings nya kyrkogård (Svenska Tek- 

nologföreningen. Arkitektur 1910, 13-14). Lagerbielke, L. Från Sveriges storhets- 

tid (1923, 42-61). Hogner, G. S:t Nikolai kyrka i Nyköping (Hb 1925, 137-49). 

Fant, E. S:t Nicolai kyrka i Nyköping restaurering (Byggmästaren 1926, 213-19). 

Lundberg, E. S:t Nicolai kyrka i Nyköping (Sb 1928, 52-70). Aedes sacrae antiquae 

a Sigurd Curman restauratae: Sanct Nicolai kyrka, Nyköping (1929, 127-35). 

Waldén, B. Nyköpings Nicolaikyrka: Rester av gravmonument över Gerhard 

Störning (BSK 1929, 33-35 och 53-54). Falck, A. E. Den gamla skolläktaren (Hb 

1934, 96-111). Bohrn, E. S:t Nicolai kyrka i Nyköping (1938, 35). Lundberg, E. 

Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden (1940, s. 472). Geijer, A. Gamla 

skrudar i Nyköpings Nikolaikyrka (Sb 1942, 101-10). Waldén, B. Nicolaes Millich 

och hans krets (1942, 207-10). Fant, E. Sigurd Curman och byggnadskonsten (Ad 

Patriam illustrandam 1946, 471-76). Lundberg, E. SKr 7:97. 

III. S:t Annae församlingshus 

Wieselgren, O. En undergörande helgonbild i Nyköping (Fat 1911, 240-43). Ber- 

gius, O. Nyköpings Östra och Alla Helgona församlingshus (Hb 1924, 96-110). 

IV. Kloster 

Berg, P. E. Tiggarbröderna i Nyköping och Strängnäs (Sörmländska kloster 1949, 

6-7. Särtryck. Södermanlands Nyheter). 

Museet, slottet 

J. M. Minnet af Nyköpings slott (Svenska Familjjournalen 1877, 307-13). Stadgar 

för Nyköpings Läns museum (1912, 6). Hahr, A. Den äldre Vasatidens svenska 

borgar (1917, 50-58). Romdal, A. Kristofer Pahr och hans arbeten i Nyköping 

och Eskilstuna (Tidskrift för konstvetenskap 1917, 113-16). Ambrosiani, S. Möbler 

från Äs, skänkta till Nyköpings museum (Rig 1918, 59-64). Svedelius, J. Nykö- 

pingshus och »Nyköpings gästabud». (Södermanland 1918, 54-61). Erlandsson, M. 

Nyköpingshus genom tiderna (Hb 1920, 81-90). Kjellberg, S. T. Nyköpings hus 

(S1H 1923, 167-82). Ks. Nyköpingshus. 1923, 7-18. Waldén, B. Museer och hem- 

bygdsvård i Södermanland (THV 1927, 79-88). Waldén, B. Några svenska porträtt- 

byster från 1600-talet (Tidskrift för konstvetenskap 1929, 35-50. Sp. 38-39). Hahr, A. 

Nordiska borgar från medeltid och renässans (1930, 51-52). Karling, S. Våra äldsta 

trädgårdar (LG 1930, 36-37). Lagerbielke, L. Nyköpingshus genom seklerna (1930, 

35). Karling, S. Trädgårdskonstens historia i Sverige (1931, 119-25). Lundberg, E. 

Kungstornet vid Nyköpingshus (Sb 1931, 63-69). Bohrn, E. Nyköpings renässans- 

slott och Hercules Mida (1941, 242). Schnell, I. Historien om Nyköping och Ny- 

köpingshus (Hbf 1942, 16). Bohrn, E. Änglaansikten från Nyköpings slott och Torpa 

kyrka (FV 1942, 368-70). Det återuppståndna Nyköpingshus (Sb 1947, 7-14). 

Lundberg, E. Nyköpingshus (Byggnadskonsten i Sverige 1948, 352-54). Blomberg, 

C.-G. Ett landshövdingehem i Nyköpingshus (Sb 1950, l33-42). Blomberg, C.-G. 

Schnell, I. Vägvisare genom Nyköpingshus och Södermanlands länsmuseum (Hbf 

1950, 32). Schnell, I. Nyköpingshus, slottet som återuppväcktes (OoB 1950, 289- 



93). Schnell, I. Midsommarfesten på Nyköpingshus (1951, 24). Schnell, I. Tova- 

stugan (Sveriges turistförenings tidskrift 1951, 176-78). Schnell, I. Ett landshöv- 

dingehem på Nyköpingshus (SvH 1952, 138-41). Schnell, I. Nyköpingshus, slottet 

som återuppväcktes (BoN 1952, 29-37). 

Residenset 

Upmark, G. Residenset i Nyköping (S1H 1923, 183-96). Funch, E. Residens och 

hövdingar (Festskrift L. Reuterskiöld 1927, 15-36). Horn, L. Länsresidenset i Ny- 

köping (SvH 1935, 48-60). 

Museala fynd 

Hildebrand, H. Nyköpingsfyndet (K. Vitterhets-, Historiska och Antiqvitets Ak. 

Månadsblad 1877, 403-07). Dahlberg, R. Ett Nyköpings-tryck av år 1645 (Nordisk 

tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1926, 8-11). Källström, O. En sällsynt medel- 

tida schackpjäs från Nyköping (Sb 1947, 97-100). Seitz, H. Hertig Karls glas (Sb 

1947, 23-28). Grahn, A. Det äldsta nyköpingstrycket (Sb 1948, 134-36). I Sörm- 

landsbygden ingår varje år fr. o. m. 1928 redogörelse för Föreningen Söderman- 

lands länsmuseums verksamhet. 

Stadens byggnader 

Westman, C. Tingshus i Nyköping för Rönö och Hölebo härader (Svenska Tek- 

nologföreningen. Arkitektur 1911, 133-35). Lindeberg, O. Anteckningar om läns- 

lasarettet i Nyköping jämte beskrivning över nybyggnaden (1917, 59). Falck, A. E. 

En gammal gård (1927, 61). Falck, A. E. Tradition och verklighet. Något om Ny- 

köpings rådhus, m. m. (Sb 1932, 62-70). Falck, A. E. Nyköpings teater (1935, 291). 

Berlin, S. Nyköpings stads gasverk (Sveriges Gasverksförening. Årsbok 1936, 11). 

Jansson, G. V. För eld och brand bevare . . . (1951, 87). 

Hem i staden 

Swahn, W. Direktör och fru Otto Lindebergs hem (SvH 1931, 203-14). Blomberg, 

C. G. Landsantikvarie Ivar Schnells hem (SvH 1952, 144-47). Strömberg, M. Triv- 

selmelodi på gammalt instrument (E. Svedbergs hem). (SvH 1952, 152-55). 

Arnö 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 241-42). Almq II. 419-20. 

Flättna 

Lagerbielke, L. Från Sveriges storhetstid (1923, 243-44). Almq II. 492-93 (Gårdsnäs). 

Kuggnäs med Branthäll 

Almq II. 437-38. 

Kalendrar och kartor 

Adresskalender för Nyköping, Oxelösund och Flen 1908-1909 (1908, 9-98). Ny- 

köpings adresskalender (1922, 188). Nyköpings årsbok (1945, 43-116). Werming, 

N. G. Belägenheten omkring Nyköping (1810). Stadsb. utst. s. 331. Karta över 

Nyköpings stad. 1:4 000 (1945). Atterbrink, D. Karta över Nyköpings stad år 1946. 

1:8 000 (1946). Nyköpings stads byggnadskontor. Karta Nyköping. 1:8 000 (1948). 

Stadsingenjörskontoret. Karta över Nyköpings stad. 1:4 000 (1950). 

Litteratur med motiv från nyköpingstrakten 

Wägner, H. De löjliga familjerna (1913, 384). Lagerbielke, L. Nyköpingshus (1913- 



15, 468). Fröberg, J. E. Nyköpings gästabud (1915, 42). Fröberg, E. Herrgårdsfolk 

(1922, 99). Jungstedt, S. Nyköpingsgubbar (1925, 30 b.). Ahrle, E. 6-Tetten Karls- 

son (1944, 192). 

Skolor 

I. H. allmänna läroverket 

Thyselius, P. E. Handlingar rörande svenska kyrkans och läroverkens historia. 

Handlingar rörande Nyköpings schola (1835-39) (1841, 277-89). Lindbom, C.-J. 

Bidrag till Nyköpings läroverks historia under Johan Fredrik Kjellborgs rektorat 

(Läroverkets årsred. 1863, 3-9). Samzelius, J. Förteckning på Nyköpings läroverks 

zoologiska samlingar (Läroverkets årsred. 1870, 41-45). Lindbom, C. J. Bidrag till 

Nyköpings läroverks historia under äldre tider (Läroverkets årsred. 1875, 1-2). 

Schotte, G. V. Bidrag till Nyköpings läroverks historia, meddelande (Ingå i läro- 

verkets årsred.). I. Donationer (1879, 41). II. Läroverkets utveckling och vigtigare 

öden. Skolbyggnader (1880, 83). III. Drag ur läroverkets inre lif. Lärokurser, Års- 

examina och Undervisningsmateriel. Skolfester (1884, 40). IV. Läroverkets lärare 

och lärjungar (1887, 56). Dufenberg, C. O. Kantat vid invigningen af Nyköpings 

högre allmänna läroverks nya lärohus (1880, 5). Nyköpings läroverks bibliotek. (Läro- 

verkets årsred.). I. Bagge. A. Läroverksprogram och kataloger (1883, 75). II. Tide- 

man, C. Engstrand, J. Boksamlingen (1895, 287). Ramström, G. Matrikel öfver kam- 

rater vid Nyköpings högre allmänna läroverk höstterminen 1875 -vårterminen 

1884 (1898, 76). Svahn, O. Våra öfversittare (I. 1898, 266-68, 321-32 och 404-09). 

Berg, R. G:son. Skolpojks- och studentslang (SvL 1900, 48). Hylén, J. E. Nykö- 

pings rektorsgård (Läroverkets årsred. 1919, 76). Berg, T. Johan Skytte (1920, 1-34). 

Grandinson, K. G. Nyköpings högre allmänna läroverks mynt- och medaljsam- 

ling (Läroverkets årsred. I:1923, 18. II:1924, 5). Karlsson, K. F. Minnen från Ny- 

köpings läroverk (Årsb 1926, 10-12 och 65-84). Jacobson, G. Idyller från nittio- 

talet (Hågkomster och livsintryck 1927, 182-91). Essén, M. Första skolåret (Min- 

nesskrift utgiven av 1881 års män 1931, 149-52). Spångberg, V. När tiden byter 

skinn (1932, 30-55). Berg, R. G:son. Nyköpingsminnen (När jag gick i skolan 

1934, 248-58). Gullstrand, R. Om- och tillbyggnader vid Högre Allmänna läro- 

verket i Nyköping (Läroverkets årsred. 1938, 26). Essén, M. Några minnen från 

Nyköpings läroverk på 1890-talet (Årsb 1940, 141-48). Petrini, H. Vikariat i Ny- 

köping 1896-1898 (Årsb 1940, 47-50). Asplund, K. Livets smultronställen (1945, 

43-80). Jacobson, G. Farväl till skolan (1946, 11-56). Söderberg, G. Sveriges stu- 

denter 1900-1935 (1950, 580-672). 

Sällskapet Bragevännerna, läroverket 

Falck, A. E. Bidrag till Sällskapet V. f. N : s historia. I. Bragevännerna (1932, 25). 

Förutom en hektograferad tidning, som utgavs första gången 1873, har i tryck 

utkommit: Utdrag ur Föreningen Brages tidning 1905, 1928, 1932, 1933. Brage 

1865-1935 (1935, 26). Brage 1865-1945 (1945, 20). 

II. Flickskolan 

Lagerbielke, L. Henriette Löwen och hennes skola (1928, 28). (Fahlcrantz, W.). 

Henriette Löwens skola och Nyköpings elementarskola för flickor (Årsred. 1929, 



52). 

III. Folkskolan, m. m. 

Bolin, R. Några upplysningar om skolorna i Nyköping (1931, 12). Bolin, R. Ny- 

köpings folkskolors historia (1932, 314). Bolin, R. Nyköpings stads skolor för yr- 

kesundervisning. En återblick på en 50-årsperiod (1935, 61). Nilsson, G. Folkbild- 

ningspionjärer (Sb 1942, 57-68). 

Naturen 

Lundqvist, G. Om jagten i Nyköpingstrakten (Svenska jägarförbundets tidskrift 

1864, 213-25). Fredholm, K. A. Några mineralogiska iakttagelser från trakten kring 

Nyköping (GFF 1874, 53-54). Samzelius, H. Några för Södermanland nya växt- 

lokaler (BN 1884, 145-48). Westman, J. Mätningar av vattenmängden i Nykö- 

pingsån (1907, 18). Westman, J. Vattenmängden i Nyköpingsån 1 juni 1937-31 

augusti 1909 (1909, 60). Westman, J. Om en rationell hushållning med vatten- 

kraften i Nyköpingsån (1910, 27). Blom, C. Invandrare (BN 1912, 45-47). Alm, G. 

Ornitologiska anteckningar (FoF 1915, 129-32). Blom, C. Växtgeografiska anteck- 

ningar till Nyköpingstraktens fanerogamflora (BN 1916, 1-23). Arnell, H. W. 

Fanerogamfloran i Nyköpingstrakten (BN 1917, 97-110). Pfannenstill, E. En geo- 

logisk exkursion i Nyköpingstrakten (1920, 14), och De laglösa jordlagren i Nykö- 

pingstrakten (1922, 13) i läroverkets årsred. P-n, I. Om jakten i Nyköpingstrakten 

år 1864 (SJF 1950, 55-59). Brundin, O. Naturen i Nyköpingstrakten (NiS, 322-30). 

Föreningar, m. m. 

Wellander, C. Förteckning öfver fromma stiftelser i Nyköping år 1890 (1891, 16). 

(Törnqvist, N.). Nyköpings fabriks- och hantverksförening 1892-1917 (1917, 48). 

Falck, A. E. 44 Sörmland (Odd Fellow) (1920, 91). Gräslund, A. Några anteck- 

ningar om Nyköpings handelssocietets historia (1922, 12). Falck, A. E. Nyköpings 

handelssocietet (1926, 323). Falck, A. E. Hantverksskrån och fabriksväsen i Nykö- 

ping (1928, 474). Föreningen Folkets hus Nyköping 1899-1929 (1929, 24). Falck, 

A. E. Nyköpings sjömanshus (1930, 77). Falck, A. E. Ad pios usus. Fromma stiftel- 

ser i Nyköping (1932, 230). Falck, A. E. Odd Fellowlogen 44 Sörmland (1935, 127). 

Nyköpings Segelsällskap. Jubileumsskrift 1889-1939 (1939, 134). Bolin, R. Nykö- 

pings fabriks- och hantverksförening 1892-1942 (1942, 94). Bolin, R. Nyköpings 

arbetarförening (1947, 150). Konsum Nyköping 50 år (1950, 50). 

Nyköpings kanal 

Kanalkommitterade. Handlingar till Nyköpings kanal (1911, 134). Nyköpings kanal 

(1914, 12). Statens off. utredningar. Meddelanden från Kungl. Kanalkommissionen. 

Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal (1922, 69). 

Hantverk och industri 

Skrå-ordning för skomakare-embetet i Nyköping (Saml. utgifvna af Svenska Forn- 

skrift-sällskapet 1856, 39-41). Handlingar rörande åtskilliga Qvarnars och Lägen- 

heters förläggande från Helgona och Nicolai landsförsamlingar till Nyköpings 

stad (1873, 44). G. A. Wedholms mejerikärlfabrik (Svenska Industriella verk 

och anläggningar 1897, 72-74). Aktiebolaget Fors ullspinneri (Sveriges handel 

och industri (II, 1906, 3-8). AB Fors ullspinneri (118-23). AB Perioden (75-80). 



Sk. Glödlampfabriken (10-13). Ingå Svensk industri. II. 1921. Falck, A. E. 

Perioden (1924, 84). Schröderstierna, S. Johan Petter Diedrich, Nyköping (Ber. 

över finare järn-, stål- och metallfabriker i Sverige. II:1925, 55-56). Upmark, G. 

Guld- och silversmeder i Sverige (1925, 591-601). Sahlin, C. Valsverk inom den 

svenska metallurgiska industrien intill början av 1870-talet (1934, 25-27, s. 90, 

103-05, 223-26 och 259-60). Ambrosiani, S. Bidrag till de nordiska gjutjärns- 

hällarnas historia. S:t Annae masugn (Daedalus 1936, 70-75). Håkanson, E. En 

kakelugnsmakare i Nyköping i sengustaviansk tid (Sb 1937, 60-71). Hedin, G. 

Nyköpings bruk (Ett svenskt järnverk Sandviken 1938, 58-66). Plaenge-Jacobson, S. 

En marknad i Nyköping vid sekelskiftet (Sb 1945, 65-72). Friberg & Still, AB. 

Nyköping 1918-1948 (1948, 34). Svenska livsmedelsarbetareförbundets avdelning 

21 i Nyköping minnesskrift 1899-1949 (1949, 112). Westerberg, C. Fabrikör Per 

Erik Fahlberg i Nyköping (Sb 1950, 83-86 och Tekniska museets Årsbok Daedalus 

1951, 133-34). Se även Helgona socken. 

Banker 

Grandinson, K. G. Södermanlands enskilda bank 1867-1916 (1917, 124). Falck, 

A. E. Nyköpings sparbank 1832-1932 (1932, 208). Ödman, N. Nyköpings spar- 

bank i ombyggda lokaler (Sveriges Sparbankstidskrift 1936, 426-31). Svenska 

Handelsbanken hundra år (1947, 1-2 och 12-14). Bolin, R. Nyköpings sparbank 

(1951, 198). 

Vägledningar och bildsviter 

Falck, A. E. Nyköping (Mälarens turisttrafikförening 1926, 8). Bohrn, E. Nykö- 

ping (Vägledning utgiven av Vitterhetsak. 1937, 77). Wendel, B. Beskrivning över 

Nyköping med omnejd (1938, 124). Schnell, I. Nyköping och Nyköpingstrakten 

(Hbf turistvägledning 1939, 32). Schnell, I. Nyköping hälsar Kungl. Söderman- 

lands flygflottilj (194l, 36). Schnell, I. Historien om Nyköping och Nyköpingshus 

(1942, 16). Nyköpings Rotaryklubb. En bilderbok om Nyköping (1945, 32). Ring- 

qvist, B. Nyköpings stad (Hbf sockenbeskrivning nr 6 1949, 64). Blomberg, C. G. 

Schnell, I. Vägvisare genom Nyköpingshus och Södermanlands länsmuseum (Hbf 

1950, 32). Schnell, I. Fornt och nutida i Nyköping (1952, 32). 

NYNÄSHAMN ^ 


ThSt. 333-34. Sandeberg, H. Om Nynäsbanan (1861, 60). Sandeberg, H. Nynäs- 

hamn (1861, 54). Nynäs villastad (1900, 44). Nynäs vid Östersjön (1902, 29). Ner- 

man, G. Nynäsbanan och Nynäs hamn (1904, 20). Nynäs (1908, 62). Ahlenius. 

516-18. Samzelius, H. Nynäs villastad (STÅ 1909, 111-30). Lemchen, I. I Nynäs- 

trakten (STÅ 1921, 304-09). Stockholm-Nynäs järnväg 25 år (1926, 22). Sjögr. 

116-17. Quist, A. Ösmo 1930, I, 299-305. II, 189-218). Nynäshamns köping 

1911-1935 (1935, 52). Ericson, H. Telegrafverkets verkstad vid Nynäshamn (Sb 

1938, 69-74). Sundgren, H. Nynäshamns kommunbibliotek (Biblioteksbl. 1940, 

346-48). Björkman, G. Nya staden Nynäshamn (Sveriges Stadsförbunds tidskrift 



1945, 550-53). Minnesskrift vid folkskolans 100-årsjubileum 1942, Ösmo och Ny- 

näshamns skoldistrikt (1942, 52). Mellgård, J. Nynäshamn (Hb 1946, 82-95). 

Två hem i Nynäs i SvH (1917 och 1940) SvS IV. 135-72 och 986-88. 

Kyrkan 

Wahlman, L. I. Nynäshamns kyrka (Byggmästaren 1923, 30-32). Föreningen kyrkans 

vänners styrelse. Nynäshamns kyrka (1946, 47). Schnell, I. Nynäshamns kyrka och 

Nynäs gårds kapell. SKr 8:117. 


Namn och beteckningar å fastigheter inom Nynäshamns köping (1933, 31). Ny- 

näshamns kalender. Som regel årligen fr. o. m. 1934. Karta över Nynäshamn. 

1:16 000. (1926). Wikell, T. Översiktskarta över Nynäshamn. 1:4 000 (1939). Wi- 

kell, T. Översiktskarta över Nynäshamn. 1:8 000 (1943 och 1946). Broschyrer om 

Nynäshamn ofta utgivna fr. o. m. l900. Se ock Ösmo. 

OXELÖSUND ^ 


ThN. 271-75. (Tham, P.). Oxelösund (1903, 35). Blom, C. Växtgeografiska an- 

teckningar till Nyköpingstraktens fanerogamflora (BN 1916, 1-23). Gjöres, A. 

Oxelösunds konsumtionsförening 1900-1925 (1925, 36). Sjögr. 398-400. Andersson, 

N. Svenska låtar (1934, 122-24). Almq II. 167-72. Lundberg, B. Oxelösund - ett 

samhälle av kooperatörer (1940, 47). Schnell, I. Oxlö krog - Oxelösunds hem- 

bygdsgård (Sb 1943, 133-40). Asplund, K. Livets smultronställen (1945, 89-112). 

Schnell, I. Holmgren, L. Nikolai socken (1945, 160). Holmgren, L. En blick på Oxelö- 

sund - den nya hamnstaden på ostkusten (Sveriges Stadsförbunds tidskrift 1949, 

516-20). Håkanson, B. Oxelösund - den nya staden vid Östersjön (Hb 1950, 66-74). 

Lundberg, B. Ett halvsekel i Oxelösund (Konsum 50 år, 1950, 47). SvS I. 239-83. 

(Nikolai). 

Järnvägen 

Börstidningens redaktion. Grängesberg-Oxelösund (1897, 21-31). Ekerot, G. Trafik 

AB Grängesberg-Oxelösund (Svenska industr. verk och inrättningar 1921, 35-36). 

Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. Historik vid dess 50-åriga tillvaro 

(1927, 74-77). 

Kyrkan 

Lindelöw, J. Stjärnholms kapell (Hb 1951, 105-10). Lind, S. I. Tävlingen om kyrka 

i Oxelösund (Byggmästaren 1952, 15-25). Boëthius, S. Stjärnholms kapell. Skr 

8:114. 

Hävringe 

Asplund, K. Hävringe båk och lotsplats (Svenska Kulturbilder. Band IV. 1931, 

115-34). Mellström, R. Vintriga vårdagar på Hävringe (SJF 1941, 29-34). AEM. 

»Lätta på rodret - stött så». (Svensk jakt 1949, 142-46). 

Källskären 



Gräslund, A. Fågellivet på Källskären (SN 1914, 71-77). L(önnberg), E. Några bio- 

logiska notiser från Sörmlandsskären (FoF 1922, 155-62). Lönnberg, E. Fägellivet 

vid Källskären i slutet av juli 1926 (FoF 1926, 164-75). Rosenius, P. Källskären och 

Lövjeskär (NiS, 479-87). Se ock Södermanlands Läns Jaktvårdsförenings tidskrift. 

Stjärnholm 

Ks. 1923, 42-46. Almq II. 591-93 (Nygård). Lindelöw, J. Ur Stjärnholms historia 

(Hb 1944, 126-33). Schnell, I. Nikolal socken (1945, 54-83). Holm, T. Ett år på 

stiftsgården (Hb 1948, 76-85). 


Adresskalender för Nyköping, Oxelösund och Flen 1908-1909 (1908, l0l-10). 

Karta över tomtindelad mark i Oxelösunds municipalsamhälle. 1:2 000 (1934). 

Plankarta över Oxelösund. 1:4 000 (1937). Bildskiss över trakten kring Oxelösund. 

1:20 000 (1939). Stille, A. Förslag till revidering av stadsplan för Oxelösund. 

1:2 000 (1943). 

STRÄNGNÄS ^ 


Graffman, J. Specimen historicum de Strengnesia (1768, 76). Hülphers, A. A. Sam- 

ling till korta Beskrifningar öfver Swenska Städer (1783, 31-52). Carlsson, C. A. 

Flora Strengnensis (1791, 62). Hofberg, H. Uppgift på några i och omkring Streng- 

näs förekommande sällsynta Fanerogamer (BN 1842, 76-78. 1843, 38-40 och 

136-37). ThN. 108-21. Hallman, L. Det gamla och nya Strengnäs (1853, 163). 

Rudbeck, T. G. Sveriges städer (I. 1855, 147-51). Berg, J. A. Sverige framstäldt i 

taflor (1856, 2). S(trömberg), T. Strengnäs (Svea l860, 55-63). Andersson-Edenberg. 

Strengnäs och Tynnelsö (Svenska Familjjournalen 1874, 243-46). Strömberg, T. Bil- 

der och minnen från södra Mälarstranden (1878, 140). Madsen, K. Strengnäs (Til- 

skueren 1891, 885-99). Fries, E. Ett besök i Strängnäs (STÅ 1896, 133-42). Fehr, I. 

Anteckningar om Strengnäs (1902, 39). Svenska Teknologföreningen. Gamla svenska 

städer (1908-30, 11 b. med text). Ahlenius. 350-64. Samuelsson, V. Bilder från 

Strängnäs jämte några dikter (1910, 31 och 1923, 39). Fehr, I. Strängnäs (STÅ 

1911, 137-60). Fehr, I. Strängnäs (Sveriges städer 1915, 47-66). Nordlander, I. Till 

tolkningen av namnet Strängnäs (Ymer 1915, 296-98). Berg, R. G: son. Namnlistor 

från Strängnäs (Språk och stil 1916, 200-07). Lindhagen, A. Om några svenska stä- 

der och deras trevnad (STÅ 1917, 205-10). Fritzell, I. Strängnäs som trädgårds- 

stad (Strängnästraktens Trädgårds- och Fruktodlareförenings jubileumsskrift 

1913-18, 11-13). Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlandsboken 1918, 448-53). 

Palmér, J. Namnet Strängnäs (BSK 1921, 57-64). Lindman, C. Strängnäs. Anteck- 

ningar och minnen från åren 1857-1871 (1922, 171). Leijonhufvud, K. K. En bok 

om gamla Strängnäs (1925, 125). Wallin, S. Strängnäs förstörelse (Rig 1925, 107- 

12). Lindman, C. En svensk småstadsidyll för 60 år sedan (Hågkomster och livsin- 

tryck 1927, 33-37). Sjögr. 508-12. SvS III. 275-332. 



Historia 

Tidander, L. T. G. Strengnäs förr och nu (1893, 112. Sep. ur Strengnäs Tidning). 

Lundström, H. Bidrag till svenska kyrkans historia ur inrikes arkiv (HT 1894, 

356-60. 1897, 61-64 och 259-64). Mortimer. En liten erinring om Strengnäs på 

1850-talet (Till vår hembygd 1897, 57-59). Fehr, I. Strängnäs stads tänkeböcker 

från 1500-talet (HT 1902, 138-45). Fehr, I. Strängnäs stads tänkebok för 1590- 

talet (BSK 1903, 121). Fehr, I. Strängnäs, det forna och det nuvarande (1910, 45. 

2:a upplagan 1920, 52). Flentzberg, A. Från Sveriges frihetskamp (Hb 1910, 68-79). 

Flentzberg, A. Gamle herr Sten efter döden (Hb 1914, 54-73). Fehr, I. Strängnäs 

under 1500-talet (Läroverkets årsred. 1917, 20. Även sep.). Svedelius, J. Kurt Rogge, 

en medeltida kyrkofurste. Fehr, I. Gustav Vasa och Strängnäsbygden (Svedelius, J. 

Södermanland 1918, 62-75). Fehr, I. Strängnäs år 1785 (1919, 16. Särtryck ur 

Strengnäs Tidning). Samuelsson, W. En medeltida kyrkofurste (Läsning för folket 

1919, 21-27). Samuelsson, W. Två biskopar. Biskop Tomas i Strängnäs och biskop 

Matthias. (Läsning för folket 1922, 60-68). Norberg, O. Från Gustav Vasa-jubileet i 

Strängnäs (Hb 1923, 72-81). Fehr, I. Kungavalet i Strängnäs den 6 juni 1523 (Hb 

1923, 81-90. Även särtryck). Leijonhufvud, K. K. Kulturbilder från Strängnäs 

(1923, 18). Samuelsson, W. Några glimtar ur Strängnäs historia (1924, 111). Erne- 

berg, H. Strängnäs under stadsfullmäktiges styrelse 1875-1925 (1925, 178). Leijon- 

hufvud, K. G. A. Fornlämningar på Södermanlands regementes övningsområde 

invid Strängnäs (BSK 1933, 16-21). Leijonhufvud, K. K. Strängnäs stads tillbli- 

velse och dess styrelse (BSK 1935, 11-19). Ahnlund, N. Till biskop Thomas minne 

(Svenskt och nordiskt från skilda tider 1943, 57-66). Svedelius, J. Den goda viljans 

stad (1950, 211). Schnell, I. Sörmland genom tiderna (1952, 67-72 och s. 82). 

Domkyrkan 

Anteckning af glorvördigst i åminnelse De Konglige och Furstelige Personers 

namn osv. (1801, 16). Brunius, C. G. Konstanteckningar under en resa år 1849 

(1851, 279-321). Granlund, V. Strängnäs domkyrka (Märkligare Svenska kyrkor 

1872, 2-6). Wahlfisk, J. Strengnäs domkyrkas ursprungliga utseende med de för- 

ändringar hon undergått intill medeltidens slut (BSK 1882, 1-27). Lindgren, G. 

Svenska kyrkor (1895, 70-72). Roosval, T. Om altarskåp i svenska kyrkor och mu- 

seer ur mäster Jan Bormans verkstad i Bryssel (BSK 1903, 21-33 och 53-56). 

Wahlfisk, J. Strängnäs domkyrka och dess minnen (Hb l904, 45-67. Även sep.). 

Curman, S. Strängnäs domkyrka (Svenska Teknologföreningen. Arkitektur 1908, 

66-67). Utställning af kyrklig konst i Strängnäs (Kyrkohistorisk årsbok 1910, 

200-05). Curman, S. Roosval, J. Ugglas, C. R. af. Utställning af äldre kyrklig konst 

från Strängnäs stift. Katalog (1910, 240). Hahr, A. Studier i Johan III: s renässans. 

II. Villem Boy: Karl IX och hans gemålers hvilorum (1910, 62-69). Holmdahl, G. 

Intryck från utställningen af äldre kyrklig konst från Strängnäs stift (Svenska Tek- 

nologföreningen. Arkitektur 1910, 108-12). Norberg, O. Strängnäs domkyrka (Hb 

1910, 84-102). Wallin, S. Strängnäsutställningen 1910 (Svenska julboken 1910, 

76-82). Ambrosiani, S. Pietas utställning af konserverade textilier (Fat 1911, 

119-23). Baeckström, A. De medeltida väggmålningarna i Strängnäs domkyrka 



(OoB 1911, 591-602). Ek, G. Några anteckningar om Strängnäs domkyrka (1912, 

12). Curman, S. Roosval, J. Ugglas, C. R. af. Utställningen af äldre kyrklig konst i 

Strängnäs 1910 (1913, 506). Westman, K. B. Ett par fynd i Strängnäs domkapitels 

arkiv (Kyrkohistorisk årsskrift 1919, 349-59). Fehr, I. Biskop Rogges infirmariae i 

Strängnäs (1923, 10. Särtryck ur Strengnäs Tidning). Ambrosiani, S. Tegelbygg- 

nader i Norden (1926, 36-41, 43-46 och 161-62). Åmark, M. Strängnäsdom- 

kyrkans högaltareskåp (BSK 1926, 62-63). Waldén, B. Kyrkor och kyrklig 

konst i Södermanland (STÅ 1927, 9-14). Branting, A. Lindblom, A. Medeltida 

vävnader och broderier i Sverige (I: 1928, 126-27). Waldén, B. Gravmonument i 

sörmländska kyrkor (BSK 1929, 28-29, 35-37 s. 49 och 54-55). Aedes sacrae 

antiquae a Sigurd Curman restauratae (1929, 9-14). Leijonhufvud, K. K. Kring 

Strängnäs domkyrkas inventarium (BSK 1929, 89-91). Leijonhufvud, K. K. Sorge- 

fanor i Strängnäs domkyrka (BSK 1930, 76-79). Leijonhufvud, K. K. Strängnäs 

domkyrkotorn (BSK 1930, 55-64). Gustafsson, P. J. Donationsurkunder och andra 

bestämmelser rörande Strängnäs domkapitels och domkyrkas kassor och fonder 

(1932, 175). Leijonhufvud, K. K. Strängnäs domkyrkas orgelverk genom tiderna 

(BSK 1932, 5-13). Alm, H. Strängnäs domkyrkas tornkrön (FV 1933, 49-76). 

Leijonhufvud, K. K. Strängnäs domkyrkas predikstol genom tiderna (BSK 1933, 

37-41). Lindgren, M. Strängnäs domkyrkas medeltida textilier (BSK 1933, 22-36). 

Leijonhufvud, K. K. Strängnäs domkapitels, stads och skolors sigiller (BSK 1934, 

19-26). Norberg, O. Strängnäs domkyrka (1934, 16). Broman, O. Våra domkyrkor 

(1935, 46-58). Leijonhufvud, K. K. Ur Strängnäs domkyrkas inventarieförteckning 

(BSK 1935, 43-46). Norberg, O. Strängnäs domkyrka (1935, 127). Schnell, I. En 

anakronistisk detalj i den medeltida ikonografien (FV 1935, 19-34). Leijonhufvud, 

K. K. »Bedjen för Thomas Strängnäsbiskopen». (BSK 1936, 17-20). Åmark, M. 

Studier i svensk kyrklig arkeologi. Det stora högaltaret i Strängnäs domkyrka 

(Kyrkohistorisk årsskrift 1936, 315-19). Cornell, H. Det uppsvenska kalkmåleriet 

(Svenska Kulturbilder. Ny f. Band IV. 1937, 73-75). Leijonhufvud, K. K. Gravkor 

och gravar i Strängnäs domkyrka (BSK 1937, 22-51). Leijonhufvud, K. K. Den 

Flemingska gravstenen, en främling bland gravarna i Strängnäs domkyrka (BSK 

1938, 32-60). Alm, H. Strängnäs domkyrkokrön (Konsthistorisk tidskrift 1939, 

77-81). Barkman, B. Vilket slag avbildar stuckreliefen i Gyllenhjelmska gravkoret 

i Strängnäs? (Rig 1939, 47-52). Leijonhufvud, K. K. Gravar och gravstenar i Sträng- 

näs domkyrka (BSK 1939, 11-32). Norberg, O. Vad finns kvar i Strängnäs dom- 

kyrka av änkedrottning Kristinas predikstol? (BSK 1939, 5-10). Nisser, W. Daniel 

Anckarmans strukturer i de Gyllenhjelmska och Wrangelska gravkoren (FV 1939, 

130-53). Norberg, O. Strängnäs domkyrkas tornkrön än en gång (Konsthistorisk 

tidskrift 1939, 47-50). Lundberg, E. Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 

(1940, sp. s. 468, 474, m. m.). Spong, B. Idyll med fortsättning (Sommarbrev 1940, 

64-78). Bohrn, E. Gravmonument över Karl IX och hans familj (BSK 1941, 7-29). 

Bohrn, E. Nyköpings renässansslott och Herkules Mida (1941, 147-56 och 189-92). 

Leijonhufvud, K. K. Medeltida gravstenar i Strängnäs domkyrka (BSK 1941, 

45-63). Lüders, S. Strängnäs domkyrka. Några restaureringsplaner och ett dom- 



kyrkojubileum (Hb 1941, 19-25). Norberg, O. S:t Martins altare i Strängnäs dom- 

kyrka (Hb 1942, 33-38). Waldén, B. Nicolaes Millich och hans krets (1942, 131-32, 

m. m.). Johansson, I. Altarskåpet vid Strängnäs domkyrkas högaltare (Kyrkohisto- 

risk årsskrift 1943, 157-74). Leijonhufvud, K. K. Anteckningar om sysslomän vid 

Strängnäs domkyrka (BSK 1944, 25-51). I Strängnäs domkyrka. En bildserie 

(STÅ 1944, 52-60). Wallin, S. Den klassiska Strängnäsvyn (Fat 1947, 7-16). 

Bohrn, E. Zettervalls planerade restaurering av Strängnäs domkyrka (FV 1948, 

141-48). G. A.-N. 290-97). Söderberg, B. G. Svenska kyrkomålningar från medel- 

tiden (1951, 111-13). Boström, R. Sveriges domkyrkor (1952, 82-90). SKr 9:124. 

Dominikanerklostret 

Hedström, C. W. Den forna dominikanerklosterkyrkan i Strengnäs (BSK 1877, 

12-20). Gbg. Johanniterklostret i Eskilstuna (1912, 20. Särtryck ur Sörmlands Pos- 

ten). Berg, P. E. Tiggarbröderna i Nyköping och Strängnäs (1949, 6-7. Särtryck 

ur Södermanlands Nyheter). 

Kyrkomuseet 

Förteckning öfver kyrkosaker förvarade i Södermanlands fornminnesförenings 

museum (BSK 1881, 5-15. 1882, 28-33. 1883, 1-2. 1884, 5-11 och 1886, 18-27). 

Liljekvist, F. Textil konst i Strengnäs domkyrkomuseum (Meddelanden från Sve- 

riges Slöjdförening 1891, 78-86). Ugglas, C. R. af. Katalog öfver Södermanlands 

Fornminnesförenings kyrkomuseum (BSK 1911, 143). Waldén, B. Museer och 

hembygdsvård i Södermanland (THV 1927, 79-88). Åmark, M. Fornminnes- 

föreningens kyrkomuseum (BSK 1929, 83-88). Leijonhufvud, K. K. Hur Söder- 

manlands fornminnesförening kom till (Sb 1932, 101-06). Blomberg, C. G. 

Sörmlands äldsta museer (Sb 1946, 69-78). Boëthius, S. Roggemuseets i Strängnäs 

kyrkliga avdelning (Sb 1948, 99-118). I Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria 

lämnas meddelanden om Södermanlands Fornminnesförenings verksamhet. 

Byggnader i övrigt 

Johansson, J. Församlingshuset i Strängnäs (Hb 1910, 137-47). Fehr, I. Var låg den 

av hertig Karl donerade skolmästaregården (1925, 14. Särtryck ur Strängnäs Tid- 

ning). Lindholm, J. E. Strängnäs soldathem (Hb 1925, 117-36). Löw, G. Anteck- 

ningar om Strängnäs stad och Strängnäs stift i äldre tid (1925-26, 117). Leijon- 

hufvud, K. K. Strängnäs gamla hospital genom tiderna (BSK 1926, 5-59 och 1929, 

63-77). Löw, G. Skolemästaregården i Strängnäs (1926, 12. Särtryck ur Strängnäs 

Tidning). Leijonhufvud, K. K. Två gamla Strängnästomters historia (Sb 1928, 20- 

30). Leijonhufvud, K. K. Strängnäsbiskopen Laurentius Paulini hus och tomt 

genom tiderna till 1808 (Hb 1928, 166-76). Leijonhufvud, K. K. En liten bok om 

Strängnäs (1932, 29. Särtryck ur Strängnäs Tidning). Stadener, S. Biskopshuset i 

Strängnäs (Sb 1933, 5-8). Lundberg, E. Herremannens bostad (1935, 145-47). Sten- 

berger, M. Thordeman, B. Strängnäs biskopsborg (50 utfärdsmål från Stockholm 

1935, 199-203). Norberg, O. Domprostgården i Strängnäs (BSK 1942, 5-12). Nor- 

berg, O. Biskop Tomas ämbetsgård i Strängnäs (BSK 1943, 35-37). Bergquist, E. H. 

När medeltiden restaurerades bort ur Roggeborgen (Sb 1950, 65-72). 

Hem i Strängnäs 



Sterner, M. Biskop Uddo Lechard Ullmans hem i Strängnäs biskopsgård (SvH 

1927, 230-42). Sterner, M. Virdagården. Kammarherre C. Leijonhielm (SvH 1929, 

133-48). Veckojournalens julnummer. Sveriges biskopar i svenska biskopsgårdar 

(1937, 106-13). Holmgren, G. Hemmet med de öppna dörrarna (1939, 259-92. 

Domprost- och biskopsgården). Bergquist, E. H. Biskopshuset i Strängnäs (SvH 

1952, 142-43). 

Bibliotek och boktryckerier 

Catalogus Bibliotecae templi cathedralis Strengnesensis (1776, 63). Aminson, H. 

Bibliotheca templi cathedralis Strengnensis (1863, 853). Örnberg, V. Förteck- 

ning på äldre handskrifter i Strengnäs läroverks bibliotek och Södermanlands 

fornminnesförenings samlingar (BSK 1889, 111-51). SvB. Strengnäs domkyrko- 

bibliotek (I, 252-53). Edholm, E. Anteckningar från Strängnäsbiblioteken (Studier 

och anteckningar 1913, 27-39). Fehr, I. Minnesalbum i Strängnäs bibliotek (BSK 

1921, 1-53). Leijonhufvud, K. K. Domkyrkoboktryckeriet i Strengnäs och dess bok- 

tryckare (BSK 1923, 66 och 1924, 5-32). Ek, S. Om affgudhen Bel i Babel. Ett 

nyfunnet Strängnäs-tryck från år 1624. (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteks- 

väsen 1924, 112-16). Madsen, V. Strängnäsdubletter i det Kongelige bibliotek i 

Køpenhavn (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1924, 89-111). Lööf, S. 

Domkyrkotryckeriet i Strängnäs, Strängnäs tryckerier och dess boktryckare 1622- 

1924. (Nordisk boktryckarkonst 1925, 205-16). Fehr, I. Stifts- och läroverksbiblio- 

teket (Regium Gustavianum gymnasium Strengnense 1926, 26. Även separat). 

Erneberg, H. Från biskop Paulinus' blad till biskop Strömbergs (1927, 32). Fehr, I. 

Bokhandel i Strängnäs (1933, 24). Aspling, E. Biblioteksfrågan i Strängnäs (Biblio- 

teksbl. 1940, 90-93). Collijn, I. Gamla böcker i Strängnäs (Str St 188-96). Walde, O. 

Strängnäsdupletter m. m. i danska och norska bibliotek (Nordisk tidskrift för bok- 

och biblioteksväsen 1944, 59-85). Segelberg, E. Manuele Strengnense (Kyrkohisto- 

risk årsskrift 1950, 199-203). 


Telefonkatalog och adresskalender för Strängnäs stad (1918, 35). Adresskalender 

för Strängnäs stad (1920, 43). Aronson, D. E. Förteckning över adressnummer på 

fastigheterna i Strängnäs (1927, 16). Werming, N. G. Belägenheten omkring Streng- 

näs (1816). Strengnäs Tidning. Karta öfver Strängnäs stad (1911). Stadsb. utst. 335-36. 

Leijonhufvud, K. K. Strängnäs äldsta kända kartor (BSK 1927, 48-52). Aronson, 

D. E. Karta över Strängnäs stad. l:4 000 (1933). Strängnäs stad. 1:6 000 (1944). 

Aronson, D. E. Karta över Strängnäs stad. 1:5 000 (1948). 

Läroverket 

Gumaelius, G. W. Strödda anmärkningar rörande den offentliga Undervisningen, 

jemte några upplysningar om Strengnäs Stifts Läroverk (Läroverkets årsred. 1831, 

25). Thyselius, P. E. K. Gustaf II Adolfs fundationsbrev för Strengnäs gymnasium 

(Handlingar rörande svenska kyrkors och läroverkens historia 1841, 73-103). 

Bilberg, C. G. Strengnäs Gymnasiihus (Läroverkets årsred. 1839). Majfesten i 

Strengnäs (1846, 12). Leonardson, P. G. Redogörelse för Reformen af Elementar- 

läroverken i Strengnäs (1851, 42). (Törnberg, C.). Teckningar ur gymnasist-lifvet 



(1852, 22). S(ohlman). (A). Svenskt gymnasii-lif (1855, 32). Drysén, J. A. Strengnäs 

högre elementarläroverks donationer (Läroverkets årsred. 1870, 37). Drysén, J. A. 

Lektorer vid Strengnäs gymnasium (Läroverkets årsred. 1871, 47). Igneliska dona- 

tionen till förmån för enkor efter adjunkter vid Strengnäs högre elementarläro- 

verk (Läroverkets årsred. 1872, 3-6). Pontén, J. O. Strengnäs högre elementar- 

läroverks myntkabinett (1874, 72). Drysén, J. A. Strengnäs läroverks arkiv (Läro- 

verkets årsred. 1876, 128). Sätherberg, H. Minnen från min skoltid i Strengnäs 

1820-1825. (Lefnadsminnen 1896, 9-35). Essén, R. Skolminnen från Strengnäs ele- 

mentarläroverk på 1850-talet (1897, 76). Lindman, C. "De gamla gudar". (1899, 48. 

Ny upplaga 1913, 73). Levertin, O. Magistrarna i Österås (1900, 210). Klingberg, G. 

Öfversikt öfver Strengnäs högre allmänna läroverks kassor och fonder (Lärover- 

kets årsred. 1902, 22). Sohlberg, H. De meteorologiska observationerna i Strängnäs 

åren 1786-1844 (Läroverkets årsred. 1909, 1-18). N(ordber)g, Fr. Magistrar och 

pojkar (1921, 248). Westling, K. A. Ett skolminne från Strängnäs och några re- 

flexioner därtill (Hyllningsskrift H. Dahlgren. Se seminariet. 1921, 56-60). A(hl- 

berg), H. Strängnäs läroverks byggnadsfråga (Byggmästaren 1924, 282-84). Leijon- 

hufvud, K. K. Bidrag till Strängnäs gymnasiebyggnads historia (BSK 1924, 33-52). 

Th(ordeman), B. Läroverkshuset i Strängnäs - ett medeltidspalats (FV 1924, 227- 

29). Karlsson, K. Fr. Minnen från Strängnäs läroverk (Årsb. 1926, 12-15). Strängnäs 

läroverkskollegium. Regium Gustavianum Gymnasium Strengnense 1626-1926 

(1926, 620) innehåller: Falk, A. Strängnäs gymnasiums historia (340). Fehr, I. 

Stifts- och läroverksbiblioteket (26). Gustafsson, P. J. Strängnäs läroverks kassor 

och fonder (118). Löw, G. Strängnäs läroverks gårdar (85). Thordeman, B. Sträng- 

näs läroverkshus (51). (Swenning, E.). Strengnesia illustrata. 1523-1926 (1926, 102, 

44 b.). Katalog över Strängnäs läroverks och Strängnäs stads Minnes-utställning 

den 11-19 september 1926 (1926, 52). Strängnäs gymnasiums trehundraårsjubileum 

(Läroverkets årsred. 1927, 3-20). Lagerstedt, A. Hur jag blev skolpojke i Strängnäs 

(Hågkomster och livsintryck 1927, 100-06). Collijn, I. Isak Fehr (Nordisk tidskrift 

för bok- och biblioteksväsen 1929, 187-88). Gadde, F. Gymnasieliv i Strängnäs på 

1830-talet (1931, 16. Särtryck ur Strängnäs Tidning). Wetterwik, E. Strengnenses 

ht. 1890-vt. 1915 (1932, 143). Nilsson-Stjernquist, P. Svenska skolseder (Rig 1932, 

15-38). Strömberg, Th. Lektorer och rektorsombyte i Strängnäs 1834-1839 (Årsb. 

1933, 83-87). Sohlman, A. Undervisning och djäkneliv i Strängnäs 1839-1843 

(Årsb. 1933, 88-104). Nordberg, F. Idyll och panik i Strängnäs (När jag gick i sko- 

lan 1934, 75-87). Föreningen Strengnenses. Bilder från Strängnäs gamla läroverkshus 

(1935, 28). Stålberg, V. Kantat vid invigningen av Strängnäs högre allmänna läro- 

verks nya byggnader (1935, 11). Strängnäs nya läroverksbyggnad (Läroverkets 

årsred. 1936, 119). Wallin, S. Skolans atmosfär (Svenska kulturbilder. Ny följd. 

Band IV. 1937, 23-26). Finell, B. A. »En gammal magisters hågkomster». Sträng- 

näs 1877-1879 (Årsb. 1937, 101-03). Läroverksminnen från Strängnäs (Årsb. 1940, 

3-140). Petersson, H. Matricula collegii Strengnensis (I: 1628-1699. 1947, 98. II: 

1700-1730. 1949, 80). Spong, B. Sjövinkel (1949, 457). Strengnensis, M. Sanningen 

om Sjövinkel (1950, 160). Söderberg, G. Sveriges studenter l900-1935 (1950, 



731-803) 

Läroverkets bibliotek 

Tham, W. Förteckning på pergamentsbref, som funnos i Strengnäs Gymnasii- 

bibliothek (Handlingar rörande Skandinaviens historia 1847, 376-404). Hebbe, J. F. 

Katalog på musikalier förärade till Strengnäs gymnasium (1871, 22). SvB. Streng- 

näs högre allmänna läroverks bibliotek. I: 253-55. Fehr, I. Stifts- och läroverks- 

biblioteket (26). Se Regium Gustavianum Strengnense ovan. Förteckning över 

Strängnäs högre allmänna läroverks arkiv (Läroverkets årsred. 1931, 3-25). 

Gymnasieföreningen Concordia 

Stadgar för föreningen Concordia (1871, 13). Fehr, I. Vid gymnasistföreningen 

Concordias högtidssammanträde till firande av femtioårsminnet (1919, 16). Sträng- 

näs-Gymnasisten (1949, 16). 

Seminariet 

Strängnäs seminarium. Hyllningsskrift till Harald Dahlgren (1921, 232). Däri ingår 

bl. a.: Lundqvist, S. Några anteckningar om det forna seminariet i Strängnäs (29- 

50). Fröberg, E. H. Seminariets insats i Strängnäs musikliv (193-98). Elever. Något 

om kamratlivet vid Strängnäs seminarium (221-25). Till Harald Dahlgren (1921, 

79). 

Hantverk 

Upmark, G. Guld- och silversmeder i Sverige (1925, 633-38). Leijonhufvud, K. K. 

Notiser om skräddarämbetet i Strängnäs på 1600- och 1700-talen (Sb 1937, 128-31). 

Leijonhufvud, K. K. Anteckningar om Strängnäs guldsmeder 1500-1900-talet 

(BSK 1943, 10-34). 

Sparbanken 

Leijonhufvud, K. K. Strängnäs sparbank 1840-1940 (1941, 182). 

Vägledningar 

Carlén, O. Strängnäs och Olivehäll (1871, 15). Lilljekvist, Fr. Strengnäs och dess 

domkyrka (1891, 69). Fehr, I. Bejbom, E. Strengnäs kyrkomuseum, notiser om 

staden och dess Domkyrka samt grafvarna i Domkyrkan (1892, 64). C. Moselius 

bokhandel. Strengnäs (1895, 7 och 8 b.). Fehr, I. Vägledning för besökande i Sträng- 

näs domkyrka (1911, 43). Samuelsson, V. Strängnäs med omgivningar (1910, 27. 

4:e upplagan 1925, 40). Redin, H. H. Mälarens pärlor (1917, 15-23). Fehr, I. 

Strängnäs domkyrka (1924, 12). Klein, E. Vid Mälaren (1924, 17-19). Teiling, E. 

Strängnäs (Mälarens turisttrafikförening 1925, 8). Wåhlin, H. Strängnäs (Svenska 

kulturorter 1928, 64). Erneberg, H. Lilla Strängnäs-Ciceronen (1930, 20). Erneberg, 

H. Strängnäs-Ciceronen (1932, 24). 3 upplagan. Erneberg, H. Strängnäs (1930, 16). 

Turisthandbok. Mälarens och Hjälmarens ångbåtslinjer (1932, 109-27). Aspling, C. 

Schnell, I. Strängnäs och strängnästrakten (Hbf turistvägledning 1942, 32). Ny 

upplaga av Bergquist, E. H. Schnell, I. (1951, 48). Strängnäs Rotaryklubb. Strängnäs 

med omgivningar (1946, 43). Boëthius, S. Roggemuseet kyrkliga avdelningen (Hbf 

1948, 20. Särtryck Sb 1948). 

SÖDERTÄLJE ^ 




Hülphers, A. A. Samling till korta Beskrifningar öfver Swenska Städer (1783, 

118-34). ThSt. 272-80. (Rudbeck, T. G.). Några ord om Södertälje och dess vat- 

tenkurinrättning (1854, 16). Rudbeck, T. G. Sveriges städer (I: 1855, 100-04). Säther- 

berg, H. Södertälje (Svenska Familjjournalen 1881, 113-14, 177-78 och 369-71). 

Donationsjordsfrågan i Södertälje (1895, 38). Södertälje badinrättningar (Ill. pro- 

spekt från 1897). Ahlenius. 469-74. Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlandsboken 

1918, 431-36). Svedelius, J. Södermanland (1918, 208-18). Södertälje stads finansi- 

ella utveckling under det senaste decenniet (1924, 31). Dufwa, T. Några bilder 

från det gamla Södertälje (Bygden 1925, 66-82). Dahlgren, L. Södertälje (Sveriges 

städer I: 1926, 97-117). Sjögr. 223-27. Schiller, H. I kalesch genom Sverige (1931, 

22-24 och 43-44). Alm, H. Södertälje stads sigill under 400 år (VB 1933, 1-4). 

Sahlgren, J. »Täljeån och Tälje». (Till Prins Eugen 1935, 177-86). Föreningen Sö- 

dertälje stads tjänstemän 1916 17/3 1936. Matrikel och minnesskrift (1936, 66). 

Schnell, I. Genom Södermanland i kalesch eller gästgivartrilla (SH nr 4 1937, 79). 

Södertälje, en gammal stad i modern gestalt (1938, 31). Stadsfullmäktige i Söder- 

tälje 1863-7/1 1938 (1938, 45). Sahlgren, J. Namnet Södertälje (Tb 1941, 21-25). 

Pettersson, J. Min barndoms Södertälje (Tb 1942, 32-44). Pettersson, J. Södertälje- 

profiler (Tb 1943, 47-52. 1945, 20-33. 1946, 5-11. 1947, 5-17 och 1948, 24-26). 

Nordin-Grip, I. Täljekringlor (Sb och Tb 1944, 49-68). Plaenge-Jacobson, S. Något 

om folktraditioner i Södertälje (Tb 1947, 78-83). Södertälje Rotaryklubb. Södertälje 

en orientering (1947, 196). Eriksson, J. Ur Johan Gustaf Köhlers memoarer (Tb 

1948, 45-53). Alm-Eriksson, A. En gammal täljesläkt (Tb 1949, 29-40). Pettersson, J. 

Södertäljeprofiler från adertonhundra-talet (1949, 66). Pettersson, J. En återblick 

(1950, 175). Schnell, I. Sörmland genom tiderna (Sb 1952, 90-92). SvS IV. 

173-264. 

Staden i äldre tider 

Berg, G. O. Södertälje stads äldsta kända domböcker för 1638 och 1639, (1911, 43). 

Eidem, H. Ett marknadsslagsmål i gamla Tälje anno 1639 (Sb 1928, 71-82). Eriksson, 

J. Glimtar ur Södertälje stads historia (VB 1929, 1-3). Pettersson, J. En svart dag i 

Södertälje stads historia (VB 1934, 1-4). Wessén, E. Södertälje runminnesmärken 

(VB 1937, 13-16). Jansson, E. A. När ryssarna brände Södertälje och Trosa (Sb 

1939, 103-26). Pettersson, J. Forna dagars svin - på gatorna i Tälje (VB 1939, 8-11). 

Schnell, I. Tre Södertäljebilder från l600-talet (VB 1939, 12-14). Eriksson, J. Fest- 

liga tillställningar i Södertälje under 1700-talet (VB 1940, 14-16). Schnell, I. En 

beskrivning över Södertälje från år 1701 (VB 1940, 5-6). Eidem, H. Ur Södertälje 

stads historia (Tb 1941, 52-59). Lindhult, N. »Stöder Telje äldsta sigill 1314» - med 

en gris (Tb 1941, 46-51). Christenson, B. Ur gamla domböcker och protokoll (Tb 

1942, 60-69). Pettersson, J. Sedligheten och välståndet i Södertälje för etthundra år 

sedan (Tb 1943, 53-55). Eidem, H. Skjutsskyldigheten i Tälje på hertig Karls tid 

(Tb 1946, 23-27). Eidem, H. Ur Södertälje stads historia (Tb 1941, 52-55. 1942, 

52-59 och 1947, 34-46). Schnell, I. En kriminalhistoria från Södertälje under tret- 



tioåriga krigets dagar (Sb 1947, 65-70). Christenson, B. Gustaf II Adolfs privilegie- 

brev för Södertälje stad (Tb 1948, 27-44). Nordqvist, G. Södertälje första lands- 

ortsstad som fick egen postmästare (Tb 1949, 41-56). Floderus, E. Täljes uppkomst 

(Tb 1950, 3-20). Eidem, H. De svåra eldsvådorna i Södertälje på 1600-talet (Tb 

1951, 57-61). Kellgren, K. G. Några glimtar ur Södertäljetraktens medeltidshisto- 

ria (Tb 1951, 10-20). Jansson, Sv. Om södertäljetraktens runristningar (Tb 1952, 

3-12). Johansson, P. Täljebygden i början av 1800-talet (Tb 1952, 41-45). 

Badorten 

Södertälje badinrättningar har utgivit illustrerade prospekt från år 1897. Eriksson, J. 

Några blad ur Södertälje stads badortshistoria (VB 1940, 7-11). 

Kyrkan 

Hökerberg, O. Predikstol i Södertälje stads kyrka (Svensk Arkitektur 1908, s. 13 

och 4 b.). Stenbeck, C. Södertälje kyrka (Hb 1909, 64-73). Thordeman, B. Ringfynd 

å Södertälje kyrkogård (Bygden 1925, 83-84). Nauman, E. Kyrkoarkivalier i 

Södertälje som tapeter (Bygden 1925, 93-95). Eriksson, J. Tuppen å S:ta Ragn- 

hilds kyrkas torn (VB 1929, 13-15). Lagerholm, J. Geneta (Hågkomster och livs- 

intryck 1932, 80-92). Leijonhufvud, K. K. Om Södertälje forna kyrkklockor (VB 

1934, 6-8). Alm-Eriksson, A. Bilder ur Södertälje kyrkas historia (VB 1936, 7-11). 

Alm-Eriksson, A. Något om Södertälje kyrkas gamla gravhällar (VB 1937, 24-26). 

Alm-Eriksson, A. Tälje kyrkas gamla protokollsbok (VB 1939, 17-18). Liljegren, 

M. Stormaktstidens gravkor (1947, 189-94). Alm, H. SKr 6:88. 

Museer, Tälje Hus och kungsgården 

Dufwa, T. Östra Sörmlands museum (Bygden 1925, 4-20). Dufwa, T. Frilufts- 

museet på Torekällberget (VB 1933, 7-11). Simonsson, S. Ett bryggerimuseum i 

Södertälje (VB 1936, 14-16). Söderberg, B. Tälje hus (Kulturhistoriska studier till- 

ägnade N. Åberg 1938, 181-87). Swahnström, G. Kungsgården i Södertälje (VB 

1939, 18-20). Dufwa, T. Torekällberget. Friluftsmuseum (1941, 16). Dufwa, T. 

Östra Sörmlands museum (Tb 1941, 58-65). Eriksson, J. Östra Södermanlands kul- 

turhistoriska förening 25 år (Tb 1943, 5-10). Alm, H. Drottning Ragnhild och 

hennes gravskrift i Tälje (Sb 1931, 70-78). Eriksson, J. Ur traditionen om drott- 

ning Ragnhild (VB 1938, 21-22). Söderberg, B. Ruinen på Ragnhilds holme (VB 

1938, 3-20). Cederberg, A. m. fl. Glimtar ur Sancta Ragnhilds gilles protokoll och 

arkiv på 80-årsdagen (1939, 69). Eriksson, J. Ur legend och tradition om Ragnhild 

av Tälje (Hb 1948, 91-97). Meddelanden från Östra Södermanlands kulturhistoriska 

förening finnes i Bygden 1925, i Sb 1928 och årligen i samma bok 1931-1948. 

Byggnader i övrigt 

Melsted, N. v. Doktor och fru V. Sjögrens hem (SvH 1917, 177-85). Freij, W. 

När Södertälje stads gamla rådhus byggdes (VB 1929, 6-9). Lidén, G. Läns- 

lasarettet i Södertälje 1869-1932 (1932, 44). Swahn, W. Envoyen och fru C, Hult- 

grens hem, Saltskog (SvH 1935, 119-36). Lidén, G. Ur Södertälje lasaretts historia 

(Sb 1941, 127-34). Lundberg, E. J. Södertälje rådhus och Stora torget (Tb 

1948, 5-23). Lundberg, E. J. Södertälje rådhus (Tb 1949, 5-9). I Vår bygd, som ut- 

kom 1923, 1928-30 och 1932-40 samt i den från 1941 årligen utkommande Tälje- 



bygden finnas ett flertal smärre, här ej nämnda artiklar rörande Södertälje. 


Södertälje Adresskalender 1908-1909 (1908, 89). Förteckning över i Södertälje 

mantalsskrivna personer över 15 år den 31 december 1920 (1921, 493). Handels- 

och yrkeskalender för Södertälje (1921, 48). Stadsingenjörskontoret. Fastighetsför- 

teckning inom Södertälje stad jämte adressförteckning (1928, 142). Södertälje han- 

dels och adresskalender (1936, 106). Södertelje stads belägenhet mellan Mälaren 

och Saltsjön samt Sluss Canalen der förbi (1832). Wejdling, O. Karta öfver Söder- 

telge och närmaste omgifning (1880). Kullman, S. Karta öfver Södertelge stad med 

omgifningar (1892). Nyblaeus, C. A. Karta öfver Södertälje stads egoområde. 

1:10 000 (1902). Aspegrén, J. Karta över Södertälje stad med omgivningar jämte 

förteckning över fastigheter. 1:8 000 (1915, 159). Stadsb. utst. s. 238 och s. 340. 

Eliason, G. Karta över Södertälje. 1:16 000 (1930). Nyström, N. Ägokarta över del 

av Södertälje stad. 1:4 000 (1933). Karlsson, H. Gatunamnen i Södertälje enligt 

stadens äldre kartor (VB 1940, 11-13). 

Litteratur med motiv från staden 

Sagan om Telje tokar (1889, 47). Kerfve, A. Täljetokar (1913, 128). Nordin-Grip, I. 

Tälje tokar (Tb 1953, 3-18). Byström, E. Genom stark eld (1946, 224-244). 

Skolor 

Holm, N. Den gamla Täljeskolan. Samskolans i Södertälje nya byggnad (In- 

bjudningsskrift vid invigningen av Samskolans i Södertälje nya byggnad 1913, 

82). Nordlander, J. Ytterligare om Södertälje skola (Pedag. tidskrift 1914, 249-62 

och 271-87). Freij, W. Ett bidrag till Södertäljeskolornas historia (VB 1933, 4-6). 

Lönnqvist, S. Södertälje skolas äldsta historia (Tb 1946, 28-31). Söderberg, G. Sveri- 

ges studenter l900-1935 (1950, 805-74). Årsredogörelse för tiden 1863-1904 finns i 

Strängnäs läroverks årsred. Pettersson, J. Den Lidmanska flickpensionen i Söder- 

tälje (VB 1930, 2-3). Ewerdahl, S. Slöjdskolan i Södertälje (Tb 1953, 55-65). 

Naturen 

Nordewall, F. Om jordhvarfven vid Södertälje och några jordfynd, gjorda vid 

kanalgräfningen derstädes (VA handlingar 1832, 60-76). Hofberg, H. Förteckning 

på sällsyntare växter funna omkring Södertelje (BN 1843, 134-36). Meves, J. Sex 

jättegrytor i Södertälje (SN 1913, 134-37). E. G. A. Frågan om bebyggandet av 

»Näset» i Södertälje (Svenska Teknologföreningen. Arkitektur 1917, 2). Starbäck, 

K. Näset, Södertälje nya stadsdel (SN 1917, 61-65). Amberg, R. Natur- och natur- 

skydd i Södertälje (Bygd och Natur 1948, 34-39). 

Industri och hantverk 

Ekerot, G. Svenska Industriella verk och inrättningar (1900-21. 9 södertäljeindu- 

strier behandlas). Wersén, P. Södertälje verkstäder 19 3/10 14 (1914, 125). Déhn, O. 

Engborg, L. Södertälje Fabriks- och Hantverksförening 1865-1915 (1915, 24). 

Svensk industri i ord och bild AB Keros (1919, 84-87). Södertälje Fastighetsägare- 

förening. Minnesskrift vid 25-årsjubileet 1923 (1923, 64). Upmark, G. Guld- och 

silversmeder i Sverige (1925, 660-63). Lundberg, B. Södertälje Handelsförening. 

Minnesskrift (1928, 74). Jansson, G. Från »åkvagnen» till » 



bulldogsbussen». (Sb 1939, 

73-86). Hernmark, C. Södertälje silver (Tb 1945, 34-39). Ingemansson, S. Södertälje 

fabriks- och hantverksförening 1847-1947 (1947, 88). Spross, A. Astra i Södertälje 

(Sb 1948, 39-50). Attelid, T. Första svenska glödlampfabriken (Tb 1952, 35-40). 

Sparbanken 

Cederberg, A. Sparbanken i Södertälje 1836-1936 (1936, 238). 

Södertälje kanal 

Privilegium till upprättande af ett bolag, som . . . kommer att öpna en ny segelled 

emellan Mälaren och Saltsjön . . . förbi Södertelje (1806, 12). Werming, G. Lund- 

gren, C. G. Karta öfver Kanalen vid Södertelge, som förenar Mälaren med Öster- 

sjön (1806). Direktionen. Berättelse till Södertelge Canal- och Sluss-Werks Bolag 

(1820, 40). Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen 1851-1901. Södertälje kanal 

(1904, 29-30). Södertäljekommissionen (1911, 292). Utredning angående lämpli- 

gaste sträckan för ombyggnad af stambanan Rönninge-Saltskog och Södertälje 

kanal (1911, 306). Nerman, G. Södertälje kanals historia (1912, 18). Bring, S. E. 

Lawski, L. Södertälje kanal (1924, 134). Christenson, B. Glasbergalinjen - ett 40- 

årsminne (Tb 1951, 37-49). 

Vägledningar 

Wästfelt, S. Södertälje och dess omgifningar (1870, 81). Södertälje och dess omgif- 

ningar. Illustrerad handbok (1892, 101). Thunberg, I. T. Södertälje (Mälarens tu- 

risttrafikförening 1827, 34). Beskrivning över Södertälje (1934, 48). Turisttrafik- 

förbundet. Södertälje med omgivningar (1941, 8). Dufwa, T. Södertälje och Söder- 

täljetrakten (Hbf turistvägledning 1944, 32). 

TORSHÄLLA ^ 


Wangstelius, A. Dissertatio historica de Thorshälla (1782, 16). Hülphers, A. A. Sam- 

ling till korta Beskrivningar öfwer Swenska Städer (1783, 53-66). ThN. 127-33. 

Rudbeck, T. G. Sveriges städer (I:1855, 152-53). Ödman, N. P. Från en liten Mäla- 

restad (Vintersol 1903, 9-37). Vernborg, A. Svenska bygder (1909, 193-200). 

Ödman, N. P. Nya svenska resebilder (1907, 76-94). Ahlenius. 276-79. Andersson, 

R. Torshälla (Sveriges städer 1915, 40-46). Lindhagen, A. Om några svenska städer 

och deras trevnad (STÅ 1917, 194-97). Randel, A. Sörmlands städer (Sörmlands- 

boken 1918, 443-48). Teknologföreningen. Gamla svenska städer (1921, 2 b. med 

text). (Pettersson, J.). Utredning angående Torshällas förläggande under landsrätt 

(1925, 16). Poppius, S. Torshälla. En sexhundraårig stadsidyll (Julpost 1927, 17-22). 

Sjögr. 512-15. Raphael Linden, O. Det hårda virket (1937, 63-88 och 103-30). 

Nyström, G. Några drag ur Torshälla historia (Sb 1938, 55-68). Collmar, M. Två 

Torshällaprofiler (Hb 1945, 30-44). Grönberg, A. Torshälla (Svenska stadsmono- 

grafier 1946, 257-84). Linder-Welin, U. Ett arabiskt mynt (Sb 1947, 79-84). Sör- 

mark, S. Rannegårdh, L.-E. Sommar i Torshälla (1948, 44 b. med text). SvS III. 

333-62. 



Kyrkan 

Andersson, R. Torshälla kyrka (Hb 1913, 77-97). Wallin, S. Studier i Upplands 

kyrkliga konst (1918, 84-133). Schnell, I. En anakronistisk detalj i den medeltida 

ikonografien (FV 1935, 19-34). Schnell, I. Tre medeltida glasögonsbilder från 

Södermanland (Sb 1935, 103-06). Bohrn, E. SKr 2:25. 

Holmberget 

Årsskrifter ha utgivits 1909, l910-13 och 1915-17. Nyström, G. Holmberget 1897- 

1927 (1927, 56). Nilsson, I. Holmberget i Torshälla och dess skapare (Södermania 

1932, 16-21). 


Beskow, B. Kalender öfver städerna Eskilstuna och Torshälla (1876, 134). Beskow, B. 

Adresskalender för Eskilstuna och Torshälla jemte omgifning (1877, 197-226). 

Hellberg, K. Affärs- & Adresskalender för Eskilstuna stad med omnäjd samt Tors- 

hälla stad (1896, 248-83). Stadsb. utst. s. 341. Liunggren, G. Karta öfver staden 

Thorshälla med derunder lydande egor (1857). 

Industri och hantverk 

Upmark, G. Guld- och silversmeder i Sverige (1925, 667-69). (Ambrosiani, S.) In- 

stiftandet av skomakeriämbetet i Torshälla (Rig 1927, 90-91). Jansson, E. A. Tors- 

hälla snidverk (Den förste Tersmeden 1941, 26-34). Hermelin, E. Skärverket i 

Torshälla (Sb 1948, 93-98). 

TROSA ^ 


Hülphers, A. A. Samling till korta Beskrifningar öfwer Swenska Städer (1873, 

106-17). Ånyo utgiven av Nilsson, I. (1923, 36). ThN. 103-07. Rudbeck, T. G. 

Sveriges städer (I: 1855, 162-63). Jansson, A. E. Trosa-album (1897, 8 raderingar). 

Mari Mihi. Trosa, Sveriges täckaste sommarstad (STÅ 1900, 208-13). Ödman, 

N. P. I Trosa (Aftonunderhållningar och annat mera 1902, 99-105). Ahlenius. 

97-99. Lindqvist, G. Trosa (Sveriges städer 1915, 75-80). Lindhagen, A. Om några 

svenska städer och deras trevnad (STÅ 1917, 202-03). Randel, A. Sörmlands städer 

(Sörmlandsboken 1918, 458-64). Upmark, G. Guld- och silversmeder i Sverige 

(1925, 671-72). Ekhammar, H. I Trosa (Genom svenska land 1926, 66-69). Malme, 

G. O. Några lavar från Trosatrakten (SBT 1926, 52-59). Malme, G. O. Bidrag 

till Trosatraktens flora (SBT 1927, 305-13 och 361-64). Nilsson, I. Världens ände 

och landet där bortom (1928, 35. Ny upplaga 1935, 75). Sjögr. 504-06. Folking. I 

Trosa (1931, 6. Särtryck ur Trosa annonsblad). Falck, A. E. Trosa stads och Hölebo 

härads sparbank 1835-1935 (1935, 116). SHl. 104-10. Asklund, E. Svensk idyll 

(1937, 187). Nilsson, I. Trosa år 1863 sedd genom stadsfullmäktiges första års pro- 

tokoll (1938, 24). Jansson, E. A. När ryssarna brände Södertälje och Trosa (Sb 

1939, 103-26). Nilsson, I. Vik i bo. Femtioårsdagen den 22 januari 1940 (1940, 

100). Innehåller bl. a. Schnell, I. Trosa stad före ryssbranden år 1719 (59-61) och 



En försvunnen antikvitetsrannsakan från Trosa (77-79). Rabén, H. Stockvik (SvH 

1941, 201-05) Nordin-Grip, I. Trosa och trosatraditioner (Sb 1942, 77-92). Sand- 

gren, G. Trosa (1948, 85). SvS II. 236-63. 

Kyrkan 

Nilsson, I. Trosa stads präster under gångna tider (Södermania 1936, 21-24). 

Blomberg, C. G. SKr 1:13. 

Kartor och vägledningar 

Stadsb. utst. 239-40 och 341-42. Nilsson, I. Trosa (Mälarens turisttrafikförbund 

1925, 8). Nilsson, I. Trosa. En vägledning för besökande (1940, 12). Nilsson, H. 

Trosa och trosatrakten (Hbf turistvägledning 1947, 32. Ny upplaga 1952, 40). 

b. Köpingar ^ 

KUNGSÖR ^ 


Grau, O. Beskrifning öfwer Wästmanland (1754, s. 423). Ny upplaga 1904. Tham, W. 

Beskrifning öfver Westerås län (1849, 144-46). H(ermelin), O. Några minnen från 

Kungsör (Förr och Nu 1872, 76-78). H(ofberg), H. Carl XI på Kungsör (Läsning i 

hemmet 1880, 643-48). Hofberg, H. Genom Sveriges bygder (1882, 89-91). Essén, 

R. Några minnen från Kungsör för ett halft sekel sedan (För svenska hem 1900, 

701-04 och 719). Hofberg, H. Västmanlands fornlämningar och minnesmärken 

(Vestmanlands fornminnesförenings årsskrift 1912, 46-51). Ahlenius. (Del V. 1915, 

125-26). Nordiska armatur AB (47-51) och Nordiska tubfabriken (93-96) i 

Ekerot, G. Svenska industriella verk och inrättningar (1918-21). Poppius, S. Under 

minnenas hägn i västmanländska bygder (Julpost 1925, 18-23). X-sn & Cal. 

Kungsörsprofiler (1933, 54 b.). Schnell, I. Fornborgarna i Västmanlands län (Vest- 

manlands fornminnesförenings årsskrift 1934, 55-57). Sjögr. (Del V. 1934, 123-24). 

Hamrin, A. Kungsör (1948, 14). SvS III. 1142-75. 

Kyrkan 

Roosval, J. Hovbildhuggaren Burchardt Precht (Sveriges allmänna Konstförening 

1905, 49-52). Eckerberg, C. G. Kung Karls kyrka (Hb 1907, 79-94). Sirén, O. 

Tessinska kyrkobyggnader (Nordisk tidskrift 1912, 553-64). Josephson, R. Tessin 

(Sveriges allmänna Konstförening 1930, 105-06). Boëthius, S. SKr 8:111. Präster 

i Kung Karl och Torpa utgåvo under några år Påskhälsning, som utkom sista 

gången 1939. 

Kungsgården 

Hamrin, A. Kungsörs kungsgård (Särtryck ur Västmanlands fornminnesförenings 

årsskrift 1935, 35-57). 

MALMKÖPING. Se Malma, Lilla ^ 



SALTSJÖBADEN ^ 


Arwidsson, A. Djursholm och Saltsjöbaden (Nornan 1893, 129-38). Lundin, C. 

Saltsjöbaden (1896, 47). Ahlenius. 496-97. Jacobsson, G. Nacka och Saltsjöbaden 

(1910, 59). Asplund, E. G. Saltsjöbadstävlingen (Svenska Teknologföreningen. 

Arkitektur 1919, 33-43). Forsstrand, C. Saltsjöbanan och Saltsjöbaden (Nacka soc- 

ken 1924, 128-32). Järnvägsaktiebolaget Stockholm - Saltsjön. Bilder från Saltsjöbaden 

(1927, 39 b.). Sjögr. 103-05. Saltsjöbaden med omgivningar (Turisttrafikförbundet 

för Stockholms stad och Stockholms län 1941, 8). Oldenburg, Hj. Saltsjöbaden förr 

och nu (957-62). Lindberg, G. Saltsjöbadens tillblivelse och utveckling (963-70) 

samt Villabebyggelsen i Ektorp, m. fl. (971-1034) i Ström, Fr. Stor-Stockholms 

villastäder i ord och bild (1942). Söör, B. Studier i Saltsjöbadens stadsgeografi 

(Ymer 1944, 39-59). Invånarna i Saltsjöbaden yttra sig i 15 frågor om sin köping 

(1948, 17). SvS IV. 265-90. 

Kyrkan 

Strömbom, S. Portarna och andra dekorativa skulpturer för Saltsjöbadens kyrka av 

Carl Milles (OoB 1913, 313-22). Lundmark, E. Saltsjöbadskyrkan, några synpunk- 

ter (Konst och konstnärer 1913, 61-72). Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden (Sven- 

ska Teknologföreningen. Arkitektur 1913, 93-98). Baeckström, A. Två kyrkor 

(Svensk Tidskrift 1914, 184-92). Widner, N. Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden 

(Hb 1915, 39-46). Stenberger, M. Thordeman, B. Saltsjöbadskyrkan (50 utfärdsmål 

från Stockholm 1935, 251-54). Lindberg, G. Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden 

(1937, 74). Lindberg, G. Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden 1913-1938 (1938, 

139). Boëthius, S. SKr 8:116. 

Observatoriet 

K. Vetenskapsak. Minnesskrift vid invigningen av Saltsjöbadens observatorium i 

Saltsjöbaden den 5 juni 1931 (1931, 55). 

Hem i Saltsjöbaden 

Tio beskrivs i Sv.H (1913, 1914, 1918, 1919, 1923, 1929, 1930, 1933 och 1941) 

samt fyra i Saltsjö-Duvnäs (1913, 19l5 och 1916). 


Oldenburg, Hj. Adress- och kommunalkalender för Saltsjöbaden (1910, 86). Var 

bor vem? Vem bor var? i Saltsjöbaden (1932, 40). Vägvisare i Saltsjöbaden (1944, 

l06). Kruse, H. M. Saltsjöbaden (1896, 1 karta). Saltsjöbadens Fastighetsavdelning. 

Karta över Saltsjöbaden. 1:6 000 (1916). Kartografiska institutet. Saltsjöbadens ter- 

rängkarta med skidspår. 1:25 000 (1925). Stockholms adresskalenders karta över 

Saltsjöbaden med orienterande text. (1928). Karta över Saltsjöbaden. 1:5 000 (1941). 

Läroverket 

Lundén, J. Saltsjöbadens samskolas nya byggnad (Läroverkets årsred. 1916, 21). 

Söderberg, B. Sveriges studenter l900-1935 (1950, 673-730). 



c. Härader ^ 

DAGA ^ 

(Hursberg, N.). Uppgifter för några smärre delar af Nyköpings län, särdeles Daga 

härad, angående vissa ämnen i landthushållningen (K. Landtbruks-acad. Ann. 

1815, h 2, 22-98). Ahlenius. 118-34. Sjögr. 427-33. Almq II. 54-57, 352-73 och 

392-95. Bäckgren, K. Daga härad (Hb 1948, 123-55). Prästgårdar i Strängnäs stift. 

Daga kontrakt (Hb 1948, 187-91). SvS II. 44-235 och 1010-18. 

HÖLEBO ^ 

Brannius, L. D. Dissertatio Academica de territoro Hoeleboensi (1769, 24). Ahle- 

nius. 100-17. Sjögr. 421-27. Almq II. 3-6, 95-112 och 196-203. Schmidt, K. af. 

Röne och Hölebo härader (SH nr 1 1936, 135). SvS II. 264-410 och 1019-34. 

JÖNÅKER ^ 

Ahlenius. 42-68. Sjögr. 396-408. Almq II. 13-19, 154-95 och 196-203. Brännström, 

L. Kolmården (Sb 1939, 63-72). Bergman, B. Från Sörmlands kolmård (NiS 

33l-41). SvS I. 49-394. 

OPPUNDA ^ 

Ahlenius. 165-233. Sjögr. 470-86. Almq II. 20-30, 204-58 och 277-78. Torssander, 

E. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1933, 62-77). Prästgårdar i Strängnäs stift. 

Oppunda kontrakt (Hb 1941, 159-63 och 1943, 171-76). SvS I. 519-1156. 

REKARNE, VÄSTER OCH ÖSTER ^ 

Ericsson, G. Ordlista öfver Åkers och Öster Rekarne härads folkspråk (BSK 1877, 

39-115. 1881, 31-113. 1882, 49-120. 1883, 27-109. 1884, 32-109 och 1886, 

46-101). Ahlenius. 233-316. Lundström, H. Bevis från år 1613 att socknarne på 

Wester-Rekarne och i östra Nerke af ålder hafva tillhört Strengnäs stift (Kyrko- 

historisk årsskrift 1911, 140-41). Kjellander, J. Den helige Eskil (Hb 1914, 47-53). 

Lindqvist, S. Den helige Eskils biskopsdöme (1915, 174). Lindqvist, S. Några min- 

nesmärken i Rekarne från Eskils dagar (Hb 1917, 89-97). Nordlander, J. Om här- 

ledningen av namnet Rekarne (HT 1921, 288-94). Waldén, B. Från en byunder- 

sökning i Rekarnebygden (STÅ 1925, 178-88). Sjögr. 452-69. Almq II. 42-51 och 



279-328. Beckman, N. Den helige Eskils död (BSK 1940, 37-44). Hellberg, L. Ort- 

namn på Rekarna (NoB 1942, 88-135). Collmar, M. Präster och skälmar i det 

forna Rekarne (1943, 32). Eriksson, A. Väster- och Österrekarne kontrakt (Hb 

1950, 155-71 och 221-31). Schück, A. Var det forntida Närke ett götiskt land (Från 

Bergslag och bondebygd 1950, 7-16). Almquist, E. Naturglimtar från Rekarne 

(NiS 184-92). SvS III. 527-712, 860-1140, 1233-34 och 1237-40. 

RÖNÖ ^ 

Ahlenius. 69-97. Bäckgren, K. Prästgårdar, som tjänat slut (Hb 1929, 74-91). Sjögr. 

409-21. Almq II. 6-13, 113-53 och 196-203. Schmidt, K. af. Rönö och Hölebo 

härader (SH nr 1. 1936, 135). Bengtsson, B.-E. Nyköpings östra kontrakt (Hb 1947, 

92-105 och 165-69). SvS II. 411-713 och 1034-51. 

SELEBO ^ 

(Nordenfalk, J.). Selebo härads allmänning (1875, 52). Ahlenius. 365-407. Flentz- 

berg, A. Offerkällor och trefaldighetskällor i Selebo härad (Fat 1909, 65-84). Sjögr. 

433-44. Almq II. 57-60, 374-91 och 392-95. SvS III. 363-526 och 1231-33. 

SOTHOLM ^ 

Upmark, G. Kyrkorna i Sotholms härad (BSK 1889, 7-40). Ahlenius. 499-525. 

Sjögr. 105-19. Almq I. 78-80, 452-73 och 488-90. Ringström, A. Nyblom, G. 

Svensk hembygd. Uppsala och Stockholms län (1937, 539-58). Ståhle, C. J. Sot- 

holm, Sotinge och Sotaskär (NoB 1945, 22-39). Hedenstierna, D. Näringslivet i 

Sotholms härad under 1600-talet (Geogr. Ann. 1950, 85-164). SvS IV. 291-617 

och 989-1014. Hembygdsföreningen har sedan 1944 årligen utgivit: Från Sotholms 

härad. Se ock Södertörn. 

SVARTLÖSA ^ 

Ahlenius. 475-99. Sjögr. 95-105. Almq I. 77-78, 439-51 och 488-90. Ringström, A. 

Nyblom, G. Svensk hembygd. Uppsala och Stockholms län (1937, 559-74). SvS 

IV. 618-814 och 1014-34. Se ock Södertörn. 

VILLÅTTINGE ^ 

Ahlenius. 134-65. Sjögr. 486-96. Almq II. 30-36, 259-76 och 277-78. E(ckermann), 

A. v. Sjön Båfven (Hb 1913, 118-33). Prästgårdar i Strängnäs stift. Villåttinge kon- 



trakt (Hb 1939, 203-06). SvS II. 714-1008 och 1052-78. 

ÅKER ^ 

Ericsson, G. Ordlista öfver Åkers och Öster Rekarne härads folkspråk (BSK 1877, 

39-115, 1881, 31-113. 1882, 49-120.1883, 27-109. 1884, 32-109 och 1886, 46-101). 

Ahlenius. 316-50. Sjögr. 444-52. Almq II. 51-54, 60-61, 331-51 och 392-95. Präst- 

gårdar i Strängnäs stift. Domprosteriet (Hb 1937, 217-23). SvS III. 713-859 och 

1234-37. 

ÅKERBO ^ 

SvS III. 1141-1227. 

ÖKNEBO ^ 

Ahlenius. 456-68. Sjögr. 88-95. Almq I. 80-82, 474-87 och 488-90. Ringström, A. 

Nyblom, G. Svensk hembygd. Uppsala och Stockholms län (1937, 672-92). SvS 

IV. 815-983 och 1034-42. Se ock Södertörn. 

d. Södertörn ^ 

Underdånigt Förslag att genom en Sjö-transports öppnande till inre delarne af 

Södertörn jemte tillförsel af Landtmanna-produkter göra Åttiotusende Tunn- 

land hittills obegagnad skog tillgänglige för Hufvudstadens behof (1825, 16). 

De Geer, G. Om åspartiet Pålamalm i Södertörn (GFF 1905, 402-11). Teiling, E. 

Vandringar i Södertörns sjöområde (STÅ 1914, 259-75). Teiling, E. Exkursioner 

i Stockholmstrakten (STÅ 1918, 184-200). Hägg, E. Stockholms skärgård (STÅ 

1922, 178-207). Erixon, S. Knuttimrade gärdesgårdar och andra hägnader på Sö- 

dertörn (Bygden 1925, 48-65). Edén, N. Södertörn (STÅ 1927, 127-48). Schnell, I. 

Befolkningsfördelningen på Södertörn (Globen 1928, 18-27). Sörlin, A. Hanveden 

(SN 1929, 35-41). Dencker, N. Östsörmländska sockenboöknamn (VB 1932, 5-7). 

Sörlin, A. Strövtåg på Södertörn (SN 1933, 123-30). Pallin, E. Södertörn - Stock- 

holmarns andra paradis - det första är skärgården (Jorden runt 1934, 281-93). 

Pettersson, V. Sägner och minnen från Södertörnsbygden (1934, 237). Rydberg, E. 

Glimtar från skärgården (Hb 1934, 165-79). Sörlin, A. Södertörn (Sb 1934, 81-91). 

Sundius, N. Berggrunden inom sydöstra delen av Stockholms skärgård (1939, 93). 

Lönnberg, S. Södertörn (Sydow, W. v. Björkman, S. Svenska gods och gårdar. Del 

XIV. 1940, 9-22). Hedenstierna, D. Från Södertörns skärgård (Sb 1944, 75-88). 

Hedenstierna, B. Stockholms skärgård under årets växlingar (Jorden runt 1944, 1- 

11). Sörlin, A. Svensson, V. Södra Södertörn (Hbf turistvägledning 1945, 32). 



Kjellander, G. Södertälje kontrakt (Hb 1949, 140-47 och 189-95). Ryberg, M. 

Mellan Tälje och Tvären (NiS 309-21). Sörlin, A. Södertörn (NiS, 343-67). 

Wibeck, E. Från det sörmländska skärgårdsbältet (NiS 412-29). 

Äldre bebyggelse 

Ekholm, G. Roslagen - Södertörn i förhistorisk tid (Stockholm-Roslagens järn- 

väg. Resor i Stockholms län 1930, 15-42). Schnell, I. Södertörn under stenåldern 

(BSK 1930, 7-54). Florin, S. Stenåldersbebyggelsen i östra Södermanland (Sb och 

Tb 1944, 33-48)- Schnell, I. Minnen från forntiden på Södertörn (Sb och Tb 1944, 

19-32). Arrhenius, O. Gånggriftstidens boplatsnivåer i Södertörn (GFF 1945, 498- 

510). Hallberg, F. Fornborgar i Södertörn -replipunkter i ett förhistoriskt försvar 

(Tb 1951, 3-9). 

e. Sjöar ^ 

HJÄLMAREN ^ 

Sammandrag af äldre och nyare handlingar rörande Hjelmarens och Qvismarens 

sänkning (1859, 66). Djurklou, G. Hjelmaresänknings-frågan förr och nu (1863, 87 

och 1876, 63). K(raemer), O. v. Hjelmarens och Qvismarens sänkning (Läsning i 

hemmet 1884, 1209-17). Laurell, P. Sjöarna Hjälmarens och Kvismarens sänkning 

(Ymer 1886, 165-86). Birger, S. De 1882-1886 nybildade Hjälmaröarnas vegeta- 

tion (Arkiv för botanik 1905, 152). Nerman, G. Hjälmarens vattenförhållanden 

1889-1897 (Ymer 1898, 155-64) och 1898-1899 (Ymer 1900, 97-101). Nerman, G. 

Hjälmare kanals historia (1910, 40). Alm, G. Hjälmarens naturförhållanden och 

fiske (Meddelanden från Kungl. Lantbruksst. 1917, 111). Post, A. v. Om föränd- 

ringar i faunan och floran i och omkring östra delen av Hjelmaren (Sörmlands- 

delen) under det senaste halvseklet (FoF 1925, 206-13 och 256-65). Julin, E. De 

nybildade Hjälmar-öarna (SN 1929, 121-33). Waldén, B. Den stora sjösänkningen 

(1940, 334). Waldén, B. Det hände vid Hyndevad (Sb 1940, 109-20). Karta över 

genom Hjälmarens och Kvismarens sänkning 1878-87 torrlagd mark. 1:250 000 

(1940). Rönnby, E. Orsakerna till sänkningen av sjöarna Hjälmaren och Kvismaren 

(Svensk geogr. årsb. 1942, 290-97). 

MÄLAREN ^ 

Marelius, N. Tal om Mälarens utlopp (1771, 36). Fischerström, J. Utkast till beskrif- 

ning om Mälaren (1785, 467). (Bohlin, A.). Mälaren, med dess stränder och öar 

(1843, 191). Ericson, N. Memorial angående Mälarens flöden under sednaste 76 år 

(1851, 14). Wallmark, P. O. Sturzenbecker, O. P. Mälaren (Svenska Familjeboken 

1851, 110-16). Dybeck, R. Mälarens öar (1861, 16). Dahlman, C. E. Mälaren och 

dess omgifningar (1868, 24). Ekman, K. F. Om hydrografiska förhållanden inom 

Mälaredalens vattenområden (Bih. VA handlingar 1876, 69). Klein, J. G. Pro 



memoria i frågan om vidgadt utlopp för sjön Mälaren (1880, 228). Ameen, L. Ett 

och annat om sjön Mälaren (STÅ 1898, 1-37). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. 

Förslag till reglering af Mälarens vattenstånd och upprensning af dess farleder 

(1909, 140). Nerman, G. Mälarens vattenförhållanden (1910, 25). Eriksson, J. Mä- 

larens isförhållanden vintrarna 1917 (18-21) 22. (Statens meteorolog.-hydrogr. 

anst. 1924, 19). Bergsten, F. Mälarens vattenstånd åren 1887-1925 (Statens meteoro- 

log.-hydrogr. anst. 1926, 20). Alm, G. Undersökningar över Mälarens botten- 

fauna (1927, 37). Hagberg, K. Mälaridyllen (STÅ 1934, 341-53). Statens meteorolog.- 

hydrogr. anst. De svenska vattendragens arealförhållanden. 9. Mälaren-Norrström 

(1945, 27). Högman, I. Mälaren (1951, 136). Nilsson, N. M. De gröna fjärdarna 

(NiS, 217-29). 

f. Gripsholm ^ 

Intet svenskt slott torde oftare ha behandlats i skrift än Gripsholm. I varje läro- 

bok, i varje planschverk rörande Sverige träffar man något om Gripsholm. Alla 

sådana arbeten kunna ej nämnas här. Även ha kataloger över slottets samlingar 

utgivits på flera språk. Endast de på svenska nämnas, och blott i första upplagan. 


Tuneld, E. Beskrifning öfver konungariket Sverige (1827, 328-34). Tollstorp, J. P. 

Beskrifning om Södermanland (II: 1838, 115-37). ThN. 157-60. Eichhorn, C. 

Gripsholms slotts konsthistoria under renässansen (Sveriges fornminnesförenings 

tidskrift 1882, 88-101). (Sep. pag. 1-14). Nordensvan, G. Gripsholm. Slottets forna 

och nuvarande utseende, konstskatter och omgifningar (1880, l02). Hahr, A. De 

svenska kungliga lustslotten (1899, 331-569). Nordensvan, G. Gripsholm och dess 

konstskatter (1902, 184 och 171 b.). Ahlenius. 399-407. Granberg, O. Svenska 

konstsamlingars historia från Gustav Vasas tid till våra dagar. Band I. Bilaga I. 

Inventarium över Gustav Vasas tavelsamling på Gripsholm 1548, (1929, 159-62). 

Sjögr. 436-37. Uggla, E. E. Gripsholm (S1H 1931, 129-224). Föreningen för Grips- 

holmsjubileet. Gripsholm, slottet och dess samlingar 1537-1937 (1937, 145 och 68 pl). 

Westlund, P.-O. Gripsholm under vasatiden (SH nr 14. 1949, 348). SvS III. 234-38. 

Planschverk 

Thersner. (Malm, V.). Rikssalen på Gripsholms slott. Porträttgalleri (1847-49, 54 

och 28 pl.). Forssell, C. Ett år i Sverige (1827-35. Andra upplagan 1861, 54-59 

och 2 pl.). Salmson, A. J. Rikssalen på Gripsholms slott (1854, 54 och 28 pl.). 

Billmark, K. J. Aquarell Lithographier och Tontryck. Gripsholm (1853-1860, 12 

pl.). Berg, J. A. Sverige framstäldt i taflor (1856, 2 och 1 pl.). Bjursten, H. Audiens- 

salen på Gripsholms slott (1857-61, 10 pl. med text). Nordiska taflor. Gripsholms 

slott (1866, 25-26). Eneroth. 290-303. Böttiger, J. Konstsamlingarne å de svenska 

kungliga slotten (1897-1900, 26 pl.). Sjöberg, N. Svenska porträtt i offentliga sam- 

lingar. II. Gripsholm. Vasatiden (1907, 69 och 50 pl.). Böttiger, J. Från de kungliga 

slotten (1925, 3 pl.). Svenska bilder (STÅ 1927, 279-84). Arkitekturminnesföreningen. 

Slottsteatrarna på Drottningholm. och Gripsholm (1933-37, 12 pl. och 16 foto). 



Steneberg, K. E. Vasatidens porträttkonst (1935, 63 och 71 pl.). Kavaljersflygeln på 

Gripsholm. En bilderbok tillägnad S. Strömbom (1938, 132). Gripsholm. En bild- 

serie (STÅ 1941, 9-15). Rapp, B. Djur och stilleben i karolinskt måleri (1951, 11 b). 

Smärre undersökningar 

Sandberg, C. Inventarier öfver Gripsholms slotts fatebur i sextonde århundradet 

(Handlingar rörande Skand. hist. 1856, 1-70). Böttiger, J. Till Gripsholmsservisens 

historia (Meddelanden från Nordiska museet 1898, 15 och i Konsthistoriska upp- 

satser 1913, 42-52). Wåhlin, K. Hertig Eriks sängkammare på Gripsholm (OoB 

1898, 590-92). Upmark, G. Ur drottningens fatabur (Valda skrifter 1901, 47-54). 

Nordensvan, G. Bland gamla porträtt (OoB 1902, 35-53). Upmark, G. Svensk 

byggnadskonst 1530-1760 (1904, 21-33). Looström, L. Hedvig Eleonora tager 

avsked af sin familj, Målning på Gripsholm (Meddelande från nationalmuseum 

1905, 47-51). Wieselgren, O. Ett meddelande om Karl-Knutssons-bilden på 

Gripsholms historia (Kult och konst 1906, 230-32). Sjöberg, N. Konung 

Gustaf I:s fatbur på Gripsholm (Fat 1907, 79-104). S. W. Ett bidrag till 

Karl Knutssons-statyetten på Gripsholm (Kult och konst 1908, 248-49). 

Looström, L. »Den blå damen» på Gripsholm (OoB 1909, 49-54). Looström, L. 

Två damporträtt på Gripsholm (OoB 1909, 141-46). Nordensvan, G. En tvifvel- 

aktig drottning i Gripsholmsgalleriet (OoB 1909, 423-25). Hahr, A. Studier i 

Johan III:s renässans II. Villem Boy. Gustaf Vasas porträtt (1910, 26-31 och 3 b.). 

Östman, N. Gustaf Vasas förlorade triumftaflor på Gripsholms slott (OoB 1914, 

23-28 och 8 b.). Hahr, A. Den äldre vasatidens svenska borgar (1917, 60-62). Sjö- 

blom, A. Några handlingar rörande Gustav Vasas tavelsamling på Gripsholm 

(Nationalmusei årsbok 1921, 120-28). Strömbom, S. Margareta Leijonhufvuds bild 

på Gripsholm (Hj. Wijk den 10 mars 1927, 1927, 87-90). Strömbom, S. Fredrik II:s 

alabastertavla (Nationalmusei årsbok 1929, 13-22). Hahr, A. Nordiska borgar från 

medeltid och renässans (1930, 139-41). Horn, V. Evald E. Ugglas hem i ståthållar- 

flygeln på Gripsholm (SvH 1931, 91-102). Karling, S. Trädgårdskonstens historia 

i Sverige (1931, 656). Rabén, H. Träskulptur och snickarkonst (1934, 51-54). 

Hahr, A. Äkta och falska drottningporträtt från yngre vasatid (Nationalmusei 

årsbok 1935, 34-49). Strömbom, S. Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens 

grundläggning (OoB 1937, 315-26). Hahr, A. Vasadekoreringen på Gripsholms 

slott (BSK 1940, 7-36). Karling, S. Anders Persson målare (FV 1941, 65-84). 

Gerstenberg, K. Två vasaslott på 1600-talsteckningar (Konsthistorisk tidskrift 1942, 

6-9). Lundberg, E. Svensk bostad (1942, 108-09 och 111-13). Hahr, A. Nya Grips- 

holmsstudier (K. Hum. Vetensk. Samfundet i Uppsala årsb. 1943, 89-102). West- 

lund, P.-O. Om dekorationsmålningarna i hertig Karls kammare på Gripsholm 

(FV 1943, 91-106). Setterwall, Å. Erik Palmstedt 1741-1803 (1945, 165-88). West- 

lund, P.-O. Kring ett par gripsholmsritningar (FV 1945, 182-88). Hahr, A. Kring 

några Ehrenstrahlsporträtt på Gripsholm (K. Hum. Vetensk. Samfundet i Uppsala 

årsb. 1947, 5-24). Lundberg, E. Byggnadskonsten i Sverige (1948, 244-45). Wallin, 

S. Karl Knutsson-statyetten på Gripsholm (Kyrkoinredning för herremän 1948, 

187-200). Westlund, P.-O. Karl IX:s bostad på Gripsholm (Skrifter utgivna av 



Svenska Porträttarkivet 1950, 44-56). Bjurström, P. Gripsholmsteaterns salong 

(Konsthist. tidskr. 1952, 49-58). 

Gripsholms restaurering 

Upmark, G. Gripsholms slott, sådant det är och sådant det borde vara (Nordisk 

tidskrift 1887, 509-32 och i Valda skrifter 1901, 18-39). Upmark, G. Kalmar och 

Gripsholm (Nornan 1888, 15). Upmark, G. Ordnandet af Gripsholms slott och 

dess samlingar (Meddelanden från Nationalmuseum 1889, 43-68). B(ört)z(ell), A. 

Om restaurering af Gripsholms slott och bildandet af Gripsholmsföreningen (1889, 

21). Upmark, G. Gripsholmsföreningen, dess stiftande, verksamhet och syften 

(1890, 32). Heidenstam, V. v. Modern barbarism. Där ingår: Gripsholm som forn- 

minne (1894, 1-39). Folcker, E. G. Gripsholm. En redogörelse för slottets åter- 

ställande (Teknisk tidskrift 1895, 113-18). Upmark, G. Om Gripsholms restauration 

(Valda skrifter 1901, 55-r9). Nordensvan, G. Gripsholm i dess nya skick (Ny illustre- 

rad tidning 1896, 342-43, 350-51 och 365-66). Wollin, N. G. Slaget vid Gripsholm 

(Sb 1949, 21-32). Wollin, N. G. Gripsholmsföreningen och restaureringen på 1890- 

talet (K. Vitterhetsak. handlingar 1950, 151-219). Wollin, N. G. Fredrik Lilljekvists 

Gripsholmsrestaurering på 90-talet (Samfundet S:t Eriks årsbok l951, 121-34). 

Gripsholm i litteraturen 

(Unge, O. S. v.). Promenader inom fäderneslandet (1832, 99-107). Brunius, C. G. 

Konstanteckningar under en resa år 1849 (1851, 314-21). Skildring af Gripsholms 

slott (1851, 16). Unge, O. S. v. Gripsholm (Svenska Familjeboken 1852, 473-76). 

Bjursten, H. Minnen från Gripsholm. Fosterländska dikter (1856, 384). H(ermelin), 

O. Ett Stureminne (Förr och Nu 1873, 224-28 och 302-05). (Nordensvan), G-q. 

Gripsholms saga (Förr och Nu 1875, 235-39 och 284-87). Minne Gripsholm (1895, 

12 pl.). Göthe, G. Ett besök på Gripsholm (STÅ 1895, 352-67). Ödman, N. P. 

Aftonunderhållningar och annat mera (1902, 79-92). Flentzberg, A. Människo- 

tankar och människoverk (Hb 1904, 81-90). Flentzberg, A. Gripsholm i de svenskes 

händer (Hb 1910, 64-68). Neander, G. Från Mälarstränder (1915, 19-29). Norden- 

svan, A. Gripsholm genom seklerna (Svedelius, J. Södermanland 1918, 162-75). 

Ekenstierna, F. Ödenas slott (1921, 70). Kuylenstierna-Wenster, E. Skuggornas borg 

(1923, 276). Mari Mihi. Ödenas röda slott (1923, 245). Kaylenstierna-Wenster, E. 

Dagen föds och dör (1924, 264). Ekenstierna, F. Storfrämmande på Gripsholm (Hb 

1926, 106-11). Ekenstierna, F. För länge sedan (Hågkomster och livsintryck 1932, 

136-42). Tersmeden, N. Gripsholm (Jorden Runt 1937, 281-90). Ahnlund, N. 

Gripsholm genom tiderna (Hb 1937, 14-22 och i : Svenskt och nordiskt från skilda 

tider 1943, 83-92). Strandberg, O. M. Bygden kring Mariefred och Pax Mariae 

(1940, 134). Hermelin, S. Fruktodlingen vid Gripsholms slottsträdgård (Sveriges 

Pomol. för. årsskrift. 1927, 31-37). 

Vägledningar 

(Bohlin, A.). Mälaren med dess stränder och öar (1843, 130-46). L. Gripsholms 

slott (Svea 1847, 77-88.). Skildring af Gripsholms slott, dess märkvärdigheter och 

minnen (1851, 16). (Öberg, L. F.). Från Stockholm till Näsby, Gripsholm och 

Mariefred (1855, 14-32). B(jurste)n, H. Från Stockholm till Gripsholm (1858, 25- 



64). Redin, Hj. H. Mälarens pärlor (1917, 40-49). Kjellström, J. Gripsholm, slottet, 

staden (Tidskrift för det svenska folkbildningsarb. 1923, 73-120. Även sep. 1923, 

46). Klein, E. Vid Mälaren (1924, 20-24). Mälare-turisten. I: Gripsholm-Marie- 

fred (1924, 16). Stenberger, M. Mariefred och Gripsholms slott (Mälarens turist- 

trafikf. 1925, 8). Ekstam, A. Utflykter från Stockholm i skärgården samt landska- 

pen Mälaren och Hjälmaren (1927, 17-18). (Turisttrafikkommittén). Gripsholm- 

Mariefred (1946, 16). Schnell, I. Mariefred och mariefredstrakten (Hbf turistväg- 

ledning 1946, 32. Ny upplaga 1950, 44). 

Kataloger 

Ljungman, C. F. En kort beskrifning om Gripsholms slott (1755, 136). Ljungman, 

C. F. Beskrifning om Gripsholms slott (1790, 192). Ortman, E. A. Beskrifning 

öfver Gripsholms slott (1822, 230). (Strinnholm, A. M.). Beskrifning öfver Grips- 

holms slott (1822, 255). (Stjerneld, A. L.). Gripsholms slott (1825, 148). Bihang till 

Gripsholms slotts beskrifning af år 1825 (1826, 32). (Stjerneld, A. L.). Kort uppsats 

på det anmärkningsvärdaste, som sedan sommaren 1822 kommit till Gripsholms 

slott (1827, 11). (Peyron, G. A.). Handbok för resande till Gripsholms slott (1830, 

57). (Stjerneld, A. L.). Gripsholmsgalleriet (1833, 22). Skildring af Gripsholms slott 

(1851, 16). S(turnegh), G. A. Porträtt- och tafle-samlingen på Gripsholms kongliga 

lustslott (1853, 240). Carlén, O. Gripsholm, dess historia, samlingar och närmaste 

omgifningar (1862, 347). Carlén, O. Porträttsamlingen på Gripsholm jemte slottets 

historia (1864, 118). Carlén, O. Gripsholms beskrifning (1871, 23). (Ekenstierna, E.). 

Katalog öfver porträttsamlingen på Gripsholm jemte en kortfattad öfversikt af 

slottets historia (1870, 123). Nordensvan, G. Kortfattad handbok för resande (1881, 

24). Folcker, G. Gripsholms slott (1894, 16). Sjöberg, N. Katalog öfver porträtt- 

samlingen på Gripsholm (1906, 112). Folcker, G. Gripsholms slott. Officiell väg- 

ledning för besökande (1921, 24). Göthe, G. Porträttsamlingen på Gripsholm (1925, 

348). Strömbom, S. Uggla, E. E. Porträttsamlingen på Gripsholm (1927, 225). 

De officiella katalogerna ha utkommit i flera reviderade upplagor. 

______________ 

SAKREGISTER ^ 

Allmogebyggnader 20 

Arkeologi 24 

Banker 42 

Befolkningsförhållanden 32 

Bibliografi 7 

Biografi 28 

Botanik 50 

Brandväsen 37 

Byggnadskonst 20 

Diktsamlingar 20 

Dräkter 23, 90, 102, 109 



Ecklesiastikstaten 10 

Ex libris 28 

Fiske 41 

Flygflottiljen 48 

Folkbildningsarbete 13 

Folkkunskap 30 

Folklig musik 23 

Folkliv 30 

Folkmål 19 

Folktro 31 

Folkvisor 23 

Fornborgar 27 

Geografi 32 

Geologi 49 

Gravstenar 12 

Gymnastik 46 

Handel 41 

Hantverk 41 

Hembygdsarbete 13 

Hembygdsböcker 14 

Hembygdsförbundet 9, 25, 44 

Hembygdskurser 17 

Hembygdsmuseer 13 

Hemslöjd 22 

Hemvärn 48 

Heraldik 28 

Herdaminnen 29 

Herrgårdar 21 

Herrgårdsliv 31 

Historia 27 

Hydrografi 48 

Hygien 52 

Idrott 46 

Industri 41 

Jakt 40 

Jordbruk 37 

Järnvägar 45 

Kalendrar 28 

Kanaler 46, 122, 134 

Kartor 33 

Kommunikationer 42 

Konst 11, 20, 22 

Krigsväsen 46 



Kyrkan 10 

Kyrkklockor 12 

Köpingar 136 

Landskapet i sin helhet 8 

Landstorm 48 

Landsvägar 45 

Litteratur 19 

Matriklar 16, 29 

Malmer 50 

Meteorologi 48 

Mineral 50 

Museer 13 

Musik 23, 24 

Naturskildringar 20 

Naturskydd 14 

Offentliga myndigheter 9 

Ortnamn 18 

Pansarregementet 48 

Periodiska skrifter 9 

Planschverk 9 

Porträttsamlingar 16, 30 

Prästmöteshandlingar 29 

Regementet 46 

Resehandböcker 43 

Resor 42 

Runologi 26 

Rättskipning 36 

Sagor 31 

Scoutrörelsen 14 

Sjukvård 52 

Sjöar 140 

Skogsskötsel 40 

Skolor 15 

Skytte 48 

Skådespel 17, 24 

Slott 21 

Sockenstyrelse 37 

Språk 18 

Statare 39 

Stenålder 26 

Städer 22, 110 

Sång 17, 24 

Sägner 31 



Södermannalagen 37 

Söderm.-Nerikes nation 15 

Tidningshistoria 10 

Trädgårdsskötsel 39 

Ungdomsarbete 13 

Uppslagsböcker 8 

Zoologi 51 

ORTNAMNREGISTER ^ 

Abbotnäs 62 

Akalby 71 

Alby 57 

Algö 88 

Allhelgona 69 

Arnö 120 

Askängen 61 

Aspö 53 

Axelsberg (Harpsund) 82 

Barksäter 104 

Barva 53 

Beckershov 104 

Berga (Haninge, Öster) 67 

Berga (Åker) 106 

Bergaholm 87 

Berga-Tuna 95 

Bergshammar sn 53 

Bergshammar (Fogdö) 63 

Bettna 54 

Biby 65 

Bie 62 

Björkvik 54 

Björksund 98 

Björnlunda 55 

Blacksta 56 

Bogsta 56 

Borghaga 76 

Botkyrka 56 

Brandalsund 76 

Branthäll 120 

Broby 54 

Brunsta 93 

Brännkyrka 58 



Bågstorp 65 

Båresta 100 

Bälinge 59 

Bärbo 60 

Cathrineberg 100 

Christineholm 69 

Claestorp 104 

Daga härad 137 

Dagöholm 78 

Dalarö 60 

Dalby 54 

Dalbyö 105 

Danbyholm 55 

Dillnäs 60 

Djursnäs 108 

Dunker 61 

Duveholm 80 

Edeby (Helgarö) 68 

Edeby (Ripsa) 85 

Edesnäs 100 

Edesta 105 

Ekebonäs 105 

Ekensberg 61 

Ekensholm 61 

Ekenäs 56 

Ekhov 55 

Elghamrnar 55 

Enhörna, Ytter 61 

Enhörna, Över 61 

Engsholm 76 

Enskede 58 

Eriksberg 81 

Erstavik 117 

Eskilstuna 110 

Fada bruk 95 

Fiholm 75 

Finkarby 93 

Fittja 57 

Fituna 90 

Fjällskäfte 62 

Fjällskär 91 

Flemingsberg 70 

Flen 114 



Floda 62 

Flättna 120 

Fogdö 63 

Fors 64 

Forsby 109 

Forssa sn 64 

Forssa bruk 104 

Fostorp 104 

Fredriksdal 94 

Frustuna 64 

Fullersta 70 

Fågelsta 73 

Fågelsund 54 

Fållnäs 90 

Fållökna 81 

Gillberga 65 

Gimmersta 73 

Glasberga 99 

Gotthardsberg 78 

Graneberg 65 

Gripsholm 141 

Gropptorp 102 

Gryt 65 

Grödinge 66 

Gustavsfors bruk 62 

Gyllenhjelmska skolan 91 

Gålö 68 

Gåsinge 66 

Gärdesta 80 

Hagby 64 

Hagbyberga 55 

Hall 99 

Halla 66 

Hallunda 57 

Halstanäs 64 

Hammarby 67 

Hammersta 108 

Hamra 57 

Haneberg 84 

Haninge, Väster 67 

Haninge, Öster 67 

Hanstavik 98 

Hargs bruk 69 



Harlinge 54 

Harpsund 82 

Heby 66 

Hedenlunda 100 

Hedensö 85 

Helgarö 68 

Helgesta sn 69 

Helgesta (Stigtomta) 91 

Helgona 69 

Hesselbyholm 63 

Hjälmaren 140 

Hormesta 84 

Horn 61 

Hornsund 114 

Hovsta 55 

Huddinge 70 

Husby gård 71 

Husby-Oppunda 70 

Husby-Rekarne 71 

Hyltinge 71 

Hågelby 57 

Hålbonäs 89 

Hånö 59 

Hällby 65 

Hällefors 82 

Härad 72 

Häringe 67 

Härnö 77 

Hässlö 78 

Hävringe 124 

Högsjö 102 

Hölebo härad 137 

Hölö 72 

Hörningsholm 83 

Igelsta 99 

Jakobsberg 55 

Johannisnäs 61 

Jordanstorp 65 

Julita 73 

Jäder 74 

Jälunda 65 

Järna, Ytter 75 

Järna, Över 76 



Jönåkers härad 138 

Kagghamra 66 

Kantorps gruva 89 

Karta-Oaxen 83 

Katrineholm 114 

Kattnäs 76 

Kila 76 

Kjesäter 102 

Kjula 77 

Kleva 55 

Kloster 77 

Korsnäs 66 

Kuggnäs 120 

Kung Karl, se 

Kungsör 136 

Källskären 124 

Kärnbo 77 

Kärrtorp 89 

Lagersberg 64 

Lagmansö 100 

Landsort 94 

Lerbo 78 

Lid 78 

Lideby 87 

Lilla Malma 81 

Lindholm 57 

Lina 98 

Lindö 86 

Lisma 70 

Lista 78 

Ludgo 79 

Lunda 79 

Lundby (Frustuna) 64 

Lundby (Husby-Rekarne) 71 

Långdunker 72 

Länna sn 79 

Länna bruk 80 

Lästringe 80 

Löt 91 

Lövsta 61 

Lövsund 86 

Malm, Stora 80 

Malma, Lilla 81 



Malmköping 81 

Marieberg 55 

Mariefred 115 

Mellösa 82 

Mogetorp 115 

Muskö 82 

Måstena 59 

Mälaren 43, 140 

Mälby (Frustuna) 64 

Mällby (Helgesta) 69 

Mälsåker 88 

Mörkö 83 

Nacka 116 

Nikolai 83 

Norsborg 57 

Nybble by 88 

Nyby bruk 93 

Nygård 62 

Nykvarn 97 

Nykyrka 83 

Nyköping 117 

Nynäs (Bälinge) 59 

Nynäs (Ösmo) 108 

Nynäshamn 123 

Nämdö 84 

Näsby 56 

Näshulta 84 

Nästorp 62 

Nävekvarn 96 

Nääs 60 

Oppeby 59 

Oppunda härad 138 

Ornö 85 

Oxelösund 123 

Persö 105 

Rekarne, Väster och 

Öster härad 138 

Rinkesta 107 

Ripsa 85 

Rockelstad 69 

Rosenfors fabriker 71 

Rossvik 71 

Rottninge 84 



Runtuna 86 

Ryningsberg 71 

Råby-Rekarne 86 

Råby-Rönö 86 

Räfsnäs 93 

Rönninge 87 

Rönö härad 138 

Salem 86 

Saltsjöbaden 136 

Saltsjö-Duvnäs 117 

Saltsjön 43 

Sandemar 68 

Sandvik 85 

Sankt Nikolai 87 

Selebo härad 138 

Selö 87 

Sjöholm 104 

Sjösa 92 

Skalltorp 104 

Skalunda 89 

Skarpnäck 59 

Skedevi 64 

Skenäs 102 

Skeppsta 66 

Skiringe 82 

Skärvsta 99 

Sköldinge 88 

Snesta 90 

Solbacka 65 

Sorunda 89 

Sotholms härad 138 

Sparreholm 72 

Spatorp 76 

Spelvik 90 

Spånga 107 

Stavsjö bruk 77 

Stenhammar 114 

Stenkvista 90 

Stensnäs 78 

Stenta 81 

Stigtomta 91 

Stjärnholm 124 

Stora Djulö 115 



Stora Lundby 90 

Stora Malm 80 

Stora Sundby 108 

Storängen 117 

Strand 75 

Strängnäs 124 

Strängnäs socken 91 

Sturehov 57 

Stuvsta 70 

Stäringe 107 

Sundby 91 

Sundbyholm 91 

Svartlösa härad 139 

Svindersvik 117 

Svärta 92 

Säby 53 

Säterbo 92 

Sättersta 92 

Sävstaholm 102 

Söderlänna 80 

Södertuna 64 

Södertälje 131 

Södertörn 20, 139 

Sörby 94 

Taxinge (Lid) 78 

Taxinge-Näsby 93 

Taxinge sn 92 

Tistad 60 

Toresund 93 

Torp (Husby-Oppunda) 71 

Torp (Vadsbro) 100 

Torpa 93 

Torshälla 134 

Torshälla socken 93 

Torsåker 94 

Torö 94 

Tova 85 

Trollesund 79 

Trosa 135 

Trosa-Vagnhärad 94 

Trångsund 70 

Tullgarn 72 

Tullinge 58 



Tumba 57 

Tumbo 95 

Tuna 95 

Tuna by 88 

Tunaberg 95 

Tureholm 95 

Turinge 96 

Tveta 97 

Tynnelsö 88 

Tyresta 68 

Tyresö 97 

Tystberga 98 

Täckhammar 60 

Tälje, Väster 98 

Tälje, Öster 98 

Tärnö 71 

Uddby 98 

Ulvhäll 91 

Uttervik 96 

Uttran (Botkyrka) 58 

Uttran (Tälje, Öster) 99 

Uttringe 87 

Utö 20, 99 

Vadsbro 100 

Vagnhärad 94 

Valinge 91 

Valla 88 

Vallby 100 

Valsjö 108 

Vansta 108 

Vansö 101 

Vargarn 79 

Vegersberg 62 

Viad 66 

Vibyholm 107 

Vik 91 

Viksberg 87 

Villåttinge härad 139 

Vingsleör 79 

Vingåker, Västra 101 

Vingåker, Östra 103 

Virå bruk 55 

Vrena 104 



Vrå 73 

Vårby 70 

Vårdinge 104 

Vårfruberga 63 

Väderbrunn 53 

Vällinge 87 

Värhulta 105 

Västerhaninge 67 

Västerljung 105 

Västermo 105 

Västertälje 98 

Västra Vingåker 101 

Ytterenhörna 61 

Ytterjärna 75 

Ytterselö 87 

Yxtaholm 82 

Åboö 85 

Åda 95 

Ådö 69 

Ågesta 70 

Åkers härad 139 

Åkers sn 106 

Åkerbo härad 139 

Åkers bruk 106 

Åkerö 54 

Ålberga 77 

Ålsta 76 

Ånga 92 

Ånhammar 65 

Ånsta 78 

Årdala 106 

Århammar 84 

Årsta (Brännkyrka) 59 

Årsta (Haninge, Öster) 68 

Årsta (Sköldinge) 89 

Åsa 89 

Älta 117 

Älvsjö 59 

Älvsnabben 82 

Ärla 107 

Äs 74 

Öja 107 

Ökna (Bogsta) 56 



Ökna (Floda) 62 

Öknebo härad 139 

Öllösa 65 

Örboholm 105 

Örby 59 

Ösmo 108 

Öster-Djulö 81 

Österhaninge 67 

Öster-Malma 79 

Östertälje 98 

Österåker 109 

Östra Vingåker 103 

Överenhörna 61 

Överjärna 76 

Överselö 87 

^ 

Tillbaka till startsidan för Länsbibliotek Sörmland 

(Digitaliserad av Liisa Andersson maj 2000)

Sörmländsk bibliografi - Matts Essén - Nyköpings hembygdsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?