Hela dokumentationen som PDF-fil - SVERI

More documents

Recommendations

Info

Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande, RBU Barbro Lagander, ordförande, Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Inledning Referat från föredrag av: Agneta Mbuyamba, förbundsordförande i Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar ”Mamma, är jag sjuk?” ”Nej, det är du inte.” ”Men varför får jag då sjukgymnastik?” ”Det är för att du ska kunna träna dina armar och ben så att du kan använda dem mer ändamålsenligt.” ”Då tycker jag att det är väldigt konstigt att det heter sjukgymnastik. Det borde heta träningsgympa!” Den här dialogen utspelade sig mellan Agneta Mbuyamba och hennes som när han var liten och den visar att hur vi använder våra ord förmedlar något till våra barn, menar Agneta. Habilitering i fokus – möjligheter och problem Referat från föredrag av: Barbro Lagander, ordförande i Föreningen Sveriges Habiliteringschefer och Ingegerd Åhsgren, ordförande i Tvärsektionen för Barn- och Ungdomshabiliteringarna Sveriges habiliteringschefer. Föreningen bildades 1994 när HSL tydliggjorde ledningsansvaret inom habiliteringen. Det fanns ett behov hos verksamhetsansvariga att arbeta gemensamt med kvalitetssäkring och utvecklingsfrågor. Tvärsektionen för barn och ungdomshabiliteringarna i Sverige startade 1982 och betår av representanter för tio yrkesgrupper inom habiliteringarna. De väljs nationellt av sina respektive yrkesförbund. Tvärsektionen ger ut tidningen Hab-bladet. Barbro Lagander knyter an till ordet livskraft i rubriken genom att berätta om Aron Antonovski som har forskat om vad som påverkar människors upplevelse av livstillfredsställelse. Han talar om ett salutogent synsätt dvs ett tänkande som befrämjar det friska och positiva. Det finns tre begrepp som sammanfattar vad som är gemensamt för människor som upplever tillfredsställelse i livet – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta synsätt bör genomsyra samarbetet med brukarna och deras familjer i habiliteringsprocessen, så att habiliteringsinsatserna bidrar till: 1) Begriplighet – Att förstå vad som kommer att hända om du gör på ett visst sätt, att ha kontroll över situationen. Habiliteringen har ansvar för att vara tydlig med mål och syfte för olika insatser, men också konsekvenser för om man ej följer t ex träningsråd. 2) Hanterbarhet – Handlar om resurser som man förfogar över själv t ex kunskap som främjar möjligheten att vara delaktig, strategier och kunskap som underlättar vardagen, stöd och kunskap till personal i barnets närmiljö. Mötesplatser för föräldrar och barnen själva där man kan dela erfarenheter. Det betyder också att Habiliteringarna säkerställer vilka metoder som ger goda effekter, på vilket sätt de leder till bättre hälsa. 3) Meningsfullhet – Egen motivation och delaktighet. Vad är viktigt för mig? Vad vill jag i framtiden? Den egna identiteten ska stärkas över tid. Det är en process som ska börjas tidigt och som Habiliteringarna behöver bli bättre på. Det finns en stark kultur av omhändertagande inom Habiliteringarna. Livsstil och behov är olika inom olika familjer. Därför ska vi inom habiliteringarna alltid fråga på vilket sätt en person eller en familj vill vara delaktig. Hur vill ni samverka med oss och andra? Detta kan också variera över tid. Vi måste alltid ställa dessa frågor. 2
Ingegerd Åhsgren, ordförande, Tvärsektionen för Barn- och Ungdomshabiliteringarna Ingegerd Åhsgren menar att en persons kompetens bedöms av omgivningen. Det är således brukaren, som bedömer om habiliteringspersonalen är kompetent. Kompetens bedöms utifrån praktiskt handlande. Handen, symbol för tvärsektionen, kan också symbolisera kompetens och samarbete mellan människor (se bild). Det är individerna, som är kompetensbärare i en organisation, men kompetens finns också på gruppnivå. I bästa fall är resultatet av helheten större än summan av de enskilda individernas kompetens. Det finns problem inom habiliteringarna. Det finns brist på: 1) Kunskap om barns utveckling. Flera yrkeskategorier saknar djupare kunskap om barns utveckling i sin utbildning. 2) I grundutbildningen saknas ofta utbildning om orsaken till funktionshinder och hur funktionshindret påverkar vardagen. Normaliseringstrenden har varit stark och nästan osynliggjort vissa funktionshinder som till exempel lindrig utvecklingsstörning. 3) Det saknas evidensbaserad forskning inom habiliteringen. 4) Samarbete med externa verksamheter som skola, barnhälsovård, skolhälsovård. barnpsykiatri är inte optimalt. Det kan i sämsta fall leda till bristande hjälp och ibland felaktig diagnostisering av neuropsykiatriska störningar. 5) Många barn är ensamma om sin diagnos, kunskapscentralisering runt små och okända handikappgrupper borde öka. 6) Vuxenhabiliteringen är ej tillräckligt utbyggd. Kompetenshanden: Färdigheter - Kunna tillverka - Kunna hantera verktyg Kunskaper - Veta fakta - Kunna metoder Erfarenheter - Lära av misstag och framgång Kontakter - Social förmåga - Kontaktnät - Inflytande Värderingar - Vilja göra - Anse riktigt - Ta ansvar Samordning - Fysisk kraft - Psykisk energi © Kerstin Keen, Edmans förlag, Malmö. Sidan får kopieras med denna text! 3
Page 1: dokumentation www.sveri.se Från va
Page 5 and 6: Eva Sundsten, sjukgymnast och f.d.
Page 7 and 8: Carina Lindqvist, Arbetsgruppen fö
Page 9: Hans Wermeling, Utvecklingschef, Ha

Hela dokumentationen som PDF-fil - SVERI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?