dokumentation råd5.qxd - Brottsförebyggande rådet

EN DOKUMENTATION FRÅNRåd förframtiden5Social brottspreventionSocial brottsprevention innebär att man vidtar åtgärder för att påverka en personsbenägenhet att begå brott. Eftersom det finns mycket som kan påverka den benägenheten,kan social brottsprevention se olika ut och utföras av många olika aktörer i samhället. Det kanhandla om allt från generellt välfärdsarbete till mer riktade insatser mot speciella riskgrupper.Tonvikten ligger dock oftast på arbete riktat mot barn och ungdomar. Den 1 april ordnadeBRÅ en konferens om hur man kan arbeta med social brottsprevention på lokal nivå.

En studiedag om social brottspreventionNärmare 300 deltagare besökte den 1 april Brottsförebyggande rådetskonferens Råd för framtiden. Det var den femte upplagan av konferensenoch årets tema var social brottsprevention. Ämnet är omfattandeoch dagen handlade därför om allt från generellt välfärdsarbete till olikainsatser inriktade mot riskgrupper.INNEHÅLLEn studiedag om social brottsprevention 2Kriminell utveckling och tidiga åtgärder 3Möten och möjligheter – medling ochrådslag 4Att undervisa om brott och straff 6MST är en behandlingsmetod sominvolverar hela familjen 7I YAR arbetar ungdomar och vuxnagemensamt för en förändring 7Jämställdhet i brottsförebyggande syfte 8Projekt för män ska minska våld motkvinnor 9Vuxna och barn arbetar tillsammansmot fotbollsvåldet 10Vändpunkter för att bryta en kriminelllivsstil 10Kunskap mot rasism 11Konfliktlösning i projekt Nord och Syd 12BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETBox 1386111 93 StockholmInternet: www.bra.seREDAKTÖRMalin Nääs08-401 87 64e-post: malin.naas@bra.seMEDARBETAREMadeleine BlixtMalena CarlstedtCamilla LidmanAnn NäfverMalin NääsKarin SvanbergLAYOUTYlva HellströmKonferensen anordnades på NorraLatin i Stockholm. De kulturminnesmärktalokalerna, som uppfördes1880, fungerade tidigare som skolbyggnadoch andas både kultur ochkunskap. För att deltagarna skulle fåtillfälle att ta del av så mycket kunskapsom möjligt hölls både gemensammaföreläsningar och sex parallellaseminarier. Seminarierna somgick i repris på eftermiddagenbeskrev både teoretiskt och praktisktflera olika sätt att arbeta med socialbrottsprevention. Föreläsarna taladebland annat om hur jämställdhet,integration, idrott, olika behandlingsmetoderoch skolan kan fungerabrottsförebyggande.Tanken med Råd för framtiden,precis som med denna dokumentation,är att sprida kunskap ombrottsförebyggande arbete. Enligt denutvärdering som gjorts av årets konferensvisade det sig också att hela 84procent tyckte att de tillgodogjort signya faktakunskaper och ungefär likamånga, 82 procent, tyckte att deskulle ha nytta av den kunskapen isitt arbete.Bra betyg fick också inledningstaletoch de gemensamma föreläsningarsom framfördes i Norra Latins aula.BRÅ:s t.f. generaldirektör JanAndersson inledningstalade och lämnadesedan över till docent TommyAndersson vid Umeå universitet somföreläste om “Kriminell utvecklingoch tidiga åtgärder”. Arbetet medsocial brottsprevention riktar sigoftast mot barn och ungdomar.Därför handlade hans föreläsningbland annat om olika typer av föräldrastödsom ett sätt att motverka attsärskilt utsatta barn utvecklar ettantisocialt beteende.Under förmiddagen fick deltagarnaockså lyssna till folkhälso- ochsocialtjänstministern MorganJohansson som höll ett kortare föredragom drogpolitikens roll i detbrottsförebyggande arbetet. Underföredraget framhöll han att det är fåsamband som är lika starka som detmellan droger och brott.När Morgan Johansson avslutatsitt föredrag fördelade sig deltagarnapå de sex seminarierna. TommyAnderssons föreläsning och seminariernafinns beskrivna på följandesidor.Den intensiva förmiddagen avslutadesmed en lång lunch som serveradesi korridorerna jämte skolansvackra ljusgårdar. Lunchavbrottetgav utrymme för både återhämtningoch samtal. Med ny energi fick deltagarnaåteruppta kunskapsinhämtningengenom ytterligare en omgångseminarier.Stig-Arne Bäckman från Urkrafti SkellefteåEfter seminarierna, och före dengemensamma avslutningen, serveradeskaffe för att pigga upp deltagarna.Uppiggande var också dagensfinalföreläsare, inspiratören och chefenför Urkraft i Skellefteå Stig-ArneBäckman, som lyckades locka tillbåde skratt och eftertanke. Och detvar kanske också det tankeväckandebudskapet mellan skratten sombetydde mest.– Vi tror att alla människor haren kraft och att den går att väcka. 2

Kriminell utveckling och tidiga åtgärderSjälvklart föds ingen till brottsling. Det konstaterade docentTommy Andersson när han talade om Kriminell utveckling och tidigaåtgärder. I stället förklarade han att alla människor växer upp medolika sociala, biologiska och psykologiska förutsättningar.Tommy Andersson är docent vidUmeå universitet. Tidigare har hanockså arbetat på Brottsförebygganderådet och är bland annat författaretill rapporten “Kriminell utveckling –Tidiga riskfaktorer och förebyggandeinsatser”.Arbete med social brottspreventionhandlar ofta om åtgärder riktade motbarn och ungdomar samt deras föräldrar.Det var också en av anledningarnatill att Tommy Andersson var enav huvudtalarna på årets Råd förframtiden. Enligt Tommy Anderssonär de flesta, både forskare och lekmän,överens om att tidiga åtgärderhar en viktig roll när det gäller attminska nyrekryteringen till den lillagruppen “yrkeskriminella” ochbrottsbenägenheten hos den störregruppen tillfällesbrottslingar.– Ungefär fem procent av brottslingarnabegår femtio procent avbrotten. Kan vi på något sätt riktainsatserna så att vi minskar nyrekryteringentill den lilla gruppen?undrade han och övergick till att talaom de tidiga riskfaktorerna.FÖRÄLDRARNAS PÅVERKANTommy Andersson beskrev hur vårapersonlighetsegenskaper utvecklas urett samspel mellan biologiska ochsociala faktorer. Han förklaradeockså att biologiska faktorer intebara behöver innefatta genetik, utanäven beskriver exempelvis skador tillföljd av moderns missbruk under graviditeten.Föräldrarna är kanske de som harstörst påverkan på sina barns socialisation.Därför är föräldrarnas psykosocialasituation en av de tidiga riskfaktorersom är viktig att ta hänsyntill vid arbete med social brottsprevention.Det kan handla om föräldrarskriminalitet, missbruk eller psykisksjukdom. Dessutom påverkarföräldrarnas utbildningsnivå, om deSocial brottsprevention handlar ofta om åtgärder inriktade mot barn och ungdomar.är arbetslösa, ensamstående ellerunga, barnets uppväxtmiljö.– Sådana faktorer innebär en ökadrisk för en antisocial utveckling, mendet behöver inte betyda att barnenblir kriminella. En ensamstående, ungoch arbetslös mor kan lyckas väl medsitt föräldraskap om hon har ett fungerandesocialt nätverk, exemplifieradeTommy Andersson.BARNETS PERSONLIGHETEN RISKFAKTORFöräldrarnas möjlighet att skapa entrygg uppväxt för sina barn styrsäven av deras omsorgsförmåga. Dithör bland annat förmågan att känslomässigtknyta an till barnet, attkunna hantera konflikter och att gebarnet en konsekvent uppfostran.Dessutom kräver föräldraskapet attde kan ge barnet tid och engagemang.Men även i barnets tidiga personlighetoch sätt att fungera kan skydds-eller riskfaktorer spåras. Det ärstörre risk att ett barn med uppmärksamhets-eller uppförandestörningarutvecklar ett kriminellt beteende, änmer harmoniska barn. Detsammagäller barn med kognitiva och emotionellastörningar.Tommy Andersson lugnade samtidigtde omkring 300 deltagarna iNorra Latins stora plenumsal genomatt understryka att det handlar omvaraktiga problem och att riskerna är3

störst hos de barn som utsätts förflera av de ovanstående faktorerna.– Man ska inte springa till doktornbara för att ett barn är lite oroligt!Tommy Andersson menar att ävenom det är svårt, så går det att upptäckaom ett barn riskerar att utvecklaett antisocialt beteende. Hanpoängterar också att alla som arbetarmed barn har en skyldighet att, enligtsocialtjänstlagen, anmäla om ett barnfar illa.– Där har vi en möjlighet, men denutnyttjas dåligt rakt igenom, sa han,medveten om att uttalandet var kontroversiellt.FÖRÄLDRASTÖD ÄRFRAMGÅNGSRIKTEnligt Tommy Andersson är olikatyper av föräldrastöd ett sätt att motverkaatt särskilt utsatta barn utvecklarett antisocialt beteende. I Sverigefinns det få, om ens några, välutvärderadeföräldrastödsprojekt. Men detbehöver inte innebära att det saknasfungerande verksamheter i landet.– Att dokumentation och utvärderingsaknas behöver inte vara detsammasom att ingenting görs, mendet finns ingen samlad kunskap, förklaradeTommy Andersson.Internationellt har dock en radprojekt utvärderats och visat sigframgångsrika. Dit hör bland annathembesöksprojekt, särskilda föräldrautbildningaroch så kallade multimodalainsatser, det vill säga insatseri flera miljöer.DEN KUNSKAP SOMFINNS ANVÄNDS INTEÄven om det i Sverige saknas välutvärderadeföräldrastödsprojekt såfinns de strukturella förutsättningarnai form av exempelvis mödraochbarnavårdscentralerna, barn- ochungdomspsykiatrin, barnomsorgenoch socialtjänsten. Trots det anserTommy Andersson att de flesta socialtutsatta barn inte får den behandlingde behöver. Anledningen är attdet ofta saknas mål och styrdokumentför verksamheterna, att de verksamhetersom bedrivs sällan baseraspå vetenskapligt grundade metoderoch att det som trots allt görs, varkendokumenteras eller utvärderas.– Jag minns den trettonåriga flickasom brände ner några varuhus. Barnochungdomspsykiatrin kände tillflickans problem, men hade intekunnat göra något. Den kunskap somfinns används inte och arbetet medsocial brottsprevention är kvalificerateftersatt.RÅD FÖR FRAMTIDENTommy Andersson ser dock möjlighetertill förändring och han gav delokala aktörerna några goda råd förframtiden. Det handlade bland annatom att komplettera det generella förebyggandearbetet med insatser påindividnivå, och mot särskilt utsattagrupper. Dessutom tycker han att detär viktigt att involvera personer medspecialkunskap om barn, exempelvispersonalen på barna- och mödravårdscentralen,barnpsykiatrin, skolanoch förskolan, i det lokala brottsförebyggandearbetet.– Jag har inga illusioner om attdet genom social brottsprevention gåratt bli av med brottsligheten. Menman kanske kan minska den litegrand.Möten och möjligheter –medling och rådslagMedling vid brott och familjerådslag är två närbesläktade metoder sombåda är ett uttryck för filosofin om reparativ rättvisa. De bägge metodernapresenterades på seminariet “Möten och möjligheter – medlingoch rådslag”.Reparativ rättvisa, eller restorativejustice, handlar om att lösa konfliktermellan dem som är berörda av den. Idagens system, som främst är inriktatmot att bestraffa, försvinner ofta denmöjligheten eftersom konflikten förflyttasfrån individen till företrädareför samhället, exempelvis advokatoch åklagare.Mauro Pliscovaz är en erfarenmedlare och arbetar i dag medBrottsförebyggande rådets medlingsuppdrag.Vid medling möts gärningsmanoch brottsoffer för att tala om4brottet. Tanken är att gärningsmannnenska få en ökad insikt om brottetskonsekvenser och att brottsoffret skafå möjlighet att bearbeta händelsen.– Medling är inte en ny metod,eller ett nytt verktyg för socialtjänsten.Det är ett nytt förhållningssättoch ett uttryck för reparativ rättvisa,beskrev Mauro Pliscovaz på seminariet.NY LAG OM MEDLINGI Sverige är medling en relativt nyföreteelse som fick sitt uppsving isamband med att Brottsförebygganderådet i slutet av 1990- talet bedrev enförsöksverksamhet. Som en följd avde erfarenheterna kom i juli 2002 enny lag som reglerar förutsättningarnaför medling. Utgångspunkten förmedling är att brottsoffer och gärningsmanmöts frivilligt. Det är ocksåviktigt att gärningsmannen bådeerkänt, och ångrat, handlingen.– I början när jag talade om medlinganvände jag ordet "ångra", menjag tycker att "komma till insikt" ärbättre. Man kan ångra något utan att

ha kommit till insikt, förklaradeMauro Pliscovaz.Brottsoffer och gärningsman skaockså delta i medlingen på lika villkor.Det innebär att det är lika viktigtatt klargöra brottsoffrets, såvälsom gärningsmannens syfte, med attdelta.– För medlaren är det viktigt attklargöra om brottsoffret är där föratt ta hämnd på gärningsmanneneller för sin egen skull.– Det är också viktigt att brottsoffretinte ställer upp bara för atthjälpa gärningsmannen, utan för sinegen skull, fortsatte MauroPliscovaz.FÖRBEREDELSE ÄR A OCH OÄven om brottsoffret och gärningsmannenär huvudpersoner, är medlarensförhållningssätt avgörande föratt medlingen ska lyckas. Framförallthandlar det om att medlaren både ärväl förberedd och professionell.– Annars finns det en risk attbrottsoffret kränks på nytt, och attgärningsmannen inte förstår konsekvenskernaav sitt handlande, saMauro Pliscovaz och poängterade attmedlaren måste vara opartisk.– Det är oväsentligt vad jag sommedlare anser om brottet, just vidsjälva medlingssituationen.BRÅ:s Mauro Pliscovaz har långerfarenhet av medling.För att ytterligare förstärka opartiskhetenmenar han att det också ärviktigt att vistas i en neutral lokal.Exempelvis är det inte lämpligt attvistas i socialtjänstens lokaler, omnågon av parterna har sin handlägggaredär. Fast Mauro Pliscovaz ärmedveten om att det inte alltid ärmöjligt.– Om det inte finns någon annanmöjlighet, så är det viktigt att förklaravarför.I FAMILJERÅDSLAGINVOLVERAS HELA FAMILJENPatric Eriksson, samordnare, ochLouise Callenmark, fältarbetare, frånBotkyrka kommun arbetar medfamiljerådslag. Familjerådslagsmodellenhar sitt ursprung från NyaZeeland och har influerats av denmaouriska traditionen; att involverahela familjen när en familjemedlembegått exempelvis ett brott. Familjerådslagbygger på tanken att familjen,och dess nätverk, har en moraliskrättighet att få en central roll närbeslut fattas om deras barn. Dessutomär de bättre lämpade att ta detbeslutet än myndighetspersoner.Metoden skiljer sig till stora delarfrån medling, men är ett uttryck församma rättsfilosofi. Dessutom kan ivissa fall familjerådslag och medlingkomplettera varandra.Vid ett familjerådslag möts ungdomenoch hans eller hennes familj,släkt och vänner för att upprätta enhandlingsplan kring hur ett barns,eller ungdoms, närmaste framtid skagestalta sig. Till familjerådslagetkopplas en samordnare som blandannat hjälper familjen att förberedasig inför rådslaget. För att få tillstånd ett möte menar Patric Erikssonatt det är oerhört viktigt att bådeförberedelserna och familjerådslagetsker på familjens, och inte de professionellas,villkor.– Det är viktigt att jag kankomma till dem när det passar dem.EN TRESTEGSPROCESSFamiljerådslaget är indelat i tre faser.Först inleder socialtjänsten med attinformera om sin bedömning av barnets,eller ungdomens, situation ochvad de anser att han eller hon är ibehov av. Dessutom kan andra personerbjudas in, exempelvis enlärare, för att ge sin syn på situationen.Tanken är att familjen ska fåtillräckligt med information för attkunna fatta ett bra beslut för barneteller ungdomen.Därefter lämnas familjen ensamför att diskutera fram en handlingsplansom senare presenteras för samordnareoch socialsekreterare. I sambandmed denna del av familjrådslagettar socialtjänsten ställning till omhandlingsplanen tillgodoser de behovsom barnet, eller ungdomen, har. Debeslutas också om när, och på vilketsätt, en uppföljning av handlingsplanenska ske.Patric Eriksson arbetar somsamordnare för familjerådslag iBotkyrka kommun.Även om en socialsekreterarefinns med under familjerådslagetpoängterar Patric Eriksson att detvare sig handlar om behandling, elleringår som en del av den ordinarieutredningen hos socialtjänsten.– Familjerådslag fungerar snararesom ett komplement till en utredningoch det är viktigt att låta familjenveta att denna möjlighet till beslutsfattandefinns.LÄS MER OM MEDLING PÅ www.bra.se5

Att undervisa om brott och straffSkolan är en viktig arena för det brottsförebyggande arbetet. Därför harBrottsförebyggande rådet utarbetat lärarhandledningen Du & Jag, Rätt &Fel. På seminariet med samma namn presenterade huvudförfattarenNiklas Odén, tillsammans med läraren Anne Aalto-Skoglund, materialetoch hur det praktiskt kan användas i skolan.Skolan är en viktig arena för detbrottsförebyggande arbetet. Därförhar Brottsförebyggande rådet utarbetatlärarhandledningen Du & Jag,Rätt & Fel. På seminariet medsamma namn presenterade huvudförfattarenNiklas Odén, tillsammansmed läraren Anne Aalto-Skoglund,materialet och hur det praktiskt kananvändas i skolan.Niklas Odén presenterade lärarhandledningenDu & Jag, Rätt & Fel.Niklas Odén arbetar påEtikgruppen kommunikation AB ochhar samordnat arbetet med lärarhandledningen.Materialet har utarbetatsmed hänsyn till skolans styrdokument,läroplan och kursplan. EnligtNiklas Odén saknas det material iskolan om attityder och värderingar.Du & jag, Rätt & Fel ska därförerbjuda skolorna ett användbart verktygför att skapa diskussioner omattityder, lagar och regler. Tankenmed materialet är att det ska integrerasi den ordinarie undervisningenoch underlätta för lärarna i det dagligaarbetet. När mateialet utarbetadeshade Niklas Odén regelbundet kontaktmed sju olika skolor för att bollaidéer.6– Därigenom lyckades vi hittaexempel på hur man kan arbetaämnesövergripande och undvek attmaterialet hamnade vid sidan omandra ämnen, förklarade NiklasOdén.SKOLOR DELTOG I UTVECKLINGENFör att lärarhandledningen skulle bliså lättillgänglig som möjligt utarbetadesen testversion som de sju skolornasedan provade och utvärderade.Utifrån deras synpunkter revideradessedan materialet. Materialet är uppdelati sju teman; lagar och regler,stöld, våld, hot och kränkning, främlingsfientlighet,skadegörelse, drogersamt trygghet och otrygghet. Varjetema, eller kapitel, består av exempeloch diskussionsfrågor. Strukturen ärenkel och läsaren får lättfattligainstruktioner genom en beskrivningav en exempelskola.– Det enda man behöver läsa föratt komma i gång med arbetet är deförsta femton sidorna. Då förstårman hur den är uppbyggd, saNiklas Odén.Anne Aalto-Skoglund arbetar medindvandrarungdomar på Bodaskolan iBorås och har använt materialet i sinundervisning.Anne Aalto-Skoglund på Bodaskolan iBorås har arbetat med lärarhandledningen.– I skolan kan allting förekomma,exempelvis hot och kränkningar, ochvi måste våga ta upp de ämnena.UTGÅR FRÅN ELEVERNAS VARDAGHon tycker att materialet underlättardet arbetet och att det går att användanågot av handledningens temanunder nästan varje lektion.Utgångspunkten är oftast elevernasvardag, men materialet kan ocksåanvändas genom att knyta an tilldagsaktuella händelser. Anne Aalto-Skoglund tycker att det är viktigt attunder lektionen ge utrymme för elevernaskänslor och hon menar attsamtalen ofta tar en filosofisk vändning.– Eleverna har blivit bättre på attdiskutera attitydfrågor och tänkermer på vilka värderingar som styrdem.Enligt Niklas Odén är det bra attsätta upp ett mål för elevernas arbete.Det kan exempelvis handla om attsätta upp en pjäs eller göra en skoltidning.För att sprida lärarhandledningen,och kunskap om den, har NiklasOdén både informerat de lokalabrottsförebyggande råden och hållitutbildningar på skolor runt om i landetEn av seminariedeltagarna funderadeöver sätt att engagera sina kollegori arbetet med Du & Jag, Rätt &Fel. Några av de övriga deltagarnasförslag var att hålla en provlektion,bjuda in gästföreläsare eller att delokala brottsförebyggande råden kanbidra med kunskap om materialet. Defick medhåll av Niklas Odén.– Många lokala brottsförebygggandeaktörer har sagt att de nu harfått ett instrument för att komma in iskolan. Jag skulle vilja säga att skolannu fått ett verktyg att komma ut ivärlden.

Flera behandlingsmetoder som riktar sig mot ungdomar som är ellerriskerar att bli kriminella, lägger stor vikt vid ungdomars socialasammanhang. Två av dem är Multi Systemic Therapy, MST, och Youth atRisk, YAR. Båda metoderna presenterades på ett seminarium påRåd för framtiden.MST är en behandlingsmetod sominvolverar hela familjenUtgångspunkten för MST, Multi Systemic Therapy, är att barns och ungdomarsbeteende styrs utifrån deras sociala sammanhang. Och det är föräldrarna som hardet största inflytandet över dem. Därför står föräldrarna i centrum för behandlingen.MST är en modell som utarbetades iUSA under slutet av 1970- talet ochvänder sig till familjer med ungdomari åldern 11-18 år som har ett antisocialtbeteende. I modellen är det föräldrarnasom är den viktigaste samarbetspartnernoch MST-terapeuternaska stötta dem i föräldrarollen. I detarbetet ingår att vara tillgänglig dygnetrunt. Samtidigt är det viktigt attterapeuten inte tar över föräldrarnasansvar och uppgifter.– Vid en utvärdering med en avfamiljerna framkom det att de varnöjda med insatsen, men att de fåttgöra allt arbete själva. Det ser vi somett lyckat familjearbete, sa AgnetaDahlberg som tillsammans med kolleganBirgitta Ärlund föreläste omMST på Råd för framtiden.RIKTAT STÖDInnan behandlingen påbörjas görterapeuten en analys av familjesituationen.De tittar bland annat påfamiljens ekonomiska situation ochskapar sig även en bild av värderingaroch relationer inom familjen samt avfamiljens nätverk. Utifrån den analysenriktas sedan insatsen mot de specifikabehov som finns inom en vissfamilj. Insatserna revideras sedanlöpande. Genom att ge föräldrarnaett riktat stöd är förhoppningen attfamiljen ska klara sig helt utan hjälpefter behandlingen.– För mig som arbetat inom institutionsstyrelseni drygt 20 år ochgång på gång sett att ungdomar somfungerar bra inom olika institutionersramar, direkt faller tillbaka till sittdestruktiva beteende när de skrivs ut,var det nödvändigt att söka nya former,sa Birgitta Ärlund när hon beskrevvarför hon börjat arbeta medMST.I YAR arbetar ungdomar och vuxnagemensamt för förändringAlla unga har en framtid och alla kan lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. Det ärgrundtanken bakom YAR – Youth at risk. Med hjälp av vuxna, både professionellaoch frivilliga, ska ungdomarna få hjälp att nå sina mål.YAR är en engelsk modell som främstär anpassad för ungdomar mellan 16och 21 år. De ungdomar som deltar iprogrammet har exempelvis problemmed kriminalitet, missbruk, relationeroch depressioner. Modellen har prövatsi Borlänge kommun och kommunensarbete med YAR presenteradespå Råd för framtiden av ÅsaDanielsson och Lena Bergens påSocialförvaltningen i Borlänge.Inom ramen för programmet skaungdomarna sätta upp mål för sitt liv.Dessa mål arbetar ungdomarna framunder programmets två första faser;förberedelse- och utförandefasen.Under förberedelsefasen värvasfrivilliga stödpersoner, så kalladevolontärer, och material till en intensivkurssamlas in. Intensivkursen ärdetsamma som utförandefasen. Dåsamlas ungdomar och volontärer föratt delta i olika detaljstyrda ochkänsloladdade fysiska och specialpedagogiskaaktiviteter. Syftet medövningarna är att ungdomarna skareflektera över sina liv och sina känslor.Ungdomarna får också en personligstödperson, också det en volontär,som stöttar den unges väg till förändring.Efter intensivkursen inledsuppföljningsfasen som pågår undertolv månader. Både den unge ochstödpersonen deltar då i olika workshopssom ordnas en gång permånad.I det projekt som genomförts iBorlänge deltog 22 ungdomar. Enligten utvärdering, som gjorts av projektet,har två tredjedelar av dem förändratsitt liv i positiv riktning. 7

Jämställdhet i brottsförebyggande syfteMäns våld mot kvinnor kan både förklaras av den maktobalans som rådermellan könen och som ett värdegrundsproblem. Det anser Kicki Scheller,t.f. jämställdhetsdirektör på Länsstyrelsen i Gotlands län. Tillsammans medlärare från Västerbergsskolan i Mölndal talade hon om jämställdhet ur ettbrottsförebyggande perspektiv.I början av sin karriär var KickiScheller lärare och arbetade samtidigtför kvinnojouren. Denna kombinationöppnade hennes ögon för att detfinns kunskapsluckor inom skola ochförskola om mäns och pojkars våldmot kvinnor och tjejer. Hennesgrundtes är att det kan gå att minskadet könsrelaterade våldet genom attarbeta med frågor kring kön, maktoch genus redan i skola och förskola.Utifrån den tesen skapade hon projektet“Våga se” och en metodhandbokför pedagoger, “Värdegrundenjämt”.Kicki Scheller är författare till en metodhandbokom jämställdhet.– Lärare möter barnen som bevittnarvåldet och de möter mammornasom har blivit slagna. Därför behöverpersonalen kunskap om mäns våldmot kvinnor.VÅLD ÄR EN MAKT- OCHVÄRDERINGSFRÅGADessutom är våldet på individnivå ettuttryck för en maktobalans, både på8samhälls- och gruppnivå. Genom attbemöta och motarbeta den obalanseni skolan, det vill säga på gruppnivå,kan våldet förebyggas på individnivå.Några sätt att bemöta den obalansenkan vara att synliggöra kvinnorshistoria och motarbeta sexuella trakasserier.Kicki Scheller konstaterar ocksåatt det könsrelaterade våldet även ären värderingsfråga. Mycket av detsymbolspråk som omger oss definierarkvinnor och flickor som objekt.Bland annat håller hon upp enreklambild med två mycket ungaflickor i raffset och som publicerats iflicktidningen Frida. En annanreklambild visar en kvinna som ärfastbunden på en järnvägsräls ikläddprodukten Dieseljeans.– Dieselreklamen har blivit fälld,så den är åtminstone olaglig, konstateradeKicki Scheller.OKEJ ATT SLÅ TJEJER?Inom ramen för projektet Våga se,arbetade Kicki Scheller framföralltmed pojk- och flickgrupper. En tankemed det är att skapa trygghet igruppen utifrån ett maktperspektivmellan könen. Både på seminariet ochi metodhandboken ger Kicki Schellerexempel på övningar och metodersom kan användas i skola och förskola.En av de övningar som hon arbetademed var att låta pojkar ochflickor skriva ner vad det är som ärbäst med att vara kille, respektive tjej.Slående var att flickorna först vartysta och inte kunde säga något.Sedan kom det fram att de var duktigapå att hjälpa fröken och på attvara tysta. Pojkarna däremot var intelika ovilliga att tala om vad som varbra med att vara kille. Då får mantävla, vara bäst på saker och slåss.Särskilt anmärkningsvärt tyckte KickiScheller det var att några få pojkar saatt : “då får man slå tjejer”. Även omde visste att det egentligen var fel, såvar det underförstått att det var okej.VÅGA BRYTA MÖNSTRETPå Västerbergsskolan i Mölndal arbetarKristina Westlund och LenaMalmström med jämställdhet. Påskolan hade de problem med en såkallad 4-5. Eleverna var stökiga ochdet förekom bland annat mycketkönsmobbing. För att undvika att enliknande situation skulle uppstå igen,startade ett förändringsarbete. Detresulterade i att skolan deltog i Jämoprojektet,“Våga bryta mönstren”.Inför sitt arbete videofilmade personalenleken och samlingarna för attsedan analysera filmerna ur ett genusperspektiv.FLICKOR ÄR TYSTA,POJKAR TAR PLATSResultatet blev, kanske inte helt oväntat,att flickorna framför allt vartysta, snälla och gärna hjälpte fröken.Pojkarna däremot tog plats genom attfråga, prata och busa. De nonchaleradeockså tillsägelserna från personalen.För att bryta mönstret valde de attarbeta i flick- och pojkgrupper.Grupperna fick sysselsätta sig inomområden som traditionellt inte ärflickors- respektive pojkars territorium.I pojkgruppen diskuterade demycket känslor och tränade på attsätta rätt ord, på rätt känsla.Flickgruppens arbete inriktade sigmycket mot att få flickorna att tastörre plats, bland annat genomolika röst- och kroppsspråksövningar.– Som lärare är det skönt att sepojkarna gråta inför varandra, saKristina Westlund och berättade attpojkgruppen även jobbade mycketmed beröringsövningar, exempelvismassage.– Efter ett tag gick det också att

arbeta med massage i helklass,den blandade gruppen.Videofilmen visade dock intebara att barnen lekte, ochumgicks, enligt de traditionellakönsrollsmönstren. Lärarna konserveradesjälva de stereotypakönsrollerna.– Vi trodde vi var jämställda,sa Lena Malmström.– Men som pedagog gjorde jagomedvetet skillnad på flickor ochpojkar.De menar att arbete med jämställdheti förskola och skola därförmåste börja med personalen,att de vågar bryta mönstren. Förnär självinsikten finns, förändrasockså förhållningssättet. Kristina Westlund och Lena Malmström arbetar med jämställdhet på Västerbergsskolani Mölndal.Projekt för män ska minska våld mot kvinnorFör att minska mäns våld mot kvinnor och barn startades projektet“Turkiska riskförbundet förebygger våld mot kvinnor och barn”. Temat harframförallt varit barnuppfostran och målgruppen för projektet ärmän.Turkiska riksförbundet bildades 1977och är en rikstäckande organisationmed 12 000 medlemmar. EnligtOsman Özkanat, ordförande i förbundet,är det i familjer med turkiskhärkomst vanligt att mannen ansvararför sönernas uppfostran. Genomatt med projektet främst vända sig tillmän, vill förbundet förhindra attmännens uppfostran av pojkarbefäster en struktur där männen harmakten över både kvinnor och barn.SEGREGATIONEN ETT HOTMOT DEMOKRATINDen övervägande delen av de turkiskainvandrarna kom till Sverige imitten av 60- och 70-talet och mångaär arbetskraftsinvandrare, eller barntill dem. De flesta av föreningensmedlemmar lever segregerat i förorternatill de större städerna. OsmanÖzkanat menar ett det innebär attgamla förhållningssätt både förstärksoch lever vidare i de yngre generationerna.– De flesta turkar bor i dag isegregerade områden och har ingendaglig kontakt med svenskar. Dennaetniska segregation är ett stort problemoch på sikt är det ett stort hotmot vår demokrati, sa Osman Özkanatoch konstaterade att överviktenav svenskar på seminariet var etttecken på den segregationen.– I dag har cirka 1,2 miljonerinvånare i Sverige en annan bakgrundän svensk. Något som inte alls återspeglasi det offentliga Sverige.DIALOG MELLAN KULTURERFör att underlätta integrationsprocessenhar förbundet velat skapa endialog om skillnaderna mellan densvenska och den turkiska kulturen.Inom förbundet har de länge haftdiskussioner om bland annat uppfostranoch äktenskap i tidig ålder.– Men arbetet med att minska våldetmot kvinnor och barn blev viktigare,och förstärktes, efter en serietragiska familjetragedier på senare år,till exempel mordet på Fadime, saOsman Özkanat.Det huvudsakliga budskapet i projektet“Turkiska riksföreningen förebyggervåld mot kvinnor och barn”har varit att tydliggöra att våld aldrigkan accepteras, vare sig i barnuppfostraneller i andra sammanhang.Osman Özkanat menar att det i börjanvar svårt att få med alla medlemsföreningari projektet.– Det handlar om att ifrågasättatusenåriga patriarkala strukturer.Diskussionsämnena väcker starkakänslor och vi blev anklagade gångpå gång för att ha blivit försvenskade.De cirka 600 männen i projektethar deltagit i olika konferenser ochseminarier. För att inhämta kunskapom de frågeställningar som kundevara aktuella att diskutera i projektetmedverkade femtio kvinnor i ett seminarium.Till projektet har föreningenockså knutit två jurister som harstartat en familjerådgivning. Informationom projektet har spridits genomföreningens tidning och närradiokanal.Genom de kanalerna har manhaft möjlighet att föra en dialog ombarnuppfostran, jämlikhet och jämställdhet.9

Vuxna och barn arbetar tillsammans mot fotbollsvåldetFör två år sedan började Anna-Karin Sundéns och Tomas Henängsdöttrar spela fotboll i Bollstanäs SK. De blev då förvånade över hur föräldrarna,de som borde föregå med gott exempel, uppförde sig runtplan. Tillsammans med tjejerna i laget kom de på idén att uppmuntra despelare, ledare, föräldrar och supporters som körde med “rent spel”.Resultatet blev ett helt koncept – Fair Play.Upplands Väsby är en liten kranskommuntill Stockholm med omkring37 000 invånare. Enligt LarsWahlström på kommunens kultur -och fritidsförvaltning har UpplandsVäsby drabbats hårt av nedskärningar.Därför är de insatser som kangenomföras för att förebygga brottbegränsade. Det är en av anledningarnatill att kommunen ser positivt påde insatser som genomförs inom föreningslivet.– Därigenom når man väldigtmånga ungdomar, konstaterade han.BARNENS INITIATIVBollstanäs SK är en av föreningarna ikommunen. Ett av klubbens lag,flickor födda 1993, ville tillsammansmed sina föräldrar göra något konkretmot fotbollsvåldet, både på planoch vid sidan om. Initiativet kom frånen av flickorna i laget som börjadeifrågasätta sin mamma: "Varför ärdet bara vi barn som ska vara justa,varför ska inte ska inte ni vuxnaockså vara det?"Resultatet blev ett Fair Play-prissom delas ut i de turneringar somklubben anordnar. Idén grundar sigpå ett material “Rent spel” som utarbetatsav Stockholms Fotbollsförbund.Bollstanäs SK har sedan vidareutvecklatmaterialet och då blandannat lagt tonvikten på föräldrarnasroll.– Föräldrarna är de bästa brottsförebyggarna.Tanken med priset äratt spelarna ska dela ansvaret för attdet blir en juste atmosfär, både påoch vid sidan av planen, med devuxna runt omkring, förklaradeAnna-Karin Sundén.IDROTTSVÅLDET ÄR ALLAS ANSVARFörhoppningen med priset är att detävlande lagen ska tycka att det ärlika åtråvärt att vinna det priset, somatt vinna hela turneringen. För attkunna bedöma vilket lag som bästlever upp till ett "rent spel" harklubben utarbetat mallar. Utifrån demallarna bedöms spelarnas, ledarnas,föräldrarnas och andra supportrarspositiva uppträdande under turneringen.Flera andra klubbar har inspireratsav Bollstanäs SK och nu finnsliknande pris även på andra turneringar.Vändpunkter för att bryta en kriminell livsstilTrots en tuff uppväxt lyckas många människor bryta en livsstil med kriminalitetoch drogmissbruk. Stig-Arne Berglund vid Umeå universitetägnar en stor del av sitt arbete åt att hitta de faktorer som kan förhindraoch bryta utvecklingen av en problemfylld livsstil.Stig-Arne Berglund är lektor vidInstitutionen för socialt arbete vidUmeå universitet och undervisar påPolishögskolan i Umeå. Dessutom ärhan författare till Social pedagogik – Igoda möten skapas goda skäl, som ären fortsättning på, och utveckling av,10hans avhandling – Val av livsstil. Isin avhandling följde han under tre år14 ungdomar som till följd av en problematisklivssituation hade blivitomhändertagna. Genom att lyssna tillderas beskrivningar av hur de hamnadei, och tog sig ur, sin problematiskalivssituation fick han en inblick ivad som styr olika livsval.HÄMTA KUNSKAP FRÅNDEM SOM LYCKATSTraditionellt blickar de flesta studierom ungdomar med problem bakåt,

för att ta reda på vad som lett tillproblemen. Stig-Arne Berglund anseri stället att det är viktigt att se framåtoch dra lärdom av dem som lyckas,de positiva och goda exemplen.– Som idrottstränare söker maninte upp det sämsta laget i serien, desom uppenbart har problem och spelardåligt. Vill man hämta kunskapsöker man den från dem som harframgång och lyckas bäst, trots svårigheteroch dåliga odds, exemplifieradehan på ett av dagens sex parallellaseminarier: “Nya Vägar”.Han menar att det ofta är flerafaktorer som samspelar och fårmänniskor att bryta ett invant beteendemönster.De läkande krafterna idenna process handlar bland annatom inställning och mentala självbilder.Enligt Stig-Arne Berglund ärinställningen i stor utsträckning nyckelntill att vända en situation.INSTÄLLNINGEN KANBLI EN VÄNDPUNKTHan ger som exempel en ung kvinna,Anna, som fann sin vändpunkt närhon för artonde gången skrevs in påett § 12- hem. Som riktigt ung varhon tävlingssimmare, men någonstanspå vägen till ung kvinna gick detsnett. Som 15-åring var hon tung narkotikamissbrukareoch när hon var17, prostituerad. Hennes akt var fylldmed motgångar. Personen som skrevin henne, tittade först på Anna, sedanpå akten.– “Jag ser att du är helvetesbesvärlig och att du gjort mycket.Men kan du något annat?”, citerarStig-Arne Berglund.De orden etsade sig fast hos Annaoch tävlingspersonen i henne tänkte:“jag ska visa dem”. När personalenpå behandlingshemmet inte ville hjälpahenne att finna en praktikplats,rymde hon och ordnade, med hjälpav arbetsförmedlingen, praktik på ettbadhus. I dag, 26 år gammal, driverAnna ett eget företag och beskriversig själv som “nykter men inte problemfri”.RELATIONER VIKTIGAYtterligare en viktig faktor i läkningsprocessenär familjen och andra personeri den närmaste omgivningen.Därför anser Stig-Arne Berglund attinsatser riktade mot familjer som hardet särskilt svårt är både bra och viktiga.Men även andra mer tillfälligaförebilder menar han kan ge inspirationoch stöd. Det kan handla om enlärare, fritidsledare eller socialsekreterare.Liksom hans bok och avhandlingär Stig-Arne Berglunds föreläsningfylld av exempel. Elin är enannan av de unga kvinnor han möttoch som fått stöd och inspiration avsin socialsekreterare. Ett stöd somElin tidigare inte medgivit och somsocialsekreteraren aldrig fick ett kvitttopå.– “Hon bryr sig, fast hon är jävligtjobbig”, återgav Stig-ArneBerglund och fortsatte:– Det finns gott om betydelsefullamänniskor och förändrade livssituationer.Tyvärr är vi dåliga på att tillvaratagoda exempel och dra lärdomav det som fungerar. För det är i godamöten som skäl till förändring skapas.Kunskap mot rasismFör att komma åt den strukturella rasismen är det viktigt att förändraoch se över myndigheters och institutioners förhållningssätt. Detanser Ann-Sofie Lagerkrantz på Kalmar kommun. På seminariet“Integrationsarbete i brottsförebyggande syfte” talade hon omkommunens arbete med integrationsfrågor.Integrationsverket har utsett Kalmartill pilotkommun i ett projekt medsyfte att undersöka om rådgivningoch informationsinsatser kan påverkafrämlingsfientliga och rasistiska tendenserpå lokal nivå. För närvarandepågår arbetet med att bygga upp enkunskapsbas genom kartläggningar,studier och inventeringar av de lokalaresurserna. Bland annat genomförHögskolan i Kalmar en studie om hurkommuninvånare, med en annanetniskt bakgrund än svensk, uppleveratt de bemötts av olika myndigheteroch andra verksamheter. Dessutomkartlägger de olika institutionersinställning till, och erfarenhet av,arbete med invandrare.– De kartläggningarna kommer attutgöra grunden för den breda rådgivningsverksamhetsom vi ska startaoch erbjuda i Kalmar kommun, saAnn-Sofie Lagerkrantz när hon presenteradekommunens arbete på Rådför framtiden.SAMVERKAN ÄRFRAMGÅNGSFAKTORNParallellt med Högskolan i Kalmarskartläggning sker en inventering avde personer inom kommunen somhar kunskap om och erfarenhet avrasism och främlingsfientlighet. På enfråga från åhörarna, om vilka som ärde viktigaste framgångsfaktorerna iintegrationsarbetet, svarade Ann-SofieLagerkrantz att det är viktigt att påledningsnivå skapa förutsättningarför samverkan mellan olika förvaltningaroch ansvarsområden.– I Kalmar har vi samlat chefernaför de mjuka förvaltningarna ochpolisområdescheferna i en gemensamledningsgrupp. Utan denna organisationhade det varit oerhört svårt attdriva både arbetet med en pilotkommunoch konkreta projekt somNord och Syd.11

Konfliktlösning i projekt Nord och SydFördomar och okunskap blev upprinnelsen till ett bråk mellan eleverpå två skolor i Kalmar. Men när de två gängen fick lära kännavarandra fann de att det fanns fler likheter än olikheter mellan dem.För att överbrygga konflikter mellantvå gäng på Novaskolan respektiveFalkenbergsskolan i Kalmar, beslutadesocialtjänstens fältsekreterareoch fritidsledarna på de båda skolornaatt låta eleverna träffas.Tankarna resulterade i projektetNord och Syd. Problemen mellanskolorna uppmärksammades hösten1999 och under läsåret ökade problemen.– Antagonismen växte under läsåretoch hösten 2000 beslöt vi tillsammansmed fritidsledarna att försökaföra samman den två gängen. Vårenkla utgångspunkt var att om defick tillfälle att träffa och lära kännavarandra under trygga former, såskulle de upptäcka att de var mer likaän olika, sa Sverker Persson när hantillsammans med kollegan MatsThunman och eleven Samir Peci presenteradeprojektet på “Råd för framtiden”.MEDIERNA HAR ETTSAMHÄLLSANSVARSom ett första steg samlade fältsekreterarnaoch fritidsledarna de bådagängen var för sig. Ungdomarna fickdå berätta om sin uppfattning om deandra och om hur konflikten upppstått.Bland annat berättade ungdomarnapå Novaskolan att en del avkonflikten hade sin upprinnelse i enundersökning om Falkenbergsskolanssyn på invandrare, som publicerats iden lokala tidningen. Undersökningensignalerade att en övervägande del aveleverna på Falkenbergsskolan varfrämlingsfientliga. Enligt MatsThunman och Sverker Persson hadesiffrorna inte något med verklighetenatt göra och hade tillkommit genomett ovetenskapligt sätta att bearbetadata.– Mediernas roll är viktig. De harett stort samhällsansvar och födergenom sin rapportering motsättningaroch skapar en rädsla hos både ungdomaroch deras föräldrar. Här iKalmar ledde deras rapportering tillatt nyrekryteringen till rasistiskaorganisationer för en tid ökade,menade Mats Thunman.MISSUPPFATTNINGSTEGRADE RÄDSLAI samtalen med eleverna framkom attbåda grupperna ville ha en förändring,samtidigt som de både var räddaoch ovilliga till att mötas. Bådagrupperna hade också nästan sammauppfattning om varandra; att motpartenvar farlig och bar vapen. När detvar som värst var flera av ungdomarnarädda för att gå ensamma påstan och det förekom smutskastningvia Internet mellan skolorna.– Man mådde inte bra själv påkvällarna, man var rädd och undradehur det gick med den andra killensom man slagit, berättade Samir Peci.Samtalen mynnade ut i att debåda grupperna möttes och deltog ien dagslång grupputvecklingsbana.Under dagen ökade elevernas nyfikenhetpå varandra och samtalen dememellan blev allt mer spontana. Närdagen var slut var alla också överensom att fortsätta träffas.– På första mötet med det andragänget och när jag såg den kille somjag slagit tänkte jag "det här gåraldrig". Men allt är ju värt ett försökt,sa Samir Peci.MER INFORMATIONEn förklaring till att de lyckadessammanföra ungdomarna, var enligtMats Thunman, att alla ville ha enförändring.– Vi presenterade ett förslag förungdomarna och de fick träffas påskoltid, något som är en av nycklarnatill framgången.FÖREGÅ MED GOTT EXEMPELEfter det första mötet genomfördegrupperna, veckovisa, gemensammamöten och samtal.– Projektet lyckades över förväntan,fortsatte Sverker Persson.– Killarna ville också dela med sigav sina erfarenheter, så de fick gå enretorikkurs och har därefter varit utei mellanstadieskolor och berättat omsina erfarenheter.Samir Peci tror att de som äldreelever också kan föregå med gottexempel för de yngre.– Småkillarna ser upp till oss. Ochvet man inget om varandra så blir detrasism.Som avslutning på projektetanordnades en resa till Göteborg.Både fältsekreterare, fritidsledare ochpolitiker tyckte att eleverna var värdaen belöning för det engagemang somde lagt ner på att överbrygga konflikterna.Men det var kanske inte destörsta förtjänsten med projektet.– Att slippa vara rädd är hurskönt som helst, tyckte Samir Peci. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är en myndighet under justitiedepartementet.BRÅ:s uppgift är att främja brottsförebyggande arbete genom utveckling, utvärdering,forskning och information inom det kriminalpolitiska området. BRÅ ansvararockså för Sveriges officiella kriminalstatistik.Att sprida kunskap om lokalt brottsförebyggande arbete är en av BRÅ:shuvuduppgifter. I de uppgifterna ingår att ge ekonomiskt stöd till brottsförebygggandeprojekt, anordna utbildningar och konferenser samt stimulera till kunskaps-och erfarenhetsutbyte.LÄS MER PÅ www.bra.se12