bladet - Nyköpings Enskilda Gymnasium

More documents

Recommendations

Info

Gripenskolan 6 En dag på... Måndagen den 6 februari begav vi oss till Gripenskolan. Under eftermiddagen som vi befann oss där besökte vi tre lektioner tillsammans med natur/samhällsklasserna i årskurs 1. Dagen var mycket intressant och lärorik och vi blev glatt överraskade av denna enorma skola. Vi ser vårt besök som något positivt även om vi ibland drabbades av en obehaglig känsla av vilsenhet. Förvirrande. Mycket förvirrande! När vi till slut nådde vårt mål, Gripenskolan, spred sig en vilsen känsla inom oss. Antalet byggnader tycktes vara nästintill oändligt och elevantalet likaså. Efter några minuters snurrande på den stora gården insåg vi att vi aldrig skulle hitta aulabyggnaden utan hjälp. De stirrande blickarna från byggnadernas fönster fi ck oss att genast kontakta hjälp. Två hjälpsamma elever dök upp på andra sidan av skolgården, tydligen hade vi gått åt fel håll. De två pojkarna placerade oss på en bänk i aulabyggnadens entré. Där mötte vi programrektorn för natur/samhäll- och hantverksprogrammet, Anna Hedeklint. Vi hade utsikt över långa rader av knallröda skåp. Några elever kom skrattandes förbi skåpraderna vidare mot cafeterian som låg precis bakom. Åt vilket håll vi än såg slingrade sig en korridor. Korridorerna var mörka och såg ut som typiska skolkorridorer. De hade dock försökt piffa upp dem med växter, bänkar och affi scher. På vägen mot fransklektionen passerade vi några tv-apparater som gav ut information om en stulen mp3, veckans luncher och inställda lektioner. Mycket smart påhitt med tanke på att det annars skulle vara svårt att nå fram till skolans ca 1000 elever. När vi kom in till fransklektionen blev vi glatt överraskade.Väggarna var ljusa och klassrummet gav ett fräscht intryck. Vi möttes av lära- lära- rens glada humör och elevernas höga ambition. Samtidigt Gripenskolan som vi lyssnade på detta obegripliga språk passade vi på att spana in klassrummet. Där fanns modern teknisk utrustning och en whiteboardtavla nerkladdad med fransk grammatik. Golvet blänkte tros att eleverna bar ytterskor. När lektionen var slut hade vi bara tre minuter på oss att fi nna sal 73, där biologilektionen skulle hållas. Vi klev in i salen och kände oss genast iakttagna av en massa djur (de var självklart uppstoppade). Eleverna droppade in allt eftersom, även efter att lektionen påbörjats. I början av lektionen rådde det viss oreda i klassen. Sedan när det var dags för fi lm lugnade det ner sig och vi upptäckte något revolutionerande. Rullgardinerna var automatiska! Sedan var det rast. Vi blev visade runt av några elever. I cafeterian och sällskapsrummet Bananen satt elever och spelade kort samtidigt som de smaskade i sig sitt nyinköpta godis. De visade oss in i skolans välsorterade bibliotek där elever antingen studerade eller roade sig med datorerna. Byggnaden hade fl era datorsalar med både äldre och nyare datorer. När vi återigen samlades för lektion gjorde vi en upptäckt. Här hade vi varit förut! Vi var tillbaka i salen där vi tidigare hade haft franska. Det var också klassens hemklassrum. Med tanke på skolans storlek är det bra med ett hemklassrum så att man slipper röra sig i hela denna enorma labyrint. Vi observerade vilka som svarade på lektionerna. Eftersom det var så få som räckte upp handen blev det också de som fi ck svara. Om inte någon talade rätt ut vill säga. När vikarien gick igenom uppgiften roade sig eleverna med att försöka pricka pap- perskorgen med just den uppgiften. Efter lektionen intervjuade vi några elever. Samtliga berättade att de trivdes mycket bra på skolan men att maten inte var den bästa. Men av dagens ungdomar är det inte nämnvärt många som har något till övers för skolmaten. En lärare berättade dock att de skulle få en ny skolmåltidsentrepenör till hösten. Gällande förvirringen berättade eleverna för oss att efter bara någon vecka känner man sig hemma och hittar perfekt. De berättar också att eftersom olika program fi nns i olika byggnader underlättar det för eleverna att orientera sig. Under eftermiddagen lärde vi oss att en stor skola kan vara både mycket förvirrande och skrämmande, men också full av trevliga och studiemotiverade elever. Therese, Agnes och Amanda.
Tessinskolan Vi satt på den fullpackade skolbussen som tog Tessineleverna till busstationen och refl ekterade över vår dag på Tessin. Det var en rätt så annorlunda upplevelse som påminde lite om första skoldagen. Vi steg in på Tessins område, utanför den stora skolan fanns det nästan inga levande själar. Snövädret gjorde att vi tog närmaste dörr in. Lyckligtvis var det huvudentrén. Väl inne i skolan mötte vi många nyfi kna blickar. Vi kände inte igen oss i skolan så därför gick vi och satte oss på en bänk i kafeterian. Snart skulle det komma en tjej som skulle leda oss till en lektion. Medan vi väntade på vår guide passade vi på att kolla runt i skolan. Lokalerna var mycket större än Enskildas, korridorerna kändes ändlösa. I den största korridoren fanns det hundratals röda skåp som var minst fem gånger större än våra. Mellan skåpraderna fanns det bord och stolar där elever samlades i grupper och spelade poker. Folk var väldigt uppspelta runt ”pokerborden”. Vi fortsatte förbi dem och kom till kafeterian. Där la vi märke till att det inte alls var så fi nt och städat på t ex golvet som det var hos oss, vilket säkert beror på att man går med skor inomhus både vinter- och sommartid. Lokalerna är inte lika ljusa som på Enskilda eftersom skolan byggdes i början av 70-talet, skolan byggdes efter dåtidens inredningsmode, alltså med lite mörkare färger. Från skolans innetak hängde det ner vägvisningsskyltar, som var väldigt praktiska när man skulle orientera sig i Tessin. På en av vägvisningsskyltarna stod det bibliotek. Vi följde den men hittade inte dit, vilket var ännu ett be- vis på hur stor skolan är. Vi följde våra spår tillbaka och kom till samma bänk vi satt på innan. Just då kom vår räd- dare i nöden, alltså tjejen som vi skulle följa med på en lektion. Innanför klassrumsdörren fanns en hel klass som jobbade på fl itigt med engelska. Vi satte oss längst fram i klassrummet, vilket var väldigt annorlunda än Enskildas klassrum. Längst bak i klassrummet fanns det bokhyllor längs hela väggen som var fyllda med böcker. I motsatta änden fanns den obligatoriska whiteboardtavlan. Elever satt två och två på parbänkar och lyssnade koncentrerat på bandet som rullade på. De höll på med en så kallad listning comprehension. Lektionen rullade på intensivt. Alla elever verkade ambitiösa och de svarade när läraren gav dem en fråga. Efter en timme var lektionen slut, tre elever stannade med oss för att svara på våra intervjufrågor. De verkade trötta efter en lång och jobbig dag. Resultatet av intervjuerna var ganska lika. När vi frågade om trivseln i skolan svarade alla tre att de trivdes väldigt bra. Många elever på Tessin tycker dock att det är för långa håltimmar och för korta raster, särskilt lunchrasterna är korta. Däremot tycker de att maten är väldigt god, speciellt salladsbuffen, fi ck vi höra. När vi frågade vad man brukade göra på rasterna gjorde de en liten min som om svaret på den frågan var självklart. Man går runt i skolan, sätter sig någonstans, går till kafeterian eller bara hänger helt enkelt. Avslutningsvis kan vi konstatera att Tessinskolan är väldigt annorlunda än Enskilda, med både positiva och negativa saker, beroende från vems synvinkel man ser det från. Vi som börjar bli vana att alla känner varandra och att vår skolmiljö liknar mer en familjemiljö tycker att Tessin har en mer skolliknande miljö. Där är det mycket vanligare med redan grupperade gäng och där råder anonymitet i större utsträckning än i små skolor, men sånt är alltid vanligt i miljöer med mycket folk. En positiv sak med stora miljöer med mycket folk i kan vara att det fi nns massor med roligt och spännande folk att träffa varje dag. Aleksandra och Monica Skillnader och likheter mellan dessa tre olika gymnasieskolor i Nyköping Det viktigaste med en skola är trots allt att eleverna trivs, och det gör eleverna på alla dessa skolor. Storleken var självklart den största skillnaden när man jämför med vår skola. Storleken på skolorna påverkar även många andra faktorer, skolmiljön exempelvis. Elevantalet på Enskilda gör självklart att vi kan hålla en fräschare miljö. Vi tycker dock att Gripen och Tessin klarar av att hålla en så fräsch miljö som möjligt. Eftersom vi själva valt att gå på Enskilda så tycker vi självklart att Enskilda är bäst men eleverna på de andra skolorna prioriterar andra faktorer och fördrar därför sina skolor. Det är omöjligt att säga att någon skola är bättre än de andra, bedömningen är alltid subjektiv. När det gäller skolmaten så är det också svårt att jämföra, vi är ju en liten skola så vi har möjlighet att äta på restaurang. Detta går självklart inte när man är så pass många elever som på de andra skolorna. Vi anser dock att valet av skola inte påverkas av skolmaten. Som sagt kan vi inte säga att någon skola är bättre än någon annan, alla skolor prioriterar olika saker. Det viktigaste är att eleverna trivs och att undervisningen fungerar. Tessinskolan 7
Page 1 and 2: Enskilda 5 # Enskilda Enskilda Ensk
Page 3 and 4: MORD PÅ P ENSKILDA Det var tidigt
Page 5: och tusentals fans skriker ens namn
Page 9 and 10: Varje Couturehus ska minst ha 35 vi
Page 11 and 12: Curling Curling Curling är en akti
Page 13 and 14: IV dagar i Rom I årskurs två får
Page 15 and 16: den i Vilken är den hetaste fråga

bladet - Nyköpings Enskilda Gymnasium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?