Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004

Inledning
Många ungdomar som har begått brott döms till vård inom socialtjänsten. Det
har under senare år blivit allt vanligare att dessa ungdomar deltar i någon form
av påverkansprogram inom ramen för sin påföljd. Olika typer av påverkansprogram
förekom i närmare hälften av vårdplanerna för ungdomar som dömdes till
vård inom socialtjänsten år 2004 (Brå 2005:13).
Idealt sett ska vården erbjuda en behandling som är dokumenterat effektiv,
och som reducerar risken att den unge återfaller i brott. Men vården äger rum
inom ramen för en påföljd och bör därför också följa straffrättsliga principer om
proportionalitet och förutsebarhet. Dessa juridiska principer är inte helt lätta att
förena med ett behandlingstänkande.
Påverkansprogram för unga lagöverträdare har funnits inom svensk socialtjänst
under en relativt kort tid. De ändringar i lagen som infördes år 1999, med
skärpta krav på tydlighet, proportionalitet och förutsebarhet i påföljdssystemet
för unga lagöverträdare, är troligen huvudförklaringen till att programmen fått
ett så snabbt och starkt genomslag. När en insats genomförs i form av ett påverkansprogram
framgår innehåll och omfattning tydligt vilket svarar väl mot lagens
nya krav.
Men kommunernas strävan att hitta nya, bättre vägar att socialt återanpassa
unga brottslingar har också drivit på utvecklingen. En av de första kommunerna
som startade program var Haninge, som inledde sin verksamhet i slutet av 90talet.
Deras programmodell infördes ganska snart därefter i en rad andra kommuner.
Sedan dess har enskilda kommuner utvecklat egna program, oftast genom
revideringar av de ursprungliga programmen; de har lagt till nya komponenter
och tagit bort andra. Andra kommuner har i stället valt att satsa helt på
manualbaserade program med amerikanskt eller svenskt ursprung.
Men trots att påverkansprogram blivit en så vanlig insats är det oklart vad
ett påverkansprogram egentligen är. Det beror på att programmen utformas och
bedrivs lokalt. Även om insatsen när den genomförs i programform kan beskrivas
tydligare i den enskilda kommunen saknas övergripande, mer systematisk
kunskap om vad påverkansprogram för unga lagöverträdare innehåller.
Vi saknar också kännedom om den målgrupp programmen riktar sig mot.
Det finns i dagsläget ingen övergripande kunskap om problemtyngden hos de
ungdomar som döms för brott. Det gäller också de unga lagöverträdare som
deltar i påverkansprogram. Det är omöjligt att uttala sig om ifall påverkansprogram
för unga lagöverträdare är bra eller dåligt utan att närmare veta vem programmen
är avsedda för.
Förmodligen kommer olika typer av programverksamheter att utgöra ett
betydelsefullt inslag i socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare även efter
de lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2007. Programmen kommer då att
förekomma i den påföljd som nu heter Ungdomsvård eller ingå som en del av
påföljden Ungdomstjänst.
Teori om två grupper av unga som begår brott
Eftersom det saknas systematisk kunskap både om vad programmen består av
och om vilka som går i dem, går det heller inte att uttala sig om huruvida de är
bra eller dåliga för att förhindra att unga lagöverträdare återfaller i brott. Att i
generella ordalag uttala sig om vad som är bra och dåliga insatser för ungdomar
som döms för brott är över huvud taget svårt eftersom brottslighetens bakgrund
och omfattning ser så olika ut för olika ungdomar.
6