förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg
förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg
förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
LUST-projektet<br />
Styrgruppen<br />
25.05.2007, granskad 29.05.07.<br />
FÖRSLAG TILL ORGANISERING AV SOCIAL- OCH<br />
HÄLSOVÅRDEN I VÄSTNYLAND<br />
Gäller <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i städerna Hangö, Ekenäs <strong>och</strong> Karis samt<br />
kommunerna Ingå <strong>och</strong> Pojo<br />
Slutrapport<br />
1
SAMMANDRAG AV FÖRSLAGEN<br />
Som sammandrag <strong>av</strong> <strong>förslag</strong>en i rapporten framförs följande:<br />
1. I den nya ramlagen om kommun- <strong>och</strong> servicestrukturreformen förutsätts att<br />
<strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> primär<strong>hälsovården</strong> <strong>och</strong> <strong>social</strong>vårdstjänsterna i anslutning <strong>till</strong><br />
den kräver ett befolkningsunderlag om 20 000 invånare, Om kr<strong>av</strong>et angående<br />
befolkningsbas inte uppfylls, bör kommunerna bilda samarbetsområden. Städerna<br />
Hangö, Ekenäs <strong>och</strong> Karis samt Ingå <strong>och</strong> Pojo kommuner föreslås <strong>till</strong>sammans<br />
bilda ett sådant samarbetsområde som <strong>av</strong>ses i lagen.<br />
2. Ett speciellt viktigt mål är att man med ett samarbete mellan kommunerna tryggar<br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdstjänsterna för befolkningen inom hela det område som<br />
Västnylands samarbetsområde utgör. De tjänster som här planeras för<br />
samarbetsområdet omfattar <strong>social</strong>väsendet <strong>och</strong> primär<strong>hälsovården</strong> i sin helhet<br />
med undantag <strong>av</strong> miljö<strong>hälsovården</strong> <strong>och</strong> barndagvården.<br />
3. Enligt ramlagen kan ett samarbetsområde organiseras antingen som ett<br />
gemensamt organ utgående från den sk. värdkommunmodellen eller genom att<br />
grunda en frivillig samkommun. I detta <strong>förslag</strong> utgår man från att kommunen med<br />
den största befolkningen i området är värdkommun <strong>och</strong> har ansvaret för<br />
<strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> inom hela samarbetsområdet.<br />
Kommunstorleken i området påverkas givetvis <strong>av</strong> det eventuella bildandet <strong>av</strong><br />
staden <strong>Raseborg</strong>.<br />
4. För samarbetet har kommunerna enligt ramlagen ett gemensam, kommunalt<br />
organ. Grundtrygghetsnämnden som består <strong>av</strong> representanter för samtliga<br />
kommuner i området föreslås fungera som gemensamt kommunalt organ.<br />
Nämnden inrättas juridiskt –administrativt i värdkommunens förvaltning. Varje<br />
kommun har tre (3) representanter i nämnda kommunala organ.<br />
5. Respektive kommuns organ (t.ex. kommunstyrelse eller nämnd) beslutar om de<br />
tjänster som beställs åt befolkningen i respektive primärkommun, Kommunen<br />
beslutar själv om organet. Grundtrygghetsnämnden i samarbetsområdet beaktar<br />
kommunernas beställningar när den skaffar tjänster <strong>av</strong> olika serviceproducenter<br />
<strong>till</strong> befolkningen i området. Kommuninvånarnas motioner, besvär <strong>och</strong><br />
rättelseyrkanden om <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> <strong>till</strong>ställs grundtrygghetsnämnden,<br />
som behandlar dem. Beredningen <strong>av</strong> dessa ärenden kan också göras i<br />
primärkommunen.<br />
6. Västnylands <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentral är den centrala tjänsteproducenten.<br />
Dess verksamhet fördelas på närservice <strong>och</strong> regionservice. I rapporten<br />
presenteras preliminära <strong>förslag</strong> om hur servicen funktionellt kunde organiseras.<br />
Social- <strong>och</strong> hälsovårdscentralen kommer att fungera som en separat<br />
tjänsteproducent inom värdkommunens förvaltning. Kommunernas nuvarande<br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdspersonal med undantag <strong>av</strong> miljö<strong>hälsovården</strong> <strong>och</strong><br />
barndagvården flyttas över <strong>till</strong> denna central.<br />
7. Social- <strong>och</strong> hälsocentralens ekonomi särredovisas i värdkommunens bokföring<br />
så, att kostnaderna specificeras enhetsvis <strong>och</strong> så att de nödiga<br />
redovisningskalkylerna, resultatkalkylen, finansieringskalkylen <strong>och</strong><br />
balansomslutningen kan uppgöras.<br />
2
Kommunerna debiteras i enlighet med användningen <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralens tjänster. På varje enhets tjänster räknas enhetspriser per<br />
prestation, <strong>och</strong> de kommuner som använt i fråg<strong>av</strong>arande enhets tjänster debiteras<br />
för användningen.<br />
8. Skapandet <strong>av</strong> samarbets<strong>av</strong>talet förutsätter ett samarbets<strong>av</strong>tal. För beredningen<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>talet har <strong>till</strong> rapporten fogats en modell (utkast <strong>till</strong> intentions<strong>av</strong>tal), som man<br />
förslår att skall användas som grund för fortsatt beredning.<br />
9. Det föreslås att samarbetsområdet grundas vid ingången <strong>till</strong> år 2009. För att<br />
samarbetsområdet skall kunna inleda verksamheten krävs fortsatt beredning, <strong>och</strong><br />
för det behövs tjänstemannaberedare som utses med ett gemensamt <strong>av</strong>tal. Den<br />
fortsatta beredningen bör ske under hösten 2007 <strong>och</strong> år 2008. Beredarna <strong>och</strong><br />
förvaltningen <strong>av</strong> beredningen bör formellt höra <strong>till</strong> en existerande juridisk<br />
organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar formellt som<br />
värdkommun under beredningsprojektet.<br />
10. Det föreslås att för att styra beredningen bildas en gemensam<br />
grundtrygghetsnämnd, som består <strong>av</strong> representanter för städerna Hangö, Ekenäs<br />
<strong>och</strong> Karis samt kommunerna Ingå <strong>och</strong> Pojo. Nämnden verkar i det blivande<br />
samarbetsområdets namn ända <strong>till</strong>s verksamheten inleds. I<br />
grundtrygghetsnämnden sitter också under beredningen tre (3) representanter för<br />
varje kommun. Det föreslås att rösträtten för medlemmarna <strong>av</strong> nämnden fördelas<br />
så, att röstetalet för respektive medlem fastställs med hjälp <strong>av</strong> den sk.<br />
rösträttskoefficienten, som baseras på kommunstorleken. Följande<br />
rösträttskoefficienter föreslås:<br />
Ekenäs 1,3<br />
Hangö 1,2<br />
Karis 0,8<br />
Ingå 0,7<br />
Pojo 0,4<br />
Styrgruppen föreslår också att när man i samband med samarbetsområdets<br />
verkställighetsplanering bereder kommunernas samarbets<strong>av</strong>tal också separat<br />
utreder <strong>och</strong> bedömer om det skall vara möjligt att ge enskild kommun vetorätt i<br />
kommunernas gemensamma grundtrygghetsnämnd i ärenden, där<br />
beslutsfattandet endast berör en kommun.<br />
3
1. INLEDNING<br />
Kommunerna i Västnyland har kommit överens om ett gemensamt projekt för att bilda<br />
ett <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsområde för Västnyland. För projektet söktes statsbidrag ur<br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsministeriets projektanslag för det nationella hälsoprojektet.<br />
Social- <strong>och</strong> hälsovårdsministeriet beslöt 28.4.2006 bevilja projektet 100 000 euro i<br />
statsbidrag. Projektet gäller verkställighet.<br />
Projektets styrgrupp godkände 28.11.2006 projektets mellanrapport som skickades<br />
<strong>till</strong> kommunerna i LUST-området samt <strong>till</strong> samkommunen för Helsingfors <strong>och</strong> Nylands<br />
sjukvårdsdistrikt för utlåtande. Utlåtandena g<strong>av</strong> vid handen att det inte är möjligt att<br />
grunda den i mellanrapporten föreslagna affärssamkommunen som skulle ägas <strong>av</strong><br />
kommunerna inom <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i Västnyland <strong>och</strong> HNS. Beredningsarbetet<br />
har fortsatt utgående ifrån utlåtandena. Projektplanen har också granskats <strong>och</strong> den<br />
granskade planen har skickats <strong>till</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsministeriet.<br />
Målet med projektet är att skapa ett helhetssystem för kommunal service så att<br />
<strong>social</strong>väsendet <strong>och</strong> primär<strong>hälsovården</strong> samt specialsjukvården som produceras i<br />
regionen bildar en enhetlig funktionell helhet som fungerar kostnadseffektivt.<br />
Förslaget <strong>till</strong> ramlag gällande kommun- <strong>och</strong> servicestrukturreformen förutsätter att<br />
kommunerna ger statsrådet senast 31.8.2007 en utredning om <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong><br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> enligt § 6 <strong>och</strong> 7 samt en verkställighetsplan som <strong>av</strong>ses i §<br />
10. Denna utredning utgör material för de västnyländska kommunernas utredning <strong>och</strong><br />
verkställighetsplan.<br />
I denna rapport framförs <strong>förslag</strong> <strong>till</strong> verksamhetsmodell <strong>och</strong> organisation, men inte<br />
ännu detaljer för att starta verksamheten. Detaljerna gällande inledandet <strong>av</strong> denna<br />
verksamhet bestäms i verkställighetsplanen för den nya organisationen <strong>och</strong> bereds<br />
efter att kommunerna tagit ställning <strong>till</strong> arrangemangen som föreslås i denna<br />
slutrapport.<br />
För utredningsarbetet har utsetts en organisation som har bestått <strong>av</strong> en styrgrupp <strong>och</strong><br />
en arbetsgrupp som berett ärenden.<br />
Styrgruppen har sammanträtt 12 gånger under projektet <strong>och</strong> gruppen har bestått <strong>av</strong><br />
följande personer:<br />
- Pirkko Grönroos, ordförande för styrgruppen, Västra Nylands sjukvårdsområde<br />
- Eeva Honkanummi, HNS<br />
- Jouko K<strong>av</strong>ander, Hangö<br />
- Henrik Lindholm, Ekenäs<br />
- Seppo Lintuluoto, Ekenäs<br />
- Marie Lundell, Ingå<br />
- Rolf Metsola, Pojo<br />
- Anja Roos, Hangö<br />
- Maarit Toivola, Pojo<br />
- Barbro Viljanen, Ingå<br />
- Mona Wickström, Karis<br />
- Jarl Boström, ordförande för arbetsgruppen, Ingå<br />
Arbetsgruppen har sammanträtt 12 gånger <strong>och</strong> gruppen har bestått <strong>av</strong> följande<br />
personer:<br />
- Jarl Boström Ingå, ordförande<br />
- Bjarne Bolin, Karis<br />
4
- Bengt Hartman, Karis <strong>och</strong> Pojo <strong>till</strong> 28.02.2007<br />
- Marianne Gripenberg-Gahmberg, Västra Nylands sjukhus<br />
- Inge-May Juslenius, personalrepresentant<br />
- Thomas Karlsson, Ekenäs<br />
- Sirpa Lehtinen, Ingå<br />
- Monica Nordstöm, från 1.3.2007 Jukka Lindberg, Hangö<br />
- Auli Lindroos, Pojo<br />
- Inga Mannström, Ekenäs<br />
- Juha Tuominen, HNS<br />
- Åsa Westerlund, Pojo från 1.3.2007<br />
Som projektchef har fungerat Seppo Tuomola från Via Group <strong>och</strong> som projektkoordinator Eija<br />
Taskinen från <strong>Raseborg</strong>programmet<br />
2. UTGÅNGSPUNKTER<br />
3. MÅL<br />
Utgångspunkten för <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i Västnyland utgörs <strong>av</strong><br />
ramlagen gällande kommun- <strong>och</strong> servicestrukturreformen samt tidigare utredningar<br />
gällande <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i Västnyland. Mellanrapporten för projektet har<br />
också använts <strong>till</strong> den del som det har varit möjligt utgående ifrån kommunernas<br />
utlåtanden.<br />
Ramlagen gällande kommun- <strong>och</strong> servicestrukturreformen<br />
Enligt ramlagen skall primär<strong>hälsovården</strong> med anslutande <strong>social</strong>service ordnas för ett<br />
befolkningsunderlag med minst 20 000 invånare. Om kommunen inte uppfyller detta<br />
kr<strong>av</strong> <strong>och</strong> man inte ingår kommunsammanslagningar för att uppfylla kr<strong>av</strong>et, bör<br />
kommunerna bilda samarbetsområden som motsvarar pendlingsområden eller andra<br />
funktionella helheter.<br />
Ett samarbetsområde kan bildas enligt. den sk. värdkommunmodellen genom att<br />
grunda ett gemensamt kommunalt organ eller en frivillig samkommun. Enligt<br />
ändringen <strong>av</strong> kommunallagen (RP 263/2006) kan samarbetet också förverkligas<br />
genom att bilda ett kommunalt affärsverk i värdkommunen eller genom att grunda en<br />
affärsverkssamkommun.<br />
Ramlagen möjliggör också överföring <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong>s uppgifter <strong>till</strong> en<br />
redan befintlig samkommun, t.ex. sjukvårdsdistrikt.<br />
Tidigare utredningar<br />
Förutom i mellanrapporten för LUST-projektet har <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
<strong>hälsovården</strong> behandlats i flera tidigare utredningar <strong>och</strong> planer. Denna utredning<br />
baserar sig på materialet i <strong>Raseborg</strong>s hälsovårdscentralprojekt (Salorantas rapport)<br />
<strong>och</strong> rapporten om ordnande <strong>av</strong> <strong>hälsovården</strong> i Västnyland (Tuomolas rapport). Också<br />
mellanrapporten för LUST-projektet har använts i denna slutrapport <strong>till</strong> den del som<br />
det har varit möjligt med beaktande <strong>av</strong> kommunernas utlåtanden.<br />
5
Enligt den <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsministeriet godkända projektplanen har projektet<br />
följande mål:<br />
1. Att förnya produktionssättet <strong>och</strong> servicestrukturen, dvs. att skapa en ny<br />
verksamhetsmodell genom att definiera närservice, regionservice <strong>och</strong> köptjänster<br />
<strong>och</strong> flytta tyngdpunkten från specialisttjänster <strong>till</strong> basservice.<br />
2. Att förbättra servicekedjans smidighet <strong>och</strong> effektivitet med tanke på kunderna <strong>och</strong><br />
patienterna genom att integrera serviceformer i varandra enligt den sk.<br />
livscykelmodellen.<br />
3. Att åstadkomma en regional helhetsförvaltning <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> genom<br />
att skapa en ny regional organisation som ersätter de tidigare organisationerna.<br />
4. Att utveckla styrning <strong>och</strong> beslutsfattande genom att öka regionernas<br />
påverkningsmöjligheter.<br />
5. Att förbättra förutsägbarheten <strong>och</strong> kontrollen <strong>av</strong> kostnaderna samt att sänka<br />
totalkostnaderna för <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> (= befolkningsrelaterade<br />
behovsstandardiserade kostnader).<br />
Projektet inleddes med att definiera den helhet som omfattas <strong>av</strong> samarbetet inom<br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i Västnyland. Efter utlåtanderundan om mellanrapporten har<br />
överenskommits att helheten omfattar de nuvarande funktionerna inom <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
<strong>hälsovården</strong> förutom miljöhälsovård <strong>och</strong> barndagvård.<br />
För <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdshelheterna har därefter beretts en sk. verksamhetsmodell i<br />
vilken servicen har indelats i närservice, regionservice <strong>och</strong> centraliserad service. I<br />
verksamhetsmodellen ingår också en beskrivning <strong>av</strong> de kommande<br />
servicehelheterna.<br />
4. LUST-VERKSAMHETSMODELL<br />
Förslaget är att i Västnyland tas i bruk en regional verksamhetsmodell för <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
<strong>hälsovården</strong> enligt vilken service produceras som regionalt samarbete över<br />
kommungränserna. Verksamhetsmodellen definieras så att den omfattar de<br />
nuvarande funktionerna inom <strong>social</strong>väsendet <strong>och</strong> primär<strong>hälsovården</strong> i Hangö, Ingå,<br />
Karis, Pojo <strong>och</strong> Ekenäs förutom miljöhälsovård <strong>och</strong> barndagvård.<br />
I LUST-verksamhetsmodellen beskrivs servicen som helheter som bildas ur<br />
befolkningens synvinkel som när-, region- eller centraliserad service. I<br />
verksamhetsmodellen beskrivs också hur servicen indelas i funktionella helheter.<br />
Verksamhetsmodellen som uppstår kan förverkligas enligt olika alternativa<br />
administrativa lösningar.<br />
Serviceindelning<br />
Förslaget är att <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsservicen indelas i<br />
• närservice, dvs. service som kommuninvånarna <strong>till</strong> största delen får inom sin<br />
egen kommun/sitt naturliga besöksområde. Kommunikationerna <strong>till</strong> närservice<br />
är goda <strong>och</strong> denna service används tämligen ofta.<br />
6
• regionservice, dvs. service som produceras i regionen centraliserat för hela<br />
regionen samt<br />
• centraliserad service, som produceras på landskapsnivå/<strong>av</strong><br />
sjukvårdsdistriktets centraliserade serviceenheter för kommunerna i regionen.<br />
När-, region- <strong>och</strong> centraliserad service kan produceras <strong>av</strong> kommunala enheter <strong>och</strong> på<br />
<strong>av</strong>talsbasis också <strong>av</strong> privata serviceproducenter.<br />
Servicehelheter<br />
Servicehelheterna bildas enligt livscykelmodellen. Servicehelheterna som bildas är<br />
följande:<br />
o Tjänster för barn, unga <strong>och</strong> familjer<br />
o Tjänster för vuxna<br />
o Tjänster för äldre<br />
o Tjänster för handikappade<br />
o Mental- <strong>och</strong> missbrukarservice<br />
o Förvaltnings- <strong>och</strong> stödtjänster<br />
Såsom tidigare konstateras, lämnas miljö<strong>hälsovården</strong> <strong>och</strong> barndagvården utanför<br />
dessa servicehelheter. Övriga funktioner inom <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> ingår däremot<br />
i dessa servicehelheter.<br />
Verksamheterna som ingår i servicehelheterna samt verksamheternas placering som<br />
när-, region- <strong>och</strong> centraliserad service har definierats <strong>av</strong> underarbetsgrupper som<br />
bildats <strong>av</strong> kommunernas tjänstemän. Sammanfattningarna <strong>av</strong> underarbetsgruppernas<br />
definitioner presenteras i det följande enligt servicehelhet. Noteras bör att enheterna<br />
som producerar närservice finns i varje kommun <strong>och</strong>/eller i naturliga besöksområden.<br />
Inom regionservice finns oftast 1-2 enheter som producerar service i Västnyland.<br />
Enheterna som producerar centraliserad service kan vara HNS-enheter (Västra<br />
Nylands, Lojo eller Helsingfors sjukvårdsområden) eller andra enheter som<br />
producerar service för Västnyland <strong>och</strong> Hiisiområdet.<br />
Noteras bör att den följande indelningen i när-, region- <strong>och</strong> centraliserad<br />
service med anslutande verksamheter är preliminär <strong>och</strong> vägledande.<br />
Indelningen granskas i samband med den egentliga verkställighetsplanen.<br />
4.1. Service för barn, unga <strong>och</strong> familjer<br />
Utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov<br />
De viktigaste utmaningarna <strong>och</strong> utvecklingsbehoven gällande service för barn, unga<br />
<strong>och</strong> familjer är följande:<br />
Barnfamiljernas livsstil <strong>och</strong> värderingar har ändrats. Barnfamiljernas gemensamma tid har<br />
minskat, fritiden <strong>till</strong>bringas ofta på olika håll. Ungdomarna blir självständiga allt tidigare.<br />
Antalet skilsmässor har ökat <strong>och</strong> därmed också antalet omvårdnadstvister. Tvisterna har<br />
också blivit svårare.<br />
Mentala problem hos barn <strong>och</strong> unga har ökat oroväckande, samtidigt ökar också<br />
placeringar i vård utanför hemmet.<br />
Kulturernas mångfald har ökat, likaså antalet inflyttarfamiljer.<br />
Välfärdsutmaningen är stor i Västnyland. Inkomstnivå <strong>och</strong> utbildning anses enligt<br />
undersökningar vara välfärdsfaktorer som mest påverkar behovet <strong>och</strong> användningen <strong>av</strong><br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovård. Kommunernas skatteinkomster är under 3 000 euro/invånare i<br />
7
Västnyland. Inom HNS-distriktet är summan nästan 6 000 euro/invånare <strong>och</strong> i hela landet<br />
3 500 euro/invånare. Ca 20 % <strong>av</strong> 15 år fyllda västnylänningar har högskoleutbildning.<br />
Inom HNS-distriktet är motsvarande siffra 30 % <strong>och</strong> i hela landet närmare 25 %.<br />
Barnfamiljernas andel <strong>av</strong> alla familjer varierar i kommunerna i Västnyland från 37 % <strong>till</strong> 43<br />
% (år 2005).<br />
Andelen <strong>av</strong> ensamförsörjarfamiljer <strong>av</strong> alla familjer varierar från 24 % <strong>till</strong> 44 %.<br />
Utvecklingsbehoven har också anknytning <strong>till</strong> att enheterna i kommunerna är små <strong>och</strong><br />
sårbara; <strong>till</strong>gången <strong>till</strong> service är bristfällig t.ex. under semestrar <strong>och</strong> vid sjukdomsfall.<br />
Rekryteringssvårigheter p.g.a. kvinnodominerad bransch; familjeledigheterna förkortar<br />
arbetstider under flera år. Det är svårt att anställa vikarier på deltid för några timmar i<br />
veckan. Det är i praktiken svårt att fördela delar <strong>av</strong> arbetsområdet <strong>till</strong> någon annan<br />
person.<br />
I en liten kommun är det svårt att starta separata grupper för familjeträning för båda<br />
språkgrupperna (<strong>och</strong> även tvåspråkiga grupper). Regionala grupper för familjeträning<br />
skulle möjliggöra lämpliga grupper <strong>och</strong> båda föräldrarna skulle också ha bättre möjlighet<br />
att delta om det skulle finnas flera tidpunkter med samma program att välja emellan. Detta<br />
gäller också andra gruppverksamheter, t.ex. viktkontroll <strong>och</strong> andra förebyggande eller<br />
återställande gruppverksamheter<br />
O<strong>till</strong>räckligt med resurser för förebyggande arbete.<br />
Verksamheter inom denna servicehelhet<br />
Servicehelheten för barn, unga <strong>och</strong> familjer omfattar följande verksamheter inom<br />
när-, region- <strong>och</strong> centraliserad service:<br />
Servicehelhet: Service för barn, unga <strong>och</strong> familjer<br />
Närservice Regionservice Centraliserad service<br />
Familjecenter<br />
- Familjecafé<br />
- Öppet daghem<br />
- Mödrarådgivning<br />
- Preventivrådgivning:<br />
Förebyggande <strong>och</strong> vård <strong>av</strong><br />
könssjukdomar<br />
Laboratorieprov <strong>och</strong> snabbtest<br />
- Barnrådgivning<br />
- Familjearbete<br />
- Elevvård<br />
Skolhälsovård<br />
Skolkurator<br />
Skolpsykolog<br />
- Mentalvårdsenhet för barn<br />
<strong>och</strong> unga<br />
- Tandläkar- <strong>och</strong><br />
munhygienistmottagning för<br />
barn <strong>och</strong> unga<br />
Specialistverksamheter<br />
- Näringsterapi<br />
- Talterapi<br />
- Ergoterapi<br />
- Fysioterapi<br />
Sållning (Screening)<br />
Vård <strong>av</strong> långtidssjuka barn <strong>och</strong><br />
unga<br />
Uppfostringsrådgivning<br />
Familjeterapeut<br />
Psykolog<br />
Ortodonti<br />
Jour<br />
Socialarbetarmottagning Barnskyddsövervakarens<br />
uppgifter<br />
- Faderskapsutredningar<br />
- underhållstöd<br />
- Utredningar gällande<br />
omvårdnad <strong>och</strong> mötesrätt<br />
Undersökningar, vård <strong>och</strong><br />
jour på specialistnivå<br />
Gr<strong>av</strong>ida missbrukare<br />
Specialservice inom<br />
elevvården<br />
- Juristservice<br />
- Adoptionsrådgivning<br />
- Socialombud<br />
- Socialjour<br />
8
Barnskyddsarbete<br />
- Stödformer inom öppna<br />
vården<br />
- När<strong>social</strong>arbete <strong>och</strong> <strong>social</strong><br />
handledning<br />
4.2. Service för vuxna<br />
Utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov<br />
Förebyggande <strong>av</strong> våld i<br />
närrelationer <strong>och</strong> familjer<br />
- Familjerehabilitering<br />
- Enhet för anstalt- <strong>och</strong><br />
familjevård <strong>av</strong> barn <strong>och</strong> unga<br />
Specialservice inom<br />
barnskydd:<br />
- Utredningar <strong>och</strong> vård<br />
gällande sexuellt<br />
utnyttjande<br />
- Skyddshem<br />
De viktigaste utmaningarna <strong>och</strong> utvecklingsbehoven gällande service för vuxna är<br />
följande:<br />
förebyggande <strong>och</strong> vård <strong>av</strong> folk- <strong>och</strong> livsstilssjukdomar<br />
<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> kompetent tvåspråkig personal.<br />
Verksamheter inom denna servicehelhet<br />
Servicehelhet: Service för vuxna<br />
Närservice Regionservice Centraliserad service<br />
Läkarmottagning<br />
Sjukskötarmottaning<br />
Specialsjukvård<br />
Tidsbeställning Telefonrådgivning<br />
/Itidsbeställning)<br />
Jour under tjänstetid<br />
Mottagning för kroniska<br />
sjukdomar (viktkontroll, RR, osv.)<br />
Vuxenrådgivning (för de som är<br />
utanför arbets<strong>hälsovården</strong>)<br />
Diabetesskötare<br />
Minnesvårdare<br />
Enhet för krävande<br />
hemsjukvård<br />
Andningsvårdare<br />
Enhet för krävande<br />
hemsjukvård<br />
Jour under kvällar,<br />
nätter <strong>och</strong> veckoslut<br />
med anslutande<br />
observations<strong>av</strong>delning<br />
Sållning (Screening) Sållning (Screening)<br />
Fysioterapi, basnivå, individ- Rehabiliterings<strong>av</strong>delning<br />
/grupprehabilitering<br />
Utdelning <strong>av</strong> små hjälpmedel Utdelning <strong>av</strong> hjälpmedel<br />
Utdelning <strong>av</strong> vårdmedel Centraliserad beställning<br />
Specialläkarkonsultationer<br />
9
Sysselsättningsterapeut<br />
Talterapeut<br />
Näringsterapeut<br />
(Fotvårdare) Fotvårdare<br />
Laboratorieprov <strong>och</strong> snabbtest<br />
Tandläkar-/tandskötarmottagning Specialtandvård<br />
Munhygienist<br />
Företags<strong>hälsovården</strong>s<br />
mottagningsverksamhet<br />
Företagshälsovårdsenhet<br />
(affärsverk)<br />
Enhet för utbildning,<br />
forskning, utveckling<br />
Patient-<strong>social</strong>ombud<br />
Flyktingverksamhet <strong>och</strong><br />
service för återflyttare<br />
Sjuktransport (höjd basnivå) Sjuktransport på<br />
akutvårdsnivå<br />
Socialarbetarnas<br />
mottagningsverksamhet<br />
Förmånshandläggarnas<br />
mottaningsverksamhet<br />
4.3. Service för äldre<br />
Utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov<br />
Rehabiliterande<br />
arbetsverksamhet <strong>och</strong><br />
sysselsättning<br />
Flyktingverksamhet <strong>och</strong><br />
service för återflyttare<br />
Socialjour<br />
De viktigaste utmaningarna <strong>och</strong> utvecklingsbehoven gällande service för äldre är<br />
följande:<br />
Befolkningens åldersstruktur varierar kommunvis, men de äldres antal växer speciellt i<br />
Ekenäs, Hangö <strong>och</strong> Ingå.<br />
Vården <strong>och</strong> omsorgen <strong>av</strong> äldre bör finnas nära användarna.<br />
Åldringsvårdens profil skall höjas <strong>och</strong> servicen skall vara konkurrens- <strong>och</strong> dragningskraftig<br />
också med tanke på rekryteringen <strong>av</strong> kompetent personal.<br />
Personalstrategin <strong>och</strong> fungerande personalpooler nyckelfaktorer.<br />
Det bör satsas på service som ges de äldre hemma, effektivare öppenvård, dygnet-runtservice<br />
<strong>och</strong> olika kombinationer <strong>av</strong> köpservice <strong>och</strong> egen service.<br />
Servicekedjorna skall fungera i medicinskt <strong>och</strong> rehabiliterande syfte så att användningen <strong>av</strong><br />
”tyngre vårdplatser” kan minskas.<br />
Det bör satsas på förebyggande arbete, bl.a. rådgivningsverksamhet för äldre, grupp- <strong>och</strong><br />
dagverksamhet, hjälpmedelsservice, motion för specialgrupper, äldrerådens verksamhet,<br />
samarbete med tredje sektorn samt utvecklande <strong>av</strong> mätningsmetoder gällande vårdbehov.<br />
Verksamheter inom denna servicehelhet<br />
10
Servicehelhet: Service för äldre<br />
Närservice Regionservice<br />
Förebyggande service:<br />
Centraliserad service<br />
Hälsorådgivning för äldre Specialkonsultering, såsom<br />
neurologi<br />
Förebyggande hembesök<br />
Öppenvård:<br />
Hemvård <strong>och</strong> hemsjukvård<br />
Intervallvård<br />
Dagverksamhet<br />
Stödfunktioner, såsom mat <strong>och</strong><br />
hygienservice<br />
Serviceboende<br />
Effektiverad boendeservice<br />
Anstaltvård:<br />
Åldringshem<br />
Trygghetsservice,<br />
städservice<br />
Bädd<strong>av</strong>delningar Bädd<strong>av</strong>delningar för<br />
specialgrupper<br />
4.4. Service för handikappade<br />
Spec. trygghetsservice<br />
Handikappvården omfattar service enligt handikapplagen <strong>och</strong> lagen om<br />
utvecklingsstörda samt rehabilitering <strong>av</strong> specialgrupper.<br />
Utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov<br />
• befolkningens åldrande ökar behovet <strong>av</strong> stöd <strong>och</strong> rehabilitering<br />
• ökade insatser på förebyggande samhällsplanering bl.a. i fråga om trafik <strong>och</strong><br />
byggverksamhet<br />
• ojävigheten bör beaktas i samhällsservicen<br />
• många handikappade bor hos åldrande anhöriga<br />
• ökad efterfrågan på boendetjänster<br />
• den regionala transportservicen bör utvecklas<br />
• förbättra allokeringen <strong>av</strong> rehabiliteringsservicen<br />
Funktioner som hör <strong>till</strong> servicehelheten<br />
Servicehelhet: Tjänster för handikappade<br />
Närservice Regionservice Centraliserad service<br />
Rådgivning <strong>och</strong> information om<br />
handikappservice <strong>och</strong><br />
rehabilitering<br />
11
Stödboende Effektiverad boendeservice Anstaltvård <strong>och</strong><br />
intervallvård inom<br />
handikappservice<br />
Överlåtelse <strong>och</strong> inlärning <strong>av</strong><br />
hjälpmedel<br />
Utarb. <strong>av</strong> vård-<strong>och</strong> serviceplan,<br />
kartläggning <strong>av</strong> servicebehov<br />
Regional hjälpmedelscentral<br />
Socialarbetarnas<br />
mottagningsservice<br />
Sakkunnig- <strong>och</strong><br />
specialsttjänster för<br />
handikappade<br />
(neurologi,<br />
värderingscentral)<br />
Rehabilitering <strong>av</strong><br />
krigsveteraner<br />
Dag(center)verksamhet Dag(center)verksamhet Anstaltsrehabilitering<br />
<strong>av</strong> specialgrupper<br />
Fysio- <strong>och</strong><br />
verksamhetsterapiservice<br />
Hemservice, hemsjukvård<br />
4.5. Mental- <strong>och</strong> missbrukarservice<br />
Multiprofessionell bedömning<br />
<strong>av</strong> rehabiliteringsbehov<br />
Postoperativ rehabiliterande<br />
bädd<strong>av</strong>delningsverksamhet<br />
Utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov; missbrukarvård<br />
Missbrukarvårdens viktigaste utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov:<br />
Familjevård (för<br />
handkappvård + andra<br />
specialgrupper)<br />
Den ökade totalkonsumtionen <strong>av</strong> alkohol med ökande antal <strong>av</strong> olika alkoholproblem utgör<br />
den största utmaningen för missbrukarvården. Inget tyder på att alkoholanvändningen (<strong>och</strong><br />
därmed alkoholproblemen) skulle sjunka. Inom missbrukarvården är det viktigt prioritera den<br />
öppna vården <strong>och</strong> fungerande vårdkedjor. Servicen skall uppbyggas så att den motsvarar de<br />
olika kundgruppernas behov. En person som använder mycket alkohol <strong>och</strong> arbetar behöver<br />
annan typ <strong>av</strong> service än en utstött person med missbruk.<br />
För missbrukarvårdens del hänvisas <strong>till</strong> den nyss färdigställda rapporten som utarbetats <strong>av</strong><br />
A-kliniken i Västra Nyland. Rapporten ger en uppdaterad bild över den specialiserade<br />
missbrukarvården i området. De lokala A-klinikmottagningarna skall förstärkas (regionalt)<br />
<strong>och</strong> det behövs en regional station för <strong>av</strong>vänjning(A-klinikens <strong>förslag</strong>). Utomstående<br />
anstaltvård som är specialiserat på missbrukarvård behövs som ett stöd för basservicen.<br />
Förebyggande verksamhet i ett så tidigt skede som möjligt, samt verksamhet som motiverar<br />
<strong>och</strong> styr <strong>till</strong> vård har en speciell betydelse. Basservicen inom <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong><br />
(företagshälsovård, hälsovårdscentral, rehabiliterande arbetsverksamhet, <strong>social</strong>arbete,<br />
utkomstskydd, barnskydd, dagvård, familjecentra osv.) har en mycket viktig roll. Tidig<br />
identifiering <strong>av</strong> riskgrupper <strong>och</strong> intervention i ett tidigt skede är effektiv. Behovet <strong>av</strong><br />
rusvårdsservice ökar kraftigt ju senare den ges.<br />
I fråga om specialgrupper inom missbrukarvård är det viktigt att lyckas också med vården <strong>av</strong><br />
narkomaner, svara för ett helhetsmässigt servicebehov <strong>av</strong> utstötta missbrukare samt<br />
specialfrågor som gäller äldre personer med missbruksproblem.<br />
Verksamheter inom denna servicehelhet: rusvård<br />
12
Servicehelhet: Rusvård<br />
Närservice Regionservice<br />
A-klinik<br />
- A-kliniken i västra Nyland<br />
Dagverksamhet<br />
- produceras själv eller köps<br />
Stödboende<br />
- behovet är ca 10-15 platser<br />
Avbrottsvård<br />
- en regional station för att<br />
<strong>av</strong>vänja enligt A-klinikens<br />
<strong>förslag</strong><br />
- vård <strong>av</strong> alkoholrelaterade<br />
sjukdomar<br />
- stödboende för äldre<br />
personer med rusproblem<br />
Utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov; mentalvårdsarbete<br />
Mentalvårdsarbetets viktigaste utmaningar <strong>och</strong> utvecklingsbehov:<br />
Centraliserad service<br />
Rehabiliterande anstaltsvård<br />
- svår <strong>av</strong>vänjning<br />
- specialvård <strong>av</strong><br />
alkoholrelaterade sjukdomar<br />
Mentalvårdsarbetet har stora utmaningar – delvis är det fråga om samma faktorer som inom<br />
missbrukarvården – fungerande vårdkedjor har en central betydelse – liksom också<br />
mentalvårdskunnande inom kommunal basservice <strong>och</strong> förebyggande arbete. Det är också<br />
viktigt med stöd i normala livskriser så att de inte utvecklas <strong>till</strong> processer som kräver<br />
specialmentalvård.<br />
Tyngdpunkten inom mentalvården borde enligt underarbetsgruppen läggas åtminstone vid<br />
följande:<br />
- vuxna depressionspatienter<br />
- aktiv vård <strong>och</strong> rehabilitering <strong>av</strong> personer som insjuknat i psykos för första gången<br />
- familjer<br />
- upprätthållande/förbättrande <strong>av</strong> funktionsförmåga hos kroniska patienter<br />
- ordnande <strong>av</strong> boendeservice (för <strong>till</strong>fället delvis som köpservice)<br />
- klarare gränsdragning i förhållande <strong>till</strong> åldringsservice (psykogeriatri)<br />
- klarare arbetsindelning med missbrukarvården <strong>och</strong><br />
- vård <strong>av</strong> patienter med dubbel diagnos.<br />
Väsentligt för vårdkedjornas verksamhet är att de fungerar över gränserna för sjukhusvård<br />
<strong>och</strong> öppenvård <strong>och</strong> att den öppna vården ställs i första hand också i praktiken samt att det<br />
finns <strong>till</strong>räckligt med öppenvård att <strong>till</strong>gå. Den öppna vården skall nå patienterna flexibelt i<br />
olika livssituationer <strong>och</strong> betjäna olika kundgrupper. Trösklarna för att få öppen vård skall tas<br />
ner.<br />
Verksamheter inom denna servicehelhet; mentalvårdsarbete<br />
Servicehelhet: Mentalvård<br />
Närservice Regionservice Centraliserad service<br />
- öppenvård på basnivå<br />
(barn, unga, vuxna,<br />
åldringar)<br />
- sjukhusvård (olika grupper)<br />
- akut psykiatri<br />
- psykiska problem vid<br />
svåra somatiska sjukdomar<br />
(t.ex. MS)<br />
- grupper som förutsätter<br />
specialkunnande (bl.a.<br />
ätstörningar)<br />
13
- specialsjukvårdspolikliniker<br />
(en del <strong>av</strong> området)<br />
- krisarbete -konsultationer<br />
- stödboende - specialvårdformer<br />
(specialgrupper,<br />
- uppfostrings- <strong>och</strong><br />
familjerådgivning<br />
- dagverksamhet<br />
- psykiatrisk vård inom<br />
hemsjukvård<br />
- åldringsvård för dementa<br />
(effektiverad boendeservice<br />
för personer med<br />
minnesstörningar)<br />
specialterapier)<br />
4.6. Förvaltnings- <strong>och</strong> stödtjänster<br />
- demensservice<br />
(psykogeriatri)<br />
Förvaltnings- <strong>och</strong> stödtjänster omfattar:<br />
ledningsuppgifter,<br />
drätsel (bl.a. bokföring, budgetering, rapportering, köpreskontra, betalningsrörelse),<br />
fakturering<br />
personalförvaltning (bl.a. löneräkning)<br />
dataadministration<br />
anskaffningar<br />
fastighetsförvaltning<br />
matservice.<br />
Förvaltnings- <strong>och</strong> stödtjänster ordnas givetvis enligt enhetsindelningen i den kommande<br />
organisationen <strong>och</strong> beror <strong>till</strong> stor del på lösningarna gällande<br />
förvaltningsorganisationen. Detta behandlas senare i kapitlet gällande åtgärds<strong>förslag</strong>.<br />
5. LUST-FÖRVALTNINGSMODELL<br />
I lagstiftningen gällande kommun- <strong>och</strong> servicestrukturreformen definieras två<br />
alternativa sätt att organisera verksamheten på samarbetsområdet. Dessa alternativ<br />
är:<br />
I den sk. värdkommunmodellen enligt vilken kommunerna bildar ett<br />
gemensamt organ<br />
II en frivillig samkommun.<br />
Dessa alternativ är grundalternativ inom vilka <strong>organisering</strong>en kan lösas genom flera<br />
alternativ sätt, t.ex. genom att följa kommunallagens nya stadganden om kommunalt<br />
affärsverk.<br />
14
Värdkommunmodellen innebär att de kommuner som går med i samarbetsområdet<br />
ger någon kommun i uppdrag att organisera <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> de alla de<br />
kommuner som ansluter sig <strong>till</strong> samarbetsområdet som frivilligt samarbete <strong>och</strong> enligt<br />
§ 76 kommunallagen. Den kommun som får uppdraget <strong>av</strong> de andra kommunerna <strong>och</strong><br />
fungerar som värdkommun <strong>och</strong> kan organisera serviceproduktionen antingen som<br />
kommunens egen serviceproduktion eller genom att bilda ett kommunalt affärsverk<br />
för detta ändamål.<br />
Samkommunmodellen kan förverkligas på traditionellt sätt så att samkommunen<br />
har fullmäktige eller samkommunstämma <strong>och</strong> styrelse samt en egen förvaltning som<br />
hör <strong>till</strong> en juridisk person. Det andra alternativet är att välja samkommunlösningen i<br />
form <strong>av</strong> en sk. affärsverkssamkommun. Denna <strong>organisering</strong> som baserar sig på<br />
ändringen <strong>av</strong> kommunallagen skulle medföra att affärsverket har<br />
samkommunstämma <strong>och</strong> styrelse.<br />
LUST-styrgruppen föreslår att samarbetsområdet för <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i<br />
Västnyland enligt ramlagen bildas enligt den sk. värdkommunmodellen genom<br />
att grunda ett gemensamt kommunalt organ. Motiveringarna <strong>till</strong> <strong>förslag</strong>et<br />
presenteras i bilaga 1 <strong>till</strong> denna rapport.<br />
Kärnpunkterna i <strong>förslag</strong>et är:<br />
• Städerna Hangö, Ekenäs <strong>och</strong> Karis samt kommunerna Ingå <strong>och</strong> Pojo bildar<br />
<strong>till</strong>sammans ett i ramlagen <strong>av</strong>sett samarbetsområde.<br />
• Ett speciellt viktigt mål är att befolkningen i det samarbetsområde som<br />
ovannämnda kommuner bildar tryggas <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsservice inom<br />
hela området med hjälp <strong>av</strong> samarbete mellan kommunerna.<br />
• Samarbetsområdets service täcker <strong>social</strong>väsendet <strong>och</strong> primär<strong>hälsovården</strong> i<br />
sin helhet med undantag <strong>av</strong> miljö<strong>hälsovården</strong> <strong>och</strong> barndagvården.<br />
• Detta <strong>förslag</strong> utgår från att kommunen med den största befolkningen i<br />
området fungerar som värdkommun med ansvar för <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> <strong>social</strong>.<br />
<strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> för samtliga kommuner inom samarbetsområdet.<br />
• För detta <strong>organisering</strong>sansvar har kommunerna ett gemensamt, på ramlagen<br />
baserat organ – grundtrygghetsnämnden med representanter för områdets<br />
samtliga kommuner – som verkar juridiskt-administrativt i värdkommunens<br />
förvaltning. Varje kommun har tre (3) representanter i nämnda kommunala<br />
organ.<br />
• Respektive kommuns organ (t.ex. kommunstyrelse eller nämnd) beslutar om<br />
de tjänster som beställs åt befolkningen i respektive primärkommun,<br />
Kommunen beslutar själv om organet. Grundtrygghetsnämnden i<br />
samarbetsområdet beaktar kommunernas beställningar när den skaffar<br />
tjänster <strong>av</strong> olika serviceproducenter <strong>till</strong> befolkningen i området.<br />
Kommuninvånarnas motioner, besvär <strong>och</strong> rättelseyrkanden om <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
<strong>hälsovården</strong> <strong>till</strong>ställs grundtrygghetsnämnden, som behandlar dem.<br />
Beredningen <strong>av</strong> dessa ärenden kan också göras i primärkommunen.<br />
• Kommunernas nuvarande serviceenheter bildar Västnylands <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentral som betjänar hela området. Dess verksamhet fördelas på<br />
närservice <strong>och</strong> regionservice. Social- <strong>och</strong> hälsovårdscentralen kommer att<br />
15
fungera som en separat tjänsteproducent inom värdkommunens förvaltning.<br />
Kommunernas nuvarande personal inom <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> med<br />
undantag <strong>av</strong> miljö<strong>hälsovården</strong> <strong>och</strong> barndagvården överförs <strong>till</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralen i enlighet med principerna om överlåtelse <strong>av</strong> rörelse som<br />
gamla arbetstagare.<br />
• Social- <strong>och</strong> hälsocentralens ekonomi särredovisas i värdkommunens<br />
bokföring så, att kostnaderna specificeras enhetsvis <strong>och</strong> så att de nödiga<br />
redovisningskalkylerna, resultatkalkylen, finansieringskalkylen <strong>och</strong><br />
balansomslutningen kan uppgöras.<br />
• Kommunerna debiteraas i enlighet med användningen <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsocentralens tjänster. På varje enhets tjänster räknas enhetspriser per<br />
prestation, <strong>och</strong> de kommuner som använt i fråg<strong>av</strong>arande enhets tjänster<br />
debiteras för användningen.<br />
• Skapandet <strong>av</strong> samarbets<strong>av</strong>talet förutsätter ett samarbets<strong>av</strong>tal. För<br />
beredningen <strong>av</strong> <strong>av</strong>talet har <strong>till</strong> rapporten fogats en modell (utkast <strong>till</strong><br />
intentions<strong>av</strong>tal), som man förslår att skall användas som grund för fortsatt<br />
beredning.<br />
• Det föreslås att samarbetsområdet grundas räknat från början <strong>av</strong> år 2009. För<br />
att samarbetsområdet skall kunna inleda verksamheten krävs fortsatt<br />
beredning, <strong>och</strong> för det behövs tjänstemannaberedare som utses med ett<br />
gemensamt <strong>av</strong>tal. Den fortsatta beredningen bör ske under hösten 2007 <strong>och</strong><br />
år 2008.<br />
• Beredarna <strong>och</strong> förvaltningen <strong>av</strong> beredningen bör formellt höra <strong>till</strong> en<br />
existerande juridisk organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar<br />
formellt som värdkommun under beredningsprojektet.<br />
• Det föreslås att för att styra beredningen bildas en gemensam<br />
grundtrygghetsnämnd, som består <strong>av</strong> representanter för städerna Hangö,<br />
Ekenäs <strong>och</strong> Karis samt kommunerna Ingå <strong>och</strong> Pojo. Nämnden verkar i<br />
namnet <strong>av</strong> det samarbetsområde som skall bildas ända <strong>till</strong>s verksamheten<br />
inleds. I grundtrygghetsnämnden också under beredningen tre (3)<br />
representanter för varje kommun. Det föreslås att rösträtten för medlemmarna<br />
<strong>av</strong> nämnden fördelas så, att röstetalet för respektive medlem fastställs med<br />
hjälp <strong>av</strong> den sk. rösträttskoefficienten, som baseras på kommunstorleken.<br />
Följande rösträttskoefficienter föreslås:<br />
Ekenäs 1,3<br />
Hangö 1,2<br />
Karis 0,8<br />
Ingå 0,7<br />
Pojo 0,4<br />
16
I modellen <strong>till</strong> samarbets<strong>av</strong>tal som finns i bilaga 2 beskrivs detaljer som gäller<br />
förvaltningsmodellen.<br />
Förslag <strong>till</strong> förvaltningsmodell för LUST<br />
Kommun<br />
EKENÄS<br />
KARIS<br />
POJO<br />
HANGÖ<br />
INGÅ<br />
Kommunens<br />
beställarorgan<br />
Styrelse<br />
eller<br />
nämnd<br />
Styrelse<br />
eller<br />
nämnd<br />
.<br />
Styrelse<br />
eller<br />
nämnd<br />
Styrelse<br />
eller<br />
nämnd<br />
.<br />
Styrelse<br />
eller<br />
nämnd<br />
Befolkning Beställning<br />
Gemensamt<br />
organ<br />
Grundtrygghetsnämnd<br />
• 3 medlemmar/<br />
kommun<br />
Anordningsansvar<br />
Värdkommun<br />
VÄRDKOMMUNENS FMGE<br />
Styrelse<br />
VÄSTNYLANDS SOCIAL-<br />
OCH HÄLSOVÅRDS-<br />
CENTRAL<br />
Produktion <strong>av</strong> service<br />
Såsom tidigare har konstaterats, föreslås att kommunen med det största<br />
befolkningsunderlaget i området fungerar som värdkommun. Ifall den planerade<br />
kommunsammanslagningen med syfte att bilda staden <strong>Raseborg</strong> förverkligas, är den<br />
nya staden <strong>Raseborg</strong> givetvis störst <strong>av</strong> kommunerna i regionen.<br />
Enligt modellen väljer kommunerna sina representanter <strong>till</strong> ett gemensamt organ som<br />
här kallas grundtrygghetsnämnden. Grundtrygghetsnämnden fungerar som<br />
beslutsfattande organ för <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentralen. Om<br />
grundtrygghetsnämndens beslutanderätt stadgas i nämndens egen instruktion. Den<br />
bör beredas separat i samband med att man bereder bildandet <strong>av</strong><br />
samarbetsområdet.<br />
Värdkommunen sköter den praktiska förvaltningen <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralen <strong>och</strong> fungerar som arbetsgivare för <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralens personal.<br />
Vid personalens ställning skall fästas speciell uppmärksamhet i beredningsarbetet.<br />
Därför föreslås att i den fortsatta planeringen <strong>av</strong> organisationen följs följande riktlinjer:<br />
17
o Anställningsförhållandena skall ordnas enligt <strong>av</strong>talet om kommunala tjänste- <strong>och</strong><br />
befattningsinneh<strong>av</strong>are.<br />
o Vid bildandet <strong>av</strong> samarbetsområdet skall kartläggas de nuvarande<br />
anställningsförhållandena <strong>och</strong> överenskommas vilka <strong>av</strong> dessa är tjänster, vilka<br />
befattningar.<br />
o Arbetsvillkoren skall förenhetligas på samarbetsområdet. För uppsägningsskydd<br />
<strong>och</strong> överföring <strong>till</strong> andra enheter skall skapas gemensamma förfaringssätt med<br />
beaktande <strong>av</strong> ramlagen.<br />
o Vid bildandet <strong>av</strong> samarbetsområdet följs ramlagens bestämmelse om att<br />
personalen inte sägs upp på ekonomisk eller produktionsmässig grund som<br />
<strong>av</strong>ses i arbets<strong>av</strong>talslagen eller lagen om kommunala tjänsteinneh<strong>av</strong>are under fem<br />
år från överföringen <strong>till</strong> ny arbetsgivare. Arbetstagaren eller tjänsteinneh<strong>av</strong>aren<br />
kan dock sägas upp om hon/han vägrar ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst<br />
som <strong>av</strong>ses i arbets<strong>av</strong>talslagen eller lagen om kommunal tjänsteinneh<strong>av</strong>are <strong>och</strong><br />
som arbetsgivaren erbjuds henne/honom.<br />
o Lönepolitiken skall grunda sig på en utvärdering <strong>av</strong> arbetets kr<strong>av</strong>nivå som görs på<br />
enhetliga grunder; lönepolitiken skall också i övrigt förenhetligas inom en<br />
övergångstid som bestäms skilt.<br />
o Personalen övergår med nuvarande löneförmåner när verksamheten startar.<br />
o Lönepolitikens verkningar skall beaktas eftersom kommunerna har anställda med<br />
samma yrkesbeteckning i bl.a. kontors-, städnings- <strong>och</strong> andra uppgifter utöver de<br />
som är anställda på samarbetsområdet.<br />
o För samarbetsområdet skall åstadkommas ett attraktivt system för att kunna<br />
motverka bl.a. pensioneringarna.<br />
o Också samarbetsförfarandet skall förenhetligas: fram <strong>till</strong> dess följs gamla <strong>av</strong>tal;<br />
det nya samarbetsförandet skall vara regionalt, men med representation från alla<br />
kommuner.<br />
o Utvecklingen <strong>och</strong> utbildningen <strong>av</strong> personalen skall ske regionalt. För hela<br />
personalen skall ordnas utbildning om denna förändring.<br />
o Principen borde vara att de anställda skall vara beredda att ta emot andra än<br />
nuvarande uppgifter.<br />
o De närmaste förmännen har en central roll i förverkligandet <strong>av</strong> denna förändring.<br />
o Varje samarbetsorgan skall yttra sig projektets beredningsmaterial<br />
o Utbildningen om förändringen skall ha samma innehåll i alla kommunerna.<br />
Det är klart att beredningsarbetet gällande personalens ställning skall fortsätta<br />
utgående ifrån vad som närmare överenskoms om organisationslösningen. Detta<br />
sker när projektet förverkligas.<br />
18
6. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR FORTSATT ARBETE<br />
I den fortsatta beredningen <strong>av</strong> projektet skall följande åtgärder utföras:<br />
Slutrapporten för LUST-projektet skall behandlas i kommunerna så fort som<br />
möjligt.<br />
Ifråga om den nya organisationens egendomsarrangemang föreslås i<br />
inledningsskedet att fastigheter <strong>och</strong> fast egendom inte överförs utan den nya<br />
organisationen hyr verksamhetsutrymmen <strong>och</strong> fast utrustning <strong>av</strong> de nuvarande<br />
ägarna. Hyresprinciperna skall definieras närmare i samband med<br />
verkställighetsplaneringen<br />
Detta gäller också <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> förvaltnings- <strong>och</strong> stödtjänster. I<br />
inledningsskedet är det motiverat att köpa förvaltnings- <strong>och</strong> speciellt stödservice<br />
för den nya organisationen <strong>av</strong> de kommuner som producerar denna service också<br />
idag. I fortsättningen skall det övervägas andra modeller för att ordna förvaltnings-<br />
<strong>och</strong> stödtjänster. Denna service kan t.ex. erhållas genom att konkurrensutsätta<br />
serviceproducenter utanför organisationen.<br />
Beredningen <strong>av</strong> förvaltningsstadga/instruktioner för den nya organisationen<br />
(Västra Nylands <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentral) hör <strong>till</strong> värdkommunen så att<br />
stadgan/instruktionerna baserar sig på kommunernas samarbets<strong>av</strong>tal <strong>och</strong> den<br />
gemensamma grundtrygghetsnämndens instruktion. I<br />
förvaltningsstadgan/instruktionen bestäms om ledningen <strong>och</strong><br />
ledningsförhållanden, de beslutsfattande organens <strong>och</strong> tjänstemännens<br />
befogenheter, ekonomi <strong>och</strong> kommunfakturering, beslutsrätt gällande personal-<br />
<strong>och</strong> ekonomiförvaltning osv. Förslaget är att denna beredning inleds först efter att<br />
principbesluten om bildandet <strong>av</strong> samarbetsområdet har fattats.<br />
Styrgruppen föreslår också att när man i samband med verkställighetsplaneringen<br />
<strong>av</strong> samarbetsområdet bereder samarbets<strong>av</strong>talet mellan kommunerna, separat<br />
utreder <strong>och</strong> bedömer möjligheten att ge en enskild kommun vetorätt i<br />
kommunernas gemensamma grundtrygghetsnämnd i sådana ärenden, där<br />
beslutsfattandet berör endast en enda kommun.<br />
Personalfrågorna gällande den kommande organisationen skall lösas. Detta<br />
innebär grundande <strong>av</strong> tjänster enligt affärsöverlåtelseprincipen, fastställande <strong>av</strong><br />
befattningar, hörande ifråga om personalöverföringar, tjänsteutnämningar <strong>och</strong><br />
arbets<strong>av</strong>talsfrågor, grundande <strong>av</strong> samarbetssystem samt flera andra frågor<br />
gällande personalförvaltning. Förslaget är att denna beredning inleds först efter<br />
att principbesluten om bildandet <strong>av</strong> samarbetsområdet har fattats<br />
Planerings- <strong>och</strong> budgeteringssystemet samt styr- <strong>och</strong> ledningssystemet för den<br />
nya organisationen skall definieras, liksom också den uppföljnings- <strong>och</strong><br />
rapporteringspraxis som dessa förutsätter. Förslaget är att också denna<br />
beredning inleds först efter att principbesluten gällande bildandet <strong>av</strong><br />
samarbetsområdet har fattats.<br />
Arrangemang kring dataadministration <strong>och</strong> datasystem förutsätter mycket<br />
beredning. I inledningsskedet skall överenskommas om flera frågor trots att<br />
verkställigheten sker under en övergångstid. Förslaget är att frågorna gällande<br />
dataadministration <strong>och</strong> datasystem sköts i samarbete med Hiisiområdet <strong>och</strong> HNS.<br />
19
Också flera andra sk. rutiner <strong>och</strong> praxis skall skötas i samband med grundandet<br />
<strong>av</strong> den nya organisationen. Dessa uppgifter gäller bl.a. information,<br />
kommunikation, dokumenthantering, arkivering, uppdatering <strong>av</strong> tidigare <strong>av</strong>tal,<br />
adressregister, elektroniska kommunikationer, transporter.<br />
Såsom tidigare konstateras behövs kommunernas principbeslut om<br />
verksamhetsmodellen <strong>och</strong> organisationslösningen före de ovan nämnda åtgärderna<br />
kan planeras vidare. Denna beredning utgör en egen helhet <strong>och</strong> torde räcka <strong>till</strong> början<br />
<strong>av</strong> hösten. De nämnda åtgärderna torde således kunna vidtas först hösten 2007.<br />
LUST-arbetsgruppen föreslår att LUST-samarbetsområdets verksamhet inleds från<br />
början <strong>av</strong> år 2009. Den nya organisationen skulle då kunna beredas ännu under år<br />
2008. LUST-arbetsgruppen föreslår därför att kommunerna för den fortsatta<br />
beredningen med ett gemensamt <strong>av</strong>tal <strong>till</strong>sätter tjänstemannaberedare. Styrgruppen<br />
föreslår dessutom att den ovan nämnda gemensamma grundtrygghetsnämnden<br />
<strong>till</strong>sätts. Den fortsatta beredningen bör utföras under hösten 2007 <strong>och</strong> år 2008..<br />
Beredarna <strong>och</strong> förvaltningen <strong>av</strong> beredningen bör formellt höra <strong>till</strong> en existerande<br />
juridisk organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar formellt som<br />
värdkommun under beredningsprojektet.<br />
Slutligen understryker styrgruppen att det <strong>förslag</strong> som ges i denna rapport gäller de<br />
arrangemang som ramlagen förutsätter angående <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> <strong>social</strong>väsendet<br />
<strong>och</strong> primär<strong>hälsovården</strong> inom hela Västnyland. I detta <strong>förslag</strong> tas inte ställning <strong>till</strong><br />
bildandet <strong>av</strong> staden <strong>Raseborg</strong>. Styrgruppen konstaterar att ifall staden <strong>Raseborg</strong><br />
bildas, kan de arrangemang som presenterats i detta <strong>förslag</strong> genomföras också<br />
genom att justera det utkast <strong>till</strong> samarbets<strong>av</strong>tal som ingår som bilaga 2 i modellen.<br />
Styrgruppen anser att i en dylik situation fördelas rösträttskoefficienterna i den<br />
gemensamma grundtrygghetsnämnden enligt följande: <strong>Raseborg</strong>s stad 3.0, Hangö<br />
stad 1.8 <strong>och</strong> Ingå kommun 1.0.<br />
20
LUST-slutrapport BILAGA 1<br />
Motiveringar <strong>till</strong> <strong>förslag</strong>et gällande val <strong>av</strong> förvaltningsmodell<br />
Om hur de alternativa modellerna lämpar sig för västra Nyland kan konstateras<br />
följande:<br />
Värdkommunmodellen innebär att kommunerna ger någon <strong>av</strong> kommunerna i<br />
uppdrag att ta hand om förvaltningen <strong>av</strong> verksamheterna som ingår i<br />
verksamhetsmodellen. Verksamheterna med personal övergår således <strong>till</strong> den<br />
kommun som får uppdraget. I motsvarande lösningar i vårt land har uppdraget i<br />
allmänhet givits <strong>till</strong> den sk. centralkommunen, som i Västnyland skulle motsvaras <strong>av</strong><br />
<strong>Raseborg</strong>s kommun, ifall den aktuella kommunsammanslagningen förverkligas.<br />
Om denna modell väljs, borde servicen som ingår i verksamhetsmodellen överföras<br />
förvaltningsmässigt <strong>till</strong> den blivande <strong>Raseborg</strong>s stads organisation. Överföringen<br />
förutsätter den blivande <strong>Raseborg</strong>s stadsfullmäktiges <strong>och</strong> övriga kommunfullmäktiges<br />
samstämmiga godkännande <strong>av</strong> samarbets<strong>av</strong>talet, i vilket definieras bl.a.<br />
uppdragsgivarkommunernas deltagande i förvaltningen <strong>av</strong> den nya<br />
serviceproducentorganisationen. Enligt ramlagen skall det också utses ett organ med<br />
representanter från alla kommunerna för beslutsfattande gällande denna service.<br />
Detta organ skulle kunna vara t.ex. en grundtrygghetsnämnd. Nämndens<br />
beslutanderätt definieras i samarbets<strong>av</strong>talet <strong>och</strong> enligt exemplen som förverkligats i<br />
vårt land skulle beslutanderätten definieras i förhållande <strong>till</strong> befolkningsunderlaget.<br />
För beslutanderätten kan dock utfärdas begränsningar vid behov.<br />
För det gemensamma organet skall utarbetas en instruktion i vilken bestäms närmare<br />
om nämndens uppgifter <strong>och</strong> beslutanderätt.<br />
Serviceproducentorganisationen skall bokföras separat i uppdragstagarkommunens<br />
bokföring så att kostnaderna <strong>och</strong> faktureringen gäller denna organisation. Ändringen<br />
<strong>av</strong> kommunallagen (RP 263/2006) möjliggör också att<br />
serviceproducentorganisationen kan bildas i form <strong>av</strong> ett kommunalt affärsverk, vilket<br />
innebär att stadganden som förstärker ägarstyrningen beaktas <strong>och</strong> att affärsverket<br />
har en direktion på vilken inte behöver <strong>till</strong>ämpas politisk representativitet eller<br />
stadganden om valbarhet.<br />
Värdkommunmodellen skulle också passa för Västnylands situation. Jämfört med<br />
samkommunmodellen har denna modell den fördelen att man kan undvika en skild<br />
förvaltningsstruktur på tjänstemannasidan. Modellen väcker naturligtvis misstankar<br />
om att beslutsfattandet skulle fjärmas från uppdragsgivarkommunerna. Detta kan<br />
undvikas genom villkoren i samarbets<strong>av</strong>talet <strong>och</strong> instruktionen för det gemensamma<br />
organet. Beslutsfattandet om beställning <strong>av</strong> service kan också kvarstå i<br />
primärkommunerna, varvid beställaren gör års<strong>av</strong>tal med värdkommunen om den<br />
service som produceras för primärkommunerna.<br />
Samkommunmodellen har långa traditioner i Finland <strong>och</strong> den <strong>till</strong>ämpas med stöd <strong>av</strong><br />
kommunallagen. Organiseringen <strong>av</strong> samarbetsmodellen enligt samkommunmodellen<br />
innebär att det bildas en sk. frivillig samkommun. För samkommunen skall utarbetas<br />
ett grund<strong>av</strong>tal i vilket överenskoms om bl.a. samkommunens hemort <strong>och</strong><br />
medlemskommunernas ställning i samkommunen.<br />
21
Samkommunen kan ha ett traditionellt fullmäktige <strong>och</strong> styrelse eller<br />
samkommunstämma i stället för styrelse. Kommunerna väljer sina representanter i<br />
samkommunstämman för hela valperioden, för en viss tid eller skilt för varje möte.<br />
Också frågorna gällande kommunernas rösträtt fastställs vanligen enligt<br />
befolkningsunderlaget. Rösträtten kan begränsas också i samkommunens<br />
grund<strong>av</strong>tal.<br />
En samkommun kan bildas också kring ett organ, oftast en styrelse, varvid<br />
beslutsfattandet på fullmäktigenivå sker i kommunerna.<br />
Samkommunmodellen har upplevts innebära att beslutanderätten fjärmas från<br />
primärkommunerna. Speciellt i större samkommuner beror detta delvis på att<br />
samkommunerna har en annan förvaltningsstruktur <strong>och</strong> att ägarstyrningen har<br />
upplevts vara o<strong>till</strong>räcklig. Samkommunerna är juridiska personer som kan jämföras<br />
med kommunerna. Samkommunernas intressebevakning kan i vissa situationer leda<br />
<strong>till</strong> problem med tanke på primärkommunernas intressebevakning.<br />
Ändringen <strong>av</strong> kommunallagen möjliggör också bildande <strong>av</strong> sk.<br />
affärsverkssamkommuner, varvid producentorganisationen kan påverkas med<br />
ägarstyrning. Affärsverket har då samkommunstämma <strong>och</strong> direktion. På en direktion<br />
behöver inte <strong>till</strong>ämpas politisk representativitet eller stadganden gällande valbarhet.<br />
Samkommunmodellen lämpar sig också som organisationsmodell för<br />
samarbetsområdet för <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i Västnyland. De traditionella<br />
samkommunernas problem ifråga om primärkommunerna borde dock undvikas vid<br />
<strong>till</strong>ämpning <strong>av</strong> denna modell. På samkommunerna kan också <strong>till</strong>ämpas stadganden<br />
om koncern- <strong>och</strong> ägarstyrning som <strong>av</strong>ses i ändringen <strong>av</strong> kommunallagen (RP<br />
263/2006) bl.a. så att samkommunen har samkommunstämma istället för fullmäktige.<br />
Skillnaderna mellan uppdragsgivarmodellen <strong>och</strong> samkommunmodellen är inte<br />
stora. Värdkommunmodellens samarbets<strong>av</strong>tal <strong>och</strong> samkommunens grund<strong>av</strong>tal kan<br />
vara mycket lika. Också instruktionerna kan ha likartade stadganden gällande<br />
beslutanderätt <strong>och</strong> styrning. Samkommunmodellen upplevs ha lösgjort sig i någon<br />
mån från beslutsfattandet i primärkommunerna <strong>och</strong> finansieringsgrunden, <strong>och</strong><br />
modellen har också lett <strong>till</strong> viss överlappning i förvaltningsstrukturerna med<br />
primärkommunerna.<br />
Med hänvisning <strong>till</strong> vad som konstateras ovan kan verksamhetsmodellen förverkligas<br />
utgående ifrån båda organisationsmodellerna i Västnyland. Målet i båda modellerna<br />
borde dock vara att serviceproducentenhetens verksamhet skulle få en så klar <strong>och</strong><br />
enkel förvaltningsstruktur som möjligt <strong>och</strong> att man skulle kunna undvika överlappande<br />
förvaltningsuppgifter med kommunerna. På så sätt kunde man bereda utrymme <strong>och</strong><br />
resurser för egentlig kund- <strong>och</strong> patientservice. Det kan anses att detta förverkligas<br />
bättre i värdkommunmodellen. I värdkommunmodellen kan man också friare komma<br />
överens inom kommunernas samarbets<strong>av</strong>tal om hur beslutsfattandet <strong>och</strong><br />
förvaltningen organiseras än i samkommunmodellen som förverkligas med stöd <strong>av</strong><br />
kommunallagen i vilken det ställs vissa formella kr<strong>av</strong> för grund<strong>av</strong>talet. I<br />
värdkommunmodellen kan man således om så önskas <strong>av</strong>tala i samarbets<strong>av</strong>talet om<br />
primärkommunernas ställning <strong>och</strong> frågor gällande beslutsfattande så att kommunerna<br />
får tämligen stora påverkningsmöjligheter genom <strong>till</strong>ämpningen <strong>av</strong> beställarproducent<br />
-modellen.<br />
22
LUST-slutrapport BILAGA 2<br />
SAMARBETSAVTAL MELLAN KOMMUNERNA I<br />
VÄSTNYLAND OM ORGANISERING AV SOCIAL-<br />
OCH HÄLSOVÅRDSSERVICE<br />
Avtalsmodell för intentions<strong>av</strong>tal mellan Ekenäs, Hangö <strong>och</strong> Karis stad<br />
samt kommunerna Ingå <strong>och</strong> Pojo.<br />
23
SAMARBETSAVTAL MELLAN KOMMUNERNA I VÄSTNYLAND OM<br />
ORGANISERING OCH SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSERVICE<br />
1 §<br />
Avtalets syfte<br />
2 §<br />
Avtalsparter<br />
Syftet med detta <strong>av</strong>tal är att städerna Ekenäs, Hangö <strong>och</strong> Karis samt kommunerna Ingå<br />
<strong>och</strong> Pojo i samarbete tryggar <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsotjänsterna för befolkningen inom Västnyland<br />
med undantag <strong>av</strong> barndagvården samt komma överens om <strong>organisering</strong> <strong>av</strong> lagstadgad<br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovård <strong>och</strong> annan service som kommunerna gemensamt beslutar om<br />
utgående ifrån vad som konstateras i § 4 lagen om <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong>s statsandelar<br />
om hur service skall organiseras<br />
Med detta <strong>av</strong>tal bildar de ovan nämnda kommunerna ett i ramlagen för kommun- <strong>och</strong><br />
servicestrukturreformens <strong>av</strong>sett samarbetsområde så, att <strong>organisering</strong>sansvaret vilar hos<br />
det gemensamma kommunala organet, grundtrygghetsnämnden <strong>och</strong> att kommunernas<br />
egna organ beslutar om de egna invånarnas servicebehov <strong>och</strong> beställer ifråg<strong>av</strong>arande<br />
tjänster <strong>av</strong> den gemensamma grundtr4ygghetsnämnden, som anskaffar tjänsterna för<br />
befolkningen inom hela området.<br />
Med detta <strong>av</strong>tal stipuleras också att det gemensamma kommunala organet <strong>och</strong> västra<br />
Nylands <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentral som producerar tjänster för hela området opererar<br />
inom förvaltningen för den värdkommun som <strong>av</strong>ses i ramlagen. Värd kommun är den<br />
kommun i området som har den största befolkningen (senare ”värdkommun”).<br />
Avtalsparter i detta <strong>av</strong>tal är:<br />
Städerna Ekenäs,<br />
Hangö <strong>och</strong><br />
Karis samt<br />
Ingå <strong>och</strong><br />
Pojo kommuner<br />
Avtalskommunerna (senare <strong>av</strong>talsparter) förverkligar genom detta <strong>av</strong>tal kommunalt<br />
samarbete enligt § 76 kommunallagen på jämlika grunder <strong>och</strong> med frivilliga krafter <strong>och</strong><br />
beslut.<br />
.<br />
3 §<br />
Beslutsfattande <strong>och</strong> förvaltning<br />
För verksamheten som ordnas i samarbete samt för förvaltningen <strong>av</strong> den gemensamma<br />
<strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralen som grundas för verksamheten svarar värdkommunen.<br />
För <strong>organisering</strong>en <strong>av</strong> samarbetet grundas en grundtrygghetsnämnd som är gemensam för<br />
<strong>av</strong>talsparterna. Grundtrygghetsnämndens huvudsakliga uppgift är att se <strong>till</strong> att befolkningen<br />
på samarbetsområdet som <strong>av</strong>talsparterna bildar får <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdsservice på ett<br />
jämlikt <strong>och</strong> rättvist sätt inom ramen för <strong>av</strong>talsparternas ekonomiska resurser. För detta<br />
beslutar grundtrygghetsnämnden om den service som anskaffas <strong>och</strong> beställs för<br />
befolkningen på samarbetsområdet.<br />
24
I beredningen <strong>av</strong> serviceanskaffningarna beaktas de servicebehov som kommunerna<br />
definierat. Primärkommunerna som omfattas <strong>av</strong> samarbets<strong>av</strong>talet beslutar om den service<br />
som produceras för kommunens egen befolkning i de organ som kommunen definierat.<br />
Primärkommunen fungerar alltså som beställare i förhållande <strong>till</strong> den gemensamma<br />
grundtrygghetsnämnden.<br />
För förvaltningen <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralen som grundas för produktion <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdsservice svarar värdkommunen. I <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralens verksamhet följs<br />
centralens instruktion som är en <strong>av</strong> värdkommunens stadgor på instruktionsnivå.<br />
Instruktionen godkänns <strong>av</strong> värdkommunens fullmäktige efter att ha hört övriga fullmäktige I<br />
<strong>av</strong>talskommunerna.<br />
4 §<br />
Grundtrygghetsnämnden<br />
För i detta samarbets<strong>av</strong>tal nämnda uppgifter svarar ett gemensamt organ för<br />
<strong>av</strong>talskommunerna, en grundtrygghetsnämnd, som är underställd värdkommunens<br />
förvaltningsorganisation. Grundtrygghetsnämnden utses <strong>av</strong> värdkommunens fullmäktige för<br />
sin verksamhetsperiod. Nämndens medlemmar utses <strong>av</strong> <strong>av</strong>talskommunerna.<br />
Under grundtrygghetsnämnden kan bildas sektioner som definieras skilt i instruktionen.<br />
Grundtrygghetsnämnden har sammanlagt femton (15) medlemmar med personlig ersättare.<br />
Respektive kommunfullmäktige utser tre (3) medlemmar <strong>och</strong> personliga ersättare i<br />
nämnden för sin verksamhetsperiod.<br />
Eftersom nämnden fungerar som kommunernas samarbetsnämnd är målet att besluten<br />
fattas enhälligt. Vid eventuella omröstningar har respektive nämndemedlem en röst som<br />
multipliceras med kommunvisa röstkoefficienter som baserar sig på kommunernas<br />
befolkningsunderlag. De kommunvisa röstkoefficienterna är följande:<br />
Ekenäs 1,3<br />
Hangö 1,2<br />
Karis 0,8<br />
Ingå 0,7<br />
Pojo 0,4<br />
Värdkommunens fullmäktige utser nämndens ordförande <strong>och</strong> viceordförande.<br />
Värdkommunens styrelse använder sig inte <strong>av</strong> rätten att underställa ärenden i<br />
grundtrygghetsnämnden som fungerar som samarbetsnämnd eller<br />
grundtrygghetsnämndens sektion förutom ifråga om laglighetsövervakning.<br />
Om nämndens uppgifter <strong>och</strong> behandlingen <strong>av</strong> ärenden i nämnden bestäms i<br />
värdkommunens instruktion gällande detta.<br />
5 §<br />
Social- <strong>och</strong> hälsocentralen<br />
I värdkommunen fungerar för produktion <strong>av</strong> service som <strong>av</strong>ses i § 2 i detta <strong>av</strong>tal en <strong>social</strong>-<br />
<strong>och</strong> hälsocentral för samarbetsområdet Västnyland. Social- <strong>och</strong> hälsocentralen fungerar<br />
som värdkommunens verksamhetsenhet <strong>och</strong> för centralens verksamhet <strong>och</strong> förvaltning<br />
25
6 §<br />
Personal<br />
bestäms I instruktionen för värdkommunens <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentral.<br />
Social- <strong>och</strong> hälsocentralen har en direktör med tjänstebenämningen <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdsdirektör. Social- <strong>och</strong> hälsovårdsdirektören är I tjänsteförhållande <strong>till</strong><br />
värdkommunen <strong>och</strong> direktören väljs <strong>av</strong> värdkommunens styrelse.<br />
Personalen inom <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i Hangö, Karis <strong>och</strong> Ekenäs städer <strong>och</strong> Ingå <strong>och</strong><br />
Pojo kommuner överförs <strong>till</strong> värdkommunen enligt arbets<strong>av</strong>talslagen <strong>och</strong> bestämmelserna<br />
gällande överlåtelse <strong>av</strong> rörelse i lagen om kommunala tjänsteinneh<strong>av</strong>are från <strong>och</strong> med<br />
1.1.2009.<br />
Värdkommunen inrättar nödvändiga tjänster <strong>och</strong> fastställer överförda<br />
anställningsförhållanden. En lista över de tjänsteinneh<strong>av</strong>are <strong>och</strong> anställda som överförs<br />
bifogas detta <strong>av</strong>tal.<br />
Avtalsparterna svarar för kostnaderna för årssemestrar <strong>och</strong> besparade ledigheter för den<br />
personal som överförs som införtjänats fram <strong>till</strong> 31.12.2008 <strong>och</strong> som hålls i<br />
värdkommunens tjänst (årsemesterlöner <strong>och</strong> semesterpengar med sidokostnader) samt för<br />
löner som samlats fram <strong>till</strong> 31.12.2008 (ersättningar för arbetstid, resor <strong>och</strong> andra<br />
eventuella ersättningar med sidokostnader) samt för kostnaderna för fritidsersättning.<br />
Social- <strong>och</strong> hälsocentralens upprätthållare, värdkommunen uträknar <strong>social</strong> <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralens kostnader så att i personalutgifterna ingår endast lönebaserad<br />
pensions<strong>av</strong>gift för denna verksamhet samt Varhe-<strong>av</strong>gift.<br />
För Varhe-<strong>av</strong>gifterna för den personal som övergår från kommunerna <strong>till</strong><br />
primärservicecentralen som uppstår efter 1.1.2009 svarar kommunerna <strong>och</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralens upprätthällare med fem års övergångstid. (ansvar 1/60 / månad).<br />
Avgifterna delas alltså direkt enligt Kommunernas pensionsförsäkrings fakturering <strong>och</strong> de<br />
ändras inte mellan kommunerna<br />
Värdkommunen säger inte upp anställda eller tjänsteinneh<strong>av</strong>are som överförts <strong>till</strong> staden<br />
med stöd <strong>av</strong> detta samarbets<strong>av</strong>tal <strong>och</strong> inte heller anställda eller tjänsteinneh<strong>av</strong>are som<br />
redan arbetar i dessa uppgifter i värdkommunen med ekonomiska eller produktionsmässiga<br />
grunder som <strong>av</strong>ses i arbets<strong>av</strong>talslagen eller lagen om kommunala tjänsteinneh<strong>av</strong>are under<br />
fem år från överföringen <strong>till</strong> ny arbetsgivare. Arbetstagaren eller tjänsteinneh<strong>av</strong>aren kan<br />
dock sägas upp om hon/han vägrar ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst som <strong>av</strong>ses i<br />
arbets<strong>av</strong>talslagen eller lagen om kommunal tjänsteinneh<strong>av</strong>are <strong>och</strong> som erbjuds<br />
henne/honom <strong>av</strong> arbetsgivaren.<br />
7 §<br />
Ekonomiförvaltning<br />
Värdkommunen sköter <strong>och</strong> ansvarar för ekonomin i kommunernas gemensamma<br />
grundtrygghetsnämnd samt i <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralen.<br />
Social- <strong>och</strong> hälsovårdscentralen är en självständig enhet inom värdkommunens bokföring.<br />
Värdkommunens fullmäktige godkänner en budget som är bindande netto på<br />
grundtrygghetsnämndens <strong>förslag</strong> för centralen.<br />
26
Grundtrygghetsnämnden fastställer <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentralens driftplaner i vilka<br />
anvisas anslag för <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralens enheter <strong>och</strong> för övrig verksamhet.<br />
Kommunfaktureringen sköts enligt en serviceprissättning som definieras utgående ifrån<br />
budgeten.<br />
Social- <strong>och</strong> hälsovårdscentralens ekonomi särbokförs i värdkommunens bokföring så att<br />
kostnaderna specificeras enhetsvis <strong>och</strong> så att nödvändliga bokslut, resultaträkningar,<br />
finansieringsplaner <strong>och</strong> balanser kan utarbetas.<br />
Värdkommunen rapporterar för <strong>av</strong>talsparterna om hur verksamhetsplanen <strong>och</strong> budgeten<br />
förverkligas månatligen under budgetåret.<br />
Kostnadsberäkningen ordnas så att kostnaderna för varje <strong>av</strong>talspart särbokförs enligt<br />
användning enhetsvis. Enheterna utgörs <strong>av</strong> resultatområden <strong>och</strong> resultatenheter<br />
Kommunerna faktureras enligt användningen <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentralens service.<br />
För varje service som enheten ger uträknas ett enhetspris som används som grund vid<br />
fakturering <strong>av</strong> den service som kommunerna använt.<br />
I enhetsvisa kostnader <strong>och</strong> enhetspriser ingår en andel <strong>av</strong> gemensamma kostnader så att<br />
kostnader för förvaltning, bokföring <strong>och</strong> löneräkningen delas för enheterna i förhållande <strong>till</strong><br />
personalantal <strong>och</strong> adb-kostnader i förhållande <strong>till</strong> i bruk varande arbetsstationer. Varje<br />
kommun svarar för sina eventuella kostnader för specialförpliktelser.<br />
Avtalsparterna kommer separat överens om grunderna för hur de interna kostnaderna<br />
riktas.<br />
Vid verkställigheten <strong>av</strong> de ovan nämnda arrangemangen som gäller kostnadsberäkning <strong>och</strong><br />
rapportering <strong>och</strong> kommunfakturering följs en övergångstid som är två (2) från<br />
verksamhetens början 1.1.2009.<br />
Kommunerna betalar förskott enligt kostnaderna som beräknats i budgeten månatligen två<br />
gånger före den 11 <strong>och</strong> 28 varje månad. Den slutliga kommunfaktureringen utförs<br />
räkenskapsårsvis efter att värdkommunens fullmäktige godkänt bokslutet för <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsocentralen som en del <strong>av</strong> stadens bokslut. I samband med fullmäktigebehandlingen <strong>av</strong><br />
bokslutet besluts om hur <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralens resultat behandlas. Den slutliga<br />
kommunfaktureringen sker eller summan som debiterats för mycket återbetalas årligen före<br />
slutet <strong>av</strong> juni.<br />
Vid betalningsförsening debiterar värdkommunen förseningsränta enligt § 3 mom 3<br />
räntelagen.<br />
I kommunfaktureringen ingår kostnader som föranleds <strong>av</strong> hyra för inventarier, apparater<br />
<strong>och</strong> maskiner för utrymmen som fastighetsupprätthållaren i Hangö stad <strong>och</strong> Ingå kommun<br />
hyr utrymmen, fasta apparater <strong>och</strong> maskiner samt inventarier för primärservicecentralens<br />
användning.<br />
Närmare bestämmelser om budgetberedning <strong>och</strong> –behandling samt godkännande <strong>av</strong><br />
driftplaner, anskaffningsrättigheter <strong>och</strong> andra ärenden som gäller ekonomiförvaltning ges I<br />
värdkommunens ekonomiinstruktion.<br />
8 §<br />
Inventarier, apparater <strong>och</strong> maskiner<br />
27
Social- <strong>och</strong> hälsocentralen hyr inventarierna, apparaterna <strong>och</strong> maskinerna <strong>av</strong> kommunerna<br />
för användningsåldern. Hyran bestäms enligt inventariernas, apparaternas <strong>och</strong><br />
maskinernas värde som definieras enligt enhetliga grunder för varje uppgiftsområde. Efter<br />
<strong>av</strong>talets ikraftträdande sköts inventarie-, apparat- <strong>och</strong> maskinanskaffningarna <strong>av</strong><br />
värdkommunen. Anskaffningskostnaderna delas mellan <strong>av</strong>talsparterna enligt grunderna i §<br />
7. Inventarier, apparater <strong>och</strong> maskiner som anskaffas <strong>av</strong> värdkommunen är<br />
värdkommunens egendom.<br />
9 §<br />
Fastigheter<br />
Verksamhetsutrymmena <strong>och</strong> fastigheterna för <strong>social</strong>- <strong>och</strong> <strong>hälsovården</strong> i kommunerna förblir<br />
i kommunernas ägo.<br />
Utrymmen som kommer senare i <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovårdscentralens användning byggs <strong>av</strong><br />
kommunerna <strong>och</strong> grundrenoveringar utförs <strong>av</strong> kommunerna <strong>och</strong> utrymmen förblir i<br />
kommunernas ägo. Social- <strong>och</strong> hälsovårdscentralen hyr behövliga utrymmen i första hand<br />
<strong>av</strong> kommunerna. I ett senare skede utreds skilt ägandet <strong>av</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsovårdscentralens utrymmen samt möjligheterna att grunda ett fastighetsaktiebolag för<br />
att sköta uppgifter i anslutning <strong>till</strong> detta.<br />
För fastighetsförvaltning tas i bruk ett fastighetsdatasystem utgående ifrån vilken hyrorna<br />
bestäms. Hyran utgörs då <strong>av</strong> kapitalvederlag, renoveringsansvar <strong>och</strong> underhållsvederlag.<br />
10 §<br />
Avtal<br />
Avtal om <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsovård som <strong>av</strong>talsparterna gjort övergår <strong>till</strong> <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsocentralen (värdkommunen).<br />
Kostnaderna som föranleds <strong>av</strong> <strong>av</strong>talen inkluderas i den aktuella enhetens kostnader som<br />
fördelas mellan <strong>av</strong>talsparterna enligt grunderna i § 7.<br />
Avtalsparterna förbinder sig att upprätthålla datasäkerhets- <strong>och</strong> datasystemen på en sådan<br />
nivå att enheten kan fungera flexibelt. Avtalsparterna förbinder sig att följa värdkommunens<br />
datasäkerhetsanvisningar.<br />
11 §<br />
Utvecklande <strong>av</strong> samarbetet<br />
I utvecklandet <strong>av</strong> samarbetet mellan <strong>av</strong>talsparterna som överenskoms genom detta <strong>av</strong>tal<br />
följs principerna i § 1.<br />
12 §<br />
Ändring i samarbets<strong>av</strong>talet<br />
Detta samarbets<strong>av</strong>tal kan ändras med kommunfullmäktiges samstämmiga beslut.<br />
13 §<br />
28
Avslutande <strong>av</strong> <strong>av</strong>talet<br />
Varje kommun har rätt att säga upp detta samarbets<strong>av</strong>tal genom att göra en skriftlig<br />
anmälan om detta <strong>till</strong> de övriga kommunerna minst ett (1) år tidigare. Uppsägningen sker<br />
vid kalenderårsskiftet slut. Om värdkommunen säger upp <strong>av</strong>talet, anses hela <strong>av</strong>talet<br />
upphävt, varvid bestämmelserna i denna paragraf <strong>till</strong>ämpas på alla kommuner.<br />
Om en kommun säger upp <strong>av</strong>talet eller <strong>av</strong>talet upphävs återlämnas <strong>social</strong>- <strong>och</strong><br />
hälsocentralens egendom <strong>och</strong> den egendom som överlåtits <strong>till</strong> centralen vid <strong>av</strong>talets<br />
ikraftträdande utan skild ersättning <strong>till</strong> <strong>av</strong>talskommunen i det skick som det är vid <strong>av</strong>talets<br />
slut.<br />
Driftegendomen som anskaffats under <strong>av</strong>talstiden inlöser <strong>av</strong>talskommunen <strong>av</strong><br />
värdkommunen <strong>till</strong> bokföringsvärde.<br />
Om <strong>av</strong>talet upphävs, fördelas medlen enligt <strong>social</strong>- <strong>och</strong> hälsocentralens balansbok <strong>till</strong><br />
kommunerna För skulderna debiteras kommunerna andelar enligt<br />
kostnadsfördelningsgrunderna i § 7.<br />
Om någon kommun säger upp <strong>av</strong>talet eller om <strong>av</strong>talet upphävs, överförs personalen enligt<br />
principerna gällande överlåtelse <strong>av</strong> rörelse <strong>till</strong> en annan organisation som vid detta <strong>till</strong>fälle<br />
sköter motsvarande uppgifter.<br />
14 §<br />
Skadeersättningsskyldighet<br />
För kostnader för skador som eventuellt uppstår i skötseln <strong>av</strong> uppgifter enligt detta <strong>av</strong>tal<br />
svarar <strong>av</strong>talsparterna enligt grunderna i § 7.<br />
15 §<br />
Lösning <strong>av</strong> tvister<br />
Eventuella tvister som föranleds <strong>av</strong> detta <strong>av</strong>tal löses i första hand genom förhandlingar<br />
mellan kommunerna. Om förhandlingarna inte leder <strong>till</strong> samförstånd, löses tvisterna i ett<br />
skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande 967/1992. Skiljemannen utses <strong>av</strong> Finlands<br />
Kommunförbund.<br />
16 §<br />
Avtalets giltighetstid<br />
Detta samarbets<strong>av</strong>tal träder ikraft 1.1.2009 <strong>och</strong> gäller <strong>till</strong>svidare. Avtalet träder ikraft för de<br />
övriga kommunernas del fast någon <strong>av</strong>talskommun eventuellt inte skulle godkänna <strong>av</strong>talet.<br />
Detta <strong>av</strong>tal har godkänts genoms kommunfullmäktiges på samarbetsområdet i Västnyland<br />
samstämmiga beslut.<br />
I Hangö stad __.__.2008<br />
Hangö stad<br />
Ingå kommun<br />
Karis stad<br />
29
Pojo kommun<br />
Ekenäs stad<br />
30