I slutet av 1920-talet blev det nödvändigt för de mindre åkeriägarna ...
I slutet av 1920-talet blev det nödvändigt för de mindre åkeriägarna ...
I slutet av 1920-talet blev det nödvändigt för de mindre åkeriägarna ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I <strong>slutet</strong> <strong>av</strong> <strong>1920</strong>-<strong>talet</strong><br />
<strong>blev</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong> <strong>nödvändigt</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>de</strong> <strong>mindre</strong><br />
<strong>åkeriägarna</strong> att<br />
sluta sig samman<br />
och upprätta<br />
centrala or<strong>de</strong>rkontor<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong><strong>de</strong>la<br />
transportuppdragen.<br />
1929 bilda<strong>de</strong>s <strong>de</strong>n<br />
<strong>för</strong>sta kooperativa<br />
åkeri<strong>för</strong>eningen i<br />
Stockholm och un<strong>de</strong>r<br />
årens lopp<br />
fick <strong>de</strong>n många<br />
efterföljare. En<br />
<strong>av</strong> <strong>de</strong>ssa var<br />
Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening u.p.a.<br />
AV BO NORVINGE (TEXT)<br />
STOCKHOLMS ÅKERI<br />
AB:S ARKIV (FOTO)<br />
IStockholm bilda<strong>de</strong>s 1932 en<br />
liten <strong>för</strong>ening med namn Baltic.<br />
Chef var åkeriägare J.M<br />
Nilsson. Baltic upplöstes redan<br />
efter två år och <strong>av</strong> <strong>de</strong>ssa spillror bilda<strong>de</strong>s<br />
<strong>de</strong>n kooperativa åkeri<strong>för</strong>eningen<br />
vi ska titta närmare på. I<br />
januari 1935 inregistreras Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening u.p.a hos överståthållarämbetet<br />
och J.M. Nilsson,<br />
kallad Baltic-Nisse, <strong>blev</strong> chef.<br />
Hösten 1937 fanns endast sex<br />
medlemmar som <strong>för</strong>stod att resurserna<br />
inte skulle räcka till <strong>för</strong> en<br />
fortsatt drift. De tog där<strong>för</strong> kontakt<br />
med åkeri<strong>för</strong>eningen Vesta som vid<br />
tillfället ha<strong>de</strong> drygt 15 medlemmar.<br />
Vesta bilda<strong>de</strong>s 1934 efter en sammankomst<br />
i en vedkällare i Gamla<br />
Stan där <strong>de</strong> ha<strong>de</strong> sitt arbetsfält.<br />
Efter ett par år <strong>av</strong>ancera<strong>de</strong> <strong>de</strong> till<br />
Kungsholmen där <strong>de</strong> arbeta<strong>de</strong> sida<br />
vid sida med Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening.<br />
Ställ<strong>de</strong> villkor<br />
Efter <strong>för</strong>handlingar besluta<strong>de</strong>s att<br />
Vesta skulle gå upp i Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening och att villkoret från<br />
Kungsholms medlemmar var att<br />
Vestas grundare Georg Groth <strong>blev</strong><br />
<strong>för</strong>eståndare <strong>för</strong> <strong>de</strong>n samman-<br />
slagna <strong>för</strong>eningen. Han ha<strong>de</strong> sedan<br />
1930 varit egen åkeri<strong>för</strong>etagare och <br />
Exklusiv <strong>för</strong>ening i huvudsta<strong>de</strong>n<br />
1943 köptes <strong>de</strong>n<br />
<strong>för</strong>sta gengasdrivna<br />
grävmaskinen,<br />
en Åkerman<br />
600.<br />
Någon inspekterar när en Volvo Rundnos med Åtvidabergshytt<br />
tippar sitt lass med schaktmassor.<br />
Troligen kom <strong>de</strong>nna Volvo LV142, 1946,<br />
med bilburen Åkerman 350 från Grävningsaktiebolaget<br />
i Åkarp <strong>för</strong> att tas<br />
i bruk inom Kungsholms Åker<strong>för</strong>ening<br />
någon gång un<strong>de</strong>r 1950-<strong>talet</strong>.<br />
2 Klassiska Lastbilar nr 5 2011 Klassiska Lastbilar nr 5 2011 3<br />
Kungsholms<br />
Koehring<br />
lingräv-<br />
maskin<br />
med 800<br />
liters<br />
skopa<br />
lastar en<br />
ansluten<br />
Scania-<br />
Vabis<br />
L51.<br />
Genom<br />
UD:s <strong>för</strong>sorg<br />
kom<br />
transportchefer<br />
från<br />
Moskva<br />
och<br />
Leningrad<br />
<strong>för</strong> att<br />
titta på<br />
utsprängningen<br />
<strong>för</strong><br />
Vattenfalls<br />
nya huvudkontor<br />
i<br />
Råcksta.
Stora entreprena<strong>de</strong>r ut<strong>för</strong><strong>de</strong>s,<br />
bland annat anläggningsarbetet<br />
<strong>för</strong> IC-garaget i Katarinaberget<br />
på Sö<strong>de</strong>rmalm.<br />
skulle från sammanslagningen<br />
1938 ända fram till 1968 driva <strong>för</strong>eningen.<br />
Det är Georgs nedteckna<strong>de</strong><br />
historia som till stor <strong>de</strong>l ligger<br />
till grund <strong>för</strong> <strong>de</strong>nna artikel.<br />
Stockholms Arbetslöshetskommitté<br />
var un<strong>de</strong>r flera år <strong>de</strong>n största<br />
kun<strong>de</strong>n. Bland annat transportera<strong>de</strong>s<br />
utsprängt berg till <strong>de</strong>ras arbete<br />
vid Bromma Flygfält när <strong><strong>de</strong>t</strong>ta bygg<strong>de</strong>s<br />
ut. I retur <strong>blev</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong> fyllnadsmaterial<br />
<strong>för</strong> vägar och ledningsgator<br />
i Bromma.<br />
Andra ti<strong>de</strong>r<br />
Beske<strong><strong>de</strong>t</strong> om kriget kom i september<br />
1939 och ransonering <strong>av</strong> <strong>för</strong>nö<strong>de</strong>nheter<br />
följ<strong>de</strong>. Poliskammaren<br />
med<strong>de</strong>la<strong>de</strong> att man skulle få köra<br />
vidare så länge bränsle fanns kvar<br />
men helst skulle lastbilarna ersättas<br />
<strong>av</strong> hästar. När så bränslet tog slut<br />
var man i full gång med grusleveranser<br />
till byggen på Hägerstensåsen.<br />
Groth tog då kontakt med SLF:s<br />
riksombudsman Cewe Byström<br />
som i sin tur kontakta<strong>de</strong> han<strong>de</strong>lsminister<br />
Gust<strong>av</strong> Möller.<br />
Ett möte med ministern <strong>blev</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong><br />
redan samma kväll och ären<strong><strong>de</strong>t</strong><br />
la<strong>de</strong>s fram, skriver Georg Groth och<br />
fortsätter: Möller sa<strong>de</strong> att <strong><strong>de</strong>t</strong> inte<br />
fick gå till på <strong><strong>de</strong>t</strong>ta sätt och lova<strong>de</strong><br />
att <strong><strong>de</strong>t</strong> bara var att gå ner till Poliskammaren<br />
och hämta bensinkuponger.<br />
För att ge vissa <strong>för</strong><strong>de</strong>lar i<br />
bränsletill<strong>de</strong>lningen knöts starka<br />
band med IC, Bilägarnas Inköpscentral,<br />
där Groth senare också <strong>blev</strong><br />
styrelseledamot.<br />
Stort uppdrag<br />
I november 1939 kontaktads Groth<br />
<strong>av</strong> major Berger som berätta<strong>de</strong> att<br />
Ryssland ha<strong>de</strong> anfallit Finland.<br />
Myndigheterna besluta<strong>de</strong> att flygfältet<br />
vid Skarpnäck ome<strong>de</strong>lbart<br />
skulle byggas. Kungsholms fick i<br />
uppdrag att genast skaffa fram lastbilar<br />
<strong>för</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong>ta. Efter tre dagar fanns<br />
närmare 30 lastbilar som kör<strong>de</strong><br />
grus från groparna i Älta.<br />
Groth skriver om ett tillfälle<br />
då Kungsholms ställ<strong>de</strong> upp utan<br />
ersättning <strong>för</strong> att un<strong>de</strong>r några<br />
timmar forsla skräp till <strong>för</strong>bränning<br />
efter en or<strong>de</strong>r om upprensning<br />
på vindsutrymmena i sta<strong>de</strong>n,<br />
något som skulle ge <strong>för</strong>eningen bra<br />
reklam.<br />
Andra världskriget g<strong>av</strong> sig mer<br />
och mer tillkänna och inkallelseordrarna<br />
kom allt tätare. Några<br />
<strong>av</strong> Kungsholms bilar med <strong>för</strong>are<br />
ställ<strong>de</strong>s till <strong>för</strong>fogan<strong>de</strong> un<strong>de</strong>r byggena<br />
<strong>av</strong> <strong>för</strong>svarsanläggningar i<br />
Norrland. Or<strong>de</strong>r om att montera<br />
gengasaggregat och senare också<br />
P-boggi (med personbilsdäck)<br />
följ<strong>de</strong> snart.<br />
Föreningen växte<br />
När så krigs<strong>slutet</strong> var ett faktum<br />
ha<strong>de</strong> man redan insett behovet <strong>av</strong><br />
att byta ut stora <strong>de</strong>lar <strong>av</strong> vagnparken<br />
och där<strong>för</strong> upprättat en sparkassa<br />
<strong>för</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong>ta ändamål.<br />
1947 teckna<strong>de</strong>s körselkontrakt<br />
med Stockholms Gatukontor som<br />
omfatta<strong>de</strong> södra <strong>för</strong>ortsdistriktet<br />
och g<strong>av</strong> 60 bilar sysselsättning.<br />
Un<strong>de</strong>r 1950-<strong>talet</strong> växte Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening och 1952 kun<strong>de</strong> <strong>de</strong><br />
räkna in 35 medlemmar med 40<br />
bilar och nio grävmaskiner.<br />
Stora entreprena<strong>de</strong>r ut<strong>för</strong><strong>de</strong>s,<br />
bland annat anläggningsarbetet<br />
<strong>för</strong> IC-garaget i Katarinaberget på<br />
Sö<strong>de</strong>rmalm och Sö<strong>de</strong>rgaraget vid<br />
Folkungagatan där 110.000 kubikmeter<br />
schakta<strong>de</strong>s bort från Sö<strong>de</strong>rberget.<br />
En <strong>av</strong>loppstunnel bygg<strong>de</strong>s<br />
i Farsta och vatten- och <strong>av</strong>loppsarbeten<br />
ha<strong>de</strong> pågått sedan 1946 i<br />
Sollentuna.<br />
Nära samarbete<br />
Tillsammans med Kooperativa Åkeri<strong>för</strong>eningen<br />
bilda<strong>de</strong>s un<strong>de</strong>r 1950<strong>talet</strong><br />
ett gemensamt bolag med<br />
namn Malmens Grus AB <strong>för</strong> att<br />
tillsammans arren<strong>de</strong>ra grusåsen i<br />
Jordbro. 1958 till<strong>för</strong><strong>de</strong>s ytterligare<br />
26 enheter då <strong>de</strong> gick ihop med<br />
Bromma Åkeri<strong>för</strong>ening.<br />
Ett annat bolag som är viktigt<br />
att nämna i Kungsholms historia<br />
är AB Berg & Hus. Detta grunda<strong>de</strong>s<br />
1945 <strong>av</strong> 20-<strong>talet</strong> bergarbetare<br />
med bergsprängning och husgrun<strong>de</strong>r<br />
som specialitet. Bolaget ha<strong>de</strong><br />
nära samarbete med Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening <strong>av</strong> två skäl. Dels var<br />
Kungsholms <strong>de</strong>lägare och <strong>de</strong>ls var<br />
Georg Groth vd <strong>för</strong> bolaget.<br />
”Ett <strong>av</strong> arbetena var att <strong>för</strong>bereda<br />
grun<strong>de</strong>n till Hotell Malmen där<br />
man på en begränsad yta skulle ner<br />
tolv meter i marken”, skriver Groth.<br />
Mer jobb<br />
1953 påbörja<strong>de</strong>s <strong><strong>de</strong>t</strong> stora arbetet<br />
på Hötorget. Man spräng<strong>de</strong> och<br />
schakta<strong>de</strong> bort 150.000 kubikmeter<br />
<strong>för</strong> <strong>de</strong> tre <strong>för</strong>sta Hötorgsskraporna.<br />
Byggna<strong>de</strong>rna, som även<br />
kalla<strong>de</strong>s trumpetstötarna, utmed<br />
Sve<strong>av</strong>ägen skulle bli klara till våren <br />
KungsholmsÅkeri<strong>för</strong>ening<br />
ut<strong>för</strong><strong>de</strong><br />
lastning<br />
och transporter<br />
när<br />
<strong>de</strong> <strong>för</strong>sta<br />
höghusen<br />
vid<br />
Hötorget<br />
bygg<strong>de</strong>s<br />
1953.<br />
Södra Åkeriet övertogs 1984. Här är åkeriets<br />
vagnpark med <strong>för</strong>are vid Eriksdalsskolan<br />
och Ringvägen un<strong>de</strong>r 1950-<strong>talet</strong>.<br />
En Volvo NB88 får lass <strong>av</strong> en 30-tons Kockum Landsverk KL-235<br />
un<strong>de</strong>r bygget <strong>av</strong> nya Lidingöbron 1969.<br />
4 Klassiska Lastbilar nr 5 2011 Klassiska Lastbilar nr 5 2011 5<br />
Georg Groth<br />
drev KungsholmsÅkeri<strong>för</strong>ening<br />
un<strong>de</strong>r<br />
30 år.<br />
Scania-Vabis L75 med Sörlings dumperflak fotograferad 1969 har just tippat sitt lass<br />
i mataren till stenkrossen.<br />
Finbesök när en<br />
Volvo NB88 med<br />
Sörlings lättdumperflak<br />
tippar på<br />
en stenkrossanläggning<br />
1968.<br />
Bert-Åke Ahlström<br />
från Huddinge<br />
och hans Volvo<br />
FB88 årsmo<strong>de</strong>ll<br />
1967 lastas <strong>av</strong> en<br />
Allis Chalmers på<br />
Byrsta grustag.
De gröna bilarna från<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening<br />
var ett vanligt<br />
inslag i stadsbil<strong>de</strong>n.<br />
1956 och ingick i Norrmalmsregleringen,<br />
eller Citysaneringen i dagligt<br />
tal. I samband med <strong><strong>de</strong>t</strong>ta arbete<br />
revs även <strong>de</strong>n gamla saluhallen.<br />
Några andra gemensamma arbeten<br />
med Berg & Hus var utschaktning<br />
<strong>av</strong> 70.000 kubikmeter massor<br />
<strong>för</strong> Vattenfalls nya huvudkontor i<br />
Råcksta och terrasseringsarbete på<br />
E4 från Fittja Backe till Eriksberg.<br />
Det sistnämnda var till Kungsholms<br />
<strong>för</strong><strong>de</strong>l då <strong>de</strong> arren<strong>de</strong>ra<strong>de</strong> grusgropar<br />
i Fittja. Berg & Hus upphör<strong>de</strong><br />
1961 på grund <strong>av</strong> likviditetsbrist.<br />
Inriktning på transporter<br />
I början <strong>av</strong> 1960-<strong>talet</strong> <strong>blev</strong> <strong>för</strong>eningen<br />
uppsagd med krossanläggningen<br />
på Årsta gär<strong>de</strong>. Med tanke<br />
på att Tyresövägen skulle byggas<br />
skaffa<strong>de</strong>s en ny plats i Skarpnäck<br />
med lagom <strong>av</strong>stånd till <strong><strong>de</strong>t</strong> nya vägbygget.<br />
Som mest ha<strong>de</strong> <strong>de</strong> 20-<strong>talet</strong><br />
grävmaskiner men un<strong>de</strong>r 1960<strong>talet</strong><br />
<strong>blev</strong> markna<strong>de</strong>n <strong>för</strong> <strong>de</strong>ssa<br />
överhettad så <strong>de</strong> val<strong>de</strong> att mer rikta<br />
in sig på transporter.<br />
Vd Georg Groth ersattes 1968 <strong>av</strong><br />
Sven Jahnson som tidigare ha<strong>de</strong><br />
arbetat som transportsäljare på<br />
<strong>för</strong>etaget och som kom över från<br />
Freys Express un<strong>de</strong>r 1950-<strong>talet</strong>. Vid<br />
ti<strong>de</strong>n <strong>för</strong> styresskiftet fanns drygt<br />
70 medlemmar som <strong>för</strong>foga<strong>de</strong> över<br />
nästan 90 bilar plus ett 40-tal lejdbilar<br />
och tre grustäkter samt en<br />
bergkross i Skarpnäck.<br />
Nya bolag<br />
1970-<strong>talet</strong> inled<strong>de</strong>s med några viktiga<br />
fusioner. E. R. Mattson Åkeri AB<br />
gick helt upp i Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening<br />
och Stockholms Åkeri AB<br />
<strong>blev</strong> ett dotterbolag. Dessa <strong>för</strong>etag<br />
var liksom Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening<br />
verksamma inom bygg- och<br />
anläggningstransporter men med<br />
egna bilar.<br />
Fram till 1974 ha<strong>de</strong> <strong>de</strong> egna krossverk<br />
men bilda<strong>de</strong> därefter <strong>för</strong> verksamheten<br />
ett bolag tillsammans<br />
med Skånska Cementgjuteriet Farst<strong>av</strong>erken<br />
och Nacka-Värmdö Åkeri<br />
som fick namnet Lapillus.<br />
De gröna bilarna från Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening var ett vanligt<br />
inslag i stadsbil<strong>de</strong>n. Några kör<strong>de</strong> <strong>för</strong><br />
kommunen. Det berättas om en<br />
Volvo N84 med Floby dubbelhytt<br />
där just hytten var en slags affärsidé.<br />
Kommungubbarna tyckte att<br />
<strong>de</strong>nna bil var all<strong>de</strong>les <strong>för</strong>träfflig att<br />
ta rasterna i, så <strong><strong>de</strong>t</strong> <strong>blev</strong> ett kr<strong>av</strong> från<br />
<strong>de</strong>m att <strong>de</strong>nna bil skulle vara med.<br />
Un<strong>de</strong>r 1980-<strong>talet</strong> drevs en expansiv<br />
strategi som led<strong>de</strong> till en rad<br />
<strong>för</strong>etags<strong>för</strong>värv. Först ut var Södra<br />
Åkeriet 1984 som fusionera<strong>de</strong>s med<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening som då<br />
bestod <strong>av</strong> 104 an<strong>de</strong>lsägare. Samma<br />
år starta<strong>de</strong> maskin<strong>för</strong>medlingen<br />
K-MISAB tillsammans med SÅAB.<br />
Stockholms Oljetransportörer<br />
AB och Rosersbergs Åkeri <strong>för</strong>värva<strong>de</strong>s<br />
1985.<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening fira<strong>de</strong><br />
<strong><strong>de</strong>t</strong>ta år sitt 50-års jubileum och<br />
kun<strong>de</strong> räkna in 130 medlemmar<br />
och 160 an<strong>de</strong>lar. Förutom bygg-<br />
och anläggningsverksamhet var<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening även<br />
verksamt inom distributions- och<br />
tanktransporter. De <strong>blev</strong> där<strong>för</strong><br />
ett starkt åkeri<strong>för</strong>etag som inte var<br />
lika beroen<strong>de</strong> <strong>av</strong> konjunktur och<br />
säsong. 1988 <strong>för</strong>värva<strong>de</strong>s Hägerstens<br />
Åkeri AB inrikta<strong>de</strong> på distributions-<br />
och fjärrtransporter vilket<br />
<strong>blev</strong> en ny gren <strong>för</strong> Kungsholms<br />
Åkeri<strong>för</strong>ening. Hägerstens <strong>av</strong>yttra<strong>de</strong>s<br />
redan 1990 men viss lokal distributionstrafik<br />
behölls.<br />
Mo<strong>de</strong>rn tid<br />
Un<strong>de</strong>r 1990-<strong>talet</strong> fortsatte <strong>för</strong>etags<strong>för</strong>värven<br />
vilket vi inte ska gå<br />
in på i <strong><strong>de</strong>t</strong>alj. 1995 organisera<strong>de</strong>s<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening om. Dittills<br />
bestod <strong><strong>de</strong>t</strong> <strong>av</strong> ett mo<strong>de</strong>rbolag<br />
med åtta helägda dotterbolag samt<br />
sex <strong>de</strong>lägda bolag var<strong>av</strong> fyra intressebolag.<br />
Koncernen bolagisera<strong>de</strong>s<br />
och <strong>de</strong> bolag som bedrev med varandra<br />
likna<strong>de</strong> verksamhet fusionera<strong>de</strong>s.<br />
Bygg- och anläggningsverksamhet<br />
gick in un<strong>de</strong>r namnet<br />
Stockholms Åkeri AB. Bud- och<br />
distributionsverksamheten gick in<br />
un<strong>de</strong>r Stockholms Åkeri & Distribution<br />
AB. Tank-, slam- och spolverksamheten<br />
fick namnet Stockholms<br />
Oljetransportörer AB.<br />
Lever vidare<br />
I januari 2002 sked<strong>de</strong> en ny omorganisation<br />
<strong>av</strong> Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening.<br />
All verksamhet koncentrera<strong>de</strong>s<br />
i ett bolag un<strong>de</strong>r namnet<br />
Stockholms Åkeri AB. Bolaget fick<br />
tre verksamhetsområ<strong>de</strong>n: Tank,<br />
Bygg och Anläggning samt Bud och<br />
Distribution.<br />
Stockholms Åkeri AB är idag ett<br />
mo<strong>de</strong>rnt transport<strong>för</strong>etag som fortsätter<br />
att utvecklas men arvet från<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening som<br />
en välskött verksamhet lever ändå<br />
kvar.<br />
l<br />
Flera bilar väntar på lass vid sorteringsverket på Byrsta<br />
grustag i Grödinge 1970.<br />
Varannan bil från Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening och varannan bil från dotterbolaget<br />
Stockholms Åkeri un<strong>de</strong>r provbelastningen <strong>av</strong> nya Lidingöbron 1971.<br />
Scania LB85 lastad med dragspelare på Strandvägen i riktning Djurgårdsbron<br />
med <strong>de</strong>stination Gröna Lund.<br />
Det var något särskilt när en ny bro skulle provbelastas, i <strong><strong>de</strong>t</strong>ta fall Lidingöbron. Det g<strong>av</strong>s tillfälle <strong>för</strong> <strong>för</strong>etaget<br />
att visa upp en stor <strong>de</strong>l <strong>av</strong> fordonsflottan och <strong>för</strong>arna att träffas.<br />
Det var mycket folk på Strandvägen i <strong><strong>de</strong>t</strong> soliga<br />
Stockholm när Kungsholms Scania LB111 med<br />
kran sakta kör<strong>de</strong> mot Gröna Lund 1983.<br />
Volvoveteranen <strong>av</strong> typ LV60 från 1932<br />
finns kvar idag men är nu målad i Kungsholms<br />
gröna färg. Bredvid står en <strong>för</strong> året<br />
ny Scania L80 med 5,5 kubiks Sörlingdumper<br />
un<strong>de</strong>r provbelastningen 1971.<br />
6 Klassiska Lastbilar nr 5 2011 Klassiska Lastbilar nr 5 2011 7<br />
En Scania<br />
110:a från<br />
dotterbolaget<br />
Stockholms<br />
Åkeri AB<br />
mellan 110:an<br />
och Volvo<br />
88:an från<br />
Kungsholms.<br />
Färgen har<br />
nog inte riktigt<br />
torkat på P-G<br />
Melkerssons<br />
nya Scania<br />
LB80 som gick<br />
med byggmaterial<br />
<strong>för</strong> Beijer.<br />
Året var 1973 och Stockholms Åkeris Scania-<br />
Vabis LS75 med Hydraulex wireväxlare från<br />
1961 stod fram<strong>för</strong> huvudkontoret på Märgvägen<br />
i Johanneshov där även Ford<strong>för</strong>säljaren Hans<br />
Osterman inhystes. Idag heter gatan Aren<strong>av</strong>ägen<br />
och fastigheten är riven.<br />
När Gröna Lund fyll<strong>de</strong> 100 år 1983 fick<br />
Kungsholms Åkeri<strong>för</strong>ening i uppdrag att<br />
transportera musiken. Här är en Scania<br />
LB86 i Kungsträdgår<strong>de</strong>n lastad med allehanda<br />
slagverk.<br />
140-hästars Scania L80 <strong>av</strong> årsmo<strong>de</strong>ll 1969 med<br />
Hiab-Foco liftdumper från Stockholms Åkeri AB.<br />
1985 <strong>för</strong>värva<strong>de</strong>s Stockholms Oljetransportörer<br />
AB, där Brö<strong>de</strong>rna Franzons Åkeribolag ingick.<br />
Verksamheten var tanktransporter, slamsugning,<br />
spolning och tankrengöring vilket <strong>blev</strong> nya områ<strong>de</strong>n<br />
i <strong>för</strong>eningen.
Change language