Gropens IF 50 år - gropafesten

Gropens IF
50 år
1955 - 2005

Välkommen på
jubileumsfest!
Vi V fi rar a Gropens IF
med en stor jubileumsfest
för medlemmar
Dans och supé
Lördagen den 19 nov
kl 18.30 – 01.00
Edsbergs Bygdegård
Ring och anmäl Dig senast den 13 november till
Thomas, 0585-202 10 eller Håkan, 0585-202 01.
Kostnad: 200 kr. Ålder: Från 18 år.
Platserna är begränsade så ”först till kvarn” gäller.
Vill Du bli medlem?
I denna skrift har Du kunnat läsa om alla aktiviteter som man kan utöva
som medlem i Gropens IF. Vill Du bli medlem så kan Du betala in avgiften
enligt nedanstående. Vill Du veta mer så hör av Dig till någon av oss i sty-
relsen eller verksamhetsansvariga.
Välkommen som medlem!
Ordförande Håkan Berger 0585-202 01
Vice ordförande Christina Agartsson 0585-203 09
Kassör Thomas Helldén 0585-202 10
Sekreterare Åsa Lindby 0585-200 10
Sektionsledare bordtennis Kent Andersson 0585-203 09
Sektionsledare kraftsport Peter Elofsson 0585-106 15
Bernt Johansson 0585-106 59
Lokalansvarig Bengt Gustavsson 070-554 33 14
Aerobics Pernilla Åhs- Berger 0585-202 01
MEDLEMSAVGIFTER
2006
Kraftsport tom 17 år 400 kr
Kraftsport fr om 18 år 600 kr
Familj 250 kr
Medlem 100 kr
För aerobic tllkommer
110 kr/säsong
Betala till Gropens IF,
postgiro 119652-6
Ange namn och födelseår för
vem/vilka betalningen gäller.

En förening med bredd
och bygdekänsla
Gropens IF 50 år... Ja, tiden går. Själv har jag
bott här i 16 år och räknar mig som nyinfl
yttad. 1997 blev jag tillfrågad om jag ville
bli med i styrelsen och tackade ja, och gick
sedan in som vice sekreterare. Sedan dess
så har det rullat på och jag blev ordförande
2001.
Ibland så funderar jag på vad vi har att ge
vår bygd, men så upptäcker man att vi är den
förening i kommunen som fyller luckan där
andra föreningar slutar. Vi har inte satsat på
det kommersiellt stora, utan på lite ”udda” sporter som pingis, aerobics,
barngymnastik, dans, inlinehockey, breakdance, aikido och styrkelyft mm
under åren. Vi håller ju också i lite mer dolda verksamheter som isbanan
vid Backarinken, tennisbanan i Kvistbro, och gör lite skidspår häromkring
när vädret tillåter. Dessutom så håller vi ju i den stora begivenheten som
äger rum första helgen i augusti, nämligen Gropafesten.
Styrkan i Gropens IF är att föreningen har präglats av snabba beslut och att
vi vågar satsa på det som inte har ett givet svar. Finns det bara en idé och
intresse så brukar vi satsa på det. Att vi idag har 300 medlemmar är ett tecken
på att vi satsat rätt. Det bor ju trots allt bara 200 personer i själva Gropen,
så det är många andra som deltar i våra olika aktiviteter.
Gropens IF har något för varje smak. Från nätverksspel i Rosengården till
aerobics i Fjugesta. Det är också nära till allt, både i geografi skt och mänskligt
avstånd. Ingen behöver tveka att säga vad man tycker och vill.
Det är många personer som under årens lopp ställt upp och jobbat för Gropens
IF. Den ideella kraften är enorm när man ser den i form av ledare, styrelseledamöter,
festarrangörer, föräldrar – ja, man hjälper helt enkelt till på
det sätt man kan. Många av vår förenings ledare har dessutom varit verksamma
i många, många år. Det händer numera att de får ta hand om barnen
till dem som de själva tränade för länge sen.
Jag vill därför rikta ett varmt och innerligt tack till alla er – ledare, medlemmar
och sponsorer – som ser till att vår förening är så livaktig och har den
bredd och bygdekänsla som grundarna en gång avsåg att skapa.
3
Håkan Berger
Ordförande

För alla åldrar och
intressen
Gropens IF är en mycket speciell idrottsförening. Visserligen
har den idrottandet som grund, men i bredd och engagemang
slår den alla rekord. I ett halvt sekel har den funnits där för
Gropenborna. Följ med oss på en liten resa 50 år tillbaka i tiden.
Året var 1955 och de yngre medarbetarna på Kåbemattan spelade fotboll utanför
fabriken på rasterna. En riktig plan hade naturligtvis varit bättre, hur
skulle man kunna ordna en sån?
Detta såg och förstod Kåbemattans ägare Gösta Roos och därmed började
det som skulle bli en förening för hela bygden – och många fl er. Gropens IF
bildades på hösten samma år.
Gösta Roos – en man som betytt oerhört mycket för samhället Gropen och
dess invånare – blev föreningens första kassör. Under åren skulle han sedan
komma att ha många uppdrag, både inom styrelsen och som ledare och allmän
pådrivare.
Ordförande vid bildandet blev Gustaf Svensson, ägare till Ökna Möbelfabrik,
och sekreterare lantbrukaren Robert Kihlberg. Gösta Zetterman blev
vice ordförande.
Man kan se och höra för sitt inre hur de här männen i sina bästa år planerade
för verksamheten. Med ett slags omhändertagande som syfte började de
arbetet med att iordningställa en fotbollsplan. Ville ungdomarna spela fotboll
så skulle naturligtvis saken kunna ordnas. Närmare bestämt på Ökna
gärde där man fi ck arrendera ett område.
- Pappa gillade verkligen att jobba med händerna, att driva saker och ting
framåt rent praktiskt, säger sonen Anders Roos som minns detta med fotbollen
även om han inte var så gammal då.
- Jag följde också tidigt med till tyngdlyftningen, berättar han. Det var spännande
att titta på när ”gubbarna” på ett stilfullt sätt lyfte allt tyngre vikter.
Vad folk vill ha
Man gladdes åt sin nya plan och spelade fotboll. Tångeds IF hade nyss bildats
och under en period spelade ”grannarna” i samma serie och det var
naturligtvis storpublik på dessa derbyn. Men underlaget var för litet, det
fanns inte folk till lag i båda föreningarna. Tångeds IF var en uttalad fotbollsförening
medan Gropens IF hade en annan fi losofi . Styrelsen menade
att folk skulle få det de ville ha. Inga krusiduller, ganska enkelt och rakt.
Inga stora krav, men på något vis så har föreningen alltid lyckats ordna
med lokaler eller arenor till det som medlemmarna har önskat. För att inte
4

tala om ledare. När andra
föreningar har haft stora
problem att knyta till sig
ledare, så har det i Gropens
IF på något sätt verkat
självklart. De som varit
verksamma som ledare
har också varit det väldigt
länge.
En tung aktivitet
Tillbaka till de första åren.
Det spelades som sagt fotboll
och skulle så komma
att göras i ett tiotal år. Men
Trion som grundade Gropens IF.
Från vänster Robert Kihlberg, Gösta Roos och Gustaf Svensson.
redan 1956 började det som kanske allra mest har kommit att förknippas med
Gropens IF, nämligen tyngdlyftningen.
Som komplement till fotbollen ville man ha aktiviteter som kunde utövas
även under vinterhalvåret. I samråd med Karl-Erik Edh, bas för tyngdlyftningen
i länet, så startade man då en tyngdlyftarklubb. Tyngdlyftning var
ganska okänt ute på landsbygden och intresset hos ungdomarna var stort.
En stor händelse var att man tillsammans åkte och tittade på tyngdlyftnings-VM
i Stockholm 1958.
Laget tävlade i en serie där Örebro, Nora och Hallsberg var med och Gropen-pojkarna
erövrade medaljplatser i fl era stora distriktstävlingar. Då som
nu satsade man mera på bredd än på elittänkande.
Det fi nns många episoder från tyngdlyftningen, exempelvis när lyftarna
skulle göra en uppvisning på Grönbergshöjden där hembygdsföreningen
hade fest. Alf och Leif Jonsson och andra pojkar som deltog fi ck först bära
skivstången och 100 kg vikter upp för den långa och branta stigen till platsen
och bara detta var ju en prestation. Tillställningen blev bejublad av den
närvarande publiken.
Tyngdlyftningen har hängt med under alla år sedan den startade fast idag
pratar man om kraftsport och styrkelyft. Tyngdlyftning handlade mycket
om att lyfta mycket – och snyggt – det byggde mera på teknik helt enkelt.
Sedan mitten av 80-talet har Gropens IF en styrketräningslokal i kommunhuset
i Fjugesta. Den är fl itigt använd och utrustad efter behov. I lokalen
fi nns också ett solarium.
Höll sig på mattan
Brottning för yngre pojkar fanns det också under ett par år. Man höll till i
ladugården på Gropens gård och det var pojkar både från Gropen och Fjugesta
som deltog. Trots att föreningen saknade ändamålsenlig lokal och en
5

Gropens IF har alltid varit ungdomarnas förening, såväl på 50-tal som 70-tal.
riktig matta så tränade man fl itigt under Göran Pelganders och Rune Perssons
ledning. Genom Henrik Persson fi ck föreningen en medaljör i distrikttävlingar
och i den speciella knatteserie som Gropen, Örebro, Kumla, Hallsberg
och Laxå deltog i, låg laget bra till.
Lagom till Gropens IF skulle fylla 25 år startade man aikido med Sjunne
Ferger och Rickard Brixel som drivande krafter. Det var nästan lite märkvärdigt
att en sån sport som bara utövades i större städer även förkom i
Gropens lilla by, men det tillskrevs helt och hållet de båda ledarna samt att
föreningen ju hade såväl lokal som brottarmatta. 1979 gästades Gropens IF
av en japansk aikidoman och det beskrevs som en verklig upplevelse att se
när han utförde de sex olika momenten i denna förnämliga sport.
På tal om kändisar så är det inte bara japanska sådana som besökt Gropen.
Lekebergs lilla Gnosjö har också fått ta emot Lars Hedlund, känd mästare i
styrkelyft och världsmästaren i brottning, Frank Andersson.
Dramatisk skidtävling
1977 anordnade man för första gången det så kallade Gropa-rännet, en
skidtävling som samlade hundratalet deltagare från hela länet. En bra bana
kunde anläggas tack vare röjningsarbete i terrängen och anskaffandet av en
snöskoter till vilken man fi ck kommunala bidrag.
När skolan i Gropen fanns kvar brukade föreningen ordna en skolskidtävling
där även Binninge skola deltog. En sån tävling som gick av stapeln i
slutet av 50-talet blev riktigt dramatisk. På tävlingsdagen var det nämligen
minus 10 grader och snöstorm. Trots detta deltog närmare 100 barn. Tävlingsledningen
hade planerat att ordna prisutdelningen utomhus men det
blev svårt att genomföra på grund av kylan. Kyrkoherde Magnusson förbarmade
sig dock över evenemanget och upplät självaste kyrkan samtidigt
som han berättade om sina skidfärder i fjällvärlden för de frusna skidåkarna.
Högtiden avslutades med en psalm varpå barn, föräldrar och funktionärer
tågade ut med fanan i spetsen.
6

Bilden till höger är från iordningställandet av Backarinken. Till vänster och nedan ser vi hur den sedan
kunde användas
Backarinkens tillkomst
Ett projekt som Gropens IF lagt ner mycket jobb på är isbanan vid Backa
– Backarinken i folkmun. Där var tidigare ren vildmark men tack vare fl era
planeringsarbeten så blev banan en tillgång för Gropen-bygden. Det berättas
för övrigt att Gösta Roos byggde en snöslunga med elmotor och att man
hade ett litet lag i hockeybockey. Man deltog i en serie i Västernärke där
den stora fasan var att möta Kräcklinge med den totalt utfyllande målvakten
Bertil Seeger!
Kommunen hjälpte till med belysningen och den lilla stuga som nu är omklädningsrum
vid banan har sin särskilda historia. Ursprungligen var den
en tvättstuga i Binninge som skänktes till föreningen av ingenjör Grönlund
att användas till omklädningsrum vid fotbollsplanen på Ökna gärde. Efter
det att väggar och tak tagits bort så bar fotbollspojkarna hela den tunga och
skrymmande stommen av plank ända bort till gärdet. En syn som måste ha
fått folk att gå man ur huse.
Sedan många år ordnar också Gropens IF sportlovsaktivtet vid Backa med
skridskoåkning och korvgrillning. I mitten av 80-talet köpte man mark av
7

SJ och anlade en tennisbana med Rune ”Buggarn” Persson som drivande
kraft. Innebandy har funnits i ett antal år, idag är det mera som motionsform
för ”25+”.
En annan populär aktivitet är aerobics där det idag deltar ett 40-tal personer.
Barngympan har varit välbesökt liksom danskvällarna med bugg och
foxtrot.
Döptes efter Gösta
1976 invigdes Rosengården vilket för oss tillbaka till hela Gropens Roos,
nämligen Gösta. Ni visste väl att gården är döpt efter honom? Den gamla
lokalen Brofästet var helt enkelt för liten och det var ingen mindre än Orvar
Bergmark som tipsade Gösta om en AMS-barack som ingen hade någon
nytta av. Örebro kommun skänkte den sedan till föreningen och Rosengården
blev kronan på verket för Gösta Roos.
Rosengården har utnyttjats in i minsta vrå sedan den kom till Gropen.
Bordtennis, aikido, danskurser, brottning, gymnastik, fi lm för barn, start
och målplats för bilrallyn, tipspromenader, cykelrundor samt fester och
styrelsemöten. Allt har man gjort i Rosengården som nu börjar kännas lite
trång. Inte minst tack vare att pingisen behöver mera utrymme.
I en tidningsintervju 1981 berättade Gösta att han gjort något för Gropens IF
varje dag de senaste 26 åren. Lagat, målat, skött kontakterna med kommunen,
ordnat med materiel och hållit ordning på det. I 20 år var han föreningens
kassör och sedan blev han ordförande. I början var det naturligtvis
kärvt, innan man hade vare sig pengar eller lokaler.
På frågan om varför han ägnat nästan all sin fritid på föreningen svarade
han att han trivdes så bra tillsammans med barn och ungdomar. Dessutom
hade han det fritt i sitt arbete och kunde gå ifrån då och då för att ordna
med föreningsbestyr.
Gösta Roos var aktiv i Gropens IF fram till 1991 då han avled 74 år gammal.
Även om Gösta Roos var en
nyckelperson i Gropens IF
i alla år så fi nns det en stor
mängd människor som engagerat
sig i denna smått
unika förening där man
nästan som ett byalag erbjuder
aktiviteter för alla åldrar.
Många är de som under
många år ideellt arbetat
som ledare och/eller haft
poster i styrelsen.
Aikidoledaren Karl-Göran Åberg håller sig på mattan med
hjälp av Ulrika Persson.
8

Många har spelat pingis
i Gropen
När 60-talet var ungt började man med
bordtennis i Gropens IF. Kent Andersson
började spela 1968. Tio år senare blev
han ledare – ett jobb som han fortfarande
har kvar. Och många är de som kommit
till Gropen för att spela pingis under alla
dessa år.
Drivande krafter då det begav sig på 60-talet var Dag Kihlberg och Samuel
Eriksson. Innan Kent tog över som ledare var det Anders Roos som höll i
trådarna. Det var ofta kö vid pingisborden. På 25-årsjubileet konstaterade
man att de fem bord man skaffat var för lite och att man året innan, dvs
1979, hade blivit segrande lag i division 4 södra.
I över 40 år har man alltså haft verksamhet med bordtennis. Hela tiden har
man deltagit i seriespel med ett eller två lag. Man har haft klubbmästerskap
och ett tag var det även mycket turneringar. Det har också varit förhållandevis
många tjejer med och spelat.
- Det är många barn och ungdomar
som åkt hit till Gropen för att spela
pingis. Det har verkligen dragit, säger
Kent Andersson och berättar att
man just nu har två lag i seriespel
och en liten tjejgrupp.
När ungdomarna kommer upp i körkortsåldern
försvinner de ofta från
pingisen eller andra aktiviteter. På
senare år är det dock några lite äldre
som kommit tillbaka och börjat spela
igen.
9

Verksamhet med bredd
I missionshuset fi nns en stor
sal vilket ger möjlighet till olika
aktiviteter.
Aerobics är populärt
och för närvarande
deltar ett 40-tal medlemmar
i denna träningsform.
10
Brofästet ligger bredvid kyrkan och
Klockarevallen. Här har det förr varit
både aikido, tyngdlyftning och
brottning. Nu disponeras lokalen
av Tångeds IF.
En skateboardramp
fi nns att tillgå intill
Backarinken i Kvistbro.

På söndagarna spelas det innebandy så det ryker i bollhallen i Fjugesta.
Mest för ”25+”.
Till Backarinken kommer många
ungdomar under vinterhalvåret.
Föreningen ser också till att det
fi nns skidspår.
11
I Fjugesta fi nns sedan
mitten av 80-talet en
fl itigt besökt styrketräningslokal.
Pingisen är Gropens IFs allra mest uthålliga sport. Sedan början av 60-talet
har man haft verksamheten i gång.

Vi gratulerar Gropens ns
Margareta Alexandersson - Thomas Andersson
Lena Bodin - Kjell Söderin
Redovisning - Ekon.rådgivning - Fastighetsmäklare
Aktiebolagsbildning
Storgatan 25 • Tel 0585-317 00
info@lekebergsekonomi.se
12

IF på 50-årsjubileet!
Tel 0585-311 90
Telefon 0585-204 05
Din mäklare
i Lekeberg
0585-102 00 (bost)
019-611 59 50
070-629 59 50
www.natholmen.se
MMobiltelefoner
• Bilstereo
Digital TV • Service m m
Värmlandsv. 52, Karlskoga
Tel 0586-558 55
GROPENS
SÅG & HYVLERI
13
Träembalage &
friggebodstillverkning
Tel 0585-203 80, 070 557 71 99

Gropafesten – institution
och hemvändarhelg
Om någon återkommande aktivitet gjort Lekeberg känt så
är det väl Gropafesten. Första helgen i augusti varje år sedan
1931 har den fi na festplatsen nere vid ån blommat ut och
fyllts av chokladhjul, lottstånd, servering, artister, godisregn,
dragkamp och tusentals människor. Publikrekordet sattes
1965 och håller än.
Gropafesten fanns alltså långt innan Gropens
IF bildades. 1931 var det premiär och då med
Brandkåren som var arrangör. På 50-talet började
Gropens Lottakår, Skytteföreningen och
Gropens IF att samarbeta kring festen som alltså
hållits varje år med något enstaka uppehåll
under kriget. Förresten så hette det inte Gropafesten
de första åren, namnet etablerades 1935.
Sedan slutet av 70-talet är det Gropens IF som
ensamma haft hand om Gropafesten. Tidigare
pågick den i tre dagar, numera är det fredag
och lördag som gäller. Och Gropafesten engagerar
verkligen Gropaborna. Alla är med och
hjälper till syns det som. Företagare, privatpersoner,
föreningsmedlemmar. Det är också
den stora hemvändarhelgen då Gropen-bor i
förskingringen styr kosan mot den lilla byn vid
Svartån.
Festplatsen är alltså gammal och mycket vackert
belägen. Den byggdes från början som en amfi teater genom att man
grävde sittplatser på slänten ner mot scenen som då stod vänd åt det hållet.
Fortfarande kan man ana spåren av dessa platser. Kaffestugan byggdes på
30-talet.
Artister under ”storhetstiden”
Det har varit olika inriktning på festen under årens lopp.Under 60- och 70talet
var det många kända artister som gästade Gropen. Man gjorde helt
enkelt så att man tog dit dessa på söndagarna när de ändå hade haft någon
spelning i närheten. På så vis blev det inte så dyrt.
Publikrekordet sattes alltså i augusti 1965 då Hep Stars spelade för 2 500
personer. När bandet engagerades tidigare under året var de inte fullt så
14
Gösta Roos satte säkert upp många
affi scher om Gropafesten under
årens lopp.

Vårfl od på festplatsen. Här ser man tydligt ”amfi teatern” vid sluttningen.
”heta”. Men tursamt nog så slog de igenom ordentligt innan det var dags
att dra till Västernärke och hade vid just det tillfället tre låtar samtidigt på
10 i topp. Också det ett rekord som står sig än idag.
Jokkmokks-Jocke, Tore Skogman, Gunnar Wiklund, Trio mé Bumba, Lena
Andersson och Ted Gärdestad. Kommer ni håg dem? De hörde också till
den artistelit som underhöll på Gropafesten under denna ”storhetstid”.
Under senare delen av 90-talet började det bli lite motvind. Det räckte inte
riktigt med att bara ha lokala dansband på kvällarna. 2001 kom vändpunkten
då Gropens IF bestämde sig för att satsa på artister och engagerade Kennet
& the Knutters. Folk kom i mängder och det blev lapp på luckan. Det
berättas till och med om att några försökte simma in på festplatsen!
Man har nu hittat ett bra koncept med riksdansband och så kallade mellankändisar.
Dessutom familjeprogram på lördagseftermiddagen. Serveringstillstånd
och blandade åldrar har också betytt mycket för ordningen
och trivsamheten.
Gropafesten är naturligtvis Gropens IFs största verksamhet och en tredjedel
av föreningens totala intäkter kommer därifrån. Ett visst risktagande har
det kanske varit ibland men faktum är att festen aldrig gått minus även om
det några gånger blivit nollresultat.
Under 60-talet var det många
kända artister som gästade Gropafesten,
bl a Jokkmokks-Jocke.
15

I vimlet på Gropafesten
16

Med hjärtat kvar i Gropen
Vilken grabb i 10-
12-årsåldern har
väl inte drömt om
att bli lika stor och
stark som sin pappa
eller som sina
äldre bröder?
För min del var
det ännu mer naturligt.
Son till
Kalle Johnsson, legendarisk
för sina När det begav sig. Leif Johnsson är tvåa från vänster.
kraftsportsbedrifter
på 1920- och 30-talen. Dessutom bror till Sven, Roland och Ingemar. Den
sistnämnde på 50-talet ett lika stort namn som vår far.
Det var alltså inte så konstigt att jag redan vid Londonolympiaden 1948,
åtta år gammal, intresserat följde vad som hände i brottnings- och tyngdlyftningsgrenarna.
Än större var intresset vid Helsingforsomlympiaden
1952. Även om brottning var de stora svenska paradgrenarna så kom intresset
för tyngdlyftning tidigt. Redan i de första tonåren hittade jag en Arne
Tammer-kurs. ”Giv mig en kvart om dagen, så ska jag ge dig en ny kropp!”
Tammer i all ära, men hans idéer framstår idag som en aning mossiga. Ett
dåligt program är dock bättre än inget program alls…
Första skivstången var ett kvastskaft där jag knöt fast påsar med kilovis
med rostig spik. Utvecklingen gick vidare, nästa stång var ett spett med
en genomborrad huggkubbe i varje ände. Så småningom lyckades någon
komma över en axel med järnhjul från en gammal slåttermaskin, den vägde
vill jag minnas 80 kilo. Till min stora förtret kunde jag aldrig få den på raka
armar över huvudet, vilket därmed min förvuxne och två år yngre bror Alf
lätt lyckades med.
Cyklade en mil
Nu skriver vi 1957. Världens stora i tyngdlyftning var den enorme negern
John Davis och mellantungviktaren Steve Stanko, båda från Amerika. Det
rapporterades otroliga resultat från Ryssland, men man ville knappt tro på
dem. I den här vevan hörde jag talas om att det fanns en tyngdlyftningsklubb
i Gropen. En som hade varit där och tittat demonstrerade på ett cementrör
hur ryck och stöt och utfall gick till.
Till Gropen var det en knapp mil att cykla, men det avskräckte inte från att
besöka källaren på hembygdsgården i Kvistbro minst två gånger i veckan.
17

Träningen på den tiden gick till så att stången belastades med de stora
20 kilos järnskivorna så att den vägde 60 kilo. Sedan skulle alla som var
där lyfta i tur och ordning. När alla klarat detta höjdes vikten med 5 eller
10 kilo. Efter hand föll de bort en efter en och kvar blev den som klarade
tyngsta vikten för kvällen. Det var väl oftast Bamse, Rolf Ökner, som blev
dagens hjälte. Runt omkring fanns vi andra: Göte Gustavsson, Sixten
Klasson, Alf ”Gille” Welander, Alf Johnsson, Gösta och Gunnar Sjöberg
och många andra som trillat ur minnet efter så många år.
Ut i vida världen
Hur det nu var, så hade den energiske Gösta Roos plockat ihop ett lag som
kunde tävla i allsvenska serien och det dröjde väl inte så länge innan både
Alf och jag platsade som lätt- och mellantungviktare i laget. Våren 1958
vann Alf junior-DM och jag kom tvåa. Tränare kom på besök, ibland från
Örebro AK. Det var väl främst Lars Järnkvist men jag tror att Rolf Larsson
också var med vid något tillfälle.
Efterhand som vi lärde oss tekniken kom resultaten och Roos tog oss med
på landskapsmatcher i Kolbäck i Västmanland och Säffl e i Värmland. Det
blev också en resa till Stockholm i Roos ljusblå Austin A30 för att titta på
VM i tyngdlyftning. Utöver de fantastiska tävlingarna med Lage Andersson,
Timo Mäkingen och ryssen Medvedev så blev det efteråt en minnesvärd
afton på Berns Salonger där Bamse reste sig och vrålade: ”Får jante
mat snart så slör ja tallrecken i bole!”. Vi fi ck mat kvickt…
Inspirerande med ungdomar
Men pojkar mognar till män, plikt och ansvar kallar och kamratgäng skingras
till andra orter och andra uppgifter.
Själv har jag utöver Gropens IF representerat både Nora och Hallsberg innan
jag 1968 fl yttade till Karlskrona i Blekinge. Där har jag tävlat både för
KA2, Ramdala och TK Trossö. Som bäst har det blivit två DM-tecken för
Blekinge i tungvikt. En besvikelse har varit att inte vinna Polis-SM där jag
har varit tvåa tre gånger, tagit brons en gång och blivit femma en gång.
I år blir jag 65 år, men tränar varje vardag en dryg timme på Sats, vårt lokala
gym. Det känns verkligen inspirerande att träna bland ungdomarna och
att fortfarande hänga med de bästa i träningsintensitet.
Tankarna går då och då till den nu rivna träningslokalen vid
kanten av Svartåa nedanför det likaledes rivna skolhuset.
Till er som hållit liv i Gropens IF och fört traditionerna vidare
i Gösta Roos anda, vill jag rikta ett varmt tack. Det är
ärligt menat och kommer verkligen från hjärtat.
Många hälsningar från allas Eder
Leif Johnsson
18

En verklig STYRKA i
Gropens IF!
Magnus Johansson har varit med
inom tyngdlyftning och styrkelyft
i 20 år. Med hans hjälp får vi här
en översikt över alla fi na resultat
som Gropens IF presterat inom
området.
”Det hela startade 1985 av en slump genom
en lapp i skolan.Tyngdlyftning kl 17:
30 vid Gropens IFs lokaler i kommunhuset.
Kaxiga som vi var traskade jag, Mag-
Magnus Johansson
nus Johansson, och min kompis Niklas Pålerud
ner i lokalen och såg oss om. Många “muskelberg” fanns det där nere,
men ingen visste något om tyngdlyftning. Men sen kom det en liten “gubbe”
vid namn Gösta Roos och frågade oss om vi var här för tyngdlyftning…
- Ja, svarade vi lite försiktigt och efter det så tränade vi tre gånger i veckan
och var med på olika tävlingar, till exempel DM och fyrlänsserien. Och visst
blev det medaljer! Inte så några heller!! Guld och silver för oss båda.
1986 kom provet i form av ungdoms-SM i Kramfors. Hur skulle det gå för
två 14-åriga grabbar från Gropen? Delad silverplats! Lite konstigt var det,
vi vägde precis lika “lite” och lyfte exakt lika mycket! Det var i alla fall Gropens
två första SM-medaljer. Inte så dåligt av två pojkar!
Sen rullade det på med tävlingar. Det blev visserligen inte några fl er SMmedaljer,
men där emot DM-medaljer i samtliga distriktstävlingar under
åren 1986 till 1989. Vi blev äldre och slutade med tyngdlyftning. Själv gjor-
Det har blivit många fi na placeringar inom tyngdlyftning och styrkelyft genom tiderna.
19

de jag mitt sista försök att
komma på pallen vid SM
i Skara 1989, men kom på
fjärde plats. Därmed var
epoken över för Gropens IF
tyngdlyftning.
Styrkeklyft blev
snabbt stort
Men tio år senare var det
dags igen för GIF att visa
sig på Sverigekartan. Året
var alltså 1999 och några
personer började träna styr- Brofästets starka grabbar vid ett av många träningtilfällen.
kelyft. Det blev STORT!! Redan
året därpå fi ck vi vår första svenska mästare genom Niklas Brolin.
Det gick bra för Niklas, så bra att han fi ck en chans att ta på sig landslagsdräkten.
I denna tog han silver för Sverige vid Nordiska mästerskapet i Laitila
i Finland samma år.
Efter Niklas framgångar så började det riktigt regna medaljer över Gropen.
Till exempel vid distriktstävlingen år 2000 blev det två guld genom Niklas
Brolin och undertecknad och brons till Edvin Neskic. Detta blev faktiskt genombrottet
för mig. Jag kvalade nämligen in till senior-SM där jag yckades
bra och åkte från Nässjö med en silvermedalj runt halsen.
Veteranerna höll sig framme
Medaljregn blev det även på Åmotfors-trofén. Två guld genom Niklas och
mig, ett silver genom Janne Nilsson och hela två brons genom Micke Karlsson
och Joakim Winneberg.
Även i veteransammanhang höll Gropens veteranlyftare måttet. Veteran-
SM i Göteborg resulterade i ett SM-brons och en fjärdeplats genom Janne
Nilsson och Leif Täljö. Sedan var det dags för och Niklas och mig. Vi tog
var sitt guld när Sveriges äldsta tävling avgjordes i Vetlanda.
2001 var ett stort år…
Även år 2001 var ett stort år för Gropen IF. Niklas Brolin höll måttet ännu
en gång genom att kliva upp på pallen som svensk mästare. Dåvarande
nyförvärvet Mikael Jumisko fi ck sin chans i Höllviken och tackade för sig
genom kliva upp på pallen som bronsmedaljör. Även detta år fi ck Niklas
Brolin ta på sig landslagskostymen och fara iväg till Hof i Norge där han
lyfte till sig ännu en silvermedalj till samlingen. Men det räckte inte för Niklas.
Han for även till Piteå där han tog två SM-medaljer i bänkpress. Sedan
blev det ett par tunga medaljer vid Åmotforstrofén; två silver genom Micke
Karlsson och mig själv samt ett brons genom Christian Andersson.
20

Distriktsmästerskapet år 2001 höll
vi hemma i bollhallen. Med publikens
hjälp så lyfte två av Gropens
lyftare till sig varsin bronspeng,
nämligen jag själv och Micke Karlsson.
… liksom 2002
2002 var ett händelsrikt år. Två nya
svenska mästare i Gropens IF och
sex nya svenska rekord inom två
månader. Det blev resultatet efter
Alexander Ekstrands och Johan
Prieduls framfart vid USM-tävlingarna
i Jönköping. Alexander som Niklas Brolin lyfter sig till ett svenskt mästerskap.
gjorde sitt livs första tävling bara
en månad innan USM och då satte han fyra nya svenska rekord på B-SMtävling
i Laxå. Han ökade på det tidigare rekordet för ungdomar 14-17 år
med 2,5 kilo i knäböj, 5 kilo i bänkpress och hela 12,5 kilo i marklyft. Det
betydde också ett nytt sammanlagt rekord. Han var inte snål på rekorden
i Jönköping heller. Två nya i bänkpress och i marklyft och ett tangerat
svensk rekord sammanlagt.
Själv lyckades jag ta en SM-medalj detta år. En bronspeng vid senior-SMtävlingarna
i Sundbyberg.
Krossade allt motstånd
Under 2003 fortsatte Alexander och Johan att dominera på lyftarfl aket. USM
i Örebro resulterade i två svenska mästare. Alexander verkade inte bry sig
om hur mycket det var på stången... Inte mindre än tre nya svenska rekord
satte han vid denna SM-tävling! För Johan Preiduls del blev årets SM en riktig
triumf. Han krossade allt motstånd i 100-kilosklassen genom att öka sitt
personbästa med 15 kg och det betydde att han segrade över närmaste motståndare
med över 100 kg.
Vilka killar!
Eftersom jag fått förmånen
att skriva ned denna tillbakablick
vill jag också passa
på att tacka Gropens IF, dess
styrelse, ledare, mina lagkamrater,
alla medhjälpare
samt föräldrar för visat intresse.
Ett stort tack till er
alla!”
Magnus Johansson
Två unga killar som fastnade för tyngdlyftning.
Niklas Pålerud och Magnus Johansson fl ankerar Gösta Roos.
21

Dåtid och framtid möts
i Gropen
Kampen om medlemmar och ledare är alltid stor i det lokala
föreningslivet. Men även om underlaget skulle minska så
har Gropens IF en stor fördel tack vare fl exibiliteten och
bredden. Man har till och med diskuterat att bygga ut
Rosengården.
Därför hoppas styrelsen och de aktiva ledarna att barn, ungdomar och vuxna
ska fortsätta att utnyttja det utbud som Gropens IF tillhandahåller.
- Barngymnastiken har legat nere ett par år men vi vet att intresset är stort.
Förhoppningsvis ska vi få i gång den igen, säger Håkan Berger som också
gärna skulle se att det fanns mer aktivitet för pensionärer.
- Vi har ju även en boulebana som vi kanske ska försöka att få lite fart på...
Rosengården räcker inte riktigt till, pingisen behöver mera plats.
- Vi diskuterar detta just nu, men som så mycket annat är det en ekonomisk
fråga.
Men trenden är alltså positiv för Gropens IF, inte minst tack vare att Gropafesten
går så bra.
- Vi har hittat ett koncept som fungerar bra just nu, avslutar Håkan Berger.
Några av Gropens IF´s entusiaster framför Rosengården.
Från vänster Anders Roos, Håkan Berger, Thomas Hellden, Christer Larsson och Kent Andersson.
22

Varför heter
det Gropen?
Många har frågat sig
det och en del har fått
svar. För dig som inte
vet hur Gropen blev
Gropen kommer här
en liten förklaring.
Namnet är inte så gammalt som platsen i sig. Vid denna fallsträcka vid
Svartån anlades 1629 en vapensmedja som sedermera kom att tillhöra
Svartå Bruk.
På andra sidan ån fanns Kvistbro församling och kyrka. Denna fi na träkyrka
uppfördes för övrigt 1637. Ån är också gränsen mellan Gropen och
Kvistbro, platsen man ”kvistar över ån till”.
Per Nilsson, eller ”Per i Gropa” som han allmänt kallades, köpte 1876 forsen
och de anläggningar som fanns vid bruket. Han drev kraftstationen
Hammarblecket som ligger i en liten grop, därav hans smeknamn.
Och det var så det började. Per i Gropas investering var utgångspunkten för
en blomstande liten by som man helt enkelt kallade Gropen efter sin ”grundare”.
Tillväxten var stor, speciellt sedan järnvägen kom 1897. Tegelbruk,
kvarn, likkistefabrik, kraftstation, såg, hyvleri. Det riktigt sjöd i lilla Gropen
där Per Nilsson lät dra ett stickspår till ”Benstampen” som låg ungefär där
Rosengården idag ligger. Namnet ”Benstampen” har för övrigt en lite absurd
betydelse. Där krossade man nämligen benen på döda kor och utvann
benmjöl!
Litet men naggande gott var detta aktiva samhälle som när ”Svartåmärra”
tuffade som mest, såg 28 tåg om dagen stanna vid den egna hållplatsen som
också var Per i Gropas verk. På 60-talet började tillbakagången, bland annat
så lades kvarnen och sågen ned och utfl yttningen tog fart.
Idag fi nns det två förhållandevis stora företag i Gropen, Kåbemattan och
Gropens Snickerifabrik. Man gläds också åt sin egen fi na ICA-butik och tillsammans
ger dessa tre företag ett 20-tal arbetstillfällen.
Cirka 200 personer bor det nu i Gropen, orten som är en mans verk.
TACK!
Gropens IF vill tacka alla som bidragit till tillkomsten av denna
jubileumsskrift. Era minnen, bilder och texter har varit till stor hjälp
för att dokumentera de gångna 50 åren. Styrelsen

Jubileumsskrift utgiven av Gropens IF i samband med
föreningens 50-årsjubileum 2005.
Ansvarig utgivare: Håkan Berger • Redaktör: Gunilla Pihlblad
Tryck: NärkeTryck AB, Hallsberg, 2005