Minnesanteckningar från möte med ämneskommitté Sorter ... - SLU

Närvarande:
Björn Andersson
Erik Ekre
Anna-Karin Krijger
Nils Yngveson
Desirée Börjesdotter
Kent Dryler
Johan Klingspor
Anders Ericsson
Per Henriksson
Ingvar Christensson
Sven-Åke Rydell
Gunnel Andersson SJV
Mattias Hammarstedt, HIR, HS-L
Magnus Halling, SLU
Jens Weibull SJV
Anna Pettersson SJV
Staffan Larsson, ordf.
Arne Ljungars, sekr.
Anmält förhinder
Nils Yngveson
Sven-Olof Bernhoff
Gunilla Lindahl-Larsson
Lennart Johansson, ersattes av Sven-Åke Rydell
Göran Gustavsson, ersattes av Gunnel Andersson
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök
och odlingsteknik 2012-02-02
§1
Staffan Larsson hälsade alla välkomna och en snabb presentation gjordes eftersom det
fanns många nya personer på dagens möte.
§2
Dagordningen godkändes. Med tillägg av följande punkter under övriga frågor.
Mattias Hammarstedts inkomna skrivelse, tåglitteratur, om möjligheter att dela in våra
höstvetesorter i olika sorttyper efter Tysk modell. Klas Erikssons skrivelse om
utsädesmängder. Samt även en fråga om det går att få ett ca-pris per sort och försök
för att möjliggöra ett enklare budgetarbete hos sortföretagen
§3
Minnesanteckningar från 11-10-06
§4 Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med
övrig sortprovning vid SLU.

Inför kommande försöksår 2012 har SLU/NJV beslutat att till sortprovning i norra Sverige
nyttja de fyra nuvarande försöksplatserna Öjebyn, Röbäcksdalen, Ås och Offer.
En dialog mellan ansvariga från SLU, sortägare och sortrepresentanter rörande
försöksplaceringen och organisation skall årligen organiseras via SLU/NJV för att alla
parter skall ges full insikt och möjlighet att komma med justeringsförslag och inlägg med
målet att optimera försökens resultatkvalitet.
Försöken sköts med en ansvarig personal från SLU alternativt Hushållningssällskapen
eller Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling, vid behov kan hjälp lejas för
insatser rörande praktiska fältarbeten samt maskinutrustning.
SLU svarar för:
- uppvägt utsäde
-kodning av försöksplaner
Personal från SLU ( Röbäcksdalen och Offer), Hushållningssällskapet ( Öjebyn) och
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling (Ås) svarar för följande:
- arbetsleder sådd
- ansvarar för och utför samtliga graderingar
- övervakar skörd, och övriga skötselåtgärder av försöken
- ansvarar för all dokumentation
- ts-analyser och mognadsbestämningar
Extern serviceleverantör kan ombesörja:
- jordbearbetning
- inmätning
- gödsling
- sådd
- skörd
Kodning genereras för försöksplaner och försöksmaterial i provning, dvs. respektive sorts
placering i försöken är känd endast av försöksansvarige från SLU. Detta förfarande gör att
alla misstankar gentemot extern personal, rörande otillbörlig hantering av försöksupplägg,
hantering av försöksmaterialet etc., kan undvikas. Systemet med kodningen används under
planering, sådd och inledande tillväxtperiod. Kodningen hävs och sortnamn och
randomisering offentliggörs mot slutet av provningssäsongen för att underlätta
försöksvisningar.
Samarbetet mellan SLU – Uppsala och SLU - Umeå kommer att ske beträffande
databearbetning och sammanställningar medan rapport skrivning och övrig samordning
kommer att ske med personal från SLU/NJV i Umeå.
§6 En liten diskussion och ett klarläggande av vad som menas med en ”ettåring”. VCUprovningen
lever sitt eget liv. Det betyder att en sort som provas året efter att den
förekommit två år i VCU-provningen betraktas som en ettåring.
§7 Försöksutsäde. Har det fungerat? I vår är vi lite sena mot bakkrund av de beslut som
fattades tidigare men med en veckas frist från nu kommer vi att ha utsäde och fältkort på
plats i god tid inför vårbruket.

§8 Ny modell för sammanställning sköts från förra mötet. Staffan redovisar detta vid
nästa möte.
§11 Borde tillväxtregulatorer ingå i sortförsöken? NEJ!
Därefter godkändes minnesanteckningarna som därefter lades till handlingarna.
§4
Sortprovningens framtid – ny bemanning. Staffan Larsson, ordförande går i
pension och efterträds av Jannie Hagman och Magnus Halling. Uppdelning av
arbetsuppgifter ännu ej klar. Sekreteraren går också i pension under året och
efterträdare föreslås efter diskussioner i Sverigeförsöken. NFTS, den Nordiska
försöksdatabasen, kommer att testas i viss omfattning i sortförsöken i år.
§5
Vem ansvarar för försöksskördeproverna? Frågan har uppkommit då någon inom
Lantmännen SW seed fått skördeprover från havreförsök från Försök i Väst och gjort
DON-analyser. Är detta riktigt? Det är ju ingen opartisk test. BESLUT TOGS ATT
ALLA INBLANDADE FÖRETAG SKALL TILLFRÅGAS OM
EXTRAANALYSER SKALL GÖRAS.
§6
Mätarsorter.
Vårvete: Vinjett
Vårkorn: Sortblandning – Quench, Mercada, Tipple och Anakin, som ersätter Justina
Havre: Belinda
Ärter: SW Clara
Åkerböna: Fuego eftersom Paloma utgått.
Höstråg: Sortblandning – Visello, Conduct, Marcello och Evolo som ersätter
Amilo.
Höstvete: Sortblandning, där alla sorter behålls, Kranich, Boomer, Ellvis och Olivin.
Höstkorn: Anisette
Rågvete: Tulus
§7
Betning av försöksutsäde. Samma preparat och doser som 2011. Problem då
preparat försvinner. Robust och Fungacil försvinner troligen. Celest från Syngenta
kan komma att ersätta i vårkorn. Kan möjligen bli godkänt även i havre.
Ingvar Christensson får i uppdrag att bevaka frågan.
§8
Svampbehandling i sortförsöken. Pirimor är inte tillåtet att sälja för tillfället.
Möjligen kan tillstånd komma. 2012 ser ut att bli ett riktigt havrebladlusår
( häggstudier ) Ersättning med Mavrik + ev Teppek. Sumialphadosen får max vara 0,3
l/ha. Arne samarbetar med Jordbruksverkets rådgivare för att få ett bra PM.

§9
Sortförsök i vårrågvete. Vårrågvete mognar som vårvete men klarar troligen inte
kvävegivan för vårvete. Alltså svårt att lägga in i vårveteförsöken. I de ekologiska
skulle det gå men vårvete sås på bättre jordar medan vårrågvete främst är tänkt på lite
sämre jordar. Nilex Dubblett, Milvo ( ny ) är några sorter. Vi väntar ett år med att
besluta om dessa försök.
§10
Ekologisk sortprovning. Sedan 1987 bekostas den ekologiska sortprovningen av
Jordbruksverket. De senaste 5 åren efter ett upplägg där en referensgrupp på
Jordbrkuksverket, enligt Anna Pettersson, beslutar om verksamheten som upphandlas.
1,2 milj kr för att genomföra en provning i hela Sverige med stråsäd och trindsäd.
Sedan upphandlas potatisprovningen för ca 580 000 kr. 2011 års upphandling gäller
även 2012. Referensgruppen för stråsäd och trindsäd består av Ann-Marie Dock
Gustavsson, Torsten Rabeck Pedersen, Katarina Hostmark och Johan Ascard. Det
finns även provning av ekologiska vallgräs. Under 2012 kommer en utvärdering av
den ekologiska sortprovningen att göras av Jens Weibull. Antalet försök: höstvete 3,
Höstråg o rågvete 2, Vårvete 3, Vårkorn 4, Havre 3, Ärter 4, Åkerbönor 4, Lupin 1
totalt 24 försök.
Henrik Nätterlund som representerar de ekologiska rådgivarna inom HIR hade mailat
deras synpunkter som han föredrog under mötet.
Hur görs prioriteringen vilka sorter som skall vara med?
Kosack och Tritikon har försvunnit – ogräskonkurrens är en viktig parameter i
ekologisk odling. Hu skiljer man sorterna när det gäller denna fråga? Radhackning
ökar mer och mer – sortskillnader? Halmen är viktig och hur kan den mätas?
Strålängd är inte helt tillräckligt. Vårrågvete är intressant i många fall.
Sjukdomsfrågor bör kunna hanteras från de konventionella försöken. Instrålning på
marknivå mättes på Weibulls för 20 år sedan – kan det användas för att mäta
ogräskonkurrensförmågan? N-sensor och bildanalys kan vara andra möjligheter.
Dessa studier bör kanske genomföras som ett separatprojekt.
§11
Avstämningsmöte i vår för att få en bild av utvintringen? Beslutades att göra detta
som ett telefonmöte den 25 april kl. 13.00 – Staffan ansvarar för genomförandet. Det
fanns en grupp som skulle studera tveksamma försök och avgöra om de skulle
skördas. Hur gick det med denna? Beslutades att om man ser något tveksamt i något
försök så kontaktas den områdesansvarige. Försöksstatus rapporteras första veckan i
juli till Ämneskommittén. Uppföljningsrapport för skörd försöksstatus förslag den 1
augusti men beslutas den 25 april kl 13.00 – 14.30.
§12
Sortportal. Vad skall ingå? Vem ansvarar? Det krävs ett projekt med särskilda
pengar för att finansiera detta. Jordbruksverket studerar möjligheter att finansiera
detta – Anna Pettersson ansvarar för detta. Under ett övergångsskede borde vi ha en
enkel länk för att lättare hitta till sortförsökens resultat.
§13
Nästa ordinarie möte efter telefonmötet den 25 april beslutades till den 9 oktober
2012 i Nässjö med start 09.30, kaffe, 10.15 mötesstart och avslutning 14.45.

§14
Övriga frågor. Mattias Hammarstedt HIR-L, projektledare i Absolut vodkas
stärkelsevete-odlingsprojekt där man jobbat i 10 år för att utveckla denna odling hade
skickat in material som skulle läsas som tåglitteratur. Frågan som man ville diskutera i
Ämneskommittén var hur vi kan dela in höstvetesorterna i våra försök i sorttyper efter
tysk modell. Det är svårt, har man upplevt, att jobba fram sortanpassade råd då
sorterna omsätts väldigt snabbt och då vore en modell med sorttypsanpassade råd en
möjlig väg. Översättning av den tyska nomenklaturen borde göras och undersökas om
den tyska indelningen även gäller för svenska förhållanden. I avsikt att testa detta
lades två försök under 2011, ett på Svalöv och ett på Bjertorp. Vidare menar man att
vi redan nu borde kunna ange antalet kärnor/ax hos sorterna då vi vet skörd, tkv och
antalet ax/m2.
Mattias föreslog att en grupp bestående av absolutgruppen ( Mattias Hammarstedt,
Hans Thorell, Tina Henriksson, Sven-Olof Bernhoff och Nils Yngvesson ) tillsätts för
att fastställa en svensk nomenklatur. Beslutades att så göra med en utökning av
gruppen med Anders Ericsson, HS Konsult, Brunnby försöksstation i Västmanland
och Staffan Larsson, SLU för att geografiskt bredda gruppen. Mattias utses som
sammankallande.
Kommer axräkning att göras i Basförsöken 2012? Beslut kommer när kostnaderna
redovisats.
Klas Eriksson från Kalmar hade skickat in en skrivelse ( också tåglitteratur ) som
föredrogs av Gunnel Andersson från Växtskyddscentralen i Kalmar. Bönderna sår
med lägre utsädesmängder numera. Både lägre kostnader och bättre övervintring
ligger bakom dessa beslut. I Kalmar utvintrade höstrågförsöket medan lantbrukarens
gröda i fältet klarade sig under denna säsong. Man vill förklara detta med skillnader i
utsädesmängden. Det finns ett intervall då man kan öka utsädesmängden något vid
sena sådder. Borde det inte finnas motsvarande för tidiga sorter under gynnsamma
förhållanden. Staffan, Arne och Klas får i uppdrag att arbeta fram ett förslag i god tid
till nästa möte, telefonmötet den 25 april.
Företagen som provar sorterna önskar en bättre information om kostnaden för sort och
försök i de olika grödorna. Om inte nya moment införs under året bör vi kunna
presentera försökskostnader som ligger väldigt nära de slutgiltiga kostnaderna
§15
Mötet avslutades.
Arne Ljungars Staffan Larsson
Sekr Ordf