Solenergi 3

Rapport-Kurs Sol 21 Solenergi Sida 1 av 33 2010 

Kurs Sol 21 Solenergi, 

Sammandra av sidor pptx material + några bilder från kurstillfällena. 

4 kurskvällar + 1 exkursionstillfälle. 

Kursinnehåll Sol 21 

1 -Vad är solenergi, sol-el, sol-värme Sol 21-1 

2 -Olika typer av solfångare, jämförelser Sol 21-2 

3 -Solvärme i ditt värmesystem Sol 21-3 

4 Solvärme i kombination med andra uppvärmningssystem Sol 21-4 

5- Exkursion till fungerande anläggning Sol 21-5 

Sol 21-1 Vad är solenergi. (kurskväll 1) se även Rapport om Solenergikurs Sol 20 

1. K-verket solen, solsyst.& vinterg. se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

2. Jordens rörelse runt solen se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

3. Axellutning och precession se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

4. Solenergins fördelning på jorden sid 1 

5. Havströmmar, luftströmmar se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

6. Växthuseffekten se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

7. Nya istider se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

8. Gaiahypot, James Lovelock se Rapport om Solenergikurs Sol 20 

9. Olika sätt att tillgodogöra sig solenergin sid 4 

4. Solenerginsfördelning på jorden 

• Nästan all energi som vi använder härstammar från solen 

• Solkonstanten 1353 W/m², ovanför jordens atmosfär 

• Effekten på solstrålningen vid klart väder är 800-1000W/m². Kan uppnås såväl i 

Sahara som i Finland. 

• Årlig instrålning 1000 kWh/m²/a ~eller 1h instrålning täcker hela mäsklighetens totala 

årliga energiförbrukning. 

Riktning, Azimut är vinkeln i grader mellan norr punkten och den vinkelräta projektionen av 

stjärnan (solen) ner mot horisonten. Den är negativ på förmiddagen och positiv på 

eftermiddagen. 

Solens ställning på himlen, k=höjdvinkel, k är max 53° I Finland, a=azimutvinkel 

Erling Byskata, Oy Roner-Consult Ab, 68500 Kronoby




Solstrålningen indelas i följande komponenter, direkt (suora), reflekterad (hejastunut) och 

diffus strålning (hajasäteily) 

Havs och luftströmmar 

• Medeltemperaturen i norden skulle vara ungefär 50 ºC lägre än vid ekvatorn ifall inte 

utjämning med havsströmmar och luftströmmar utjämnade skillnaden . Nu är 

skillnaden ungefär 20 ºC. 

• Solen ger upphov till vindarna, men jordrotationen får dem att vika åt sidan, ofta så 

mycket börjar kretsa i cirkel eller spiral. Corioliskraften ger på norra halvklotet 

avlänkning åt öster 

Växthuseffekt 

• Solen värmer jordytan med kortvågig strålning. Den kortvågiga strålningen tas inte 

upp av luften i nämnvärd grad. 



• Jordytan reflekterar en stor del av strålningen direkt tillbaka till rymden. Hur stor del 

beror av markytans beskaffenhet, t ex snö reflekterar en större del än t ex skog. 

• Den uppvärmda jordytan strålar i sin tur, men med längre våglängd, infraröd, denna 

IR-strålning med den längre våglängden kan nu upptas av de s k växthusgaserna. 

Dessa i sin tur strålar ut sin upptagna energi i alla riktningar, även i retur mot jorden. 

Utan växthuseffekt skulle jorden medeltemperatur vara ~30ºC lägre och alla högre 

livsformer vore uteslutna. 

• Ingen atmosfär ingen växthuseffekt. Växthusgaserna utgör < 1% av atmosfären. 

Olika former av solenergi 

• Direkt solinstrålning ~50% når mark och hav 

• Vindenergi cirka 2 % av instrålad energi, ~10 ggr högre energiinnehåll /m² än direkt 

solinstrålning. 

• Vågenergi ~10 ggr större energinnehåll/m² än vinden 

• Vattenkraft 

• Bioenergi i olika former 

Några sätt att tillgodogöra sig solenergi 

Kombinerat, biogas-solvärme. 

TERMISK SOLEL 

CSP Concentrating Solar Thermal Power 

• Speglar 

• Olja 

• Olja/Brännare/-Ånga 

• Turbin-generator-El 

• Kondensor 

• Förvärmning av olja med returånga 



Solvärme till elenergi med Stirling motor 



Olika typer av energihus 

• Bebyggelsen 35-40 % av energianv. 50% av CO₂ utsläppen 

• Lågenergihus ~90-110 kWh/m²/år ber.på klimatzon. Isolering ~30 cm . 

• Passivhus, 60-90 kWh/m²/år , Max tillförd effekt 10-12W/m² 

Isolering ~40-50 cm 

• Minienergihus. Max tillförd 16-20 och i egnahemshus 20-24 W/m² 

• Plusenergihus. Som passivhus men producera el t ex solel, vindel eller stirlingmotor 

• Nollenergihus. Skall producera all el+värme själv. Helst altern. energiformer. Inte 

samma krav på isolering som i passivhus. 

Tilläggs solenergi från rymden med hjälp av speglar och mikrovågor 

Omvandling av koldoxid CO₂ tillkolmonoxid som kan användas till bränsle med soldriven 

reaktor 



Sol 21-2 

Innehåll 

• Solfångare och solceller 

• Solfångartyper, plana- vakuum- luft-solfångare 

• Plana solfångaren, uppbyggnad, 

• Vakuum solfångaren 

• Planasolfångare med luft som medium 

• Tester, testresultat och jämförelser 

Solceller eller solpaneler 

• El som genereras i solceller används huvudsakligen där elnät saknas samt inom 

fritidsektorn i båtar, husvagnar mm. 

• Finns även i större anläggningar anslutna till elnät. 

• Solcellernas svaghet är den låga verkningsgraden 

• Producerar momentant 150 W/m² eleffekt och från 50-150 kWh/m²/år beroende på 

typ och system. 

• Underhållsfria 

• Tillvaratar endast ett smalt band av stålningsspektrum 

• Dyra i förhållande till producerad effekt 

• Utveckling pågår för att hitta material som kunde kombineras och därmed bredda det 

spektrum solcellerna är känslig för. 

Solel tillvaratas med ; 

• Tjockfilmsteknik Kisel 

• Våta solceller, Grätzel solceller, 

• Tunnfilmsteknik 

• CSP (Koncentrating Solar Thermal Power) 

• Heliostat, koncentrerad solvärme med speglar till ångpanna i brännpunkten, eller t ex 

salt 

• Solvärme-koncentrerade solfångare (400 °C) Olja-Salt-Turbin Ånga-El 

• Solvärme- solfångarspeglar (400 °C) Gas-Stirlingmotor-Generator-El 

Solvärme tillvaratas med Solfångare 

• Genererar momentant värmeeffekt upp till 700 W/m² och från 200 till 700 kWh/m²/år 

beroende på typ och system . 

• Driftkostnaderna minimala 

• Solstrålarnas pris = 0 

• Minimal miljöpåverkan 

• En framtidsinvestering i och med stigande energipriser 

• Återbetalningstid 5-20 år beroende på typ system och anläggningens 

grundförutsättnigar. 

Solfångartyper 

• Glasade plana solfångare för bruksvarmvatten, värme och kyla med gas eller vätska 

som värmebärare 

• Oglasade plana solfångare i lågtemperaturanläggningar, poolsolfångare med vatten 

som medium 

• Rör eller vacuumsolfångare 

• Koncentrerade solfångare 

Plana solfångare 

• Glaset bör ha god ljustransmission 

• Vanligt fönsterglas 85 % 

• Järnfattigt härdat 90 % 

• Järnfattigt härdat antireflex 95 % 



Isolering och förluster 

• Förlusterna stiger med solfångarens temp i förhållande till omgivning. 

• T.ex-. 50 mm glasull ger en isolering som att 1 m² solfångare förlorar 75 W när 

absorbatorn är 75 °C varmare än omgivning. 

• Luften isolerar absorbator till glas förluster främst genom konvektion 

• Övriga förluster genom ledning, och strålning 

Exempel på kursbyggd solfångare, vidareutveckling av Kronobymodellen. 



Erling Byskata, Oy Roner-Consult Ab, 68500 Kronoby 

Till vänster färdigmonterad Kronobysolfångare. 

Nedan provtryckning av 

absorbator till Kronoby solfångare. 

Absorbatorn 

1. De flesta bygger på helplåtsidén d v s hela 

solfångaytan täcks av en plåt som upptar strålningen. 

Avledningen av värmen vanligtvis med kopparrör med 

värmebärare i vätskeform. 

2. En målad (svart) absorbator avger svartkropps 

strålning 1...40 micrometers våglängd (IR) och strålar ut en del 

av mottagen strålning. 

3. En selektiv absorbator behåller ~90% av 

mottagen energi. Ytan 7-15 mm belagd med t ex oxid. Korta 

vågor reflekras av ytan mot oxidskiktet, längre upptas direkt av 

oxidskiktet 

4. Skillnaden mellan svartmålad och selektiv växer 

med temperaturen. Vid lägre temp. ingen skillnad 

I Kronoby byggdes även solfångare som värmde luft. 

• Gautis modell som tillverkats vid Kronoby Folkhögskola 

• Area drygt 1 m² 

• På kurs tillverkad solcell driver fläkten 

• Utgående luft 40-50 °C 

• Pris (material) 200-300€. 

• Med gardin fungerar den även som ventilationsfläkt 

• Frontskivan av värme isolerande och genomskinlig 

Vakuum- eller rörsolfångare 

Olika typer av rörsolfångare 

1. Helvakuumrör, ett lager glas, tätning glas mot 

metall=problem, platt absorbator som inte fångar instrålning ur


alla vinklar. 

2. -U-rörsabsorbator U-format rör på aliminiumplåt. Samma vätska som i stamledningen. 

Tryckfall, svårreparerbart, kan kombineras med hel- och termosmodell 

3. Termosmodellen med dubbla glasrör. Ingen tätning mot metall. Rund absorbator 360 

° . Tar in strålningen bra ur de flesta vinklar. 

- Heatpipe. Absorbatorn ett kopparrör omgivet av värmeledande flänsar oftast 

av aliminium. Heatpipen innehåller lite vätska som förångas, ångan stiger upp 

till en värmeväxlare som överför energin till stamledningens glykolblandade 

värmebärare. Den avkylda ångan kondenseras till vätska och rinner ned igen. 

Kombineras med termosrörtypen. Har s k torr anslutning. Varje rör kan bytas 

utan att systemet töms 


De flesta typer idag med dubbelrör och 

vakuum mellan dubbelrören. 

Heat-pipe modellen populär för att rören enkelt 

kan bytas om de blir skadade tack vare s k 

torranslutning. 

Aperturarea eller verksam area på absorbatorn 

används vid jämförelse av solfångares 

verkningsgrad. Men vid jämförelse av vakuum 

(rör) solfångare med plana ger dock en 

jämförelse mellan byggareor för respektive 

solfångare en rättvisare bild.



Jämförelse ovan. Samma 

byggareaor för plana och vakuum 

solfångare. Husets 

uppvärmningsbehov (radiatorlast) varierar från drygt 4000 kWh/mån i januari till 0 kWh/mån 

under sommarmånaderna. Varmvatten (tappvatten) behovet ( streckad linje) är konstant över 

hela året, cirka 400 kWh/mån. Skillnaden i effektivitet störst höst och vår. Då har den bättre 

isolationen (vakuum) och infallsvinkeln mest betydelse. Under högsommaren är inte skillnaden 

så markant. Till vakuumrörens fördel kan nämnas att de ger ett visst utbyte även 

mulna dagar.


Koncentrerade solfångare 

Sol 21-3, Solvärme i ditt värmesystem 

Innehåll 

1. Värmelagring 

2. Olika systemkopplingar 

3. Värmebärare 

4. Drivpaket 

5. Värmeväxlare 

6. Laddningskoppel 

7. Varmvattenauotmater 

1.Värmelagringssytem 

• Säsonglagring halva årsvärmebehovet 60-75% täckningsgrad 

• Korttidslager för utjämning av belastning i fjärrvärmesystem, buffert för stora 

solvärmesystem i samband med fjärrvärme 

• Ackumulatorsystem, en typ av kortidslager för 2-3 dygn för egnahemshus 

. 

Säsonglager. 

• Groplager 1000-50 000 m³. I nivå med markytan, upp till 95 °C lagringstemp. 



• Bergsrum, oisolerade, ~100 000 m³,vattenfyllda, förluster~10% 

• Lerlager, används som markvärmeväxlare i komb.med värmepump, vertikalt 

nedpressade slangar, 25-30 °C , 10 000-100 000 m³ 

• Bergslagring, som lerlager, stort antal borrhål, oisolerad, större än ler dito, berg har 

lägre värmekapacitet men större lednförmåg än lera 

• Lagring i borrhål i samband med djupborrning för värmepump. Fodrar bergrund utan 

genomströmmande vatten. 

• Saltlager. Natriumsulfid + vatten. Vid torkningen binds värmeenergin till saltet. Kan 

lagras hur länge som helst. Värmen återvinns när vatten igen tillförs. Under 

utveckling. 

Korttidslager 

• Finns för både stora fjärrvärmesystem och egnahemshus. I fjärrvärmesystemen för 

att utjämna lasten samt som buffert för till systemet inkopplad solvärmeanläggning 

• Småskaliga för egnahemshus, ackumulatortankar, central komponent i solvärme- 

system, samordnar olika värmekällor, samt lagring 

2. Olika systemkopplingar för värme och varmvatten i egnahemshus i samband 

med solvärme. 

Tankkoncept. 

• Varmvattenberedare som endast innehåller färskvatten för uppvärmning för 

användning i dusch, bad, hushåll mm i Rostfritt stål eller emaljerade 

• Ackumulatortankar som innehåller avsyrat vatten, oftast i stål. Tanken kan utrustas 

med t ex solslinga, varmvattenslingor, elpatroner, uttag för olika ändamål 

Sol och varmvattenslingor i koppar eller rostfritt stål. 

Ackumulatortankar i småhus 

• Dimensioneras vanligen för 2-3 dygns värmebehov 

• I vedeldade system eller system som utnyttjar dubbel-eltariff fodras 1500-2500 liters 

tank 

• Solvärmetank 300-500 liter för samma hus eller 50-100 liter/m² solfångaryta, 75 liter 

bra riktvärde. 

Ackumulatortanken hjärtat i ett värmesystem 

• Vanliga värmesystem i egnahemshus 1,5 Bar. Trycket varierar med höjden, för varje 

meter sjunker trycket med 0,1 Bar. Vid undertryck sugs luft in i systemet. Passerar 

kopplingar och skarvar trots att dessa är vattentäta. Bruksvatten tål 9 Bar arbetstryck 

vanligen 3-4 Bar. 

• Solvärmesystem, kan vara trycklösa eller med tryck upp till cirka 6 Bar. 

• Frostskyddade vätskor bör inte vara ”vägg i vägg” med dricksvatten på grund av 

hälsorisken 

• Solvärmen kan anslutas antingen med inre eller yttre värmeväxlare. 

• Helst 2 st varmvattenslingor i serie. 

• Där tanken kallnar ska vattnet sjunka, där vattnet värms ska vattnet stiga. Planera 

uttag och inlopp därefter. 

Temperaturskiktning i ackumulatortank 

• Full laddad och en väl urladdad tank har ingen skiktning. 

• Laddning såväl som urladdning bör ske så att skiktning uppstår och bibehålles till full 

laddning eller full urladdning uppnåtts 

• Varmhållningskrets för pannan, laddningskoppel ger pannan hög arbetstemp och rör 

inte om så kraftigt i tank. 

• Shuntmotor förhindrar överstora stigarflöden och för stora omrörningar i tanken. 

• Varmvattenuttaget bör ha en förvärmningsslinga. 

• Vid vid urladdning som bibehåller skiktningen kan största delen av tankens 

energiinnehåll utnyttjas. 



• Solfångarna får en lägre och effektivare arb.temp. Vid en bra skiktning. 

• Full laddad och en väl urladdad tank har ingen skiktning. 

• Laddning såväl som urladdning bör ske så att skiktning uppstår och bibehålles till full 

laddning eller full urladdning uppnåtts 

• Varmhållningskrets för pannan, laddningskoppel ger pannan hög arbetstemp och rör 

inte om så kraftigt i tank. 

• Shuntmotor förhindrar överstora stigarflöden och för stora omrörningar i tanken. 

• Varmvattenuttaget bör ha en förvärmningsslinga. 

• Vid vid urladdning som bibehåller skiktningen kan största delen av tankens 

energiinnehåll utnyttjas. 

• Solfångarna får en lägre och effektivare arb.temp. Vid en bra skiktning. 

Typisk solvärmeanläggning 

Liten eller stor soltank (ackumulatortank) 

• För liten tank innebär att tankens temperatur snabbt kommer upp och solfångarna får 

då arbeta med en hög arbetstemperatur och därmed dålig verkningsgrad. Dessutom 

blir lagringsmängden liten. 

• För stor tank tar det lång tid innan användbar temperatur, 50°C för varmvatten, risk 

för att andra värmekällor måste tillgripas, t ex el eller olja, för att nå brukstempartur, 

trots att solen hade kunnat ge den. 

• Bäst är om man helt kan stänga pannan under sommaren. Pannan har en mycket låg 

verkningsgrad sommartid, under 50% 

Soltankens dimensionering 

Solfångar area 

m² (75lit/m² 

max150Lit/m²) 


Tankvolym min 

2 -4 150-300 

4 - 6 300-450 

6 - 8 450-600


10-12 750-900 

12-14 750-1050 

Personer i hushåll 

(50-100 lit/pers/dag) 

2 100-200 

4 200-400 

6 300-600 

8 400-800 

10 500-1000 


Tankvolym 2-3ggr 

varmvattenbehov per dag liter 

Systemprinciper 

• Självcirkulerande = termisifonsystem 

• Pumpcikulerande, 

- lågflödessyst. 0,15-0,2 liter/min/m² solf. 

- norm.flödessyst. 0,4-0,6 liter/min/m² solf.l 

• Dränerade system utan frostskyddsvätska 

• Kombisystem, solvärmen används både till varmvattenberedning och 

husuppvärmning 

Självcirkulerande system 

• Ingen pump & reglersyst 

• Tank minst 1m högre upp 

• Vanliga i Sydeuropa 

• Benämns Termosifon system 

• Lämplig till fritidsbostäder utan el 

• Fodrar en backventil (icke fjäderbelastad) som förhindrar självcirkulation nattetid + 

expansionskärl


Cirkulation med pump och styrenhet. 

• Trycksatt system 

• Solslingan bör vara i tankens nedre del 

• Reglerenhet och pumpenhet idag för det mesta sammanbyggda 

• Värmeväxlaren kan även vara av typ yttre värmeväxlare och befinna sig utanför 

tanken, detta kräver en cirkulationspump till mellan värmeväxlare och tank. 

Dränerade system. 

-Används i t ex Nederländerna, försök har gjorts i Sverige. 


-Kan användas utan 

frostskydds-medel, 

rent vatten är bättre 

värmebärare än 

glykolblandning 

-Töms vid solnedgång 

Ingen överhettning vid 

full laddad tank och 

solsken 

-Frysning undviks 

genom tömning, 

-Dräneringskärlet bör 

vara välisolerat 

-Pumpstart-fyllning 

enligt tempgivare och 

styrsystem 

- Svårt att få systemet 

tillräckligt väl tömt.


Lågflödessystem, självreglerande. 

• Solcell driver pumpen i enlighet med solinstrålningen 0,15-0,2 lit/min/m² solfångaryta 

• Inte el-nätberoende 

• Använder högre temp.skillnader än andra system. 

• Klenare rördragning 6-10 mm mot 15-22mm i konventionella system 

• Absorbatorerna bör vara av seriekopplad typ 

• Lägre matrialkostnader 

• Utan solcell komplicerad reglering 

• Bra täckningsgrad 

• Fodrar noggrann dimensionering 

• Här med yttre värmeväxlare och s k förrådsberedare för varmvattnet. 


-Absorbatorn är den del av 

solfångaren som upptar 

”fångar in” värmen. 

-Vid serikoppling uppnås högre 

temperatur. 

-Parallellkoppling igen ger 

större flöde.Använd mest i 

självcirkulerande system. 

Den vanligaste kopplingen är 

seriekoppling av absorbatorn. 

Även blandad koppling kan 

förekomma i en och samma 

absorbator.


Solfångarna kan i sin tur kopplas antingen i serie, parallell eller i blandkoppling. 

Nedan exempel på s k omvänd retur för att få samma flöde genom alla solfångare genom att 

trycket med denna koppling fördelas jämnt mellan solfångarna. Varje solfångare bör ha egen 

avstängningsventil, vilket underlättar avluftning vid ifyllning av systemet. Avluftare placeras 

både på stigare och retur. Alternativt kan avluftningen ske vid expansionen men då måste 

systemet i flödeshastighet vara anpassad till en sådan lösning. 



Värmebärare, drivpaket (styrenhet+pumpar mm) och expansionskärl. 

• Värmebärare vanligen blandning av glykol + vatten 

• Drivpaketet cirkulera värmebärarmediet mellan solfångare och tank och förflyttar 

därmed solvärmen till tanken. 

• Expansionskärlet skall hålla värmebärarvätskans kokpunkt så hög att vätskan inte 

kokar, avskilja de gaser från vätskan som frigörs vid drift, samt ta upp vätskans 

volymändring vid olika temperaturer. 

Värmebärarkrav 

• Får inte förorsaka frostskador vid – 30 °C 

• En god värmebärare har en kokpunkt över systemets stagnationstemperatur t. ex. 

160 °C 

• Vätskans egenskaper och sammansättning får inte förändras vid hög drifttemperatur 

eller stagnation i solfångaren 

• Färdig blandad Tyfocor tål förångning och kondensering. 

Drivpaket 

• Drivpaketet ombesörjer transporten av solenergin från solfångarna ned till 

ackumulator eller varmvattenberedare 

• Drivpaketet består av reglerenhet och pumpgrupp och expansionskärl, idag ofta 

sammanbyggda till ett paket. 

• Temperaturen avkänns i solfångare och tank 

• När solfångarnas temp. överstiger temperaturen i tanken med ett visst förinställt 

värde t.ex. 10 °C så startas pumpen, pumparna vid yttre värmeväxlare, och stannar 

när temperaturskillnaden är ungefär 2 °C . 

• Drivpaketet skall tåla de något onormala förhållanden och vätskor som är förknippat 

med ett solvärmesystem 

Legionella bakterier. 

• Stor volym av stillastående vatten mellan +7 och+50 grader gynnar legionella 

bakterier. 

• Man blir inte sjuka av att dricka vattnet, bara av att duscha i vattnet och ANDAS i 

vattenångorna. 



• Om man vill vara säker på att man har temperatur över 50 °C på dusch och 

diskvatten kan man ha t ex el-beredare t ex 30-40 liter kopplat i serie som höjer 

temperaturen några grader till ex. +55 °C vid behov. 


Värmeväxlare 

- Rörvärmeväxlare, rörslinga av t ex 22 - 

32 mm rör 

- Kamflänsvärmeväxlare som ovan men 

försedd med flänsar för effektivare 

värmeöverföring solfångare, 

överföringsyta ~30% av solfångararean 

- Plattvärmeväxlare plattor av rostfritt stål, 

den ena vätskan flödar på ena sidan, den 

andra på andra sidan i motsatt riktning. 

Bägge vätskor pumpas runt. Används som 

externa värmeväxlare 0,05 m²/ m² solf.yta 

- Kapillärörsvärmeväxlare, stort antal 

parallella kopparrör monterad centralt i 

tanken+ ett klaffördelningssystem 

- Koaxialvärmeväxlare, anv. för bef.vvberedare


Laddningskoppel 


• Med ett laddningskoppel avses 

den funktion som ser till att värme från en 

panna på bästa sätt leds till 

ackumulatortanken. 

• Ska se till att pannan snabbt 

kommer upp i arbetstemp.~80°C 

• Se till att tanken laddas med en 

hög och jämn temperatur. 

• Förhindra cirkulation från tank till 

panna när temperaturen i tanken är 

högre än i pannan. Avkylning, 

värmeförluster. 

• Tillåta cirkulation från panna till 

tank när temperaturen i pannan är högre. 

Komponenter; cirkulationspump, termisk 

ventil samt en styrenhet. 

• Laddningskoppel med inbyggd 

självcirkulationsventil, pump och 

termometrar 

• För laddning med "ren" vedpanna till komplett tank, försedd med varmvattenberedare 

och shunt till värmesystemet. Laddomat 21 gör att pannan snabbt når ca 80° C 

arbetstemperatur. Därefter sker överladdning till tanken med hög jämn temperatur. 

Det som ger Laddomat 21 den mest 

uppskattade egenskapen är den inbyggda 

automatiska strypningen av internflödet. 

Denna strypfunktion ser till att hela 

tanksystemet blir fulladdat. 

Efter avslutad eldning tar Laddomat 21 tillvara 

på en del av eftervärmen i panna och 

glödbädd genom att det heta vattnet i pannan 

förs över med självcirkulation till tanken. 

Energin hamnar i tanken i stället för i 

skorstenen. 

Den inbyggda backventilen med extra stort 

genomlopp laddar tanken vid strömavbrott. 

Den öppnar automatiskt och för över 

pannvärmen med självcirkulationskraften. 

De extra stora öppningarna i kulventilerna 

bidrar till den goda självcirkulationen. 

• Laddomat 21 med Wilopump RS25- 

6/3, 

3 st R32-ventiler,3 st termometrar, 

termostatpatron 78° C är monterad, 

extra termostatpatron 72° C är bipackad. 

• Pris 300-400 €


Tappvattenautomat (bruksvarmvattenautomat). 

• Plattvärmeväxlare även kallad tappvattenautomat för varmvattenproduktion, komplett 

med flödesvakt, termostatventil och pump. Enheten kan anslutas till en panna/tank 

där beredaren gått sönder eller till en nyinstallerad ackumulatortank. När en 

varmvattentappning sker startar flödesvakten pumpen och termostatventilen 

begränsar varmvattentemperaturen. Tack vare att returvattnet från växlaren är rejält 

avkylt plus att pumpen stannar efter avslutad varmvattentappning blir skiktningen i 

ackumulatortanken mycket bra. 

• Finns i fabrikat som, Baxi, Sonnekraft, Solvis 

Solvärmesystemets täckningsgrad 

• Andelen solvärme av husets totala årsbehov av energi för värme och varmvatten 

kallas solvärmesystemets vekningsgrad. Kan åstadkommas på två sätt 

• Solvärmen skall kunna arbeta vid en så låg temp som möjligt. Förvärmt varmvatten, 

låg temp. på värmesystemets retuvatten 

• Tankens övre del så utformad att solvärme ersätter tillsatsenergi från t ex elpatron så 

snabbt som möjligt när solen skiner 

Solvärmeenrgi kWh =Soltäckningsgrad 

Totala enrgiåtgång värme+vamvatten 

Ved- solkonflikten i form av olika krav på tankvolym. 

• Stora lagringsvolymer=långsam temp. stegring, Verkningsgraden bra men det tar så 

lång tid att uppnå konsumtionstemp att man kanske måste använda tillsatsvärme 

fastän tillräcklig energimängd har tagits ned från solfångarna. 



• Små tankvolymer reducerar solfångarnas verkningsgrad, systemet snabbt upp i temp. 

som leder till ökade förluster, samt mindre lagringskapacitet. 

• 70°C, 0,33W/m²/°C, 0,5 m³=1,082 kWh/d,2,16kWh/m³/d 

• 70°C, 0,33W/m²/°C, 3,0 m³=3,725 kWh/d,1,24kWh/m³/d 

• Vid vedeldning 1 liter eldstadsvolym fodrar 15 lit tankv. tanken måste minst klara 1 

fullt vedinlägg, grov tumregel = > 50 lit per kW panneffekt eller 1000 – 2500 lit. vid 20 

– 30 kW panneffekt 

• Teknik- eller huvudtank med solslinga, varmvattenslingor, elpatron, koppling till 

vedpannan. Uttag till all förbrukning. 

• Slavtank ökar volymen kopplat till tekniktanken under eldningssäsongen. Slavtankens 

volym kan utnyttjas helt eller delvis. Fodrar inga pumpar eller reglerutrustning. 

Tekniktank + slavtank + panna med laddningskoppel. 

Val av tank och systemkoppling 

• Huvudenergikälla 

• Hur värms varmvattnet, slinga i tank eller yttre värmeväxlare 

• Värmesystem radiatorer, golvvärme, luftburen värme 

• Framledningstemp. radiator hög, luft medel, golv låg 

• Vilka utrymmen står till förfogande 

• Solfångararean normalt 50 – 100 liter tank mot 1m² solfångaryta i vissa fall upp till 

150 liter tank/m² solf. 

• Vatten som pumpas in från t ex panna medför vatten-rörelse som medför blandning. 

Vattnet bör införas horisontellt med låg hastighet för att inte skiktningen skall störas 

för mycket 

VÄRMESYSTEMIDEALET 

• VÄRMESYSTEM, LÅGTEMPERATURSYSTEM, GOLVVÄRME, LUFTBUREN 

VÄRME 

• ACKUMULATORTANK ELLER STÖRRE VARMVATTENBEREDARE 

• KORT AVSTÅND MELLAN TANK / VÄRMELAGER OCH SOLFÅNGARE 

ATT SJÄLV BYGGA SIN SOLVÄRMEANLÄGGNING 

• SOLFÅNGARNA - FABRIKSMONTERADE, - BYGGSATSER ELLER PÅ KURS 

BYGGDA 

• PÅ KURS ELLER I GRUPP KAN DU HÅLLA KOSTNADERNA NERE GENOM 

GRUPPINKÖP 

• KURSVERKSAMHETEN STARTADE ÅR 2000 VID KRONOBY FOLKHÖGSKOLA, I 

DAG ORDNAS SOLVÄRMEKURSER ÄVEN AV OLIKA MI-INSTITUT. 



• ~280 KURSDELT. ~1000 SOLF. ~1930 m² (VÄTSKE + LUFT) 

• DEN STÖRSTA UTMANINGEN ÄR INTE ATT KLARA AV ATT BYGGA ELLER 

ANSKAFFA SJÄLVA SOLFÅNGARNA UTAN ATT ANPASSA SOLFÅNGARNA TILL 

DITT BEFINTLIGA VÄRMESYSTEM 

Varje fastighet har sitt eget värmesystem. En kompletterande solvärmekälla måste planeras 

för att anpassas till detta system. För att kunna samordna olika energikällor är en 

ackumulatortank en förutsättning. 

Värmepump + laddning berg/jord 

• Vid tillräckligt hög temp. från solf. kopplas direkt till ackumulatorn 

• Vid lägre temperaturer förvärmer solvärmen inkommande till värme- pumpen 

• överskottsvärmen sommartid laddas ned i borrhål eller ytjord- värmekrets som sedan 

utnyttjas vintertid 

• Det bör beaktas att ingångstemp. till kompressorn inte får överstig + 20°C 

• Komplicerad styrning 

• Ifall berget inte genomströmmas av för mycket vatten som bortför den nedladdade 

solvärmen kan man nå mycket goda resultat, upp till 40% besparing i fämförelse med 

bergvärme utan tillskott av solvärme. 



Sol 21-4, Solenergi i kombination med andra uppvärmningssystem 

Dimensionering av solvärmesystem 

• Varmvattenbehov/antal pers. i hushållet, ev. golvvärmesystem, eller annat 

kombisystem 

• Huvudvärmekälla, ev. komplettering med sol (kombi-) 

• Husets orientering och läge, skuggning 

• Tankstorlek i förh. /huvudvärmesystem/pers i hushållet/ solfångararea 

• Solfångare, typ, area, tankstorlek, personer i hushållet, riktning, skuggning, 

testresultat, ev. entreprenörer, leverantörer 

• I egen regi eller utlämnad på helentreprenad 

• Rördragning, tabeller mm, bilagor. 

• Samhällets stöd, Ara 

Varmvattenbehov i egnahemshus 

Aktivitet / person /dag VV-liter/dag °C Medel förbrukning 

Disk 12 - 15 50 

Handtvätt 2 - 5 40 

Hårtvätt 10 - 12 40 

Dusch 30 - 60 40 

Bad mindre 120 - 180 40 

Bad större 250 - 400 40 

Summa/pers/d 30 - 75 

Ackumulatortankens storlek riktvärden 

• Lagringsbehov för 2 -3 dygn 

• Grundvärmesystem 

• Enligt Solfångararean 


50 

3 m² solfångaryta 150 liter 

4,5 m² solfångaryta 300 liter 





Solfångararea 

• 2 – 3 m² per person i hushållet vid plana solfångare, något mindre rör vakuumrör 

solfångare, om avsikten är att täcka varmvattenbehovet under sommarhalvåret, 

varvid man uppnår cirka 15 -30 % verkningsgrad. Varmvattenproduktionen i ett hus


ligger på cirka 25 % av energibehovet. Varmvattenbehovet bör vara grunden för 

dimensioneringen. 

• Skall även en del av värmebehovet tillgodoses höst och vår bör diminsioneringen 

ökas från ovanstående regel. I Finland högst 10-20 % av värmebehovet. 

Självförsörjningsgraden stiger med större tank 

• Arean ökas för för avvikelser från riktning syd enligt tabell. 

• Lutningsvinkeln mot horisontalplanet påverkar även, 45 ° anses ur 

årsvekningsgrads perspektiv förmånligast 

• Skuggningens inverkan bör även beaktas . Öka solfångararean med SolfångarArean 

/(100-reducerings%) 

• Solf.area=Vv-behov+ev.del avärmebehov + ev kompens. riktning och lutning + ev. 

komp. för skuggning. 

Stagnationstemperatur 

• El-fel eller fel i reglersystemet som stannar cirkulationen 

• Solfångarnas stagnationstemperatur, den temperatur solfångaren uppnår vid fullt 

solsken (högsommar) och cirkulationen är avstängd.Temperaturen ökar tills 

förlusterna är = instrålad effekt 

• För plana målade solfångare 130-160 °C, selektiva plana 150 -180 °C 

• Rörsolfångare över 200 °C 

• Eventuell kokning motverkas med förhöjt arbetstryck 

• Tryckkärlet bör kunna uppta volymökningen 

Dimensionering av expansion 

• Expansionenen dimensioneras med hänsyn till systemets totala volym och till de 

temperaturer och tryck som kan råda i systemet. 

• Vid 6 bars övertryck och högre, där ingen kokning skall förekomma är 

expansionsvolymen= 10 – 30 % av den totala vätskevolymen, högre % vid kortare 

stigare 

• Vid lägre tryck är expansionsvolymen = 10-30% av totala volymen + 2 ggr 

vätskeinnehållet i solfångarna 

Värmebärarvätskans - strömning mm 

• Strömningshastighet max 1,5 m/s- sliter strömningskanaler 

• Totalströmning i solfångaren/m² 30-60 kg/ h (1 kg~1 liter) 

• Vätskevolym 0,3 – 1,0 liter/m² 

• Vätska = 50/50 vatten/glykol 

• Glykol som kokat bör bytas, blir korrosiv 

• Turbulent strömning bättre värmeöverföringsförmåga än laminär strömning. 

Allmänt om rördragning 

• Hela tiden stigande mot solfångarna 

• Ifall man är tvungen att avvika från ovanstående anbringa avluftare i luftfickorna 

• Följ rekommenderade fästavstånd för rören ifråga 

• På utsidan bör isoleringen vara kraftigare och skyddas för åverkan från fåglar och 

ekorrar. 

• Om avluftningen sker nere vid drivpaketet bör vätskans hastighet i kretsen överstiga 

jämviktshastigheten med 5 ggr 

• Samtliga komponenter i systemet skall tåla de temperaturer och tryck som där kan 

uppstå 

• Samtliga komponenter skall tåla det tryck som bestäms säkerhetsventilen och vara 

provtryckt för minst 1,3 ggr detta tryck 

• Galvaniserade kopplingsdetaljer ger korrission. 



Exempel på rördimensioner mellan soltank,drivpaket och solfångarnas samlingsrör. Dessa 

värden är för Lesolsolfångare. 

Stigarledningarnas dimensioner är förutom solfångararea och vätskevolym beroende av 

tryckfallet i solfångarna och deras kopplingssätt. Olika solfångare har olika tryckfall och 

fabrikanterna anger därför stigarledningsdimensioner för sina produkter. 

m² solfångare Lodräta rör TILL 

solfångarna 

3 - 6 12 mm 12 mm 

7,5 15 mm 15 mm 

9 - 12 2 st 15 mm 15 mm 

12,5 – 20 2 st 15 mm 18 mm 

Volym liter / meter rör 

D yttre 

D inre 


Lodräta rör FRÅN 

solfångarna 

Liter/m 

Stål 1/2" 0,201 

Stål 3/4 " 0,366 

Stål 1" 0,581 

Cu 8 6,4 0,032 

Cu 10 8,4 0,055 

Cu 12 10 0,079 

Cu 15 13 0,133 

Cu 18 16 0,201 

Cu 22 20 0,314 

Längdutvidgning 

D yttre 

mm/m 

per 50°C per 100°C per 120°C 

Stål 1/2" 0,48 1,08 7,2 

Stål 3/4 

" 0,48 1,08 7,2 

Stål 1" 0,48 1,08 7,2 

Cu 8 0,66 1,49 1,83 

Cu 10 0,66 1,49 1,83


Cu 12 0,66 1,49 1,83 

Cu 15 0,66 1,49 1,83 

Cu 18 0,66 1,49 1,83 

Cu 22 0,66 1,49 1,83 

PEX rör 7,2 16,2 x 

Tryckfall i Cu-rör vid ~50 grad 

Solfångarslinga 10 x 0,8 

lit/h lit/min Pa mmVp 

30 0,5 90 9 

60 1,0 280 28 

90 1,5 550 55 

Krombityp 

exempel 20 m Cu 10 Pa mmVp 

30 0,5 1800 180 

60 1,0 5600 560 

90 1,5 11000 1100 

Avluftning 

• Luft i systemet äventyrar hela funktionen 

• Färskt vatten innehåller gaser 

• När vätsketemperaturen stiger bildas gasblåsor i systemet 

• Gasbubblorna avskiljs med avluftare 

• Ifall gasblåsorna leds till expansionskärlet minskas inte trycket (Lesolsystem flöde = 5 x 

jämviktshastighet) 

• Med avluftning vid solfångarna, (högsta punkt) minskar trycket och bör kompenseras 

- Vid stigande vätsketemperatur, bildas i färskt vatten gasblåsor. 

- Processen pågår tills all gas försvunnit ur vätskan. 

- Får luftbubblorna ansamlas förhindrar de cirkulationen. 

- Om avluftningen sker på de högsta ställena i systemet, utanför expansionskärlet, minskar 

trycket i system för varje luftbubbla och man bör då kompensera tryckminskningen med 

motsvarande mera luft i expansionskärlet. 

- Vill man dra ned luftbubblorna till expansionskärlet och därmed bibehålla trycket, så bör 

flödeshastigheten vara 5 gånger jämviktshastigheten. 

- Jämviktshastighet= den hastighet vätskan har i ett lodrätt rör då bubblorna står stilla. 

Jämviktshastighet i vertikala rör. 

• Jämviktshastigheten= den hastighet där bubblorna i ett vertikalt rör står stilla. 

• Beräkna jämviktsflödet enligt följande: 

1. Läs av flödet , liter/minut på flödesmätaren. 

2. Dela det avlästa värdet med 60 = > liter per skund 

3. Dela resultatet med antalet liter/m i röret från solfångaren. 

4. Volym /m är (Ri)² x π x 0,001 

Ex. Flöde 6 lit/min /60 = 0,1 liter /sek. Om röret är 15mm med 1 mm väggtjocklek blir 

innerdiameternDi=13 mm och radien Ri =13/2 mm. (13/2)₂ x π x 0,001 = 0,1327 liter/meter. Flödet 

0,1 lit/m delat med jämviktsflödet 0,1327 lit/sek ger 0,1/0,1326 = 0,75 meter/sek 

Exempel jämviktsflöde 

• Vi avläser flödet 6 liter/min på flödesmätaren vid drivpaketet. 

• Det aktuella röret är 15 mm 



• 6 liter dividerat med 60 = 0,1 liter/sekund. 

• Från tabell Volym liter/m rör avläses för 15 mm rör 0,133 liter/meter 

• Dela 0,1 liter/s med 0,133 liter/metér = 0,75 m/s 

• I diagrammet avläses för 15 mm rör ~0,11 m/s 

0,75 är ungefär 7 ggr 0,11 m/s, och minikravet är 5 ggr för att bubblorna skall komma ned till 

avluftaren 

Jämviktshastighet 

• = den hastighet vätskan i ett vertikalt rör måste ha för att luftbubblorna ska stå stilla 

• Vätskans hastighet beroende av flödets storlek och rörets innerdiameter. 

1. Läs av flödet i liter/min på flödesmätaren 

2. Dela med 60 så fås Liter/sekund 

3. Dela resultatet med antalet liter per meter för röret i fråga 

Tilläggsarea för värmeproduktion 

• Vid överdimensionering för att även utnyttja solvärme för husets uppvärmning höst-vår är det 

knappast rådligt att totala arean för ett hus överstiger 15 -20 m² som annars skulle ha klarat 

sig med 10 – 12 m² 

• Vid överdimensionering är det till fördel att lutnings-vinkeln är 60 ° för att utnyttja höst och 

vårsolen effektivt 

• Man bör även på något sätt försöka förhindra kokning i sytemet under högsommaren t.ex. 

med uppvärmning av garagegolv, källarutrymmen, biltvättning med varmt vatten o.s.v 

Kokning ändrar glykolens ph värde så att den blir aggressiv och angriper systemets 

metalldelar 

Uppstartning 

• Uppstartning bör helst ske en mulen dag eller på kvällen. 

• Systemets täthet testas helst med luft. 

• Beräkna systemets totala vätskevolym med hjälp av tabeller och leverantörers uppgifter. 



• Spola först systemet med vatten, lödrester mm kan finnas i systemet. Varefter det töms på 

vatten. 

• Blanda vatten + glykol 50/50% i tillräcklig mängd enligt beräkningar + lite till i ett öppet kärl 

• Anslut en slang från påfyllningsventilen via en handpump (eller el-pump) och en från 

tömningsventilen till ovannämnda kärl och öppna respektive kran. 

• Fyll en solfångare eller seriekopplad grupp åt gången. Pumpa vätskan runt tills inga 

luftbubblor, (vitfärgning) mera syns i vätskan från tömningsventilen. 

• När hela systemet är fyllt justeras arbetstrycket vid expansionskärlet. Trycket bör dagligen 

kontrolleras de första veckorna ifall man har avluftare vid solfångarna. 

Korrektion för skuggning 

• Skuggningen har olika former 

• Förutom storleken på det skuggande föremålet inverkar 

• Orienteringen horisontellt i förhållande till syd samt skuggans bredd i grader 

• Höjdvinkeln 

• Med hjälp av tabeller kan man aproximativt bedöma skuggningens inverkan i % av en 

sydvänd solvärme anläggning. 

Horisontala och höjd skuggningsvinklar 

• Skugghöjd och skuggbredd 

• Skuggning horisontalt i steg om 30 grader. sett ur solfångarens synvinkel 

• Vertikal skuggning eller skuggningens höjd, i steg om 15 grad sett ur solfångarens synvinkel 

• Värdena används i diagram för beräkning av skuggningens reducering av utbytet i % av en 

anlägg-ning riktad mot syd 



Sol 21-5 Exursion och demonstration av Stirling motor. 

Kaj Asplund demonstrerar 2 st Stirling motorer som drivs från samma gaslåga. 

Huvudmaskinen, den guldglänsande, driver en liten generator, som i sin tur förser några 

lysdioder med ström . 

Den övre mindre motorn driver en propeller. 

SolExkursion till Rintamäki Nabbskatavägen 27, Larsmo 

Bergsvärme/solvärme 

Exkursion till Jan Olof Rintamäki Nabbskatavägen 27, Larsmo 

Jan Olof Rintamäki installerar värmepumpar av olika slag. 

I sitt eget hus har han bergsvärme kombinerat med solvärme. 

Tid för exkursionen var måndagen den 31 maj 2010, kl. 18:00 




Exkursionsdeltagare 

Olof Rintamäkis 

fastighet i Larsmo 

med solfångare på 

taket. 

I hans värmesystem 

ingår förutom 

solvärme oljevärme 

och bergsvärme. 

Olof Rintamäki vid oljepannan som nu är mera 

som ett reservsystem.


Ackumulatortank till vänster och bergsvärmepumpens skåp till höger. 

Olof svarar säkert själv på frågor angående hans system. tel: 050-52 35 943

Solenergi 3

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?