06.09.2013 Views

IOGT-NTO-rörelsen – Fakta - JUNIS - Grafisk profil

IOGT-NTO-rörelsen – Fakta - JUNIS - Grafisk profil

IOGT-NTO-rörelsen – Fakta - JUNIS - Grafisk profil

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kurspass 1<br />

Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> <strong>–</strong> <strong>Fakta</strong><br />

Vår historia<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong><br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> har en lång historia. Den är en av de äldsta folkrörelserna i Sverige. <strong>IOGT</strong>,<br />

Independent Order of Good Templars, bildades först i USA 1851 som ett ordenssällskap som av<br />

sina medlemmar krävde helnykterhet. Något som var mycket radikalt för den tiden var att alla<br />

fick vara medlemmar, oavsett klass, ras, kön, politisk eller religiös åskådning. Man arbetade efter<br />

en särskild ritual och använde sig av ett gradsystem. Ordenssällskap var ett naturligt sätt att<br />

organisera sig vid den tiden. <strong>IOGT</strong> ville emellertid inte vara ett litet exklusivt sällskap, utan en<br />

världsomspännande massrörelse.<br />

Snart spred sig <strong>IOGT</strong> till Europa via England och kom till Sverige 1879, då logen nr 1 Klippan<br />

bildades i Göteborg av baptistpredikanten Olof Bergström. <strong>IOGT</strong> spred sig sedan snabbt över<br />

landet.<br />

För att förstå <strong>IOGT</strong>s snabba spridning måste man veta något om den sociala situationen i Sverige<br />

vid slutet av 1800-talet. Landet var mycket fattigt, och folk levde i misär. Alkoholkonsumtionen<br />

var hög. Nöden förstärktes av att stora mängder säd och potatis gick åt till öl- och<br />

brännvinsframställning. Konsumtionen av brännvin var cirka 23 liter per person och år omkring<br />

1850. Arbetarna fick vanligtvis en del av sin lön utbetald i brännvin. Detta var ett sätt för<br />

arbetsgivarna att kontrollera sina arbetare. Om de drack mycket alkohol blev de passiviserade,<br />

och orkade inte ställa krav och starta fackföreningar. Tidigare under 1800-talet fanns<br />

måttlighetsföreningar, men <strong>IOGT</strong> var den första organisationen som krävde helnykterhet av sina<br />

medlemmar. Den grundläggande idén var att folket skulle sluta supa för att istället förbättra sin<br />

livssituation och samhället i stort. På det sättet kan man säga att nykterhets<strong>rörelsen</strong> var en politisk<br />

rörelse, även om den inte var partipolitisk. Man kämpade för allmän rösträtt, och <strong>rörelsen</strong> var en<br />

skola i demokrati, eftersom medlemmarna fick lära sig mötesteknik och ett demokratiskt<br />

arbetssätt.<br />

Nykterhets<strong>rörelsen</strong> var mycket framgångsrik under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Ett<br />

tecken på det är att landets nykterhetsorganisationer tillsammans organiserade cirka sex procent<br />

av befolkningen 1910, vilket var mer än LO (Landsorganisationen) och det socialdemokratiska<br />

partiet. 1922 genomfördes en folkomröstning om totalförbud av alkohol. 49 procent av<br />

befolkningen röstade för förslaget. Vi fick inget förbud, men i stort sett halva svenska folket var<br />

alltså emot alkohol.<br />

Genom byggandet av ordenshus gav nykterhets<strong>rörelsen</strong> tak åt demokratin. Det första ordenshuset<br />

byggdes 1881 i Arboga. Det blev en förebild för ett stort antal hus som byggdes runt om i landet<br />

inom både <strong>IOGT</strong> och <strong>NTO</strong>. Husen byggdes i många fall av medlemmarna efter den ordinarie<br />

1


Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

arbetsdagens slut. De blev på de flesta platser den första samlingslokalen i samhället som inte var<br />

kopplad till kyrkan. Husen gav människor möjlighet att samlas för att diskutera och utbilda sig.<br />

Folkbildning och kultur har alltid varit viktigt för nykterhets<strong>rörelsen</strong>. Dans var vanligt och gav<br />

unga män och kvinnor möjlighet att umgås på ett naturligt sätt utan droger. Teater och körsång<br />

har också varit vanligt. Nykterhets<strong>rörelsen</strong> var föregångare när det gäller biblioteken.<br />

Hundratusentals människor i Sverige fick sin första kontakt med böckernas värld i de lokala<br />

föreningarnas bibliotek. Biblioteken överfördes under mitten av nittonhundratalet till<br />

kommunerna.<br />

Inom <strong>rörelsen</strong> genomfördes en omfattande studie- och kursverksamhet, och man byggde egna<br />

kursgårdar. Landets första rörelsefolkhögskola, Wendelsberg, startades 1908 i NGTOs regi<br />

(senare <strong>NTO</strong>). Studiecirkelverksamheten startade inom <strong>IOGT</strong> 1902 av Oscar Olsson som bl a<br />

under många år var storlogetemplare (president i <strong>IOGT</strong> International).<br />

<strong>IOGT</strong>:s tidiga historia kännetecknas av en rad splittringar, som bland annat resulterade i två andra<br />

organisationer som verkade jämsides med <strong>IOGT</strong>, Nationalgodtemplarorden (NGTO) och<br />

Templarorden (TO). Dessa gick samman till <strong>NTO</strong> 1922. 1970 gick <strong>NTO</strong> och <strong>IOGT</strong> samman till<br />

den nya organisationen <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>. Med tiden tonades ritualarbetet ned och graderna<br />

avskaffades så småningom i organisationen. <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong> är inte längre någon förkortning utan ett<br />

egennamn. Den internationella organisationen heter numera International Organisation of Good<br />

Templars.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund, Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhets<strong>rörelsen</strong>s<br />

Scoutförbund bildades alla 1970 i samband med sammanslagningen av <strong>IOGT</strong> och <strong>NTO</strong>.<br />

Verksamhet för barn och ungdomar, inklusive scoutverksamhet, har dock funnits mycket längre<br />

än så inom nykterhets<strong>rörelsen</strong>.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund<br />

De verksamma i <strong>rörelsen</strong> insåg tidigt att verksamhet bland barn och ungdomar var en naturlig del<br />

av arbetet. Redan i slutet av 1800-talet bildades de första barnföreningarna, som då kallades<br />

ungdomsloger eller barntempel. Före 1970 var barnverksamheten en del av <strong>IOGT</strong> respektive<br />

<strong>NTO</strong>, och inte som nu organiserad i en fristående organisation.<br />

De första åren som eget förbund präglades förstås <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund av att man försökte<br />

hitta bra arbetsformer. I slutet av 70-talet hade man genomgripande vägskälsdiskussioner bland<br />

alla medlemmar och föreningar och man genomförde bl a en image- och attitydundersökning i<br />

alla kommuner bland olika målgrupper både inom och utanför <strong>rörelsen</strong>. Detta mynnade ut i att<br />

man arbetade fram materialet Skapis och Friskus 1984. Det var en av de största satsningar på ett<br />

<strong>profil</strong>erat idématerial som gjorts av en ideell organisation.<br />

I slutet av 80-talet tog man fram det första marknadsföringsmaterialet för ideella organisationer,<br />

Jun dé é ja dé. Detta fick mycket kritik, både från andra organisationer och från Statens<br />

ungdomsråd, men som många fler nu tagit efter.<br />

2


Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

Jun, som organisationen kallas vid den här tiden, var först med att ta fram ett utvecklings- och<br />

konsulentstöd vilket bl a resulterade i egna distriktskonsulenter och egna konsulentutbildningar.<br />

Överhuvudtaget har man jobbat mycket med målmedveten ledarrekrytering och ledarutbildning.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund är en av få organisationer i Sverige som ökat sitt medlemsantal varje<br />

år under 90-talet och fram till mitten av 00-talet. Juns arbete har också fokuserat på grundsatser<br />

och program som ska omfatta alla barn och ungdomar. From 2002 använder man Junis som<br />

smeknamn på organisationen. Det officiella namnet är dock fortfarande <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s<br />

Juniorförbund.<br />

NSF<br />

Scouting uppstod i Storbritannien under årtiondet före första världskriget. Verksamheten syftade<br />

till att fostra pojkar, och senare också flickor, till goda samhällsmedborgare. I Sverige växte<br />

scoutingen inom många olika organisationer, frikyrkor och nykterhetsrörelser och som<br />

självständig verksamhet. Scouting inom nykterhets<strong>rörelsen</strong> uppstod för att man tyckte att<br />

scoutmetoden skulle kunna komplettera den egna verksamheten. Under tjugotalet bildades de<br />

första scoutkårerna inom nykterhets<strong>rörelsen</strong>. Scoutingen sågs länge som ett sätt att rekrytera<br />

medlemmar till <strong>IOGT</strong> och <strong>NTO</strong>.<br />

UNF<br />

<strong>IOGT</strong>:s ungdomsförbund Sveriges Godtemplarungdom, SGU, och <strong>NTO</strong>:s ungdomsförbund<br />

Heimdal gick 1970 samman till UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund. UNF började som ett<br />

aktivistiskt ungdomsförbund och fortsatte arbetet för att stoppa mellanölsförsäljningen i<br />

matvarubutiker. Kampen lyckades och mellanölet försvann från livsmedelsbutikerna och som<br />

skatteklass 1977. Sedan mitten av 80-talet har UNF även jobbat med att påvisa att<br />

livsmedelsbutikerna ofta inte klarar av att hålla 18-årsgränsen för köp av folköl. Man menar<br />

därför att det bästa vore om folkölet flyttade in på Systembolaget. Inför folkomröstningen om<br />

svenskt EU-medlemskap valde UNF av alkoholpolitiska skäl att ta ställning mot EU, medan<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong> valde att inte uttrycka någon åsikt. Medlemsmässigt och opinionsmässigt betydde<br />

både striden om mellanölet och diskussionen inför EU-omröstningen mycket för UNF.<br />

Ungdomsförbundet har också värvat medlemmar och spridit kunskap om droger genom att finnas<br />

i skolan. Sedan mitten av 1970-talet har UNF haft olika former av skolverksamhet.<br />

1972 startar <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s biståndsarbete genom att UNF börjar stödja norska NGU:s<br />

arbete på Sri Lanka.<br />

Vårt internationella arbete<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> driver utvecklings- och informationsprojekt i samarbete med lokala<br />

samarbetspartners i Östafrika, Syd- och Sydostasien samt Östeuropa. Utveckling och<br />

administration av utvecklingssamarbetet sker genom stiftelsen <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s<br />

Internationella Institut, förkortat III. Huvudmän för stiftelsen är <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s fyra<br />

3


Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

förbund. Finansiering sker främst genom huvudmännen, Sida, Radiohjälpen och insamlade<br />

medel. Vår vision är en värld som präglas av demokrati, tolerans, rättvis resursfördelning och<br />

jämlikhet. En värld där alkohol, narkotika och andra droger inte hindrar mänsklig välfärd och<br />

trygghet.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> arbetar därför med internationella samarbetsprojekt i ett tiotal länder i<br />

Östeuropa, Syd- och Sydostasien samt Östafrika. Vårt arbete sträcker sig från policyarbete och<br />

opinionsaktiviteter om alkohol och droger till organisationsutveckling, förebyggande hälsoarbete,<br />

förskoleverksamhet, utbildning och fattigdomsbekämpning. Det finns många anledningar till att<br />

människor inte är delaktiga i samhället, eller hamnar i en fattigdomsproblematik. Alkohol och<br />

andra droger är en av dessa orsaker och den aspekt som vi är fokuserade på. Då droger är starkt<br />

kopplade till exempelvis hiv/aids, sjukdom, våld i hemmet och förlorad inkomst arbetar vi med<br />

drogförebyggande insatser hand i hand med demokrati, organisationsutveckling och<br />

fattigdomsbekämpning.<br />

Vårt arbete sker på lokal, nationell och global nivå, både i Sverige och i andra länder. I Östafrika,<br />

Asien och Östeuropa stöds drogförebyggande- och fattigdomsbekämpande projekt genom våra<br />

lokala samarbetspartners. I Asien och Östafrika har vi även svenska regionala kontor som<br />

administrerar och utvecklar våra samarbeten på plats.<br />

Just nu (hösten 07) har vi projekt i Sri Lanka, Thailand, Vietnam, Kambodja, Laos, Tanzania,<br />

Kenya och Uganda.<br />

Vi har tidigare samarbetat med organisationer i Baltikum, Vitryssland, Ryssland, Ukraina och<br />

Polen. Då de baltiska staterna gick med i EU i maj 2004 förändrades möjligheterna att stödja<br />

projekt i dessa länder. SIDA kanaliserar inte längre några svenska biståndspengar till dessa länder<br />

utan tanken är de själva ska söka ekonomiskt stöd från EU. I och med detta har vårt samarbete<br />

med Baltikum förändrats, även om vi arbetar vidare med organisationer i länderna med<br />

finansiering från annat håll. I nuläget arbetar III med en ny strategi för vårt Östeuropaarbete där<br />

fokus ligger på metodutveckling och nätverksbyggande.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s Internationella Institut arbetar även med folkbildning, information och<br />

opinionsbildning i Sverige. Ofta sker arbetet i samarbete med vårt studieförbund NBV, våra<br />

förbund inom <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> eller andra organisationer i Sverige. III:s uppgift är både att<br />

informera om utvecklingen i våra samarbetsprojekt samt om droger som utvecklingshinder - och<br />

därmed påverka biståndsdebatten och aktörer inom utvecklingsarbete att uppmärksamma<br />

drogfrågan. Målgrupperna är både medlemmar inom <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> och andra<br />

organisationer, myndigheter, politiker och media.<br />

4


Vad vi står för<br />

Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

Våra grundsatser<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> bygger sin verksamhet på principen att alla människor har lika rätt<br />

till frihet, personlig utveckling och lycka. Dess arbete har sin grund i viljan att medverka<br />

till bättre levnadsbetingelser för alla.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> hävdar att samförstånd och samarbete mellan jordens folk är de<br />

bästa förutsättningarna för mänskligt framåtskridande. <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> vill genom<br />

sin verksamhet främja internationell gemenskap på demokratisk grund.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> anser att den mänskliga miljön måste utformas och samhället<br />

planeras med utgångspunkt från människans behov av gemenskap och trygghet.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> hävdar att social och kulturell utveckling främjas av att materiella<br />

tillgångar fördelas så att alla människor får del av välfärd och trygghet.<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> hävdar att solidaritet och känsla av gemensamt medmänskligt<br />

ansvar hos den enskilde till fullo kan utvecklas endast i ett fritt samhälle, byggt på<br />

principen om alla människors lika rätt och värde.<br />

Alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt är en belastning för den<br />

enskilda människan och samhället. <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong> vill därför genom sin<br />

verksamhet tränga tillbaka bruket av dessa gifter och kräver för medlemskap<br />

helnykterhet och avhållsamhet från narkotika.<br />

Medlemskap<br />

Man kan vara medlem i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund, Junis, från man föds till man dör. Vår<br />

verksamhet är dock anpassad till medlemmar mellan 7 och 14 år.<br />

Senast det år medlemmarna fyller 12 år ska de avlägga ett nykterhetslöfte. Detta lyder:<br />

”Som medlem i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>s Juniorförbund lovar jag att göra mitt bästa för att arbeta för ett<br />

bättre samhälle så som det framgår i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>-<strong>rörelsen</strong>s grundsatser och program. Därmed<br />

lovar jag att leva helnyktert, dvs. att ej använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25<br />

volymprocent, ej heller narkotika eller andra gifter med berusande effekt.”<br />

Ofta väljer föreningarna att göra någon form av ceremoni i samband med löftesavläggningen. Det<br />

räcker dock att medlemmen skriver under ett papper med löftet på. Eftersom förbundet tycker att<br />

det är så viktigt med medlemslöftet har man valt att premiera föreningen och distriktet med 100<br />

kr vardera per avlagt löfte. Observera att man endast kan få pengar en gång per medlem. Läs mer<br />

under nästa rubrik så får du mer tips om löftesavläggning.<br />

5


Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

När man är 13 år kan man gå med i UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund. Där är man medlem t<br />

o m det år man fyller 25. Därefter är man medlem i vuxenorganisationen <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>. Man kan<br />

också välja att gå med i <strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong> innan dess.<br />

NSF, Nykterhets<strong>rörelsen</strong>s Scoutförbund, har inga åldersgränser. De flesta scoutkårer (föreningar)<br />

har dock verksamhet i olika åldersgrupper från 8-9 år upp till 18 år.<br />

Från det år man fyller 13 och är ledare i Junis så ska man också vara medlem i UNF, NSF eller<br />

<strong>IOGT</strong>-<strong>NTO</strong>.<br />

Löftesavläggning<br />

Löftet är personligt och någonting man lovar för sin egen skull. Det är viktigt att<br />

medlemmarna får diskutera detta så att man förstår vad det är man lovar och också vet<br />

varför. Här har vi sammanställt några saker som rör löftesavläggningen som är bra att<br />

känna till. Under den här fliken finns det också tips och idéer på hur man kan göra det till<br />

en rolig och spännande händelse.<br />

• Varför avlägga löfte?<br />

Vi är många medlemmar i Junis och med massor av olika intressen, favoritartister och<br />

åsikter. Men det som enar alla är att vi vill kämpa för nykterheten och att vi tror att<br />

världen skulle vara bättre att leva i för många om det inte fanns alkohol och andra droger.<br />

Därför är det också viktigt att våra medlemmar lever nyktert och att var och en tar<br />

ställning för sin egen del att leva nyktert. Att då få avlägga sitt nykterhetslöfte under lite<br />

högtidliga former kan stärka känslan av att tillhöra något.<br />

• Vem ska avlägga löftet?<br />

Som medlem i Junis ska man avlägga löftet senast vid 12 års ålder, men gärna tidigare. Det<br />

finns heller ingenting som hindrar att löftet avläggs flera gånger, det är tvärtom helt okej.<br />

Kanske kan föreningen göra det till en årligen återkommande tradition?<br />

• När är det dags?<br />

Gör gärna löftesavläggningen till något roligt som man minns. Det kan passa bra vid slutet<br />

av terminen, under en helgkurs eller läger, det finns några roliga tips på ”ceremonier” här<br />

nedanför. Såklart kan man skriva på löftet så snart någon känner att den vill det!!<br />

• Hur går det till? Här får ni tre idéer att utgå ifrån.<br />

Löftesidé 1, med pinnar<br />

I skogen, i föreningslokalen, på en kursgård eller på annan plats som är eller kan bli,<br />

speciell för er. Bästa effekten uppnås om ceremonin genomförs när det är<br />

skymning/mörkt.<br />

Innan ni går till platsen ska varje junior ha bränt in eller ritat sitt bomärke i en pinne. Ett<br />

bomärke användes före skrivkunnighetens allmänna utbredning i stället för<br />

namnteckning. Bomärken har ett runliknande utseende, beroende på att de skulle kunna<br />

karvas in i trä eller ristas in i sten. (Källa: NE)<br />

6


Grundutbildning<br />

för Junisledare<br />

Skicka iväg juniorerna en och en på ett ljusspår till den utvalda platsen. Vid varje ljus, t.ex.<br />

en marschall eller ett värmeljus i en glasburk, ligger en text; ett ordspråk, <strong>JUNIS</strong> <strong>profil</strong>er,<br />

foto på varje barn med en text till.<br />

Väl på plats kan ledaren läsa något vackert, berätta om den utvalda platsen, att andra<br />

juniorer har avlagt sitt medlemslöfte här, samt att det är viktigt att alla håller platsen<br />

hemlig!<br />

Som avslutning ska alla trycka ner sina pinnar i marken.<br />

Med tiden kommer där att finnas en hel ”skog” av pinnar från juniorer som avlagt löftet <strong>–</strong><br />

en del pinnar nya, andra nästan förruttnade, men alla ditsatta av juniorer som gjort<br />

samma grej.<br />

Löftesidé 2, t-shirts<br />

Tryck på en tröja”Jag har gjort det <strong>–</strong> avlagt medlemslöftet alltså” eller någon annan bra<br />

text.<br />

Köp in eller låt juniorerna ta med egen t-shirt.<br />

Använd screentrycksteknik eller skriv med textilfärg och pensel. Eller köp stryk-påbokstäver<br />

i hobbyaffären. Kom ihåg att lägga en gammal tidning i tröjan så att inte trycket<br />

går igenom.<br />

Ta kort på alla med sina tröjor på och skriv en liten artikel som skickas till lokaltidningen.<br />

Lägg gärna till varför det är så viktigt med en alkoholfri uppväxt.<br />

Löftesidé 3 dop med vattenkanna<br />

Juniorerna får med förbundna ögon försiktigt gå en lite längre sträcka på en krånglig<br />

bana fram till en liten eldstad där man får grilla marsmallows på den perfekta glöden. Välj<br />

denna plats med omsorg så att den känns speciell och utvald och ”vår egen”. Det kan vara<br />

ett högt brandtorn, utkiksplats eller ett berg. Vid själva löftesavläggelsen kan man<br />

försiktigt ”döpa” juniorerna med vatten från en vacker vattenkanna. Efter ceremonin får<br />

de som vill bli nedfirade i klätterselar.<br />

7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!