kartläggning av sluttäckning av deponier - Svenska EnergiAskor AB

En rapport framtagen av
Författare: David Hansson
KARTLÄGGNING AV
SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

Förord
Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella
miljöfarliga ämnen i mark och vattendrag samt utsläpp av växthusgaser. De strängare reglerna kring
deponering som infördes i och med deponeringsförordningen (2001:512) 2001 har gjort att det för
närvarande pågår sluttäckning av många av Sveriges deponier.
Om lite drygt 15 år kommer de flesta av deponierna vara sluttäckta. Då behövs nya
användningsområden för askor om inte askberget ska växa. Askan kan då i större utsträckning
användas inom vägbyggnation, för framställning av betong, för att stabilisera muddermassor vid
hamnbyggen och återföring till skogen.
David Hansson, miljöutredare på konsultföretaget Tyréns, har i rapporten kartlagt sluttäckningsläget
vid Sveriges deponier.
Stockholm den 17 maj 2013
Monica Lövström
Svenska EnergiAskor AB
Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av askor från
energiproduktion. Målet är ett hållbart energisystem där askorna i så stor utsträckning som möjligt
återanvänds och ingår i kretsloppet.
3

Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ................................................................................................... 6
2 Syfte ...................................................................................................................... 6
3 Bakgrund .............................................................................................................. 6
3.1 Regelverk kring deponier .......................................................................................... 6
3.2 Sluttäckning av deponier ........................................................................................... 7
4 Avgränsning ......................................................................................................... 9
5 Metod .................................................................................................................... 9
6 Resultat ................................................................................................................. 9
6.1 Erhållna svar ............................................................................................................. 9
6.1.1 Anläggningar där deponering fortsatte efter 2008 .................................................... 9
6.1.2 Anläggningar där deponering upphörde helt 2007 eller 2008 ................................. 10
6.2 Strategier för sluttäckningen ................................................................................... 10
6.3 Faktorer som påverkar sluttäckningstakten ............................................................ 10
6.4 Areal som ska sluttäckas ........................................................................................ 11
6.5 Material för sluttäckning .......................................................................................... 11
6.6 Materialbehov ......................................................................................................... 11
6.7 Slutdatum för sluttäckningen ................................................................................... 12
7 Slutsatser ............................................................................................................ 13
8 Felkällor .............................................................................................................. 15
Bilaga 1 ....................................................................................................................... 16
Bilaga 2 ....................................................................................................................... 27
5

1 Sammanfattning
De strängare reglerna kring deponering som infördes i och med deponeringsförordningen (2001:512)
2001 har gjort att det för närvarande pågår sluttäckning av många av Sveriges deponier. Behovet av
lämpliga massor är stort. I takt med att deponierna blir sluttäckta kommer behovet att minska. I syfte
att ungefärligt beräkna hur behovet kommer att utvecklas gjordes en enklare kartläggning av
sluttäckningsläget vid ett antal deponier.
För närvarande pågår eller planeras sluttäckning vid ett stort antal deponier och behovet av
sluttäckningsmaterial är stort. Resultatet av kartläggningen tyder på att sluttäckningen av huvuddelen
av de avslutade deponierna och deponidelarna kommer att vara slutförd om drygt 20 år. Därefter
kommer troligen deponierna alltmer att sluttäckas löpande i takt med att de fylls upp. Mot bakgrund av
att mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt, efter förbuden att deponera organiskt och
brännbart avfall, kommer behovet av sluttäckningsmassor då att vara en bråkdel mot nuvarande
behov. Sannolikt råder alltså för närvarande en efterfråge-peak för sluttäckningsmassor.
2 Syfte
Bestämmelserna om deponering av avfall som infördes 2001 innebar att kraven på landets deponier
skärptes. Ett stort antal deponier avslutades som följd av de nya kraven. Istället inleddes arbetet med
att sluttäcka dem i enlighet med den nya lagstiftningen.
Sluttäckningsarbetet pågår under flera år och i och med att deponierna avslutades vid i princip samma
tidpunkt finns det för närvarande ett stort behov av sluttäckningsmaterial. I takt med att sluttäckningen
slutförs kommer behovet att minska. Syftet med kartläggningen var att ge en indikation på när den
pågående sluttäckningen av avslutade deponier/deponidelar är slutförd, vilka faktorer som styr samt
en uppskattning av behovet av sluttäckningsmaterial.
3 Bakgrund
3.1 Regelverk kring deponier
Det svenska regelverket kring deponering av avfall styrs till stor del av EU:s direktiv om deponering av
avfall 1 . Direktivet genomfördes i svensk lagstiftning i juli 2001 genom förordningen (2001:512) om
deponering och har inneburit att standarden på de svenska deponierna har höjts. Förordningen
omfattar alla deponier med undantag för deponier för så kallat utvinningsavfall, d.v.s. gruvdeponier.
För dessa gäller andra krav i annan lagstiftning.
I deponeringsförordningen ställs krav på bland annat geologisk barriär, bottentätning, sluttäckning och
uppsamling av lakvatten. Kravnivån varierar beroende på om det är en deponi för farligt avfall, en
deponi för icke-farligt avfall eller en deponi för så kallat inert avfall.
Eftersom de nya kraven var betydligt strängare än de som tidigare gällde fanns det möjlighet till
anpassning under ett antal år efter att förordningen har trätt kraft. Förenklat hade
verksamhetsutövarna tre alternativ att välja på.
1. Att avsluta deponin innan deponeringsförordningen trädde i kraft i juli 2001. Därmed behövdes
ingen hänsyn tas till de nya bestämmelserna.
2. Att lämna en in avslutningsplan till tillsynsmyndigheten och sluta deponera avfall senast den
31 december 2008. Avslutningen och efterbehandlingen, däribland sluttäckningen, skulle ske i
enlighet med kraven i deponeringsförordningen. Vissa möjligheter till avsteg från
bestämmelserna fanns.
3. Att lämna in en anpassningsplan till tillsynsmyndigheten där det framgick vilka åtgärder som
skulle vidtas för att uppfylla kraven i deponeringsförordningen innan den 31 december 2008.
Vissa möjligheter till avsteg från bestämmelserna fanns. Därmed kunde deponeringen
fortsätta även efter 2008.
1 Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall
6

De nya bestämmelserna gjorde att deponeringen upphörde vid ett stort antal deponier under 2008
eller tidigare.
Även andra styrmedel infördes under den här tiden. Från och med 2002 var det inte längre tillåtet att
deponera brännbart avfall. 2005 började ett motsvarande deponeringsförbud att gälla för organiskt
avfall. Dessutom infördes en deponiskatt som succesivt höjdes. Styrmedlen har gjort att mängden
avfall som deponeras har sjunkit kraftigt.
En tidslinje över införda styrmedel på deponiområdet under början av 2000-talet visas i figur 1.
1999
EGdirektivet
2001
Deponiförordningen
träder i kraft
2003
Deponiskatt:
370 kr/ton
2005
Deponiförbud
organiskt avfall
31 dec. 2008
Förordningens
krav ska vara
uppfyllda
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
20
2000
Deponiskatt:
250 kr/ton
2002
Deponiförbud
brännbart
avfall
2004
Föreskrifter
mottagningskriterier
2006
Deponiskatt:
435 kr/ton
Figur 1. Tidslinje som visar de styrmedel som infördes på deponiområdet under 1999-2010. 2
3.2 Sluttäckning av deponier
Enligt deponeringsförordningen ska verksamhetsutövaren se till att deponin sluttäcks när den
avslutas. Sluttäckningen ska konstrueras så att mängden lakvatten som passerar genom deponin inte
överskrider ett visst gränsvärde. Gränsvärdet är lägst för deponier för farligt avfall.
Utöver täthetskraven avseende lakvatten är det viktigt att det material som används till sluttäckningen
är beständiga över lång tid och att inte atmosfäriskt syre kan tränga ner i avfallet och skapar
oxiderande förhållanden.
För att uppnå att sluttäckningen uppfyller kraven krävs att den konstrueras med flera skikt med olika
egenskaper och funktioner. De olika skikten visas i figur 1.
2 Bygger på figur 1 i Naturvårdsverkets rapport Effekter av deponiförordningens införande - En effektutvärdering.
Rapport 6381. 2010
7

Figur 2. Översiktlig bild av de viktigaste skikten i sluttäckningen. 3
Vad de olika skikten har för funktion samt vilka material som kan användas framgår av tabell 1.
SKIKT MATERIAL FUNKTION
Växtetableringsskikt
Skyddsskikt
Materialseparerande
skikt
Dräneringsskikt
Materialseparerande
skikt
Tätskikt
Gasdräneringsskikt
Avjämningsskikt
Matjord, jord, kompost, bark, torv,
skogsavfall, avloppsslam, etc.
Morän, jord, schaktmassor,
avloppsslam, fiberslam, aska,
bergkross, etc.
Geotextil eller motsvarande.
Grus, svallad morän, makadam,
krossmaterial, bottenaska, slagg,
hyttsten, glasskross, etc.
Geotextil eller motsvarande.
Lergeomembran (t.ex. bentonitmatta),
stenmjöl, morän, moränlera, cefyll,
syntetiskt geomembran (t.ex.
betylgummi), aska+avloppsslam,
gjuterisand, grönlutsslam, etc.
Sand, grus, jord, stenar; återvunnet
material, restprodukter, etc.
Sand, grus, askor, pannsand,
gjuterisand, krossat berg, finkompost,
jord, etc.
Främjar vegetation,
reducera risken för erosion,
öka det estetiska inslaget.
Skyddar de underliggande
skikten från exempelvis
deformation.
Förhindrar att material från
ovanliggande skikt sätter
igen dräneringsskiktet.
Effektiviserar avrinning och
reducerar vattenbelastningen
på tätskiktet.
Skyddar tätskiktet.
Begränsar in- och
uttransport av vatten samt
utgående deponigas.
Samlar upp/avleder
deponigas.
Utjämnar sättningar,
förhindrar att ovanliggande
skikt skadas, underlättar
utläggning av övriga skikt.
Tabell 1. Ett urval av material i de skikt som sluttäckningen består av. 4
3 Figur 6 i Naturvårdsverkets handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av
avfall och till 15 kap. 34 § miljöbalken (1998:808).
4 Tabellen är förkortad version av tabell 12 i Avfall Sveriges Deponihandbok – Reviderad handbok för deponering
som en del av modern avfallshantering – Rapport D2012:02
8

4 Avgränsning
Kartläggningen utgick från underlaget till Naturvårdsverkets rapportering till kommissionen enligt
artikel 15 i Rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall 2010. I underlaget redovisas enbart
deponier som avslutades under 2007 eller 2008 och deponier där deponeringen fortsatte efter 2008.
Kartläggningen omfattade därför inte deponier som avslutades före 2007. Deponier för
utvinningsavfall, gruvdeponier, finns inte heller redovisade i Naturvårdsverkets underlag och ingick
därför inte heller i kartläggningen.
Det är endast deponier för icke-farligt avfall (IFA) och farligt avfall (FA) som kräver en sluttäckning
enligt vad som beskrivits ovan. Kartläggningen begränsades därför till dessa deponier, d.v.s.
sluttäckningen av deponier för inert avfall kartlades inte.
Enligt underlaget fortsatte deponeringen av avfall vid totalt 134 deponier efter 2008. Av dessa ligger
några inom samma anläggning. Det kan exempelvis handla om en deponi för farligt avfall och en
deponi för icke-farligt avfall vid en och samma anläggning. Sådana deponier slogs samman till en
anläggning. Antalet olika anläggningar uppgick då till 118.
Enligt Naturvårdsverkete underlag avslutades totalt 125 deponier under 2007 och 2008. Med
”avslutades” avses i att deponeringen upphörde. Av dessa deponier ligger 21 stycken vid
anläggningar där det även finns en eller flera deponier där deponering fortfarande pågår.
Deponeringen upphörde alltså helt vid totalt 104 anläggningar under 2007 och 2008.
5 Metod
Sammanlagt kontaktades 90 av de totalt 118 anläggningar där deponering fortsatte efter 2008. Frågor
angående sluttäckningen av deponin ställdes muntligen till den person som enligt respektive
organisation (företag eller kommun) ansågs vara tillräckligt insatt för att kunna besvara dem.
Frågorna som ställdes gällde vilket skede i sluttäckningsprocessen som man befinner sig i, hur stor
areal som ska sluttäckas, i vilken takt sluttäckningen beräknas ske samt om det finns ett slutdatum för
när deponin ska vara sluttäckt. I de fall sluttäckning pågick eller var nära förestående ställdes också
frågor om vilket material som användas i tätskiktet.
Frågorna ställdes muntligen i syfte att nå en tillräckligt hög svarsfrekvens. Alternativet, att skicka ut
frågor i formulärform, bedömdes ge ett alltför lågt antal svar.
I fråga om de anläggningar där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008 kontaktades
tillsynsmyndigheterna för uppgift om när deponin vid respektive anläggning senast ska vara sluttäckt. I
vissa fall erhölls svar direkt från verksamhetsutövaren. Sammanlagt erhölls svar angående 74 av de
104 anläggningar där deponeringen, enligt underlaget, upphörde 2007 eller 2008.
6 Resultat
6.1 Erhållna svar
6.1.1 Anläggningar där deponering fortsatte efter 2008
Vid de 90 kontaktade anläggningarna där deponeringen, enligt underlaget, fortsatte efter 2008 visade
sig situationen vara följande:
- Vid 8 anläggningar har deponeringen upphört. Där pågår eller planeras istället sluttäckning.
- Vid 2 anläggningar har tillståndet för deponering inte tagits i anspråk
- Vid 4 anläggningar är konventionell sluttäckning inte aktuell (ett bergsrum för eventuell
slamdeponering och tre sulfidjordsdeponier)
- Vid resterande 76 anläggningar pågår deponering och i de flesta fall sluttäckning
9

I många fall var det svårt för den som svarade på frågorna att ge entydiga svar angående slutdatum.
Det beror till stor del på att sluttäckningen i de flesta fall är en pågående verksamhet som sker under
lång tid utan tydlig tidsplan. I många fall var det också oklart hur stora arealer som behöver sluttäckas.
Att svaren inte är entydiga gör att resultat och slutsatser blir övergripande och enbart ger en ungefärlig
uppfattning om vilken utveckling som kan förväntas.
En sammanfattande, översiktlig beskrivning av sluttäckningsläget vid respektive deponi redovisas i
bilaga 1.
6.1.2 Anläggningar där deponering upphörde helt 2007 eller 2008
Vid de 74 anläggningar där deponeringen enligt underlaget upphörde helt under 2007 eller 2008 och
där svar erhölls visade sig situationen vara följande:
- Vid 8 anläggningar är hela deponin redan sluttäckt
- Vid 5 anläggningar pågår eller planeras för fortsatt deponering (tvärtemot uppgifterna i
Naturvårdsverkets underlag)
- Vid 52 anläggningar finns det någon form av tidpunkt för när sluttäckningen ska vara färdig
(antingen i form av beslut från tillsynsmyndigheten eller som målsättning eller förhoppning från
verksamhetsutövaren)
- Vid resterande 9 anläggningar saknas tidpunkt för när sluttäckningen ska vara färdig
En sammanställning över slutdatumen redovisas i bilaga 2.
6.2 Strategier för sluttäckningen
Hur verksamhetsutövarna valt att arbeta med sluttäckningen vid de anläggningar där deponering
fortfarande pågår varierar. Anläggningarna kan grovt delas upp beroende på vilken strategi man
tillämpar.
Ingen planerad
sluttäckning i närtid
Vid 14 av de kontaktade anläggningarna planeras ingen
sluttäckning i närtid. I flera fall räknar man med att sluttäcka
deponin först när deponin avslutas någon gång i framtiden. När
det sker är i sin tur ofta oklart eftersom de minskade inkommande
avfallsmängderna gör att deponins förväntade livslängd förlängts.
Pågående eller planerad
sluttäckning av delar av
deponin
Vid 49 av de kontaktade anläggningarna pågår eller planeras
sluttäckning av delar av deponin. Det handlar om anläggningar
som har en äldre deponi eller deponidel som avslutats och en
betydligt mindre deponi/deponidel där deponering pågår. Vid flera
anläggningar uppgavs att deponering och sluttäckning kommer att
ske löpande när sluttäckningen av den äldre deponidelen väl är
slutförd.
Löpande etappvis
deponering och
sluttäckning
Vid 13 av de kontaktade anläggningarna sker deponering och
sluttäckning löpande. När en etapp av deponin är fylld fortsätter
deponering i en ny etapp. Den första etappen sluttäcks därefter så
snart förutsättningarna för det är uppfyllda. Strategin tillämpas i
synnerhet vid nyare deponier.
6.3 Faktorer som påverkar sluttäckningstakten
Som tidigare nämnts saknas det ofta en tydlig tidsplan för sluttäckningen av de deponier där
deponering fortfarande pågår. Den beror huvudsakligen på att takten för sluttäckningen påverkas av
ett flertal faktorer som gör att man inte vill låsa sig vid ett specifikt slutdatum.
10

Sättningar i deponin
Om sättningar uppstår i deponin efter att den har sluttäckts kan
tätskiktet påverkas. Det är därför nödvändigt att avvakta till dess
deponin har satt sig tillräckligt. Hur lång tid det tar är bland annat
beroende av vilket avfall som deponerats samt vilket material som
är tänkt att användas i tätskiktet.
Tillgång på lämpliga
massor
Sluttäckningen av en deponi kräver stora mängder massor. Det
gör att sluttäckningen behöver anpassas till tillgången på massor.
Teknikutveckling
Genom att låta sluttäckningen ske etappvis kan erfarenheter från
den täckning som redan skett användas i den fortsatta
sluttäckningen. Dessutom är det möjligt att dra nytta av att
tekniken hela tiden utvecklas.
Resurser och kostnader
Att sluttäcka en deponi är resurskrävande och kostsamt, vilket gör
att många väljer att låta sluttäckningen ske etappvis under en
längre tid.
6.4 Areal som ska sluttäckas
Vid 73 av de kontaktade anläggningarna där deponeringen, enligt underlaget, fortsatte efter 2008
uppgavs en ungefärlig siffra på hur många ha som återstår att täcka, dels deponiyta där deponeringen
upphört, dels deponiyta som idag används för deponering. Den sammanlagda deponiyta som
uppskattningsvis återstår att täcka vid dessa anläggningar uppgår till drygt 800 ha. Det innebär att det
sammantaget skulle återstå i storleksordningen 10-15 km 2 att täcka vid samtliga anläggningar där
deponeringen fortsatte efter 2008.
Eftersom enbart slutdatum efterfrågades för de deponier som avslutades under 2007 och 2008 går det
inte att beräkna motsvarande siffra för dessa. Avfall Sverige 5 uppskattar att de avslutade kommunala
deponier som avslutats, d.v.s. där deponeringen har upphört, täcker en yta på uppskattningsvis 25
km 2 . Med tanke på att flera av dessa redan är sluttäckta eller ska vara sluttäckta inom de närmaste
åren är den återstående ytan betydligt mindre än så, uppskattningsvis i storleksordningen 15-20 km 2 .
6.5 Material för sluttäckning
Vid de anläggningar där sluttäckning pågår eller är nära förestående efterfrågades vilket material som
används eller planeras att användas i tätskiktet. En knapp tredjedel av dessa uppgav att aska
används eller kommer att användas. I övriga fall angavs främst bentonit och plastduk. I några enstaka
fall används även lera. Vid ett flertal anläggningar används inte aska i tätskiktet men i
utjämnings/terrasseringsskiktet under tätskiktet.
6.6 Materialbehov
Behovet av massor för sluttäckningsändamål varierar beroende på förutsättningarna vid de
individuella deponierna. Skikten i sluttäckningen har generellt en total tjocklek över 2 meter 6 och kan i
en sluttäckningskonstruktion med aska i tätskiktet ha en fördelning enligt tabell 2 nedan.
Skikt Ungefärlig tjocklek (m) Total volym (Mm 3) Total mängd (Mton)
5 Sid 28 i Svensk avfallshantering 2012 – Avfall Sverige
6 Bygger på sid 139-143 i Avfall Sveriges Deponihandbok – Reviderad handbok för deponering som en del av
modern avfallshantering – Rapport D2012:02
11

Växtetableringsskikt 0,4 8 12
Skyddsskikt 0,9 18 27
Dräneringsskikt 0,3 6 9
Tätskikt 0,5 10 15
Gasdräneringsskikt 0,3 6 9
Avjämningsskikt 0,5 10 15
Tabell 2. Uppskattning av materialbehov för respektive skikt i sluttäckningskonstruktionen. Ytan som
beräkningen är baserad på är 20 km 2 och densiteten 1,5 ton/m 3 .
Uppskattningen av mängder i tabellen grundar sig på en total sluttäckt yta om 20 km 2 utifrån
bedömningar enligt ovan. Densiteten 1,5 ton/m 3 som använts i tabellen är missvisande låg för många
materiel, naturligar jordar har vanligtvis en densitet kring 1,8 ton/m 3 och packade leror överstiger 2
ton/m 3 . Dräneringsskikt av sorterat material och tätskikt innehållande aska/slam-blandning har
däremot en densitet kring 1,5 ton/m 3 . Avfall Sverige gör bedömningen att det årliga behovet av
massor för sluttäckning av de deponier som avslutats uppgår till 6-8 miljoner ton 7 .
Den mest omfattande delen av konstruktionsprofilen utgörs av skyddsskiktet ovan tätskiktet vilket
enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:2) inklusive dräneringsskikt bör vara 1,5 meter. Även
avjämningsskiktet under tätskiktet kan vara omfattande och varierar från tiotals centimeter till flera
meter beroende på deponins topografi. Kraven på miljömässiga parametrar mellan dessa två skikt är
väldigt olika då de ligger på olika sidor om tätskiktet.
Aska av olika kvalitet kan ha olika tillämpningsområde i konstruktionen. Den aska/slam-blandning som
används i tätskiktet består till cirka 70 % av aska 8 , skiktet är 30-50 cm och askans densitet efter
kompression är cirka 1,5 ton/m 3 . Densiteten är därmed relativt låg vilket håller nere behovet räknat i
ton. Ett antagande om att aska enbart används vid en tredjedel av anläggningarna, vilket verkar vara
fallet, ger ett uppskattet behov på i storleksordningen 3 miljoner ton.
Under tätskiktet finns goda möjligheter att använda askor som annars skulle ha deponerats, medan
det i täckningens skyddsskikt finns utrymme att använda inerta askrester utan påverkan på miljön.
Sorterade askfraktioner kan användas i dräneringsskikten på båda sidor om tätskiktet.
6.7 Slutdatum för sluttäckningen
Som nämnts ovan pågår eller planeras sluttäckning av deponier eller deponidelar vid 49 av de
kontaktade anläggningarna (undantaget de anläggningar där sluttäckning sker löpande). Av dessa var
det 17 som uppgav att det fanns någon form av slutdatum för sluttäckningen. Slutdatumen är antingen
beslutade av tillsynsmyndigheten eller verksamhetsutövarens egen målsättning eller förhoppning. I
figur 3 illustreras när sluttäckningen ska vara färdig vid dessa anläggningar.
7 Sid 28 i svensk avfallshantering 2012 – Avfall Sverige
8 Avfall Sverige RAPPORT U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av
flygaskstabiliserat avloppsslam
12

Andel ej sluttäckta deponier (%)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045
Årtal
Figur 3. Illustration över hur andelen ej sluttäckta äldre deponier/deponidelar minskar med tiden. Grafen
baseras på de 17 anläggningar där deponering pågår och där det uppgivits slutdatum för när avslutade
deponier/deponidelar ska vara sluttäckta.
Motsvarande illustration för anläggningar där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008 visas i figur
4.
Andel ej slutäckta deponier (%)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045
Årtal
Figur 4. Illustration över andelen deponier, där deponeringen upphörde helt under 2007 och 2008, som
inte är sluttäckta. Grafen baseras på de anläggningar där det enligt erhållna svar finns någon form av
slutdatum eller där sluttäckningen redan är slutförd. I de fall slutdatumet är passerat utan att
sluttäckningen är slutförd har slutdatumet antagits vara om två år.
7 Slutsatser
Av redovisade slutdatum för sluttäckningen framgår att hälften av deponierna/deponidelarna kan
förväntas vara sluttäckta till omkring 2020. Huvuddelen av övriga ska vara sluttäckta inom ytterligare
10 år. Redovisningen ger troligen inte en representativ bild för sluttäckningen av samtliga avslutade
deponier/deponidelar. Det finns flera anledningar till det:
13

- Hittills har i flera fall slutdatumet för sluttäckningen flyttats fram. Det kan komma att ske vid fler
anläggningar när slutdatumet för sluttäckningen närmar sig.
- Det kan antas att tidpunkten för när övriga deponier/deponidelar är sluttäckta generellt ligger
något längre fram än för dem där ett slutdatum har angivits. Framför allt är sluttäckningen av
dessa troligen inte slutförd inom de närmaste åren.
- Vid 14 anläggningar uppger man att ingen sluttäckning planeras. I flera fall räknar man med
att all sluttäckning sker först när deponin avslutas någon gång i framtiden.
Även om sluttäckningen av deponierna generellt skulle slutföras något senare än vad angivna
slutdatum tyder på kan sluttäckningen av huvuddelen av avslutade deponier/deponidelar antas vara
slutförd om 20 år.
Det är troligt att deponering och sluttäckning alltmer kommer att sker etappvis och löpande. Det
betyder att sluttäckningen så småningom kommer att ske i mer eller mindre samma takt som
deponeringen.
De deponier som sluttäcks för närvarande har i många fall nyttjats under flera decennier Samtidigt
vittnar många av de som kontaktats om att mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt jämfört
med tidigare. Det visar också av statistik över mängden deponerat avfall.
Att sluttäckning pågår eller planeras påbörjas inom kort vid ett stort antal anläggningar gör att det för
närvarande sannolikt råder en efterfråge-peak för sluttäckningsmassor. I takt med att sluttäckningarna
slutförs kommer behovet att minska. Tillsammans med att mängden avfall som deponeras minskar gör
det att det framtida behovet av sluttäckningsmassor kommer att vara mycket litet i förhållande till
nuvarande situation.
En illustration över hur sluttäckningen av landets deponier kan tänkas utvecklas visas i figur 5. Figuren
är enbart tänkt att ungefärligt illustrera utvecklingen baserat på ovanstående resonemang.
Andel ej sluttäckt deponiyta (%)
100
0
2010
2015
2020
2025
2030
2035
2040
2045
2050
2055
2060
2065
2070
2080
Anläggningar där
deponeringen helt upphörde
2007 eller 2008
Anläggningar där deponering
pågår men där sluttäckningen
inte sker löpande
Anläggningar där deponering
och sluttäckning sker löpande
etappvis
Figur 5. Schematisk figur över hur den totala deponiyta vid landets deponier som inte är sluttäckt kan
komma att utvecklas i framtiden. Figuren baseras inte på reella siffror utan på ungefärliga uppskattningar
och slutsatser från de svar som erhållits i kartläggningen.
Den övre ytan i figur 5 representerar de anläggningar där deponeringen upphörde 2007 och 2008. De
bör enligt slutsatserna av kartläggningen vara sluttäckta omkring 2040. De flesta är sluttäckta långt
innan dess.
Den mellersta ytan representerar de anläggningar där det fortfarande pågår deponering och där det
finns äldre delar som avslutats men ännu inte har sluttäckts. En stor del av de avslutade
deponierna/deponidelarna bedöms vara sluttäckta om tjugo år. De deponier som då återstår att
sluttäcka är främst de där man valt att vänta med sluttäckningen till dess hela deponin har avslutats.
Till viss del handlar det också om ytor som används som arbetsytor och som därför inte har sluttäckts.
14

Den nedersta ytan representerar anläggningar där deponering och sluttäckning sker löpande. Denna
andel ökar med tiden eftersom alltfler deponier bedöms övergå till detta förfarande i takt med att äldre,
avslutade delar har sluttäckts.
I figuren har ingen hänsyn tagits till anläggningarnas storlek. Generellt var det de mindre deponierna
som avslutades under 2007 och 2008 9 .
8 Felkällor
Metoden att kontakta anläggningarna och ställa muntliga frågor gör att svaren blir spontana och till
viss del bygger på uppskattningar. Det finns även risk för att frågor och svar missförstås. I fråga om
enskilda anläggningar kan det därför finnas felaktigheter i de uppgifter som redovisas. Sådana
felaktigheter bedöms dock ha liten betydelse sett till de övergripande resultaten och slutsatserna.
Det är generellt svårt att förutse utvecklingen mer än några år framåt i tiden. Nya beslut av
verksamhetsutövarna och tillsynsmyndigheternas agerande kan göra att sluttäckningen påskyndas.
Det kan därför hända att sluttäckningen av avslutade deponier/deponiytor är slutförd om tjugo år och
att all deponering och sluttäckning därefter sker etappvis och löpande.
Kartläggningen omfattar enbart anläggningar där deponeringen upphörde under 2007 eller 2008 eller
där deponeringen fortsatte efter det. Naturvårdsverkets sammanställning över deponier 2006
innehåller något färre deponier än underlaget till rapporteringen 2010, vilket tyder på att den förra inte
är komplett. Hur många deponier som upphörde under åren 2001-2006 är därför oklart. Det är därmed
också oklart vilken betydelse dessa har för behovet av sluttäckningsmaterial. Generellt bör dock
sluttäckningen ha nått något längre jämfört med de deponier som avslutades några år senare.
Deponier som avslutades före 2001 omfattas inte av kraven på sluttäckning i enlighet med
deponeringsförordningen. Gamla nedlagda deponier innebär miljörisker och behöver identifieras,
riskklassas och eventuellt åtgärdas. Det är ett arbete som kommunerna bedriver. Inom uppdraget
gjordes ett försök att via länsstyrelserna få en uppfattning om huruvida det pågår åtgärdsarbete i form
av sluttäckning av äldre nedlagda deponier. Det visade sig att länsstyrelserna enbart känner till
enstaka fall där någon form av åtgärdsarbete har påbörjats. Det kan dels bero på att det är
kommunerna som har ansvaret, dels att åtgärdsarbetet inte har kommit i gång ännu. För att få en mer
korrekt bild krävs att de kommunala tillsynsmyndigheterna kontaktas. På kort sikt bör eventuell
sluttäckning av dessa deponier ha liten betydelse för behovet av sluttäckningsmaterial.
9 Sid 9 Avfall Sveriges Deponihandbok – Reviderad handbok för deponering som en del av modern
avfallshantering – Rapport D2012:02
15

Bilaga 1 - Status för anläggningar som fortsatte att deponera avfall efter
2008 (90 av totalt 118 anläggningar)
Kommun Anläggning Status Slutdatum Tätskiktsmaterial
Alingsås
Bälinge
avfallsanläggning
Aktiv deponi som bedöms kunna
utnyttjas till uppskattningsvis
2070. Ingen sluttäckning är
planerad för tillfället. När
sluttäckning sker handlar det om
10 ha.
Inget
Aska kan bli
aktuellt.
Arboga
Kallstenstippen
Deponi på cirka 8-10 ha. Mindre
än 1 ha är sluttäckt. Sluttäckning
av ytterligare 1 ha ska påbörjas
under 2013. Resterande del
kommer att användas för
deponering av inert avfall. Oklart
när sluttäckning kommer att ske
av denna del.
Inget
Preliminärt duk.
Arvika
Mossebergs
avfallsupplag
Aktiv deponi på några ha som
täcks kontinuerligt. Deponin
bedöms räcka cirka 30 år.
Inget
Sotsand som
innehåller
bentonit.
Askersund
Munksjö
Aspa Bruk
AB
Inaktiv deponi på 1 ha. Oklart
när den ska sluttäckas. Aktiv
deponi på mindre än 1 ha som
har cirka 10 års drifttid kvar.
Inget -
Avesta
Deponin vid
Mälby
Deponi på totalt 13 ha varav
cirka 4 ha håller på att
sluttäckas. Sluttäckningen
beräknas pågå under 7-8 år till.
Oklart när övriga delar kommer
att sluttäckas.
Inget
Blandning av aska
och slam
Avesta
Outokumpu
Stainless
AB, Avesta
Deponering och sluttäckning
sker etappvis. Två etapper har
sluttäckts och deponering sker
nu i den tredje etappen som är
cirka 0,5 ha. Sluttäckning sker
troligen om 5-6 år.
Inget
Bentonitmatta
Boden
Brändkläppens
avfallsupplag
Deponi för IFA på 3 ha där
deponering ska upphöra 2015.
Därefter ska sluttäckning ske. Ny
deponi för FA (bl.a. för flygaska)
har tillstånd till 2025. Oklart hur
stor den kommer att bli.
Inget
Inte beslutat. Aska
kan bli aktuellt.
Borlänge
Fågelmyra
avfallsanläggning
Inaktiv del på 1 ha som ska
sluttäckas snart. Deponering
sker på 2 ha. Dessutom finns
arbetsytor med oklar ytstorlek.
Deponeringen beräknas upphöra
2022.
Inget
FSA (slam och
flygaska)
16

Borås
Sobackens
avfallsanläggning
Aktiv deponi där deponering sker
etappvis. Pågående etapp
beräknas räcka till cirka 2020.
Ingen sluttäckning planeras för
tillfället. Totalt ska 2-3 ha
sluttäckas.
Inget -
Eda
Lundens
avfallsupplag
Aktiv deponi där cirka 8 ha ska
sluttäckas kontinuerligt. Oklart
när det påbörjas. Deponin
avslutas troligen om cirka 25 år.
Inget
Aska planeras att
användas. Inte
beslutat ännu.
Eskilstuna
Outokumpu
Stainless
AB, Thin
Strip Nyby
Deponi där ingen sluttäckning för
närvarande pågår. Nästa
sluttäckning beräknas ske om
sju år och omfatta cirka 0,5 ha
Inget
Plastduk
Eslöv
Rönneholms
avfallsupplag
Aktiv deponi på cirka 1 ha där
ingen sluttäckning planeras för
tillfället. Ingen tidsbegränsning i
tillståndet. Mer än 10 års drifttid
kvarstår.
Inget -
Gotland
Slite avfallsanläggning
Aktiv deponi på 3 ha där sluttäckning
ska ske inom några år.
Inget
Oklart. Tidigare
har lera/morän och
bentonit använts.
Grums
Karlbergs
avfallsstation
Aktiv deponi på 2 ha som
kommer att sluttäckas när
deponering har upphört. Deponi
beräknas vara öppen minst 50 år
till.
Inget -
Gällivare
Kavahedens
avfallsupplag
Deponering och sluttäckning
sker etappvis. Första etappen är
på cirka 1 ha och kommer att
fyllas under 2013. Därefter sker
planering för sluttäckning. Oklart
i vilken takt som sluttäckningen
sker framöver. Tillståndet gäller
till 2018.
Inget -
Gävle
Korsnäsverken
Aktiv deponi där ingen
sluttäckning planeras för tillfället.
Ingen uppgift om ytstorlek.
Inget -
Göteborg
Tagene
avfallsupplag
Deponi på totalt 34 ha. 4 ha har
sluttäckts och ytterligare 16 ha
ska sluttäckas när deponin har
satt sig. Oklart när övriga delar
av deponin kommer att
sluttäckas.
Inget
Geomembran
17

Göteborg
GryaAB,
Syrhåla
Bergrum för avloppsslam om
slammet skulle råka bli förorenat
vid en olycka. Inte frågan om en
konventionell deponi som ska
sluttäckas.
- -
Hagfors
Holkesmossens
deponianläggning
Deponi på totalt 5 ha varav 1 ha
har sluttäckts. Under de
närmaste åren kommer cirka 0,2
ha att sluttäckas per år.
Inget
Slagg från bruket i
Hagfors
Hallstahammar
Stena
Recycling
AB, nya
deponin
Deponi där deponering och
sluttäckning sker etappvis.
Sluttäckningstakten är cirka 2
ha/två år.
Inget
Duk
Halmstad
Skedala
AFA
(Brogård)
Deponi på totalt 8,5 ha varav 4,5
ha har sluttäckts. Nästa sluttäckning
omfattar troligen 1-2 ha
och sker tidigast om 5 år.
Inget
Plastmembran
Halmstad
Slottsmöllans
AFA
Deponi där deponering och
sluttäckning sker etappvis.
Ungefär 1 ha sluttäcks per år.
Inget
Duk
Halmstad
Stena
Recycling
AB
Deponi där deponering och
sluttäckning sker etappvis.
Tippsåret får vara högst två ha
åt gången. Ungefär 1 ha
sluttäcks per år.
Inget
Duk
Halmstad
Trönninge
avfallsanläggning
Tillstånd för deponering finns
men har inte tagits i anspråk.
- -
Hammarö
Deponi på totalt cirka 10 ha.
Delar av deponin är sluttäckt.
Nästa etapp som ska sluttäckas
är på 1 ha. En etapp fylls på
cirka fem år, vilket betyder att
sluttäckningstakten är ungefär 1
ha/fem år.
Inget
Industrideponin
Aska/slamblandning
Huddinge
Sofielunds
återvinningsanläggning
Aktiv deponi där 5 ha kommer
att behöva sluttäckas relativt
snart. Därefter kommer
sluttäckning att ske kontinuerligt.
Deponin har troligtvis en
livslängd på 100 år.
Inget
Inte beslutat. Aska
är inte troligt men
inte heller
uteslutet.
Hudiksvall
Iggesunds
bruk
Inaktiv deponi på cirka 7 ha
varav 3 ha har sluttäckts hittills.
Kvarvarande 4 ha ska vara
sluttäckta senast 2018. En ny
deponi på cirka 5 ha där det inte
sker någon deponering eftersom
massorna används för
2018 för gamla
deponin
Geomembran
18

sluttäckningen av den gamla
deponin.
Hylte
Borabo AFA
etapp 2 ny
bruksdeponi
Deponi på cirka 35 ha varav en
mindre del har sluttäckts.
Ungefär halva deponin ska
sluttäckas under 2013 och 2014.
Därefter är det oklart i vilken takt
som sluttäckning kommer att
ske.
Inget
Vill använda aska
men det är ännu
inte godkänt av
länsstyrelsen.
Härnösand
Älands
avfallsanläggning
Inaktiv deponi på 10 ha där
sluttäckning pågår.
Sluttäckningen ska vara avslutad
senast 2020. Aktiv på 3 ha där
ingen sluttäckning pågår för
tillfället. Oklart när det påbörjas.
Senast 2020
för den
inaktiva
deponin.
Duk
Jönköping
Hults avfallsanläggning
Inaktiv deponi där arbetet med
sluttäckning har påbörjats.
Anläggande av tätskikt påbörjas
2014. Totalt ska 24 ha
sluttäckas. Aktiv deponi som
kommer att sluttäckas
kontinuerligt. Oklart när det
påbörjas och i vilken takt.
Inget
Eventuellt aska.
Kalmar
Moskogens
avfallsanläggning
Inaktiv deponi som kommer att
sluttäckas under 2013-2025.
Totalt ska 23 ha sluttäckas. Aktiv
deponi med oklar ytstorlek.
Den inaktiva
delen
beräknas vara
sluttäckt 2025.
Inte beslutat men
inte aska.
Kalix
Billerud
Karlsborg
AB
Deponi som uppskattningsvis
kommer att kunna utnyttjas
ytterligare 30 år. Oklart när
sluttäckning kommer att ske av
den del som det för närvarande
deponeras i. Även oklart hur stor
yta deponin täcker.
Inget
Inte beslutat.
Flygaska används
för stabilisering
inuti deponin.
Karlshamn
Metallhydroxiddeponin,
Mörrum
Deponi där en etapp är sluttäckt.
Den etapp som är aktiv är på
cirka 1,5 ha och räcker troligen
ytterligare 10 år. Oklart när
sluttäckning kommer att ske.
Inget
Inte beslutat.
Karlskoga
Mosserud
deponi
Inaktiv deponi på 7 ha där
sluttäckning pågår under två år
till. Aktiv deponi på 2-3 ha där
sluttäckning påbörjas om cirka
10 år.
2015 för den
inaktiva
deponin.
Aska
19

Karlskrona
Bubbetorp
avfallsanläggning
Aktiv deponi där sluttäckning
sker succesivt. 14 ha återstår att
sluttäcka. Deponin beräknas
vara i bruk i cirka 30 år till.
Inget
Bentonitmatta.
Aska blandat med
slam används i
utjämningsskiktet.
Karlstad
Djupdalens
avfallsupplag
Aktiv deponi där sluttäckning
kommer att påbörjas inom ett
par år och sedan pågå
succesivt. Totalt ska 46 ha
sluttäckas. Deponin beräknas
vara i bruk 25-50 år till.
Inget
Ska utredas.
Katrineholm
Vikatippen
Aktiv deponi där sluttäckning
inleddes 2012. Cirka 1 ha
kommer att sluttäckas vart tredje
år. Totalt ska 30 ha sluttäckas.
Deponin beräknas räcka cirka 30
år.
Inget
Bentonit. Aska
används i
utjämningsskiktet.
Kinda
Adlerskogs
avfallsupplag
Aktiv deponi. Planering för
sluttäckning av delar av deponin
pågår.
Inget
Lerjord
Kiruna
Kiruna
deponi/
återvinningscentral
Aktiv deponi med tillstånd till
2017 där sluttäckning pågår. 4,5
ha återstår att sluttäcka.
Tillståndet gäller till 2017.
Inget
Syntetiska mattor.
Aska används i
utjämningsskikt.
Kramfors
Högbergets
avfallsanläggning
Aktiv deponi på cirka 6 ha där
allt ska sluttäckas om 20-30 år.
Ytterligare 5 ha kan utnyttjas för
deponering.
Inget -
Kristinehamn
Scana
Björneborg
AB
Inaktiv deponi för FA på 5 ha.
Sluttäckning av deponin inleds
under 2013 och sker i etapper.
Aktiv deponi för IFA som det inte
finns några planer på
sluttäckning för.
Inget
Inte beslutat.
Laholm
Kungsladugård/
Ahla AFA
Aktiv deponi där delar är
sluttäckta. Cirka 2 ha kommer att
sluttäckas om 2 år. Därefter ska
ytterligare 4 ha sluttäckas
succesivt.
Inget
Inte slutligt
bestämt. Håller
alla alternativ
öppna.
20

Lidköping
Lidköpings
avfallsupplag
En inaktiv deponi på 10 ha som
ska sluttäckas. En tidsplan för
fortsatta arbetet ska tas fram. En
aktiv deponi på 5 ha som är
uppdelad i en del för flygaska
(2,5 ha) och en för IFA (2,5 ha).
Askdeponin blir troligen fylld om
20 år, den andra delen troligen
betydligt senare. Inga planer på
deltäckning inom överskådlig tid.
2021 för den
inaktiva delen.
I övrigt inget
slutdatum.
Eventuellt
bentonitmatta.
Lindesberg
Korsnäs
Frövi AB
Deponi på 8 ha varav 0,5 ha är
sluttäckt. Sluttäckning av
resterande del kommer troligen
att påbörjas inom 1-2 år. Oklart i
vilken takt sluttäckningen
kommer att ske.
Inget
Hittills har både
liner och en
blandning av aska
och grönlutsslam
använts.
Linköping
Gärstad
avfallsupplag
Deponi med en aktiv del på 40
ha. En inaktiv del på 17 ha som
inte har sluttäckts. En
metallhydroxidcell på 0,5 ha ska
sluttäckas. I övrigt finns inga
konkreta planer på sluttäckning.
Inget
Försök har gjorts
med FSA.
Ljungby
Bredemads
avfallsupplag
En inaktiv deponi på 11 ha som
är på väg att sluttäckas.
Avjämningslagret håller på att
läggas. Oklart i vilken takt
sluttäckningen kommer att ske.
En aktiv deponi på 1 ha som
beräknas räcka flera år framåt.
Oklart när sluttäckning av den
kommer att ske.
Inget
Försök med
bioaska och slam
ska genomföras.
Luleå
Sunderbyn
avfallsanläggning
Inaktiv deponi där sluttäckning
pågår.
Inget
Ingen uppgift.
Lycksele
Lycksele
deponianläggning
Inaktiv deponi på 5,5 ha.
Upphandling av entreprenör för
sluttäckningen pågår. En aktiv
inert-deponi.
Senast den 31
december
2015 för den
inaktiva
deponin.
Inte beslutat. Aska
finns till
förfogande.
Malmö
Spillepengs
avfallsupplag
Aktiv deponi med planerad
livslängd till åtminstone 2040.
Ingen sluttäckning inplanerad
innan dess. Oklart hur stor yta
deponin täcker.
Inget
Inte beslutat.
Mellerud
Hunnebyns
avfallsanläggning
Inaktiv deponi som är sluttäckt
och ska besiktigas våren 2013.
2013 Bentonitmatta
21

Motala
Tuddarps
avfallsupplag
Inaktiv deponi som ska
sluttäckas etappvis med början
2013. Modulering är gjord. Oklart
hur stor yta deponin täcker. Aktiv
deponi som är betydligt mindre
och som ska räcka i minst 25 år
kanske 100. Därför ej aktuellt
med sluttäckning i närtid.
Inget
Ingen uppgift
Norberg
Kallmorbergets
anrikningsverk,
gamla
och nya
deponin
Inaktiv deponi på 17 ha som ska
sluttäckas. Sluttäckningen
påbörjas inom 3 år och pågår
under ett antal år. En
avslutningsplan ska tas fram
under 2013. Aktiv deponi på 20
ha där en del används för
deponering och övriga delar för
annan verksamhet. Därför
kommer ingen sluttäckning att
ske inom överskådlig framtid.
Inget
Troligen
gummiduk.
Norrköping
Häradsuddens
avfallsanläggning
Deponi på cirka 25 ha varav
halva deponin (12-13 ha) är
inaktiv och ska sluttäckas. Ingen
sluttid är satt. Resterande del av
deponin används för deponering
eller mellanlagring. Av den
aktiva delen kommer
uppskattningsvis 1 ha/tio år att
behöva sluttäckas i framtiden.
Inget
Inte beslut men
man vill helst
använda FSA.
Försök ska göras.
Norrköping
Billerud
Skärblacka
AB
Deponi på cirka 6 ha varav
endast en liten del har sluttäckts
Deponin kommer troligen att
vara aktiv många år framåt och
någon sluttäckning är inte
planerad.
Inget
Inte beslutat.
Norrtälje
Salmunge
avfallsupplag
Aktiv deponi på 1 ha. Under
2013 kommer eventuellt deponin
att byggas ut (del 2) och
förberedelser görs för att täcka
den nu aktiva 1 ha.
Inget
Inte beslutat
Nyköping
Björshult
avfallsanläggning
Aktiv deponi som delvis ska
avslutas. Den del som ska
sluttäckas är på 10-15 ha.
Planeringen för sluttäckningen
inleds troligen under 2013.
Inget
Troligen bioaska
eftersom man har
stora mängder
liggande.
Oskarshamn
Storskogens
avfallsanläggning
En inaktiv deponi på totalt 12 ha
som ska sluttäckas. 2 ha ska
sluttäckas under 2013.
2016 Eventuellt bentonit
eller aska.
22

Piteå
Bredviksbergets
avfallsupplag
Deponi där för närvarande 18 ha
ska sluttäckas. Diskussioner
pågår med olika
restproduktleverantörer, där
ibland Vattenfall (aska). Hoppas
på att kunna genomföra en
pilotstudie 2013. Sluttäckning av
den nu aktiva delen kommer att
ske löpande. Oklart i vilken takt.
Inget
Är öppen för de
flesta
restprodukter,
däribland aska.
Robertsfors
Robertsfors
FAanläggning
Aktiv deponi där en etapp på 1
ha har fyllts och ska sluttäckas.
Tätskikt har anlagts och
sluttäckningen fortsätter under
2013. Den etapp som nu
deponeras är på 1 ha och det
kommer troligen att dröja mer än
5 år innan den ska sluttäckas.
Inget
Plastduk
Sandviken
AB Sandvik
Materials
Technology
En inaktiv deponi på cirka 2 ha
där terrassering pågår. Två
aktiva deponier (FA resp. IFA)
som är mindre än 1 ha vardera
och beräknas räcka i 30 år till.
Preliminärt
2017 för den
inaktiva delen.
Duk
Skara
Rödjornas
avfallsanläggning
Deponi på cirka 15 ha totalt
varav den aktiva delen är cirka 3
ha. Terrassering pågår på den
inaktiva delen. Beslut om metod
och material för sluttäckning
ligger några år framåt i tiden.
Oklart i vilken takt sluttäckning
kommer att ske.
2030 för den
inaktiva delen.
Inte beslutat
Skellefteå
Loftbergets
sulfidjordsdeponi
Sulfidjorden deponeras i
vattenmättat tillstånd och
sluttäcks med anläggningsjord.
Det vill säga ingen konventionell
sluttäckning.
- -
Smedjebacken
Fundia
Special bar
AB
Deponin är på 3 ha och
klassificerad som deponi för inert
avfall. Ingen sluttäckning har
planerats.
Inget
Inte beslutat
Storfors
Miljöbolaget
i Svealand
AB
Deponi där deponering och
sluttäckning sker i etapper. Just
nu pågår deponering i två
etapper på totalt cirka 2 ha. En
etapp räcker cirka 7 år beroende
på mängden förorenad jord som
kommer till anläggningen. Det är
därför svårt att förutse
sluttäckningstakten.
Inget
Bentonit (tidigare
lera)
23

Strängnäs
Kvittens
avfallsupplag
Inaktiv deponi där planering för
vilket material och vilken metod
som ska användas vid
sluttäckningen pågår. Oklart
vilken yta som deponin täcker.
Inget
Inte beslutat.
Sundsvall
Blåberget,
REKO
Sundsvall
AB
Deponi där enbart en mindre del,
1 ha, är aktiv. Sluttäckning av 20
ha beräknas ske under en 15-
årsperiod. Dialog om
sluttäckningen pågår med
tillsynsmyndigheten.
Den inaktiva
delen
beräknas vara
sluttäckt om
15 år.
Inte beslutat. Vill
använda slagg
som
utjämningsskikt.
Sunne
Holmby
avfallsupplag
Aktiv deponi på 4 ha. Inga
konkreta planer på sluttäckning.
Deponin räcker troligen hundra
år till.
Inget
Inte beslutat.
Söderhamn
Långtå
deponiplats
Deponi med en inaktiv del på 5
ha och en aktiv del på 5 ha. Den
inaktiva delen sluttäcks löpande
utan fastställd tidsplan. Den
aktiva delen kommer troligen
inte att täckas inom de närmaste
10-15 åren.
Inget
Duk
Söderhamn Vallviks bruk Deponi på totalt cirka 6 ha som
ska sluttäckas. 1 ha har
sluttäckts och framöver kommer
cirka 1 ha/år att sluttäckas. En
ny deponi anläggs på den
sluttäckta delen.
2017 för den
inaktiva
deponin
(verksamhetsu
tövarens egna
slutdatum)
Duk
Torsby
Byggelit AB,
Ambjörby
Inaktiv deponi på 0,5 ha. Förslag
till avslutningsplan har skickats
till tillsynsmyndigheten. Sluttäckning
planeras ske under
2013.
2013 Bentonitmatta
Umeå
Dåva
deponi- och
avfallsanläggning
Inaktiv deponi på 20 ha varav
cirka 2/3 har sluttäckts.
Resterande del sluttäcks troligen
inom 2-3 år. Två aktiva deponier
för FA och IFA (4 ha).
Sluttäckning av IFA-deponin,
kan bli aktuellt inom 10 år.
Antagligen 1 ha/år men det
varierar stort beroende på
mängden avfall som deponeras.
Den inaktiva
deponin är
troligen
sluttäckt inom
2-3 år. I övrigt
inget
slutdatum.
Slam och bioaska.
Beroende på prisoch
teknikutveckling
kan även annat bli
aktuellt.
Umeå
Dåva
sulfidjordsdeponi
Sulfidjorden deponeras i
vattenmättat tillstånd utan
särskilda krav på sluttäckning.
Den kommer därför att ske med
vanlig jord.
- -
24

Umeå
Ersmarksbergets
sulfidjordsdeponi
Sulfidjorden deponeras i
vattenmättat tillstånd utan
särskilda krav på sluttäckning.
Den kommer därför att ske med
vanlig jord.
- -
Uppsala
Hovgårdens
avfallsanläggning
Deponi där 10 ha är inaktivt och
ska sluttäckas senast 2018.
Sluttäckning av den delen pågår.
10 ha av deponin är aktivt och
kommer att räcka
uppskattningsvis 40-100 år. Den
kommer alltså inte att sluttäckas
inom överskådlig framtid.
2018 för den
inaktiva delen.
Bentonit och duk.
Kan tänka sig att
använda lämplig
bioaska i tätskikt.
Nu används
mycket aska för
konstruktion.
Vallentuna
Löt avfallsanläggning
Deponi med en aktiv del på 5 ha
varav 1 ha ska sluttäckas under
2013. Totalt ska ytterligare 15 ha
sluttäckas tidigast 2017.
Sluttäckningen kommer att pågå
under 10-15 år. En ny deponi på
1,5 ha ska anläggas. Den
kommer troligen att räcka i minst
10-15 år.
Inget
Inte beslutat.
Varberg
Bösarps
AFA
Inaktiv deponi som ska
sluttäckas. Utjämning har skett
och sluttäckning påbörjas under
2013. Oklart hur stor yta som
deponin täcker.
2016 Terra-matta
Varberg
Södra Cell
etapp 4
Deponi på 3,5 ha varav 2 ha är
inaktiv och ska sluttäckas.
Avjämning har skett och
avslutningsplan är inlämnad.
Den aktiva etappen är på 1,5 ha
och kommer troligen att utnyttjas
ytterligare 10-20 år.
2015 för den
inaktiva delen.
I övrigt inget
slutdatum.
Lera
Vetlanda
Flishults
avfallsanläggning
Två aktiva deponier för FA och
IFA på 1 respektive 5 ha.
Sluttäckning sker löpande.
Troligen är deponierna fulla och
sluttäckta inom 10 år.
Inget.
Bentonitmatta för
FA-deponin och
aluminiumhydroxidslam
och
bioaska för IFAdeponin.
Vingåker
Forsbyanläggningen
Tillstånd att deponera har inte
tagit det i anspråk.
- -
25

Vänersborg
Hejlestorps
avfallsanläggning
Inaktiv deponi som det återstår
att täcka 32 ha av. Några ha
täcks varje år. Aktiv deponi för
IFA där första cellen på 1 ha blir
full under 2013. Ska sluttäckas
om 5-6 sex år. 1 ha räcker 3-5 år
beroende på inflödet av avfall.
Cellen för farligt avfall är just nu
på cirka 300 m2. Den byggs ut i
etapper Sluttäckning ligger långt
fram i tiden.
2025 för den
inaktiva
deponin. I
övrigt inget
slutdatum.
Duk. En blandning
av fiberslam och
aska används som
utjämningsskikt.
Värmdö
Koviks
återvinningsanläggning
Deponi med en inaktiv del på
knappt 40 ha som ska sluttäckas
inom de närmaste åren. För
tillfället sker deponering på 0,8
ha. Därefter sker utbyggnad. När
deponin har satt sig sker
sluttäckning med en uppskattad
takt av cirka 1 ha/fem år.
2012 för den
inaktiva
deponin. Men
det flyttas fram
till troligen
2015 eller
2017.
Bentonit
Västerås
Gryta
avfallsanläggning
Inaktiv deponi på 45 ha varav 10
ha har sluttäckts. 10 ha ska
sluttäckas under 2013.
Resterande 25 ha ska sluttäckas
i etapper fram till 2027. Aktiv
deponi för FA på knappt 1 ha
och aktiv deponi för IFA på 4 ha.
Totalt får 35 ha nyttjas. Oklart i
vilken takt sluttäckning kommer
att ske.
2027 för den
inaktiva
deponin. I
övrigt inget
slutdatum.
Bentonit har hittills
använts. I
framtiden kommer
även LDPE-duk att
användas.
Växjö
Häringetorps
avfallsupplag
Aktiv deponi-etapp på 1 ha som
kan byggas ut i ytterligare två
etapper. Totalt ska cirka 3 ha
sluttäckas inom 10-15 år
beroende på mängden avfall
som deponeras.
Inget.
Inte beslutat.
Ydre
Berghagsdeponin
Deponi på 5 ha varav 2 ha ska
sluttäckas senast 2027.
Resterande del (3 ha) sluttäcks
vid behov, oklart när.
Inget.
Inte beslutat.
Ystad
Hedeskoga
avfallsupplag
Ny aktiv deponi på cirka 1 ha.
Livslängden beräknas till minst
20 år och ingen sluttäckning är
inplanerad innan dess.
Inget.
Inte beslutat
Älmhult
Äskya
avfallsupplag
Inaktiv deponi på 12 ha som ska
sluttäckas. Avslutningsplanen är
inte färdig. Sluttäckningen är
troligen klar inom 5-10 år. Aktiv
deponi på 0,5 ha som troligen
räcker 5-6 år innan eventuell
utbyggnad krävs.
Den inaktiva
delen är
troligen
sluttäckt inom
5-10 år.
Preliminärt duk.
26

Örebro Atleverket Aktiv deponi på totalt 22 ha som
ska avslutas senast 2025. Hittills
har 4 ha sluttäckts. Sluttäcker 1
ha/år. Avslutningsplan finns men
varje år görs en ny anmälan till
tillsynsmyndigheten för att man
inte ska vara låst vid en viss
teknik. Deponering ska upphöra
senast 2025 enligt tillståndet.
Oklart när sluttäckningen ska
vara klar.
Inget.
Slam och aska.
Örnsköldvik
Må avfallsanläggning
Deponi som var aktiv fram till
2012-12-31. Totalt ska 18 ha
sluttäckas (ev. något mindre)
fram till 2024. Hittills har 1,5 ha
sluttäckts. Sluttäckningstakten är
1,5 ha/år.
2024
(verksamhetsutövarens
egna
slutdatum).
Plastduk för
närvarande.
Senare andra
material, t.ex. aska
bli aktuellt.
Östersund
Gräfsåsens
avfallsanläggning
Inaktiv deponi på 11 ha varav 3
ha ska vara sluttäckt hösten
2013. Sedan sker sluttäckningen
etappvis. Aktiv deponi på cirka
1,5 ha som beräknas räcka 20-
40 år.
Inget.
Inte beslutat.
Östhammar
Väddika
avfallsstation
Inaktiv deponi på 5 ha där man
anlagt en ny, mindre deponi på
1,5 ha ovanpå. Resterande del
av den gamla deponin, cirka 3
ha, ska sluttäckas. Den nya
deponin räcker troligen 20-30 år
med dagens deponeringstakt
och det dröjer därför innan den
ska sluttäckas.
Inget.
Inte beslutat.
Bilaga 2 - Slutdatum för sluttäckning av deponier vid anläggningar
där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008
Kommun Anläggning Slutdatum för sluttäckning
Aneby Hullaryd avfallsupplag Förhoppningsvis färdigt inom fem år.
Avesta Karlslunds Avfallsanläggning Planeras färdigt 2025.
Bengtsfors Nolängens avfallsanläggning Sluttäckning klar.
Bjurholm Kyrktjärns deponianläggning Sluttäckning klar.
Bollnäs Sävstaås dep.plats Senast den 31 december 2012.
Bräcke Bräcke sopstation Beräknades vara färdigt 2012 men
arbetet pågår fortfarande
Dals-Ed Onsöns avfallsanläggning Sluttäckning klar.
27

Enköping Annelunds Avfallsupplag Senast den 31 december 2014.
Eskilstuna Lilla Nyby avfallsanläggnng Senast 2020.
Essunga Nossebro avfallsupplag Senast 2016.
Falköping Falköpings avfallsupplag Senast 2026.
Falun Falu Avfallsanläggning Troligen 2018.
Falun Grycksbo Paper AB Preliminärt 2038.
Filipstad Långskogens avfallsupplag Senast 2013.
Finspång Sjömansängs avfallsupplag Senast den 31 december 2027.
Flen Frutorps Avfallsupplag När deponin har satt sig.
Gnosjö Gynnås avfallsanläggning 30 år framåt i tiden.
Grums Värhultsdeponin 2009 men sluttäckningen är ännu inte
godkänd.
Gullspång Gullspångs avfallsupplag Senast 2015.
Gävle Norrsundets bruk Senast den 31 december 2015.
Hagfors Uddeholm Tooling AB Sluttäckning klar.
Hallstahammar Kanthal AB Senast den 31 december 2014.
Hallstahammar Stånggårdskärret Oklart.
Halmstad Oskarströms AFA (Brandshult) Senast den 31 december 2012.
Deponin är ännu inte godkänd och
förlängd tid har begärts.
Hedemora Erasteel Kl. AB Långshyttan Ej beslutat.
Hofors Ovako Steel AB Senast den 31 december 2019.
Hällefors Ovako Steel AB I drift i minst 10 år till. Avslutningsplan
saknas.
Härjedalen Hede avfallsupplag Senast 2023.
Härjedalen Risöns avfallsanläggning Senast 2023.
Karlshamn Mörrums avfallsanläggning Senast den 2 september 2013.
Kristinehamn Strandmossens avfallsupplag Ej beslutat.
Krokom Åse industri- och grovsoptipp Senast 2015.
Kumla Kumla deponeringsanläggning Senast den 31 december 2012 men
något fördröjt.
Kungsbacka Barnamossens AFA Senast 2018.
Köping Hässjamossens deponeringsplats Senast den 31 december 2015.
28

Köping Norsa avfallsanläggning, deponi Senast den 31 december 2017
(slaggdeponin ska vara sluttäckt
senast den 31 december 2013).
Laxå Laxå deponi, Mosjötippen Senast den 31 december 2022.
Lessebo Djurhults avfallsupplag Troligen 2022.
Lilla Edet Högstorpsdeponin Ej beslutat
Lindesberg Södra Måle avfallsdeponi Senast 2027.
Lindesberg
Vestascastings Guldsmedshyttan
AB
Senast den 31 december 2012 men
ännu inte godkänd.
Ljusdal Lappmyran dep.plats Slutbesiktning sker 2013.
Ludvika Björnhyttans Avfallsanläggning Senast den 31 december 2014.
Malung Malungs Avfallsanläggning Senast den 31 december 2017.
Mariestad Mariestads avfallsupplag Senast 2015.
Mora Kråkbergs Avfallsupplag Senast den 31 december 2018.
Mölndal Kikås avfallupplag Senast 2018.
Nordanstig Homotippen, Bergsjö Senast 2015.
Nässjö Boda avfallsanläggning Sluttäckningen är förhoppningsvis
färdig inom fem år.
Orust Månsemyr avfallsanläggning Fortfarande i drift.
Ragunda Hammarstrands avfallsupplag 2008 (men ännu ej sluttäckt)
Ronneby Angelskogs avfallsanläggning Senast 2013 men troligen förlängt till
2025.
Sala Isätra avfallsanläggning Senast 2020.
Skara Rödjorna - avfallsupplag Fortfarande i drift.
Skövde Skövde avfallsupplag, Risängen Senast 2030 (ej beslutat)
Skövde Volvo, sanddeponi Sluttäckning klar.
Sotenäs Hogenäs Avfallsanläggning Senast 2017.
Stenungsund Hydro Polymers AB Sluttäckningen är klar men ännu inte
godkänd
Storuman Luspnäsets deponianläggning Sluttäckningen är klar men ännu inte
godkänd
Strömsund Lidens avfallsanläggning Planerar att fortsätta deponeringen.
Surahammar
Surahammars Bruk AB, gamla
deponin
Senast den 31 december 2016.
Tanum Tyfts Avfallsanläggning Fortfarande i drift.
29

Tierp Gatmot Avfallsanläggning Ej beslutat.
Tingsryd Elsemåla avfallsanläggning Avslutningsplan och deadline saknas.
Tranås Norraby avfallsupplag Planeras vara sluttäckt 2022.
Töreboda Töreboda avfallsupplag Senast 2015.
Uppvidinge Linneberga avfallsupplag Cirka 2012.
Vilhelmina Granbergstippen Sluttäckning klar.
Vingåker Viks Avfallsupplag Ej beslutat. Prövning av avslutningen
pågår.
Vårgårda Tumbergs avfallsupplag Senast 2025.
Åmål Östby avfallsupplag Senast 2022.
Åre Brattåsens avfallsanläggning Inget fastställt datum.
Årjäng Furskogs avfallsupplag Senast 2015.
Åtvidaberg Korshults avfallsupplag Senast den 31 december 2020.
30