Grankulla. Nära till allt, mitt i metropolen - Jessica Jensen
Grankulla. Nära till allt, mitt i metropolen - Jessica Jensen
Grankulla. Nära till allt, mitt i metropolen - Jessica Jensen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
… och nu FAKTA<br />
Samma ideologi och sätt att sköta saker som rådde för 100 år<br />
sedan råder ännu idag. Det fi nns fl era orsaker att bo i <strong>Grankulla</strong>:<br />
gemenskap, skolor, konstnärsmiljön och naturen.<br />
utBildninG. Satsningen på god utbildning har lockat familjer<br />
<strong>till</strong> <strong>Grankulla</strong>. Rektor Magnus Hagelstam, inspirerad av de<br />
engelska internatskolorna, lotsade tidigt ut eleverna på långa<br />
fotvandringar och friluftsliv med övernattningar, föregångare<br />
<strong>till</strong> lägerskolorna. Idag fi nns sex skolor fördelade på två språk.<br />
BeByGGelse. <strong>Grankulla</strong> är en modern villastad. Under decennierna<br />
har lager på lager av bebyggelse <strong>till</strong>kommit och de<br />
historiska lagren är väl synliga i stadens byggnadsbestånd.<br />
Den brittiska trend av luft och ljus som rådde när de första<br />
villorna byggdes råder fortfarande när många nya privathus<br />
byggs. Arkitekturen spänner över hela spektret från gamla villor<br />
<strong>till</strong> moderna, designade, praktiska hem och <strong>allt</strong> däremellan.<br />
All stadsplanering utgår från individer och funktionalitet,<br />
för människor i alla åldrar.<br />
service. Fungerande närservice bidrar <strong>till</strong> en blomstrande<br />
stad. Det fi nns en lång tradition av att ta väl hand om sina<br />
invånare, med god service för alla åldersgrupper; egen hälsovårdscentral,<br />
daghem och familjedagvård, parker, klubbverksamhet,<br />
ungdomsgård, servicehus, pensionärsbostäder och<br />
ett åldringshem.<br />
FÖretaGande. <strong>Grankulla</strong> skapades genom idérikedom och<br />
handlingskraft, egenskaper som gått i arv genom generationerna.<br />
Otaliga företag och företagare har verkat i <strong>Grankulla</strong>,<br />
t.ex. ångbageri, pappershandel, apotek, biograf, handelsträdgård,<br />
ved- och transportaff är, bussföretag, samt ensamföretagare<br />
som litograf, tjinuskikokare och strykerska. Idag verkar<br />
över 200 företag, främst småföretagare, i staden.<br />
Kultur. Konstnärer, skådespelare, musiker, författare, arkitekter<br />
och journalister bor och verkar gärna i <strong>Grankulla</strong>. Stadens<br />
kulturtjänster erbjuder goda förutsättningar för invånarna att<br />
utöva och uppleva kultur och producerar högklassiga kulturevenemang,<br />
ofta i samarbete med andra. Staden har en egen<br />
lokaltidning, och invånarna har fi na möjligheter att både uppleva<br />
och utöva kultur och konst.<br />
Det råder fortfarande en stark samhällelig gemenskap i<br />
<strong>Grankulla</strong>. Både invånarna och staden arbetar för det allmänna<br />
goda, ett välfungerande samhälle och social samvaro.<br />
◉ Kulturvänlig stad.<br />
◉ Stark samhällelig gemenskap och föreningsaktivitet.<br />
◉ Öppet samhälle och god atmosfär med positiva invånare.<br />
◉ Lät<strong>till</strong>gängliga beslutsfattare, god närdemokrati.<br />
◉ Olika åldersgrupper engageras aktivt i besluten.<br />
◉ Fungerande närdemokrati för invånare i alla åldrar.<br />
◉ Invånare: cirka 8 700 (1912 ca 1 000).<br />
◉ Areal: 6 km 2 varav 0,1 km 2 vatten.<br />
◉ Språk: Finska 58 %, svenska 38 %, övriga 4 %.<br />
◉ Eget brandvärn och egen brandkår, <strong>Grankulla</strong> FBK (1912).<br />
◉ <strong>Grankulla</strong> blev självständig köping 1920 och stad 1972.<br />
◉ Finlands första sportlov på initiativ av Magnus Hagelstam.<br />
◉ Finlands första scouter (1910) på initiativ av M. Hagelstam.<br />
◉ Tvåspråkigt musikinstitut, <strong>Grankulla</strong> musikinstitut (1970).<br />
◉ Finlands första konstkola för barn och unga,<br />
<strong>Grankulla</strong> konstskola (1978).<br />
◉ Satsar på utrymmen för utbildning:<br />
Arbetarakademin / Humak (humanistisk yrkeshögskola),<br />
Inremissionens utbildningscentrum Finska Bibelinstitutet,<br />
Medborgarinstitutet erbjuder utbildning åt vuxenbefolkningen.<br />
◉ Närheten <strong>till</strong> naturen, med alla former av friluftsliv,<br />
vardagsmotionen och den organiserade idrotten har<br />
<strong>allt</strong>id upplevts som viktiga. Få eller inga samhällen har<br />
skött lika väl om invånarnas <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> lämpliga utrymmen<br />
och möjligheterna att motionera inom stadens gränser<br />
är goda. Det fi nns centralidrottsplan, bollhall insprängd i<br />
berget, simhall, konstisbana, ishall, slalombacke, belyst<br />
konditionsspår med skidslingor på vintrarna, bollplaner,<br />
tennisplaner, vinteruppvärmd fotbollsplan med konstgräs<br />
samt seglingssällskap (för optimistjollar på G<strong>allt</strong>räsk).<br />
IFK <strong>Grankulla</strong> (1925), GrIFK står idag för en stor del av<br />
den organiserade idrottsverksamheten.<br />
KONTAKT<br />
stadshuset<br />
<strong>Grankulla</strong>vägen 10, 02700 <strong>Grankulla</strong><br />
Tfn (09) 505 61, vardagar kl. 8.00–15.45<br />
www.grankulla.fi , grankulla@grankulla.fi<br />
Text: JESS! <strong>Jessica</strong> <strong>Jensen</strong><br />
Foto: Pauli Peltomäki,<br />
Annika Mannström (slalombilden)<br />
Grafi sk formgivning: Adverbi<br />
Tryck: Oy FRAM Ab Trycksak<br />
GRANKULLA<br />
<strong>Nära</strong> <strong>till</strong> <strong>allt</strong> – <strong>mitt</strong> i <strong>metropolen</strong><br />
<strong>Grankulla</strong> då…<br />
<strong>Grankulla</strong> grundades av idealister, entreprenörer och konstnärer<br />
med en vision om en bättre framtid i ett samhälle<br />
med stark gemenskap, grönska och natur.<br />
drÖmmen. 1900-talets början var den stora optimismens<br />
och möjligheternas tidevarv i Europa, en idéernas marknad<br />
där idealismen, idén om självförsörjning, frisk luft och frihet<br />
rådde. Där <strong>Grankulla</strong> nu ligger fanns bara orörd natur och<br />
några hemman.<br />
KommuniKation. 1904 anlades en järnvägsplattform för<br />
kustbanan i <strong>Grankulla</strong>. Järnvägen möjliggjorde ett bättre liv<br />
utanför den ohälsosamma huvudstaden. Samma fenomen<br />
fanns bl.a. i Djursholm och Enskede utanför Stockholm<br />
och utanför Köpenhamn, Berlin, München och London.<br />
utvecKlinG. 1906 grundades Aktiebolaget <strong>Grankulla</strong>.<br />
Man styckade ut stora tomter för att i enlighet med de europeiska<br />
strömningarna mångsidigt använda sig av naturen<br />
och idka självhushållning med egna köksträdgårdar. Invånarna<br />
pendlade in <strong>till</strong> Helsingfors för att förtjäna sitt levebröd,<br />
pengar som sedan användes <strong>till</strong> att bygga ut <strong>Grankulla</strong>.<br />
entreprenÖrsKap. Grundarna var aff ärsmän, idealister<br />
med ständig kontroll över ekonomin. De nya invånarna<br />
lät bygga villor och samhällsfunktionerna växte snabbt.<br />
Den första skolan grundades redan 1907.<br />
teKnoloGi. 1910 grundades <strong>Grankulla</strong> Elektricitetsverk.<br />
Den snabba samhällstekniska utvecklingen är typisk för<br />
<strong>Grankulla</strong>, och gatubelysning var viktig för invånarnas trygghet.<br />
Man byggde också vägar och trottoarer, dikade ut kärr,<br />
avverkade skog, ombesörjde renhållning och brandskydd<br />
och en fungerande hälsovård.<br />
Konst. Flera av de första villorna i <strong>Grankulla</strong> byggdes av konstnärer.<br />
Författaren Mikael Lybecks Vallmogård (1907), skulptörerna<br />
Felix Nylunds och Yrjö Liipolas, Alpo och Jyrki Sailos,<br />
konstnären Werner von Hausens och författaren Arvid Mörnes<br />
villor står kvar. Kända författare är bl.a. Elmer Diktonius, Henry,<br />
Oscar och Ralf Parland, Rabbe Enckell, konstnärer Marcus<br />
Collin, Mikko Laasio, Håkan Brunberg, Sven Grönvall, grafi ker<br />
bl.a. Elina Luukanen, Raimo Puustinen, Irmeli Kukkapuro.<br />
Privatpersoner ordnade bland annat litterära kvällar och musikaftnar.<br />
Ett välfärdsutskott skötte om gemensamma ärenden<br />
som motionsmöjligheter, brandsäkerhet och trygghet.
◉ G<strong>allt</strong>räsK<br />
Enda sjön i <strong>Grankulla</strong>, 11,7 ha. Populärt<br />
badställe för de första invånarna,<br />
senare nedsmutsad av avloppsvatten<br />
och kemikalier. Idag övergödd och<br />
omdiskuterad. Omtyckt rekreationsområde<br />
under alla årstider. Promenadrutten<br />
runt sjön är ca 1,8 km.<br />
arBetaraKademin<br />
Byggdes av fabrikör Alex. Pelander i<br />
början av 1900-talet, köptes av arbetarrörelsen<br />
1924 i utbildningssyfte.<br />
Statyn Valoa kohti avtäcktes 1949.<br />
Konstnären är Aimo Tukiainen.<br />
Åboleden<br />
slalomBacKen<br />
Finlands första slalombacke. Byggdes<br />
på 1930-talet, första slalomtävlingen<br />
vintern 1934. Kommunal sedan<br />
1950-talet. Skidskola för barn i alla<br />
åldrar, tävlingar, café, ingen skiduthyrning.<br />
Har fostrat flera vinnare.<br />
Kauniala (Bad GranKulla)<br />
Byggdes 1910, utgjorde ett kosmopolitiskt<br />
inslag i det lilla villasamhället<br />
och bidrog <strong>till</strong> att göra <strong>Grankulla</strong> känt<br />
för omvärlden. Ritades av Lars Sonck,<br />
badinrättning, sanatorium, sport-<br />
hotell, rehabilitering och sjukhus<br />
för krigsinvalider.<br />
Bembölevägen<br />
◉ välKommen!<br />
Promenadslingan <strong>till</strong> höger<br />
är vårt förslag <strong>till</strong> en kort men<br />
intressant vandring genom en<br />
modern, utbyggd villastad med<br />
gamla och nya byggnader, kultur,<br />
natur och konst. Under och <strong>till</strong><br />
höger om kartan finns mera<br />
information. Till vänster om<br />
kartan finns även förslag på<br />
mål för lite längre promenader.<br />
stocKmanns ruiner<br />
Stenfoten <strong>till</strong> en slottsliknande villa<br />
som började uppföras på 1910-talet.<br />
Bygget avbröts då villans ägare Frans<br />
Stockmann och hans hustru avled.<br />
Stenfoten <strong>mitt</strong> i skogen, nära Krogmossavägen,<br />
berättar om ortens<br />
historia och är populär bland barnen.<br />
Bredavägen<br />
Stockmanns<br />
ruiner<br />
Begravningsplatsen<br />
Kasabergsvägen<br />
Ishallen<br />
Krigsinvalidsjukhuset<br />
Kauniala<br />
Centralidrottsplan<br />
Bembölevägen<br />
Kasabergsvägen<br />
BeGravninGsplatsen<br />
Finlands enda kommunala begravningsplats<br />
invigdes 1927, ägs och<br />
underhålls av staden. Areal ca 3,1 ha,<br />
rymmer även minneslund för spridning<br />
av aska. Hjältemonumentet<br />
över i våra krig fallna grankullabor<br />
av Yrjö Liipola invigdes 1942.<br />
Slalombacken<br />
Bredavägen<br />
Stationsvägen<br />
Simhallen<br />
Gamla Åbovägen<br />
Stationsvägen<br />
◉ BiBlioteKet<br />
Idén föddes 1923, första biblioteket<br />
1924 (173 böcker). Har verkat i flera<br />
olika utrymmen. Nuvarande biblioteksbyggnaden<br />
från 1985 är ritad av arkitekt<br />
Reijo Perko. Biblioteket renoverades<br />
2005. Gemensam databas och samlingar<br />
för hela huvudstadsregionen.<br />
Arbetarakademin<br />
Medborgarinstitutet<br />
Bollhallen<br />
Träskmossen<br />
Bredavägen<br />
Servicecenter<br />
Villa Breda<br />
Ateljé Kukkapuro<br />
Hälsocentralen<br />
Nya Paviljongen<br />
Ungdomsgården<br />
Konstskolan<br />
FBK<br />
Thurmansparken<br />
Stationsvägen<br />
Biblioteket<br />
<strong>Grankulla</strong>vägen<br />
Metodistkyrkan<br />
Köpingsvägen<br />
◉ thurmansparKen<br />
Rekreationspark, tidigare obebyggd<br />
genomgångspark, 2010 ombyggd <strong>till</strong><br />
attraktiv och välfungerande fortsättning<br />
av nya centrum. Aktiviteter för<br />
olika åldrar, med bl.a. planteringar,<br />
gångvägar, lekpark, skejtpark, underlag<br />
för petanque, boccia och schack.<br />
Köpcentrum<br />
G<strong>allt</strong>räsk<br />
Kyrkan<br />
Villa Junghans<br />
Tunnelvägen<br />
Stadshuset<br />
Musikinstitutet<br />
Vallmogård<br />
Järnvägsstationen<br />
◉ villa junGhans<br />
Krögaren Wilhelm Noschis lät bygga<br />
villan på 1910-talet, den köptes senare<br />
av tysken Constantin Junghans, i<br />
stadens ägo sedan 1970-talet. Renoverades<br />
1986 och fick en <strong>till</strong>byggnad.<br />
Används främst som de lokala föreningarnas<br />
hus och samlingsplats.<br />
Bibelinstitutet<br />
Helsingforsvägen<br />
<strong>Grankulla</strong>vägen<br />
Helsingforsvägen<br />
◉ unGdomsGården<br />
Ursprungliga skolbyggnaden i <strong>Grankulla</strong>,<br />
från 1909. Tillbyggd, fungerar<br />
idag som stadens Ungdomsgård<br />
med biljard, snooker, video-, dataspel<br />
och bordsspel, läxrum, hjälp<br />
med läxläsning, flickrum, bandutrymmen<br />
och närvarande vuxna.<br />
◉ järnväGsstationen<br />
Stationen öppnades 1904. Stationsbyggnaden<br />
i nationalromantisk stil<br />
från 1908 ritades av arkitekt Bruno F.<br />
Granholm och fungerade länge som<br />
träffpunkt. Skadades svårt i brand<br />
2008, renoverad men upphört som<br />
stationshus.<br />
◉ stadshuset<br />
Ritat av arkitekt Kurt Moberg, färdigt<br />
1978. Monumentet Genom elden av<br />
skulptören Heikki Häiväoja, resultatet<br />
av en riksomfattande insamling,<br />
är placerat i <strong>Grankulla</strong> där landets<br />
krigsinvalider vårdas på Kauniala.<br />
◉ vallmoGård<br />
Jugendvilla ritad av Lars Sonck 1907<br />
för författaren Mikael Lybeck. Krigsinvalidernas<br />
Brödraförbunds sjukhus<br />
1948–56, då köpingen köpte villan.<br />
Idag kulturcentrum.<br />
◉ KyrKan<br />
1978 fick <strong>Grankulla</strong> två ev.luth. församlingar,<br />
en svensk- och en finskspråkig.<br />
Kyrkan, ritad av Kristian<br />
Gullichsen, invigdes i december<br />
1983. Från tidigare (1917) finns Metodistkyrkan<br />
som syns från järnvägen.<br />
◉ nya paviljonGen<br />
Mångsidig kultursal som betjänar<br />
både skolan och kulturlivet. Byggd<br />
2002, ritad av arkitektbyrån Lehto-<br />
Peltonen-Valkama. Förstklassig akustik<br />
och modern audiovisuell teknik.<br />
Salen lämpar sig för konserter, fester,<br />
föreställningar och seminarier.