IOGT-NTO-rörelsen – Fakta - JUNIS - Grafisk profil
IOGT-NTO-rörelsen – Fakta - JUNIS - Grafisk profil
IOGT-NTO-rörelsen – Fakta - JUNIS - Grafisk profil
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kurspass 1<br />
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> <strong>–</strong> <strong>Fakta</strong><br />
Vår historia<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong><br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> har en lång historia. Den är en av de äldsta folkrörelserna i Sverige. <strong>IOGT</strong>,<br />
Independent Order of Good Templars, bildades först i USA 1851 som ett ordenssällskap som av<br />
sina medlemmar krävde helnykterhet. Något som var mycket radikalt för den tiden var att alla<br />
fick vara medlemmar, oavsett klass, ras, kön, politisk eller religiös åskådning. Man arbetade efter<br />
en särskild ritual och använde sig av ett gradsystem. Ordenssällskap var ett naturligt sätt att<br />
organisera sig vid den tiden. <strong>IOGT</strong> ville emellertid inte vara ett litet exklusivt sällskap, utan en<br />
världsomspännande massrörelse.<br />
Snart spred sig <strong>IOGT</strong> till Europa via England och kom till Sverige 1879, då logen nr 1 Klippan<br />
bildades i Göteborg av baptistpredikanten Olof Bergström. <strong>IOGT</strong> spred sig sedan snabbt över<br />
landet.<br />
För att förstå <strong>IOGT</strong>s snabba spridning måste man veta något om den sociala situationen i Sverige<br />
vid slutet av 1800-talet. Landet var mycket fattigt, och folk levde i misär. Alkoholkonsumtionen<br />
var hög. Nöden förstärktes av att stora mängder säd och potatis gick åt till öl- och<br />
brännvinsframställning. Konsumtionen av brännvin var cirka 23 liter per person och år omkring<br />
1850. Arbetarna fick vanligtvis en del av sin lön utbetald i brännvin. Detta var ett sätt för<br />
arbetsgivarna att kontrollera sina arbetare. Om de drack mycket alkohol blev de passiviserade,<br />
och orkade inte ställa krav och starta fackföreningar. Tidigare under 1800-talet fanns<br />
måttlighetsföreningar, men <strong>IOGT</strong> var den första organisationen som krävde helnykterhet av sina<br />
medlemmar. Den grundläggande idén var att folket skulle sluta supa för att istället förbättra sin<br />
livssituation och samhället i stort. På det sättet kan man säga att nykterhets<strong>rörelsen</strong> var en politisk<br />
rörelse, även om den inte var partipolitisk. Man kämpade för allmän rösträtt, och <strong>rörelsen</strong> var en<br />
skola i demokrati, eftersom medlemmarna fick lära sig mötesteknik och ett demokratiskt<br />
arbetssätt.<br />
Nykterhets<strong>rörelsen</strong> var mycket framgångsrik under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Ett<br />
tecken på det är att landets nykterhetsorganisationer tillsammans organiserade cirka sex procent<br />
av befolkningen 1910, vilket var mer än LO (Landsorganisationen) och det socialdemokratiska<br />
partiet. 1922 genomfördes en folkomröstning om totalförbud av alkohol. 49 procent av<br />
befolkningen röstade för förslaget. Vi fick inget förbud, men i stort sett halva svenska folket var<br />
alltså emot alkohol.<br />
Genom byggandet av ordenshus gav nykterhets<strong>rörelsen</strong> tak åt demokratin. Det första ordenshuset<br />
byggdes 1881 i Arboga. Det blev en förebild för ett stort antal hus som byggdes runt om i landet<br />
inom både <strong>IOGT</strong> och <strong>NTO</strong>. Husen byggdes i många fall av medlemmarna efter den ordinarie<br />
1
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
arbetsdagens slut. De blev på de flesta platser den första samlingslokalen i samhället som inte var<br />
kopplad till kyrkan. Husen gav människor möjlighet att samlas för att diskutera och utbilda sig.<br />
Folkbildning och kultur har alltid varit viktigt för nykterhets<strong>rörelsen</strong>. Dans var vanligt och gav<br />
unga män och kvinnor möjlighet att umgås på ett naturligt sätt utan droger. Teater och körsång<br />
har också varit vanligt. Nykterhets<strong>rörelsen</strong> var föregångare när det gäller biblioteken.<br />
Hundratusentals människor i Sverige fick sin första kontakt med böckernas värld i de lokala<br />
föreningarnas bibliotek. Biblioteken överfördes under mitten av nittonhundratalet till<br />
kommunerna.<br />
Inom <strong>rörelsen</strong> genomfördes en omfattande studie- och kursverksamhet, och man byggde egna<br />
kursgårdar. Landets första rörelsefolkhögskola, Wendelsberg, startades 1908 i NGTOs regi<br />
(senare <strong>NTO</strong>). Studiecirkelverksamheten startade inom <strong>IOGT</strong> 1902 av Oscar Olsson som bl a<br />
under många år var storlogetemplare (president i <strong>IOGT</strong> International).<br />
<strong>IOGT</strong>:s tidiga historia kännetecknas av en rad splittringar, som bland annat resulterade i två andra<br />
organisationer som verkade jämsides med <strong>IOGT</strong>, Nationalgodtemplarorden (NGTO) och<br />
Templarorden (TO). Dessa gick samman till <strong>NTO</strong> 1922. 1970 gick <strong>NTO</strong> och <strong>IOGT</strong> samman till<br />
den nya organisationen <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>. Med tiden tonades ritualarbetet ned och graderna<br />
avskaffades så småningom i organisationen. <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong> är inte längre någon förkortning utan ett<br />
egennamn. Den internationella organisationen heter numera International Organisation of Good<br />
Templars.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund, Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhets<strong>rörelsen</strong>s<br />
Scoutförbund bildades alla 1970 i samband med sammanslagningen av <strong>IOGT</strong> och <strong>NTO</strong>.<br />
Verksamhet för barn och ungdomar, inklusive scoutverksamhet, har dock funnits mycket längre<br />
än så inom nykterhets<strong>rörelsen</strong>.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund<br />
De verksamma i <strong>rörelsen</strong> insåg tidigt att verksamhet bland barn och ungdomar var en naturlig del<br />
av arbetet. Redan i slutet av 1800-talet bildades de första barnföreningarna, som då kallades<br />
ungdomsloger eller barntempel. Före 1970 var barnverksamheten en del av <strong>IOGT</strong> respektive<br />
<strong>NTO</strong>, och inte som nu organiserad i en fristående organisation.<br />
De första åren som eget förbund präglades förstås <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund av att man försökte<br />
hitta bra arbetsformer. I slutet av 70-talet hade man genomgripande vägskälsdiskussioner bland<br />
alla medlemmar och föreningar och man genomförde bl a en image- och attitydundersökning i<br />
alla kommuner bland olika målgrupper både inom och utanför <strong>rörelsen</strong>. Detta mynnade ut i att<br />
man arbetade fram materialet Skapis och Friskus 1984. Det var en av de största satsningar på ett<br />
<strong>profil</strong>erat idématerial som gjorts av en ideell organisation.<br />
I slutet av 80-talet tog man fram det första marknadsföringsmaterialet för ideella organisationer,<br />
Jun dé é ja dé. Detta fick mycket kritik, både från andra organisationer och från Statens<br />
ungdomsråd, men som många fler nu tagit efter.<br />
2
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
Jun, som organisationen kallas vid den här tiden, var först med att ta fram ett utvecklings- och<br />
konsulentstöd vilket bl a resulterade i egna distriktskonsulenter och egna konsulentutbildningar.<br />
Överhuvudtaget har man jobbat mycket med målmedveten ledarrekrytering och ledarutbildning.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund är en av få organisationer i Sverige som ökat sitt medlemsantal varje<br />
år under 90-talet och fram till mitten av 00-talet. Juns arbete har också fokuserat på grundsatser<br />
och program som ska omfatta alla barn och ungdomar. From 2002 använder man Junis som<br />
smeknamn på organisationen. Det officiella namnet är dock fortfarande <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s<br />
Juniorförbund.<br />
NSF<br />
Scouting uppstod i Storbritannien under årtiondet före första världskriget. Verksamheten syftade<br />
till att fostra pojkar, och senare också flickor, till goda samhällsmedborgare. I Sverige växte<br />
scoutingen inom många olika organisationer, frikyrkor och nykterhetsrörelser och som<br />
självständig verksamhet. Scouting inom nykterhets<strong>rörelsen</strong> uppstod för att man tyckte att<br />
scoutmetoden skulle kunna komplettera den egna verksamheten. Under tjugotalet bildades de<br />
första scoutkårerna inom nykterhets<strong>rörelsen</strong>. Scoutingen sågs länge som ett sätt att rekrytera<br />
medlemmar till <strong>IOGT</strong> och <strong>NTO</strong>.<br />
UNF<br />
<strong>IOGT</strong>:s ungdomsförbund Sveriges Godtemplarungdom, SGU, och <strong>NTO</strong>:s ungdomsförbund<br />
Heimdal gick 1970 samman till UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund. UNF började som ett<br />
aktivistiskt ungdomsförbund och fortsatte arbetet för att stoppa mellanölsförsäljningen i<br />
matvarubutiker. Kampen lyckades och mellanölet försvann från livsmedelsbutikerna och som<br />
skatteklass 1977. Sedan mitten av 80-talet har UNF även jobbat med att påvisa att<br />
livsmedelsbutikerna ofta inte klarar av att hålla 18-årsgränsen för köp av folköl. Man menar<br />
därför att det bästa vore om folkölet flyttade in på Systembolaget. Inför folkomröstningen om<br />
svenskt EU-medlemskap valde UNF av alkoholpolitiska skäl att ta ställning mot EU, medan<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong> valde att inte uttrycka någon åsikt. Medlemsmässigt och opinionsmässigt betydde<br />
både striden om mellanölet och diskussionen inför EU-omröstningen mycket för UNF.<br />
Ungdomsförbundet har också värvat medlemmar och spridit kunskap om droger genom att finnas<br />
i skolan. Sedan mitten av 1970-talet har UNF haft olika former av skolverksamhet.<br />
1972 startar <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s biståndsarbete genom att UNF börjar stödja norska NGU:s<br />
arbete på Sri Lanka.<br />
Vårt internationella arbete<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> driver utvecklings- och informationsprojekt i samarbete med lokala<br />
samarbetspartners i Östafrika, Syd- och Sydostasien samt Östeuropa. Utveckling och<br />
administration av utvecklingssamarbetet sker genom stiftelsen <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s<br />
Internationella Institut, förkortat III. Huvudmän för stiftelsen är <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s fyra<br />
3
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
förbund. Finansiering sker främst genom huvudmännen, Sida, Radiohjälpen och insamlade<br />
medel. Vår vision är en värld som präglas av demokrati, tolerans, rättvis resursfördelning och<br />
jämlikhet. En värld där alkohol, narkotika och andra droger inte hindrar mänsklig välfärd och<br />
trygghet.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> arbetar därför med internationella samarbetsprojekt i ett tiotal länder i<br />
Östeuropa, Syd- och Sydostasien samt Östafrika. Vårt arbete sträcker sig från policyarbete och<br />
opinionsaktiviteter om alkohol och droger till organisationsutveckling, förebyggande hälsoarbete,<br />
förskoleverksamhet, utbildning och fattigdomsbekämpning. Det finns många anledningar till att<br />
människor inte är delaktiga i samhället, eller hamnar i en fattigdomsproblematik. Alkohol och<br />
andra droger är en av dessa orsaker och den aspekt som vi är fokuserade på. Då droger är starkt<br />
kopplade till exempelvis hiv/aids, sjukdom, våld i hemmet och förlorad inkomst arbetar vi med<br />
drogförebyggande insatser hand i hand med demokrati, organisationsutveckling och<br />
fattigdomsbekämpning.<br />
Vårt arbete sker på lokal, nationell och global nivå, både i Sverige och i andra länder. I Östafrika,<br />
Asien och Östeuropa stöds drogförebyggande- och fattigdomsbekämpande projekt genom våra<br />
lokala samarbetspartners. I Asien och Östafrika har vi även svenska regionala kontor som<br />
administrerar och utvecklar våra samarbeten på plats.<br />
Just nu (hösten 07) har vi projekt i Sri Lanka, Thailand, Vietnam, Kambodja, Laos, Tanzania,<br />
Kenya och Uganda.<br />
Vi har tidigare samarbetat med organisationer i Baltikum, Vitryssland, Ryssland, Ukraina och<br />
Polen. Då de baltiska staterna gick med i EU i maj 2004 förändrades möjligheterna att stödja<br />
projekt i dessa länder. SIDA kanaliserar inte längre några svenska biståndspengar till dessa länder<br />
utan tanken är de själva ska söka ekonomiskt stöd från EU. I och med detta har vårt samarbete<br />
med Baltikum förändrats, även om vi arbetar vidare med organisationer i länderna med<br />
finansiering från annat håll. I nuläget arbetar III med en ny strategi för vårt Östeuropaarbete där<br />
fokus ligger på metodutveckling och nätverksbyggande.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s Internationella Institut arbetar även med folkbildning, information och<br />
opinionsbildning i Sverige. Ofta sker arbetet i samarbete med vårt studieförbund NBV, våra<br />
förbund inom <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> eller andra organisationer i Sverige. III:s uppgift är både att<br />
informera om utvecklingen i våra samarbetsprojekt samt om droger som utvecklingshinder - och<br />
därmed påverka biståndsdebatten och aktörer inom utvecklingsarbete att uppmärksamma<br />
drogfrågan. Målgrupperna är både medlemmar inom <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> och andra<br />
organisationer, myndigheter, politiker och media.<br />
4
Vad vi står för<br />
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
Våra grundsatser<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> bygger sin verksamhet på principen att alla människor har lika rätt<br />
till frihet, personlig utveckling och lycka. Dess arbete har sin grund i viljan att medverka<br />
till bättre levnadsbetingelser för alla.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> hävdar att samförstånd och samarbete mellan jordens folk är de<br />
bästa förutsättningarna för mänskligt framåtskridande. <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> vill genom<br />
sin verksamhet främja internationell gemenskap på demokratisk grund.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> anser att den mänskliga miljön måste utformas och samhället<br />
planeras med utgångspunkt från människans behov av gemenskap och trygghet.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> hävdar att social och kulturell utveckling främjas av att materiella<br />
tillgångar fördelas så att alla människor får del av välfärd och trygghet.<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> hävdar att solidaritet och känsla av gemensamt medmänskligt<br />
ansvar hos den enskilde till fullo kan utvecklas endast i ett fritt samhälle, byggt på<br />
principen om alla människors lika rätt och värde.<br />
Alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt är en belastning för den<br />
enskilda människan och samhället. <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> vill därför genom sin<br />
verksamhet tränga tillbaka bruket av dessa gifter och kräver för medlemskap<br />
helnykterhet och avhållsamhet från narkotika.<br />
Medlemskap<br />
Man kan vara medlem i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund, Junis, från man föds till man dör. Vår<br />
verksamhet är dock anpassad till medlemmar mellan 7 och 14 år.<br />
Senast det år medlemmarna fyller 12 år ska de avlägga ett nykterhetslöfte. Detta lyder:<br />
”Som medlem i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund lovar jag att göra mitt bästa för att arbeta för ett<br />
bättre samhälle så som det framgår i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s grundsatser och program. Därmed<br />
lovar jag att leva helnyktert, dvs. att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25<br />
volymprocent, ej heller narkotika eller andra gifter med berusande effekt.”<br />
Ofta väljer föreningarna att göra någon form av ceremoni i samband med löftesavläggningen. Det<br />
räcker dock att medlemmen skriver under ett papper med löftet på. Eftersom förbundet tycker att<br />
det är så viktigt med medlemslöftet har man valt att premiera föreningen och distriktet med 100<br />
kr vardera per avlagt löfte. Observera att man endast kan få pengar en gång per medlem. Läs mer<br />
under nästa rubrik så får du mer tips om löftesavläggning.<br />
5
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
När man är 13 år kan man gå med i UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund. Där är man medlem t<br />
o m det år man fyller 25. Därefter är man medlem i vuxenorganisationen <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>. Man kan<br />
också välja att gå med i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong> innan dess.<br />
NSF, Nykterhets<strong>rörelsen</strong>s Scoutförbund, har inga åldersgränser. De flesta scoutkårer (föreningar)<br />
har dock verksamhet i olika åldersgrupper från 8-9 år upp till 18 år.<br />
Från det år man fyller 13 och är ledare i Junis så ska man också vara medlem i UNF, NSF eller<br />
<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>.<br />
Löftesavläggning<br />
Löftet är personligt och någonting man lovar för sin egen skull. Det är viktigt att<br />
medlemmarna får diskutera detta så att man förstår vad det är man lovar och också vet<br />
varför. Här har vi sammanställt några saker som rör löftesavläggningen som är bra att<br />
känna till. Under den här fliken finns det också tips och idéer på hur man kan göra det till<br />
en rolig och spännande händelse.<br />
• Varför avlägga löfte?<br />
Vi är många medlemmar i Junis och med massor av olika intressen, favoritartister och<br />
åsikter. Men det som enar alla är att vi vill kämpa för nykterheten och att vi tror att<br />
världen skulle vara bättre att leva i för många om det inte fanns alkohol och andra droger.<br />
Därför är det också viktigt att våra medlemmar lever nyktert och att var och en tar<br />
ställning för sin egen del att leva nyktert. Att då få avlägga sitt nykterhetslöfte under lite<br />
högtidliga former kan stärka känslan av att tillhöra något.<br />
• Vem ska avlägga löftet?<br />
Som medlem i Junis ska man avlägga löftet senast vid 12 års ålder, men gärna tidigare. Det<br />
finns heller ingenting som hindrar att löftet avläggs flera gånger, det är tvärtom helt okej.<br />
Kanske kan föreningen göra det till en årligen återkommande tradition?<br />
• När är det dags?<br />
Gör gärna löftesavläggningen till något roligt som man minns. Det kan passa bra vid slutet<br />
av terminen, under en helgkurs eller läger, det finns några roliga tips på ”ceremonier” här<br />
nedanför. Såklart kan man skriva på löftet så snart någon känner att den vill det!!<br />
• Hur går det till? Här får ni tre idéer att utgå ifrån.<br />
Löftesidé 1, med pinnar<br />
I skogen, i föreningslokalen, på en kursgård eller på annan plats som är eller kan bli,<br />
speciell för er. Bästa effekten uppnås om ceremonin genomförs när det är<br />
skymning/mörkt.<br />
Innan ni går till platsen ska varje junior ha bränt in eller ritat sitt bomärke i en pinne. Ett<br />
bomärke användes före skrivkunnighetens allmänna utbredning i stället för<br />
namnteckning. Bomärken har ett runliknande utseende, beroende på att de skulle kunna<br />
karvas in i trä eller ristas in i sten. (Källa: NE)<br />
6
Grundutbildning<br />
för Junisledare<br />
Skicka iväg juniorerna en och en på ett ljusspår till den utvalda platsen. Vid varje ljus, t.ex.<br />
en marschall eller ett värmeljus i en glasburk, ligger en text; ett ordspråk, <strong>JUNIS</strong> <strong>profil</strong>er,<br />
foto på varje barn med en text till.<br />
Väl på plats kan ledaren läsa något vackert, berätta om den utvalda platsen, att andra<br />
juniorer har avlagt sitt medlemslöfte här, samt att det är viktigt att alla håller platsen<br />
hemlig!<br />
Som avslutning ska alla trycka ner sina pinnar i marken.<br />
Med tiden kommer där att finnas en hel ”skog” av pinnar från juniorer som avlagt löftet <strong>–</strong><br />
en del pinnar nya, andra nästan förruttnade, men alla ditsatta av juniorer som gjort<br />
samma grej.<br />
Löftesidé 2, t-shirts<br />
Tryck på en tröja”Jag har gjort det <strong>–</strong> avlagt medlemslöftet alltså” eller någon annan bra<br />
text.<br />
Köp in eller låt juniorerna ta med egen t-shirt.<br />
Använd screentrycksteknik eller skriv med textilfärg och pensel. Eller köp stryk-påbokstäver<br />
i hobbyaffären. Kom ihåg att lägga en gammal tidning i tröjan så att inte trycket<br />
går igenom.<br />
Ta kort på alla med sina tröjor på och skriv en liten artikel som skickas till lokaltidningen.<br />
Lägg gärna till varför det är så viktigt med en alkoholfri uppväxt.<br />
Löftesidé 3 dop med vattenkanna<br />
Juniorerna får med förbundna ögon försiktigt gå en lite längre sträcka på en krånglig<br />
bana fram till en liten eldstad där man får grilla marsmallows på den perfekta glöden. Välj<br />
denna plats med omsorg så att den känns speciell och utvald och ”vår egen”. Det kan vara<br />
ett högt brandtorn, utkiksplats eller ett berg. Vid själva löftesavläggelsen kan man<br />
försiktigt ”döpa” juniorerna med vatten från en vacker vattenkanna. Efter ceremonin får<br />
de som vill bli nedfirade i klätterselar.<br />
7