Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial

More documents

Recommendations

Info

2. Sammanfattning En provväg med materialen flygaska, bottenaska och Mesa från skogsindustrin byggdes 2001, på grusvägen mellan Vitåfors och Töre. Bygget föregicks av laboratorieundersökningar av materialen och tänkt materialsammansättning. Denna rapport redovisar vägtekniska resultat, miljöuppföljningen beskrivs i [5]. Bottenaskan lades som ett materialskiljande lager, flygaskan skulle stabilisera befintlig överbyggnad och Mesan blandades in i tillfört grusslitlager. Uppföljning utfördes med hjälp av dels visuella observationer, dels fallviktsmätning. Det visade sig att för att ta till vara de potentiella bärighetshöjande effekterna som otvivelaktigt finns hos flygaskan, måste man utföra konstruktionen något annorlunda. Vägens tunna konstruktion och svaga övriga ingående material medförde att styvheten hos det stabiliserade lagret inte kunde utnyttjas fullt ut. Det är sannolikt att man på en grusväg med något högre bärighet bättre skulle tillgodogöra sig bindningseffekterna. Bottenaskan undersöktes inte ur bärighetssynpunkt, utan var tänkt som materialskiljande lager. Detta har fungerat bra, vid en provgrävning 2005 visade det sig vara ett tätt lager. Mesan gav inte någon tydlig bärighetseffekt, men har här och på andra ställen visat sig ge goda driftsegenskaper. Man måste också utveckla en bättre metod för inblandningen av flygaskan. Inblandningen utfördes genom att en grävmaskin med skopan blandade utlagd aska med det befintliga vägmaterialet. Detta gav mycket dammning, med därav följande arbetsmiljöproblem och är dessutom inte rimligt att utföra i större skala. Bottenaskan däremot kan mycket väl hanteras på det sätt som gjordes i projektet. Driftmässigt visade det sig att Mesan gav det bästa resultatet, men flygaskesträckorna fungerade också väl. Båda binder ytmaterialet, vilket gör att åtminstone för Mesan kan hyvlingen minskas. 4
3. Inledning 3.1. Bakgrund Vid arbetet med tillverkning av pappersmassa kan inte allt från vedråvaran användas i produktionen. Det blir över barkspill, kvistar, träspill m.m. Eftersom detta material utgör ett utmärkt bränsle, eldas det i energipannorna på pappersbruken. Vid eldning uppstår olika askor. Dels bottenaska, dvs. det material som återstår i botten av härden. Bottenaskan består ofta även av grus och sand som följt med vedråvaran, och som inte är brännbar. Dels uppstår också flygaska, den aska som är så finkornig att den följer med rökgaserna. Denna flygaska samlas i olika filter. Eftersom det inte är alldeles enkelt att ta hand om sådana askor hamnar en stor del även på deponi, med därav följande deponiavgifter och lokaliseringsproblem. Skogsindustrin kontaktade därför Vägverket för att utröna huruvida det fanns möjlighet att dessa askor skulle kunna användas i vägbyggnadssammanhang. I processen uppstår dessutom Mesa, vilket är en rest från sulfatfabrikernas kemikalieåtervinning. Till största delen består materialet av kalciumkarbonat CaCO3. Mesa har under ett antal år använts som inblandning i grusslitlager på vägar inom Norr- och Västerbotten, som ett bindande material. Detta har medfört att en klar minskning av driftsåtgärder har skett. Behovet av underhåll i form av hyvling under barmarkssäsongen har närmast halverats på vägar som behandlats med Mesa. [8] 3.2. Syfte Vägverket Region Mitt hade tidigare provat att använda aska i en provsträcka i en belagd väg, riksväg 90 delen Skarped-Näsåker. Syftet med undersökningarna inriktades därför på att se om det med hjälp av askan skulle vara möjligt att förbättra en befintlig grusväg. 3.3. Metod I ett initialskede gjordes laboratoriebestämningar av materialens kemiska och fysikaliska egenskaper. Detta utfördes på Luleå Tekniska Universitet, se [9] och nedan avsnitt 5. Man kan sällan ta ett resultat från ett laboratorium och direkt tillämpa det i fält, till exempel så går det inte att bedöma hur materialet kan hanteras i större skala. I projektet ingick därför att bygga en provväg. Vid planeringen av provvägen utgick man från resultaten av laboratorieundersökningarna. Då flygaska när det befuktas har en bindande effekt, (vilket laboratorieundersökningarna bekräftade) valdes att utnyttja denna egenskap för att förbättra lager nära ytan. Bottenaskan å andra sidan skulle utnyttjas som ett materialskiljande lager på en sträcka med sämre terrass. Resterande del av vägen behandlades med Mesa, genom att tillfört slitlager blandades med detta material. 5
Page 1 and 2: 2005-12-01 Utvärdering av ett för
Page 3 and 4: Utvärdering av ett försök med fl
Page 5: 1. Introduktion....................
Page 9 and 10: 4.2. Geologi och hydrologi Vägen g
Page 11 and 12: Fallviktsmätning utfördes för ut
Page 13 and 14: Det skall observeras att det förek
Page 15 and 16: ärförmågeindex skett från 2001
Page 17 and 18: Km 7/500-7/550 Vägens uppbyggnad l
Page 19 and 20: härdningen sedan är ganska snabb.
Page 21: 9. Källor [1] Gustafsson, Åke, V

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?