Streckritning 2 - Martela

Katja Koskinen 

Streckritning 

Innehåll 

OFFICEMAKER INSTRUKTIONER 

8.11.2005 

Streckritning....................................................................................................................................................... 1 

Om Streckritning ............................................................................................................................................ 2 

Grundläggande principer ................................................................................................................................... 2 

Placera en streckritningskomponent.............................................................................................................. 2 

Olika placeringsmetoder ................................................................................................................................ 2 

Inmatningsrutor .............................................................................................................................................. 3 

Dubbla linjer, bågar, cirklar och rektanglar. ................................................................................................... 3 

Inner- och yttermått........................................................................................................................................ 3 

Snappning ...................................................................................................................................................... 3 

Förändra placerad komponent....................................................................................................................... 4 

Töja och krympa placerad komponent........................................................................................................... 4 

Streckritning 1.................................................................................................................................................... 4 

Längd- och vinkelsteg .................................................................................................................................... 4 

Rithjälp ........................................................................................................................................................... 4 

Grundinställningar.......................................................................................................................................... 5 

Linjer .............................................................................................................................................................. 6 

Bågar.............................................................................................................................................................. 8 

Cirkelbåge genom tangent och vinkel............................................................................................................ 8 

Cirkelbåge innanför två tangerande linjer ...................................................................................................... 8 

Cirkelbåge genom radie och vinkel................................................................................................................ 9 

Cirkelbåge genom tre punkter........................................................................................................................ 9 

Elliptisk båge ................................................................................................................................................ 10 

Cirklar........................................................................................................................................................... 10 

Ellipser ......................................................................................................................................................... 11 

Rektanglar.................................................................................................................................................... 11 

Rektangel given av kant och djup................................................................................................................ 11 

Dubbel rektangel.......................................................................................................................................... 12 

Ritverktyg ..................................................................................................................................................... 12 

Kapa linje ..................................................................................................................................................... 12 

Förena linjer ................................................................................................................................................. 13 

Dubblera linje eller båge .............................................................................................................................. 13 

Streckritning 2.................................................................................................................................................. 14 

Mått .............................................................................................................................................................. 14 

Horisontellt och Vertikalt mått ...................................................................................................................... 14 

Rakt mått...................................................................................................................................................... 14 

Linjemått....................................................................................................................................................... 14 

Kedjemått ..................................................................................................................................................... 14 

Vinkelmått genom centrumpunkt och två punkter........................................................................................ 15 

Vinkelmått mellan två linjer .......................................................................................................................... 16 

Radiemått..................................................................................................................................................... 16 

Pilar för mått och linjer ................................................................................................................................. 16 

Yta................................................................................................................................................................ 17 

1(19)


Om Streckritning 


8.11.2005 

Programmets ritmodul är uppdelad på två flikar – Streckritning 1 och Streckritning 2. 

Med hjälp av de mått du tagit på plats kan du här återskapa kundens utrymmen, allt från en enkel 

rumsritning till kompletta byggnadsritningar. Om du anger en höjd på de olika komponenterna (linjer, bågar, 

cirklar etc.) kan miljöerna du ritar även visas i 3D. I streckritningen finns också möjligheterna att sätt ut mått 

och beräkna yta. 

Grundläggande principer 

Placera en streckritningskomponent 

För att placera en streckritningskomponent på ritytan så behövs det mer än bara ett musklick - till skillnad 

från de flesta andra komponenter i programmet. När du hämtat önskad streckritningskomponent, fört den till 

ritytan och klickat en första gång, visas alltid en inmatningsruta i vilken du kan mata in önskade värden för 

komponenten. Detta för att du i förväg ska kunna ge komponenten de dimensioner och de egenskaper du vill 

att den ska ha på ritytan. 

Olika placeringsmetoder 

Det finns tre olika metoder för att placera en streckritningskomponent: 

Alternativ 1 - Arbeta från tangentbordet 

Om du ska placera ut komponenter som har exakta mått är det enklast att, steg för steg skriva in önskade 

mått i inmatningsrutan som visas efter att du klickat en första gång på ritytan. Den gula rutan fortsätter att 

visas stegvis, tills alla värden som går att ange för komponenten har matats in. Bekräfta varje inmatning med 

att klicka på musknappen, trycka Enter eller på piltangent. 

Alternativ 2 - Placera och definiera komponenten manuellt med hjälp av muspekaren 

Du behöver inte skriva in exakta värden i inmatningsrutan. Efter att ha hämtat komponenten och klickat på 

ritytan, kan du även enbart dra muspekaren i olika riktningar för att ange komponentens ungefärliga 

dimensioner. Bekräfta varje steg med att klicka 

Alternativ 3 – Klicka och placera 

Observera: Om du för ut muspekaren utanför ritytan innan du matat in 

alla de värden som går att ange för en komponent, kommer komponenten 

fortfarande att fastna på ritytan och anta de värden du hittills angett. 

Hämta din komponent och klicka en gång på ritytan. För sedan direkt muspekaren utanför ritytan. Fastän du 

inte alls definierat komponenten, fastnar den på ritytan. Den antar nu den storlek och det utseende som den 

normalt har på den vänstra, grå fliken. Du kan nu gå in och justera komponenten i efterhand genom töjning 

och krympning eller genom att högerklicka och välja Inställningar. 

Observera: Enligt Alternativ 3 så fastnar streckritningskomponenter på ritytan i den ursprungliga storlek 

den har på fliken, redan efter ett klick. Om du av olika anledningar vill undvika detta beteende, tryck på 

Escape (medan komponenten fortfarande finns kvar på muspekaren). 

2(19)


Inmatningsrutor 


8.11.2005 

När en streckritningskomponent placeras på ritytan visas alltid en gul inmatningsruta. Här anges olika värden 

för komponenten. 

Så här anger du värden i rutorna: 

Du skriver in dina värden via tangentbordet. När ett värde angetts 

markeras det med fetstil och komponenten "låses" enligt givna 

förutsättningar. 

Du öppnar ett låst värde med mellanslagstangenten. 

Du låser ett värde med mellanslagstangenten. 

Ett låst värde kan raderas med backstegs-tangenten. 

Du hoppar mellan textfälten med hjälp av Tab-tangenten. 

I inmatningsrutor där frågor ställs räcker det att ange den första 

bokstaven i svaret: J för ja, N för nej och V för vänster samt H för 

höger 

Du bekräftar inskrivna mått och val i inmatningsrutan genom att: 

Klicka med musknappen. 

Trycka Enter. 

Trycka på piltangent (här anges även riktning). 

Dubbla linjer, bågar, cirklar och rektanglar. 

När du arbetar med dubbla linjer, dubbla bågar, dubbla cirklar och 

dubbla rektanglar måste du alltid välja Sida eller Insida på den 

dubblerande linjen. Den streckade linjen som visas motsvarar var 

det är möjligt att placera den dubblerande linjen. De två heldragna 

visar var dubbellinjen skulle placeras om du klickade just i det 

ögonblicket. 

Det finns två sätt att välja Sida/Insida: 

Med musen: För musen över den dubbla linjen, bågen eller cirkeln och välj sida genom att klicka. 

Via inmatning i rutan: Ange H för höger och V för vänster i fältet Sida (dubbel linje) respektive J för ja 

och N för nej i fältet Insida (dubbla bågar och dubbel cirkel). 

I samtliga fall (dubbel linje, båge och cirkel) är valet av dubblerande linje det sista valet du gör innan 

komponenten fastnar på ritytan. 

Inner- och yttermått 

Det är skillnad på inner- och yttermått. Var därför noggrann när du arbetar med dubbla linjer och 

linjeverktyget Dubblera linje så att ditt innermått inte blir ett yttermått. De allra flesta mått du tar är säkert 

innermått. Du mäter upp insidan på ett rum, inte dess utsida. 

Snappning 

Streckritningskomponenter snappar mot varandra. När en ny streckritningskomponent förs mot en annan 

som tidigare placerats på ritytan, hittar den nya automatiskt bestämda punkter på den redan placerade 

komponenten. När OM hittar punkterna visas en hjälptext. 

3(19)



8.11.2005 

OM hittar automatiskt ändar och mitten på raka linjer och ändar på bågar samt centrum på bågar och 

vinklar. I dessa lägen visas en hjälptext. 

Vid töjning av linje hittar OM den vinkelräta anslutningen mot både linje och båge. 

Mot båge hittar OM även den punkt som gör att linjen tangerar bågen. 

Förändra placerad komponent 

Streckritningskomponenterna kan förändras efter att de har placerats på ritytan. Detta görs i dialogrutan 

Inställningar. Du når dialogrutan för Inställningar genom att högerklicka på komponenten och välja 

Inställningar i pop up-menyn som visas. 

Töja och krympa placerad komponent 

Precis som de flesta andra komponenter i programmet kan streckritningskomponenter töjas och krympas 

efter att de har placerats. I det här läget kan du dock inte ange ett exakt värde. 

För att töja och ange exakt längd på en linje, gör så här: 

1. Dubbelklicka på en av linjens snappunkter och rör muspekaren lite. 

2. Ange det nya värdet i den inmatningsruta som automatiskt visas. 

3. Bekräfta längden genom att klicka. 

Streckritning 1 

Längd- och vinkelsteg 

Högst upp på fliken Streckritning 1 kan du på förhand bestämma längd- och vinkelsteg för 

streckritningskomponenterna. 

Det mått som anges i textfältet Längd bestämmer steglängden som streckritningskomponenten ökar eller 

minskar när du drar i komponenten för att nå önskad längd. Den vinkel du anger i textfältet Vinkel (°) 

bestämmer storleken på de vinkelsteg en streckritningskomponent ska ta när du placerat den på ritytan och 

drar i komponenten för att vrida den. 

Rithjälp 

Den översta raden av komponenter på fliken Streckritning 1 heter Rithjälp och består av fem komponenter. 

Rithjälp är som namnet antyder ett stöd när du ritar. Rithjälp syns inte vid utskrift. 

4(19)



8.11.2005 

De olika komponenterna används på olika sätt: 

Referenspunkt är en artificiell snappunkt. Du kan fästa andra streckritningskomponenter 

mot referenspunkter. 

Flera referenspunkter i följd används för att sätta ut många referenspunkter direkt efter 

varandra. 

Hjälplinje används till exempel för att skapa skärningspunkter på ritytan eller 

koordinatnät. 

Flera hjälplinjer i följd används för att rita flera hjälplinjer i direkt följd. 

Referenspunkt på båge används på samma sätt som vanlig 

referenspunkt men på bågar. 

Grundinställningar 

Innan du börjar rita bör du i förväg göra de inställningar som är kända och som ska gälla för det du ska rita. 

Det gör du i dialogen Grundinställningar som nås genom att du klickar på knappen med samma namn och 

ligger högst upp på båda streckritningsflikarna. Inställningarna gäller bara komponenter som ännu inte har 

placerats. 

Dialogen Grundinställningar kan nås både från Streckritning 1 och Streckritning 2 och har tre flikar: 

Allmänt, Yta och Mått. 

På Allmänt-fliken görs inställningar i förhand för linjer, bågar, cirklar, ellipser och rektanglar. Fliken innehåller 

följande fält: 

5(19) 

I fältet 3D anger du vid Höjd, höjden på den komponent du ska rita (till exempel 

en vägg). Med Golvdistans kan du bestämma avståndet från golvet till 

underkanten på komponenten. 

I fältet Enkla linjer väljs vid Linjetyp vilken typ av linje streckritningen ska göras 

med. I samma fält i den nedrullningsbara listrutan vid Bredd anger du hur breda 

linjerna ska vara. Det finns sju tjocklekar mellan en pixel och 1 mm. 

Standardbredden är 0,18 mm 

I fältet Dubbla linjer anges avståndet mellan dubbla linjer. Det önskade avståndet 

skrivs in i textfältet Tjocklek. 

Genom att klicka på Återgå till standardvärden kan du, återställa dialogen till 

dess ursprungliga värden



8.11.2005 

På fliken Yta görs inställningar i förhand för komponenten Yta. Fliken innehåller följande fält: 

På fliken Mått görs inställningar i förhand för alla mått. Fliken innehåller följande fält: 

När du gjort önskade val, bekräfta alltid med OK eller Verkställ. 

Linjer 

Linje 

I fältet 3D anger du vid Tjocklek, ytans höjd i 3D, d v s dess tjocklek. Med 

Golvdistans bestämmer du hur högt ytan ska befinna sig över golvnivå. Det 

värde du anger avser avståndet golv-underkant på ytan. 

I fältet Linjer väljer du Linjetyp för de streck som omger ytan. Valet görs i den 

nedrullningsbara listrutan. 

I fältet Begränsningar väljer du Endast streckritningskomponenter eller Alla 

komponenter med hjälp av alternativknapparna. Begränsningar avser ytans 

färgfyllnad. 

Knappen Färg längst ned under fliken Yta, låter dig sätta en annan standardfärg 

på ytan än den mörkgrå som är fördefinierad. 

Om du ska placera ut en linje med ett exakt mått är det enklast att arbeta från tangentbordet och ange 

måtten i den inmatningsruta som visas efter att du valt komponenten och klickat en gång på ritytan. 

6(19) 

I fältet Text, vid rubriken Storlek kan du bestämma textstorleken på de mått som 

ska sättas ut på ritningen. Om du vill att de ska visas med den måttenhet du valt i 

kontrollpanelen, kryssa i rutan Visa enhet. Kryssa i den andra rutan, Använd 

horisontell text på vertikala mått, om detta är en grundinställning du vill ska 

gälla för de mått du placerar ut. Kryssa i den tredje rutan, Använd vertikal text 

på horisontella mått, om detta är en grundinställning du vill ska gälla för de mått 

du placerar ut. 

Fältet Grafik innehåller följande inställningar: 

Avstånd - här anger du på vilket avstånd måttlinjen ska ligga från den linje du 

måttsätter. 

Lucka - här anger du storlek på mellanrummet mellan de avgränsande 

måttlinjerna och den linje (vägg etc.) du mäter. 

Piltyp - här anger du vilken piltyp dina mått ska visas med på ritningen. 

Linjebredd – här anger du vilken linjebredd dina mått ska visas med på ritningen.



8.11.2005 

1. Hämta komponenten Linje och klicka fast den på ritytan. 

2. Ange önskad längd på komponenten i inmatningsrutans textfält Längd. 

3. För muspekaren i önskad riktning för att få rätt vinkel och klicka. 

Flera linjer i följd 

Flera linjer i följd fungerar likadant som Linje men med hjälp av piltangenterna kan du rita så många linjer 

du vill i direkt följd. 

1. Hämta komponenten och placera den på ritytan. Härifrån arbetar du enklast från 

tangentbordet. 

2. Ange önskad längd på komponenten i inmatningsrutans 

textfält Längd. 

3. Välj riktning på linjen med någon av piltangenterna. 

4. Inmatningsrutan visas fortfarande. Skriv in nästa mått. 

5. Välj riktning med någon av piltangenterna. 

6. Repetera dessa steg i önskad omfattning. 

Dubbellinje 

Dubbellinje fungerar som Linje men du drar direkt två parallella linjer. Tänk på inner- och yttermått när du 

arbetar med Dubbellinje. I dubbellinjens inmatningsruta finns ett textfält (Tjocklek) där du anger avståndet 

mellan de parallella linjerna. I dialogen Grundinställningar, står avståndet under Dubbla linjer i fältet 

Tjocklek. 

1. Hämta komponenten och placera den på ritytan. Härifrån arbetar du enklast från tangentbordet. 

2. Ange önskad längd på komponenten i inmatningsrutans textfält 

Längd. 


4. Inmatningsrutan visas fortfarande. Ange vilken sida den dubblerande 

linjen ska placeras på med hjälp av piltangenterna. Du förflyttar dig i 

inmatningsrutan med hjälp av Tab-tangenten och anger H för höger, 

V för vänster och C för centrum. 

5. Bekräfta dina val genom att trycka Enter. 

Flera dubbellinjer i följd 

Med komponenten Flera dubbellinjer i följd kan du rita så många dubbla linjer du vill i direkt följd genom att 

använda piltangenterna. 

1. Hämta komponenten och klicka fast den på ritytan. Härifrån arbetar du 

enklast från tangentbordet. 

2. Ange önskad längd på komponenten i inmatningsrutans textfält 

Längd. 


4. Inmatningsrutan visas fortfarande. Ange vilken sida den dubblerade 

linjen ska placeras på med hjälp av piltangenterna. Du förflyttar dig i 

inmatningsrutan med hjälp av Tab-tangenten och anger H för höger, V 

för vänster och C för centrum. 

5. Bekräfta dina val genom att trycka Enter. 

6. Inmatningsrutan visas fortfarande. Ange önskad längd på komponenten i inmatningsrutans textfält 

Längd. 

7. Välj riktning med någon av piltangenterna. 

8. Repetera dessa steg i önskad omfattning. 

7(19)


Bågar 


8.11.2005 

Under rubriken Bågar finns totalt åtta komponenter - fyra olika typer av bågar och deras dubbelutföranden. 

Nedan kommer vi att beskriva beteendet på de enkla bågarna. 

Bågar används för att skapa runda former. Om en båge förses med en höjd i dialogen Grundinställningar, 

syns den i 3D. 

Bågarna placeras som programmets övriga streckritningskomponenter. Du kan töja bågarna och därmed 

ändra bågvinkel och radie. Det går också att byta färg på bågar, såväl i planvy som i 3D. 

Observera: Dubbelbågarna har samma funktion som enkelbågarna på ritytan. Var 

noga med att tänka på inner- och yttermått när du arbetar med dubbelbågar. 

Cirkelbåge genom tangent och vinkel 

Cirkelbåge genom tangent och vinkel används för att rita en kurva i tangenten av en linje, det vill 

säga i fortsättningen av en linje. 

1. Hämta bågen, för den mot linjen. Bågen snappar mot änden på linjen. Klicka 

fast bågen. 

2. Ange Radie i inmatningsrutan. 

3. Tryck på Tab-tangenten och ange Vinkel. 

4. Tryck på Tab-tangenten tills du kommer till textfältet Medurs och ange J för Ja 

och N för Nej. 

5. Tryck Enter. Inmatningsrutan minskar till två fält. 

6. Tryck på Tab-tangenten tills du kommer till textfältet Bågvinkel och ange 

vinkel. 

7. Bekräfta dina val genom att trycka Enter igen. Bågen är komplett. 

Cirkelbåge innanför två tangerande linjer 

Cirkelbåge innanför två tangerande linjer används för att rita en kurva mellan två mötande linjer. 

1. Hämta komponenten och klicka fast den vid en av linjeändarna. 

2. En röd streckad linje visas vid muspekaren. Se till att komponentens 

röda streckade linje förlänger den heldragna linjen och klicka igen. 

3. För muspekaren (bågen följer med) mot den andra linjens ända. När den 

streckade röda linjen snappar mot linjeänden och hjälptexten Ände 

visas, klicka fast bågen på den andra linjen. 

4. Dra ut den röda streckade linjen så att den rakt förlänger den heldragna 

linjen och klicka igen. 

8(19)



8.11.2005 

Cirkelbåge genom radie och vinkel 

Cirkelbåge genom radie och vinkel används vid ritning av båge mellan två linjer. 

Exempel: 

1. Rita på valfritt sätt en rektangel med måtten 1200 x 1000. 

2. Hämta komponenten Cirkelbåge genom radie och vinkel och klicka fast den 

i ett av rektangelns hörn där du ska ta bort en bit för att skapa en rundning. 

3. Ange 500 mm i inmatningsrutans textfält för Radie. 

4. Placera en av bågens fästpunkter på en av rektangelns linjer (om den inte 

redan befinner sig där) och klicka fast den. 

5. Bestäm bågens riktning med hjälp av musen och klicka. 

6. Dra ut bågen till 90 grader och klicka fast den. 

7. Ta bort hörnet med hjälp av Kapa linje. 

Cirkelbåge genom tre punkter 

Cirkelbåge genom tre punkter används för att rita bågar där det finns tre fästpunkter givna. 

Exempel: 

Du vill rita ett 2000 mm brett och 1000 mm djupt, bågformat burspråk. 

1. Rita väggar enligt bild 1 och lämna plats för burspråket. 

2. För att cirkelbågen ska ha tre punkter att fästa i, måste du själv placera ut mittpunkten med hjälp av en 

Hjälplinje. 

3. Hämta komponenten Hjälplinje. 

4. För den mot mitten av den heldragna långsidan. Hjälplinjen hittar själv mitten på långsidan. Texten Mitt 

visas. 

5. Klicka fast hjälplinjen, fortsätt att hålla musknappen nedtryckt och dra hjälplinjen till önskad längd (bild 

2). 

6. Hämta komponenten Cirkelbåge genom tre punkter, låt bågen snappa mot den första punkten och 

klicka. 

7. Dra bågen med muspekaren till mittpunkten som utgörs av hjälplinjens ände. Bågen snappar mot 

hjälplinjens ände och hjälptexten Ände visas. Klicka igen (bild 3). 

8. Dra bågen till den sista fästpunkten och klicka slutligen fast den. 

Bild 1 Bild 2 Bild 3 

9(19)


Elliptisk båge 


8.11.2005 

Under rubriken Elliptisk båge hittar du en komponent – Elliptisk båge genom radier och vinkel. 

Elliptisk båge genom radier och vinkel används för att skapa elliptiska former. Om den elliptiska bågen 

förses med en höjd i dialogen för Grundinställningar, syns den i 3D. 

Bågen placeras som programmets övriga streckritningskomponenter. Du kan töja bågen och därmed ändra 

bågvinkel och radier. Det går också att byta färg på bågen, såväl i planvy som i 3D 

Du använder Elliptisk båge genom radier och vinkel när två radier och vinkeln är givna. 

På bilden nedanför, kan du se de olika värden (Radie A, Radie B och Vinkel) som du anger när du placerar 

bågen. 

För att placera den elliptiska bågen genom att främst arbeta med musen, gör så här: 

1. Hämta bågen och klicka fast den på ritytan. En inmatningsruta visas. 

2. För muspekaren i önskad riktning och ange Radie A. Bekräfta din inmatning med att klicka. 

3. För muspekaren i önskad riktning och ange Radie B. Bekräfta din inmatning med att klicka. 

4. Välj Medurs genom att föra musen i rätt riktning. Bekräfta din inmatning med att klicka. 

5. Ange önskad Bågvinkel eller använd muspekaren för att manuellt ställa in vinkeln. 

Cirklar 

Radie B 

Vinkel 

Radie A 

Under rubriken Cirklar finns totalt två komponenter - Cirkel genom radie och dess dubbelutförande. Nedan 

kommer vi att beskriva beteendet på den enkla cirkeln 

Cirklar används för att skapa runda former. Om en cirkel förses med en höjd i dialogen Grundinställningar, 

syns den i 3D. 

Cirkeln placeras som programmets övriga streckritningskomponenter. Du kan töja cirkeln och därmed ändra 

dess radie. Det går också att byta färg på cirkeln, såväl i planvy som i 3D. 

1. Hämta komponenten Cirkel genom radie och klicka fast den på ritytan. En 

inmatningsruta syns. 

2. Skriv in Radie. 

3. Bekräfta med Enter. 

10(19)



8.11.2005 

Observera: Dubbelcirkeln har samma funktion som den enkla på ritytan. Var dock noga med att tänka 

på inner- och yttermått när du arbetar med den dubbla cirkeln. 

Ellipser 

Under rubriken Ellipser finns totalt två komponenter - Ellips genom radier och dess dubbelutförande. 

Nedan kommer vi att beskriva beteendet på den enkla ellipsen. 

Om en ellips förses med en höjd i dialogen Grundinställningar, syns den i 3D. 

Ellipser placeras som programmets övriga streckritningskomponenter. Du kan töja ellipsen och därmed 

ändra dess radier och rotera den. Det går också att byta färg på ellipsen, såväl i planvy som i 3D 

1. Hämta komponenten Ellips genom radier och klicka fast den 

på ritytan. En inmatningsruta syns. 

2. Skriv in Radie A. 

3. Använd Tab-tangenten för att komma till nästa fält. Skriv in 

Radie B. 

4. Använd Tab-tangenten för att komma till nästa fält. Skriv in 

Vinkel. 

5. Bekräfta dina inmatningar med Enter. 

Observera: Dubbelellipsen har samma funktion som den enkla på ritytan. Var dock noga med att tänka på 

inner- och yttermått när du arbetar med den dubbla ellipsen. 

Rektanglar 

Under rubriken Rektanglar finns totalt sju komponenter - fem olika typer av rektanglar och dubbelutföranden 

på de första två. 

Rektangel given av kant och djup 

1. Hämta rektangeln och klicka fast den på ritytan. En inmatningsruta visas. 

2. Ange önskad Längd. 

3. Använd Tab-tangenten för att komma till fält Vinkel. Skriv in önskad vinkel. 

4. Använd Tab-tangenten för att komma till fält Djup. Skriv in önskat djup-. 


Rektangel given av kant och diagonal 

1. Hämta rektangeln och klicka fast den på ritytan. En inmatningsruta visas. 



4. Använd Tab-tangenten för att komma till fält Djup. Skriv in önskat djup. 

11(19)



8.11.2005 


Kvadrat given av kant och riktning 

1. Hämta kvadraten och klicka fast den på ritytan. En inmatningsruta visas. 




Dubbel rektangel 

Den tvåsidiga rektangeln är enkel att använda om du till exempel vill lägga till ett rum i en befintlig byggnad. 

Du kan arbeta med den tvåsidiga rektangeln på två olika sätt. Var dock noga med att tänka på inner- och 

yttermått när du arbetar med dubbelrektanglar. Du placerar tvåsidiga rektanglar på samma sätt som andra 

rektanglar. 

Ritverktyg 

Med de tre verktygen Kapa linje, Förena linjer och Dubblera linje eller båge kan du ta bort delar av linjer, 

fylla luckor och dubblera linjer. 

Kapa linje 

Med Kapa linje tar du bort en bestämd del av en linje eller flera linjer samtidigt. 

Exempel: 

Du har ett hörn med två överlappande linjer som du vill kapa. 

Gör så här: 

1. Hämta verktyget Kapa linje. 

2. Placera verktyget mellan de dubbla linjerna (se bild) 

och precis utanför de överlappande linjerna som du 

vill kapa. 

3. Håll musknappen nedtryckt och dra muspekaren över 

linjerna. En tunn röd linje syns över de linjer du vill kapa. 

4. Släpp musknappen. De överlappande linjerna försvinner. 

Ibland är det svårt att kapa en linje, till exempel om den är för kort eller om Kapa linje-verktyget snappar mot 

en annan punkt i närheten på ritytan. 

Gör så här om du upplever problem med att kapa linjer: 

1. Förstora det aktuella området med hjälp av Zoomrektangel. 

2. Hämta komponenten Kapa linje. 

3. Hindra verktyget från att snappa genom att hålla Shift-tangenten nedtryckt samtidigt som du kapar. 

Du kan också "sudda" en linje i taget med Kapa linje. 

12(19)




8.11.2005 

1. Hämta verktyget Kapa linje. 

2. För muspekaren mot den linje du vill kapa. Kapa 

linje snappar mot änden av linjen. 

3. Klicka fast verktyget. En inmatningsruta och en röd 

streckad markering visas. 

4. För muspekaren längs med den linje som ska 

kapas. 

5. När du kommer till en angränsande linje, klicka. 

Linjen försvinner. 

Förena linjer 

Genom att använda verktyget Förena linjer ,kan du få linjer att mötas i hörn. 

Efter att ha ritat ett hörn med två mötande dubbla linjer får du en lucka i hörnet på den 

yttre linjen. Med Förena linjer kan du automatiskt fylla luckan. 

1. Hämta verktyget Förena linjer och för muspekaren mot det öppna hörnet. Vid 

muspekaren syns en tunn röd linje. 

2. Klicka fast den röda linjen mot en av linjeändarna i det tomrum som ska fyllas. 

3. För muspekaren mot den andra linjeänden. Den röda linjen hittar själv änden och 

fyllnaden visas med rött. 

4. Klicka - luckan är nu borta. 

Dubblera linje eller båge 

En enkel linje eller båge görs mycket lätt om till en dubbel linje eller båge. 

1. Hämta verktyget Dubblera linje eller båge och för den till den linje du 

vill dubblera. 

2. Ange Tjocklek (avstånd mellan linjerna) i inmatningsrutan. 

3. Klicka fast dubbleringen på den valda linjen. Tre linjer visas - den ljusblå är 

den du satt ut och nu vill dubblera. De röda anger valmöjligheten ut- eller 

insida. 

4. För muspekaren i den riktning som du vill dubblera linjen. Den linje som är närmast muspekaren visas 

då heldragen. Välj genom att placera muspekaren på önskad sida och klicka. 

13(19)


Streckritning 2 


8.11.2005 

Dialogen Grundinställningar under fliken Streckritning 2 är identisk med den under Streckritning 1. 

Mått 

Var som helst på ritningen kan du sätta ut mått. Det finns åtta olika typer av mått. 

Horisontellt och Vertikalt mått 

Med Horisontellt- och Vertikalt mått måttsätter du horisontella respektive vertikala avstånd. 

Gör så här för att måttsätta en vägg (linje): 

1. Hämta något av måtten från fliken. 

2. Placera måttet, som snappar, i änden på den linje du vill måttsätta och 

klicka fast det. En inmatningsruta visas. 

3. Dra måttet till den andra ändan av linjen du vill måttsätta och klicka. 

4. I inmatningsrutans textfält Avstånd anger du på vilket avstånd 

måttlinjen ska ligga från den linje du måttsätter. Grundinställningen är 

500 mm. 

5. I inmatningsrutans textfält Lucka anger du storlek på mellanrummet 

mellan de avgränsande måttlinjerna och den linje (vägg etc.) du mäter. 

Du hoppar till fältet Lucka med hjälp av Tab-tangenten. 

6. Välj vilken sida av linjen måttet ska hamna på, genom att föra 

muspekaren mot respektive sida. 

7. Välj sedan vilken sida av måttet själva mått-texten ska hamna på genom att föra muspekaren i samma 

riktning som linjen du mäter. OM hittar automatiskt de tre positioner som är möjliga. 

8. Klicka fast måttet. 

Rakt mått 

Med Rakt mått kan du måttsätta linjer och sträckor som lutar. Rakt mått fungerar som övriga mått men du 

kan också ange vinkel i inmatningsrutans textfält Vinkel. 

Linjemått 

Linjemått mäter direkt på en linje oavsett om den lutar eller inte. 

Kedjemått 

Genom att använda programmets Kedjemått, kan du för linjer och avstånd visa en kedja innehållande 

vanliga horisontala mått och vertikala ackumulativa mått. 

1. Hämta komponenten Kedjemått . 

14(19)



8.11.2005 

2. Placera den i änden på den linje du vill mäta. Måttet snappar och du kan klicka fast måttet. 

3. Dra måttet till den andra änden av linjen du vill måttsätta. Måttet snappar och du bekräftar genom att 

klicka. 

4. Ange Avstånd samt vilken sida det horisontala måttets text ska visas på genom att föra muspekaren i 

önskad riktning. Bekräfta med att klicka. 

5. Välj position för det vertikala måttets text genom att föra muspekaren i önskad riktning. Bekräfta med att 

klicka. 

6. Fortsätt nu med att föra muspekaren till nästa punkt du ska mäta till. Bekräfta med att klicka. 

7. Repetera ovanstående steg tills du har måttsatt de önskade avstånden och din måttkedja är komplett. 

För muspekaren utanför ritytan när du är klar. 

Observera: 

Det är inte nödvändigt att visa både kedjemåtten och de ackumulativa måtten samtidigt. Högerklicka på 

måttet och välj Inställningar. Dialogen Inställningar öppnas. I Kedje-fältet, avmarkera en av rutorna, 

Visa kedjemått alternativt Visa ackumulativt mått. 

Kom ihåg att välja Grupp under Utsträckning längst ner i samma dialog. 

Vinkelmått genom centrumpunkt och två punkter 

Det här vinkelmåttet använder du om du behöver mäta vinkeln mellan två punkter och redan vet 

centrumpunkten för vinkeln. Detta kan till exempel vara användbart när du på en ritning vill veta vinkeln 

mellan två väggar. 

1. Hämta måttet: Vinkelmått genom centrumpunkt och två punkter. 

2. Peka med muspekaren på centrumpunkten för den vinkel du vill mäta och klicka. 

3. För muspekaren till den första punkten i vinkeln, till exempel en linje, och klicka. 

4. För muspekaren till den andra punkten (linjen) i vinkeln och klicka. 

5. För pekaren utanför respektive innanför vinkeln och bestäm därmed placeringen av det bågformade 

måttet som visar vinkeln. Klicka fast måttet. 

6. Du kan i efterhand ändra sida för måttet, det vill 

säga om det ska visas antingen på insidan av 

vinkeln eller på utsidan. Klicka på snappunkten mitt 

för texten, håll ned musknappen och dra måttet i 

önskad riktning. 

15(19)


Vinkelmått mellan två linjer 


8.11.2005 

Det här vinkelmåttet används för att mäta vinkeln mellan två linjer. Precis som Vinkelmått genom 

centrumpunkt och två punkter är det användbart vid mätning av vinkel mellan exempelvis två väggar på 

en ritning där du saknar en centrumpunkt. 

1. Hämta måttet: Vinkelmått mellan två linjer. 

2. För muspekaren mot den första linjen du vill mäta vinkeln från och klicka. 

3. För muspekaren mot den andra linjen och klicka. 

4. För pekaren utanför respektive innanför vinkeln och bestäm därmed placeringen av det bågformade 

måttet som visar vinkeln. Klicka fast måttet. 

5. Du kan i efterhand ändra sida för måttet, det vill säga om det ska visas antingen på insidan av vinkeln 

eller på utsidan. Klicka på snappunkten mitt för texten, håll ned musknappen och dra måttet i önskad 

riktning. Bilden visar hur måttet fästs mellan två linjer. 

Radiemått 

Med Radiemått mäter man radien på cirklar och bågar. Det här måttet är användbart för att till exempel mäta 

ett båg- eller cirkelformigt objekt på en ritning. 

1. Hämta måttet: Radiemått. 

2. För muspekaren mot den båge eller cirkel du vill mäta radien på och klicka en första gång. 

3. Bestäm vinkel för texten på måttet genom att föra muspekaren i önskad riktning. Klicka igen. Bilden visar 

ett mått som mäter radien på en cirkel. 

Pilar för mått och linjer 

Längst ned på fliken hittar du även olika typer av måttpilar. De fyra pilarna kan fästas på samtliga linjers 

ändar och samtliga måttlinjers ändar. Du byter enkelt ut pilarna genom att hämta önskad pil och klicka dit 

den på den gamla. Snedstrecket och cirkeln har samma funktion. Det går alltså att fästa alla dessa sex 

16(19)



8.11.2005 

komponenter på samtliga enkla linjers ändar och det går att byta ut ordinarie pilar mot dem. Med Radera 

pilar (längst till höger) tar du bort pilar genom att hämta komponenten och klicka på den pil du vill ta bort. 

Förändra mått 

Du kan töja och krympa mått efter att de har placerats på ritytan. Måttets inställningar kan även ändras på 

olika sätt efter att det placerats på ritytan. 

För att förändra ett mått på ritytan, gör så här: 

1. Högerklicka på det mått du vill förändra. En pop up-meny visas. 

2. Välj Inställningar i pop up-menyn. Dialogrutan Inställningar visas. 

Dialogen för Inställningar är praktiskt taget densamma för alla mått. Den innehåller en flik med följande fält: 

När du gjort önskade val, bekräfta alltid med OK eller Verkställ. 

Yta 

Om ytan 

I fältet Text, vid rubriken Storlek kan du ändra textstorleken på mått. 

Nästa val, Text, tillåter dig att ändra eller skriva in en helt ny text för det 

aktiverade måttet. Om du vill att textförändringen ska kvarstå trots att du 

töjer/krymper måttet, bocka för rutan Lås text. 

Om du vill att måttet ska visas med måttenhet, kryssa i rutan Visa enhet. 

Du kan rotera texten på måttet ett varv med hjälp av knappen Rotera text. 

Det är också möjligt att högerklicka på måttet och välja Rotera text. 

Avstånd - här ändrar du avståndet mellan måttlinjen och den linje du 

måttsätter. 

Lucka - här ändras storleken på mellanrummet mellan de avgränsande 

måttlinjerna och den linje (vägg etc.) du mätt till. 

Piltyp - här ändrar du piltyp för dina mått. 

Bredd - här ändras bredden på måttlinjen 

I Kedje-fältet bestämmer du om de horisontala kedjemåtten ska visas 

tillsammans med de vertikala ackumulativa måtten på ritytan eller inte. 

Med hjälp av komponenten Yta kan du skapa ytor som syns i planvy och, om du anger en tjocklek för ytan 

under Grundinställningar, även i 3D. 

1. Hämta komponenten Yta. 

2. För ut muspekaren på ritytan, muspekaren förvandlas till en färgpyts. 

3. Placera färgpytsen inom det område du vill ytbelägga (det måste vara ett tätt, av linjer inneslutet 

område). 

17(19)



8.11.2005 

4. Klicka inom det avgränsade området. En grå yta skapas. Ytan är försedd med en snappunkt som 

placeras där du har placerat färgpytsen och klickat. 

Ytberäkning 

Yta kan även användas för ytberäkning. 

Gör så här för att ytberäkna: 

1. Skapa en yta enligt ovan. 

2. Sätt muspekaren på ytan. En hjälptext visas automatiskt med en beräkning av ytans area samt med 

totalmåttet för ytans samtliga kanter. 

Observera: 

För att kunna använda komponenten Yta måste den area du vill ytbelägga var tät, det vill säga, 

omgiven av linjer som ansluter ordentligt till varandra. 

Det går att sätta en ny standardfärg på ytan genom att gå till fliken Yta under Grundinställningar. 

Förändra en yta 

En yta kan roteras om du klickar på ytans snappunkt, håller ner musknappen och drar ytan i önskad riktning. 

På vanligt sätt kan du även förändra en på ritytan placerad ytas färg genom att högerklicka på ytan och välja 

Material- och färgbyte i pop up-menyn som visas. 

Vissa av ytans inställningar kan ändras efter att du placerat ytan på ritytan. 


1. Högerklicka på ytan. En pop up-meny visas. 

2. Välj Inställningar för att öppna dialogen med samma namn. 

Dialogen Inställningar har en flik innehållande följande fält: 

Enkla linjer 

I fältet Enkla linjer kan du ändra Linjetyp för de streck som omger ytan samt linjens Bredd. 

3D 

I fältet 3D finns möjlighet att ändra ytans Höjd i 3D, d v s dess tjocklek. Med Golvdistans bestämmer du hur 

högt ytan ska befinna sig över golvnivå. Det värde du anger avser avståndet golv-underkant på ytan. 

18(19)


Begränsningar 


8.11.2005 

I fältet Begränsningar under Grundinställning väljer du Endast streckritningskomponenter eller Alla 

komponenter med hjälp av alternativknapparna. Begränsningar avser ytans färgfyllnad. 

Exempel: 

Du har ritat en rektangel och placerat ett tillbehör (som är mindre än rektangeln - i detta fall en tv) innanför 

rektangeln. Under grundinställningarna för Yta har du sedan markerat valet Alla komponenter. Du har 

sedan skapat en yta inom rektangeln. Om du nu flyttar TV:n kommer ett "hål" motsvarande dess form och 

storlek att uppstå i underlaget (se bild). För att undvika detta fortsättningsvis bör du istället, innan du lägger 

dit ytan, låta det förvalda alternativet Endast streckritningskomponenter i fältet Begränsningar kvarstå. 

19(19)

Streckritning 2 - Martela

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?