Slut (pdf) - 2000-Talets Vetenskap

Karin Munsterhjelm på barrikaden
Miljögifter bakom många av
dagens ”nya” sjukdomar
Karin Munsterhjelm-Ahumada har aldrig varit rädd att gå mot strömmen.
Hon varnade redan på 70-talet för hormoslyret och drar sig inte
för att slå fast att gifterna i miljön ligger bakom många av de svårdiagnostiserade
så kallade nya sjukdomarna. Hon är också en varm anhängare
av att behandla svåra kroniska sjukdomar med kroppsegna ämnen.
Läkaren Karin Munsterhjelm-Ahumada
chockade både sina kolleger
och myndigheterna i Finland när
hon i ett TV-program om elöverkänslighet
berättade att hon själv drabbats av dessa
symptom som hon kände igen från sina
patienter med neurologiska sjukdomar. I
Nokias hemland är det som att svära i kyrkan
om man för elektronikens eventuella
hälsoeffekter på tal. Ändå är alla de så kallade
nya sjukdomarna lika vanliga där som
här i Sverige. Men finländarna buntar ihop
dem under beteckningen utbrändhet och
sätter psykosocial stämpel på alltihop. I
Finland är det inte lika lätt att bli sjukskriven
som i Sverige och därmed finns inte
de drabbade i statistiken på samma sätt
som här.
Tidigt på barrikaden
Hon har aldrig varit rädd för att gå mot
strömmen, finlandssvenska Karin Munsterhjelm-Ahumada,
allmänläkare i Ekenäs,
en nästan helt svenskspråkig stad mel-
lan Åbo och Helsingfors. Redan på 1970talet
ställde hon sig på barrikaderna. Den
gången tog hon ställning i frågan om det
sedermera förbjudna hormoslyr, det dioxininnehållande
giftet som spreds längs
banvallar och dikesrenar precis som i Sverige.
Resolut gick hon med i en aktionsgrupp
som för hand mejade ner slyet längs
de västnyländska vägarna för att stoppa
besprutningen.
I dag vågar hon ta ord som miljögifter
i sin mun när hon talar om de så kallade
nya sjukdomarna med varierande namn
som de flesta av hennes kolleger betraktar
som inbillning och psykisk betingning.
Det gäller allt från fibromyalgi till det
senaste, nämligen utmattningsdepression,
en benämning som nu håller på att ersätta
utbrändhet.
Miljöfaktorernas betydelse
Hon menar att det finns gemensamma
nämnare mellan dessa olika tillstånd, att
de sannolikt utgör olika sidor av i grunden
likartade tillstånd och att man måste ta ett
helhetsgrepp på dem. Till det hör att man
inte får väja för frågan vad miljöfaktorer
som syntetiska kemikalier, tungmetaller
och strålning spelar för roll. Därmed inte
sagt att de utgör hela förklaringen. Just nu
funderar hon t ex mycket på vad individuella
särdrag som till exempel enzymavvikelser
kan betyda; ett fel på ett avgiftningsenzym
kan ha omfattande konsekvenser
för kroppens förmåga att bryta ned
olika gifter. Det
I Nokias hemland är det som att svära i kyrkan om
man för elektronikens eventuella hälsoeffekter på tal.
kan ligga bakom
sådant som kronisk
trötthet,
multipel kemisk
överkänslighet och även elöverkänslighet,
det senare ett tillstånd som inte behöver ha
just elektromagnetiska fält som grundorsak.
Men dagens fantasifulla diagnostisering
med en uppsjö av olika benämningar har
hon inte mycket till övers för:
– Vi vet ju hur diagnoser kommer till,
man ska ha si och så många symptom av
en viss typ för att platsa i den ena eller andra
diagnosen. Att sätta diagnos är ofta en
konstgjord process, något som vi läkare
hittat på för att få ordning på djungeln av
mänskliga sjukdomar. Gäller det kolera,
pest eller liknande, då är det liksom uppenbart
såtillvida att det handlar om en
mikrob, men inte ens sådana diagnoser är
sådär riktigt självklara, t ex näringstillståndet,
har ju alltid spelat en mycket viktig
roll.
Med näringstillstånd syftar hon inte
bara på följderna av svält och dålig föda
utan också på kroppens balans när det gäller
det man kallar mikronäringsfaktorer,
nämligen vitaminer, spårämnen, mineraler
och goda fettsyror. Hon tillhör de allt
fler läkare som kombinerar skolmedicin
med antioxidanttillskott. Att en mångsidig
föda skulle garantera en god balans viftar
hon bort:
– De flesta tror att de får tillräckligt med
näringsämnen om de äter en mångsidig
föda. Men odlingsjordarnas näringshalt
har ju gått ned med förskräckande hastighet
de senaste hundra åren, med 76 procent
i Europa och 80 procent i USA. Det
säger sig självt att den kost vi får i oss inte
är tillräckligt näringsrik.
Hjärnan behöver vitaminer
Även om antioxidanternas betydelse för
hälsan diskuterats livligt i Finland under
de senaste trettio åren framstår Karin
Munsterhjelm-Ahumada som kontroversiell
för många när hon hävdar antioxidanternas
betydelse även i vården av
depressioner och psykiska sjukdomar som
schizofreni, inte som den enda behandlingen,
men som ett mycket viktigt komplement.
Hon tillhör den falang som
menar att till exempel schizofreni beror på
6 2000-Talets Vetenskap 4/2008